Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater

Transkript

1 GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER PE SV 1

2 Detta dokument har beställts av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. FÖRFATTARE Laurence BRUNET, Konstantina DAVAKI, Julie MCCANDLESS, Elisa NARMINIO LSE Enterprise Tower 3, Houghton Street London WC2A 2AE, Storbritannien E-post: ANSVARIG HANDLÄGGARE Vesna NAGLIČ Utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor Europaparlamentet B-1047 Bryssel E-post: SPRÅKVERSIONER Original: EN Översättningar: OM UTGIVAREN Du kan kontakta utredningsavdelningen eller prenumerera på det månatliga nyhetsbrevet genom att skriva till: Europaparlamentet, manuskript klara i november Europeiska unionen Detta dokument finns tillgängligt på internet på: ANSVARSFRISKRIVNING De åsikter som framförs i texten är upphovsmännens och utgör inte nödvändigtvis Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Återgivning eller översättning för icke-kommersiellt bruk är tillåtet, under förutsättning att källan anges och att utgivaren meddelas i förväg och får en skriftlig kopia. 2

3 Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER Bakgrund Surrogatmoderskap Surrogatmoderskap är en allt vanligare reproduktionsmetod. I dag finns artiklar om surrogatmoderskap i populärkulturen och nyheterna, och antalet surrogatförmedlingar ökar tydligt, liksom antalet rättegångar i domstolarna runt om i EU som handlar om detta. Surrogatmoderskap ger upphov till viktiga rättsliga frågor, till exempel huruvida surrogatavtal ska vara bindande, liksom frågor om juridiskt föräldraskap för ett surrogatbarn samt hans eller hennes medborgarskap och nationalitet. Det finns också viktiga politiska och rättsliga frågor att reda ut kring betalning, autonomi, barnets välbefinnande, kön, sexuell läggning och socioekonomisk jämställdhet, reproduktiv hälsa och globalisering. Rättsliga svar Det finns inget enkelt juridiskt svar på frågan om surrogatmoderskap, och dessutom skiljer sig rättssystemen åt i de olika medlemsstaterna. Det finns de som uttryckligen förbjuder surrogatmoderskap, de som har någon form av rättslig hjälp och de som inte har någon specifik lagstiftning alls om surrogatmoderskap. I och med att det reproduktiva området blir alltmer gränsöverskridande sker surrogatmoderskap inte bara inom en given nationell kontext, utan även över nationsgränser, vilket medför att flera olika rättssystem blir inblandade. Ett viktigt inslag i den senaste rättspraxisen om surrogatmoderskap är problemen kring gränsöverskridande surrogatarrangemang, till exempel att det rått oklarhet om barnets juridiska förälder/föräldrar och/eller nationalitet. Denna rättspraxis påminner oss också om att bara för att surrogatmoderskap är förbjudet eller på annat sätt är rättsligt reglerat i ett visst land så betyder det inte att människor från det landet inte använder sig av det. Tvärtom får rättsväsendet allt oftare tampas med konsekvenserna av sådana förbud och/eller rättsliga luckor. Om möjligt måste man försöka tolka och tillämpa specifika bestämmelser om allmänna civilrättsliga eller familjerättsliga principer för att hitta en tillfredställande lösning för de inblandade parterna. Till och med i de medlemsstater där surrogatmoderskap har visst rättsligt stöd leder skillnader i nationella rättsliga bestämmelser och bristen på särskilda lösningar för gränsöverskridande arrangemang till liknande svåra fall. Aktuell forskning Dessa svårigheter har lett till att gränsöverskridande surrogatarrangemang på senare tid har hamnat i fokus. Man har i olika studier föreslagit åtgärder inom ramen för internationell privaträtt som svar på de rättsliga svårigheterna med anknytning till erkännandet av barnets civila status och juridiska föräldraskap till följd av ett surrogatarrangemang. Inom denna forskning har ett antal viktiga rättsliga frågor gällande surrogatmoderskap tagits upp, men fokus på den internationella privaträtten har gett en smalare utredningslinje än vad som kanske vore önskvärt på detta kontroversiella område. Dessutom är dessa förslag utformade efter befintliga 3

4 Utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor åtgärder inom internationell adoption, som behandlar andra demografiska, politiska och sociala frågor jämfört med surrogatmoderskap. Utveckling av aktuell forskning Även om denna forskning inom internationell privaträtt erbjuder värdefulla vägar framåt innebär det alltså inte att man bara genom ta itu med konsekvenserna av gränsöverskridande surrogatarrangemang nödvändigtvis berör några av de bakomliggande orsakerna till att människor reser till andra länder för surrogatmoderskap. Det finns en brist på forskning som beaktar lagstiftningens roll när det gäller att behandla surrogatmoderskap som en reproduktiv metod, åtminstone i sammanhanget gränsöverskridande rättsliga åtgärder. Denna studie kommer därför att bygga vidare på den befintliga forskningen inom ramen för den internationella privaträtten och den nationella forskningen om surrogatmoderskap genom att beakta den vidare rollen av potentiella rättsliga EU-åtgärder när det gäller surrogatmoderskap utöver hanteringen av följddispyter. Detta kan verka som en utmaning, men det finns tidigare fall där rättsliga EU-åtgärder har använts för att åstadkomma progressiva samhällsförändringar, och det är inom denna kontext av ambitionsskapande rättsliga mål, såväl som praktiska rättsliga lösningar, som denna studie kommer att genomföras. Studiens mål Målet med denna studie är att ta fram forskning som på ett användbart sätt kommer att ge en bedömning om huruvida EU bör anta enhetliga regler på detta kontroversiella område. För denna första stora EU-studie på detta område har vi satt upp följande forskningsmål: 1. Att tillhandahålla ett antal vägledande empiriska fallstudier där slutsatser kan dras om metoderna och attityderna kring surrogatmoderskap runt om i EU. 2. Att tillhandahålla en översikt av de viktiga politiska frågorna som rör surrogatmoderskap. 3. Att kartlägga olika medlemsstaters tillvägagångssätt när det gäller surrogatmoderskap i rättsliga termer. 4. Att göra en komparativ analys av de olika rättsliga ramarna för surrogatmoderskap i EU och i ett urval av andra länder. 5. Att analysera problemen och svårigheterna inom befintliga rättsordningar. 6. Att göra en komparativ analys av hur domstolsväsendet i EU och i ett urval av andra länder samt internationella domstolar löser dessa problem och svårigheter. 7. Att analysera EU:s potentiella behörighetsområde i denna fråga och vilken roll eventuella rättsliga åtgärder och enhetliga bestämmelser från EU:s sida skulle spela. 8. Att överväga vilken ytterligare forskning som kan behövas innan några rättsliga EU-åtgärder kan utarbetas. 4

5 Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater Studiens struktur Studien är uppdelad i tre huvuddelar, och analysen kommer att integreras för att utgöra grunden för den avslutande diskussionen och rekommendationerna i slutrapporten. Del 1: Empirisk och politisk bakgrund Befintlig forskning kommer att konsulteras, och teamet kommer inhämta originaldata genom att genomföra en undersökning med identifierade fertilitetskliniker och surrogatförmedlingar, liksom ett antal uppföljningsintervjuer i fyra utvalda länder. Eventuella tillgängliga yrkesriktlinjer kommer också att analyseras. Del 2: (i) Lagstiftning och (ii) rättspraxis (i) Vi har kartlagt rättsordningarna när det gäller surrogatmoderskap runt om i EU och identifierat de medlemsstater som antingen har en uttrycklig lagstiftning till stöd för surrogatmoderskap, lagstiftningsförslag och/eller formella riktlinjer med anknytning till gränsöverskridande surrogatarrangemang. Detaljerad data håller på att inhämtas om EU-länder och ett antal tredjeländer som ska fungera som användbar jämförelse. Hur effektiva de olika rättsordningarna är kommer att analyseras noggrant mot bakgrund av de viktiga rättsliga frågor som vi kartlägger från rättspraxis (se nedan). (ii) Vi identifierade all relevant rättspraxis från olika delar av EU och organiserade fallen schematiskt utifrån vilka viktiga rättsliga frågor som behandlades. Vi identifierade även användbar komparativ rättspraxis från tredjeländer och internationella domstolar. Med hjälp av en uppsättning huvudfrågor håller dessa fall på att analyseras noggrant av forskarteamet, efter språkkunskaper. Del 3: EU:s roll och potentiella behörighetsområde Denna analys bygger på fyra centrala frågor: - Varför bör EU lagstifta om surrogatmoderskap? - Varifrån skulle EU få befogenhet att göra det? - Vad skulle EU lagstifta om på detta område? - Hur skulle EU lagstifta på detta område? Projektledning och slutrapport En medlem av teamet leder var och en av huvuddelarna, med vägledning av sin forskningsexpertis. Data kommer att inhämtas och en preliminär analys genomföras inför utarbetandet av interimsrapporten om studien i januari En ytterligare detaljerad analys, med bland annat ett mycket noggrannare beaktande av EU:s potentiella roll på detta område, kommer att göras före utarbetandet av slutrapporten i mars