Yttrande över remiss av betänkandet Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102) Sammanfattning

Transkript

1 Bil 7 a REMISSYTTRANDE 1 Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/08100/FS Socialdepartementet Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Fråga patienten! Nya perspektiv i klagomål och tillsyn (SOU 2015:102) Sammanfattning Landstinget Västmanland ser mycket positivt på de lagförändringar som slutbetänkandet i klagomålsutredningen anger. Det blir tydligt vart patienter och närstående ska vända sig och vården får en direkt återkoppling som skapar möjlighet till ett systematiskt förbättringsarbete. Även barnperspektivet beaktas. Ett tidigt och gott bemötande av vårdgivaren med en ursäkt och en förklaring av vad som hänt vid en felhändelse är av stor vikt för att patienten ska känna att situationen blivit löst på ett tillfredställande sätt. Utredningen tydliggör vårdgivarens ansvar att lyssna och lära från sina patienter och deras närstående samt att också vidta åtgärder för att förhindra ett upprepande av felhändelserna. Att få veta att ingen annan patient ska behöva drabbas är mycket betydelsefullt för alla involverade. Landstinget Västmanland ställer sig också bakom utredningens förslag att patientnämndernas roll ska förstärkas och förtydligas i att fortsatt vara en stödfunktion för patienter och närstående när det gäller att stödja dem i att få sina behov tillgodosedda av vårdgivaren. Bra är även att patientnämndens analys och sammanställning inte bara ska rapporteras uppåt till IVO men att också att densamma rapporteras inåt och blir en del av vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse. Att frigöra resurser inom IVO ser Landstinget Västmanland som viktigt, så att IVO därigenom kan få tid till riskbaserad tillsyn på vårdsituationer för utsatta grupper som sällan klagar eller framför sina synpunkter. Det är också positivt att slutbetänkandet så tydligt betonar IVO:s roll att ta ställning i de klagomålsärenden från patienter och närstående där IVO har en utredningsskyldighet, det vill säga i allvarliga ärenden, ärenden som berör tvångsvård eller där patientens integritet är hotad. Utredningen betonar även en systematik som är positiv; att patienterfarenheter tas tillvara och analyseras på alla nivåer och ses som naturligt även vid Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

2 REMISSYTTRANDE 2 (3) Datum Vår beteckning LTV riskbaserad tillsyn, men det finns behov att skapa ett gemensamt statistiksystem för klagomål i Sverige. Att säkerställa ytterligare resurser för patientnämndens verksamhet är nödvändigt, men även vårdgivarna i sig kommer att behöva bygga upp rutiner och stöd samt avsätta resurser för verksamheternas förbättrade omhändertagande av klagomål. Avsnitt 3 Vad består klagomålen av Landstinget Västmanland har erfarenhet av att verksamheterna för lätt hänvisar till patientnämnden och IVO istället för att utreda händelsen själva. Detta kan vara en förklaring till att Landstinget Västmanland, som nämns i utredningen, är ett landsting som har en hög rapportering av klagomål både till patientnämnden och IVO. Landstinget Västmanland instämmer i att utredningen av klagomål görs bäst och snabbast nära verksamheten. Då kan även patienters och närståendes synpunkter direkt omsättas i förbättringsarbeten. Vården har dock en stor utmaning i att skapa bättre system för det nära arbetet. Detta kommer att kräva tid och resurser. De lokala patientsäkerhetsteamen i Landstinget Västmanland kommer att behöva mera kunskap om händelse och riskanalys samt behöver få en förstärkt roll att biträda verksamhetschefen i klagomålshanteringen. Avsnitt 7 Patientens ställning stärks Landstinget Västmanland ställer sig bakom att det föreslagna klagomålssystemet utvärderas av Myndigheten för vård och omsorgsanalys så att de vinster för patienter och närstående som förändringen syftar till verkligen uppnås. Värdefullt är att utredningen synliggör hela vårdförlopp, att vårdgivare ska kunna ge patienten ett gemensamt svar. Landstinget Västmanland utreder redan idag felhändelser gemensamt med andra vårdgivare. Landstinget Västmanland ställer sig positiv till det förtydligande som görs i patientsäkerhetslagen att vårdgivaren är skyldig att bistå patientnämnden. Patientnämnden har även möjlighet att vända sig till IVO om vårdgivaren inte svarar på patientens frågor trots påminnelser. Detta ökar patientnämndens mandat. Avsnitt 8 En patientcentrerad tillsyn Landstinget Västmanland ser behov av att IVO utvecklar sitt arbete med identifierade riskindivider så att åtgärder säkerställs mot dessa i enlighet med bestämmelserna i patientsäkerhetslagen.

3 REMISSYTTRANDE 3 (3) Datum Vår beteckning LTV Att IVO också får möjlighet att utveckla en tillsyn som ser till hela vårdsystemet och det faktiska utfallet för patienten som person i en hel vårdprocess som spänner över flera vårdgivare är betydelsefullt. Avsnitt 9 Hälso och sjukvården behöver bli mer patientcentrerad Att utveckla arbetsätt som mer systematiskt följer upp patienternas tankar kring en vårdepisod i direkt anslutning till denna ser Landstinget Västmanland som betydelsefullt för att utveckla vården och förebygga klagomål. Närstående är också en outnyttjad resurs i att förbättra vården. Avsnitt 10 Konsekvenser Även om en välfungerande klagomålshantering i verksamheten tar mindre tid idag än den som kommer till vårdgivaren via IVO uppfattar Landstinget Västmanland att det arbetssätt som slutbetänkandet av klagomålsutredningen anger kommer att ställa högre krav och kräva mer av verksamheterna imorgon. Utredningen tar för lite hänsyn till det utvidgade uppdrag som läggs på vårdgivarna. För att de effekter som eftersträvas ska uppnås, det vill säga att patient och närstående ska få ett snabbt och engagerat svar samt att vårdens kultur och arbetssätt utvecklas mot en mer patientcentrerad vård, så kommer det att krävas resurser. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Anders Åhlund Landstingsdirektör

4 Bil 7 b

5

6

7

8 Bil 8 a REMISSYTTRANDE 1 (1) Datum Dnr LTV Ert dnr S2015/07487/FS Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ORGANDONATION EN LIVSVIKTIG VERKSAMHET Landstinget Västmanland har mottagit remiss av betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:98). Landstinget ställer sig bakom det svar som behandlats av Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionens arbetsutskott vid sammanträdet FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Anders Åhlund Landstingsdirektör Bilaga Yttrande från Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

9 Bil 8 b 1 (4) Datum: Diarienr: LK/ Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet- Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland samt Region Gävleborg och Region Örebro län vill gemensamt till Socialdepartementet avge yttrande över betänkandet från utredningen om högspecialiserad vård. Sammanfattning Regionlandstingen ansluter sig i allt väsentligt bakom utredarens förslag om behovet av en mer omfattande nivåstrukturering av den högspecialiserade vården i Sverige. Faktorer som kvalitet och vårdens resultat talar starkt för ökad nivåstrukturering och är också helt i linje med patienternas perspektiv. Vår bedömning är att konsekvenserna av de förslag som läggs kan behöva ytterligare överväganden innan genomförandet påbörjas. Dessa områden rör bland annat akutverksamhetens förutsättningar, utbildning, kompetensförsörjning, forskningsuppdrag och den beslutsprocess som föreslås för den högspecialiserade vården. Det är viktigt att det skapas en realistisk väg för denna utveckling, inklusive beaktande av hur lokalt inflytande säkras. Vi vill betona vikten av att en risk- och konsekvensanalys görs innan en förändring inleds och också att den senare följs upp och utvärderas. I föreliggande yttrande har frågan om Sveriges framtida regionindelning och vad den kan medföra för arbetsfördelning och inbördes förhållanden i hälso- och sjukvårdssystemet inte berörts. Det är emellertid inte osannolikt att en förändrad regionindelning kan komma att underlätta framtida arbete med ökad nivåstrukturering. En systemförändring De förslag som läggs pekar mot en omfattande omläggning av den svenska sjukvårdsorganisationen. Den innebär en kraftig centralstyrning och behöver för ett lyckat genomförande ett brett förankringsarbete i professionen, bland beslutsfattare och för allmänheten. Hela denna process och den påverkan den får regionalpolitiskt måste säkras ur demokratisk synvinkel. Hänsyn måste också tas till de skilda geografiska förutsättningarna för landsting och regioner. Geografi och befolkningsunderlag är viktiga premisser för en jämlik fördelning i svensk hälso- och sjukvård.

10 2 (4) Datum: Diarienr: LK/ Svensk sjukvård utgår i en internationell jämförelse från ett gott nuläge vad gäller patientutfall och kostnadsnivå. Men fortfarande är vårdutbud, resultat och tillgänglighet ojämnt fördelade i landet. En viktig aspekt är vilket utrymme den ekonomiska utvecklingen kommer att medge för förändringsarbetet. De ekonomiska konsekvenserna är också viktiga att beakta för övrig sjukvård när den högspecialiserade vården koncentreras, inte minst när ekonomiska vinster förespeglas. En nationell prisöverenskommelse för den högspecialiserade vården torde vara viktig för stabilitet och transparens. Volym och kvalitet Utredaren har utgått från att en större volym för ett sjukhus eller en kirurg leder till bättre resultat och ger färre komplikationer. Här finns dock ingen automatik i detta samband. Regionlandstingen vill framhålla andra komponenter som samspelar för att uppnå en god kvalitet. Här kan framhållas ledarskapets betydelse, kvalitetskontroll, låg variation i resultat, en god arbetsmiljö, en trygg arbetsplatsstruktur samt vikten av välfungerande och samtränade team. När underlag, beslut och rekommendationer om nivåstrukturering ska utarbetas för den högspecialiserade vården måste hänsyn tas även till dessa faktorer. Akutsjukvård och organisation Betänkandet har sitt fokus på akutsjukvård och kirurgi. Förändringen kommer som vi ser att påverka andra patientgrupper och andra medicinska specialiteter som exempelvis internmedicin. Det är viktigt att bedöma hur stora volymer av högspecialiserad vård som en enhet kan klara samtidigt som den ska hantera andra uppdrag. Nivåstrukturering med koncentration av högspecialiserad vård kan kräva en motsatt omfördelning av andra delar av vården. Behovet av patienttransporter måste belysas. Fler akut sjuka kommer att behöva tas omhand på en annan nivå än idag. Den sammanhållna vårdkedjan för patienter, anhöriga och sjukvårdshuvudmännen måste tillgodoses när den regionala högspecialiserade vården fördelas. När hela sjukvårdens struktur involveras i förändringen ges tillfälle att pröva nya organisationslösningar och annan lokal nivåstrukturering än dagens. Akutsjukhusbegreppet kan ges en ny innebörd och innefatta andra utbudskombinationer av vårdinsatser än det som gäller idag. Det basala omhändertagandet av patienter måste klaras på den lokala nivån, men det finns många planerade vårdinsatser som kan nivåstruktureras på ett ändamålsenligt sätt. Även här krävs tillgång till vårdpersonal inom många kliniska områden som har hög kompetens. För ett kirurgiskt akutsjukhus behövs kompetenser inom allmänkirurgi, urologi, anestesi, IVA, ortopedi, invärtesmedicin, samt medicinsk service. I en tid av ökad subspecialisering är det redan nu svårt med kompetenssäkring i kirurgiska bakjoursled. Som vi ser kan denna process accelerera

11 3 (4) Datum: Diarienr: LK/ än mer vid en omfattande centralisering av hälso- och sjukvårdens resurser. Inom internmedicinen finns flera vanligt förekommande akuta sjukdomar t.ex. hjärtinfarkt och stroke där en snabb intervention är av avgörande betydelse för utfallet. Närheten till vård är i dessa situationer avgörande. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är central, särskilt för de sjukhus som mister specialiteter. Behovet av multidisciplinär och multiprofessionell kompetens är sannolikt underskattad i utredningen. En ändrad organisation och arbetsfördelning påverkar som vi ser det bland annat uppläggningen av specialistläkarutbildningen. En flexiblare struktur förutsätter en rörlighet av vårdpersonal mellan olika vårdnivåer och sjukhus. En anpassning av anställningsvillkoren kan därför bli aktuell där sambandet tydliggörs mellan den anställde och uppdragets omfattning. Risk- och konsekvensanalys En risk- och konsekvensanalys bör belysa hur kompetensförsörjningen säkras på de sjukhus som inte bedriver nationell eller regional högspecialiserad vård, men som ändå ska svara för 80 procent av den basala sjukvården. Om t.ex. kompetensen för att bedriva tarmkirurgi försvinner från läns- och länsdelssjukhusen kommer även all akut icke-högspecialiserad vård att behöva förläggas till centra där den högspecialiserade vården bedrivs. Detta gäller inte enbart operationer utan även indikationsinställning för operation. Regionlandstingen anser även att analysen också bör kartlägga hur de centra som uppdras att erbjuda högspecialiserad vård på nationell och på regional nivå kan garantera en god tillgänglighet. Befintliga nationella och regionala centra har i nuläget inte alltid adekvata resurser inom många diagnosgrupper för att i rimlig tid ta hand om patienter som ska få högspecialiserad vård. Ledning och styrning i en ny beslutsprocess Utredaren föreslår att den nuvarande beslutsordningen för rikssjukvård och den parallella processen med nationell nivåstrukturering inom cancerområdet ersätts av ett kraftfullare uppdrag. Socialstyrelsen föreslås driva, besluta och samordna den hälso- och sjukvård som behöver koncentreras. För att inventera och bedöma den specialiserade vården och dess fördelning ska tillsättas sakkunniggrupper. Regionlandstingen anser att den föreslagna beslutsordningen måste förändras så att sjukvårdshuvudmännen tillförsäkras ett avgörande inflytande och får ett tydligt och större mandat att påverka de nationella besluten i processen om innehåll och geografisk fördelning av den högspecialiserade vården. Sjukvårdshuvudmännen måste även ges en reell påverkansmöjlighet när exempelvis representanter i sakkunniggrupperna ska tillsättas. Härigenom kommer goda förutsättningar att finnas för nivåstruktureringens förankring och genomförande när påverkan och

12 4 (4) Datum: Diarienr: LK/ deltagande sker i besluten. Sjukvårdshuvudmännen kan därmed fullgöra sitt ansvar för befolkningens samtliga sjukvårdsinsatser. Ambitionsnivån är hög. Regionlandstingen anser att sakkunniggruppernas arbete blir mycket komplext och omfattande. Därför måste ytterligare resurser kompetensmässigt och numerärt tillföras alla parter som engageras i arbetet. Det gäller för såväl Socialstyrelsen som de sakkunnigas ordinarie arbetsplatser när de sakkunniga måste ersättas av andra. Ett ändamålsenligt arbete innebär att underlag tas fram för ett helt område i taget inför beslut. För att förhindra risken för inlåsningseffekt i fördelningen av vårduppdrag måste sakkunniggrupperna uppmärksamma när behandlingsmetoder i högspecialiserad vård etableras och metoderna möjliggörs för en vidare geografisk spridning. Den föreslagna beslutsprocessen innebär att beslut om nivåstrukturering av enskilda ingrepp ska fattas av en grupp där alla har en stark förankring i den aktuella diagnosen. Det gäller såväl profession som patientföreträdare. Risk finns att hänsyn tas endast till den aktuella diagnosen utan att se till helheten och vilka konsekvenserna blir för andra patientgrupper. Forskning, utveckling och utbildning Regionlandstingen anser att det är angeläget att forskning och utveckling och utbildning ses som en integrerad del i uppgiften att driva högspecialiserad vård. När fördelning görs på olika sjukhus måste dessa uppdrag säkras. Möjlighet måste finnas att även i fortsättningen kunna satsa på samarbete mellan grundforskning och klinisk forskning för sådant som bygger på identifierade sjukdomsproblem i vården. I detta sammanhang kan också vikten av lättillgängliga och transparenta kvalitetsdata betonas. Forskning måste även inkludera den grupp av patienter som ges vård på den basala nivån. För Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Örebro den 30 mars 2016 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande

13 Bil 8 c

14

15

16

17 Bil 9 a REMISSYTTRANDE 1 (1) Datum Dnr LTV Ert dnr S2015/07738/FS Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET KROPPSBEHANDLINGAR ÅTGÄRDER FÖR ETT STÄRKT KONSUMENT SKYDD Landstinget Västmanland har mottagit remiss av betänkandet kroppsbehandlingar åtgärder för ett stärkt konsument skydd (SOU 2015:100). Landstinget ställer sig bakom det svar som behandlats av Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionens arbetsutskott vid sammanträdet FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Anders Åhlund Landstingsdirektör Bilaga Yttrande från Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

18 Upp 1 (2) Bil 9 b Datum: Diarienr: LK/ Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland samt Region Gävleborg och Region Örebro län vill gemensamt till Socialdepartementet avge yttrande över betänkandet av Skönhetsutredningen. Regionlandstingen ansluter sig helt till utredningens förslag att säkerställa den enskildes behov av en säker och god behandling, även när det gäller åtgärder som inte räknas som hälso- och sjukvård eller tandvård. Estetiska åtgärder som saknar medicinskt eller funktionellt motiv erbjuds inte av den offentliga hälso- och sjukvården och därför rör de förslag som läggs inte den verksamhet som regionlandstingen ansvarar för. Vi ser dock en fördel med att området med kroppsbehandlingar får en ordentlig reglering och starkare konsumentskydd för den enskilde. Det kan bland annat innebära mindre risk för att komplikationer och skador medför ökad belastning för den offentliga hälso- och sjukvården. Vi noterar också med tillfredsställelse att de regler som styr hälso- och sjukvårdsverksamhetens utförande har inspirerat de regleringar som föreslås. Den anpassade informationsskyldigheten som föreslås innan en kroppsbehandling inleds liknar den som stadgas i Patientlagen. Vi välkomnar också den föreslagna informationstjänsten som bör kunna underlätta för den enskilde att på ett objektivt sätt kunna välja kroppsbehandling. Verksamheter som omfattas av den föreslagna lagen ska ha tillstånd från kommunerna. Den kommunala tillsynen inbegriper även tillsyn över solarier enligt strålskyddsförordningen. Enligt utredningsförslaget har den kommunala tillsynen över solarier ökat säkerheten, men vi vill ändå påpeka att kommunerna ännu inte lyckats införa en 18-årsgräns i solarier vilket länge varit ett önskemål från strålskyddsmyndigheternas sida. Regionlandstingen ser också att det finns ett behov av en utökad registrering av komplikationer till följd av kroppsbehandlingar samt en skyldighet för privata utförare att föra register över använda material, som exempelvis bröstimplantat. Regionlandstingen konstaterar att sjukvårdshuvudmannen har ett totalansvar att svara för medicinska bedömningar och vård efter behov för alla patienter oavsett vad som föranlett behovet av vårdinsatser och även i situationer där det råder konkurrens om knappa vårdresurser. Detta följer av landstingens och regionernas ansvar enligt behovs- och solidaritetsprincipen. Men i de fall näringsidkare och privatpraktiserande vårdgivare behöver diagnostiska undersökningar utförda av den

19 Upp 2 (2) Datum: Diarienr: LK/ allmänna hälso- och sjukvården inför en kroppsbehandling ska dessa beställare självfallet ersätta sjukvårdshuvudmannen för den medicinska servicens fulla kostnad för att undvika undanträngningseffekter. För Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Örebro den 30 mars 2016 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande

20 Bil 9 c

21

22

23

24 Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd Betänkande av Skönhetsutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:100

25 Sammanfattning Kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet är en konsumenttjänst som kan innebära en betydande hälsorisk. Marknaden för dessa behandlingar är i dag delvis oreglerad, vilket gör att det finns allvarliga brister i förutsättningarna för konsumenten att genomgå en säker behandling. Uppdraget för utredningen är att ta ställning till vilka ändringar som krävs för att säkerställa att den enskilde ges en god och säker behandling samt ett tillräckligt konsumentskydd. I syfte att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandling som kan innebära en betydande hälsorisk föreslår utredningen: en ny lag gällande kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk, en nationell, webbaserad informationstjänst med oberoende information om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk, innefattar ett brett och diversifierat spektra av olika aktörer, behandlingar och regelverk. Det saknas i dag en samlad reglering för under vilka förutsättningar dessa kroppsbehandlingar får genomföras. Flera myndigheter har olika tillsynsansvar och det råder vissa oklarheter om var ansvaret börjar respektive upphör. Bristen på statistik gör det svårt att fastställa antal verksamheter, förekomsten av olika behandlingar, eventuella komplikationer och marknadens utveckling. Vidare finns det inga särskilda krav på näringsidkaren om informationsskyldighet, försäkring eller vilken kompetens som krävs för att utföra olika kroppsbehandlingar. 15

26 Sammanfattning SOU 2015:100 Det brister också i förutsättningarna för att konsumenten ska kunna göra ett aktivt och medvetet val, eftersom det saknas lättillgänglig, samlad och oberoende information om vilken reglering som gäller, vad det innebär att genomgå en kroppsbehandling samt vilka risker den kan medföra. På den konkurrenskraftiga marknaden av kroppsbehandlingar kan det som konsument dessutom vara svårt att urskilja vilken information som är väsentlig för given behandling. Utgångspunkter Utredningens förslag omfattar kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk. Att en kroppsbehandling kan medföra en betydande hälsorisk innebär att den kan överföra smitta, ge svåra skador, leda till svåra sjukdomar eller ge bestående men. Vidare bedömer utredningen att kroppsbehandlingar är en konsumenttjänst vilket innebär att de konsumentskyddande reglerna gäller. Utredningen vill klargöra att de kroppsbehandlingar som avses inte faller inom hälso- och sjukvårdens regelverk eftersom syftet med kroppsbehandlingar generellt sett inte handlar om att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. De ingår därför inte i hälso- och sjukvårdsdefinitionen. Vissa kroppsbehandlingar genomförs visserligen inom ramen för hälsooch sjukvård, men det handlar då om medicinskt indikerade eller rekonstruktiva behandlingar. Denna typ av behandlingar ingår inte i utredningens uppdrag. Förslag om en ny lag om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk Förutsättningarna för att den enskilde ges en god och säker behandling ökar med en ny konsumentskyddslag. Syftet med lagen är att stärka konsumentens skydd genom högre krav på näringsidkare. Utredningen vill betona att kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk är en konsumenttjänst, inte hälso- och sjukvård. Med ett tydligt regelverk får samhället också ökad kontroll över aktuella verksamheter. Med lagstiftade regler blir det även lättare för 16

27 SOU 2015:100 Sammanfattning konsumenten att hävda sina rättigheter vid en eventuell tvist med näringsidkaren. Lagens tillämpningsområde och innehåll Utredningen föreslår att lagen gäller kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet som inte utgör hälso- och sjukvård och som en näringsidkare utför på en konsument. Vidare ska lagen endast gälla kroppsbehandlingar som är förenade med en betydande hälsorisk. Exempel på behandlingar som omfattas av lagen är kirurgiska ingrepp, injektioner, tatuering, piercing, laser, IPL och hudslipning. Lagförslaget innehåller bestämmelser om verksamheten (t.ex. tillstånd, säkerhetsarbete och personal), behandlingen (t.ex. information, samtycke, medgivande och hälsodeklaration), dokumentation (t.ex. informationshantering, dokumentationsskyldighet och konsumentens rättighet), klagomål (vart konsumenten kan vända sig), tillsyn (t.ex. behörig tillsynsmyndighet och dess befogenheter samt registerhållning), samverkan mellan myndigheter samt straff. Utmärkande för den nya lagen är förslagen om att: avgränsa vissa behandlingar till särskilda yrkesgrupper, införa tillståndsplikt för de verksamheter som erbjuder kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk, utse kommunen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till behöriga tillsynsmyndigheter, upprätta ett nationellt register över verksamheter med tillstånd. Kirurgiska ingrepp och injektioner får endast utföras av särskilda yrkesgrupper Utredningen föreslår att kroppsbehandlingar som innefattar kirurgiska ingrepp endast får utföras av legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare inom respektive kompetensområde. Kroppsbehandlingar som innefattar injektioner direkt under huden (subkutana) eller djupare får endast utföras av legitimerad läkare, 17

28 Sammanfattning SOU 2015:100 legitimerad tandläkare, legitimerad sjuksköterska eller legitimerad tandhygienist inom respektive kompetensområde. Med begreppet inom respektive kompetensområde avses det område inom vilket den legitimerade kan förväntas ha utvecklat formell och reell kompetens. Tillståndsplikt införs Utredningen föreslår att verksamhet som omfattas av den nya lagen ska ha tillstånd. Det innebär att den, enligt miljöbalken, gällande anmälningsplikten för hygieniska tjänster som innefattar stickande eller skärande verksamhet upphör och ersätts av krav på tillstånd. Krav på tillstånd ska dessutom gälla sådana hygieniska verksamheter som i dag inte omfattas av någon anmälningsplikt men som bedöms vara förenade med en betydande hälsorisk, t.ex. laser- och IPL-behandlingar. Ansökan om tillstånd ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Tillståndet gäller som intyg för att verksamheten var godkänd vid den senaste tillsynen och det ska således inte uppfattas som att den är kontrollerad framåt i tiden. Förslaget innebär vidare att verksamheter som erbjuder behandlingar inom regelverket för hälso- och sjukvården samt den nya lagen om kroppsbehandlingar, måste både anmäla sin verksamhet till IVO i enlighet med 2 kap. 1 patientsäkerhetslagen och ansöka om tillstånd hos kommunen. Tillsyn Utredningen föreslår att kommunen blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen. Lagförslaget innebär att kommunernas tillsynsuppdrag därmed vidgas till att även omfatta tillsyn över verksamheter där legitimerad personal erbjuder kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Utgångspunkten är att tillsynen ska vara en form av systemtillsyn i den betydelsen att kommunen kontrollerar att tillsynsobjektet klarar att kontrollera och styra sin verksamhet i enlighet med gällande regelverk. 18

29 SOU 2015:100 Sammanfattning Tillsynen innefattar däremot varken bedömningar av yrkes- eller kvalifikationskrav eller granskning av den teknik som används. Kommunen ska meddela IVO om skäl finns i verksamhet med legitimerad personal, t.ex. brister i hygienen eller avsaknad av föreskriven dokumentation. IVO ges även rätt att självständigt, efter anmälan eller på eget initiativ, tillsyna enskild legitimerad personal. Nytt, nationellt register över verksamheter med tillstånd Utredningen föreslår att IVO ska ha ansvar för ett nationellt register över verksamheter som har tillstånd att bedriva verksamhet enligt denna lag. Genom att registret ska vara tillgängligt nationellt kan konsumenten enkelt hitta information om verksamheten, t.ex. om den har tillstånd, för vilka behandlingar tillståndet gäller, vart verksamheten bedrivs och vem som är verksamhetsansvarig. Förslag om en nationell, webbaserad informationstjänst för konsumenter Det är av största vikt att konsumenten får bättre förutsättningar till saklig och oberoende information eftersom det handlar om tjänster som kan innebära en betydande hälsorisk. Mot bakgrund av att behandlingarna erbjuds på en växande kommersiell marknad bör det finansiella vinstintresset inte underskattas i sammanhanget. Ju mer medveten konsumenten är om de risker som kan vara förknippade med en påtänkt kroppsbehandling, desto bättre förutsättningar för konsumenten att göra väl avvägda val om vad hen vill utsätta kroppen och hälsan för. Genom att vara en välinformerad konsument, stärker den enskilde också sitt eget skydd. Det är även i samhällets intresse att konsumenter av kroppsbehandlingar är välinformerade, eftersom eventuella komplikationer kan komma att belasta den offentliga hälso- och sjukvården. Informationstjänsten ska: främst anpassas till konsumenten, vara ett samarbete mellan berörda myndigheter för att kvalitetssäkra att informationen är saklig och oberoende, 19

30 Sammanfattning SOU 2015:100 bidra till att informera om vilka rättigheter och skyldigheter som medföljer före, under och efter en genomförd kroppsbehandling för alla inblandade parter. En webbaserad informationstjänst kan på ett ändamålsenligt sätt möta behovet av samlad, oberoende information. Ambitionen med informationstjänsten är att nå konsumenten före en behandling genomförs, men även efterköpsproblematik kommer att behöva hanteras. Informationstjänsten ska inte vara en klagomålsinstans för anmälan om klagomål eller tjänst som ska förmedla kontakter till eller rekommendera näringsidkares verksamhet som erbjuder kroppsbehandling. Samarbete mellan myndigheter För att konsumenten ska känna förtroende för informationen bör arbetet med informationstjänsten bygga på ett samarbete mellan relevanta myndigheter. Konsumentverket föreslås bli huvudansvarig för informationstjänsten. Därutöver föreslås följande myndigheter samverka och ansvara för sina respektive kompetensområden: Socialstyrelsen, IVO, Folkhälsomyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen och Allmänna reklamationsnämnden. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bör ingå i denna sammansättning till följd av kommunernas tillsynsansvar för hygieniska verksamheter som erbjuder kroppsbehandlingar. Övriga förslag Utredningens uppdrag omfattar även att bedöma om det behövs en särskild åldersgräns för kroppsbehandlingar med en betydande hälsorisk och om det ska införas krav på näringsidkare om en obligatorisk försäkring. 20

31 SOU 2015:100 Sammanfattning Ingen generell åldersgräns för att genomgå kroppsbehandling som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk Utredningen föreslår ingen generell åldersgräns eftersom vi bedömer att det skydd som redan finns i föräldrabalken (1949:381), socialtjänstlagen (2001:453) samt Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är ett tillräckligt samhällsskydd för barn under 18 år som vill genomgå en kroppsbehandling med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Utredningen rekommenderar dock att utvecklingen följs och att lämplig myndighet närmare bedömer dels vilka kroppsbehandlingar som på grund av medicinska hälsorisker eller av kulturella skäl kan bedömas behöva särskilda krav på eller rekommendationer om åldersgräns, dels om några undantag ska göras. En kroppsbehandling är en konsumenttjänst och en personlig angelägenhet och ur ett konsumentperspektiv är frågan om huruvida barn under 18 år får göra en kroppsbehandling eller inte främst en fråga mellan vårdnadshavaren och barnet. Om en generell åldersgräns på 18 år skulle införas för kroppsbehandlingar skulle det bland annat innebära att barn som har besvärande hårväxt på kroppen, barn med utstående öron eller missprydande ärr eller barn med svår acne inte skulle kunna göra dessa behandlingar före 18 års ålder. Inget krav på obligatorisk försäkring för näringsidkaren Utredningen föreslår inte någon försäkringslösning för personskador i samband med en kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. En kroppsbehandling är en konsumenttjänst som erbjuds enligt olika villkor och förutsättningar på en kommersiell marknad. Det är konsumentens ansvar att informera sig om vilket försäkringsskydd som finns för given behandling och komplettera sitt försäkringsskydd därefter. Utredningens bedömning är att det är svårt att ställa krav på att näringsidkaren ska teckna en försäkring. Skälet för detta är att flera olika verksamheter bedöms av försäkringsbolagen utgöra högriskverksamheter och premien skulle därmed bli för hög för att vara intressant för försäkringstagaren. 21

32 Bil 10 1 (2) Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Enheten för kunskapsstyrning och utbildning Lena Burström Datum SAMVERKANSNÄMNDENS UPPFÖLJNING AV POLITISKA VILJEINRIKTNINGAR, LTV Landstingsdirektören fick i uppdrag (LS ) att återrapportera ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser av rekommendationerna som getts av Samverkansnämnden avseende politiska viljeinriktningar. Rekommendationen från Samverkansnämnden grundas på en uppföljning av de politiska viljeinriktningarna för strokevård, lungcancervård, sjukdomsförebyggande metoder, rörelseorganens sjukdomar, palliativ vård och vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. De politiska viljeinriktningarna har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. I viljeinriktningarna formuleras rekommendationer till landstingen och uppdrag till regionala råd. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget och planeringsprocesserna. Rekommendationer, åtgärder och resultat Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen beslutade vid sammanträdet att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att: Åtgärd och resultat öka och införa en jämlik och jämställd förskrivning av statiner inom sjukvårdsregionen, öka antalet trombolysbehandlingar Genom implementering av Nationella riktlinjer för hjärtsvikt och stroke sker en mer jämlik och jämställd förskrivning. Socialstyrelsens målnivåer för behandlingarna har uppnåtts. Inom dessa områden har kostnader belastat läkemedelsbudgeten. att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att: ge hälso och sjukvårdspersonal möjlighet till utbildning med hjälp av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för sjukdomsförebyggande metoder och via Nätverket Hälsofrämjande hälso och sjukvård (HFS). Åtgärd och resultat Verksamhetschefer och personal har erbjudits utbildning om riktlinjerna vid dess införande i landstinget vid 27 tillfällen Nyanställda ges kontinuerlig information, främst sjuksköterskor (erbjöds även till ATläkarna men de avböjde själva denna information) En e utbildning har skapats och finns tillgänglig via Kompetensplatsen och externa webben I samarbete med Läkemedelskommittén har personalen fått samtalsstöd om fysisk aktivitet och kost till personal i samarbete Föreläsningar/seminarier om respektive levnadsvana har arrangerats Planering pågår för utbildning kring matwebben Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

33 2 (2) Datum MI utbildning erbjuds kontinuerligt Västmanland deltar i 8 av 11 temagrupper inom HFS för erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och fortbildning Åtgärderna har genomförts inom ramen för ordinarie budget. att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att: förbättra dokumentationen så att det går att redovisa indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet Åtgärd och resultat Förutsättningar har skapats för dokumentation av levnadsvanor genom Hälsobladet i journalsystemet Utbildningar och stöd av och om handhavandet i Cosmic erbjuds Årlig redovisning om vad som dokumenterats och att det finns en stor utvecklingspotential Ett arbete pågår för att patienter ska kunna fylla i Hälsobladet digitalt Åtgärderna har genomförts inom ramen för ordinarie budget. att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att: öka täckningsgraden av BOA registret (bättre omhändertagande av artros), samt Åtgärd och resultat Regionala förbättringsarbeten i syfte att optimera omhändertagandet av patienter med artros har initierats i vår region. I Västmanland har Inflödet av remisser till ortopedkliniken har minskat med 25 % för höft och knäartros sedan artrosskolor infördes på bred front i primärvården. Väntetiden till en ortoped har minskat från 100 dagar till 50 dagar. Västmanland har tredubblat registreringarna till registret vilket inneburit den största ökningen såväl procentuellt som i absoluta tal i landet. Förändringen har genomförts utan extra medel. att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att: fortsätta arbetet med att förbättra resultaten av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Åtgärd och resultat Landstingets Analysgrupp har i uppdrag att analysera Socialstyrelsens samtliga nationella riktlinjer inklusive målnivåer tillsammans med förvaltningarna med syfte att ta fram åtgärdsförslag. Ett samarbete pågår inom Samverkansnämnden för att uppnå jämlik och jämställd vård. Även Öppna Jämförelser ligger till grund för förbättringsarbete. Åtgärdsförslagen kan innebära organisatoriska och/eller förändringar ekonomiska förändringar. Åtgärder som föreslås med anledning av nationella riktlinjer är oftast omfattande och innebär ofta äskande om resurstillskott.

34 Bil 11 Månadsrapport mars 2016 Ekonomiskt resultat ,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 48,3 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2015 var 91,1 miljoner. I resultatet för 2015 ingår realisationsvinster från förvaltarbyten inom pensionsmedelsportföljen på 50 miljoner. Om hänsyn tas till dessa poster var resultatet till 41,1 miljoner. Verksamhetens nettokostnader har i löpande priser ökat med 97,8 miljoner (5,6 %). Verksamhetens intäkter har ökat med 30,9 miljoner, medan verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar ökat med 128,7 miljoner. På intäktssidan har bidragen ökat med 29 miljoner, varav 14,8 miljoner är från Migrationsverket. På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med 50 miljoner. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 102,1 miljoner (5,7 %). Skatteintäkterna har ökat med 75,6 miljoner medan de generella statsbidragen ökat med 26,5 miljoner. Av statsbidragsökningen är 12,3 miljoner från den extra ersättning landstinget erhållit för flyktingmottagande. Finansnettot uppgår till -4,7 miljoner, vilket är 47,1 miljoner sämre jämfört med motsvarande period föregående år. Försämringen beror i huvudsak på att realisationsvinster inom pensionsmedelsportföljen ingår Den totala arbetade tiden har ökat med 1,8 procent för perioden januari mars 2016 jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen har skett både för arbetad tid utförd av inhyrd personal och anställda. Jämfört med föregående år har timmarna utförda av inhyrda sjuksköterskor fördubblats. Beräknad kostnad för ökningen av den arbetade tiden uppgår till cirka 15 miljoner. Resultatet för telefonkontakt samma dag med den offentligt drivna primärvården var i mars 88 % och för läkarbesök inom 7 dagar 84 %. Till specialistvården var antal väntande patienter för besök 700 färre än i mars 2015, medan antal väntande för åtgärd var drygt 1000 fler. Under mars fick 77 % av patienterna sitt besök inom 60 dagar. Vårdgarantin för besök nås till 100 % av tio av de 24 rapporterande verksamheterna. För landstinget totalt hade 95 % väntat mindre än 90 dagar för besök, vilket kan jämföras med rikssnittet som förra månaden var 80 %. För operation/åtgärd hade 80 % av patienterna väntat mindre än 90 dagar. Inom specialiteterna kirurgi och urologi hade 61 % respektive 45 % väntat mindre än 90 dagar. Dialog förs med de kliniker som inte klarar vårdgarantin, och arbete pågår med att säkerställa att befintlig operationskapacitet används på bästa sätt. Resultatet för BUP, faktisk väntetid 30 dagar, var för besök 62 % och fördjupad utredning/behandling 94 %. Utredning angående väntetider till första besök pågår. I bilagorna finns grafer som visar tillgängligheten över tid. Periodresultat (justerat för jämförelsestörande poster) Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella statsbidrag (jämfört med samma period föregående år justerat för jämförelsestörande poster) 8,5% (mkr) 250,0 200,0 5,2% 5,2% 5,7% 5,6% 150,0 4,2% 4,2% 100,0 3,5% 50,0 2,6% 2,7% 0,0-50,0 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnader 1

35 Ekonomisk helårsprognos 2016 Helårsprognos utifrån utfallet t o m mars Budgeterat helårsresultat 75 mkr 100 mkr Ekonomisk analys Resultatanalys Helårsprognosen utifrån utfallet t o m mars är gjord utifrån en övergripande bedömning. Prognostiserat resultat Landstingets ekonomiska resultat 2016 beräknas bli 75 miljoner inom intervallet plus/minus 25 miljoner. Budgeterat resultat är 100 miljoner. Verksamheternas prognostiserade resultat Utifrån februariutfallet prognostiserade verksamheterna totalt ett underskott på 97,4 miljoner. I det prognostiserade underskottet finns en obalans för Västmanlands sjukhus på 72 miljoner och för Primärvård, psykiatri och habilitering (PPHV) på 26 miljoner. För övriga verksamheter beräknas totalt ett överskott på 0,6 miljoner. Prognostiserad nettokostnadsutveckling Prognostiserad nettokostnadsutveckling uppgår till 5,8 %, varav 0,6 procentenheter beror på ökade kostnader för att hantera flyktingsituationen, vilka finansieras med statsbidrag. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen jämfört med nettokostnaderna i bokslut 2015 är 4,2 %. Möjligheter och risker i prognosen Möjligheter till förbättrat resultat finns genom att realisationsvinsterna från förvaltarbyten blir högre än prognostiserat. Även statsbidraget för läkemedelsförmånen kan bli högre än det beräknats till i prognosen. Därutöver kan åtgärderna för att uppnå balans mellan verksamhet och ekonomi få större effekt än vad de beräknats till i prognosen. Om det sker ytterligare fördröjningar innan effekter av insatta åtgärder i verksamheterna uppnås finns risk att det ekonomiska resultatet blir sämre än prognostiserat. Därutöver finns risk att pensionskostnaderna blir högre vid KPAs nästa beräkning. Förändringar jämfört med februariprognosen Ingen förändring av prognosen jämfört med föregående. Avvikelse från budget i 2016 års prognostiserade resultat I sammanställningen nedan framgår avvikelserna för olika delar. Belopp i mkr Årets resultat Budgeterat resultat 100,0 Positiva avvikelser 95,0 Negativa avvikelser -120,0 Prognostiserat resultat ,0 Positiva Negativa avvikelser avvikelser Verksamheternas prognostiserade resultat -97,4 utifrån februariutfallet Skatteintäkter 24,1 Generella statsbidrag och utjämning 65,2 Finansnettoavvikelse centralt 5,7 Övriga gemensamma kostnader och intäkter -22,6 Totala avvikelser 95,0-120,0 Verksamheternas prognostiserade resultatet beräknas till -97,4 miljoner, se ovan under verksamheternas prognostiserade resultat. Skatteintäkterna beräknas bli 24,1miljoner högre än budgeterat, se tabell på nästa sida. I den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade i februari uppreviderades skatteintäkterna. Efter en måttlig skatteunderlagstillväxt 2014 tilltog ökningstakten 2015, för att skjuta ytterligare fart 2016 och Det är främst två faktorer som förklarar varför skatteunderlaget nu växer så mycket snabbare än under Dels medför utvecklingen på arbetsmarknaden större ökning av lönesumman och dels ger indexeringen av inkomstanknutna pensioner större ökning av pensionsinkomsterna. Generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 65,2 miljoner högre än budgeterat, se tabell på nästa sida. Ännu finns inget avtal med staten angående bidraget för läkemedelsförmånen. Prognosen för statsbidraget är gjord utifrån beräknad kostnadsökning, men enligt försiktighetsprincipen. Enligt vårbudgeten kan ersättningen bli högre än vad den uppgår till i prognosen. Av erhållet statsbidrag för att hantera flyktingsituationen ingår tolv trettondelar i prognosen och kostnader motsvarande statsbidraget. 2

36 Skatter och statsbidrag år 2016 Budg Belopp i mkr Prognos febr Prognos Avvikelse mars budget - prognos 2016 Preliminära månatliga skatteinb , , ,3 0,6 Prognos slutavräkning ,2 13,3 13,3 23,5 Summa skatter 5 901, , ,6 24,1 Inkomstutjämning 919,9 914,8 914,8-5,1 Kostnadsutjämning 199,1 200,2 200,2 1,1 Regleringsavgift -126,8-126,1-126,1 0,7 Statsbidrag för läkemedelsförmånen 606,0 625,0 625,0 19,0 Statsbidrag förstärkning HoS 26,8 26,9 26,9 0,1 Statsbidrag flyktingsituationen 49,4 49,4 49,4 Summa statsbidrag 1 625, , ,2 65,2 Summa skatter och statsbidrag 7 526, , ,8 89,3 Finansnettot beräknas bli 5,7 miljoner bättre än budgeterat. Att prognosen är bättre än budget beror på lägre förväntade räntekostnader och lägre ränta på pensionsskulden. Prognosen bygger på att inga nya nedskrivningar behövs i pensionsmedelsportföljen. I nuläget (11 april) tål portföljen en börsnedgång på drygt 40 procent innan nedskrivningar är aktuella. Likviditetsförvaltning Den höga investeringsnivån avseende framförallt fastigheter har medfört behov av lånefinansiering. Den långfristiga låneskulden uppgår för närvarande till 400 miljoner. Den sista mars var skuldräntan i genomsnitt 1,8 %. Nästan hälften av upplåningen har rörlig ränta och en procents räntehöjning medför ca 2,0 miljoner i stigande ränta på helårsbasis. Under 2016 förväntas räntekostnaderna och genomsnittsräntan sjunka till följd av omläggningar av lån. Investeringstakten samt landstingets resultatutveckling styr möjligheten till ytterligare amortering eller behov av ytterligare lån. Diagrammet visar likviditetsutvecklingen. Utöver den långfristiga låneskulden, som beskrivs ovan, lånar landstinget de helägda bolagens saldon samt nyttjar checkräkningskrediten vid behov. Genomsnittlig likviditetsportfölj (mkr) Avvikelsen för Övriga gemensamma kostnader och intäkter uppgår till -22,6 miljoner. Här ingår kostnader för att hantera flyktingsituationen vilka finansieras med statsbidraget (p) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 3

37 Framtiden Tillväxten av skatteunderlaget och statsbidragen kommer aldrig fullt ut täcka de nya möjligheter som ständigt kommer fram inom sjukvården eller de nya behov den demografiska utvecklingen innebär. Arbetet med att få balans mellan verksamhet och ekonomi är därför ett ständigt pågående arbete som måste vara en del av verksamhetsutvecklingen. Detta arbete består av två delar, dels att ta bort den ryggsäck som finns med underskott från tidigare år, dels att hantera ofinansierade delar innevarande år. Prognostiserat resultat utifrån marsutfallet är lägre än budgeterat genom att kostnaderna ökar mera än beräknat. De senaste åren har landstingets resultat räddats av engångsersättningar och överskott i anslaget till landstingsstyrelsens förfogande. Västmanlands sjukhus har 2016 tillförts 100 miljoner i extra ersättning för att få tid på sig att komma tillrätta med obalansen. Att prognostiserat resultat nu är -72 miljoner inger oro för framtiden. För den landstingsdrivna primärvården beräknas resultat till -11 miljoner att jämföra med -35 miljoner föregående år. Resultatförbättringen beror framförallt på ökningen av vårdpengen och att kostnaden för inhyrd personal minskar. Vårdcentralernas handlingsplan för ekonomi i balans börjar ge effekt. Resultaträkning Belopp i mkr Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos utifrån utfall t o m febr 2016 Prognos utifrån utfall t o m mars 2016 Verksamhetens intäkter 324,1 355, , , , ,0 Verksamhetens kostnader , , , , , ,0 Avskrivningar - 60,1-65,6-252,8-257,0-281,4-281,4 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,4 Skatteintäkter 1 405, , , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning 391,9 418, , , , ,1 Finansiella intäkter 57,2 7,2 188,6 123,3 110,6 110,6 Finansiella kostnader - 14,8-11,9-80,0-64,3-45,9-45,9 Periodens/Årets resultat 91,1 48,3 173,0 100,0 75,0 75,0 4