Åtgärdsprogram mot buller Umeå kommun
|
|
- Karl-Erik Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsprogram mot buller Umeå kommun Foto Anna-Karin Drugge Antagen av kommunfullmäktige den 26 augusti
2 Organisation Arbetet med åtgärdsprogrammet har bedrivits av en styr- och arbetsgrupp. Kommunstyrelsens Närings- och planeringsutskott har fungerat som ansvarig politisk nämnd. Styrgrupp, Umeå kommun: Isabella Forsgren, planeringschef Margareta Green-Palo, miljö- och hälsoskyddschef Karin Isaksson, tekniskchef Tomas Strömberg, planchef Arbetsgrupp, Umeå kommun: Annika Söderlund, miljöinspektör och projektledare Daniel Lindström, trafikplanerare Lina Samuelsson, trafikplanerare Maria Blomqvist, stadsarkitekt/bygglov Magdalena Blomquist, planarkitekt Fredrik Forsell, kollektivtrafikchef Jan Lundberg, upphandlare Samverkan har även skett med: Lennart Jonsson, för- och grundskolechef, Umeå kommun Karin Nylén, förvaltare fastighet, Umeå kommun Anna Flatholm, parkdriftchef, Umeå kommun Torbjörn Sandberg, gatudriftchef, Umeå kommun Anna Gemzell, Trafikverket Ingela Jarlbring, Trafikverket Stefan Granbäck, Trafikverket Frida Angelow, Trafikverket Dokumenttyp Program Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentnamn Åtgärdsprogram mot buller Dokumentansvarig Annika Söderlund Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige Reviderad Version Antagandehandling Giltighetstid 2
3 Sammanfattning Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige och är ett betydande miljö- och folkhälsoproblem. Åtgärdsprogrammets syfte är att skapa en bättre ljudmiljö och minska bullrets negativa påverkan på människor i kommunen. Syftet är också att öka kunskapen om buller både utifrån dagens bullersituation samt med utblickar mot kommunens framtida bullersituation. I programmet anges långsiktiga mål för ljudmiljön och åtgärder som ska genomföras under programperioden Åtgärdsprogrammet och bullerkartläggningen ska revideras minst vart femte år. I Umeå är buller från väg, flyg och tåg de dominerande bullerkällorna. Umeås höga tillväxtmål ( invånare år 2050) och ambitionen att förtäta staden innebär att det inte är självklart att färre kommer att utsättas för buller. För att kunna förtäta staden krävs att stor hänsyn tas till omgivningsbuller och dess påverkan på människors hälsa både i och vid bostäder, skolor och rekreationsområden. Det största behovet av skyddsåtgärder finns i befintliga miljöer där bullersituationen försämrats som en del av stadens tillväxt och ökad trafik. Kommunen arbetar idag brett med olika åtgärder för att minska exponeringen av buller. Bilsnål samhällsplanering, bidrag till fönsteråtgärder och trafikregleringar är några exempel. Målet är att uppnå hälsosamma boende- och skolmiljöer samt arbeta för att utveckla park- och rekreationsområden som ger en möjlighet till lugn och ro. Åtgärder till 2018 är: Förbättra ljudnivåerna vid förskolor och skolor Bidrag till fastighetsägare för bulleråtgärder Program för vallar och bullerplank Införande av ändrade/sänkta hastigheter Ljudkrav vid upphandling samt öka andelen el- och hybridfordon Utredning om tystare beläggning Utredning om trafikreglerande åtgärder i syfte att minska buller Utredning om ljudmiljön i parker och rekreationsområden samt vid torg och liknande platser Ta fram vägledning för tillämpning av råd och riktvärden för trafikbuller vid nybyggnation Systematiskt arbete med bullerfrågor i kommunen genom ökad samverkan, framtagande av rutiner för tex nybyggnation/placering av busshållplatser, byggbuller samt informationsmaterial om olika bullerskyddsåtgärder. Tillsyn av bullersituation vid bostadsfastigheter och förskolor och skolor samt tillsyn av bullrande verksamheter. Åtgärdsprogrammet är upprättat av Umeå kommun i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Som underlag till programmet ligger den kartläggning av omgivningsbuller som gjordes 2012 av väg-, tåg- och flygtrafik samt industri enligt särskild definition. 3
4 Innehållsförteckning Syfte och långsiktiga mål 5 Åtgärdsplan 8 Pågående och framtida arbete med buller i Umeå kommun 14 Bulleråtgärder som vidtas av andra aktörer 32 Ljudmiljön i Umeå 35 Riktvärden för trafikbuller 42 Konsekvensbedömning av åtgärdsprogrammet 45 Förklaringar och ordlista 48 4
5 Syfte och långsiktiga mål Bakgrund Buller definieras som oönskat ljud och är ett av våra större miljöhälsoproblem. Buller påverkar människors hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. Direkta effekter är hörselpåverkan och öronsus s.k. tinnitus. Indirekta effekter är sömnstörningar, samtalsstörningar och effekter på vila och avkoppling. Prestationer och inlärning kan störas och psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom kan förekomma och ge upphov till försämrad livskvalitet. Det finns ett samband mellan trafikbuller och högt blodtryck. Åtgärdsprogrammet är upprättat av Umeå kommun i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) och EG-direktiv (2002/49/EG). Med omgivningsbuller avses väg-, tåg- och flygtrafik samt viss typ av industribuller. Enligt förordningen ska alla kommuner med mer än invånare upprätta så kallade strategiska bullerkartor och beräkna hur många invånare som exponeras för olika ljudnivåer. Kommunen ska också ta fram ett program med åtgärder och en långsiktig strategi för att hantera och minska buller. Umeå kommun är en av 13 kommuner som omfattas av förordningen. Umeå kommun har under 2012 kartlagt bullersituationen. Bullerkartor har tagits fram, genom beräkningar, som redovisar bullersituationen för år 2011 i hela kommunen Programmet tar i huvudsak upp åtgärder för att minska buller från vägtrafik. För väg är det framför allt åtgärder i kommunens egna gatu-/vägnät som är aktuellt. Endast åtgärder som kommunen har rådighet över kan ingå i ett åtgärdsprogram. Statlig infrastruktur för väg och järnväg ansvarar Trafikverket för och de har en skyldighet att utarbeta egna åtgärdsprogram i enlighet med förordningen. För flygverksamhet som Umeå Airport och ambulanshelikoptertrafik till sjukhuset regleras kravet på bullerskyddsåtgärder i verksamheternas miljötillstånd. Detta gäller även för de industrier som omfattas av förordningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver tillsyn över att gällande tillstånd följs. Inga ytterligare åtgärder föreslås för dessa. Syfte Syftet med programmet är att vidta åtgärder som leder till att ljudmiljön i Umeå förbättras. Programmet ska verka för att minska antalet personer som utsätts för buller samt skydda och arbeta för att förbättra områden där ljudnivån är en särskild kvalitet som parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturmiljöer. Åtgärdsprogrammet beskriver Umeå kommuns arbete med bullerfrågor och åtgärder utgår ifrån det som kommunen har rådighet att vidta. Programmet redovisar prioriterade åtgärder på kort sikt samt en långsiktig strategi för att minska nivåerna i kommunen. Programmet behandlar dagens bullersituation samt har utblickar mot den framtida bullersituationen utifrån stadsplanering i enlighet med Fördjupningen av översiktsplan för Umeå framtida tillväxtområde. Kartläggningen och åtgärdsprogrammet ska revideras vart femte år. Programmet har mer karaktären av en strategisk plan än en detaljerad åtgärdslista gata för gata och programmet kan ses som uppstarten på ett mer systematiskt arbete med buller. 5
6 Formkrav och miljökvalitetsnorm Enligt förordningen om omgivningsbuller finns en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Målsättningen i förordningen räknas som en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken en så kallad målsättningsnorm. Det finns inte angivet i någon lag eller förordning vilken ljudnivå som inte får överskridas för buller som det gör för t.ex. kvävedioxid i luft som är en gränsvärdesnorm. Förordningen uppfylls genom att Umeå kommun vidtar åtgärder i enlighet med detta program och systematiskt strävar efter att förbättra ljudmiljön. Åtgärdsprogrammets innehåll regleras i förordningen om omgivningsbuller. Åtgärdsprogrammet ska bl.a. innehålla uppgifter om: vilka bullerkällor som omfattas antalet personer som utsätts för buller vilka situationer som behöver förbättras samt vilka områden som prioriteras beskrivning av redan utförda åtgärder och planerade åtgärder de kommande fem åren samt en långsiktig strategi beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån anses utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområde och andra natur och kulturmiljöer en analys av kostnaderna i förhållande till åtgärdsprogrammets effektivitet och nytta genomförande och utvärdering Långsiktiga mål för ljudmiljö i Umeå För att uppnå en god ljudmiljö och hälsa i Umeå har fokusområdena boende-, skolmiljöer och rekreationsområden valts ut och prioriterats i detta åtgärdsprogram. För att uppnå dessa mål krävs ett långsiktigt arbete för att minska bullret i samhället både lokalt, nationellt och internationellt. Åtgärder som krävs är till exempel tystare fordon och däck, minskad trafik, bullerskyddsåtgärder i fasad och vid vissa utemiljöer genom plank eller vall, trafikregleringar som t.ex. sänkta hastigheter och styrning av tungtrafik, tystare vägbeläggningar etc. Tidshorisonten och inriktningen för de långsiktiga målen följer kommunens översiktsplan, det vill säga år 2030 med utblick mot invånare år Följande långsiktiga mål för Umeå kommun föreslås. Boendemiljöer: Det långsiktiga målet är att boende inomhus i bostadsrum inte utsätts för nivåer som överskrider riktvärdet 30 dba dygnsekvivalent ljudnivå och 45 dba maximalljudnivå nattetid. Motiv Målet är att öka möjligheten till god nattsömn. Ostörd sömn är väsentlig för såväl mental som fysisk hälsa/välbefinnande och är en förutsättning för att vi skall fungera väl i vårt dagliga liv. Sömnstörningar är därför en av de allvarligaste effekterna av bullerexponering i våra boen- 6
7 demiljöer. Buller ger upphov till olika typer av effekter under insomningsfasen och sömnfasen. Detta leder till kvarstående effekter nästa dag och yttrar sig som sämre upplevd sömnkvalitet, ökad trötthet och sänkt prestationsförmåga. Förskolors och grundskolor: Ljudnivån på skolgården ska inte överstiga riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå för väg och tåg och ljudnivå från trafikbuller ska inte inomhus i undervisningslokaler överstiga riktvärdet 30 dba ekvivalent ljudnivå. Motiv Barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola. Bullriga miljöer påverkar barnens utveckling och lärande, det påverkar deras möjlighet till lek och kontakt med kamrater och vuxna samt deras hälsa. En skolgård med bra utemiljö stimmulerar till ökad fysiskaktivitet och trivsel. I den fördjupade översiktsplanen för Umeå anges som riktlinje: Barns tillgång till god ljudmiljö ska särskilt beaktas i planeringen. Rekreationsmiljöer Olika gröna ytor uppfyller olika behov. I en god stadsmiljö behövs grönområden för återhämtning och rekreation men också gröna mötesplatser där man kan förvänta sig aktiviter och folkliv. Naturvårdsverket har tagit fram bullerklasser för olika typer av naturområden. För parker anges att bullernivån ska vara under 50 dba ekvivalentnivå eller dba lägre än omgivningen. Områden för återhämtning och rekreation bör ha en bullernivå under 50 dba för att uppfylla besökarnas behov. I våra stadsparker förväntar sig inte besökarna tystnad i samma utsträckning, men parkerna bör ändå ha en lägre bullernivå än omgivande stadsmiljö. Ett lämpligt riktvärde kan vara att halva parkernas yta ska ha en bullernivå under 55 dba. Motiv Möjligheten till avkoppling i parker, natur och rekreationsområden har stor betydelse för människans välbefinnande. Undersökningar visar att avståndet till en park eller ett grönområde är avgörande för hur välbesökt det är. Bostadsnära grönska, dvs inom 5 minuters promenad har ett högt värde, särskilt i stadsmiljöer. Ljudnivån påverkar upplevelsen av parker och naturområden i hög grad. En god ljudmiljö är en av många parametrar som bidrar till gröna miljöer av hög kvalitet; karaktär, innehåll, skötselnivå är andra viktiga parametrar. Vad som upplevs som god ljudmiljö beror också i stor utsträckning på besökarnas förväntningar på området. Studier visar att besök i grönområden förbättrar hälsan. Möjligheten att uppleva tystnad, naturljud främjar återhämtning och minskar upplevelsen av stress. 7
8 Åtgärdsplan - åtgärder under för bättre ljudmiljö i Umeå Åtgärder under kommande femårs period för att förbättra bullersituationen i kommunen är listade nedan. Åtgärderna är i huvudsak inriktade på vägtrafikbuller som kommunen har rådighet över. Åtgärderna är av varierande karaktär, vissa är direkt inriktade på att minska ljudnivåerna, andra åtgärder syftar till att skapa en kunskapsbas att arbeta vidare ifrån för att i ett senare skede kunna prioritera och föreslå lämpliga åtgärder. Åtgärder som förenklar arbetet ingår också t.ex. framtagande av informationsmaterial till fastighetsägare och samsyn kring tillämpnings av riktvärden vid nybebyggelse och planeringsprocessen. Åtgärdena ska genomföras under programperioden och arbetas in i budgetprocessen av berörd nämnd. I de fall det krävs särskilt politiskt beslut om en åtgärd kommer det att lyftas separat för politisk behandling. Under programperioden handlar det om att lägga grunden för ett systematiskt och kontinuerligt arbete med buller och fortsätta och förbättra det arbete som kommunen sedan tidigare startat. Åtgärder Beskrivning Nytta Resursbehov Ansvarig Tid Åtgärder som ger stor effekt och samhällsnytta för de särskilt prioriterade områdena boende och skolmiljöer. Förbättra ljudnivåerna vid förskolor och skolor Fördjupad utredning av behovet av bulleråtgärder vid de förskolor och skolmiljöer där riktvärdet för vägtrafikbuller 55 dba ekvivalentnivå utomhus på lekyta överskrids enligt kartläggningen. Utredningen ska leda till åtgärder där så bedöms nödvändigt. Vid behov av prioriteringar ska åtgärder av förskola och F-6 grundskola prioriteras före högstadieskola. Stor hälsoeffekt. Bullriga miljöer påverkar barnens utveckling och lärande, och möjlighet till lek och sociala kontakter med kamrater och vuxna. Plank kan minska ljudnivån med ca 10 dba. Personalresurser Investerings och driftkostnad TN/fastighet utredning åtgärder Bidrag till fastighetsägare för bulleråtgärder De mest bullerutsatta fastigheterna erbjuds årligen bidrag till fönsteråtgärder i enlighet med framtagna riktlinjer. Bidrag lämnas till fastighet som utsätts för vägtrafikbuller över 70 dba maximalljudnivå fler än fem gånger per natt (kl 22-06) om ljudnivån inomhus överstiger 50 dba innan åtgärden. Eller om dygnsekvivalentljudnivå vid fasad överstiger 60 dba och ljudnivån inomhus före åtgärd överstiger 35 dba. Stor hälsoeffekt för de mest bullerexponerade i befintlig bebyggelse där åtgärder vidtas. Åtgärd kan sänka ljudnivån med ca 5-10 dba. Befintlig budget TN/gator och parker Löpande 8
9 Åtgärder Beskrivning Nytta Resursbehov Ansvarig Tid Program för vallar och bullerplank Behov av nya platser för bullerskydd samt behovet av renovering/förstärkning av redan befintliga bullerskydd ska utredas. Utredningen ska även visa på lämpliga platser för nya vallar vid överskott av massor som kan användas för bullerskydd utredningen ska leda till förslag till var skärmande åtgärder behövs och vilka platser som prioriteras. Gestaltningsfrågorna ska beaktas samt ansvaret för underhåll ska tydliggöras. Stor hälsoeffekt för de mest bullerexponerade där åtgärder vidtas. Plank och vall kan ge en dämpning på ca 10 dba. Personalresurser för utredning. Investerings- och driftkostnad TN, BN åtgärder Införande av ändrade/sänkt hastigheter Omskyltning av hastigheter enligt hastighetsplan. Bostadsområden får en lägre hastighet. Positiv hälsoeffekt där hastigheten sänks, berör många. En hastighetssänkning från 50 km till 40 km/h kan göra en skillnad på 2 dba ekvivalent ljudnivå på en stadsgata med ca 5000 fordon/dygn Minskat buller vid källan minskar behovet av fasadåtgärder. Befintlig budget TN/gator och parker Ljudkrav vid upphandling Framtagande och översyn av ljudkrav vid upphandling av fordon, däck, entreprenader och transporttjänster i kommunen och kommunkoncernen. Minskat buller vid källan t.ex. bussar ger stor hälsoeffekt och kan på sikt minska behovet av fasadåtgärder. Personalresurser Ev ökad investeringskostnad TN/KSAU/ UKF Löpande Öka andelen el- och hybridfordon Öka andelen el-/hybridfordon (personbilar, servicefordon, bussar) i kommunen/kommun koncernen. Fordon i kommunens bilpool ersätts succesivt så att den består av elbilar, elhybrider, och biogasbilar. Minskat buller vid källan ger positiv hälsoeffekt och kan på sikt minska behovet av fasadåtgärder. Om elbussar används skulle ljudnivån på bussgator kunna minska kraftigt. Investeringskostnad KSAU Kommunens fordon som körs mindre är < 1000 mil ska succesivt ersättas med elfordon eller avvecklas. Ta fram ett program för laddstruktur för elfordon. Umeå energi har uppdrag att utreda laddstruktur för elfordon i kommunen. Befintlig budget Umeå energi /TN 9
10 Åtgärder Beskrivning Nytta Resursbehov Ansvarig Tid Åtgärder som kräver vidare utredning Tystare beläggning Hitta tekniska lösningar i syfte att förbättra närmiljö för boende och trafikanter Ingår i befintligt samverkansprojekt med NCC. Utreda om tystare vägbeläggning kan användas på någon vägsträcka i Umeå. Lämplighet utifrån vägegenskap, drift och slitage, buller, klimat och luftpartiklar ska beaktas. En tystare beläggning kan minska ljudnivån med 3-10 dba ekvivalent ljudnivå. Befintlig budget/befintligt avtal. TN/gator och parker Trafikreglerande åtgärder i syfte att minska buller Utredning som syftar till att ta fram ytterligare förslag till trafikreglerande åtgärder för att minska antalet boende utsatta för buller genom styrning av trafikflöden. Kan ge stor effekt på gator där tungtrafik kan begränsas eller där hastighet sänks. Personalresurser för utredning. TN/gator och parker Reglera varudistribution i centrum Reglera trafik till torg, centrum i syfte att skapa ett attraktivt centrum. Genom att reglera tiderna och typ av fordon för varuleverens till torgen i Umeå C uppnås en tystare stadsmiljö då människor vistas där. Under den tid då leveranser tillåts kan ljudnivåerna öka och konsekvenserna för närboende ska beaktas. Befintlig budget TN/gator och parker Utredning om ljudmiljön i parker och rekreationsområden samt vid torg och liknande platser Ta fram en sociotopkarta för parker och grönområden som beskriver hur områdena används, vilka kvaliteter de har och hur de kan förbättras. God ljudnivå för olika sociotoper definieras. Kartläggning och analys av ljudnivån i Umeås grönområden med målet att ta fram riktlinjer; t ex hur många umebor har tillgång till tyst (50 dba ekvivalent ljudnivå) park eller rekreationsområde inom 5 minuters promenad, hur ser det ut med lekplatser; utflyktsmål för skola och förskola etc. Med utgångspunkt i sociotopkartan och buller- Goda boendemiljöer i staden. God tillgång på parker och naturmiljöer av hög kvalitet. Tydliga riktlinjer ger möjlighet till uppföljning och konsekvensbedömning av andra åtgärder (t ex i plansammanhang) Överskådliga underlag förbättrar förutsättningar för god samplanering och ett helhetsgrepp om ljudmiljön (tex i plan sammanhang ny bebyg- Personalresurser för utredning. TN/gator och parker
11 Åtgärder Beskrivning Nytta Resursbehov Ansvarig Tid kartläggning tas ett planeringsunderlag för god ljudmiljö i parker och grönområden fram. Planeringsunderlaget redovisar goda ljudmiljöer som inte bör utsättas för ytterligare buller, miljöer där aktiva åtgärder är nödvändiga och miljöer där aktiva åtgärder är önskvärda. gelse kan förbättra befintlig ljudmiljö etc.) Ökad kompetens avseende ljudmiljö, föreslå åtgärder som samtidigt förbättrar andra kvaliteter etc. Åtgärder som ökar takten Tillsyn mot bullrande verksamheter Tillsyn av bullrande verksamheter med inriktning på byggbuller, industri, väg, spår och flyg. Minskat buller vid källan. Riktvärden, villkor ska klaras. Befintlig budget/ tillsynsavgifter MHN Tillsyn av bullersituation bostadsfastigheter Tillsyn av flerfamiljshus där ekvivalent ljudnivå överstiger 65 dba utomhus. Tillsynen inriktas på att öka åtgärdstakten av bulleråtgärder i befintlig bebyggelse där riktvärdena inomhus överskrids samt att informera om trafikbuller, hälsoeffekter och möjliga åtgärder. Stor hälsoeffekt där åtgärder vidtas så att riktvärdena inomhus klaras. Befintlig budget/ tillsynsavgifter MHN Tillsyn där ekvivalent ljudnivån överstiger 60 dba och som berörs av tungtrafik nattetid. Tillsyn av trafikbuller vid förskolor och skolor Ljudnivån på skolgården vid förskolor och skolor ska inte överstiga riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå. Tillsyn inriktas på att lämpliga åtgärder utreds och vidtas vid förskolor och skolor där ljudnivån utomhus från trafik överskrider riktvärdet. Stor hälsoeffekt. Bullriga miljöer påverkar barnens utveckling och lärande och möjlighet till lek och samspel med kamrater och vuxna. Befintlig budget MHN Åtgärder som förenklar Tillämpning av råd och riktvärden för trafikbuller För att förenkla hanteringen av nybebyggelse i trafikbullerutsatta lägen avser kommunen att ta fram en tillämpningsskrift som beskriver Umeå kommuns tillämpning av Boverkets allmänna råd och gällande riktvärden för trafikbuller. Vägled- Förenkla hanteringen av buller i planprocessen och tydliggöra krav till byggherre. Personalresurser för utredning. Befintlig budget BN
12 Åtgärder Beskrivning Nytta Resursbehov Ansvarig Tid ningen ska tydliggöra hur trafikbuller hanteras i samband med planprogram, detaljplaner, bygglov och tekniskt samråd. Vägledningen riktar sig till handläggare, politiker och till byggherren. Kommunen ska även verka för samsyn med Trafikverket och Länsstyrelsen kring till tillämpning av riktvärden. Rutin för åtgärder vid nybyggnation/placering av busshållplatser Tydliggöra när bullerskyddsåtgärder krävs vid nybyggnation/placering av busshållplatser. Minska störningar från kollektivtrafik Befintlig budget TN/gator och parker 2014 Rutin för underhåll av plank Tydliggöra vem som ansvarar för underhåll av bullerskydd. När ansvaret ligger på kommun, fastighetsägare eller Trafikverket ska tydliggöras. Tydlighet förenklar arbetet och leder till att plankets effekt inte försämras pga. bristande underhåll. Befintlig budget TN/gator och parker 2014 Rutin för att minska byggbuller Arbeta för att minimera störningar från byggbuller. Belyses i planeringsprocessen, bygglovsprövning samt i tillsyn enligt Miljöbalken. Tydligare krav till byggherre om när behov av försiktighetsåtgärder finns för att minska bullerstörningar för närboende vid t.ex. pålning. Tydligare krav till byggherre. Minskat buller vid källan och bättre information till berörda. Befintlig budget BN/MHN 2013 Digitalisera vidtagna bullerskyddsåtgärder Utarbeta kartskikt med plank och fastigheter där skyddsåtgärder vidtagits. Uppdateras årligen. Underlag vid arbetet med att prioritera åtgärder och uppföljning samt ger högre noggrannhet vid kommande bullerkartläggning. Personalresurser för arbetet. TN/MHN Samverkan i kommunens bullergrupp Samverka kring bullerfrågor och uppföljning av åtgärder. Helhetssyn på bullerfrågor. Befintlig budget Förvaltnings övergripand 2 ggr/år Information 12
13 Åtgärder Beskrivning Nytta Resursbehov Ansvarig Tid Fasaddämpning vid gator med hög andel tungtrafik. Ta fram information riktad till fastighetsägare om hur fasader och fönster kan utformas för att uppnå en god inomhusmiljö vid gator med hög andel tung trafik, ex bussgator där även lågfrekvent buller kan behöva belysas. Informationen blir en hjälp till fastighetsägare vid renoveringar/underhåll av fastigheter som utsätts för höga ljudnivåer. Tydliggöra behov av extra fasaddämpning vid gator med hög andel tungtrafik t.ex. bussgator för att minska bullerstörningar. Informationen kan vara vägledande vid t.ex. renovering/underhåll av befintliga fastigheter. Personalresurser för utredning. BN Fönsteråtgärder. Ta fram information till fastighetsägarna om buller- och energiaspekter vid fönsteråtgärder samt bygglovsfrågor vid fastigheter med höga kulturvärden. Ökad kunskap vid fönsteråtgärder förenklar arbetet för kommun och fastighetsägare. Befintlig budget TN/BN Bullerplank. Ta fram information till fastighetsägare om hur man utformar och underhåller ett bullerplank för att få en så god effekt som möjligt samt vilka estetiska krav som ställs i olika stadsmiljöer. Ökad kunskap om hur plank kan utformas, underhållas och gestaltas för att uppnå en god effekt och harmonisera med stadsmiljön. Tydliggör och förenklar för kommun och fastighetsägare. Befintlig budget TN/BN Information om hållbara transportsätt och hur man väljer tystare däck, tystare fordon och körsätt Genom kampanjer ska Umeåborna informeras om hållbara transportsätt utifrån klimat, buller och luftmiljöfrågor samt nyttan med och hur man genom val av däck, fordon och körsätt kan minska buller. Verka för minskat trafikarbetet och öka kunskap till konsumenter om buller från trafik Personalresurs samt kampanjkostnad TN
14 Pågående och framtida arbete med buller i Umeå kommun Kommunen arbetar brett med bullerfrågan och med olika åtgärder för att minska exponeringen av buller. Bilsnål samhällsplanering, bidrag till fönsteråtgärder, trafikregleringar är några exempel på det arbete om bedrivs. Nedan beskrivs kommunens pågående och framtida arbete med buller. Målet är att uppnå hälsosamma boende- och skolmiljöer samt arbeta för att utveckla park- och rekreationsområden som ger en möjlighet till lugn och ro. Trafikregleringar Kommunen arbetar för att prioritera gående, cyklister och kollektivtrafik framför biltrafiken. Kommunen/Tekniska nämnden kan genom olika trafikregleringar styra trafiken på en gata genom t ex hastighet, förbud av viss trafik vissa tider eller av tungtrafik etc. Exempel på åtgärder som vidtagits är förbud för tung trafik på Ridvägen, införande av ett busskörfält på Skolgatan mellan Bankgatan och Västra Esplanaden och genomfartsförbud på vissa gator. När trafiken styrs från en gata till en annan kan förändringen både ge en positiv - och en negativ effekt. Att flytta trafik från en gata till flera andra kan göra att trafikbuller sprids ytterligare så att fler gator eller nya bostadsområden blir exponerade av buller. Vid nya regleringar måste konsekvenserna belysas. Kommunen arbetar med ett projekt för att reglera varudistributionen till centrum. Syftet är att minska trafikflöden och få effektivare varutransporter för att ge besökarna i staden mer plats och inte belasta dem med störande trafik på torg och gågator. Genom att reglera tiderna och typ av fordon för varuleverans till torgen i Umeå C uppnås en tystare och säkrare stadsmiljö då människor vistas där. Under den tid då leveranser tillåts kan ljudnivåerna dock öka och konsekvenserna för närboende ska beaktas i projektet. Hastighetsänkning För att skapa en säkrare trafik och ökad trygghet arbetar kommunen för sänkta hastigheter. Hastighetsplanen som antogs november2010 leder även till mindre buller och lägre utsläpp. Omskyltning av nya hastigheter sker inom Umeå tätort och kommundelarna. Nya hastigheter införs och framförallt kommer 30, 40 och 60 km/tim bli vanligare. I flertalet bostadsområden sänks hastigheten till 30 km/tim eller 40 km/tim. Under 2012 skyltades Umeå, Sävar, Holmsund, Obbola, Hörnefors, Ersmark och Täfteå om. Beslut om hastighetsplan för Bodbyn, Botsmark, Brännland, Bullmark, Innertavle, Flurkmark, Hissjö, Sörmjöle, Stöcke, Sörfors, Överboda och Tavelsjö tas våren 2013 av Tekniska nämnden. En utvärdering av hastighetsöversynen kommer att göras Ny åtgärd - Utredning om trafikreglerade åtgärder i syfte att minska buller Utredning som syftar till att ta fram ytterligare förslag till trafikreglerande åtgärder för att minska antalet boende och skolmiljöer utsatta för buller. 14
15 En hastighetssänkning från 50 km till 40 km/h kan göra en skillnad på 2 dba ekvivalent ljudnivå på en stadsgata med ca 5000 fordon/dygn. Vid låga hastigheter dominerar ljudet från motor och avgassystem medan bullret från däck och vägbana tar över vid högre hastigheter. För personbilar ligger gränsen vid cirka km/tim och för tunga fordon vid km/tim. Fönsteråtgärder bidrag Möjlighet finns idag för fastighetsägare längs kommunala vägar att ansöka om bidrag hos Umeå kommun/tekniska nämnden för bullerskyddsåtgärder. Bidrag till fönsteråtgärder lämnas till de mest bullerexponerade bostadsfastigheterna. För att ha rätt till bidrag ska följande villkor vara uppfyllda: Fastigheten utsätts för vägtrafikbuller över 70 dba fler än fem gånger per natt (kl 22-06). Den maximala ljudnivån inomhus överstiger 50 dba innan åtgärden. Eller om samtliga följande villkor är uppfyllda: Ljudnivån (dygnsekvivalenten) vid fasad skall överstiga eller vara lika med 61 decibel (dba) frifältsvärde. Den ekvivalenta ljudnivån inomhus skall före åtgärd överstiga 35 dba. Ljudmätning sker före respektive efter åtgärd. Ljudnivån inomhus efter åtgärd ska vara högst 30 dba ekvivalentnivå, samt 44 dba maximalnivå nattetid. Bidrag utbetalas inte om ljudkrav har ställts på fastighetsägaren i samband med detaljplan eller bygglov. Bidrag betalas inte heller ut för fastigheter byggda 1997 eller senare där ljudkraven är ställda i Boverkets byggregler. Bidraget är tänkt att i första hand täcka kostnaden för fönsteråtgärder, byte av glas eller komplettering med en tilläggsruta. Bidraget är inte avsett att täcka normala underhållsåtgärder. Det förutsätts att det är normal standard på fastighetens ytterväggar, d.v.s. att det är fönstret som är den svaga punkten i fasaden. Bidragets storlek uppgår till 1500 kr (år 2013), plus moms, per kvadratmeter fönsterarea samt upp till 500 kr per ljuddämpat utelufsdon. Bidrag har lämnats under ett flertal år blev 80 fastigheter erbjudna bidrag för att fönsteråtgärder varav 45 gjorde åtgärd, 42 klarade kraven och fick bidrag blev 11 fastigheter erbjudna bidrag, 3 fastigheter genomförde åtgärd. Relativt få fastigheter har hittills valt att utnyttja bidraget. Åtgärdstakten går långsamt och information och tillsynsinsatser föreslås för att öka åtgärdstakten så att det långsiktiga målet ska kunna uppnås för bostäder. 15
16 Bullerskydd, plank och vallar I Umeå finns ett antal bullerskydd (kommunala, statliga och privata) längs de mest trafikerade väg och järnvägarna. Vid nybyggnad av väg, järnväg och bostäder ställs högre krav på att klara riktvärdena än i befintliga miljöer. Ett flertal bullerskydd har uppförts av Trafikverket för att skydda närliggande bebyggelse och rekreationsområde i samband med byggandet av Botniabanan och ringleden med flytt av E4/E12 ut från centrala Umeå. För att skapa en attraktiv och tryggstad bör plank undvikas inne i stadsbebyggelsen. I vissa miljöer kan dock plank vara en nödvändighet för att skapa en acceptabel utomhusnivå t ex vid förskole- och skolgårdar, busshållplatser eller vårdboende. I andra miljöer bör skyddsåtgärder främst vidtas som syftar till att skärma av uteplatsen eller inriktas på fasadåtgärder för att uppnå en god inomhusmiljö. Vid nybyggnad av bostäder kan plank vara en förutsättning för att få bygga, målsättningen bör dock vara att placera och utforma bebyggelsen så att plank undviks i stadsmiljöer. Det krävs bygglov för att uppföra ett plank. Bullervallar är att föredra framför skärmar då det harmonisera bättre med terrängen och skötselkostnaderna är lägre. I täta stadsmiljöer där utrymme saknas är plank/murar en nödlösning för att reducera bullret. Trygghetsaspekten är då viktig att beakta. Plank som uppförs bör anpassas till bebyggelsen och omgivande miljö. Bullerskydd måste då utformas med hög estetisk ambition i syfte att nå ett gott samspel med miljön, vad gäller form, material och gestaltning. Bullerplank reducerar bullret effektivt med upp till 10 dba ekvivalentljudnivå beroende på höjd och material. Bild 1 ovan visar befintligt och framtida vägnät. Vid dessa vägar/gator är det särskilt viktigt att bullersituationen beaktas. Bullerplank bör kunna medges vid huvudvägar och lokalt anslutandevägar. Inne i stadsbebyggelsen bör plank undvikas. 16
17 Ny riktlinje för bullerplank Plank bör undvikas inne i stadsbebyggelsen för att skapa en attraktiv och tryggstad Plank kan medges vid huvudvägar och lokalt anslutande vägar samt vid förskolor, skolor, busshållplatser och vårdboende. Ny åtgärd - Program för vallar och bullerplank Utredning kring behov av nya bullervallar och bullerplank samt av renovering/förstärkning av befintliga. Utredningen ska även visa på lämpliga platser för nya vallar vid överskott av rena massor som kan användas för bullerskydd. Utredningen ska leda till förslag till var skärmande åtgärder behövs samt vilka platser som prioriteras. Gestaltningsfrågorna ska beaktas och ansvaret för underhåll ska även tydliggöras. Det behöver förtydligas om det är kommunen eller fastighetsägaren som är ansvarig för bullerskärmar som uppförs vid tomtgräns och hur skärmen ska underhållas så att dess effekt inte försämras. Ny åtgärd - Ta fram informationsmaterial Fönsteråtgärder: Ta fram information om fönsteråtgärder till fastighetsägarna om buller- och energiaspekter vid fönsteråtgärder samt information om bygglovsfrågor vid fastigheter med höga kulturvärden. Bullerplank: Ta fram information om hur man utformar och underhåller ett bullerplank för att få en så god effekt som möjligt samt vilka estetiska krav som ställs i olika stadsmiljöer. Tystare beläggning Beläggningens yta påverkar uppkomsten av trafikbuller. Vid hastigheter över 40 km/h bidrar däcket och vägbeläggningen till den största bullerkällan från vägtrafik. Ju högre hastigheter desto bättre dämpning. Genom val av beläggning kan ljudnivåerna minska. Dubbdäck vintertid bidrar till högre ljudnivå och sliter mer på vägbeläggningen. Tystare asfalt kan vara ett alternativ för att dämpa buller där andra bullerdämpande åtgärder som t.ex. plank inte är lämpliga. Umeå kommun har ett samverkansprojekt inom ramen för befintligt avtal med NCC där tekniklösningar i syfte att förbättra närmiljö för boende och trafikanter kommer att studeras. I detta projekt kommer man att utreda om tystare vägbeläggning kan användas på någon vägsträcka i Umeå. Lämplighet utifrån vägegenskap, drift och slitage, buller, klimat och luftpartiklar kommer att beaktas. En tystare beläggning kan reducera bullret med ca 3-10 dba ekvivalentljudnivå beroende på hastigheten och typ av beläggning. 17
18 Förskolor och skolor 1 I kommunen finns 14 förskolor och skolor där ljudnivåerna från trafik enligt bullerkartläggningen överskrider riktvärdena utomhus på skolgården. Ljudnivåerna redovisas på sid 38. Vid riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå uppfattar 95 % av befolkningen med normal hörsel ett samtal på modermålet på en meters avstånd. Många barn, äldre, personer med annat modersmål och hörselskadade kan behöva 5-10 dba lägre ljudnivå för att uppfatta och förstå det som sägs. Ny åtgärd Bulleråtgärder vid förskolor och skolor Fördjupad utredning av behovet av bulleråtgärder vid de förskolor och skolmiljöer där riktvärdet för vägtrafikbuller 55 dba ekvivalentnivå utomhus på lekyta överskrids enligt kartläggningen. Utredningen ska leda till åtgärder där så bedöms nödvändigt. Vid behov av prioriteringar ska åtgärder av förskola och F-6 grundskola prioriteras före högstadiet skola. Barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola. Bullriga miljöer påverkar barnens utveckling och lärande, det påverkar deras möjlighet till lek och kontakt med kamrater och vuxna samt deras hälsa. En skolgård med bra utemiljö stimmulerar till ökad fysiskaktivitet och trivsel. 1 Ljudnivåer för förskolor och skolor redovisas på sidan
19 I den fördjupade översiktsplanen för Umeå anges som riktlinje att Barns tillgång till god ljudmiljö ska särskilt beaktas i planeringen, det gäller tex vid placering av skolor. I fördjupningen för centrala stadsdelarna anges som riktlinje att skolor och förskolor ska placeras utifrån barn och ungdomars behov av en utvecklande och hälsosam miljö för såväl inomhus och utomhusaktiviteter. Nuvarande kapacitet och kommande behov av för- och grundskolelokaler och behovet av friytor till dessa ska utredas. I en sådan utredning bör även strävan efter att minimera trafikflödet samt barns rörelsefrihet i stadsmiljö ingå. Rekreationsområden 2 Möjlighet till avkoppling i parker och rekreationsområden har stor betydelse för människors välbefinnande. Det är därför viktigt att en god ljudmiljö skapas i dessa. Ljudmiljön är en viktig kvalitet i park och grönområden och studier visar att besök i grönområden förbättrar hälsan. Möjligheten att uppleva tystnad, naturljud främjar återhämtning och minskar upplevelsen av stress. Tystnaden i naturen, fågelsången, vindens sus upplevs när den ekvivalenta ljudnivån är 40 dba eller lägre. Riktvärden 3 för park och rekreationsområden se sid 43 Buller i Umeås centrala parker: Rådhusparken, Broparken och den nya Årstidernas park (mellan Rådhusparken och Kyrkbron) har en ekvivalentljudnivå på 50 dba på halva ytan eller mer. Vänortsparken och Döbelns park har en högre bullernivå. Ljudmiljön i Vänortsparken och Döbelns park är otillräcklig och generellt kan sägas att kvaliteten i samtliga parker försämras om bullernivån i centrala staden ökar. Förutsättningarna för att förbättra ljudmiljön bör utredas under programtiden. Ljudnivåer i parker inom centrala staden och längs älvsstråket: Ljudmiljön i de centrala parkerna är inte helt tillfredsställande och kan förbättras. Inom 2 km från stadens centrum finns ett antal grönområden med tillräckligt god ljudmiljö för att fungera väl för rekreation och återhämtning. Områdenas storlek och karaktär gör att de har goda förutsättningar för att utvecklas till högkvalitativa, stadsnära rekreationsområden. De viktigaste områdena är Hedlundadungen, Öbackaparken, grönområden kring Lillån och Tväråns mynning samt Bölesholmarna och Bölesstranden. Gran och Backenområden är ett stadsnära friluftsområde med låga ekvivalenta ljudnivåer, lägre än 40 dba. Ljudnivå i frilufts och rekreationsområden: I de frilufts- och rekreationsområden som är utpekade i översiktsplanen är ljudnivåerna relativt låga och flera områden har idag en ekvivalentljudnivå som är lägre än 45 dba. Områden som har låga ekvivalenta ljudnivåer enligt kartläggningen, lägre än 40 dba, är tex Bäcksjön och Kullaområdet. I översiktsplanen pekas Bäcksjön särskilt ut som ett tyst friluftsområde som särskilt ska värnas. De friluftsområden där ljudnivåerna inte är tillfredställande, stora delar har ekvivalenta ljudnivåer över 45 dba, är Bölekläppen, Rödberget och Brännlandsberget. 2 Ljudnivåer för parker och rekreationsområden redovisas på sidan 41 3 Riktvärden för park och rekreationsområden se sid 43 19
20 Ny åtgärd fördjupad utredning om ljudmiljö i park och rekreationsområden Under programperioden ska en sociotopkarta för parker och grönområden tas fram. Utredningen ska visa hur områdena används, vilka kvaliteter de har och hur de kan förbättras. God ljudnivå definieras för de olika sociotoperna. Det ska också göras en kartläggning och analys av ljudnivån i Umeås grönområden med målet att ta fram riktlinjer; t ex hur många umebor har tillgång till tyst (50 dba) park eller rekreationsområde inom 5 minuters promenad, hur ser det ut med lekplatser; utflyktsmål för skola och förskola etc. Med utgångspunkt i sociotopkartan och bullerkartläggning tas ett planeringsunderlag för god ljudmiljö i parker och grönområden fram. Planeringsunderlaget redovisar goda ljudmiljöer som inte bör utsättas för ytterligare buller, miljöer där aktiva åtgärder är nödvändiga och miljöer där aktiva åtgärder är önskvärda. Det bör också göras en utredning av möjliga åtgärder t ex genom studiebesök till goda exempel i förtätade staden, gröna ytor som absorberande, dämpande material, nytta av små åtgärder t ex låga murar etc Parkernas betydelse kan komma att öka i framtiden i samband med att staden förtätas. Fler kommer att nyttja parkerna för både lek och återhämtning. Förtätningen gör att fler bostäder kommer att byggas i redan bullerexponerade miljöer. Exemplet Lugn och Ro Under programtiden kommer Årstidernas park att färdigställas. Parken är en del av Staden mellan broarna och har temat lugn och ro. Målet är att skapa en grön stadspark, en mötesplats under alla årstider. Strandgatan smalnas av för att ge utrymme för en större park och en stödmur säkerställer en avskild grön miljö. Utformningen är ett gott exempel på hur föreslagna åtgärder bidrar till höga estetiska kvaliteter, en upplevelserik miljö och en god ljudmiljö. 20
21 Bild 2: Parken Staden mellan broarna där åtgärder vidtas för att skapa en parkmiljö med Lugn och ro Upphandling av transporttjänster inom kommunen I arbetet med att förbättra luftkvaliteten i Umeå har kommunen ställt krav på bland annat emissioner i sina upphandlingar. Detta har resulterat i att andelen el och hybridfordon ökat. Kommunen arbetar för att öka andelen El-/hybridfordon (personbilar, servicefordon, bussar) i kommunkoncernen och har med anledning av detta gett Umeå energi i uppdrag att utreda lämplig laddstruktur för elbilar i Umeå stad. Uppdraget blir klart under Enligt Umeå kommuns upphandlingspolicy ska kommunen bedriva hållbar upphandling. Kommunen ska påverka hälsa och miljö på ett positivt sätt genom att i sina upphandlingar sträva efter att ställa höga miljökrav där så är möjligt/relevant. Kommunen skall särskilt beakta möjligheten att ställa miljökrav på transporter inom Umeå kommun och på arbetsmaskiner som används inom kommunens verksamhet. Grunden vid upphandlingar är att använda baskraven hos miljöstyrningsrådets och trafikverkets kriterier. Miljökrav ställdes i upphandlingen av långtidshyrda fordon som resulterat i att det går att avropa elbilar, laddhybrider och elhybrider. Dessa bilar finns främst i klassen personbilar och arbetsfordon. Umeå kommun tillsammans med Umeå energi och Bostaden har inskaffat 13 elbilar som framför allt används som servicefordon för hantverkare. De verksamheter som idag har servicefordon som kör i centrala Umeå kommer att ersättas med elfordon under de kommande tre åren. Det handlar om totalt ca 40 fordon. 21
22 Foto Jonas Stridfeldt Nuvarande miljöbilpool som används för tjänsteresor kommer successivt att ersättas så att den består av elbilar, elhybrider och biogasbilar. Kommunen har också beslutat att fordon som körs mindre än < 1000 mil succesivt ska ersättas med elfordon eller avvecklas. Vid upphandlingen av kommunens egna taxiresor har miljökrav på emissioner ställts i upphandlingen vilket resulterat i att det upphandlade företaget i första hand kommer att köra med hybridbilar vid anställdas taxiresor till och från Umeå Airport. Vid upphandling av entreprenader ställer kommunen idag krav på att fordon inte ska vara äldre än 8 år, vilket gör att fordon som används är relativt nya. Längre gående krav än gällande lagkrav på ljudnivå för fordon har ännu inte ställts. Utbildning i ecodriving som ger ett mjukare körsätt och på så sätt minskar ljudnivåerna och bränsleförbrukningen erbjuds till personal i Umeå kommun som använder bil i tjänsten. Kommunen har dessutom ISA- utrustning d.v.s. ett system som hjälper föraren att hålla gällande hastighet monterade i stort sett alla egna fordon vilket gett en besparing på ca 10-15% i bränslekostnader. Uppföljning visar på stor efterlevnad när det gäller fortkörningsindex och eco index. Dubbdäck bullrar mer än dubbfria däck och försämrar luften genom att partiklar från vägbanan rivs upp. Eftersom dubbade däck sliter mer på vägbanan leder det även till större slitage och att grövre stenmaterial måste användas som vägbeläggning vilket också ger ökat bullret. Inom kommunen är det verksamheten själv som avgör vilken typ av däck som ska användas utifrån den körning man har. I vissa verksamheter är framkomligheten särskilt viktig varför man valt att ha dubbdäck och fyrhjulsdrivna fordon. 22
23 Kollektivtrafik Foto: Hybricon Umeå kommun arbetar för att öka andelen snabbladdningsbara elbussar i Umeå. En 12-meters normalbuss och en 18-meters ledbuss som passar vårt klimat är beställda och kommer att tas i drift Elbussarna har stor positiv miljöeffekt på både buller och luftmiljön i Umeå. De flesta trafikbullerklagomål rör bullerstörningar från kollektivtrafik. Inledningsvis kommer elbussarna att trafikera bl. a Umeå Airport. Om alla tester faller väl ut vill kommunen på kort sikt tillföra ytterligare fordon. Detta för att därefter långsiktigt köra så stor del av Ultratrafiken som möjligt med Ultra-snabbladdningsbara elbussar. Kommunen arbeta långsiktigt för att minska bullerstörningarna från kollektivtrafiken. Den långsiktiga inriktningen är en strävan till tystare fordon, verka för skyddsåtgärder av fasad i befintlig bebyggelse samt planera ny bebyggelse intill bussgator så att god ljudmiljö uppnås. Tystare fordon och ökad andel elfordon bör eftersträvas vid kommande upphandling av trafik, liksom att trafikföretaget i sitt miljöledningssystem har ett bullerprogram för att minimera störande buller. Programet kan innehålla rutiner för att säkerställa att de bullernivåer som fordon har vid leverens inte försämras i enlighet med de miljökrav för upphandling som branchorganisationen för Svensk kollektivtrafik anger i BUSS Vid de gator som trafikeras av kollektivtrafik upplevs ljudmiljön ofta som ett särskilt problem för närboende, särskilt vid de gator som har en hög andel nattrafik. Accelerationer vid hållplatser, backar, korsningar ger höga maximala ljudnivåer i kombination med kort avstånd till bostäder. Vid hållplatser upplevs ofta problem med tomgångskörning, acceleration och inbromsning. Tomgångskörning ger upphov till lågfrekvent buller som dämpas sämre av fasaden än högfrekvent buller. Fastigheter vid bussgator prioriteras vid kommunens erbjudande om bidrag till fönsteråtgärder. En tätare stad med väl utbyggd kollektivtrafik ställer höga krav på att fönster och fasad ger ett gott skydd mot buller. Skyddsåtgärder som plank i stadsmiljöer eller skyddsavstånd mellan bussgator och boende eller verksamheter är inte önskvärt. När det gäller buller från kollektivtrafik är det särskilt viktigt att beakta det lågfrekventa bullret samt 23
24 att maximal ljudnivå 45 dba inomhus inte överskrids. Riktvärden för lågfrekventa ljudnivåer som Socialstyrelsen angett för inomhusbuller kan vara svåra att uppnå med normal fasaddämpning. Bild 3 Kollektivtrafikens stomstråk Förslag utställningshandling i kollektivtrafikstrategin 2012, Umeå kommun. De stora kollektivtrafikstråken i Umeå har pekats ut i kollektivtrafikstrategin för Umeå. I dessa stråk kommer hög turtäthet att eftersträvas och nattrafik vara vanligt förekommande. Kollektivtrafiken har glädjande nog de senaste åren ökat kraftigt och förväntas öka ytterligare. Målet är en fördubblad marknadsandel år Resandet har ökat med drygt 50 % sedan Resandet i lokaltrafiken uppgick 2012 till resor per år. Drygt fler resor än Det är viktigt att bullerfrågorna beaktas vid förtätning och underhåll av befintlig bebyggelse så att god hälsosam inomhusmiljö uppnås, detta är särskilt viktigt i det utpekade kollektivtrafiksstråket. Tydlig struktur i linjer och hållplatslägen bör eftersträvas för att kunna förebygga bullerstörningar. Det är även viktigt att arbeta för bättre framkomlighet för bussarna för att minska behovet av acceleration och inbromsning. Vid planering av nya linjer och hållplatser bör både resenärs-och boendeperspektivet vara i fokus. Som hjälp till byggherre och fastighetsägare bör kommunen ta fram information på lämplig konstruktion och ljuddämpning på fönster och fasad vid bussgator, där både maximala ljudnivåer och lågfrekvent buller beaktas så att god ljudnivå inomhus uppnås. Fastigheter som utsätts för höga ljudnivåer från busstrafik prioriteras i kommunens bidrag till skyddsåtgärder. 24
25 Nya åtgärder Ljudkrav vid upphandling: Framtagande och översyn av ljudkrav vid upphandling av fordon, däck, entreprenader och trafiktjänster inför kommande upphandlingar i kommunen och kommunkoncernen. Öka andelen el-/hybridfordon i kommunen/kommun koncernen Information om tystare fordon: Informations om hur man som konsument väljer tystare däck, tystare fordon och körsätt. Rutin vid flytt av busshållplatser, ändrade körvägar: Tydliggöra när bullerskyddsåtgärder krävs vid nybyggnation/omplacering av busshållplatser och vid ändrade körvägar. Vid förändringar av busslinjesträckningar och flytt av busshållplatser beaktas risken för bullerstörningar för närboende. Behov av åtgärder utreds inför förändringar där busstrafiken är omfattande och har nattrafik. Där riktvärdena för nybyggnad eller väsentlig ändring av trafikinfrastuktur överskrids bör bulleråtgärder övervägas. Lämplig fasaddämpning gator med hög andel tung trafik: Ta fram information riktad till fastighetsägare om hur fasader och fönster kan utformas för att uppnå en god inomhusmiljö vid gator med hög andel tung trafik, ex bussgator där även lågfrekvent buller kan behöva belysas. Informationen blir en hjälp till fastighetsägare vid nybyggnation eller renoveringar/underhåll av fastigheter som utsätts för höga ljudnivåer. Tillsyn Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn enligt Miljöbalken. Tillsynen omfattar exempelvis buller i/vid bostäder, skolor och förskolor, buller från verksamheter tex byggbuller, industri, väg, spår, flyg och fläktar. Tillsyn av verksamheter ingår i ordinarie tillsyn vilket innebär att man kontrollera att verksamheter följer gällande miljötillstånd och riktvärden. För flerfamiljshus kommer tillsynen att inriktas på att fastighetsägaren säkerställer att inomhusnivåerna inte överstiger gällande inomhusriktvärden. Fastighetsägaren ansvarar för att boendemiljön inte är skadlig för hälsan. Många fastighetsägare har de senaste åren erbjudits kommunalt bidrag för fönsteråtgärder men tackat nej till dessa. Tillsynsinsatser kan bli aktuella för att skynda på åtgärdstakten för att uppnå en god boendemiljö. Som en första etapp i tillsynen kommer de fastigheter som utsätts för ekvivalenta ljudnivåer över 65 dba att prioriteras. Därefter inriktas tillsynen på fastigheter som har en ekvivalentljudnivå som överstiger 60 dba och som exponeras av tungtrafik nattetid. Även om fastighetsägaren inte har ett ansvar och rådighet för bullerkällan har man ändå ett ansvar för att fastigheten är i ett gott skick och uppfyller de krav som rimligen kan ställas. Fastighetsägare har enligt miljöbalken en skyldighet att förhindra uppkomst av eller undanröja en olägenhet för människors hälsa. En äldre fasad, icke tätade fönster dämpar ljudet från vägtrafik med dba, medan ett fönster med väl fungerande tätning dämpar dba. Ett fönster som försetts med tilläggsruta kan dämpa dba och särskilt bullerisolerade 25
26 fönster upp till 45 dba. Det mer högfrekventa bullret från spårbunden trafik fasaddämpas 5 dba mer än buller från vägtrafik. Nya åtgärder Bullertillsyn med stöd av Miljöbalken: Tillsyn av flerfamiljshus där ekvivalent ljudnivå överstiger 65 dba utomhus. Tillsynen inriktas på att öka åtgärdstakten av bulleråtgärder i befintlig bebyggelse där riktvärdena inomhus överskrids samt att informera om trafikbuller, hälsoeffekter och möjliga åtgärder. Som en andra etapp inriktas tillsynen på de fastigheter där ekvivalent ljudnivån överstiger 60 dba och som berörs av tungtrafik nattetid. Tillsyn av bullrande verksamheter med inriktning på byggbuller, industri. Ljudnivån på skolgården vid förskolor och skolor ska inte överstiga riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå. Tillsyn inriktas på att lämpliga åtgärder utreds och vidtas vid förskolor och skolor där ljudnivån utomhus från trafik överskrider riktvärdet. Minimera störningar från byggbuller: Behov av försiktighetsåtgärder för att minska bullerstörningar för närboende vid t.ex. pålning ska tydliggöras. Belyses i planeringsprocessen, bygglovsprövning samt i tillsyn enligt Miljöbalken. Stads- och trafikplanering för ett bilsnålt samhälle Umeås nya fördjupade översiktplan har som utgångspunkt är att planera för en hållbar tillväxt med sikte på Umeå kommuns mål om invånare senast år För att detta ska vara möjligt har sex utvecklingsstrategier och ett befolkningsscenario, som bland annat innebär en kraftig tillväxt av boende och arbetsplatser i de centrala stadsdelarna, formulerats. Umeås problem med luftkvaliten, höga kvävedioxidhalter, särskilt vintertid har beaktats i översiktsplanen som verkar för en bilsnål samhällsplanering. Utvecklingsstrategierna innebär att: tillkommande bebyggelse så långt som möjligt ska samlas inom fem kilometer från centrum staden kompletteras med nya stadskvarter intill de gamla nya kvarter ska ha en hög täthet bebyggelsen bidrar till att skapa starka kollektivtrafikstråk och trafikleder omvandlas till stadsmiljö satsning på attraktiva offentliga rum och parker stadens alla invånare kan vara med och påverka Tillväxtmålet för Umeå och de uttalade utvecklingsstrategierna i översiktsplanerna innebär en stor utmaning i att hantera den framtida trafiksituationen i kommunen och framförallt staden. 26
27 I detta sammanhang finns en uttalad ambition om en bilsnål samhällsplanering. Detta handlar å ena sidan om att via olika åtgärder styra trafikutvecklingen samtidigt som man å andra sidan planerar bebyggelseutvecklingen i riktning mot minskad trafik. Etableringen av ringleden öppnar möjligheter att prioritera önskade färdmedelsgrupper och minska trafikvolymerna. Detta tillsammans med en variation av åtgärder gör att man på allvar kan styra trafikutvecklingen där majoriteten av kommuninvånarna bor och verkar. Det handlar bl.a. om åtgärder i transportsystemet som prioriterar kollektiv- samt gång- och cykeltrafik vilket ska ge konkurrensfördelar gentemot bilen. Samtidigt finns en ny parkeringspolitik som i första hand ska verka för att minska antalet arbetsresor utförda med bil till centrum. Till detta pågår även det framgångsrika arbetet med Mobility Management vilket handlar om satsningar på beteendeförändrade åtgärder som ska bryta etablerade vanemönster. Planer på andra åtgärder såsom t.ex. infartsparkeringar där det ska vara möjligt att kombinera bilresa med kollektiv- eller cykelresa, parkeringsledningssystem som ska minska söktrafik samt teknisk trafikledning som ska maximera nyttan av ringleden. När man styr trafiken från en gata till annan kan förändringen både ge en positiv - och en negativ effekt beroende på vart man flyttar över trafiken. Att flytta trafiken från en gata till flera andra kan göra att trafikbuller sprids ytterligare så att fler gator eller nya bostadsområden blir exponerade av buller. Om trafikmängden på en gata minskar till hälften sänks den ekvivalenta ljudnivån med 3 dba. Men om trafikbullret i gengälld ökar på andra ställen uteblir hälsoeffekten. Det är därför viktigt att arbeta för att trafikarbetet minskar i sin helhet. Umeås framtida bebyggelseutveckling ska gå mot en kompakt stadsbyggnadsstruktur vilket ger lägre trafikarbete än en utspridd bebyggelse. Inriktningen är att åstadkomma en blandning av boende och arbetsplatser med närhet till service och kommunikationer. Korta geografiska avstånd ger korta resrelationer som gynnar människor som går och cyklar. Bostäder, verksamheter och service ska också lokaliseras inom kollektivtrafikens influensområden längs utpekat stomlinjenät. Detta blir allt viktigare ju längre ut i tätortens ytterområden man kommer. Kollektivtrafikens position gentemot bilen stärks när bebyggelseutvecklingen anpassas till kollektivtrafikens struktur. Vad gäller tunga transportorienterade verksamheter ska de i första hand lokaliseras i anslutning till Umeås ringledsystem. 27
28 Målkonflikt buller Det höga tillväxtmål som Umeå har och ambitionen att förtäta staden innebär att det inte är självklart att färre kommer att utsättas för buller. För att kunna förtäta staden krävs att stor hänsyn tas till omgivningsbuller och dess påverkan på människors hälsa både i och vid bostäder, skolor och rekreationsområden. Det stora behovet av skyddsåtgärder finns främst i befintliga miljöer där bullersituationen försämrats som en del av stadens tillväxt och ökad trafik. Här har både kommunen och fastighetsägare ett ansvar för att arbeta för en bra boendemiljö. En förtätad blandstad ger långsiktigt möjligheten till ett mer hållbart resande med kollektivtrafik och cykel som ett alternativ till bilen men på kort sikt kan det innebära att fler utsätts för höga bullernivåer då många av de områden som planeras för förtätning ligger i anslutning till väg, järnväg eller utsätts för flygbuller. Kommunen har som strategi att förtätning ska ske i centrala delar samt i kollektiv trafikmässigt välbelägna nya bebyggelseområden. Samtidigt som bullret från fordon långsiktigt kan minska vid en förtätad stad måste bullret från kollektivtrafiken hanteras så att inte människor utsätts för ökat buller. Målsättningen att öka andelen resor med kollektivtrafik genom förbättrad framkomlighet och ökad turtäthet innebär att buller från bussar måste minimeras. Umeås satsning på elbussar är därför väldigt viktigt för att hantera denna målkonflikt både ur luftmiljö samt bullerperspektiv. Vid nybebyggelse planeras områdena så att en god ljudmiljö uppnås och både dagens och den framtida bullersituationen beaktas vid planeringen. I planeringsskedet kan trafikbuller hanteras genom gestaltning och placering av bebyggelsen. Det kan dels hanteras genom avstånd mellan bebyggelsen och omgivande gator eller genom sluten byggelse mot hårt trafikerade gator. En öppen stadsbild genom punkthus, gavelställda lamellhus eller småskalig bebyggelse i bullerexponerade lägen kräver ofta åtgärder i markplan som bullerskärmar och åtgärder på fasader för att skapa en god ljudmiljö. Slutna kvartersgårdar ger bättre möjlighet att uppnå bullerkraven vid nybebyggelse än punkthus eller gavelställda lamellhus. Vid högtrafikerade gator, gator med hög andel tungtrafik och bussgator med omfattande nattrafik är det särskilt viktigt att detaljplanen utformas så att god ljudmiljö uppnås. Mindre bullerkänsliga verksamheter bör där så är möjligt placeras som barriär mellan bostäder och trafik. Ett flertal myndigheter har idag olika ansvar och synsätt på omgivningsbuller. Detta har lett till oklarheter kring hur bullerfrågorna ska hanteras. Med anledning av detta har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att samordna myndigheternas arbete avseende omgivningsbuller. Regeringen har även tillsätt en särskild utredning för att det ska bli enklare att bygga bostäder i bullerutsatta lägen. Utredningen som ska vara klar 31 augusti 2013 ska ge förslag som kan öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller. 28
29 Nya åtgärder Tillämpning av råd och riktvärden trafikbuller: För att förenkla hanteringen av nybebyggelse i trafikbullerutsatta lägen avser kommunen att ta fram en tillämpningsskrift som beskriver Umeå kommuns tillämpning av Boverkets allmänna råd och gällande riktvärden för väg och järnvägsbuller. Vägledningen ska tydliggöra hur trafikbuller hanteras i samband med planprogram, detaljplaner, bygglov och tekniskt samråd. Vägledningen riktar sig till handläggare, politiker och till byggherren. Kommunen ska även verka för samsyn med Trafikverket och Länsstyrelsen kring till tillämpning av riktvärden. Tillämpning tas fram under och de utredningar som regeringen tillsatt om buller kommer att beaktas. Riktlinjer i översiktsplanen Väg och järnväg Vid ny och ombyggnad av bebyggelse arbetas det aktivt med att redan i planeringsstadiet beakta bullersituationen, genom att lokalisera bostäder så att en god utemiljö inomhus och utomhus kan uppnås. Kommunens riktlinjer för buller presenteras i rutorna på sidorna Med begreppet tyst sida avses ljuddämpad eller tyst sida i enlighet med Boverkets allmänna råd 2008:1. 29
30 Riktlinjer för bebyggelseplanering i lägen utsatta för buller från väg eller järnväg enligt FFU Vid nylokalisering av bebyggelse bör utgångspunkten vara Boverkets allmänna råd. Områden där komplettering av huvudreglerna genom tillämpning av begreppet tyst sida* kan bli aktuellt är centralt eller kollektiv trafikmässigt välbelägna nya bebyggelseområden av stadskaraktär med kvartersstruktur eller bebyggelse medvetet placerad och utformad for att uppnå en godtagbar ljudmiljö i området som helhet, som t.ex. på norra Ön eller Sandåkern. Det kan också bli aktuellt vid kompletteringar med tätare bebyggelse inom de stadsområdena om ligger inom femkilometersstaden, främst inom kollektivtrafikens upptagningsområden. Barns tillgång till god ljudmiljö ska särskilt beaktas i planeringen. Bild 4. Femkilometersstaden med stomlinjenätets upptagningsområde. Inom dessa områden kan det bli aktuellt att tillämpa begreppet tyst sida. * Med begreppet tyst sida avser kommunen ljuddämpad eller tyst sida i enlighet med Boverkets allmänna råd 2008:1. 30
31 Flyg Flygplatsen i Umeå ligger väldigt centralt vilket gör att många utsätts för buller från flyget. Ett flertal närliggande fastigheter både permanent och fritidshusboende har och håller på att buller åtgärdas i enlighet med miljötillståndet för verksamheten. Flygvägarna är reglerade för att minska bullerstörningarna. Den stadsnära och lättillgängliga flygplatsen är en stark positiv faktor för utveckling och tillväxt i Umeå och i Umeåregionen. Ny bebyggelse och verksamheter bör därför inte lokaliseras så nära flygplatsen att dess funktion äventyras. Flygplatsen är utpekad som ett riksintresse. Att flygplatsen är ett riksintresse innebär att flygplatsområdet och omgivande influensområden ska skyddas för buller, hinderfrihet och flygvägar. Influensområdets utbredning styrs av restriktioner till följd av säkerhetsföreskrifter, särskilda föreskrifter om flygvägar, flygprocedurer och flygbullervillkor i miljötillståndet. För närvarande pågår ett arbete om precisering av riksintresset Umeå flygplats och en statlig utredning kring hur riktvärden för flygbuller ska tolkas och tillämpas vid nybebyggelse Pågående riksintresseprecisering och statliga utredningar kan innebära justering av bullerkurvorna och bullervärden för framtida bebyggelse. 31
32 Riktlinjer för bebyggelseplanering med hänsyn till flygbuller Grundprincip: Inom de områden som långsiktigt kan väntas bli utsatta för flyg bullernivåer utomhus som överskrider genomsnittsnivån FBN 55 dba eller som regelbundet överstiger maximalnivån 70 dbalmax fler an 3ggr nattetid (22-06) bör nylokalisering av bostadsbebyggelse inte ske. Avvägningar i vissa fall med maximalbuller dagtid. Förutom grundprincipen gäller även följande: Inom och i anslutning till redan befintlig (normalt sett detaljplanelagd) sammanhållen bebyggelsestruktur bör kompletterande bostadsbebyggelse kunna prövas även om maximalnivån 70 dbalmax utomhus överskrids fler än 3 ggr dag och kväll (06-22). Utanför tätortsstrukturen bör nya bostäder inte medges där flygbullret regelbundet överstiger 70 dbalmax fler an 3 ggr/dag och kväll, om inte en samlad intresseavvägning visar att det finns mycket starka skäl för bostadslokaliseringen. Samråd ska i dessa fall alltid ske med luftfartens företrädare innan beslut. Krav på byggherrarna: Vid all nybyggnad och väsentlig förändring (ersättnings-, om- eller tillbyggnader) av befintlig bebyggelse ska krav ställas på byggherren att utföra bostadsbyggnader så att kraven i Boverkets byggregler (BBR) för inomhusbuller alltid klaras med hänsyn till såväl nuvarande som förväntad framtida utomhus nivå på flygbuller. Motsvarande ska gälla vid lokalisering eller ändring av verksamhetslokaler, med BBR-krav för respektive typ av verksamhet. 32
33 Tåg Trafikverket har i en första etapp, sedan 1998, vidtagit åtgärder för att minska buller i permanenta bostäder som utsätts för maximala bullernivåer högre än 55 dba inomhus mer än fem gånger per natt. Den första etappen är i huvudsak klar. Åtgärderna är främst fönsteråtgärder och det är sovrum som åtgärdas. I en andra etapp, som startade 2008, görs nu åtgärder för att bullerskydda uteplatser. Syftet är att skapa en bättre utemiljö för de som bor permanent vid järnvägen. Den andra etappen inkluderar också åtgärder som minskar buller inomhus i lokaler för vård, skola, omsorg och barnomsorg. Den andra etappen planeras vara klar Nybyggnad av väg och spår: Vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur genomförs bulleråtgärder så att rikstagens riktvärden klaras. I samband med byggandet av Umeås nya ringled Umeåprojektet E4, E12 och Botniabanan har omfattande bullerskyddsåtgärders vidtagits längs väg och spårsträckningen. Godsbangården har flyttats ut från centrala Umeå till industriområdet på Västerslätt. Ombyggnation av stationen Umeå C har skett och två nya stationer Umeå Ö och Hörnefors har byggts för att öka resandet med tåg. Åtgärder har även vidtagits mot rekreationsområdet Nydala. Umeå flygplats Umeå flygplats har genom Swedavia tillstånd enligt miljöbalken till verksamhet med flygrörelser per år, varav högst rörelser per år med tunga flygplan. Under 2011 skedde totalt ca flygrörelser. Umeå flygplats försöker att styra trafiken vid start och landning så att överflygning över Umeå stad undviks. Nattetid var flygrörelserna under 2011 fördelade så att 20 % skedde över Umeå stad och 80 % startade/landade mot havet. För dygn var motsvarande siffra 37% över Umeå stad. Sedan banan förlängdes år 2004 med 300 meter har andelen överflygningar över Umeå stad minskat något. Enligt bullervillkoret i tillståndet ska bullerbegränsande åtgärder vidtas i bostadsbyggnader, såväl permanent som fritidshus samt skol och vårdbyggnader, vilka varaktigt utsätts för flygbullernivå (FBN) 60 dba eller maximalljudnivå utomhus minst 3 ggr per natt (kl 22-06) under minst 150 nätter per år överstigande 70 dba. Målet för åtgärderna är att FBN inte överstiger 30 dba beräknad ljudnivå och 45 maximala ljudnivån inomhus nattetid. Utifrån dagens trafik omfattas ca 150 byggnader av villkoret och bullerbegränsande åtgärder. Ambulanshelikopter Västerbottens läns landsting har tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva ambulanshelikoptertrafik till sjukhuset med upp till helikopterrörelser per år. Tillståndet är förenat med ett bullervillkor om att bullerbegränsande åtgärder ska vidtas för de bostadhus som ligger inom inflygningsvägarna och som exponeras av angivna nivåer i tillståndet. Den maximala ljudnivån från helikoptertrafiken ska inte överstiga 55 dba inomhus i sovrum efter åtgärd. Området som är aktuellt för åtgärder om inomhusnivån är för hög är där den maximala ljudnivån överstiger 80 dba utomhus vid regelbundet förekommande landningar, i medeltal minst 75 land- 33
34 ningar, d.v.s. 150 helikopterrörelser per år. Åtgärder ska vara vidtagna senast 21 december Under 2011 skedde helikopter rörelser. Industrier Ett flertal olika verksamheter har vidtagit bullerskyddsåtgärder för att klara riktvärdet för industribuller i enlighet med gällande villkor i tillståndet. I första hand sker åtgärder för att minska källbullret, men även bullerskyddsåtgärder som t.ex. bullerplank och vallar har vidtagits t.ex. av Poståkeriet och Kuusakoski. EU:s arbete med ljudkrav på fordon och däck Internationella bestämmelser reglerar källbullret från fordon, däck, tåg och flyg och är något som Umeå kommun inte har rådighet över. Inom EU pågår ett arbete med att ta fram ett nytt regelverk för att skärpa kraven om tillåtna ljudnivåer från motorfordon på väg. Enligt lagförslaget ska den högsta tillåtna ljudnivån från nya personbilar, lastbilar och bussar sänkas i två steg, två respektive fem år efter lagens ikraftträdande. Gränsvärdet för personbilar sänks från nuvarande 72 db till 70 db och slutligen till 68 db, medan gränsen för tunga fordon som idag ligger på 81 db först sänks till 80 db och sedan till 78 db. För de mest kraftfulla fordonen görs vissa undantag. Att minska bulleremissionerna vid källan skulle ge stor samhällsnytta och skyddsåtgärder i form av plank och skärmar skulle kunna långsiktigt minskas. Olika ljudkrav finns även för däck. From med 1 november 2012 har regler på energimärkning av däck införts (EC 1222/2009)på däck till personbilar, lastbilar och bussar. Märkningen visar energieffektivitet, väggrepp vid vått väglag och ljudnivå från däcket, d.v.s. det utvändiga rullljudet. Genom märkningen blir det enklare för köpare att välja ett tystare däck. Däck svarar för 20 procent av fordonens bränsleförbrukning och de mest energieffektiva däcken beräknas minska energiförbrukningen med upp till 10 procent. Krav på vinterdäck för tung trafik har nyligen införts vilket bedöms innebär ett visst ökat buller. 34
35 Ljudmiljön i Umeå I Umeå är trafikbuller från väg-, flyg- och tågtrafik i huvudsak de största bullerkällorna men även buller från andra verksamheter som t.ex. industrier, vindkraftverk, skjutbanor, täkter, fläktar och byggverksamheter förekommer. Åtgärdsprogrammet är upprättat av Umeå kommun i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) och EG-direktiv (2002/49/EG). Med omgivningsbuller avses väg-, tåg- och flygtrafik samt viss typ av industribuller. Enligt förordningen ska alla kommuner med mer än invånare upprätta så kallade strategiska bullerkartor och beräkna hur många invånare som exponeras för olika ljudnivåer. Kommunen ska också ta fram ett program med åtgärder och en långsiktig strategi för att hantera och minska buller. Umeå kommun är en av 13 kommuner som omfattas av förordningen. Umeå kommun har under 2012 kartlagt bullersituationen. Bullerkartor har tagits fram som redovisar bullersituationen för trafik år 2011 i hela kommunen Kartläggningen täcker förutom de obligatoriska delarna i direktivet även de svenska ljudmåtten ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå för väg, tåg och flyg. Kommunen har valt att även kartlägga de svenska ljudmåtten för att kunna jämföra resultatet mot de svenska riktvärdena för buller. För väg och järnväg har kartläggningen utökats så att även lägre ekvivalenta ljudnivåer dba beräknats för att få en ökad kunskap om var områden med god ljudmiljö finns. Kartläggningen har även utökats med ett antal bullerkällor som inte ingår i förordningen, t.ex. vindkraft, skjutbanor och täkter samt vissa bullrande industrier för att få ett bra planeringsunderlag. Andra ljudkällor som t ex buller från fläktar, tillfälliga evenemang och buller orsakat av mänskliga aktiviteter som inte omfattas av förordningen har inte kartlagts. De industrianläggningar som uppfyller den särskilda definitionen som förordningen anger (s.k. IPPCanläggning), regleras genom svensk miljölagstiftning och de villkor som är kopplade till verksamheten. Då verksamheterna bedöms uppfylla de gällande villkoren föreslås inga särskilda åtgärder för dessa företag. Typ Antal boende i 5 db(a) intervall Intervall db(a) Tåg, Leq 24h Tåg, Lmax Väg, Leq 24h Väg, Lmax Flyg, Lden Flyg, Lmax Tabell 1 redovisar antal boende i olika bullerintervaller. Gråmarkerade fält redovisas inte. Resultatet från bullerkartläggningen 2011 visar på att antal personer som utsätts ljudnivåer överstigande riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå i Umeå kommun är ca personer för väg, 300 personer för tåg och 100 personer för flyg. Noterbart är att resultatet endast redo- 35
36 visar utomhusvärdet vid fasad. I beräkningen tas ingen hänsyn till om fastigheten har genomfört bullerdämpande fasadåtgärder eller plank eller byggts med så kallad tyst sida. Antal boende bedöms därför vara överskattat för (väg och tåg) då man har beräknat att alla bor vid den mest exponerade fasaden i en byggnad. Vägtrafik De mest bullerutsatta områden och byggnader ligger i huvudsak nära de större trafiklederna, genomfartsvägarna och de gator som trafikeras av kollektivtrafik eller annan tungtrafik. Genom att ringleden färdigställs kommer en stor del av den tunga trafiken att styras ut från centrum. Ljudnivå vid bostadsfastighet är beroende av trafikmängd, andel tunga fordon, hastighet och avståndet till intilliggande bebyggelse. Skärmande terräng eller plank påverkar också nivån liksom reflexer vid dubbelsidig bebyggelse. Bild 5. Vägtrafik ekvivalenta ljudnivåer. Umeå kommun kartläggning Kartläggningen visar att ca personer bor vid bostäder där ljudnivån utomhus överstiger riktvärdet 55 dba för ekvivalent ljudnivå. Ljudnivån inomhus är inte känd då den beror på fasadens ljudreduktionsförmåga. Fasaddämpning kan variera mellan dba för vägtrafikbuller. Nyare byggnader har generellt en bättre ljudreduceringsförmåga. Antal bostadsbyggnader där ekvivalent ljudnivån överstiger 70 dba är 6 st, dba 99 st, dba 874 st, 55-60dBA 2026 st. 36
37 Järnväg Kartläggningen redovisar bullersituationen utifrån den tågtrafik som bedrevs under 2011 i Umeå kommun. Under detta år var godstrafiken söder om Umeå älv mycket begränsad. Istället har godståg trafikerat stambanan. Ljudnivåerna från tågtrafiken kommer att öka i samband med att trafiken ökar framföra allt godstrafiken på Botniabanan och att hastigheterna längs spåret höjs. Kartläggningen visar på att 300 personer bor vid bostäder där ekvivalent ljudnivån utomhus överstiger riktvärdet samt ca 4200 över riktvärdet för maximalljudnivå. Omfattande åtgärder har vidtagits av Trafikverket i samband med byggandet av Botniabanan. Där det inte varit möjligt att åtgärda utomhusnivån har åtgärder vidtagits så att inomhusvärdena uppfylls. Trafikverket har även vidtagit åtgärder vid berörda fastigheter längs järnväg mot Vännäs och Holmsund. Eftersom det är Trafikverket som är verksamhetsansvarig föreslås inga åtgärder för järnväg i detta program. Bild 6. Tågtrafik maximala ljudnivåer, Umeå kommun kartläggning 2012 Flygtrafik Umeå stad exponeras för flygbuller från flygplatsen Umeå Airport och från helikoptertrafik till och från Norrlands Universitetssjukhus. Kartläggningen visar på att ca 100 personer bor vid bostäder där Lden (dygnsviktad ekvivalent ljudnivå) utomhus överstiger riktvärdet 55 dba samt ca över riktvärdet 70 dba för maximalljudnivå. En stor del berörs av maximala ljudnivåer från helikoptertrafiken som dock är ganska begränsad med ca 1000 flygrörel- 37
38 ser per år. Tillståndet medger 1500 flygrörelser. Omfattande åtgärder har vidtagits av Umeå flygplats och åtgärder för ambulanshelikoptertrafiken planeras i enlighet med gällande tillstånd. Bild 7. Flygtrafik maximala ljudnivåer, Umeå kommun kartläggning 2012 Förskolor och skolor där riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå överskrids på delar av skolgården. Förskolan Biskopen Förskolan Visionen Förskolan Hoppet Förskolan Mården (ny bebyggelse, detaljplan planeras) Förskolan Växthuset Förskolan Klumpen Förskolan Sanda Förskolan Reveljen Östteg skola Tegs centralskola Bräntbergsskolan Obbola skola Förskolan Solrosen Waldorf (privat skola) Minerva skola (privat skola) Åtgärdade skolor och förskolor: Sävar skola (vall) Haga skola (plank) Sörmjöle skola (plank) Stengången förskola (plank) under 2013 Professorn förskola plank under 2013 Förskolan Linjalen (plank) Östermalmsskolan (plank) 38
39 Förskolan Biskopen Förskolan Sanda Förskolan Hoppet Förskolan Reveljen Bräntbergsskolan Obbola skola Teg Central 39
40 Förskolan Klumpen Förskolan Visionen Östtegs skola Förskolan Växthuset Förskolan Solrosen Waldorf (ej kommunal) Minerva skolan (ej kommunal) 40
Åtgärdsprogram mot buller
Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående
Läs merBullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13
Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö
Läs merBullerskyddsprogram för Täby kommun
Bullerskyddsprogram för Täby kommun Illustration: Boverket, Kiran Gerhardsson antaget av Stadsbyggnadsnämnden 2009-10-20 Innehåll Inledning... 2 Ljudnivå och bedömning av buller... 2 Mål, ansvar och riktvärden...
Läs merAlmarevägen. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Uppdrag nr. 14U26185. Sammanfattning Ljudnivåer vid bostäderna uppfyller Riksdagens riktvärden.
Trafikbullerutredning Sammanfattning Ljudnivåer vid bostäderna uppfyller Riksdagens riktvärden. Ljudkvalitetsindex för området är 1,3 vilket är högre än minimikravet och bostäder med god ljudmiljö kan
Läs merBuller i planeringen Umeå kommun Annika Söderlund. Miljö- och hälsoskydd
Buller i planeringen Umeå kommun Annika Söderlund Miljö- och hälsoskydd Hur jobbar vi med buller? Planprocessen Tillsyn Bullerkartläggning Åtgärder Umeå - Mera stad! Mål - 200 000 invånare år 2050 Långsiktig
Läs merMaximal ljudnivå [dba] Ljudnivå inomhus 30 45 1 Ljudnivå utomhus vid fasad
Sida 1 (7) Trafikbuller Uppdragsnamn Eds Allé Upplands Väsby kommun Detaljplanearbete NCC boende AB Björn IM Svensson Vallgatan 3 170 80 Solna Uppdragsgivare NCC boende AB Björn IM Svensson Vår handläggare
Läs merVÄG 34 / 1050 / 1123 STORA SJÖGESTAD MKB TILL ARBETSPLAN ILLUSTRATIONSPLAN
Motala I Gräns för arbetsplan Pendelparkering Hållplatser för lokala bussar Möjlig bullerskärm G H F Ny bro över väg 34 D Gång- och cykelväg 1123 Fornåsa 1050 B K L C E Hållplats för expressbussar Befintlig
Läs merRiktlinjer för bullerskyddsbidrag för fönsteråtgärder vid vägtrafikbuller
Riktlinjer för bullerskyddsbidrag för fönsteråtgärder vid vägtrafikbuller Gäller från och med 26 mars 2015 och ersätter tidigare riktlinjer. Fastighetsägare som anser att fastigheten är trafikbullerutsatt
Läs merRingvägen, Kungsängen. Upplands Bro kommun Trafikbullerutredning för detaljplan
Handläggare RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (14) Datum Uppdragsnr 560098 Leif Åkerlöf 2010-12-22 Tel 010-5056058 Bilagor: A01-A07 Mobil 070-1845758 Borätt/Seniorgården Fax 010-5051183 HSB leif.akerlof@afconsult.com
Läs merMärsta centrum, Sigtuna Trafikbullerutredning för detaljplan
RAPPORT 12137 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Kund PG Carlsson Arkitekt AB Bredgränd 2 111 30 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-04 12137 Rapport A (Förhandskopia) Märsta C, Sigtuna Trafikbullerutredning för
Läs merKv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23. Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b
Rapport nummer: 2014-051 r01 rev1 Datum: 2014-05-23 Kv. Skolmästaren 1 och 2 Trafikbullerutredning L:\2014\2014-051 SS Kv Skolmästaren 1 och 2, Structor Miljöteknik AB\Rapporter\2014-051 r01.docx Beställare:
Läs merHelgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14
Rapport nummer: 2014-149 r01 (Förhandskopia) Datum: 2014-10-14 Helgö etapp 1 och 2, Ekerö Trafikbullerutredning till detaljplan L:\2014\2014-149 SS Helgö, Ekerö, Combitech AB\Rapporter\2014-149 r01.docx
Läs merHur vi jobbar med buller i Umeå
Hur vi jobbar med buller i Umeå Bakgrund Verksamhetsöverskridande samarbete Bullerfrågan i detaljplaner Kravspecifikation bullerutredningar Magdalena Blomquist Biträdande planchef Detaljplanering/ Umeå
Läs merRAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 1 (11)
RAPPORT 13087 A FÖRHANDSKOPIA 1 (11) Kund Reierstam arkitektur & projektutveckling AB Göran Reierstam Stureplan 15, Stockholm Datum Uppdragsnummer 2013-08-16 13087 Rapport A (Förhandskopia) Kv Blåklinten,
Läs merBuller vid Burlövs egna hem
Rapport:2013:73 / Version: 1.0 Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Serie nr: 2013:73 Projektnr: 13141 Författare: Lovisa Indebetou
Läs merBullerutredning Villa Roskullen
Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare
Läs merSimonsland, Borås Fördjupad väg- och tågtrafikbullerutredning
Simonsland, Borås Simonsland, Borås Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare KB TRYCKAREN/KANICO AB SÖDRA KYRKOGATAN 31 A 50334 BORÅS Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anders Axenborg Uppdragsnr:
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen Att: Helene Hallberg Box 310 135 29 Tyresö
Rapport nummer: 2014-067 r01 Datum: 2014-05-26 Norra Tyresö Centrum Etapp 1 Bullerutredning till detaljplan L:\2014\2014-067 LG Norra Tyresö Centrum, Tyresö kommun\rapporter\2014-067 r01 NTC etapp 1.docx
Läs merBullerutredning Ulkavallen
Bullerutredning Ulkavallen Efter nya mätningar konstateras att flödena inte ändrats radikalt och inte påverkar bullerutredningens resultat. De värden som antagits av kommunen 2010 står kvar. Detta betyder
Läs merRAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun
RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning
Läs merVästra Roslags-Näsby, Täby kommun Trafikbullerutredning för detaljplan
12009 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (11) Kund White arkitekter AB Mikael Stenqvist Box 4700 116 92 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2013-03-18 12009 Rapport A (Förhandskopia) Västra Roslags-Näsby, Täby Trafikbullerutredning
Läs merBullerutredning Svalöv
DOKUMENT: 150_00190-01 DATUM:, rev. Bullerutredning Svalöv fastighet Södra Svalöv 32:1 Göteborg Stockholm Malmö Stenungsund Lilla Bommen 5 Hälsingegatan 43 Östergatan 18 Gärdesvägen 9B 411 04 Göteborg
Läs mer709579 RAPPORT A 1 (10)
709579 RAPPORT A 1 (10) Handläggare Samuel Tuvenlund Tel +46 (0) 10 505 52 13 Mobil +46 (0)70 184 74 85 Fax +46 10 505 00 10 samuel.tuvenlund@afconsult.com Datum 2015-09-17 AB Gavlegårdarna Beställare:
Läs merTrafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun
o:\sto1\xak\2014\100000 hammarbergsvägen\100000-r1 trafikbullerutredning.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Hammarbergsvägen Haninge kommun Mattias Borgström Michel Yousif Jan Pons
Läs merKV KOKILLEN KOMPLETTERANDE BULLERBERÄKNINGAR
RAPPORT KV KOKILLEN KOMPLETTERANDE BULLERBERÄKNINGAR KONCEPT 2015-03-25 Uppdrag 261698, Kv Kokillen - bullerutredning Titel på rapport: Kv Kokillen kompletterande bullerberäkningar Status: Datum: 2015-03-25
Läs merKneippen syd - Bullerutredning
R02-2147 Norrköpings kommun - - 08-11-13 1 Kneippen syd - Bullerutredning Kartläggning av buller från väg- och spårtrafik till nyplanerad bostadsbebyggelse Dokumentnamn: R02-2147 Kneippen syd-bullerutredning.doc
Läs merTrafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens
1(6) Trafikbuller: begrepp och åtgärder Hur mycket buller som sprids från en väg påverkas bland annat av vägens utformning, fordonstyp, trafikmängd och hastighet. Hur mycket buller som når fram till en
Läs merKv Pluto, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan
12082 RAPPORT A 1 (8) Kund ByggVesta AB Cecilia Wallin Box 2018 13102 Nacka Datum Uppdragsnummer Bilagor 2012-06-18 12082 A01-A02 Rapport A Kv Pluto, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport
Läs merKyrkoherdens Fiskevatten, Enköping.
Handläggare RAPPORT 561694 A 1 () Datum Uppdragsnr 561694 Lars Lindström 11-03-0 Tel 010-505 60 71 Bilagor: A01 A06 Mobil 070-14 57 71 Enköpings kommun Fax 010-505 11 3 Jessica Olsson lars.lindstrom@afconsult.com
Läs merRAPPORT 14125 A 1 (10)
RAPPORT 14125 A 1 (10) Kund SMÅA c/o Björn Svensson BIMS Projektutveckling AB Datum Uppdragsnummer 14125 2014-09-29 Rapport A Ekerövallen, Ekerö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A02 Rapport
Läs mer2014-12-09 Revidering nr 1
1(5) Bulleröversyn kv Lejonet i Älmhult PM Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2014-12-09 Revidering nr 1 Bulleröversyn kv Lejonet i Älmhult En översiktlig översyn av bullernivåerna vid kv Lejonet i Älmhult
Läs merStorvreta. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Rapporten redovisar trafikbullernivåerna på fastigheten i Storvreta.
Trafikbullerutredning Rapporten redovisar trafikbullernivåerna på fastigheten i. Bjerking AB Box 1351 751 43 Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 Org.nr 556375-5478 F-skattebevis Uppdrag nr. 13U24244
Läs merDetaljplan Lunden m.fl., Eksjö kommun
RAPPORT 1 (14) Handläggare Pär Wigholm Tel +46 (0)10 505 84 76 Mobil +46 (0)701 84 74 76 Fax +46 520 103 95 par.wigholm@afconsult.com Datum 2014-03-10 Mikael Klaesson Planarkitekt Plan- och byggavdelning
Läs merBarkarbystaden 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se
Barkarbystaden 2 Trafikbullerutredning Uppdrag nr. 14U24630 Sida 1 (10) Trafikbullerberäkning ppdragsnamn Barkarbystaden 2 Järfälla kommun Järfälla kommun Plan- och exploateringsavdelningen 177 80 Järfälla
Läs merDP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: 2012-008 r01 Datum: 2012-04-19 Revision 3: 2015-08-24
Rapport nummer: 2012-008 r01 Datum: 2012-04-19 DP Grankällan, Järvastaden Trafikbullerutredning för detaljplan L:\2012\2012-008 LE DP Grankällan, Järvastaden, Järvastaden AB\Rapporter\2012-008 r01.5.docx
Läs merMindre buller 2008-2017
Publikation 2007:47 Fördjupningsdokument miljö Mindre buller 2008-2017 Titel: Fördjupningsdokument miljö Mindre buller Publikation: 2007:47 Utgivningsdatum: 2007-05 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Kjell
Läs merIngenting, Solna Kv Laboratoriet och Polisen Bullerutredning för detaljplan
Projekt: 31-04686 Rapport: 31-04686-D Datum: 2009-02-16 Antal sidor: 12 Bilagor: D01-D04 Ingenting, Solna Kv Laboratoriet och Polisen Bullerutredning för detaljplan Uppdragsgivare: Skanska Fastigheter
Läs merPM_10195396.01. Bullerutredning kv. Garvaren 23, Karlskrona
Uppdragsnr: 10195396 1 (5) PM_10195396.01 Bullerutredning kv. Garvaren 23, Karlskrona \\ser01mlm1se\projects\3702\2014\10195396 - Bullerutredning Garvaren 23, Karlskrona\3_Dokument\PM_10195396.01_Bullerutredning_Garvaren23_Karlskrona.docx
Läs merNya bostäder vid Kvarnkullen, Kungälv. Bullerutredning
Handläggare Hässel Johan Tel +46 (0)0 505 84 7 Mobil +46 (0) 70 84 74 7 Fax +46 (0) 774 74 74 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT (5) Datum 0-04- Kungälvs kommun Linda Andreasson Nämndhuset 44 8 Kungälv
Läs merTrafikbullerutredning
Uppdrag nr. 14U24748 Sida 1 (6) Trafikbullerutredning Uppdragsnamn Jakobsberg 17:1, vårdboende Kastanjen Järfälla kommun Trafikbullerutredning Uppdragsgivare Järfälla kommun, kommunstyrelseförvaltningen
Läs merPlanbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som
Läs merLanesund Fastigheter AB Bullerutredning, väg 161
Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 (0) 10 505 84 38 Mobil +46 (0) 701 84 74 38 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT 1 (8) Datum 2009-11-17 Rev 2012-02-10 Lanesund Fastigheter AB Håkan Nilsson Box 747 451
Läs merRAPPORT 15199 B 1 (10)
RAPPORT 15199 B 1 (10) Kund Nyköpings kommun Datum Uppdragsnummer 15199 2016-01-25 Rapport B Oppeby Gård 1:5 m.fl., Nyköping Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01 B05 Rapport 15199 B Oppeby
Läs mer1 Förutsättningar. Bullerutredning kv Träskon 7, Tollarp PM. Vägtrafik. Övriga beräkningsförutsättningar. 2014-07-04 Revidering nr
1(5) Bullerutredning kv Träskon 7, Tollarp PM 2014-07-04 Revidering nr 1 Förutsättningar Vägtrafik Enligt de trafikmätningar som genomförts på Särlagatan i Tollarp i höjd med den aktuella fastigheten,
Läs merNorra Sigtuna Stad, Sigtuna kommun.
RAPPORT A 1 (6) Handläggare Tel +46 (0)10 505 60 71 Mobil +46 (0)70 184 57 71 lars.e.lindstrom@afconsult.com Datum 2015-02-03 Strategisk arkitektur Jan Ytterborn Drottninggatan 25 111 51 Stockholm Uppdragsnr
Läs merRAPPORT. Bullerutredning, Kv. Lejonet TIERPS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2175468000 2016-03-30 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA
TIERPS KOMMUN Bullerutredning, Kv. Lejonet UPPDRAGSNUMMER 2175468000 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA ANDREAS PERSSON NICKLAS BERGKVIST Uppdragsledare, Akustiker Granskare, Akustiker repo001.docx 2012-03-2914
Läs merTystare parker och friluftsområden
Tystare parker och friluftsområden Om metoder att dämpa vägtrafikbuller vid källan Pontus Thorsson Akustikverkstan Per Kågeson Nature Associates och Johanna Hallberg Teknisk akustik, Chalmers GRÖNA BILISTER
Läs merAneby Stationsområde, Aneby kommun
RAPPORT A 1 (7) Handläggare Johanna Åström Tel +46 (0)10 505 46 19 Mobil +46 (0)70 184 57 71 Johanna.astrom@afconsult.com Datum 2015-05-04 Aneby kommun Storgatan 48 Box 53 578 22 Aneby Uppdragsnr 706036
Läs merFÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER
Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Bullerskydd PUBLIKATION 2015:01 Titel: Datum: Beställare: Kontakt: Förenklad åtgärdsvalsstudie Väg 40
Läs merCoop Tomtebo/Carlslid, Umeå
Coop Tomtebo/Carlslid, Umeå Beräkning av externt buller från butiksområde Uppdragsnummer: 150462 Beställare: Hifab AB Att: Krister Johansson Dokument: R150462-2 rev 2 Datum: 2016-04-04 Antal sidor: 7 Handläggare:
Läs merRAPPORT. Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje SÖDERTÄLJE KOMMUN MILJÖ INFRASTRUKTUR TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK
repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljplan Församlingen 27 & 28, Södertälje UPPDRAGSNUMMER 1150973000 TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR VÄG- OCH SPÅRTRAFIK [GRANSKAD] MILJÖ INFRASTRUKTUR RIKARD
Läs merSöderdalen (Frihetsvägen Mälarvägen), Järfälla Trafikbullerutredning
Rapport nummer: 2009-017 r01 Datum: 2010-05-21 Reviderad 2011-0-2 Söderdalen (Frihetsvägen Mälarvägen), Järfälla Trafikbullerutredning L:\2009\2009-017 Elverksvägen, Jakobsberg, JM AB\ Rapporter\2009-017
Läs merKv Nätet 4 & 5, Eskilstuna. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: 2012-117 r01 Datum: 2012-10-25. Att: Marcus Vallin 601 85 Norrköping
Rapport nummer: 2012-117 r01 Datum: 2012-10-25 Kv Nätet 4 & 5, Eskilstuna Trafikbullerutredning L:\2012\2012-117 LG Kv Nätet, Eskilstuna, Fastighets AB L E Lundberg\Rapporter\2012-117 r01.docx Beställare:
Läs merNORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, Håbo kommun, Uppsala län UTSTÄLLNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta
Läs merExporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum Bullerutredning
Kävlinge Centrumutveckling AB Att: Johan Plyhr Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum 2011-01-27 Rev 2011-12-15 med justering av godstågens hastighet till 100km/h samt
Läs merKv. Klocktornet, Kungälv Trafikbullerutredning
Projekt: 1202771 Rapport: 120277107101200 Datum: 20071017 Antal sidor: 12 Bilagor: Inga Kv. Klocktornet, Kungälv Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: White Arkitekter AB Jonas Zetterberg Box 2502 403
Läs merBuller vid Trädgårdsstaden
RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:
Läs merPlan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 1 (10) 2015-12-03 Diarienummer 2015/1105-XX. Ungefärligt planområde
Plan- och genomförandebeskrivning, samrådshandling 2015-12-03 Diarienummer 2015/1105-XX Ny detaljplan för fastigheterna Prästbordet 1:16, 1:17, Gäveränge 2:76, del av Prästbordet 1:15 och Gäveränge 2:77,
Läs merGymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge
Rapport nummer: 2014-165 r01 Datum: 2014-12-16 Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge Trafikbullerutredning L:\2014\2014-165 MS Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Sundell Arkitekter AB\Rapporter\2014-165
Läs merHur jobbar vi i Umeå. Bullerkartläggning Arbetet med åtgärdsprogram. Annika Söderlund Miljö- och hälsoskydd/umeå kommun
Hur jobbar vi i Umeå Bullerkartläggning Arbetet med åtgärdsprogram Annika Söderlund Miljö- och hälsoskydd/umeå kommun annika.soderlund@umea.se Bullerkartläggning Kartläggningar 2009, 2012, uppdaterad 2017
Läs merdatum 2016-06-23 Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö
V 150818 datum 2016-06-23 diarienummer SBK-2015-827 ÄDp 5487 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS
Läs merInnehåll. 1. Underlag. 2. Bakgrund
Innehåll 1. Underlag... 2 2. Bakgrund... 2 3. Riktvärden för ljud från industriverksamhet... 3 4. Riktvärden för ljud från trafik... 3 5. Riktvärden för byggbuller... 4 6. Förutsättningar... 5 6.1. Trafikuppgifter...
Läs merOmråde norr om Korpkulla, Upplands Väsby Redovisning av trafikbuller. Uteplatser på gården får högst 55/70 dba och uppfyller riktvärdet för uteplats.
213-4-2 1/3 Rev 213-4-9 Område norr om Korpkulla, Upplands Väsby Redovisning av trafikbuller Revidering 213-4-9 anges kursivt. Sammanfattning Beräkning har gjorts av buller från vägtrafik, spårtrafik och
Läs merKlagomål på buller från E6 från boende i Glumslöv Vägtrafikbullerberäkning
Klagomål på buller från E6 från boende i Glumslöv Beställare: Trafikverket Göteborg Kruthusgatan 17 405 33 GÖTEBORG Beställarens representant: Linda Cehlin Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult
Läs merHaninge Centrum, Haninge Kommun Bostäder - Trafikbullerutredning
Projekt: 31-05063 Rapport: 31-05063-A (Förhandskopia) Datum: 2007-10-17 Antal sidor: 8 Bilagor: 31-05063/A01 A02 Haninge Centrum, Haninge Kommun Bostäder - Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Stena Fastigheter
Läs merÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV VÄNNÄS 34:4 (CENTRALA VÄNNÄSBY)
Dnr: POM 2015-803 (214) ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV VÄNNÄS 34:4 (CENTRALA VÄNNÄSBY) Vännäs kommun Västerbottens län PLANBESKRIVNING Ändringen ska läsas tillsammans med gällande Detaljplan för del
Läs merBuller och vibrationer från trafik på väg och järnväg
RIKTLINJE 1 (6) Dokumentdatum TDOK 2014:1021 2015-11-13 1.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Planering 2016-01-01 [Ersätter] Skapat av Blidberg Karin PLkvh Ersatt av [Ersatt av] Buller och vibrationer
Läs merBorås Stad Bullerutredning Krokhallsområdet
Handläggare Lindgren Jesper Tel +46105058411 Mobil +46701847411 Fax jesper.lindgren@afconsult.com Rapport nr 12-03437 RAPPORT 1 (14) Datum Borås Stad Fredrik Engqvist Stadsbyggnadskontoret 501 80 Borås
Läs merTrafikbullerutredning, Kungsljuset 2
O:\29AKU\2913\61291356895\06 Rapporter och PM\ Uppdrag Kungsljuset 2 Beställare Västerås stad Att Handläggare Helena Kihlén Michel Yousif Granskare Jan Pons Rapport nr 61291356895-r8 Datum 2015-05-11 Ramböll
Läs merTrafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon
Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Brandbergen Centrum Haninge Kommun Ida-Maria Classon Jan Pons Monica Waaranperä 1320007389 R1 Datum 2014-05-06 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Läs merPlanbeskrivning. Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDS- /UNDERRÄTTELSEHANDLING 2014-11-03 DNR: 14BMN24 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Vallbacken 24:3 mfl, kv Gustavsberg Detaljplan för bostäder, vård m.m. Gävle kommun,
Läs merRAPPORT 15178 A 1 (9) Rapport 15178 A Sprängaren, Sundbyberg, etapp C Bullerutredning för detaljplan
RAPPORT 15178 A 1 (9) Kund Tobin Properties AB, Humlegårdsgatan 19 A 114 46 Stockholm Datum Uppdragsnummer 15178 2015-09-15 Rapport A Sprängaren, Sundbyberg, etapp C Bullerutredning för detaljplan Bilagor
Läs merUppdrag Genomgång av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder, äldreboende, längs Fornuddsvägen i Tyresö.
Kund Tyresö kommun Sara Kopparberg 135 81 Tyresö 1 (8) Datum Uppdragsnummer Bilagor 2015-11-11 14181 B01, B02 Rapport B Fornuddsvägen, Tyresö. Trafikbullerutredning för äldreboende Rapport 14181 B Fornuddsvägen,
Läs merFlygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning
Flygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning Flygvägsystemet avgör vilket geografiskt område som exponeras för buller och i vilken utsträckning. Möjligheterna till bullerdämpande åtgärder
Läs merRAPPORT 15112 C 1 (9) Rapport 15112 C Solskensvägen, Tullinge, Botkyrka Trafikbullerutredning för detaljplan
RAPPORT 15112 C 1 (9) Kund Wästbygg Christofer Söderström Vallgatan 5 170 67 Solna Datum Uppdragsnummer 15122 Bilagor C01 2015-11-06 Rapport C Solskensvägen, Tullinge, Botkyrka Trafikbullerutredning för
Läs merSamrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede
Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med
Läs merRAPPORT 15076 B FÖRHANDSKOPIA 1 (13)
RAPPORT 15076 B FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Kund Upplands-Bro kommun 196 81 Kungsängen Datum 2015-06-30 Uppdragsnummer 15076 Bilagor B01 B08 Rapport A (Förhandskopia) Ringvägen, Kungsängen, Upplands Bro Trafikbullerutredning
Läs merRAPPORT 15029 A 1 (13) Rapport 15029 A Orgeln, Sundbyberg Trafikbuller- och vibrationsutredning för detaljplan
RAPPORT 15029 A 1 (13) Kund Fabege AB Brita Lindqvist Box 730, 169 27 Solna Datum Uppdragsnummer 15029 Bilagor A01- A02 2015-04-13 Rapport A Orgeln, Sundbyberg Trafikbuller- och vibrationsutredning för
Läs merKARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).
Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning
Läs merKvarteret Tjädern, Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning
Kvarteret Tjädern, Kungsbacka kommun Beställare: Skogsallén Fastighetsprojektering AB Beställarens representant: Fredrik Carlsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg
Läs merSödra Kansligatan 11, Gävle
709578 RAPPORT A 1 (14) Handläggare Samuel Tuvenlund Tel +46 (0) 10 505 52 13 Mobil +46 (0)70 184 74 85 Fax +46 10 505 00 10 samuel.tuvenlund@afconsult.com Datum 2015-10-22 AB Gavlegårdarna Beställare:
Läs merRAPPORT. Östra Kongahälla, Kungälv Trafikbullerutredning. ÅF-Infrastructure AB
Author Johan Hässel Phone 010 505 84 27 Mobile 0701847427 E-mail johan.hassel@afconsult.com Date 2015-12-02 Project ID 701045 Report ID 701045-rB-Rev 151202 Client Kungälvs kommun, Matilda Svenning Östra
Läs merVägledning om industri- och annat verksamhetsbuller
REMISSVERSION VÄGLEDNING OM INDUSTRI- OCH ANNAT VERKSAMHETSBULLER Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller - Remissversion B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N
Läs merTRAFIKBULLERUTREDNING FÖR KV. RÖNNEN 8, SKÖVDE KOMMUN
Rapport 14-101-R1 2014-09-09 8 sidor, 12 bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel 0510-911 44 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: 073-0242802 TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR KV.
Läs merPM-10220859.02. Trafikbuller vid Malmgatan 3-5, Varberg. Sammanfattning. Uppdrag. Uppdragsnr: 10220859 1 (5)
Uppdragsnr: 10220859 1 (5) PM-10220859.02 Trafikbuller vid Malmgatan 3-5, Varberg Sammanfattning I den denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer vid de planerade bostashusen vid Malmgatan 3-5 i Varberg.
Läs merANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Bävern 9 Granskningsutlåtande 1
³ ³ Detaljplan för Bävern 9 Granskningsutlåtande 1 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Inledning Granskningsutlåtandet innehåller en redovisning av de synpunkter som inkommit under granskningen, samt kommunens ställningstagande
Läs merLövdungen 2 i Huddinge kommun
MiljöInvest AB Bullerutredning Lövdungen 2 i Huddinge kommun MILJÖINVEST AB Adress: Telefon: Post Järnbrogatan 1, 602 24 Norrköping Växel 011-18 02 20 Internet www.miljoinvest.se Direkt 011-18 05 02 E-post
Läs merBuller- och vibrationsutredning Bråta
DOKUMENT: 1_00180-01 DATUM: Buller- och vibrationsutredning Bråta www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Tel 010-211 00 Fax 010-211 Buller- och vibrationsutredning Bråta, en
Läs merKv. Banken och Basaren, Sundbybergs stad
Rapport nummer: 2011-121 r05 Datum: 2012-05-21 Kv. Banken och Basaren, Sundbybergs stad Trafikbullerutredning L:\2011\2011-121 KO Kv Banken, systemhandling, Fastighets AB Förvaltaren\Levererat (rapporter
Läs merTrafikbullerutredning Åby 1:27
Uppdrag Åby 1:27, Haninge Beställare Haninge kommun Att David Jones Handläggare Jan Pons Granskare Michel Yousif Rapportnr 1320014038 Datum 2015-04-24 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104
Läs merÄndring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län
Sida 1 av 6 Planbeskrivning 2012-12-20 Handläggare: Lars Wendel Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i, Västerbottens län HANDLINGAR
Läs mer2013-02-13. F7 Trafikbuller. Onsdagens aktiviteter. Fredagens aktiviteter. Mätning av trafikbuller och fasadisolering. Kl 10-12 - Grupp 1.
F7 Trafikbuller Onsdagens aktiviteter Mätning av trafikbuller och fasadisolering Kl 10-12 - Grupp 1. Kl 13-15 - Grupp 2. Kl 15-17 - Gästföreläsning om mätningar av ljud och vibrationer med Sigmund Olafsen
Läs merSörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2011-02-15 Utställningshandling Dnr:10BMN244 Handläggare: Lars Westholm Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län Foto:
Läs merAtt: Hamid Karim, Bjerking Uppsala Box 950 831 29 Östersund
Rapport nummer: 2011-041 r01 Datum: 2011-03-25 Rev. 2011-07-06 Stora Ursvik 2D, Sundbybergs stad Trafikbullerutredning för skola L:\2011\2011-041 MS Stora Ursvik 2D, Sundbyberg stad\rapporter\2011-041
Läs merTillsyn väg- och spårtrafik
Tillsyn väg- och spårtrafik Dokumenter behandlar översiktligt vanligt förekommande störningar från väg- och spårtrafik, hur störningarna kan åtgärdas och vilka roller olika aktörer har enligt miljöbalken.
Läs merSammanställning av domar kring trafikbuller
MILJÖSAMVERKAN 1 (26) 2010-01-12 Sammanställning av domar kring trafikbuller Denna sammanställning är framtagen av Miljösamverkan i Stockholms län 2009. En arbetsgrupp har gått igenom domar angående väg-
Läs merTyresö Centrum Trafikbuller
Projekt: 34-00759 Rapport: B Datum: 2007-09-03 Antal sidor: 11 Bilagor: Tyresö Centrum Trafikbuller Uppdragsgivare: JM AB Calle Holmlund 169 82 Stockholm Tel: 08-782 88 21 Uppdrag: I denna rapport redovisas
Läs merTrafikbullerutredning Trekantens skola
1 (4) SISAB Stockholm 2013-09-22 Marie Ungheden (Mårten Bengtsson, Strategia Projektledning) Trafikbullerutredning Trekantens skola Uppdrag Uppdraget har varit att utreda behovet av bullerplank för att
Läs merButik: Sätt för information till övriga berörda i butiken:
Egenkontroll Bullerstörning vid varuleveranser Butik: Huvudansvarig: Delegation till: Tagit del: Tagit del: Sätt för information till övriga berörda i butiken: BAKGRUND Miljöbalken(MB) innehåller olika
Läs merEslöv den 20121020. Lagrummet som kommunen åberopar är, miljöbalken 9 kap 3, samt miljöbalken 26 kap 9. Se bifogat material.
Eslöv den 20121020 2012-10- 2 h Till Länsstyrelsen i Skåne. Vi, de boende på Rapsgatan i Eslöv, vill överklaga Eslövs Kommuns Gata Trafik och Parks beslut att inte fortsätta att bygga en vall som skydd
Läs mer