Fokusrapport. Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokusrapport. Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården Stockholms läns landsting 2006

2

3 Fokusrapport Medicinska beslutsstöd och beslutsstödssystem inom primärvården Huvudansvarig för rapporten är Lars Backlund ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för vårdutveckling. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarna har också en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholms Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram, fokusrapporter och rapporter om förbättringsarbeten har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och utgör en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Förord Medicinska beslutsstödssystem är en viktig komponent för att stödja vårdgivaren, så att skillnader i handläggning av patienter minskar och jämlikheten i vården ökar. I denna rapport, som riktar sig främst till läsare med kliniskt eller administrativt engagemang inom primärvården, ges en översikt av nuläget när det gäller datoriserade beslutsstödsystem för primärvården. Rapporten skall också ses i sammanhang med den pågående utvecklingen inom SLL av datoriserade stödsystem (GVD) för bland annat informationsöverföring, vårddokumentation och beslutsstöd. Rapporten är skriven av Lars Backlund, distriktsläkare, på uppdrag av det medicinska programarbetet. Rapporten är förankrad i Primärvårdsrådet och därefter är rapporten godkänd av Stockholms medicinska råd. Stockholm, februari 2006 Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Ingvar Krakau Medicinskt Råd Programråd Primärvård Susanna Lagersten Enhetschef MPA, Centrum för vårdutveckling Forum för kunskap och gemensam utveckling - 3 -

6 - 4 -

7 Innehåll Om det medicinska programarbetet i SLL...2 Förord Inledning Guidelines och medicinska sammanställningar (kunskapsstöd) Datorn för presentation av kunskapsstöd Definitioner Beslutsstödssystem Input/patientdata Medicinsk kunskapsbas Patientdatabas Logiska regler, inferensverktyg Output Egenskaper hos beslutsstödssystem Datorn som ersättare för klinikern? Medicinskt tänkande som statistiska bedömningar Medicinskt tänkande som användning av regler Hur användbara är beslutsstöd? Beslutsstödssystem Skrivna guidelines Hur skall beslutsstöd utvärderas? Psykologisk forskning och beslutsstöd Kognitiva begränsningar Kognitiv utvärdering Klinisk expertis Exemplifiering: beslutsstöd om hjärtsviktsdiagnostik Exempel på datoriserat beslutsstödssystem om hjärtsvikt Hur är situationen i dagens primärvård? Framtida utveckling Vad behöver klinikern? Sammanfattning och slutsatser Handböcker och tidskrifter Referenser

8 - 6 -

9 1. Inledning Syftet med rapporten är att belysa förutsättningar och begränsningar vid användning av beslutsstöd inom primärvården. Med beslutsstöd avses något av följande: Riktlinjer för diagnostik, utredning och behandling inom ett begränsat medicinskt område (guidelines). Andra skrivna dokument med sammanställningar av medicinsk information. Beslutsstödssystem med en i regel datorbaserad bearbetning av information om enskilda patienter. Tonvikten kommer att läggas vid datoriserade beslutsstödssystem. Dessutom undersöks hur kunskaper och metoder från psykologisk forskning kan användas vid utformning och utvärdering av beslutsstöd. Rapporten riktar sig till läsare med kliniskt eller administrativt engagemang inom primärvård och närsjukvård och förutsätter ingen tidigare kunskap om informationsteknologi. Den gör inte anspråk på att ge en rättvisande bild av avancerade informationsteknologiska lösningar eller ge en aktuell översikt över existerande beslutsstöd. Organisatoriska eller ekonomiska aspekter berörs inte i nämnvärd omfattning. Referenser till vetenskapliga undersökningar och befintliga beslutsstöd är i form av översiktliga värderingar och som exemplifieringar. För den intresserade ges i slutet exempel på några aktuella tidskrifter och böcker inom medicinsk informationsteknologi. Innehållet och värderingarna i rapporten bygger på en selektiv genomgång av vetenskapliga rapporter och grundläggande böcker, egen erfarenhet som distriktsläkare samt informella samtal med kollegor. Det finns ett nära samband mellan guidelines och datoriserade beslutsstödssystem; innehållet i guidelines är en integrerad del av många beslutsstödssystem och det datoriserade systemet är då en metod för att implementera innehållet i guidelines. Inledningsvis kommer beslutsstöd i betydelsen guidelines och annan skriven medicinsk information (sammantaget kan dessa två källor kallas kunskapsstöd ) att översiktligt beröras varefter fokusering sker på beslutsstödssystem. Avslutningsvis granskas som exemplifiering beslutsstöd inom området hjärtsviktsdiagnostik

10 1.1 Guidelines och medicinska sammanställningar (kunskapsstöd) Den snabbt ökande mängden medicinsk kunskap gör att kliniskt beslutsfattande blir alltmer komplicerat och osäkert. Nya alternativ för utredning och behandling är ofta kostsamma samtidigt som fördelen i jämförelse med äldre alternativ kan vara oklar. Ökade krav från kunniga patienter och ökad fokus på ekonomin bidrar till komplexiteten. Det finns därför ett stort behov av att ny kunskap tolkas, värderas och sammanfattas i form av rekommendationer eller guidelines för utredning och behandling. Dessa kan vara nationella, regionala eller mer lokala. De är numera ofta utformade i samarbete mellan specialister som representerar olika kliniska områden och av representanter från både primärvård och specialiserad vård. Den viktigaste funktionen för guidelines är, vid sidan av att göra arbetet smidigt och lätthanterligt för klinikern, att göra vården mer i överensstämmelse med vetenskapliga rön. Detta brukar också benämnas att man följer evidensbaserad medicin eller evidensbaserad vård (definieras som en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (www.sbu.se)). Klinisk praxis skiljer sig åt avsevärt mellan vårdgivare och mellan olika regioner i landet på ett sätt som inte motsvarar skillnader i ekonomiska ramar eller olikheter i patienternas sjuklighet eller önskemål. I massmedia har man t.ex. uppmärksammat skillnader i operationsresultat mellan kliniker liksom regionala skillnader i sjukskrivningspraxis och läkemedelsanvändning. Orsakerna kan vara skillnader i kunskap och kompetens hos vårdgivarna men även olikheter i värderingar, prioriteringar liksom lokala skillnader i sjukvårdsorganisation. Samma åkomma kan handläggas olika i olika kliniska miljöer (t.ex. primärvård-specialiserad vård) och kan påverkas av patientens kön, etnicitet och socioekonomiska faktorer. Skillnader mellan olika läkare eller sköterskor i beslutsstrategier eller kognitiv stil, såsom benägenhet att ta olika slags risker, spelar antagligen också roll. Om guidelines sprids och används är förhoppningen att skillnader i handläggningen av patienter med samma medicinska problem skall minska, och att betydelsen av skillnader i kunskap och erfarenhet, kognitiv stil etc. skall minska. Detta bör ge en vård med ökad säkerhet för patienterna och större kostnadseffektivitet. Guidelines kan också användas för att på olika sätt sätta standard för vårdkvalitet vilket kan användas vid utvärdering av klinisk verksamhet och vid kravspecifikation på vårdgivare från chefer och admi

11 nistratörer. I den mån som innehållet är tillgängligt för allmänheten kan guidelines också ha betydelse för vilken vård och utredning man kan förvänta sig som patient. Nationella rekommendationer kan också åberopas som riktmärke för vad man kan kräva av individer i olika yrkesroller vid ansvarsärenden, och i vissa länder även vid skadeståndskrav. Behovet av guidelines och andra former av beslutsstöd är inte minst påtagligt för primärvården där den inledande sökorsaken ofta är mångtydig och vag och där kunskap inom ett stort antal medicinska områden är relevant. Ett annat särdrag för primärvård är allt äldre patienter med ofta flera kroniska sjukdomar och komplex medicinering. Slutligen finns kravet på primärvården att upptäcka och åtgärda riskfaktorer för framtida sjukdom, dvs. det preventiva arbetet. 1.2 Datorn för presentation av kunskapsstöd Den snabba ökningen av medicinsk kunskap och en alltmer komplicerad beslutssituation har medfört att man har satt sin förhoppning till datorn som hjälpmedel för kliniskt beslutsfattande. När datorn används för journalhantering finns också möjligheter att via internet nå obegränsad mängd information, däribland svenska och internationella guidelines. Andra kunskapsstöd är systematiska sammanställningar av medicinsk information liknande uppslagsböcker eller läroböcker. Användbara och omfattande sammanställningar av medicinska och administrativa länkar som är anpassade för primärvård finns tillgängliga via SFAM:s hemsida (www.sfam.nu), liksom informationsbanken VISS - Vårdinformation i Stor-Storstockholm (www.viss.sll.se). Följande är exempel på sammanställd medicinsk information som täcker breda medicinska fält och som har relevans för primärvård och närsjukvård (läkemedelsboken) Information riktad till patienter om olika sjukdoms- och symtomgrupper finns t.ex. på (tidigare

12 Nationella vårdprogram och konsensusdokument kan nås via t.ex. (Statens beredning för medicinsk utvärdering) (Läkemedelverket) (Socialstyrelsen) Regionala vårdprogram framtagna inom SLL kan nås via Samlad information kring läkemedelsfrågor kan nås via www. En omfattande sammanställning av medicinsk information, som kontinuerligt uppdateras, ges i det brittiska Map of medicine (www.medic-to-medic.com). För full tillgång till systemet krävs dock licens. Internet ger dessutom möjligheter att använda generella sökverktyg (t.ex. för sökning på sjukdomsnamn eller symtom. Att ta fram datorpresenterade guidelines i direkt anslutning till användning av datorjournalen är numera rutin i primärvården. En utmaning för informationsteknologin är datorbearbetning av information om enskilda patienter i syfte att ge hjälp vid diagnos eller handläggning. Det finns emellertid ett mycket begränsat antal sådana beslutsstöd i kliniskt bruk, trots de stora förhoppningar som knutits till denna användning av datorn och att man sedan 60-talet utvecklat och provat ett stort antal avancerade system för t.ex. medicinsk diagnostik. En del av orsakerna till detta kan förhoppningsvis belysas i denna rapport

13 2. Definitioner Med medicinskt beslutsstöd avses här systematiskt sammanställd information som används som hjälp för att fatta beslut vid handläggning av enskilda patienter. Detta inkluderar då vårdprogram, guidelines, medicinska läroböcker, viss information av administrativ karaktär som väntetider till olika kliniker etc. Informationen kan vara pappersbaserad eller åtkomlig via datorn, t.ex. på internet. Däremot ingår inte i definitionen tillgång till kollegor per telefon eller personlig kontakt, handledning och liknande. Vi exkluderar också sammanställning av data om flera patienter som används vid t.ex. kvalitetsarbete på en mottagning eller när data sammanställs för en enskild förskrivare som feedback om det egna kliniska arbetet. När datorn används som beslutsstöd genom att sammanställa information om patienten och matcha denna information med medicinsk kunskap kallas detta i denna rapport för beslutsstödssystem (engelska termer t.ex. clinical decision support system, computerised clinical decision support system). En tidigare vanlig term med en mer begränsad betydelse är expertsystem. Det finns ett flertal exempel på datoriserade informationsbehandlingssystem som underlättar kliniska arbetet men som inte är medicinska beslutsstödssystem enligt den definition som används här. Några exempel är: Provbeställning - förslag på rekommenderade prover för vissa tillstånd. Receptförskrivning. Förslag på läkemedelsval bland en grupp kemiskt identiska preparat utifrån priset. Gemensam läkemedelslista för en viss patient utifrån genom sammankoppling av datorjournalerna från primärvård och sjukhus. Mallar för enhetlig dokumentation av vissa sjukdomar för bl.a. kvalitetsuppföljning och forskning. Ett sådant system, Julius, har nyligen tagits i drift vid Karolinska Universitetssjukhuset. Sammanställning av laboratorieprover diagram över en patients provresultat vid olika tidpunkter. Dokumentation påminnelser om vad som bör dokumenteras vid vissa sjukdomar

14 3. Beslutsstödssystem Ett beslutsstödssystem består förenklat av följande komponenter (1): Input i form av patientdata. En medicinsk kunskapsbas. Patientdatabas (i vissa system). Ett logiskt system eller inferensverktyg. Output i form av råd i vid bemärkelse. 3.1 Input/patientdata Med detta avses två eller flera data som rör en enskild patient. Det kan vara symtom, diagnos, laboratorievärden, ordinerad medicin, bakgrundsdata som ålder, kön etc. Data kan levereras till datorn genom att klinikern aktivt matar in ett antal uppgifter som efterfrågas i det aktuella beslutsstödssystemet. De kan alternativt hämtas automatiskt från datorjournalens patientdatabas, t.ex. lagrad information om medicinering, diagnoser eller laboratorievärden. En tredje möjlighet exemplifieras av datorbaserad tolkning av EKG eller spirometri där inputdata sammanfaller med själva mätningen. 3.2 Medicinsk kunskapsbas Med kunskapsbas menas den medicinska kunskap som används för att matcha patientinformationen i syfte att ge ett patientspecifikt råd i vid bemärkelse. Den medicinska kunskapsbasen måste då vara formulerad i en terminologi som medger de planerade jämförelserna med patientdata, t.ex. avseende benämningar på olika diagnoser, symtom och åtgärder. Vidare måste den vara strukturerad enligt ett språk, logik, som datorn kan förstå. Grunden för den medicinska kunskapsbasen kan vara innehållet i guidelines för ett speciellt kliniskt område, innehållet i FASS, sammanställningar av mätvärden; t.ex. observerade samband mellan behandling och resultat, mellan symtom och diagnos eller mellan riskfaktorer och insjuknande. En viktig faktor för framgång med ett beslutsstödssystem är att kunskapsbasen förnyas i takt med att nya data publiceras och att ny konsensus om diagnostik och behandling tillkommer. En betydelsefull orsak till att många

15 datoriserade beslutsstöd somnar in efter en tids användning anses vara att uppdateringen av ny kunskap aldrig äger rum, vilket kan bero på att den personella kompetensen försvunnit eller att det anses för dyrt. Det finns beslutsstödssystem som inte innehåller en kunskapsbas i traditionell mening. Neuronala nätverk innebär att datorn lär sig sambandet mellan input och output genom att presenteras för ett stort antal faktiska exempel (t.ex. på sambandet mellan behandling och resultat eller sambandet mellan symtom och diagnos). Neuronala nätverk har fördelen att uppdatering med nya data är inbyggd och själva poängen med systemet. Nackdelen är att förklaringen till varför systemet gav det ena eller andra rådet inte kan levereras, dvs. det finns ingen kunskapsbas i vanlig mening som kan kommuniceras till klinikern i pedagogiskt syfte. 3.3 Patientdatabas Den i datorjournalen tillgängliga informationen om den enskilde patienten i form av diagnoser, provsvar, ordinerad medicinering etc. används i vissa beslutsstödssystem för att matchas mot det medicinska kunskapssystemet (t.ex. innehållet i guidelines). Ett exempel är att kunskapsbasens regler om mediciner som är olämpliga vid vissa sjukdomar matchas mot patientdatabasen och kan ge varningar vid medicinförskrivning eller vid diagnossättandet. 3.4 Logiska regler, inferensverktyg Denna del av beslutsstödssystemet specificerar de logiska eller matematiska operationer som tillämpas när patientdata skall jämföras med kunskapsbasen för att leverera ett beslutsunderlag. Ett exempel är när beslutsstödet räknar ut och presenterar sannolikheten för en diagnos på basis av inmatade uppgifter om patienten (t.ex. tillämpning av Bayes teorem som närmare berörs nedan). I andra system testas input mot logiska regler av typen om A så B ; om en viss diagnos är registrerad för en patient skall kanske inte en viss typ av medicin förskrivas, vilket kan levereras som en varning från systemet. Ett tredje alternativ är när inferensverktyget består av en ekvation för att beräkna risken för hjärtsjukdom i framtiden på basis av den enskilda patientens ålder, kön, blodtryck etc

16 3.5 Output Output från systemet kan gälla olika aspekter på handläggning av en patient, t.ex. förslag på val eller dosering av läkemedel, förslag på diagnos, förteckning av sannolikheter för olika diagnoser, bedömning av om en på förhand given diagnos är trolig eller inte, varning för interaktioner mellan läkemedel, påminnelser om att en viss undersökning bör utföras, uppskattning av en patients risk för framtida sjukdom etc. När beslutsstödssystemet tillämpar regler som inte är helt uppenbara och som går att översätta till kliniska termer anses det önskvärt att datorn också levererar en förklaring till varför rådet blev som det blev. Beslutsstödssystemet ökar då sin trovärdighet samtidigt som det kan användas som inlärningshjälp. Datorn/beslutsstödssystemet kan motivera rådet genom att ange vilka regler från guidelines som tillämpats. Beslutsstödssystem med en mer eller mindre komplicerad bearbetning av patientinformation kan givetvis finnas även i pappersform. Ett exempel är när man använder tabeller för att läsa av den uppskattade risken att drabbas av hjärtsjukdom utifrån uppgifter om ålder, blodtryck, kolesterolvärde m.m. Kunskapsbasen består här av resultaten från epidemiologiska studier och inferensverktyget är s.k. regressionsekvationer. Beräkningar av BMI (Body Mass Index) eller förväntade lungfunktionsvärden (PEF) är måhända ännu vanligare exempel på pappersbaserade beslutsstödssystem

17 4. Egenskaper hos beslutsstödssystem Beslutsstödssystem kan beskrivas och klassificeras efter olika principer. Följande är några viktiga distinktioner som på olika sätt påverkar möjligheten att nå framgång med systemet: Vilket slags beslut eller uppgift som skall stödjas, t.ex. diagnostik, val av behandling, val av provtagning, genomförande av screening. Hur breda eller smala de är i kliniskt avseende, t.ex. hur brett spektrum av symtom och diagnoser som systemet skall täcka. I vilken grad kliniker/beslutsfattaren själv skall identifiera behovet och efterfråga systemet eller om det presenteras automatiskt. Om patientdata hämtas automatiskt från patientjournalen/patientdatabasen, eller om klinikern matar in de data som systemet efterfrågar. Vilken output som systemet ger. Hur kunskapsbasen har framtagits (baserade på guidelines, bedömningar av enstaka experter, statistiska samband). I vilken utsträckning revideringar av beslutsstödet genomförs och redovisas som bäst före datum (vilket t.ex. tillämpas i informationsbanken VISS - Vårdinformation i Stor-Storstockholm (www.viss.sll.se). Till detta kommer också andra viktiga aspekter på beslutsstödssystemet av mer eller mindre teknisk natur, som tidsfördröjningen, layoutmässiga aspekter och möjlighet att aktivera och avaktivera systemet. 4.1 Datorn som ersättare för klinikern? En karikerad uppfattning av datorns roll i beslutsfattandet är att datorn skulle ta över eller ersätta människans beslutsfattande. Denna syn undervärderar emellertid människans förmåga att överblicka en stor mängd information och känna igen mönster och samband som är svåra att översätta till datorspråk. Läkare och annan personal har ofta en lång kännedom om patienten och en del av den kunskapen är svår att formalisera. Inte minst i primärvården blir

18 klinikern van att utnyttja osäker information i beslutssituationer där målen för besluten kan vara motsägelsefulla och oklara. Bedömningar och beslut påverkas också ofta av faktorer som inte beslutsfattaren är medveten om. Erfarna experter är dåliga på att beskriva hur de själva kommer fram till sina beslut även om deras beslutsfattande är konsekvent och uppfattas som normgivande inom det aktuella området. En rimligare utgångspunkt blir därför att datorn skall avlasta, komplettera och stödja klinikern med det som datorn är bra på, dvs. sammanställning och bearbetning av information som låter sig formaliseras i ett språk som datorn kan använda. Den beräkning som datorn gör kan vara matematiskt komplex och det finns ofta inget skäl att tro att människan hanterar informationen på ett motsvarande sätt. I andra fall finns det ett närmare samband mellan de operationer som datorn utför och hur man kan anta att människan fungerar vid medicinskt beslutsfattande. Två olika sätt att betrakta medicinska beslut och bedömningar kan förtjäna att diskuteras för att åskådliggöra vissa möjligheter och begränsningar vid utformning av beslutsstödssystem. Den första av dessa vinklingar lägger tonvikten vid kliniskt arbete som bedömningar av sannolikheter för olika händelser (sjukdomar, utfall av behandlingar etc). Den andra vinklingen tar fasta på att medicinskt beslutsfattande kan beskrivas som tillämpning av ett antal beslutsregler. Kliniskt beslutsfattande består givetvis av båda komponenterna och det finns moderna beslutsstödssystem som integrerar både regler och statistiska samband. För enkelhetens skull diskuteras de olika infallsvinklarna för sig. Exempel hämtas ofta från diagnostiska situationer, dvs. när symtom och fynd skall matchas mot tänkbara diagnoser. Även ett val mellan behandlingsalternativ innebär att gruppera eller klassificera patienten i en av alternativa kategorier vilket då liknar att ställa diagnos. Samma resonemang kan tillämpas på val av undersökning (t.ex. är kriterierna uppfyllda för att det skall vara motiverat att undersöka patienten med magnetkamera?). Beslutet kan också innebära att klassificera symtom efter allvarlighetsgrad utan att ställa diagnos (t.ex. för en larmoperatör). Det finns därför inga stora principiella skillnader mellan beslut om diagnos, behandling eller utredningsgång och resonemangen kring beslutsstödssystem blir därför ofta generella för olika kliniska beslut

19 4.2 Medicinskt tänkande som statistiska bedömningar Det finns vanligtvis ett osäkert eller statistiskt samband mellan sjukdomar och hur de yttrar sig som symtom och undersökningsresultat. Det finns t.ex. ofta men inte alltid lungröntgenförändringar vid lunginflammation. På motsvarande sätt kan ett visst symtom ge misstanke om olika underliggande tillstånd; andfåddhet kan bero på hjärtsjukdom, lungsjukdom eller stress. En viktig del av diagnostiken kan då ses som klinikerns förmåga att medvetet eller omedvetet bedöma dessa sannolikheter. Hur bra bedömningen blir påverkar utredningens omfattning och innehåll med konsekvenser för patienten och för sjukvårdskostnaderna. För att bedöma sannolikheten för en viss sjukdom utifrån att ett symtom finns bör man ta hänsyn till hur vanlig sjukdomen är i befolkningen, hur vanligt symtomet är samt hur vanligt det är att sjukdomen skall vara förenad med symtomet. Sambandet mellan dessa sannolikheter är formulerat i Bayes teorem. Att väga in förekomsten av en sjukdom i den patientgrupp man arbetar mot (prevalens, eller med statistisk term a priori-sannolikhet) är en viktig del av klinisk kompetens. Tuberkulos som orsak till hosta är inte lika sannolik i olika delar av världen, hjärtinfarkt som förklaring till bröstsmärtor är knappast en rimlig hypotes för en 20-årig patient etc. Bayes teorem visar också hur undersökningsmetoders förmåga att identifiera de som är sjuka och frikänna de som är friska skall vägas ihop med sjukdomarnas prevalens. Antag att ett test ger utslag med 90 % sannolikhet om en viss sjukdom finns. Om prevalensen i den aktuella patientgruppen är låg kan ändå sannolikheten för sjukdomen vara betydligt mindre än 50 % vid ett positivt test. Klinisk diagnostik kan utifrån ett sådant synsätt alltså ses som att revidera sannolikheter i ljuset av nya kunskaper om symtom och testresultat. Psykologisk forskning har visat att det finns karakteristiska mönster i de svårigheter människor har att bedöma sannolikheter för händelser (2). Dessa avvikelser från vad som ur en statistisk synpunkt vore korrekta bedömningar brukar kallas bias. I kliniska sammanhang verkar det som att förekomsten eller vanligheten av sjukdomar (s.k. a priori-sannolikhet eller prevalens) inte får den tyngd som den borde ha vid bedömning av en enskild patient. Sannolikheten för en sjukdom överskattas också ofta på grund av att man inte väger in osäkerheten i de diagnostiska testerna tillräckligt mycket. En annan bias tycks vara att gärna överskatta sannolikheten för sjukdomar som är

20 lätta att erinra sig, t.ex. för att de är dramatiska eller intressanta. Bekräftelsebias tycks vara djupt rotat i kliniskt tänkande. Vid sökandet efter den mest sannolika diagnosen hittar man snabbt en favoritkandidat och har en tendens att hellre beakta data som styrker denna ursprungliga hypotes än data som skulle tala för att man borde tänka om. Dessutom kanske man tar nya prover i onödan för att ytterligare stärka det preliminära beslutet. Dessa typer av bias har påvisats i medicinska och andra bedömningar i laboratorieliknande situationer (3), men hur stor betydelsen är i klinisk vardag är tämligen oklart. Eftersom sannolikhetsbedömningar är svåra skulle en slutsats kunna vara att låta datorn gör dessa uträkningar på ett objektivt sett mer korrekt sätt. Det finns enstaka exempel på beslutsstödssystem som har haft viss framgång och som enbart har byggt på uppmätta samband mellan symtom och diagnos. Ett välkänt system från 70-talet gällde diagnos av akuta buksmärtor på akutsjukhus och byggde på Bayes teorem ( Leeds abdominal pain system, beskrivet i (4)). Viktiga lärdomar kring systemet var att det inte fungerade i ett annat kliniskt sammanhang än det var utprovat för och att det var mycket komplicerat att uppdatera kunskapsbasen med ny forskning. Ett beslutsstödssystem med en bredare approach (dvs. ett vidare spektrum av symtomgrupper och sjukdomsgrupper) skulle teoretiskt sett vara attraktivt för primärvården. Man stöter emellertid på en rad svårigheter. En av dessa är att det finns mycket lite forskningsresultat som kan användas för att sätta siffror på sambanden mellan vanliga symtom och de många olika sjukdomar som kan vara relevanta. En annan svårighet är att flera symtom ofta förekommer samtidigt och att de inte är oberoende av varandra, dvs. vissa kombinationer av symtom är vanligare än andra. Flera sjukdomar kan dessutom finnas samtidigt hos samma patient. Detta leder till ett i det närmaste oändligt antal sannolikheter som skall specificeras och lösningen har ofta varit att förenkla och anta att de olika symtomen är oberoende av varandra. En annan lösning har varit att komplettera med expertbedömningar av kopplingen mellan t.ex. symtom och diagnos. Ett välkänt system med denna uppbyggnad är Quick Medical Reference inom internmedicin (5). Klinikern matar in upp till 10 upplysningar om en patient och får rangordnad lista på vilka sjukdomar eller sjukdomsgrupper som bäst kan förklara fynden. Sambandet mellan fynd och sjukdomar i den medicinska databasen för detta system har sin grund delvis i experters bedömningar utifrån systematisk genomgång av läroböcker och vetenskapliga artiklar. I likhet med andra s.k. expertsystem med mer eller mindre subjektiva bedömningar kommer man då inte att helt undgå problemet med att även experter är offer för bias och felbedömningar vid framställningen av kunskapsbasen

21 4.3 Medicinskt tänkande som användning av regler Den andra infallsvinkeln på medicinsk beslutsfattande och konstruktion av beslutsstödssystem är användning av regler. Medicinsk kunskap kan i många fall formaliseras som en uppsättning regler. Reglerna kan gälla kriterier för att ställa diagnos eller för val av behandling. För att kunna användas i ett datorbaserat beslutsstödssystem måste den löpande texten skrivas om som en uppsättning regler som kan förstås av datorn. Dessa regler är ofta av typen Om A så B, t.ex. Vid sjukdomen X skall alltid åtgärd Y utföras. Omarbetningen kan innebära att diffust formulerade regler i guidelines måste göras tydligare. Exempelvis beskrivningar som under vissa omständigheter eller skall i regel behandlas med bör preciseras antingen så att de ersätts med en specifikation av vilka undantag eller omständigheter som åsyftas eller skrivas om i förenklad form. Andra problem med enkla regler av denna typ är att graderingar av styrka i symtom och tidsaspekter kan vara komplicerade att få med. De flesta samband inom medicinen är inte antingeneller. Ett visst fynd kan tala starkt emot en sjukdom men behöver inte utesluta den. Den matematiska lösningen när sådana graderade samband byggs in kallas mjuk beslutsteori, fuzzy set theory. Reglerna är i vissa fall möjliga att strukturera som ett flödesschema eller beslutsträd. Fördelen med att strukturera kliniska problem som flödesscheman är en ofta tilltalande enkelhet och att det går snabbt att orientera sig, jämfört med att tolka en skriven text. En nackdel som ibland framförs är att alla val inte så lätt går att definiera som ja eller nej och att det får stora konsekvenser om man hamnar på fel spår tidigt i beslutsförloppet. Ett beslutsstöd av flödesschemakaraktär för sjukvårdsrådgivning per telefon har utvecklats av allmänläkaren Bertil Marklund ( Symtom Råd Åtgärd ). Systemet är datoriserat (men inte ett beslutsstödssystem i den bemärkelsen som avses i denna rapport) med en kunskapsbas av typen expertbedömningar. Man bör skilja mellan de regler som definieras av konstruktören eller tolkaren av guidelines och de regler som faktiskt används av beslutsfattaren. Det finns en mängd regler för handläggning som inte finns i guidelines eller i läroböcker men som underlättar klinikerns vardag. Dessa kallas ofta tumregler eller på engelska heuristics och kan beskrivas som genvägar i besluts

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR De fyra norrlandstingen ställer årligen ett forskningsanslag till förfogande för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen,

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Läkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version 0.1 2012-07-16

Läkemedel och amning Integrationsbeskrivning Version 0.1 2012-07-16 Bilaga 2. Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och amning som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och amning innehåller generella rekommendationer

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer

Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer Mats Erntell mats.erntell@lthalland.se Svenska Infektionsläkarföreningen Enheten

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer