ETT KVÄDE OM HYRESLAGENS AVIGSIDOR

Transkript

1 ETT KVÄDE OM HYRESLAGENS AVIGSIDOR Av: Hållbar Stad Denna kåk skall renoveras och fastighetsägaren vill slänga ut de befintliga köksluckorna och rekonstruera nya, allt för att kunna höja hyran. Kan resursslöseri bli tydligare än här, frågar sig Gustav Bergström. Mot slutet av 50-talet rationaliserades byggnadstekniken allt mer och när 60-talet stod för dörren började man även kompromissa med materialvalen. Drygt 10 år senare monterade man golvlister och dörrfoder i plast och i taket satte man väv i samma material. En bra bit in på 60-talet byggdes det dock hus där exklusiva material kom till användning. Ett exempel på det är det stora komplexet på Odengatan i Stockholm. Ett annat är Hack Kampmanns hus i korsningen S:t Paulsgatan/Götgatan. Hack Kampmann föddes i Danmark och kom att utbilda sig både där och i Sverige dit han också flyttade. En tid var han anställd av Wejke och Ödéen, men sedan öppnade han eget kontor som han drev till Kampmann ritade hyreshus, utbyggnaden av Forresta på Lidingö, Vårbergs och Hagsätras centrumanläggningar samt Haga Forum. Bostadshuset på Götgatan ritades 1959 och stod klart ett par år senare. På dess plats bredde tidigare trädgården tillhörande Ebba Brahes

2 palats ut sig men i samband med att den styckades av passade man på att bygga detta hyreshus. Nu är det dock dags att stambyta denna skönhet och i samband med det vill hyresvärden passa på att uppdatera köksutrustning och badrum, inte minst för att men enligt nuvarande hyreslagstiftning inte får höja hyran med annat än att man monterar nytt kök, engreppsblandare, persienner mm. Eftersom hyresgästerna vill behålla de välbevarade och välplanerade köken, har fastighetsägaren beslutat att nya luckor skall specialbeställas. Att behålla de ursprungliga låter sig tyvärr inte göras, ty då får man inte höja hyran. Hyreslagen behöver sannerligen ses över! Kampmanns hus är av det elegantare slaget och materialen är mycket påkostade. Trapphuset har på varje våningsplan väggar helt klädda i mosaik, precis som i entrén på bilden ovan.

3 I hallen finns både porttelefon och garderober. Garderobernas dörrar är i teak och som ni ser på bilden är dess kanter, den överfalsade delen, massiv. Handtagen är av den klassiska modell som blev populär i slutet av 50-talet och tillverkades under många år.

4 Hallgolvet är av sten och i badrummen ligger mosaik. Samtliga innerdörrar är fanerade med teak.

5 Till köksluckor och lådfronter har det praktiskt taget outslitliga materialet perstorpsplatta använts och det har kantats med massiv teak. Teak och perstorpsplatta är i det närmaste outslitliga material och behöver ett minimum av underhålla för att hålla sig fräscha. Lite teakolja då och då är det enda som krävs, förutom vanlig avtorkning. Kökens bänkskivor är även de klädda med perstorpsplatta och väggen ovanför likaså. Notera också redafacken och den ursprungliga belysningsarmaturen. En utdragbar skärbräda, som kan placeras i tre olika spår beroende på vilken arbetshöjd man önskar, är en praktisk detalj om man vill sitta ned när man arbetar i köket. Mellan kök och vardagsrum finns i de stora lägenheterna en skjutdörr med teakdetaljer. Notera också den mycket låga fönsterbröstningen i dessa kök!

6 Teaken används även till fönstren och är ett material som mycket väl motstår regn och rusk och behandlar man det på rätt sätt krävs ringa underhåll. Fönsterbrädorna är genomgående i sten och tudelade så att den varma luften kan stiga upp från elementen och minska kallraset. Trapphuset är en dröm i mosaik. Från golv till tak har man använt detta tämligen exklusiva material (det är inte minst dyrbart att sätta mosaik). I kombination med stengolv skapas en mycket elegant miljö. Vi får hoppas att detta påkostade och vackra hus får leva vidare i tämligen oförändrat skick och att hyreslagen ses över så att man inte behöver byta ut högkvalitativ mot billig nyproduktion för att kunna höja hyran. Ett sådant resursslöseri känns allt annat än tidsenligt. Läs Gustaf Rävjägarn Bergström artikel här» Einar Mattson svarar på kritiken Ni skriver på er hemsida: Våra lösningar är genomtänkta, framsynta och präglas av stor omtanke om de boende. / / Einar Mattsson Byggnads AB arbetar alltid med hållbara material och beprövade metoder. Vår långa byggmästartradition genomsyras av ett kvalitetstänkande som vi aldrig släpper. Men när jag samtidigt läser om en av era renoveringar så handlar det inte alls om hållbara material och kvalitetstänkande. Och därför undrar jag nu vad är det som har hänt? Har ni trots allt släppt er långa byggmästartradition? Hälsningar Kristina Berg Jag förstår att du blir fundersam eftersom fakta i artikeln inte stämmer. Vi kommer inte att riva bort de fina materialen i

7 lägenheterna och i trapphusen utan kommer varsamt ta tillvara på husets kvaliteter. Eftersom huset är slitet och drygt 50 år gammalt gör vi en teknisk renovering för att det ska vara beboeligt i minst 50 år till. Vänligen Erika, Einar Mattson Läs hela konversationen under senaste inläggen av andra på Einar Mattsons Facebook-sida»