>*A^* f.".. l,'- ''.»). ''.;"... ;.»8<<A»U;-. T^LIN l'' ft' Ull' *k^^^n-'j*^ I detta kapitel får du veta vad vår mat består av,.^

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ">*A^* f.".. l,'- ''.»). ''.;"... ;.»8<<A»U;-. T^LIN l'' ft' Ull' *k^^^n-'j*^ I detta kapitel får du veta vad vår mat består av,.^"

Transkript

1 >*A^* f.".. l,'- ''.»). ''.;"... ;.»8<<A»U;-. E T^LIN l'' ft' Ull' *k^^^n-'j*^ I detta kapitel får du veta vad vår mat består av,.^ hur olika sorters mat påverkaj* oss och hur du ska - äta för att må bra. ^ Att vara rikdgt hungrig gör ont. Ont i huvudet, ont i magen. Vad är det som händer? Det är din kropp som talar om för dig att den behöver mat - nu! Vår kost - det vi väljer att stoppa i munnen - är vikdg på flera satt. Livsviktig, faktiskt. "E^^^^^Ä Ull^ll^^ v'd lw' u

2 Kfe ^5^ 5<l'''l Pte^ Lt 'a t^- ^. jijt^ "^ ',< BRA MAT = BALANS OCH KVALITET Kroppen är helt beroende av mat. Utan mat och vatten får den mte i sig de näringsämnen och den energi som gör att organ och musuer kan fungera. Energi behövs för att hålla cellerna vid liv. Dessutom är det viktigt att kroppen (är den energi som den behöver, i lagom mängd. Får du i dig för mycket, finns det en risk att du drabbas av övervikt. Och får du i dig för lite så finns risken att du drabbas av undervikt. Det handlar om kroppens energibalans. Energibalans är balansen mellan den energi du (är i dig genom maten och den energi du gör av med i vila och när du rör på dig. Maten du äter måste också vara av god kvalitet näringsmässigt. Du kan ju tul exempel ha en perfekt energibalans även om all din energi kommer från ploclcgodis, chips och läsk. Men din kropp kommen längden ändå att bli sjuk av brist på nödvändiga näringsämnen. Därför är det viktigt att du själv förstår vad bra kost ska innehålla och varför. 15

3 . '. ''' ^ ^-y.wtw^i f''wtiwim- 4BK-<>. ^^. VAD MATEN BESTÅR AV Din mat innehåller olika ämnen som ger dig energi, bygger upp dina muskler och far organ och immunförsvar att fungera på bästa sätt (Immunförsvaret är kroppens skydd mot infektions sjukdomar. ) Vi börjar med de beståndsdelar som ger dig energi, nämligen kolhydrater och fetter. Kolhydrater laddar dina batterier Kolhydraterna är en av kroppens energikällor. Du kan jämföra deras roll i kroppen med drivmedlet i en bil eller laddningen i ett batteri. Om du inte tankar så stannar bilen, laddar du inte datorn så slocknar den. Detsamma händer med din kropp och din hjärna om de inte "tankas" med kolhydrater. Kolhydraterna kan bara lagras i en begränsad mängd i kroppen, och förrådet räcker till ungefär l J/2 timmes hårt arbete. Sedan måste det fyllas på igen. ^.-'^ 11 A-^SII i.w^^i.<.'.", *"^ Snabba och långsamma kolhydrater Det finns olika typer av kolhydrater. De består antingen av socker, kostfibrer euer stärkelser. Det gemensamma för dem är att din kropp bryter ner dem till ett ämne som heter glukos. Glukos kan sedan omvandlas till energi i kroppen. Kolhydraterna har lite olika egenskaper och man brukar därför dela in dem i långsamma och snabba. För att jämföra kolhydraters "snabbhet" kan du ta reda pä vilket GI (värde enligt glykemlskt index) de har. Långsamma kolhydrater har låga GI-värden, och snabba kolhydrater har höga. Ursprungligen utvecklades metoden för att hjälpa diabetiker att äta rätt. Men som du kommer att se kan ett livsmedels GI ha betydelse för vem som helst som vill må bra av det hon eller han äter. 16 Långsamma kolhydrater == lågt GI (glykemiskt index) Långsamma kolhydrater påverkar blodsockret långsamt och under lång tid. Du far en stabil blodsockerkur^a som inte stiger för snabbt. Det gör att du känner dig mätt under en längre tid. Vilket i sin tur betyder att du orkar arbeta längre tid, både med kroppen och med huvudet. En annan bra effekt av långsamma kolhydrater är att även humöret blir bättre och jämnare! En frukost som innehåller långsamma kolhydrater ger dig alltså bäst förutsättningar att få en dag med både ork och humör på topp.

4 Snabba kolhydrater = högt BI Snabba kolhydrater har som egenskap att de snabbt tas upp i blodet, och snabbt förbränns. Det innebär att du fort (är energi, men också att du fort blir hungrig igen. Att de snabba kolhydraterna sä fort går ut i blodet kan vara en fordel i vissa situationer. Druvsocker till exempel har högt Cl. Därför äter idrottare ibland druvsocker inför en tävling. De snabba kolhydraterna kan också ge hjärnan en kortvarig skjuts, exempelvis inför ett prov. Men det finns också nackdelar med snabba kolhydrater. En blodsockerkurva som snabbt går upp, och sedan snabbt går ner igen gör inte underverk vare sig för orken eller för humöret. En kost bestående av snabba kolhydrater utsätter kroppen för en berg- och dalbana dag efter dag. Vid varje "nedförsbacke" kommer kroppen att skrika efter ny påfyllning av snabba kolhydrater. Ibland brukar man även tala om det "dolda sockret". Det finns i livsmedel som innehåller en hög andel socker, alltså snabba kolhydrater, utan att man tänker på livsmedlen som söta. Dolt socker kan även finnas i livsmedel som marknadsförs som hälsosamma. Exempel på livsmedel med hög andel snabba kolhydrater är vanlig ketchup, vissa sorters bröd Juice, sötad yoghurt och sockrade flingor ochmusli. BLODSOCKERKURVAN insulin in5utin insulin insulin A-AA/V kaka ~ nnrii; godis hög andel snabba kolhydrater ljus frslta Ss här påverkas ditt blodsocker av vad du äter. Så här påverkas ditt blodsocker av vad du äter. 'u hög andel långsamma kolhydrater frukt, smörgås Frukost Lunch Mellanmål jp^' 17

5 vad är lagom mycket kolhydrater? ^dzv'e'aet'rekommenderar att mellan 45 och 60 Pro^^t s:t^^^^^rater-denstörstadelen ;^::^s==s SSSäSn S s innehåller. Livsmedel o^nsngd i Antals?ck^itaF3 Smaksatt yoghurt 1 dl Glass 1 dl Filmjölk 1 dl Juice 1 dl Godis 100 g pä»i och nom exen emp t mätt växt Läsk 1 dl Ketchup 1 msk oli\ avc Fett - kroppens energireserv Varför ska du äta fett? Fett ä. vä ^w^t^^^ X nr ss^fe7dul äter:men det är ett faktum att dm kropp mte kan fu"s:syd^ ^P^^^ ^ SS^iiJ^ES ^"e^z^ris det vant svårt att hitta mat. Då har kroppen.u^:ksä^r:s3: va^tsn:^n^^^^th^ ^^^ is"oier"a de~mre organen. Hur stor del av kroppsvikten -omut^sw^ ls^^sss^^^ isss^sss^^^" kyc fisl vät Ve avi oli no 18

6 CS,c S.5 f- s '». ht3 3 "ö?" &- p~ n> S" n> b ". ' 2. Q- s; S-S: s, %. a" 3 S- "1?. s? '". &- 3 " S? '5. ^~> Crq!?!i 3, Oa3 M?~ S o g= 7^ ^.^ ^ p g l rs. w. ö &-: t't s l 2. l g- 5-0?~ M 3 S SK- ^0

7 Varför gjorde gammelmorfar av med mer energi? För att kunna svara på frågan i rubriken ska vi till att börja med se bakåt i tiden. Då kan vi upptäcka en tydlig trend i vårt samhälle: Jämfört med hur det var för 40 år sedan är det fler i befolkningen som nu är överviktiga eller lider av fetma. Andelen män är större än andelen kvinnor var 32, 7 procent av befolkningen över 16 år överviktig eller led av fetma. Under perioden var samma andel 46,3 procent (källa: SCB). Det är en ökning med nästan 14 procent pä cirka 20 är. Hur blev det så? Svaret ligger förmodligen i hur vår energibalans ser ut. t Vad in En pers Personi ut ditt I 18,5 oc ÖB; högre E har stoi Män Kvinnor 1988/89 Medellängd i cm 178,2 164,7 Medelvikt i kg 77,5 63,3 2010/11 Medellängd i cm \ 179.;; 165,7 Medelvjkt i kg ,4 / I dag får en större del av befolkningen i sig mer energi än vad den gör av med. Vad kan det bero på? En del av svaret kan vara att vi numera har större tillgång till så kallad högeiiergikost än tidigare. Det är kost som även i små mängder innehåller mycket energi från snabba kolhydrater och mättade fetter. Det kan röra sig om snabbmat eller halvfabrikat (mat som är delvis "tillagad" innan vi köper den i affären). En annan del av svaret kan vara att vi numera lever våra liv mer stillasittande. Fler och fler av oss tillbringar arbetsdagar och skoldagar framför datorer. Bilen, hissen, rulltrappan, mataffären, datorn och mobiltelefonen är alla exempel på tekniska företeelser som gör att v] inte behöver använda så mycket muskelkraft för att ta oss fram eller skaffa mat. Annat var det för tidigare generationer som måste odla och föda upp djur, både för att få mat och Uäder. Nu kan vi ringa efter mat eller beställa våra kläder på nätet, så kommer allt hem tiu dörren. Ändå har man de allra sista åren sett en liten förändring: andelen överviktiga eller feta sjunker inte, men ökar inte heller. Trenden verkar alltså vara bruten. Samtidigt lider en stor andel av befolkningen fortfarande av övervikt eller fetma. 20

8 . ' < '[ ^ 'f / Vad Innebär det att vara överviktig? En person som har ett BMI (Body Mäss Index) på över 25 är överviktig. Personer som lider av fetma har ett BMI på över 30. Du kan själv räkna ut ditt BMI enligt formeln nedan. En hälsosam BMI bör ligga på mellan 18, 5 och 24, 9 (se tabellen längre ner). OBS! Det är viktigt att komma ihåg att muskler väger mer än fett. Ett högre BMI kan i vissa fall alltså bero på att en person är vältränad och har stor muskelmassa. Stor muskelmassa kan också ge ett högt BMI. DU RÄKNAR UT DITT BMI PÄ FÖLJANDE SÄTT BMI= VIKT Ii kg) LÄNGD Ii ml x LÄNGD (i ml BMI Undervikt < 18. '; Normalvikt 18, 5-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma 30-39,9 Svår fetma w < 21. '..^'WSäsSss^s^y^y-

9 'yy-war- Protein - kroppens byggklossar Nu kommer vi till den tredje av matens viktiga beståndsdelar: proteinet. Protein fungerar som kroppens byggklossar. Med hjälp av proteiner bygger h-oppen upp och reparerar dina celler. Proteinet kan inte produceras av kroppen utan måste finnas i vår kost. Skulle din kropp inte få i sig tillräckligt med protein, bryts l stället musklerna ner för att kroppen ska kunna utvinna det protein den behäver. Protein behövs även för immunförsvaret och för att kroppen kunna bilda hormoner. Hormoner är viktiga för flera funktioner i kroppen. De styr ämnesomsättningen, hur du växer, fortplantningen och sexualdriften. Om kroppen inte far i sig tillräckligt med energi (fett eller kolhydrater), kan den i nödfall använda protein som energikaua procent av din kost bör bestå av protein. Protein finns bland annat i ärter, bönor, linser, bröd, gryn, fisk, kött, ägg, mjölk och ost. Vit, Vitan tamir inte]: det ki r& ] Vital! Vita. ] Vital i Vital l Vital Vital i Vital Vitai Vita Vita Vita Vita Vita Exempel på kost som innehåller mycket proteiner. Om. ver. < bas E fora pel c \ länd 22

10 Vitaminer "-^sspsäås^- >roteipro te-.n inte stället in be- Vitaminer är nyttiga, det vet väl alla. Men varför? Vi känner till 13 vitaminer som är essentiella, livsnödvändiga, för oss. Men vår kropp kan inte producera dem själv. Vi måste fä i oss dem med kosten. Får vi inte det kommer flera kroppsfunktioner att påverkas. De essentiella vitaminerna behövs exempelvis för ;n ska kröp - n och tt eller bland t.! Vitamin A Vitamin C Vitamin D Vitamin E Vitamin K Vitamin B1 [tiamin] Vitamin B2 Iriboflavinl Vitamin B3 (niacin] Vitamin B5 (pantontensyral Vitamin 86 (pyridoxin) Vitamin B7 Ibiotin) Vitamin B9 (folsyra) syn, hud. slemhinnor bindvävens ämnesomsättning, immunförsvaret, brist leder titt sjukdom kalk. skelett, tänder.i_ röda blodkropparnas funktion, skyddar fett i mot nedbrytning blodets koagulering [att blodet kan stelna] \ kolhydratomsättning, muskel- och j nervfunktioner i nedbrytning av fett, kolhydrater och protein i cellernas ämnesomsättning av fett och i kolhydrater ämnesomsättning av fett och kolhydrater proteinomsättningen cellernas ämnesomsättning cellernas ämnesomsättning, nybildande av l blodkroppar Vitamin Bl 2 (kobalamin) www' ^ f-vsfswrsip-^wvibts' -7-?.aBpi^~ l cellernas ämnesomsättning, bildandet av l blodkroppar, nervsystemets funktion l Ml Om du äter en allsidig kost (är du i dig de vitaminer som kroppen behöver. Om du inte far i dig tillräckligt med vitaminer riskerar du att clrabbas av sjukdomar. Förutom att vitaminerna gör nytta i sig, så behövs de för att kroppen ska kunna ta upp livsnödvändiga ämnen (läs till exempel omjärn nedan). Vitaminbristsjukdomar är inte så vanliga i Sverige. Vanligast är de i länder som drabbas av svält. l <. Iii 23 ; ^:.. - ^. '^. ^".. ^^'^''^"féäsé?^:^... '. ;.^>^^^^%^^^^7.. Ä^ -

11 .^y^^-v- i "'"»KWW^ Mineraler - om att åta järn Ätajärn? SkadetverUigenvaranödvändigt? Svaretärja, detä^livsnödvändigt. Det är nämligen järnet som bygger upp de röda blodbopparna, som sedan transporterar syre ut l din b-opp. ^,,, :,_ 'Hela umversum-är uppbyggt av våra grundämnen, bland demjarn och andra mineraler. DetgäUer även våra kroppar. Det betyder att vi mäste fa i oss mineraler genom kosten. ^.... "Äter du en allsidig kost så riskerar du oftast inte att fa brist paminera]er.'undantagetär^t tjejer kan Fa brist på järn. Orsaken är att blodrt innehåller järn"därför kan en del tjejer drabbas avjämbrut i. med menstruationen. Då kan man känna sig trött, yr och allmänt hängig. Och då är det extra viktigt att äta kost med högtjärmnnehäu, exempelvis spenat, banan, kött, lever, blodpuddmg och fisk. "Viktigt att komma ihåg just när det gäller järn, är att kroppenb^ häver fa C-vitamm samtidigt som järnet. Det är nämligen C-vitammet som gör attjärnet kan tas upp i b-oppen och göra nytta. Exempel på Livsmedel som innehåller mycket jäm, Hu No oss att nin alle var koi far: bli sa < be! pei Vi: IS sm lite 49 pe läs saf hö Vätska Vatten är livsviktigt. Människan kan klara flera veckor utan mat men bara några få dagar utan vatten. Vi förlorar ständigt vattm genom att vi svettas, andas och kissar, sä vi måste hela tiden fylla på. Det gör vatten till vårt viktigaste näringsämne. ^ ^ ^ ^ /ärr väljer allt fler bort vatten som törstsläckare. I man läsk, ene'rgidryck, saft och liknande drycker. Detta medför ett ökat sockerintag som inte är hälsosamt. fle lik tal 24

12 Hur mycket ska jag dricka? Normalt behöver vi dricka cirka två liter vatten utöver det vatten vi (är i oss genom maten. Tränar du behöver du få l dig mer. En enkel regel är att du ska dricka när du är törstig. Ibland kan man i media fä uppfattningen att man måste dricka hela tiden. Det är inte sant. Behöver du dricka så säger kroppen till; du blir törstig. Får du i dig alldeles för lite vätska så kommer kroppen att skrika. Då far du huvudvärk, blir illamående, tappar orken, far högre puls och får svårt med koncentrationen. Förlorar du mer vätska än du tillför kroppen så kan det snabbt bli farligt för din hälsa. Du kan drabbas av vätskebrist. Därför kan det vara bra att veta följande: Om du ska träna längre än en timma, ska du också dricka under träningspasset. Tränar du kortare tid än en halvtimma, behöver du inte dricka under träningen. Däremellan beror det pä temperaturen. Ar det varmt och du svettas mycket så behöver du dricka. Vilken vätska ska jag vä^a? I Sverige dricker vi för mycket saft, läsk och energidryck. Barn dricker i snitt två deciliter saft och läsk per dag. Många dricker mer än fyra deciliter. Det täcker hela dagens sockerbehov drack vi totalt 22,3 liter läsk per person och ir drack vi 49,8 liter läsk per person och år, och nu dricker vi cirka 90 liter läsk per person och år. Det är en mycket stor ökning. När vi ersätter vatten med läsk, tillför vi kroppen stora mängder socker som den inte mår bra av. Barn behöver dricka vatten eller lättmjölk till maten, inte läsk och saft. Mjölken innehåller många viktiga vitaminer och mineraler som behövs när man växer. I Sverige har vi bra kvalitet på vårt kranvatten. Ändå köper fler och fler sitt vatten på flaska. Det är helt onödigt, eftersom vattnet i kranen är lika bra som vattnet du köper. Det är dessutom bättre for miljön om du tar ditt vatten ur kranen. 25

13 .. ',. -./f:;. ^juajwuiito^u.*;- twbksww HUR SKA DU PLANERA DIN MAT? Det är inte alltid lätt att veta hur man ska planera sin mat. Inte för mycket fett, rätt kolhydrater, vitaminer och mineraler, frukt och grönt. Overallt ser man olika dieter. Ena dagen är det Atkins och LCHF, nästa dag är det 5:2, stenålderskost eller GI-metoden som är den "rätta" metoden Ḋieter bygger ofta på att något ska väljas bort. Det du i verkligheten behöver ha koll pä är att du får i dig alla. näringsämnen. Livsmedelsverket har till uppgift att samla och föra ut ny forskning om vår kost. De rekommenderar två olika modeller när du planerar din mat: matcirkeln och tallriksmodellen. Matcirkeln Matcirkeln består av sju delar. I varje del har man samlat en viss grupp av livsmedel med liknande näringsinnehiu. Äter du något ur varje del varje dag, far du i dig de näringsämnen som din kropp behöver.. Frukt och bär. Grönsaker, både råa och tillagade. Potatis och rotfrukter. Bröd, gryn, pasta, ns. Matfett - välj helst vegetabiliska letter. Mjölkprodukter som mjölk, ost och naturell youghurt. Kött, fisk, fågel och ägg - välj helst fisk flera gånger per vecka. Tallriksmodellen Tallriksmodellen hjälper dig att bestämma vad maten du lagar ska innehålla. Enligt tallriksmodellen delar man in tauriken i tre delar. Två delar är lika stora. Den ena är för mat som innehåller kolhydrater, den andra för grönsaker och rotfrukter. Den tredje och minsta delen är till för kött, fisk, ägg och baljväxter, alltså för protein och fett. Delen för kolhydrater kan bestå av potatis, pasta, ris, bulgur och bröd. Så mycket som möjligt ska vara av fuukorn. Hur mycket du ska äta bestäms av din energiförbrukning. Hög energiförbrukning har du oftast om du tränar. Låg energiförbrukning har du om du sitter stilla. 5 re De ne att vi friska Mal Tränl] kunna avgoc En gänge måste nen di En av tall anvan

14 5 rekommendationer för att äta rätt De nordiska länderna har enats om fem enkla rekommendationer för att vi ska fä l oss rätt näringsämnen (rekommendationerna gäller för friska vuxna): At mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker Välj i första handfullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhälsmärkta livsmedel. At fisk ofta, gärna 3 gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin etter olja i matlagningen. Mat och träning Träning kräver mer mat, oftast av sig självt. Du blir hungrigare. För att kunna tillgodogöra dig träningen är det viktigt att du ger din kropp mat av god kvalitet. En person som tränar mycket kan ha ett energibehov som är 4-5 gånger högre än hos en person som är normalt aktiv. Tränar du mycket måste du också planera din mat, så att kroppen far i sig alla näringsämnen den behöver. Kroppen behöver fett, kolhydrater och protein. En person som tränar och är högaktiv kan med fördel öka den del av tallriken som innehåller kolhydrater, eftersom kroppen till stor del använderjust kolhydrater när man tränar Intensivt. 27 l!, sl I1 II»'1

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning.

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning. Om författaren Stefan Hylén är föreläsare inom kost och idrottsprestation med specialinriktning på golf. Sedan 2007 driver han det egna företaget Golfkost och har anlitats för föreläsningar av golfklubbar,

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar Utmaningar för tränare och föräldrar Upprätta/påverka kostpolicy i klubben Uppmuntra till goda kostvanor genom att vara goda förebilder Skapa förutsättningar

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Sommaren 2007 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Snabbt Mitt i mellan Långsamt Ca 0,5 3,5 kg / vecka Livslångt projekt.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Fyller kosttillskott någon funktion?

Fyller kosttillskott någon funktion? Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du. Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi 1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa FÖR UNGDOMAR Kompetenscenter för hälsa Tonåren är en tid i livet då mycket händer och vi formar vår personlighet Det är viktigt och bra för självkänslan att q Vara accepterad för den du är q Vara nöjd

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Anvisningar för ifyllande av matdagbok Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. FOLKTANDVÅRDEN grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. Vi vill att du ska kunna vara frisk i munnen hela livet Folktandvården finns till

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,

Läs mer

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer