Fokusrapport. Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokusrapport. Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården Stockholms läns landsting 2006

2

3 Fokusrapport Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården Huvudansvarig för rapporten är Lars Backlund ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för vårdutveckling. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarna har också en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram, fokusrapporter och rapporter om förbättringsarbeten har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och utgör en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Förord Medicinska beslutsstödssystem är en viktig komponent för att stödja vårdgivaren, så att skillnader i handläggning av patienter minskar och jämlikheten i vården ökar. I denna rapport, som riktar sig främst till läsare med kliniskt eller administrativt engagemang inom primärvården, ges en översikt av nuläget när det gäller datoriserade beslutsstödsystem för primärvården. Rapporten skall också ses i sammanhang med den pågående utvecklingen inom SLL av datoriserade stödsystem (GVD) för bland annat informationsöverföring, vårddokumentation och beslutsstöd. Rapporten är skriven av Lars Backlund, distriktsläkare, på uppdrag av det medicinska programarbetet. Rapporten är förankrad i Primärvårdsrådet och därefter är rapporten godkänd av Stockholms medicinska råd. Stockholm, februari 2006 Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Ingvar Krakau Medicinskt Råd Programråd Primärvård Susanna Lagersten Enhetschef MPA, Centrum för vårdutveckling Forum för kunskap och gemensam utveckling - 3 -

6 - 4 -

7 Innehåll Om det medicinska programarbetet i SLL...2 Förord Inledning Guidelines och medicinska sammanställningar (kunskapsstöd) Datorn för presentation av kunskapsstöd Definitioner Beslutsstödssystem Input/patientdata Medicinsk kunskapsbas Patientdatabas Logiska regler, inferensverktyg Output Egenskaper hos beslutsstödssystem Datorn som ersättare för klinikern? Medicinskt tänkande som statistiska bedömningar Medicinskt tänkande som användning av regler Hur användbara är beslutsstöd? Beslutsstödssystem Skrivna guidelines Hur skall beslutsstöd utvärderas? Psykologisk forskning och beslutsstöd Kognitiva begränsningar Kognitiv utvärdering Klinisk expertis Exemplifiering: beslutsstöd om hjärtsviktsdiagnostik Exempel på datoriserat beslutsstödssystem om hjärtsvikt Hur är situationen i dagens primärvård? Framtida utveckling Vad behöver klinikern? Sammanfattning och slutsatser Handböcker och tidskrifter Referenser

8 - 6 -

9 1. Inledning Syftet med rapporten är att belysa förutsättningar och begränsningar vid användning av beslutsstöd inom primärvården. Med beslutsstöd avses något av följande: Riktlinjer för diagnostik, utredning och behandling inom ett begränsat medicinskt område (guidelines). Andra skrivna dokument med sammanställningar av medicinsk information. Beslutsstödssystem med en i regel datorbaserad bearbetning av information om enskilda patienter. Tonvikten kommer att läggas vid datoriserade beslutsstödssystem. Dessutom undersöks hur kunskaper och metoder från psykologisk forskning kan användas vid utformning och utvärdering av beslutsstöd. Rapporten riktar sig till läsare med kliniskt eller administrativt engagemang inom primärvård och närsjukvård och förutsätter ingen tidigare kunskap om informationsteknologi. Den gör inte anspråk på att ge en rättvisande bild av avancerade informationsteknologiska lösningar eller ge en aktuell översikt över existerande beslutsstöd. Organisatoriska eller ekonomiska aspekter berörs inte i nämnvärd omfattning. Referenser till vetenskapliga undersökningar och befintliga beslutsstöd är i form av översiktliga värderingar och som exemplifieringar. För den intresserade ges i slutet exempel på några aktuella tidskrifter och böcker inom medicinsk informationsteknologi. Innehållet och värderingarna i rapporten bygger på en selektiv genomgång av vetenskapliga rapporter och grundläggande böcker, egen erfarenhet som distriktsläkare samt informella samtal med kollegor. Det finns ett nära samband mellan guidelines och datoriserade beslutsstödssystem; innehållet i guidelines är en integrerad del av många beslutsstödssystem och det datoriserade systemet är då en metod för att implementera innehållet i guidelines. Inledningsvis kommer beslutsstöd i betydelsen guidelines och annan skriven medicinsk information (sammantaget kan dessa två källor kallas kunskapsstöd ) att översiktligt beröras varefter fokusering sker på beslutsstödssystem. Avslutningsvis granskas som exemplifiering beslutsstöd inom området hjärtsviktsdiagnostik

10 1.1 Guidelines och medicinska sammanställningar (kunskapsstöd) Den snabbt ökande mängden medicinsk kunskap gör att kliniskt beslutsfattande blir alltmer komplicerat och osäkert. Nya alternativ för utredning och behandling är ofta kostsamma samtidigt som fördelen i jämförelse med äldre alternativ kan vara oklar. Ökade krav från kunniga patienter och ökad fokus på ekonomin bidrar till komplexiteten. Det finns därför ett stort behov av att ny kunskap tolkas, värderas och sammanfattas i form av rekommendationer eller guidelines för utredning och behandling. Dessa kan vara nationella, regionala eller mer lokala. De är numera ofta utformade i samarbete mellan specialister som representerar olika kliniska områden och av representanter från både primärvård och specialiserad vård. Den viktigaste funktionen för guidelines är, vid sidan av att göra arbetet smidigt och lätthanterligt för klinikern, att göra vården mer i överensstämmelse med vetenskapliga rön. Detta brukar också benämnas att man följer evidensbaserad medicin eller evidensbaserad vård (definieras som en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (www.sbu.se)). Klinisk praxis skiljer sig åt avsevärt mellan vårdgivare och mellan olika regioner i landet på ett sätt som inte motsvarar skillnader i ekonomiska ramar eller olikheter i patienternas sjuklighet eller önskemål. I massmedia har man t.ex. uppmärksammat skillnader i operationsresultat mellan kliniker liksom regionala skillnader i sjukskrivningspraxis och läkemedelsanvändning. Orsakerna kan vara skillnader i kunskap och kompetens hos vårdgivarna men även olikheter i värderingar, prioriteringar liksom lokala skillnader i sjukvårdsorganisation. Samma åkomma kan handläggas olika i olika kliniska miljöer (t.ex. primärvård-specialiserad vård) och kan påverkas av patientens kön, etnicitet och socioekonomiska faktorer. Skillnader mellan olika läkare eller sköterskor i beslutsstrategier eller kognitiv stil, såsom benägenhet att ta olika slags risker, spelar antagligen också roll. Om guidelines sprids och används är förhoppningen att skillnader i handläggningen av patienter med samma medicinska problem skall minska, och att betydelsen av skillnader i kunskap och erfarenhet, kognitiv stil etc. skall minska. Detta bör ge en vård med ökad säkerhet för patienterna och större kostnadseffektivitet. Guidelines kan också användas för att på olika sätt sätta standard för vårdkvalitet vilket kan användas vid utvärdering av klinisk verksamhet och vid kravspecifikation på vårdgivare från chefer och admi

11 nistratörer. I den mån som innehållet är tillgängligt för allmänheten kan guidelines också ha betydelse för vilken vård och utredning man kan förvänta sig som patient. Nationella rekommendationer kan också åberopas som riktmärke för vad man kan kräva av individer i olika yrkesroller vid ansvarsärenden, och i vissa länder även vid skadeståndskrav. Behovet av guidelines och andra former av beslutsstöd är inte minst påtagligt för primärvården där den inledande sökorsaken ofta är mångtydig och vag och där kunskap inom ett stort antal medicinska områden är relevant. Ett annat särdrag för primärvård är allt äldre patienter med ofta flera kroniska sjukdomar och komplex medicinering. Slutligen finns kravet på primärvården att upptäcka och åtgärda riskfaktorer för framtida sjukdom, dvs. det preventiva arbetet. 1.2 Datorn för presentation av kunskapsstöd Den snabba ökningen av medicinsk kunskap och en alltmer komplicerad beslutssituation har medfört att man har satt sin förhoppning till datorn som hjälpmedel för kliniskt beslutsfattande. När datorn används för journalhantering finns också möjligheter att via internet nå obegränsad mängd information, däribland svenska och internationella guidelines. Andra kunskapsstöd är systematiska sammanställningar av medicinsk information liknande uppslagsböcker eller läroböcker. Användbara och omfattande sammanställningar av medicinska och administrativa länkar som är anpassade för primärvård finns tillgängliga via SFAM:s hemsida (www.sfam.nu), liksom informationsbanken VISS - Vårdinformation i Stor-Storstockholm (www.viss.sll.se). Följande är exempel på sammanställd medicinsk information som täcker breda medicinska fält och som har relevans för primärvård och närsjukvård (läkemedelsboken) Information riktad till patienter om olika sjukdoms- och symtomgrupper finns t.ex. på (tidigare

12 Nationella vårdprogram och konsensusdokument kan nås via t.ex. (Statens beredning för medicinsk utvärdering) (Läkemedelverket) (Socialstyrelsen) Regionala vårdprogram framtagna inom SLL kan nås via Samlad information kring läkemedelsfrågor kan nås via www. En omfattande sammanställning av medicinsk information, som kontinuerligt uppdateras, ges i det brittiska Map of medicine (www.medic-to-medic.com). För full tillgång till systemet krävs dock licens. Internet ger dessutom möjligheter att använda generella sökverktyg (t.ex. för sökning på sjukdomsnamn eller symtom. Att ta fram datorpresenterade guidelines i direkt anslutning till användning av datorjournalen är numera rutin i primärvården. En utmaning för informationsteknologin är datorbearbetning av information om enskilda patienter i syfte att ge hjälp vid diagnos eller handläggning. Det finns emellertid ett mycket begränsat antal sådana beslutsstöd i kliniskt bruk, trots de stora förhoppningar som knutits till denna användning av datorn och att man sedan 60-talet utvecklat och provat ett stort antal avancerade system för t.ex. medicinsk diagnostik. En del av orsakerna till detta kan förhoppningsvis belysas i denna rapport

13 2. Definitioner Med medicinskt beslutsstöd avses här systematiskt sammanställd information som används som hjälp för att fatta beslut vid handläggning av enskilda patienter. Detta inkluderar då vårdprogram, guidelines, medicinska läroböcker, viss information av administrativ karaktär som väntetider till olika kliniker etc. Informationen kan vara pappersbaserad eller åtkomlig via datorn, t.ex. på internet. Däremot ingår inte i definitionen tillgång till kollegor per telefon eller personlig kontakt, handledning och liknande. Vi exkluderar också sammanställning av data om flera patienter som används vid t.ex. kvalitetsarbete på en mottagning eller när data sammanställs för en enskild förskrivare som feedback om det egna kliniska arbetet. När datorn används som beslutsstöd genom att sammanställa information om patienten och matcha denna information med medicinsk kunskap kallas detta i denna rapport för beslutsstödssystem (engelska termer t.ex. clinical decision support system, computerised clinical decision support system). En tidigare vanlig term med en mer begränsad betydelse är expertsystem. Det finns ett flertal exempel på datoriserade informationsbehandlingssystem som underlättar kliniska arbetet men som inte är medicinska beslutsstödssystem enligt den definition som används här. Några exempel är: Provbeställning - förslag på rekommenderade prover för vissa tillstånd. Receptförskrivning. Förslag på läkemedelsval bland en grupp kemiskt identiska preparat utifrån priset. Gemensam läkemedelslista för en viss patient utifrån genom sammankoppling av datorjournalerna från primärvård och sjukhus. Mallar för enhetlig dokumentation av vissa sjukdomar för bl.a. kvalitetsuppföljning och forskning. Ett sådant system, Julius, har nyligen tagits i drift vid Karolinska Universitetssjukhuset. Sammanställning av laboratorieprover diagram över en patients provresultat vid olika tidpunkter. Dokumentation påminnelser om vad som bör dokumenteras vid vissa sjukdomar

14 3. Beslutsstödssystem Ett beslutsstödssystem består förenklat av följande komponenter (1): Input i form av patientdata. En medicinsk kunskapsbas. Patientdatabas (i vissa system). Ett logiskt system eller inferensverktyg. Output i form av råd i vid bemärkelse. 3.1 Input/patientdata Med detta avses två eller flera data som rör en enskild patient. Det kan vara symtom, diagnos, laboratorievärden, ordinerad medicin, bakgrundsdata som ålder, kön etc. Data kan levereras till datorn genom att klinikern aktivt matar in ett antal uppgifter som efterfrågas i det aktuella beslutsstödssystemet. De kan alternativt hämtas automatiskt från datorjournalens patientdatabas, t.ex. lagrad information om medicinering, diagnoser eller laboratorievärden. En tredje möjlighet exemplifieras av datorbaserad tolkning av EKG eller spirometri där inputdata sammanfaller med själva mätningen. 3.2 Medicinsk kunskapsbas Med kunskapsbas menas den medicinska kunskap som används för att matcha patientinformationen i syfte att ge ett patientspecifikt råd i vid bemärkelse. Den medicinska kunskapsbasen måste då vara formulerad i en terminologi som medger de planerade jämförelserna med patientdata, t.ex. avseende benämningar på olika diagnoser, symtom och åtgärder. Vidare måste den vara strukturerad enligt ett språk, logik, som datorn kan förstå. Grunden för den medicinska kunskapsbasen kan vara innehållet i guidelines för ett speciellt kliniskt område, innehållet i FASS, sammanställningar av mätvärden; t.ex. observerade samband mellan behandling och resultat, mellan symtom och diagnos eller mellan riskfaktorer och insjuknande. En viktig faktor för framgång med ett beslutsstödssystem är att kunskapsbasen förnyas i takt med att nya data publiceras och att ny konsensus om diagnostik och behandling tillkommer. En betydelsefull orsak till att många

15 datoriserade beslutsstöd somnar in efter en tids användning anses vara att uppdateringen av ny kunskap aldrig äger rum, vilket kan bero på att den personella kompetensen försvunnit eller att det anses för dyrt. Det finns beslutsstödssystem som inte innehåller en kunskapsbas i traditionell mening. Neuronala nätverk innebär att datorn lär sig sambandet mellan input och output genom att presenteras för ett stort antal faktiska exempel (t.ex. på sambandet mellan behandling och resultat eller sambandet mellan symtom och diagnos). Neuronala nätverk har fördelen att uppdatering med nya data är inbyggd och själva poängen med systemet. Nackdelen är att förklaringen till varför systemet gav det ena eller andra rådet inte kan levereras, dvs. det finns ingen kunskapsbas i vanlig mening som kan kommuniceras till klinikern i pedagogiskt syfte. 3.3 Patientdatabas Den i datorjournalen tillgängliga informationen om den enskilde patienten i form av diagnoser, provsvar, ordinerad medicinering etc. används i vissa beslutsstödssystem för att matchas mot det medicinska kunskapssystemet (t.ex. innehållet i guidelines). Ett exempel är att kunskapsbasens regler om mediciner som är olämpliga vid vissa sjukdomar matchas mot patientdatabasen och kan ge varningar vid medicinförskrivning eller vid diagnossättandet. 3.4 Logiska regler, inferensverktyg Denna del av beslutsstödssystemet specificerar de logiska eller matematiska operationer som tillämpas när patientdata skall jämföras med kunskapsbasen för att leverera ett beslutsunderlag. Ett exempel är när beslutsstödet räknar ut och presenterar sannolikheten för en diagnos på basis av inmatade uppgifter om patienten (t.ex. tillämpning av Bayes teorem som närmare berörs nedan). I andra system testas input mot logiska regler av typen om A så B ; om en viss diagnos är registrerad för en patient skall kanske inte en viss typ av medicin förskrivas, vilket kan levereras som en varning från systemet. Ett tredje alternativ är när inferensverktyget består av en ekvation för att beräkna risken för hjärtsjukdom i framtiden på basis av den enskilda patientens ålder, kön, blodtryck etc

16 3.5 Output Output från systemet kan gälla olika aspekter på handläggning av en patient, t.ex. förslag på val eller dosering av läkemedel, förslag på diagnos, förteckning av sannolikheter för olika diagnoser, bedömning av om en på förhand given diagnos är trolig eller inte, varning för interaktioner mellan läkemedel, påminnelser om att en viss undersökning bör utföras, uppskattning av en patients risk för framtida sjukdom etc. När beslutsstödssystemet tillämpar regler som inte är helt uppenbara och som går att översätta till kliniska termer anses det önskvärt att datorn också levererar en förklaring till varför rådet blev som det blev. Beslutsstödssystemet ökar då sin trovärdighet samtidigt som det kan användas som inlärningshjälp. Datorn/beslutsstödssystemet kan motivera rådet genom att ange vilka regler från guidelines som tillämpats. Beslutsstödssystem med en mer eller mindre komplicerad bearbetning av patientinformation kan givetvis finnas även i pappersform. Ett exempel är när man använder tabeller för att läsa av den uppskattade risken att drabbas av hjärtsjukdom utifrån uppgifter om ålder, blodtryck, kolesterolvärde m.m. Kunskapsbasen består här av resultaten från epidemiologiska studier och inferensverktyget är s.k. regressionsekvationer. Beräkningar av BMI (Body Mass Index) eller förväntade lungfunktionsvärden (PEF) är måhända ännu vanligare exempel på pappersbaserade beslutsstödssystem

17 4. Egenskaper hos beslutsstödssystem Beslutsstödssystem kan beskrivas och klassificeras efter olika principer. Följande är några viktiga distinktioner som på olika sätt påverkar möjligheten att nå framgång med systemet: Vilket slags beslut eller uppgift som skall stödjas, t.ex. diagnostik, val av behandling, val av provtagning, genomförande av screening. Hur breda eller smala de är i kliniskt avseende, t.ex. hur brett spektrum av symtom och diagnoser som systemet skall täcka. I vilken grad kliniker/beslutsfattaren själv skall identifiera behovet och efterfråga systemet eller om det presenteras automatiskt. Om patientdata hämtas automatiskt från patientjournalen/patientdatabasen, eller om klinikern matar in de data som systemet efterfrågar. Vilken output som systemet ger. Hur kunskapsbasen har framtagits (baserade på guidelines, bedömningar av enstaka experter, statistiska samband). I vilken utsträckning revideringar av beslutsstödet genomförs och redovisas som bäst före datum (vilket t.ex. tillämpas i informationsbanken VISS - Vårdinformation i Stor-Storstockholm (www.viss.sll.se). Till detta kommer också andra viktiga aspekter på beslutsstödssystemet av mer eller mindre teknisk natur, som tidsfördröjningen, layoutmässiga aspekter och möjlighet att aktivera och avaktivera systemet. 4.1 Datorn som ersättare för klinikern? En karikerad uppfattning av datorns roll i beslutsfattandet är att datorn skulle ta över eller ersätta människans beslutsfattande. Denna syn undervärderar emellertid människans förmåga att överblicka en stor mängd information och känna igen mönster och samband som är svåra att översätta till datorspråk. Läkare och annan personal har ofta en lång kännedom om patienten och en del av den kunskapen är svår att formalisera. Inte minst i primärvården blir

18 klinikern van att utnyttja osäker information i beslutssituationer där målen för besluten kan vara motsägelsefulla och oklara. Bedömningar och beslut påverkas också ofta av faktorer som inte beslutsfattaren är medveten om. Erfarna experter är dåliga på att beskriva hur de själva kommer fram till sina beslut även om deras beslutsfattande är konsekvent och uppfattas som normgivande inom det aktuella området. En rimligare utgångspunkt blir därför att datorn skall avlasta, komplettera och stödja klinikern med det som datorn är bra på, dvs. sammanställning och bearbetning av information som låter sig formaliseras i ett språk som datorn kan använda. Den beräkning som datorn gör kan vara matematiskt komplex och det finns ofta inget skäl att tro att människan hanterar informationen på ett motsvarande sätt. I andra fall finns det ett närmare samband mellan de operationer som datorn utför och hur man kan anta att människan fungerar vid medicinskt beslutsfattande. Två olika sätt att betrakta medicinska beslut och bedömningar kan förtjäna att diskuteras för att åskådliggöra vissa möjligheter och begränsningar vid utformning av beslutsstödssystem. Den första av dessa vinklingar lägger tonvikten vid kliniskt arbete som bedömningar av sannolikheter för olika händelser (sjukdomar, utfall av behandlingar etc). Den andra vinklingen tar fasta på att medicinskt beslutsfattande kan beskrivas som tillämpning av ett antal beslutsregler. Kliniskt beslutsfattande består givetvis av båda komponenterna och det finns moderna beslutsstödssystem som integrerar både regler och statistiska samband. För enkelhetens skull diskuteras de olika infallsvinklarna för sig. Exempel hämtas ofta från diagnostiska situationer, dvs. när symtom och fynd skall matchas mot tänkbara diagnoser. Även ett val mellan behandlingsalternativ innebär att gruppera eller klassificera patienten i en av alternativa kategorier vilket då liknar att ställa diagnos. Samma resonemang kan tillämpas på val av undersökning (t.ex. är kriterierna uppfyllda för att det skall vara motiverat att undersöka patienten med magnetkamera?). Beslutet kan också innebära att klassificera symtom efter allvarlighetsgrad utan att ställa diagnos (t.ex. för en larmoperatör). Det finns därför inga stora principiella skillnader mellan beslut om diagnos, behandling eller utredningsgång och resonemangen kring beslutsstödssystem blir därför ofta generella för olika kliniska beslut

19 4.2 Medicinskt tänkande som statistiska bedömningar Det finns vanligtvis ett osäkert eller statistiskt samband mellan sjukdomar och hur de yttrar sig som symtom och undersökningsresultat. Det finns t.ex. ofta men inte alltid lungröntgenförändringar vid lunginflammation. På motsvarande sätt kan ett visst symtom ge misstanke om olika underliggande tillstånd; andfåddhet kan bero på hjärtsjukdom, lungsjukdom eller stress. En viktig del av diagnostiken kan då ses som klinikerns förmåga att medvetet eller omedvetet bedöma dessa sannolikheter. Hur bra bedömningen blir påverkar utredningens omfattning och innehåll med konsekvenser för patienten och för sjukvårdskostnaderna. För att bedöma sannolikheten för en viss sjukdom utifrån att ett symtom finns bör man ta hänsyn till hur vanlig sjukdomen är i befolkningen, hur vanligt symtomet är samt hur vanligt det är att sjukdomen skall vara förenad med symtomet. Sambandet mellan dessa sannolikheter är formulerat i Bayes teorem. Att väga in förekomsten av en sjukdom i den patientgrupp man arbetar mot (prevalens, eller med statistisk term a priori-sannolikhet) är en viktig del av klinisk kompetens. Tuberkulos som orsak till hosta är inte lika sannolik i olika delar av världen, hjärtinfarkt som förklaring till bröstsmärtor är knappast en rimlig hypotes för en 20-årig patient etc. Bayes teorem visar också hur undersökningsmetoders förmåga att identifiera de som är sjuka och frikänna de som är friska skall vägas ihop med sjukdomarnas prevalens. Antag att ett test ger utslag med 90 % sannolikhet om en viss sjukdom finns. Om prevalensen i den aktuella patientgruppen är låg kan ändå sannolikheten för sjukdomen vara betydligt mindre än 50 % vid ett positivt test. Klinisk diagnostik kan utifrån ett sådant synsätt alltså ses som att revidera sannolikheter i ljuset av nya kunskaper om symtom och testresultat. Psykologisk forskning har visat att det finns karakteristiska mönster i de svårigheter människor har att bedöma sannolikheter för händelser (2). Dessa avvikelser från vad som ur en statistisk synpunkt vore korrekta bedömningar brukar kallas bias. I kliniska sammanhang verkar det som att förekomsten eller vanligheten av sjukdomar (s.k. a priori-sannolikhet eller prevalens) inte får den tyngd som den borde ha vid bedömning av en enskild patient. Sannolikheten för en sjukdom överskattas också ofta på grund av att man inte väger in osäkerheten i de diagnostiska testerna tillräckligt mycket. En annan bias tycks vara att gärna överskatta sannolikheten för sjukdomar som är

20 lätta att erinra sig, t.ex. för att de är dramatiska eller intressanta. Bekräftelsebias tycks vara djupt rotat i kliniskt tänkande. Vid sökandet efter den mest sannolika diagnosen hittar man snabbt en favoritkandidat och har en tendens att hellre beakta data som styrker denna ursprungliga hypotes än data som skulle tala för att man borde tänka om. Dessutom kanske man tar nya prover i onödan för att ytterligare stärka det preliminära beslutet. Dessa typer av bias har påvisats i medicinska och andra bedömningar i laboratorieliknande situationer (3), men hur stor betydelsen är i klinisk vardag är tämligen oklart. Eftersom sannolikhetsbedömningar är svåra skulle en slutsats kunna vara att låta datorn gör dessa uträkningar på ett objektivt sett mer korrekt sätt. Det finns enstaka exempel på beslutsstödssystem som har haft viss framgång och som enbart har byggt på uppmätta samband mellan symtom och diagnos. Ett välkänt system från 70-talet gällde diagnos av akuta buksmärtor på akutsjukhus och byggde på Bayes teorem ( Leeds abdominal pain system, beskrivet i (4)). Viktiga lärdomar kring systemet var att det inte fungerade i ett annat kliniskt sammanhang än det var utprovat för och att det var mycket komplicerat att uppdatera kunskapsbasen med ny forskning. Ett beslutsstödssystem med en bredare approach (dvs. ett vidare spektrum av symtomgrupper och sjukdomsgrupper) skulle teoretiskt sett vara attraktivt för primärvården. Man stöter emellertid på en rad svårigheter. En av dessa är att det finns mycket lite forskningsresultat som kan användas för att sätta siffror på sambanden mellan vanliga symtom och de många olika sjukdomar som kan vara relevanta. En annan svårighet är att flera symtom ofta förekommer samtidigt och att de inte är oberoende av varandra, dvs. vissa kombinationer av symtom är vanligare än andra. Flera sjukdomar kan dessutom finnas samtidigt hos samma patient. Detta leder till ett i det närmaste oändligt antal sannolikheter som skall specificeras och lösningen har ofta varit att förenkla och anta att de olika symtomen är oberoende av varandra. En annan lösning har varit att komplettera med expertbedömningar av kopplingen mellan t.ex. symtom och diagnos. Ett välkänt system med denna uppbyggnad är Quick Medical Reference inom internmedicin (5). Klinikern matar in upp till 10 upplysningar om en patient och får rangordnad lista på vilka sjukdomar eller sjukdomsgrupper som bäst kan förklara fynden. Sambandet mellan fynd och sjukdomar i den medicinska databasen för detta system har sin grund delvis i experters bedömningar utifrån systematisk genomgång av läroböcker och vetenskapliga artiklar. I likhet med andra s.k. expertsystem med mer eller mindre subjektiva bedömningar kommer man då inte att helt undgå problemet med att även experter är offer för bias och felbedömningar vid framställningen av kunskapsbasen

21 4.3 Medicinskt tänkande som användning av regler Den andra infallsvinkeln på medicinsk beslutsfattande och konstruktion av beslutsstödssystem är användning av regler. Medicinsk kunskap kan i många fall formaliseras som en uppsättning regler. Reglerna kan gälla kriterier för att ställa diagnos eller för val av behandling. För att kunna användas i ett datorbaserat beslutsstödssystem måste den löpande texten skrivas om som en uppsättning regler som kan förstås av datorn. Dessa regler är ofta av typen Om A så B, t.ex. Vid sjukdomen X skall alltid åtgärd Y utföras. Omarbetningen kan innebära att diffust formulerade regler i guidelines måste göras tydligare. Exempelvis beskrivningar som under vissa omständigheter eller skall i regel behandlas med bör preciseras antingen så att de ersätts med en specifikation av vilka undantag eller omständigheter som åsyftas eller skrivas om i förenklad form. Andra problem med enkla regler av denna typ är att graderingar av styrka i symtom och tidsaspekter kan vara komplicerade att få med. De flesta samband inom medicinen är inte antingeneller. Ett visst fynd kan tala starkt emot en sjukdom men behöver inte utesluta den. Den matematiska lösningen när sådana graderade samband byggs in kallas mjuk beslutsteori, fuzzy set theory. Reglerna är i vissa fall möjliga att strukturera som ett flödesschema eller beslutsträd. Fördelen med att strukturera kliniska problem som flödesscheman är en ofta tilltalande enkelhet och att det går snabbt att orientera sig, jämfört med att tolka en skriven text. En nackdel som ibland framförs är att alla val inte så lätt går att definiera som ja eller nej och att det får stora konsekvenser om man hamnar på fel spår tidigt i beslutsförloppet. Ett beslutsstöd av flödesschemakaraktär för sjukvårdsrådgivning per telefon har utvecklats av allmänläkaren Bertil Marklund ( Symtom Råd Åtgärd ). Systemet är datoriserat (men inte ett beslutsstödssystem i den bemärkelsen som avses i denna rapport) med en kunskapsbas av typen expertbedömningar. Man bör skilja mellan de regler som definieras av konstruktören eller tolkaren av guidelines och de regler som faktiskt används av beslutsfattaren. Det finns en mängd regler för handläggning som inte finns i guidelines eller i läroböcker men som underlättar klinikerns vardag. Dessa kallas ofta tumregler eller på engelska heuristics och kan beskrivas som genvägar i besluts

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys

Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys Lars Harms-Ringdahl IRS Riskhantering AB www.irisk.se Många verktyg och trender inom riskområdet Bra händelseutredningar är grunden till förståelse

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer