Kunskapsöversikt Beslutsstöd. Henrik Eriksson Linköpings universitet Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsöversikt Beslutsstöd. Henrik Eriksson Linköpings universitet 581 83 Linköping E-mail: her@ida.liu.se"

Transkript

1 Kunskapsöversikt Beslutsstöd Henrik Eriksson Linköpings universitet Linköping

2 Förord Denna kunskapsöversikt beskriver utmaningar och forskningsbehov för beslutsstöd inom MSBs verksamhetsområden. Räddningsoperationer och krishantering kräver effektivt beslutsfattande och samarbete under insatserna. Genomförande av insatser innefattar olika processer och funktioner, som exempelvis eftersökning, evakuering och mediciniskt omhändertagande, för att minimera dödsfall, personskador, egendomsskador och miljöpåverkan. Resultatet av insatsoperationer beror i hög grad på effektiv kommunikation och koordination eftersom det pågår ett stort antal aktiviteter på flera organisatoriska och beslutsfattande nivåer. Koordinering av huvudaktörerna i en insats (räddningstjänst, polis, och sjukvård) är viktigt för att uppnå målet med operationen. Denna uppgift är speciellt utmanande vid stora räddningsoperationer och kriser, hantering av antagonistiska hot samt hantering av pandemier eftersom denna typ av händelser kräver samarbete över organisatoriska, juridiska och geografiska ansvarsområden. Under insatser kommer beslutsfattare att bli nyckelpersonal med ett mycket stort ansvar. De måste fatta beslut och koordinera åtgärder som sträcker sig över ett omfattande problemområde medan de tar hänsyn till ett stort antal faktorer. Exempel på sådana faktorer är aktuell taktik, lämpliga metoder, existerande organisation, gällande bestämmelser, tillgänglig utrustning och personalens utbildning. Uppdaterad information och utvecklingen under tidigare liknande händelser kan stödja beslutsfattare i deras arbete. Aktörerna måste hantera problem relaterade till (a) koordinering av resurser och tjänster från flera aktörer samt förståelse och (b) hantering av dynamiska skeenden, inklusive den temporala utvecklingen av själva insatsoperationen. Ledningssystem för räddningsinsatser och krishantering kan hjälpa chefer och beslutsfattare genom att tillhandahålla och visualisera information, stödja koordination och resurshantering, underlätta effektivt samarbete mellan aktörer och presentera förslag till åtgärder på olika nivåer. Introduktion Under de senaste årtiondena har beslutsstöd för insatser och krishantering gått från stora tunga ledningssystem, exempelvis för ledningscentraler i bergrum, till allt lättare och mobila system, exempelvis webbaserade informationssystem som även kan användas mobilt. Den informationshantering som bara för några år sedan krävde specialutrustning och de kraftfullaste datorerna kan idag återfinnas i vanliga mobila plattformat för konsumentbruk. Denna utveckligt kommer att fortsätta och vi kommer att se nya mobila plattformar och nya typer av användargränssnitt som kan stödja mobilt beslutsfattande. Även om moderna ledningssystem kan avsevärt öka förmågan hos staber och beslutsfattare kvarstår olösta problem. Det tillkommer även nya utmaningar. Det faktum att beslutsfattande kan vara extremt krävande och sker under pressande situationer leder i sig till en problematik som kräver mer kunskap vad gäller utvecklig av beslutsstödssystem. Exempel på ytterligare kvarstående problem är den stora variationen i erfarenhet och träning hos beslutsfattare, svårigheten att bedöma tidsförhållanden och dilemmat att göra bra värderingar av risker relaterade till insatser. Tillkommande utmaningar innefattar bl a att kunna ta tillvara ny teknik för ledning och beslutsfattande, att integrera metoder och taktik, att göra anpassningar till nya typer av hot och risker samt att snabbare kunna hantera och anpassa sig till antagonistiska

3 hotbilder. Den ökande komplexiteten i samhället skapar även nya utmaningar exempelvis vad gäller att samla in och tolka stora datamängder, koordinera aktiviteter hos många aktörer, och hantera logistik för räddningsinsatser och krishantering. Övergripande omvärldsanalys Beslutsfattande är en helt central aktivitet i för olika typer av insatser för att skydda individer, egendom och samhälle. Kvaliteten i de beslut som fattas på olika nivåer har en stor betydelse inte bara för det direkta utfallet utan även för andra faktorer som resursutgång och riskexponering. Felaktiga, försenade eller uteblivna beslut kan ytterligare försvåra ett läge eller en insats. Historiskt har det förekommit många former av beslutsstöd. Beslutsfattare har kunna utnyttja olika typer av skiftligt och grafiskt underlag. Kartor är ett exempel på abstrakta modeller som länge används till både strategisk planering för uppbyggnad av infrastruktur och pågående verksamhet. Olika typer av tabeller och tablåer har utnyttjats till att beskriva läget för exempelvis insatsenheter och skadade. Det har också tillkommit övergripande modeller som beskiver beslutsprocessen (se Figur 1). Det man idag menar med beslutsstödsystem är oftast IT-baserade system som på olika sätt stöder informationshanteringen inför beslut, exempelvis genom att sammanställa tillgänglig information och ge rekommendationer enligt fördefinierade kriterier och regler. Vid insatser kan ledningssystem bidra till analys av läget och skapande av lägesbilder. Ledningssystem kan också underlätta kommunikation mellan olika aktörer, upprättande av planer och genomförande av åtgärder. Ledningssystem kan stödja både individers agerande och beslutsprocesser i organisationer. Figur 1. Den sk OODA-loopen utvecklad av John Boyd. Modellen är en klassisk beskrivning av en beslutscykel. Det finns olika varianter och påbyggnader av denna modell där man bl a infört fler steg. Beslutsstödssystem kan komma in i flera olika steg i beslutscykeln och ett övergripande ledningssystem kan koordinera aktiviteterna i cykeln.

4 En annan sida av beslutsstöd är träning för beslutsfattande. Genom systematisk och regelbunden träning kan beslutsfattare förbättra analys, bedömning, planering och samverkan. Detta är speciellt viktigt vid större olyckor och kriser där varje händelse är unik och där man abrupt övergår från en normal verksamhet till en oförutsedd och pressad ledningssituation. Övningar i beslutsfattande kan på ett tydligt sätt påvisa brister i organisation och förberedelser. Vid antagonistiska hot ses ofta beslutsstöds- och ledningssystem som en strategisk komponent för att nå överlägsenhet. Att komma innanför motståndarens beslutscykler genom snabb och effektiv ledning ger stora fördelar. Detta gör det möjligt att reagera snabbare på lägesförändringar och utnyttja sina resurser bättre samt att skapa förvirring hos motståndaren. Även vid olyckor och naturkatastrofer är snabba beslutsprocesser viktiga. Att snabbt uppbringa, fördela, positionera och koordinera resurser ger initialt stora fördelar. En förutsättning för effektivt medicinskt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer är hantering av skadade och kontroll av skadeflöden. Beslutsstöd kan antingen vara begränsat, dvs adressera en beslutssituation eller frågeställning, eller övergripande, dvs inriktat på flera aktiviteter som en del av en kontinuerlig beslutsprocess. För att beslutsstödet skall vara framgångsrikt krävs att det är anpassat till beslutsfattarnas arbetssätt och den aktuella ledningsfilosofin (se Figur 2). Om ledningsfilosofin exempelvis föreskriver en hög grad av delegering måste beslutsstödssystemet vara anpassat för detta. Givetvis påverkar även tillgången till beslutsstöds- och ledningssystem hur beslutsprocesserna ser ut. Nya verktyg för lägesanalys kan exempelvis göra det möjligt att snabbare och noggrannare beräkna behovet av insatser samt att följa upp effekten av genomförda åtgärder. Bättre kommunikationsmöjligheter mellan enheter bidrar till ökad samordning och snabbare beslutsförlopp. Simuleringar av olika typer av processer gör det möjligt att på förhand utvärdera handlingsalternativ och att på ett nytt sätt skapa förståelse för dynamiken i ett skeende. Sammanfattningsvis kan beslutsstöd och beslutsstödssystem bidra till att direkt förbättra kvaliteten i beslut och beslutsprocesser samt att indirekt bidra till att höja beslutsfattarnas kompetens genom förbättrad utbildning och träning. I framtiden kommer beslutsstöd att få en allt större betydelse genom att olika rådgivnings-, simulerings- och visualiseringskomponenter kan integreras i de informationssystem och verktyg som används i det vardagliga arbetet.

5 Medborgare Säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbete Räddningstjänst Utveckling av responssystem Faser innan händelse Icke påverkbara förhållanden (Modifying conditions) - Fysisk miljö Klimat, vattentillgång, geografi, urban miljö. - Social miljö Marknad/ekonomi, demografi, utbildningsnivå, sociala kontaktmönster, famlijemönster, etiskt system Påverkbara faktorer (Mediating mechanisms) - Fysisk miljö Skyddsutrustning, transportsystem, varningssystem, produktcertifiering - Social miljö Medvetenhet, övningar, massmedia, skolor, hälsovård, försäkringar, råd, anvisningar, beredskapsplaner, regler Daglig verksamhet utan olyckor och skador Olycka/skada Räddningsinsatser Beredskap Personal Ledning Träning Infrastruktur Utbildning Förlopp Utrustning Systematiskt säkerhetsarbete Teknisk säkerhet Riskbeteende och riskmedvetenhet Skadebegränsande åtgärder Tillbud Återställande Rehabilitering Skadereglering Utveckling av beslutsstödssystem Behov/krav Organisation Utvärdering Teknik Resultatspridning Lagar och regelverk (Lag om skydd mot olyckor) Handlingsprogram Initiativ Ekonomi Samhällsmål, nationella och lokala mål, lagstiftarens intentioner Figur 2. Beslutsstödssystem är del av ett komplext sammanhang där hänsyn måste tas till många faktorer. Förändrad risk, hotbild och sårbarhet Minskande operativ förmåga i fram för allt i form av kostnadsbesparingar inom den kommunala räddningstjänsten, men även andra förändringar som Försvarsmaktens ändrade inriktning, ställer allt större krav på samordning av resurser. Även kommersiella tjänster som transporter, röjning och återställande måste kunna samordnas med samhällets resurser för räddning och krishantering (se Figur 3). Nya typer av skyddsvärda objekt och system uppkommer i takt med förändringar i hotbilder. Skyddande av logistiska flöden är ett exempel på en uppgift som får större vikt i och med utvecklingen av den globala ekonomin. Även om den piratverksamhet som förekommer idag är inriktad på vinster i form av lösensummor för besättningar, fartyg och laster skulle ett koordinerat avsiktligt angrepp på ett logistiksystem kunna orsaka stora ekonomiska och försörjningsmässiga problem. Detta innebär att beslutsstödssystem måste kunna anpassas till

6 nya typer av faror både i form av oförutsedda naturkatastrofer och snabbt uppkommande antagonistiska hot. Systemen behöver alltså vara robusta i den meningen att de skall vara generella och användbara även utanför ett begränsat scenario. Kompetensförnyelse genom kunskapsuppbyggnad Samarbete och koordination Samarbete med andra myndigheter, företag och organisationer är önskvärt och ofta en förutsättning för att kunna genomföra insatser. Detta samarbeta kan dock hindras av praktiska och organisatoriska problem samt även legala barriärer då rollfördelning och samarbetsformer på olika sätt är styrt av lagstiftaren. Beslutsstödsystem som modellerar kompetenser kan exempelvis hjälpa till med att hitta rätt personer i andra organisationer (och även den egna). Sådana system kan även ge vägledning i hur förfrågningar skall ske och vilka begränsningar för samarbete som finns. Det finns också behov av tekniskt kompatibla system för samarbeten. Ledningssystem utvecklade för olika organisationer måste kunna utbyta information på ett effektivt sätt. Detta kräver bl a att systemen måste kunna göras semantiskt kompatibla och kunna hantera kommunikation över olika teknikgenerationer. Pandemiberedskap och simulering av pandemier Pandemier kan innebära stora påfrestningar på samhället och det är därför viktigt att kunna minimera såväl smittspridning som konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner. Simulering av pandemier är exempel på beslutsstöd som kan användas vid utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar. Simuleringen syftar till att ta fram beslutsunderlag i form av beräknade förlopp vid olika situationer och inverkan av interventioner, exempelvis stängning av skolor. Beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå kan simulera skilda scenarion för att jämföra resultatet av olika parameterinställningar och studera kvaliteter som utsträckning i tiden, maximal antal samtidigt insjuknade, total antal insjuknade och belastning på sjukvårdssystemet. Modellantaganden Analyser och simuleringar gör olika typer av antaganden. För beslutsfattare, som måste göra bedömningar på osäkra resultat, kan det vara svårt att avgöra hur säkra resultaten av analyser och simuleringar är och under vilka förutsättningar de är tillämpliga. Speciellt vid simuleringar är det nödvändigt att göra känslighetsanalyser av resultaten samt att noggrant dokumentera gjorda antaganden. För exempelvis simulering av pandemier är det ett stort antal faktorer som påverkar förloppet (t ex lokalsamhällets struktur, antaganden om individers beteende, egenskaper hos sjukdomen och påverkan av interventioner). För att kunna bedöma i vilken utsträckning resultaten är tillämpliga i en viss krissituation är det därför nödvändigt att ha klart för sig alla antaganden vid tolkning och beslutsfattande. System för lägesanalys och beslutsstöd bör därför kunna hantera och visualisera denna typ av osäkerheter.

7 Sårbarhet för lednings- och beslutsstödssystem I krig och andra väpnade konflikter mellan stater är det en klassisk metod att angripa och störa motståndarens ledningsstruktur. Detta kan även komma att användas mot samhällets responssystem och ledningsfunktioner vid andra typer av antagonistiska hot, exempelvis upplopp, terrorism och organiserad brottslighet. Vid utveckling och uppbyggnad and beslutsstöds- och ledningssystem har man ofta inte tagit tillräcklig hänsyn till störningar och hotbilder. Stödfunktioner för lägesanalys och värdering måste exempelvis bättre kunna särskilja desinformation. Tillgängligheten på viktiga tjänster i systemet måste så långt som det är möjligt upprätthållas. Det måste också finnas tillräckliga reservnivåer som systemet kan köras på vid bortfall av funktionalitet. Givetvis måste systemet ha en inbyggd robusthet mot intrång i systemet och avsiktliga eller oavsiktliga störningar via Internet. Etiska och legala aspekter När det gäller beslutsstödssystem har etiska aspekter diskuterats i termer av lämpligheten av automatiska funktioner där mänskliga användare inte deltar i eller godkänner beslut. Även ansvarsfrågor vid felaktiga rekommendationer, exempelvis baserade på felaktig kunskap från domänexperter, måste klargöras. Utveckling av beslutstödssystem måste därför inbegripa en analys av ansvarsfrågor och ett avvägande av nyttan mot risker för olika funktioner. I många fall väljer man att se systemet som ett rent hjälpmedel, där beslutsfattaren fortfarande har det fulla ansvaret, eller som ett kritiserande system som endast granskar mänskliga beslut. Beslutsstödssystem kan också hjälpa till med att förstå, hantera och följa bestämmelser för uppdraget, lagar, och andra regler. Ett problem som förekommer är att beslut fördröjs eller blir onödigt försiktiga pga osäkerhet kring vad som är tillåtet under omständigheterna. Beslutsstöd på detta område kan därför indirekt snabba upp beslutscykler genom att automatisk göra vissa avstämningar. Man kan tänka sig olika former av kritiserande beslutsstödssystem som kan hjälpa till med att kontrollera order och åtgärder mot gällande bestämmelser och vid behov avråda eller föreslå alternativa lösningar. Lärande, utbildning och träning Utbildning och träning av beslutsfattare är en förutsättning för kompetent ledning under räddningsoperationer och krishantering. Eftersom många beslutsfattare i myndigheter, företag och organisationer normalt har andra arbetsuppgifter än krishantering och ofta saknar speciell utbildning för krisledning, är det en speciell utmaning att utbilda, förbereda, och träna ledningspersoner för insatser. Olika typer av träningsmiljöer och simulatorer kan användas för utbildning och övning av staber. Exempelvis har mikrovärldssimulatorer och andra typer av lo-fi simulatorer används för att träna stabsarbete, beslutsfattande samt kommunikation och koordination inom och mellan staber. En annan viktig del är att utnyttja resultatet av genomförda övningar. Mycket av lärandet sker efter en övning där händelseförloppet kan analyseras och alternativa handlingsvägar kan diskuteras och värderas. Funktioner för datainsamling från övningar, logging av händelser och avvikelsehantering är områden där ledningssystem kan erbjuda stöd. Genom att förbereda insamlandet av data från ledningssystemet och andra datakällor och visualisera dessa kan

8 övningsledare och beslutsfattare gå tillbaka och analysera skeendet och de beslut som fattades. Figur 3. Ett exempel på en prototyp till ett webbaserat användargränssnitt till ett ledningssystem. Prototypen illustrerar en tjänstebaserad arkitektur som bl a hjälper beslutsfattare att beställa tjänster från olika aktörer i samhället.

9 Rekommendationer Rekommendationerna är uppdelade på två olika ansatser: Dels behovsmotiverat i form av att identifiera beslutsfattarens behov för att stödja arbetet och dels metod- och teknikdrivet i form av metod, teknik och system i samverkan. Beslutsfattarens behov Det finns stora kunskapsluckor vad gäller behovsbilden för beslutsfattare, både i kritiska situationer och i normalverksamhet. Den problematik som beslutsfattaren ställs inför och den belastning som sker på individer och organisationer behöver identifieras för att kunna ta fram nya typer av lednings- och beslutsstödssystem. Dessutom behövs mer kännedom om vanliga fel och humana begränsningar i beslutssituationer och hur dessa kan uppvägas med hjälp av beslutsstödssystem och utbildning. Behoven i form av lämpligt kunskapsinnehåll för beslutsstödssystem och lämpliga presentations- och visualiseringsformer behöver också undersökas. Metod, taktik och system Lednings- och beslutsstödssystem behöver närma sig både metod och taktik. Dessutom finns det behov av att hitta systemmodeller som är anpassade till den aktuella ledningsfilosofin. Exempelvis behöver beslutsstödssystem anpassas till aktuella arbetsmetoder, inklusive olika typer av sociala media och nya kommunikationskanaler, och ges förmåga att presentera resultaten i en form som stämmer med arbetsflödet, exempelvis genom grafik, kommentarer och kritik. Nya typer av arkitekturer kan skapa förutsättningar för lätthanterliga beslutsstödssystem och förbättrade möjligheter till samarbete. Användargränssnitt på mobila plattformar och tjänstebaserade system är exempel på tekniker som radikalt kan förändra ledningsprocesser. Nya verktyg för att bedöma situationer och simulera händelseförlopp kan hjälpa beslutsfattare att uppnå en bättre förståelse av skeenden.

10 Sammanfattning Ledning, beslutsfattande och samarbete är centrala aktiviteter för räddningsinsatser och krishantering. Dessa aktiviteter kan ske på olika nivåer i samhället och med olika tidshorisonter. Dessutom måste hänsyn tas till varierande legala ramverk, metoder och ledningsfilosofi. Kraven på beslutsfattare är därför stora. Ledningssystem och beslutsstödssystem kan på olika sätt bidra till beslutsprocessen och stödja individuella beslutsfattare. Beslutsstöd kan finnas för olika aktiviteter i en beslutscykel, som observationer, lägesanalys, överväganden, planering, koordinering och genomförande. Beslutsstöd, exempelvis i form av simulering och insatsanalys, kan även användas för utbildning och träning av beslutsfattare. För att möjliggöra utveckling av effektiva beslutsstödssystem krävs att det finns en god bild av beslutsfattarnas nuvarande och framtida behovsbild. Dessutom behövs en mer samordnad ansats till utveckling av beslutsstöd som även inbegriper metod och taktik, samt en samverkan mellan ledningsfilosofi och beslutsstöd.

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik DOODA Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik Ett ledningssystem är så komplext att vi inte kan studera systemet som helhet Olika metoder för olika syften Vi kommer idag endast prata

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 1 Förord I dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Fallet Gårdsätter - en glimt av framtidens insatsanalys. Utmaningen

Fallet Gårdsätter - en glimt av framtidens insatsanalys. Utmaningen Fallet Gårdsätter - en glimt av framtidens insatsanalys Johan Jenvald, Magnus Morin, Markus Axelsson Utmaningen Minska tröskeln för att göra insatsanalys Få högre kvalitet i insatsanalyserna Utnyttja tillgänglig

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight?

Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight? Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight? Fredrik Rehnström, CISSP, CISM, CGEIT Seniorkonsult, vvd, partner Ca 50% av de beslut som fattas görs på underlag

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Inledning VP Verksamhetsplanen för Gästrike Räddningstjänst, bygger på övergripande strategier och mål som är framtagna av ledningsgruppen i syfte att uppnå vad som beskrivs i vårt

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution

Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution Fyra grupper diskuterade aktuella teknikområden med fokus på förhållandena i kabel- och distributionstunnlar. Instruktionen var att grupperna

Läs mer

BESLUTSSTÖD. Innehåll 1. INLEDNING. EXAMENSRAPPORT MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM Jan Nyberg December 1997. 1.1 Bakgrund

BESLUTSSTÖD. Innehåll 1. INLEDNING. EXAMENSRAPPORT MILITÄRA LEDNINGSSYSTEM Jan Nyberg December 1997. 1.1 Bakgrund BESLUTSSTÖD Innehåll 1. INLEDNING...1 2. INFORMATION OCH DESS BEHANDLANDE I ETT BESLUTSSTÖD...2 3. SAMMANFATTNING...4 REFERENSER:...5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Jag har valt att behandla hur vi kan gå tillväga

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet 2008:490 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 302 komplettering gjord

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Trafikverkets godsstrategi

Trafikverkets godsstrategi Trafikverkets godsstrategi Varför en (långsiktig) godsstrategi? Intern och extern tydlighet Stärkt konkurrenskraft Reducera negativa effekter Bidra till största möjliga nytta av resursanvändandet givet

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut;

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Resultat från den första Workshopen

Resultat från den första Workshopen Resultat från den första Workshopen Martin Risberg, Swerea Ola Isaksson, GKN Aerospace Sweden Kopplingar till andra agendor och initiativ SIP Lättvikt SIP Produktion 2030 SIP Metalliska material SIP Innovair

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

SIS tre produktområden

SIS tre produktområden SIS tre produktområden Standardisering SIS, Swedish Standards Institue En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet AGENDA Kompetens och kompetensförsörjning 17.00 Mingel och välkomna 17.10 Introduktion kompetens och

Läs mer

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk

Läs mer

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap Framtidens Team: utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Hur kan olika typer av riskanalyser stödja informationssäkerhetsarbetet i din verksamhet? EBITS, 2013 11 13

Hur kan olika typer av riskanalyser stödja informationssäkerhetsarbetet i din verksamhet? EBITS, 2013 11 13 Hur kan olika typer av riskanalyser stödja informationssäkerhetsarbetet i din verksamhet? henrik.christiansson@sakerhetspolisen.se Enheten för InformationsSäkerhet och Bevissäkring i IT-miljö (ISBIT) EBITS,

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?

Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

EBITS 2013. Elförsörjningen i Cyberkriget. Långholmen. 13-14 november 2013 EBITS. Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet

EBITS 2013. Elförsörjningen i Cyberkriget. Långholmen. 13-14 november 2013 EBITS. Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet EBITS 2013 Elförsörjningen i Cyberkriget Långholmen 13-14 november 2013 EBITS Arbetsgruppen för Energibranschens Informationssäkerhet Program EBITS 13-14 november 2013 Onsdag 13 november (Konferensvärd,

Läs mer

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun.

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. 2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Februari 2013 2013-02-28 2 (8) 1. INLEDNING I dagens

Läs mer