Kunskapsöversikt Beslutsstöd. Henrik Eriksson Linköpings universitet Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsöversikt Beslutsstöd. Henrik Eriksson Linköpings universitet 581 83 Linköping E-mail: her@ida.liu.se"

Transkript

1 Kunskapsöversikt Beslutsstöd Henrik Eriksson Linköpings universitet Linköping

2 Förord Denna kunskapsöversikt beskriver utmaningar och forskningsbehov för beslutsstöd inom MSBs verksamhetsområden. Räddningsoperationer och krishantering kräver effektivt beslutsfattande och samarbete under insatserna. Genomförande av insatser innefattar olika processer och funktioner, som exempelvis eftersökning, evakuering och mediciniskt omhändertagande, för att minimera dödsfall, personskador, egendomsskador och miljöpåverkan. Resultatet av insatsoperationer beror i hög grad på effektiv kommunikation och koordination eftersom det pågår ett stort antal aktiviteter på flera organisatoriska och beslutsfattande nivåer. Koordinering av huvudaktörerna i en insats (räddningstjänst, polis, och sjukvård) är viktigt för att uppnå målet med operationen. Denna uppgift är speciellt utmanande vid stora räddningsoperationer och kriser, hantering av antagonistiska hot samt hantering av pandemier eftersom denna typ av händelser kräver samarbete över organisatoriska, juridiska och geografiska ansvarsområden. Under insatser kommer beslutsfattare att bli nyckelpersonal med ett mycket stort ansvar. De måste fatta beslut och koordinera åtgärder som sträcker sig över ett omfattande problemområde medan de tar hänsyn till ett stort antal faktorer. Exempel på sådana faktorer är aktuell taktik, lämpliga metoder, existerande organisation, gällande bestämmelser, tillgänglig utrustning och personalens utbildning. Uppdaterad information och utvecklingen under tidigare liknande händelser kan stödja beslutsfattare i deras arbete. Aktörerna måste hantera problem relaterade till (a) koordinering av resurser och tjänster från flera aktörer samt förståelse och (b) hantering av dynamiska skeenden, inklusive den temporala utvecklingen av själva insatsoperationen. Ledningssystem för räddningsinsatser och krishantering kan hjälpa chefer och beslutsfattare genom att tillhandahålla och visualisera information, stödja koordination och resurshantering, underlätta effektivt samarbete mellan aktörer och presentera förslag till åtgärder på olika nivåer. Introduktion Under de senaste årtiondena har beslutsstöd för insatser och krishantering gått från stora tunga ledningssystem, exempelvis för ledningscentraler i bergrum, till allt lättare och mobila system, exempelvis webbaserade informationssystem som även kan användas mobilt. Den informationshantering som bara för några år sedan krävde specialutrustning och de kraftfullaste datorerna kan idag återfinnas i vanliga mobila plattformat för konsumentbruk. Denna utveckligt kommer att fortsätta och vi kommer att se nya mobila plattformar och nya typer av användargränssnitt som kan stödja mobilt beslutsfattande. Även om moderna ledningssystem kan avsevärt öka förmågan hos staber och beslutsfattare kvarstår olösta problem. Det tillkommer även nya utmaningar. Det faktum att beslutsfattande kan vara extremt krävande och sker under pressande situationer leder i sig till en problematik som kräver mer kunskap vad gäller utvecklig av beslutsstödssystem. Exempel på ytterligare kvarstående problem är den stora variationen i erfarenhet och träning hos beslutsfattare, svårigheten att bedöma tidsförhållanden och dilemmat att göra bra värderingar av risker relaterade till insatser. Tillkommande utmaningar innefattar bl a att kunna ta tillvara ny teknik för ledning och beslutsfattande, att integrera metoder och taktik, att göra anpassningar till nya typer av hot och risker samt att snabbare kunna hantera och anpassa sig till antagonistiska

3 hotbilder. Den ökande komplexiteten i samhället skapar även nya utmaningar exempelvis vad gäller att samla in och tolka stora datamängder, koordinera aktiviteter hos många aktörer, och hantera logistik för räddningsinsatser och krishantering. Övergripande omvärldsanalys Beslutsfattande är en helt central aktivitet i för olika typer av insatser för att skydda individer, egendom och samhälle. Kvaliteten i de beslut som fattas på olika nivåer har en stor betydelse inte bara för det direkta utfallet utan även för andra faktorer som resursutgång och riskexponering. Felaktiga, försenade eller uteblivna beslut kan ytterligare försvåra ett läge eller en insats. Historiskt har det förekommit många former av beslutsstöd. Beslutsfattare har kunna utnyttja olika typer av skiftligt och grafiskt underlag. Kartor är ett exempel på abstrakta modeller som länge används till både strategisk planering för uppbyggnad av infrastruktur och pågående verksamhet. Olika typer av tabeller och tablåer har utnyttjats till att beskriva läget för exempelvis insatsenheter och skadade. Det har också tillkommit övergripande modeller som beskiver beslutsprocessen (se Figur 1). Det man idag menar med beslutsstödsystem är oftast IT-baserade system som på olika sätt stöder informationshanteringen inför beslut, exempelvis genom att sammanställa tillgänglig information och ge rekommendationer enligt fördefinierade kriterier och regler. Vid insatser kan ledningssystem bidra till analys av läget och skapande av lägesbilder. Ledningssystem kan också underlätta kommunikation mellan olika aktörer, upprättande av planer och genomförande av åtgärder. Ledningssystem kan stödja både individers agerande och beslutsprocesser i organisationer. Figur 1. Den sk OODA-loopen utvecklad av John Boyd. Modellen är en klassisk beskrivning av en beslutscykel. Det finns olika varianter och påbyggnader av denna modell där man bl a infört fler steg. Beslutsstödssystem kan komma in i flera olika steg i beslutscykeln och ett övergripande ledningssystem kan koordinera aktiviteterna i cykeln.

4 En annan sida av beslutsstöd är träning för beslutsfattande. Genom systematisk och regelbunden träning kan beslutsfattare förbättra analys, bedömning, planering och samverkan. Detta är speciellt viktigt vid större olyckor och kriser där varje händelse är unik och där man abrupt övergår från en normal verksamhet till en oförutsedd och pressad ledningssituation. Övningar i beslutsfattande kan på ett tydligt sätt påvisa brister i organisation och förberedelser. Vid antagonistiska hot ses ofta beslutsstöds- och ledningssystem som en strategisk komponent för att nå överlägsenhet. Att komma innanför motståndarens beslutscykler genom snabb och effektiv ledning ger stora fördelar. Detta gör det möjligt att reagera snabbare på lägesförändringar och utnyttja sina resurser bättre samt att skapa förvirring hos motståndaren. Även vid olyckor och naturkatastrofer är snabba beslutsprocesser viktiga. Att snabbt uppbringa, fördela, positionera och koordinera resurser ger initialt stora fördelar. En förutsättning för effektivt medicinskt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer är hantering av skadade och kontroll av skadeflöden. Beslutsstöd kan antingen vara begränsat, dvs adressera en beslutssituation eller frågeställning, eller övergripande, dvs inriktat på flera aktiviteter som en del av en kontinuerlig beslutsprocess. För att beslutsstödet skall vara framgångsrikt krävs att det är anpassat till beslutsfattarnas arbetssätt och den aktuella ledningsfilosofin (se Figur 2). Om ledningsfilosofin exempelvis föreskriver en hög grad av delegering måste beslutsstödssystemet vara anpassat för detta. Givetvis påverkar även tillgången till beslutsstöds- och ledningssystem hur beslutsprocesserna ser ut. Nya verktyg för lägesanalys kan exempelvis göra det möjligt att snabbare och noggrannare beräkna behovet av insatser samt att följa upp effekten av genomförda åtgärder. Bättre kommunikationsmöjligheter mellan enheter bidrar till ökad samordning och snabbare beslutsförlopp. Simuleringar av olika typer av processer gör det möjligt att på förhand utvärdera handlingsalternativ och att på ett nytt sätt skapa förståelse för dynamiken i ett skeende. Sammanfattningsvis kan beslutsstöd och beslutsstödssystem bidra till att direkt förbättra kvaliteten i beslut och beslutsprocesser samt att indirekt bidra till att höja beslutsfattarnas kompetens genom förbättrad utbildning och träning. I framtiden kommer beslutsstöd att få en allt större betydelse genom att olika rådgivnings-, simulerings- och visualiseringskomponenter kan integreras i de informationssystem och verktyg som används i det vardagliga arbetet.

5 Medborgare Säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbete Räddningstjänst Utveckling av responssystem Faser innan händelse Icke påverkbara förhållanden (Modifying conditions) - Fysisk miljö Klimat, vattentillgång, geografi, urban miljö. - Social miljö Marknad/ekonomi, demografi, utbildningsnivå, sociala kontaktmönster, famlijemönster, etiskt system Påverkbara faktorer (Mediating mechanisms) - Fysisk miljö Skyddsutrustning, transportsystem, varningssystem, produktcertifiering - Social miljö Medvetenhet, övningar, massmedia, skolor, hälsovård, försäkringar, råd, anvisningar, beredskapsplaner, regler Daglig verksamhet utan olyckor och skador Olycka/skada Räddningsinsatser Beredskap Personal Ledning Träning Infrastruktur Utbildning Förlopp Utrustning Systematiskt säkerhetsarbete Teknisk säkerhet Riskbeteende och riskmedvetenhet Skadebegränsande åtgärder Tillbud Återställande Rehabilitering Skadereglering Utveckling av beslutsstödssystem Behov/krav Organisation Utvärdering Teknik Resultatspridning Lagar och regelverk (Lag om skydd mot olyckor) Handlingsprogram Initiativ Ekonomi Samhällsmål, nationella och lokala mål, lagstiftarens intentioner Figur 2. Beslutsstödssystem är del av ett komplext sammanhang där hänsyn måste tas till många faktorer. Förändrad risk, hotbild och sårbarhet Minskande operativ förmåga i fram för allt i form av kostnadsbesparingar inom den kommunala räddningstjänsten, men även andra förändringar som Försvarsmaktens ändrade inriktning, ställer allt större krav på samordning av resurser. Även kommersiella tjänster som transporter, röjning och återställande måste kunna samordnas med samhällets resurser för räddning och krishantering (se Figur 3). Nya typer av skyddsvärda objekt och system uppkommer i takt med förändringar i hotbilder. Skyddande av logistiska flöden är ett exempel på en uppgift som får större vikt i och med utvecklingen av den globala ekonomin. Även om den piratverksamhet som förekommer idag är inriktad på vinster i form av lösensummor för besättningar, fartyg och laster skulle ett koordinerat avsiktligt angrepp på ett logistiksystem kunna orsaka stora ekonomiska och försörjningsmässiga problem. Detta innebär att beslutsstödssystem måste kunna anpassas till

6 nya typer av faror både i form av oförutsedda naturkatastrofer och snabbt uppkommande antagonistiska hot. Systemen behöver alltså vara robusta i den meningen att de skall vara generella och användbara även utanför ett begränsat scenario. Kompetensförnyelse genom kunskapsuppbyggnad Samarbete och koordination Samarbete med andra myndigheter, företag och organisationer är önskvärt och ofta en förutsättning för att kunna genomföra insatser. Detta samarbeta kan dock hindras av praktiska och organisatoriska problem samt även legala barriärer då rollfördelning och samarbetsformer på olika sätt är styrt av lagstiftaren. Beslutsstödsystem som modellerar kompetenser kan exempelvis hjälpa till med att hitta rätt personer i andra organisationer (och även den egna). Sådana system kan även ge vägledning i hur förfrågningar skall ske och vilka begränsningar för samarbete som finns. Det finns också behov av tekniskt kompatibla system för samarbeten. Ledningssystem utvecklade för olika organisationer måste kunna utbyta information på ett effektivt sätt. Detta kräver bl a att systemen måste kunna göras semantiskt kompatibla och kunna hantera kommunikation över olika teknikgenerationer. Pandemiberedskap och simulering av pandemier Pandemier kan innebära stora påfrestningar på samhället och det är därför viktigt att kunna minimera såväl smittspridning som konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner. Simulering av pandemier är exempel på beslutsstöd som kan användas vid utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar. Simuleringen syftar till att ta fram beslutsunderlag i form av beräknade förlopp vid olika situationer och inverkan av interventioner, exempelvis stängning av skolor. Beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå kan simulera skilda scenarion för att jämföra resultatet av olika parameterinställningar och studera kvaliteter som utsträckning i tiden, maximal antal samtidigt insjuknade, total antal insjuknade och belastning på sjukvårdssystemet. Modellantaganden Analyser och simuleringar gör olika typer av antaganden. För beslutsfattare, som måste göra bedömningar på osäkra resultat, kan det vara svårt att avgöra hur säkra resultaten av analyser och simuleringar är och under vilka förutsättningar de är tillämpliga. Speciellt vid simuleringar är det nödvändigt att göra känslighetsanalyser av resultaten samt att noggrant dokumentera gjorda antaganden. För exempelvis simulering av pandemier är det ett stort antal faktorer som påverkar förloppet (t ex lokalsamhällets struktur, antaganden om individers beteende, egenskaper hos sjukdomen och påverkan av interventioner). För att kunna bedöma i vilken utsträckning resultaten är tillämpliga i en viss krissituation är det därför nödvändigt att ha klart för sig alla antaganden vid tolkning och beslutsfattande. System för lägesanalys och beslutsstöd bör därför kunna hantera och visualisera denna typ av osäkerheter.

7 Sårbarhet för lednings- och beslutsstödssystem I krig och andra väpnade konflikter mellan stater är det en klassisk metod att angripa och störa motståndarens ledningsstruktur. Detta kan även komma att användas mot samhällets responssystem och ledningsfunktioner vid andra typer av antagonistiska hot, exempelvis upplopp, terrorism och organiserad brottslighet. Vid utveckling och uppbyggnad and beslutsstöds- och ledningssystem har man ofta inte tagit tillräcklig hänsyn till störningar och hotbilder. Stödfunktioner för lägesanalys och värdering måste exempelvis bättre kunna särskilja desinformation. Tillgängligheten på viktiga tjänster i systemet måste så långt som det är möjligt upprätthållas. Det måste också finnas tillräckliga reservnivåer som systemet kan köras på vid bortfall av funktionalitet. Givetvis måste systemet ha en inbyggd robusthet mot intrång i systemet och avsiktliga eller oavsiktliga störningar via Internet. Etiska och legala aspekter När det gäller beslutsstödssystem har etiska aspekter diskuterats i termer av lämpligheten av automatiska funktioner där mänskliga användare inte deltar i eller godkänner beslut. Även ansvarsfrågor vid felaktiga rekommendationer, exempelvis baserade på felaktig kunskap från domänexperter, måste klargöras. Utveckling av beslutstödssystem måste därför inbegripa en analys av ansvarsfrågor och ett avvägande av nyttan mot risker för olika funktioner. I många fall väljer man att se systemet som ett rent hjälpmedel, där beslutsfattaren fortfarande har det fulla ansvaret, eller som ett kritiserande system som endast granskar mänskliga beslut. Beslutsstödssystem kan också hjälpa till med att förstå, hantera och följa bestämmelser för uppdraget, lagar, och andra regler. Ett problem som förekommer är att beslut fördröjs eller blir onödigt försiktiga pga osäkerhet kring vad som är tillåtet under omständigheterna. Beslutsstöd på detta område kan därför indirekt snabba upp beslutscykler genom att automatisk göra vissa avstämningar. Man kan tänka sig olika former av kritiserande beslutsstödssystem som kan hjälpa till med att kontrollera order och åtgärder mot gällande bestämmelser och vid behov avråda eller föreslå alternativa lösningar. Lärande, utbildning och träning Utbildning och träning av beslutsfattare är en förutsättning för kompetent ledning under räddningsoperationer och krishantering. Eftersom många beslutsfattare i myndigheter, företag och organisationer normalt har andra arbetsuppgifter än krishantering och ofta saknar speciell utbildning för krisledning, är det en speciell utmaning att utbilda, förbereda, och träna ledningspersoner för insatser. Olika typer av träningsmiljöer och simulatorer kan användas för utbildning och övning av staber. Exempelvis har mikrovärldssimulatorer och andra typer av lo-fi simulatorer används för att träna stabsarbete, beslutsfattande samt kommunikation och koordination inom och mellan staber. En annan viktig del är att utnyttja resultatet av genomförda övningar. Mycket av lärandet sker efter en övning där händelseförloppet kan analyseras och alternativa handlingsvägar kan diskuteras och värderas. Funktioner för datainsamling från övningar, logging av händelser och avvikelsehantering är områden där ledningssystem kan erbjuda stöd. Genom att förbereda insamlandet av data från ledningssystemet och andra datakällor och visualisera dessa kan

8 övningsledare och beslutsfattare gå tillbaka och analysera skeendet och de beslut som fattades. Figur 3. Ett exempel på en prototyp till ett webbaserat användargränssnitt till ett ledningssystem. Prototypen illustrerar en tjänstebaserad arkitektur som bl a hjälper beslutsfattare att beställa tjänster från olika aktörer i samhället.

9 Rekommendationer Rekommendationerna är uppdelade på två olika ansatser: Dels behovsmotiverat i form av att identifiera beslutsfattarens behov för att stödja arbetet och dels metod- och teknikdrivet i form av metod, teknik och system i samverkan. Beslutsfattarens behov Det finns stora kunskapsluckor vad gäller behovsbilden för beslutsfattare, både i kritiska situationer och i normalverksamhet. Den problematik som beslutsfattaren ställs inför och den belastning som sker på individer och organisationer behöver identifieras för att kunna ta fram nya typer av lednings- och beslutsstödssystem. Dessutom behövs mer kännedom om vanliga fel och humana begränsningar i beslutssituationer och hur dessa kan uppvägas med hjälp av beslutsstödssystem och utbildning. Behoven i form av lämpligt kunskapsinnehåll för beslutsstödssystem och lämpliga presentations- och visualiseringsformer behöver också undersökas. Metod, taktik och system Lednings- och beslutsstödssystem behöver närma sig både metod och taktik. Dessutom finns det behov av att hitta systemmodeller som är anpassade till den aktuella ledningsfilosofin. Exempelvis behöver beslutsstödssystem anpassas till aktuella arbetsmetoder, inklusive olika typer av sociala media och nya kommunikationskanaler, och ges förmåga att presentera resultaten i en form som stämmer med arbetsflödet, exempelvis genom grafik, kommentarer och kritik. Nya typer av arkitekturer kan skapa förutsättningar för lätthanterliga beslutsstödssystem och förbättrade möjligheter till samarbete. Användargränssnitt på mobila plattformar och tjänstebaserade system är exempel på tekniker som radikalt kan förändra ledningsprocesser. Nya verktyg för att bedöma situationer och simulera händelseförlopp kan hjälpa beslutsfattare att uppnå en bättre förståelse av skeenden.

10 Sammanfattning Ledning, beslutsfattande och samarbete är centrala aktiviteter för räddningsinsatser och krishantering. Dessa aktiviteter kan ske på olika nivåer i samhället och med olika tidshorisonter. Dessutom måste hänsyn tas till varierande legala ramverk, metoder och ledningsfilosofi. Kraven på beslutsfattare är därför stora. Ledningssystem och beslutsstödssystem kan på olika sätt bidra till beslutsprocessen och stödja individuella beslutsfattare. Beslutsstöd kan finnas för olika aktiviteter i en beslutscykel, som observationer, lägesanalys, överväganden, planering, koordinering och genomförande. Beslutsstöd, exempelvis i form av simulering och insatsanalys, kan även användas för utbildning och träning av beslutsfattare. För att möjliggöra utveckling av effektiva beslutsstödssystem krävs att det finns en god bild av beslutsfattarnas nuvarande och framtida behovsbild. Dessutom behövs en mer samordnad ansats till utveckling av beslutsstöd som även inbegriper metod och taktik, samt en samverkan mellan ledningsfilosofi och beslutsstöd.

Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response

Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response Research leaders involved Capability needs identified Ongoing projects Future funding possibilities Collaboration and cross disciplinary

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare. Ordlista ORD Beroendepunkt Besökare Besöksprogram Erfarenhetshantering Expert Förövning Generell förmåga Genomgång efter övning Givare Händelse Indikator FÖRKLARING En beslutsfattares agerande som påverkar

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik DOODA Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik Ett ledningssystem är så komplext att vi inte kan studera systemet som helhet Olika metoder för olika syften Vi kommer idag endast prata

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ersätter Utbytt den Sign 0:1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. GRUNDSYN FÖR DET CIVILA FÖRSVARET 1:1 2. DET CIVILA FÖRSVARETS UPPGIFTER I FRED 2:1 3. MÅL OCH SYFTE MED PLANEN 3:1 4. HOT OCH RISKER 4:1 4.1 HOTBILD-

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Inledning VP Verksamhetsplanen för Gästrike Räddningstjänst, bygger på övergripande strategier och mål som är framtagna av ledningsgruppen i syfte att uppnå vad som beskrivs i vårt

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld det är MSB:s vision Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Alla i samhället behöver

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt

Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt TL FOI projekt Transportpolitiska mål Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer

Trygghetens Hus - från vardag till kris

Trygghetens Hus - från vardag till kris Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun 2011-2014 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF 2011-09-29 119 Revisions

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi 2025 31.5.2016 Räddningsväsendets vision 2025: Ett säkert och kriståligt Finland genom samarbete. 21.6.2016 2 Verksamhetsidé: Vi främjar säkerheten

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Krisplan för Nacka kommun

Krisplan för Nacka kommun 2012-03-15 KFKS 2012/83-012 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167 Innehåll

Läs mer

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen

Läs mer

Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight?

Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight? Hur påvisar man värdet med säkerhetsarbetet i turbulenta tider och när budgeten är tight? Fredrik Rehnström, CISSP, CISM, CGEIT Seniorkonsult, vvd, partner Ca 50% av de beslut som fattas görs på underlag

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Handlingsplan vid kris Stöd i ordinärt boende

Handlingsplan vid kris Stöd i ordinärt boende 1 (5) Handlingsplan vid kris Stöd i ordinärt boende Omsorgsinsatser i ordinärt boende är av socialnämnden och äldreomsorgsnämnden utsedd prioriterad verksamhet, det vill säga verksamheten måste fungera

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer