Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapport

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 ÅRET I KORTHET... 3 VERKSAMHETENS UPPDRAG OCH MÅL... 5 God ekonomisk hushållning... 5 Hälso- och sjukvård... 7 Attraktiv arbetsgivare Miljöarbete Regional utveckling Kollektivtrafik VÅRDPRODUKTION Produktion primärvård Produktion specialistvården Tillgänglighet REGIONAL VERKSAMHET, BOLAG OCH STIFTELSER REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN UPPLANDS LOKALTRAFIK MUSIK I UPPLAND UPPLANDSSTIFTELSEN UPPLANDSMUSEET EKONOMI Ekonomisk årsprognos Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Investeringar Likviditet Soliditet Pensionsskuld Nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat FINANSIELLT BOKSLUT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN KASSAFLÖDESANALYS TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER EKONOMISKA DEFINITIONER INTERNA KONTROLLPLANER (54)

3 Inledning Ekonomi Landstinget i Uppsala län redovisar ett delårsresultat uppgående till 326 miljoner kronor. Årsprognosen per augusti månad visar på ett positivt resultat om 142 miljoner kronor. Det råder stor osäkerhet i världsekonomin vilket påverkar situationen i Sverige och Uppsala län. Det är i nuläget väldigt svårt att säga hur mycket ekonomin påverkas den närmaste tiden. Att det blir en försvagning är alla bedömare överens om men hur mycket den försvagas råder det delade meningar om. På grund av denna osäkerhet så har SKL i september beslutat att sänka diskonteringsräntan (RIPS07) i kommunernas och landstingens landstingens pensionsskuldsberäkning. Effekten för kommuner och landsting blir att pensionsskulden ökar sammanlagt med miljarder kronor. Konsekvensen blir att avsättningen till pensioner ökar för landstingen och därmed ökar även kostnaderna. Enligt ny prognos från KPA, med sänkt diskonteringsränta, innebär det en kostnadsökning på 333 miljoner kronor för Landstinget i Uppsala län. Detta är en post som blev känd efter balansdagen, (31 augusti) och finns inte med i prognosen, men kommer att påverka resultatet för Tillgänglighet Huvuddelen av vårdcentralerna klarar både kraven på telefontillgänglighet och tid för nybesök till läkare. Primärvården genomför insatser vid de landstingsdrivna vårdcentraler som inte når målen. Kraven angående tillgänglighet till specialistbesök uppfylldes för delar av tertial ett och två. Landstinget fick därmed ta del av Kömiljarden för specialistbesök för fem av åtta månader. Kraven för tillgänglighet till operation och behandling uppfylldes inte under årets första åtta månader. Förvaltningsberättelse Året i korthet Kollektivtrafik i landstingets regi I juni beslutade länets kommuner och landstingsfullmäktige att landstinget ska fungera som huvudman för kollektivtrafiken från den 1 januari Uppföljning mammografi Landstinget har följt upp den upphandlade mammografiverksamhet avseende screeningverksamheten, den kliniska mammografin och täckningsgrader. Kallelseintervallerna är nu inom de tidsintervall som Socialstyrelsens riktlinjer anger. Kvaliteten på den medicinska granskningen är i enlighet med Socialstyrelsens riktmått. Avgiftsfri tandvård för barn Avgiftsfri tandvård har från och med 2011 utökats till att omfatta även tvååringar. Vården kan väljas inom Folktandvården eller privattandvården. Vid besöket ska föräldrarna få råd om barnets munhälsa. Genom att träffa föräldrarna tidigare finns större möjlighet att grundlägga goda munvårdsvanor och därmed ge fler barn bättre munhälsa. Ny driftsform för psykiatrisk öppenvård Närpsykiatri AB övertog den 31 januari 2011 driften av den psykiatriska öppenvården i norra länsdelen, inklusive Heby kommun. Utveckling vårdval i primärvården Sjukgymnastik infördes som ett nytt tilläggsåtagande i regelboken för vårdcentraler från den 1 februari En ny barnavårdscentral har startat i Uppsala. Bålsta vårdcentral har överlåtits till privat vårdgivare och ytterligare en vårdcentral startar i Bålsta. En ny vårdcentral i Uppsala har godkänts och startar under hösten Samordnad individuell planering Landstinget har tillsammans med länets kommuner antagit gemensamma rutiner för hur patientens lagstadgade rätt att erbjudas samordnad individuell planering ska genomföras. 3 (54)

4 Invigning av brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset I maj invigdes brännskadecentrum en ny, modern avdelning. I och med invigningen finns det nu en komplett vårdkedja avseende brännskadevård, från akut intensivvård med rätt kirurgi i rätt tid till individanpassad rehabilitering på Akademiska sjukhuset. Nationellt ansvar för kraniofacial kirurgi I juni beslutade rikssjukvårdsnämnden att Akademiska sjukhuset tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset får nationellt ansvar för kraniofacial kirurgi. Rikssjukvårdsuppdraget är en kvalitetsstämpel för den ansikts- och skallkirurgi som bedrivs vid Akademiska sjukhuset. Utökning av närvårdsavdelningen På Lasarettet i Enköping öppnades i juni palliativa vårdplatser och i september utökades de geriatriska vårdplatserna. Regional Cancercentrum Ett regionalt cancercentrum etableras i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion i september med det regionala kansliet förlagt till Akademiska sjukhuset. I var och en av Sveriges sex sjukvårdsregioner inrättas ett centrum som en del i en nationell strategi för att utveckla och förbättra svensk cancervård. Vårdval infört för primär hörselrehabilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat om att införa vårdval för primär hörselrehabilitering i landstinget. Enligt beslutet behåller Habilitering och hjälpmedel driften av den primära hörselrehabiliteringen i länets ytterkommuner samt den fördjupade hörselrehabiliteringen i hela länet. Den primära hörselrehabiliteringen i Uppsala och Knivsta kommuner tillhandahålls enbart av privata vårdgivare med landstingsavtal. Två privata vårdgivare har godkänts. Förändringen genomförs med start den 1 november Döva i vården För att öka kunskapen hos personal i vården om vikten av att anlita tolk när personer som är döva, dövblinda eller hörselskadade besöker sjukvården har informationsinsatser genomförts, till exempel genom filmen Döva i vården som visats på landstingets intranät. Utredning kring service och fastigheter Under året har en oberoende utredning genomförts i syfte att göra en översyn av Landstingsservice uppdrag och organisation. I slutet av maj godkände produktionsstyrelsen utredningens förslag om bland annat effektivitetshöjande åtgärder, besparingar och en tydligare organisation. Genomförandet av åtgärder pågår i full kraft. Exploatering Ulleråker Förstudie om möjligheterna till exploatering av Ulleråkersområdet är framtagen. Regional kulturplan Arbetet med en regional kulturplan som ska träda ikraft 2013 har under året hittills inneburit en fortsatt kartläggning av det kommunala kulturlivet i länet och en genomgång av verksamheten vid de regionala kulturinstitutionerna. Kommuner, kulturskapare, ideella organisationer och regionala institutioner har deltagit i arbetet. Resultatet är en bred kunskap om kulturlivet i länet som underlag för förslag om framtida utvecklingsområden och prioriteringar. Vårdval privat psykoterapi Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat införa vårdval för privat psykoterapi med start den 1 oktober En regelbok har antagits. Hittills har 26 privata psykoterapeuter antagits som vårdgivare. 4 (54)

5 Verksamhetens uppdrag och mål I detta avsnitt anges de uppdrag som landstingsfullmäktige har fastställt för budgetåret De är skrivna i punktform. Därefter följer kommentarer om hur uppdraget har uppfyllts. Under avsnittet hälso- och sjukvård har även inriktningen för planperioden besvarats. Detta är endast en extra information till läsaren. Inriktningarna är skrivna med kursiverad text. För att underlätta bedömningen av prognostiserad uppdragsuppfyllelse 2011 används följande symboler: Uppdraget är utfört alternativt kommer att utföras 2011 Uppdraget kommer delvis att utföras 2011 Uppdraget kommer inte att utföras 2011 I Landstingsplan och budget har landstingsfullmäktige fastställt 90 uppdrag. Av dessa så avser 57 uppdrag hälso- och sjukvård. Av alla uppdrag prognostiseras 64 uppdrag genomföras varav 39 inom hälso- och sjukvård. 16 uppdrag prognostiseras att delvis genomföras varav 15 inom hälso- och sjukvård. 10 uppdrag prognostiseras att de inte utförs varav 3 inom hälso- och sjukvård. Andelen uppdrag som prognostiseras bli genomförda är 71,1 procent vilket ska jämföras med 64,0 procent Andelen uppdrag som prognostiseras bli delvis genomförda är 17,8 procent jämfört med 30,7 procent Andelen uppdrag som prognostiseras att de inte utförs är 11,1 procent jämfört med 5,3 procent Sammanfattningsvis får den prognostiserade genomförandegraden, av uppdragen för 2011, anses vara tillfredsställande då den överlag ser ut att förbättras jämfört med Andelen genomförda uppdrag ökar med cirka sju procent. Dock ökar andelen ej genomförda uppdrag. God ekonomisk hushållning Utmaningar och strategier Under 2011 ska nödvändiga kostnadsanpassande åtgärder utarbetas som säkerställer att de beslutade 300 miljoner kronorna uppnås. Detta uppdrag har ersatts i och med landstingsstyrelsebeslut (dnr CK ) i februari angående åtgärder för en ekonomi i balans för Akademiska sjukhuset. Detta innebär att Akademiska ska minska kostnaderna med 100 miljoner kronor för 2011 (100 miljoner kronor per år ). Enligt prognos ser sjukhuset ut att klara detta. För 2011 indexeras förvaltningarnas ramar enligt framtagen teknik innebärande en differentiering mellan såväl förvaltningar som olika kostnader. I budgetarbetet för 2011 har förvaltningarnas ramar uppräknats individuellt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna fick en uppräkning på i snitt 2,4 procent men med variation mellan respektive förvaltning. Den genomsnittliga uppräkningen för landstinget var 2,2 procent. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Under 2011 ska arbetet genomföras med att utarbeta ett landstingsgemensamt balanserat styrkort. Arbetet med framtagande av balanserat styrkort påbörjades under 2010 och kommer att slutföras under I samband med att Landstingsplan och budget beslutas av landstingsfullmäktige i november så beslutas även det balanserade styrkortet. Under 2011 ska LIS (ledningsinformationssystem) även omfatta produktionsrapporter. Arbetet med framtagande av en produktionsmodell i LIS pågår och ska slutföras innan årsskiftet. 5 (54)

6 Under 2011 ska ett väl etablerat och fungerande samarbete finnas avseende en samordnad och gemensam produktionsplanering mellan sjukhusen och primärvården. Det råder i dagsläget en osäkerhet kring om detta kommer att uppnås. Utvärdering kommer att ske under hösten. Långsiktigt finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Under 2011 ska avsättning ske med 50 miljoner kronor till det egna kapitalet. Delårsrapporten baseras på den prognos som ligger per augusti och enligt den prognosen så kommer landstinget att uppnå detta. I och med den sänkta diskonteringsräntan så kommer detta dock att förändras och vid helårsbokslutet kommer därför uppdraget ej att uppnås. Under 2011 ska en formell långsiktig kontakt etableras med en finansiell aktör. En kontakt har upprättats med en finansiell aktör. Regelbundna möten har skett under (54)

7 Hälso- och sjukvård Utvecklingsområden i hälso- och sjukvården Förbättrat akut omhändertagande Tillgängligheten inom primärvården ska förbättras. Under 2011 ska alla primärvårdsmottagningar klara vårdgarantins krav om telefontillgänglighet och tid för läkarbesök. Huvuddelen av vårdcentralerna klarar både kraven på telefontillgänglighet och tid för nybesök till läkare. Primärvården genomför riktade insatser vid de landstingsdrivna vårdcentraler som inte når målen. En handfull privata vårdcentraler saknar telefonisystem som kan ta ut statistik till de nationella mätningarna. Landstinget har infört målrelaterad ersättning som ska stimulera vårdgivarna på två områden. Dels ska de leva upp till vårdgarantins krav och dels ska de investera i telefonisystem som gör det möjligt att delta i mätningar. Under 2011 ska hembesöksverksamheten utökas till att omfatta hela länet. Hembesöksverksamhet bedrivs ännu inte i hela länet, men under januari 2011 startade Uppsala hemläkarjour AB driften av hembesöksverksamhet i Uppsala och Knivsta kommuner. Sjukvårdsrådgivningens verksamhet ska utvecklas. Under 2011 ska webbplatsen 1177.se, med lokalt anpassat innehåll, starta. Webbplatsen har startat och regionalt material har lagts till det nationellt gemensamma. Till årsskiftet kommer en stor del av anpassningen vara gjord. Visionen är att 1177.se ska vara det självklara valet för allmänheten när det gäller information och tjänster inom hälsa, sjukvård och tandvård. Webbplatsen 1177.se ägs av Sveriges alla landsting och regioner och drivs av Inera AB. Genom att erbjuda plats för regional information kan 1177.se ersätta delar av befintliga landstingsdrivna webbplatser. Arbetet fortsätter under En nationell kampanj genomförs i november i syfte att öka kännedom om Närakutens uppdrag, att ta hand om patienter med mindre allvarliga åkommor, ska utvecklas. Därmed säkerställer landstinget att patienter med allvarliga åkommor får vård på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Under 2011 ska en utvärdering av Närakutens verksamhet slutföras. Resultatet från utvärderingen avgör hur verksamheten ska utvecklas. Sammanfattningsvis säger utvärderingen att det vid Uppsala Närakut ges rätt vård, till rätt patient, vid rätt tidpunkt och på rätt vårdnivå. Utvärderaren menar också att vården är av god kvalitet, sett ur ett patient- och personalperspektiv. Däremot uppfylls inte målet med att avlasta akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset fullt ut. Utvärderingens slutsats är att samarbetet med övriga aktörer bör öka och att fokus bör vara på hela vårdkedjan. Viktigt är också att ytterligare tydliggöra mål och funktion med verksamheten samt sprida kunskap om verksamheten till invånarna, vårdpersonal och övriga medaktörer. Detta då det råder en osäkerhet bland personalen och invånarna om vilka symptom som kan tas hand om vid Uppsala Närakut. Rapporten påtalar även att det för vissa perioder finns ett behov av triagering på Barnakutmottagningen. Resultaten av utvärderingen ska beaktas i arbetet med nästa upphandling av en närakut. Andelen patienter som får vänta mer än fyra timmar på akutmottagningar ska minska. Under 2011 ska en akutvårdsgaranti införas, utifrån särskilt framtagna förutsättningar. Regeringen har beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta ett system för att följa väntetider på landets sjukhusbundna akutmottagningar. I uppdraget ingår dels att fastställa vilken väntetidsstatisk som ska samlas in, dels att påbörja en sådan insamling. Socialstyrelsen får också i uppdrag i att föreslå kompletterande kvalitetsindikatorer för akutsjukvården utöver de väntetidsdata som 7 (54)

8 myndigheten ska arbeta fram. Landstinget avvaktar den nationella modellen. Utveckling av närvård Närvårdscentra ska byggas upp i Enköping, Tierp, Östhammar och Uppsala. Under 2011 ska en närvårdsavdelning starta i Östhammar. Närvårdsenheten invigdes 1 april Under 2011 ska en närvårdsavdelning i Enköping inrättas. Den första juni upprättades tre palliativa vårdplatser och den fösta september sex geriatriska vårdplatser i tillfälliga lokaler, i avvaktan på renovering. Resterande tre palliativa vårdplatser beräknas tillkomma vid årsskiftet 2011/2012. Under 2011 ska förutsättningar för att utveckla Tierps vårdcentrum till ett närvårdscentra undersökas i samarbete med Tierps kommun. En workshop tillsammans med berörda aktörer är planerad till första kvartalet Under 2011 ska förutsättningarna för att utveckla ett närvårdscentrum vid Samariterhemmet undersökas i samarbete med Uppsala kommun. Lokalplanering för Samariterhemmet är föremål för en särskild hantering inom LSU. Samordningen på individnivå ska förbättras genom införandet av individuella planer. Planen, som utarbetas i samråd med den enskilde, ska tydliggöra hur olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. Under 2011 ska en länsövergripande mall för individuell plan tas fram och introduceras i berörda verksamheter. Länsövergripande riktlinjer är fastställda och håller på att implementeras i alla länsdelar i samverkan med kommunerna. Riktlinjerna ska integreras med respektive enhets ledningssystem. Arbetet beräknas vara klart under Ersättningssystemen inom hälso- och sjukvården ska bidra till att stimulera utvecklingen av närvård. Under 2011 ska medel för närvårdsutveckling ingå i avtalen med vårdgivarna. Uppdraget är delvis uppnått i nuvarande ersättningssystem, men behöver vidareutvecklas så att förutsättningarna för lokal samverkan förbättras. Samfinansierade närvårdskoordinatorer bör finnas i alla kommuner. Under 2011 ska förutsättningar för att inrätta närvårdskoordinatorer i länets samtliga kommuner undersökas. Idag finns det närvårdskoordinatorer i alla kommuner förutom i Knivsta och Heby. Övrig inriktning under planperioden Mottagningar med specialister i öppenvård ska öka. Under 2010 löpte avtalen med barnspecialistläkare och koloskopier ut. Efter upphandling tecknades avtal dels med en ny barnmedicinsk öppenvårdsmottagning, dels med en koloskopiverksamhet. Två ersättningsetableringar har genomförts enligt lagen om läkarvårdsersättning. Med ovanstående nya avtal har landstinget lika många specialistmottagningar som tidigare i länet. Förändrat uppdrag för länssjukvården Övrig inriktning under planperioden Förändrade uppdrag för Akademiska sjukhuset respektive Lasarettet i Enköping när det gäller kirurgverksamheten ska leda till en förbättrad och mer kostnadseffektiv hälsooch sjukvård i länet. Effekterna av den förändrade styrformen för verksamheten vid Lasarettet i Enköping ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Genom diskussioner och beslut i branschrådet för kirurgi har produktion fördelats mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, vilket har förbättrat utnyttjandet av de gemensamma resurserna. Som exempel 8 (54)

9 kan nämnas att lasarettet har fått ta ett större ansvar för höft- knäprotesoperationer medan Akademiska ska överta bröstkirurgi från lasarettet. Dessutom prövas former för effektivare remisshantering och gemensamma väntelistor för sjukhusen. Genom ytterligare insatser och förbättrad samverkan mellan sjukhusen kan verksamheten bli än mer kostnadseffektiv. Den förändrade styrformen för Lasarettet i Enköping har inte utnyttjats i någon större omfattning, varför någon särskild uppföljning eller utvärdering inte har genomförts. Ökad valfrihet genom införande av vårdvalssystem Möjligheterna för patienterna att välja vårdgivare ska öka. Under 2011 ska vårdval inom privat psykoterapi införas. En regelbok har tagits fram och vårdvalet startar 1 oktober. Hitintills har landstinget tecknat avtal med 26 privata psykoterapeuter. Under 2011 ska det utredas inom vilka områden, främst inom den öppna specialiserade vården, som vårdvalssystem ska införas. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott har beslutat att införa vårdval inom tre områden under 2012, ögonbottenfotografering vid diabetes, ljusbehandlingar vid hudsjukdomen psoriasis samt kataraktoperationer. Regelböcker har tagits fram tillsammans med berörda förvaltningar och vårdgivare och antas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen under hösten. Under 2011 fortsätter arbetet med att inventera och analysera fler lämpliga områden som ska ingå i vårdvalssystem åren 2012 till I först hand ska området primär höft- och knäledsprotes analyseras. Övrig inriktning under planperioden Metoder för att följa upp vårdgivare ska utvecklas avseende kvalitet, tillgänglighet, bemötande och ekonomi. Patientens möjlighet att välja vårdgivare ska underlättas genom att kvalitetsaspekter som tillgänglighet och patienttillfredsställelse görs tillgängliga på webben. I varje avtal finns mål om kvalitet, tillgänglighet, bemötande och ekonomi. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen följer de ekonomiska prognoserna varje månad. Landstinget deltar i SKL:s nationella mätningar av väntetider. Patienternas upplevelser av bemötande följs upp via nationella patientenkäter och vårdbarometern. Av vårdgivarnas årsredovisningar framgår om avtalade kvalitetsmål uppnåtts. SKL:s mätningar av väntetider till specialistvården och väntetider till primärvården finns på På kan befolkningen jämföra vårdgivare i hela landet. Befolkningen kan även ta del av resultaten av vårdbarometerns mätningar på Grupper med särskilda behov i hälso- och sjukvården Barn och ungdomar Barnrättsperspektivet enligt FN:s barnkonvention ska implementeras i alla landstingets berörda verksamheter Under 2011 ska en handlingsplan för implementeringsprocessen skrivas fram. Landstingets kompetenscentrum för hälsoinriktade insatser för barn och unga har utarbetat ett underlag för beslut under hösten. I planen behandlas bland annat insatser som idag upplevs som problematiska av utförarna, som att genomföra barnkonsekvensanalyser inför beslut som rör barn och att låta barn vara delaktiga i besluten. Det förebyggande familjecentrerade arbetet, till exempel i form av familjecentraler och föräldrautbildningar, ska utvecklas tillsammans med länets kommuner. Under 2011 ska ett länsövergripande kunskaps- och utvecklingscenter för familjecentrerat arbete bildas. Förslag om ett länsövergripande center har tagit fram tillsammans med länets kommuner genom beslut i TKL. Beslut om inrättande ska fattas av respektive huvudman under hösten (54)

10 Samordningen av den pediatriska öppenvården ska förbättras. Under 2011 ska en utredning vad gäller möjligheterna att utveckla ett barncentrum genomföras. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tagit ett inriktningsbeslut om Primärvårdens anslagsfinansierade verksamhet. Ett barn och ungdomscentrum ska bildas i syfte att bland annat förbättra samordningen av den pediatriska öppenvården. Tillgängligheten till insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska öka, genom samordnande insatser mellan kommunernas verksamheter, primärvården och specialistvården. Under 2011 ska erfarenheterna från modellområdesarbetet i den södra länsdelen tas tillvara och spridas till övriga delar av länet. De modeller som tas fram och prövas i södra länsdelen sprids till övriga länsdelar via närvårdskoordinatorernas länsövergripande samverkan. Modellerna behöver sedan anpassas till respektive länsdels lokala förutsättningar för att fungera optimalt. Tidiga insatser för att förbättra tandhälsan hos barn ska utvecklas. Under 2011 ska avgiftsfri allmäntandvård utökas till att omfatta även 2- åringar. Vården kan väljas inom Folktandvården eller privattandvården. Vid besöket ska föräldrarna få råd om barnets munhälsa. Genom att träffa föräldrarna tidigare finns större möjlighet att grundlägga goda munvårdsvanor och därmed ge fler barn bättre munhälsa. Övrig inriktning under planperioden Barnavårdscentralernas arbete ska nå de uppsatta kvalitetsmålen. Barnhälsovårdens årsrapport för 2010 visar att flertalet kvalitetsmål uppnås. Det är positivt att så gott som alla nyfödda barn deltar i programmet för hälsoövervakning. Det finns också exempel på mål som inte uppnås exempelvis minskar andel mödrar som ammar sina barn och andel barn som fått hembesök under sitt födelseår har fortsatt minska och det är stor variation mellan barnavårdscentralerna. Äldre Äldre personer som har behov av läkarvård i hemmet ska få tillgång till detta. Under 2011 ska en försöksverksamhet med hembesöksteam starta i Uppsala. Teamet, som har till syfte att förhindra onödiga sjukhusinläggningar, utgår från geriatriken vid Akademiska sjukhuset. Uppdraget är genomfört men verksamheten utgår från Hemvårdsenheten i primärvården istället för ifrån geriatriken på Akademiska sjukhuset. Under 2011 ska verksamheten vid hemvårdsenheten tryggas ekonomiskt. Verksamheten har tryggats ekonomiskt genom utökat anslag till Primärvården Insatserna för äldre personer med psykiatrisk problematik ska utvecklas i samverkan med länets kommuner. Under 2011 ska förslag till nya vårdformer för äldre personer med psykiatrisk problematik tas fram inom ramen för det pågående närvårdsarbetet. Akademiska sjukhuset har förstärkt vårdkedjan vid utskrivning av BPSD (Beteende och Psykiska Symtom vid Demens). Det genomförs också insatser av skötare och/eller sjuksköterska i särskilda boenden för att kunna ge patienter vård i sin närhet. Samverkan med kommunerna ska stimuleras med målet att tandvårdsstödet ska nå alla berättigade äldre. År 2010 tecknades en överenskommelse om Ansvarsfördelning kring uppsökande verksamhet och tandvårdsstöd för vissa äldre och personer med funktionsnedsättning med Uppsala kommun. Under 2011 ska motsvarande överenskommelser tecknas med övriga kommuner i länet. 10 (54)

11 Samtliga kommuner har undertecknat överenskommelsen om ansvarsfördelning. Arbete pågår för att uppnå överenskommelsens syfte. Övrig inriktning under planperioden Kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret ska implementeras i alla berörda verksamheter. Arbetet ska ske i samverkan med länets kommuner och Regionförbundet. Rehabiliteringsinsatser för äldre ska särskilt uppmärksammas i samband med att närvårdscentra byggs upp i olika delar av länet. Metoder för att stimulera till fysisk aktivitet samt förhindra fallskador bland äldre ska utvecklas, i enlighet med den regionala folkhälsopolicyn. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping bedriver ett aktivt utvecklingsarbete med kvalitetsregistren. Beträffande Svenska palliativregistret handlar det både om att bredda användningen till fler verksamheter samt öka registreringsgraden för redan registrerande enheter. Beträffande Senior alert handlar det om att starta ett systematiskt registreringsarbete i nu definierade verksamheter. En organisation är under uppbyggnad för manuell överföring från Cosmic till registret i avvaktan på en teknisk lösning. Målet är att samtliga uppgifter ska vara inregistrerade till Senior Alert vid årets slut. I primärvården är palliativregistret ett underlag för utbildning i palliativ vård där det är de särskilda boendeenheterna som är de registrerande enheterna. Beträffande Senior Alert kommer primärvårdens läkare att delta i utformning av åtgärdsplaner för de riskpatienter som sjuksköterskor i kommunen identifierar. Informationsinsatser gällande registren planeras till vårdcentralschefer och läkare på vårdcentralerna under hösten Rehabiliteringsinsatser för äldre har uppmärksammats i samband med uppbyggnad av Närvårdsavdelningen i Enköping-Håbo samt Närvårdsenheten i Östhammar. Hälso- och sjukvården har påbörjat ett aktivt utvecklingsarbete som bland annat innefattar ett nära samarbete med Friskvårdslots. Under hösten genomförs ett försök med fysisk aktivitet på recept för äldre. Personer med funktionsnedsättning Avgifterna för personer som är i behov av långvariga och omfattande insatser från hälso- och sjukvården ska begränsas. Under hösten 2011 ska ett samordnat högkostnadsskydd, via en IT-baserad lösning, införas. Utvecklingen av systemet pågår men det kommer inte att vara klart att införa under hösten. Införandet beräknas ske under Fritt val inom hjälpmedelsområdet ska införas första januari Under 2011 ska en kartläggning av lämpliga områden för fritt val inom hjälpmedelsområdet ske. Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel. Komplementet innebär att en rekvisition lämnas ut till brukaren efter bedömning av behovet av hjälpmedel. Fritt val av hjälpmedel är frivilligt och är ämnat för brukare med långvarigt behov av hjälpmedel. Fritt val är en del i habilitering- och rehabiliteringsprocessen. En kartläggning av lämpliga hjälpmedelsområden har genomförts. Lämpliga områden som landstinget ansvarar för finns inom hjälpmedelscentralen och syncentralens verksamhet. Landstinget kommer att benämna reformen som ett friare val. Samordningen på individnivå ska förbättras genom införandet av individuella planer, som tillsammans med den enskilde ska se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs. Under 2011 ska en länsövergripande mall för individuell plan tas fram och introduceras i berörda verksamheter. Länsövergripande riktlinjer är fastställda och håller på att implementeras i alla länsdelar i samverkan med kommunerna. Riktlinjerna ska integreras med respektive enhets ledningssystem. Arbetet beräknas vara klart under (54)

12 Övrig inriktning under planperioden Ny kunskap om levnadsförhållanden bland personer med funktionshinder ska tillvaratas i utformningen av insatser. Habilitering och hjälpmedel har utvecklat och använder livsstilsformulären för relevanta grupper. För hela förvaltningen har hittills under året 144 personer tillfrågats och fyllt i formuläret själva eller med hjälp. Frågorna handlar om vanor rörande tobak, alkohol och fysisk aktivitet. I samband med individuell habiliteringsplanering gås utbudet av fysiska motionskoncept i habiliteringens kurskataloger igenom med de flesta brukare och särskilt med personer i uppenbara behov att förändra livsstil på grund av exempelvis övervikt och dålig kondition. I samband med genomgång planeras åtgärder i samråd med brukaren. De som får frågorna är brukare över 18 år som har intellektuell förmåga att förstå frågorna. Personer från andra länder Insatserna till nyanlända flyktingar ska samordnas. Under 2011 ska möjligheten att utveckla ett transkulturellt centrum, i samverkan med kommunerna, utredas. Utredningen har påbörjats och beräknas vara färdig i början av Övrig inriktning under planperioden Landstingets riktlinjer för hanteringen av asylsökandes och tillståndslösa personers hälso- och sjukvård ska implementeras och följas upp. Samarbetet mellan Migrationsverket och landstinget ska utvecklas, för att säkerställa att alla asylsökande hinner få hälsosamtal. Arbete pågår med att införa riktlinjerna och uppföljningen kommer att ske under första kvartalet Migrationsverket hänvisar alla asylsökande till landstingets asylhälsa, Cosmos. Personer med psykisk ohälsa/sjukdom Kvalitetsarbetet inom området ska utvecklas och nationella kunskapsunderlag inom området ska implementeras. Under 2011 ska resultaten från Socialstyrelsens granskning av den psykiatriska vården och den nationella patientenkäten analyseras av verksamheten. Analysen ska ligga till grund för förbättringsarbete Efter att de olika granskningarna gjorts har psykiatridivisionen gått igenom resultatet och haft förbättringsförslag på olika områden. Bland annat har en genomgång gjort av alla Lex Mariaanmälningar under för att belysa systemfel och hitta utvecklingsområden. I den organisationsanalys som gjorts inför flytten till Psykiatrins Hus har särskilt beaktats hur man kan förbättra flöden och patientarbetet för att både förstärka patientsäkerheten och öka brukarnas deltagande på ett bra sätt. Bland annat inrättas ett särskilt rum i huset för brukarföreningarna för att på detta sätt säkerställa deras närvaro och delaktighet i psykiatrins verksamhet. Psykiatridivisionen kompletterar den nationella patientenkäten med egna enkäter som har en betydligt bättre svarsfrekvens och som har utarbetats i samarbete med brukarna. Dessa ligger till grund för arbetet med ständiga förbättringar. Under 2011 ska berörda verksamheter delta i arbetet med att utveckla kvalitetsregister inom området samt bidra till implementering av Socialstyrelsens riktlinjer kring depression och ångest respektive schizofreni. Landstinget i Uppsala har tillsamman med Örebro läns landsting ansvaret för att bygga upp Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister. Psykiatridivisionen deltar aktivt i de arbetsgrupper som ansvarar för att utveckla kvalitetsregister inom området. Divisionen har haft särskilda dagar med inbjudna gäster från vår region och då diskuterat förbättringar i registren. Rapportering till registren har ökat och divisionen är delaktiga i dialogen om förenklad rapporteringen till registren genom samkörning av vissa delar av den elektroniska journalen. Akademiska sjukhuset arbetar med implementering av riktlinjerna på flera oli- 12 (54)

13 ka sätt. Detta sker bland annat genom det så kallade Carolinaprojektet som är ett utvecklingsprojekt för bättre och tydligare diagnostik samt genom stegvis behandling med de metoder som förespråkas i nationella riktlinjerna. Det har gjort ändringar i det interna utbildningsprogram för att bättre svara upp mot de krav som ställs på verksamheten vad gäller att följa riktlinjerna. Lokala vårdprogram har utarbetats utifrån Nationella riktlinjer för depressions- och ångestsyndrom. Strukturen för vårdprogrammen är klar, vårdprogram för depression är ute på remiss och programmet för ångest går ut på remiss under hösten. Samarbete med Primärvården pågår. Den upphandlade vårdgivaren Närpsykiatri AB har skapat nya rutiner utifrån nationella riktlinjer samt rapporterar till Kvalitetsstjärnan och Psykos-R. Närpsykiatri ska även delta i BipoläR och BUSA. Verksamheten har också utarbetat vårdprogram för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Samverkansöverenskommelser mellan landstinget och länets kommuner ska implementeras och konkretiseras i form av handlingsplaner. Under 2011 ska överenskommelser och handlingsplaner tas fram i samtliga delar av länet. Några handlingsplaner är framtagna och ett implementeringsarbete pågår. Andra handlingsplaner är under utveckling och beräknas vara införda under Personer med tandvårdsrädsla ska få tillgång till fobibehandling i grupp. Under 2011 ska en utvärdering av projektet med fobibehandling i grupp genomföras. Resultatet från utvärderingen avgör hur verksamheten ska utvecklas. Fobibehandling i grupp ingår i ordinarie verksamhet. Övrig inriktning under planperioden Hälsoinriktade insatser för personer med allvarlig psykisk sjukdom ska utvecklas. Metoder för att stödja anhöriga till personer med psykisk ohälsa/sjukdom ska utvecklas. På dagvårdsenheten på Akademiska sjukhuset är fysisk aktivitet en del i behandlingen vid depression och bipolär sjukdom. En annan viktig del är kognitiv beteendeterapi som också syftar till självhjälp. Målsättningen är att patienterna ska få ökad tillit till den egna förmågan och bli friska. Valet av motionsform varierar, från lätt pulshöjande promenader ensam eller i grupp till regelbundna styrketränings- och konditionspass två gånger i veckan. Arbetssättet får positiva resultat både i form av färre vårddagar på sjukhus och genom en tydlig förbättring i patienternas depressionssjukdom. Inom psykosvården finns en speciell hälsosatsning på psykospatienter som är en grupp som särskilt är i riskzonen för dålig hälsa. Satsningen inkluderar exempelvis promenader, kostråd och medicinuppföljning. För att öka förutsättningen för att patienten ska tar ansvar för sin hälsa breddutbildas personalen i metoden Motiverande samtal, som är en av metoderna i kommande nationella riktlinjer. Närpsykiatri AB erbjuder ett flertal gruppverksamheter där även primärvårdens patienter kan delta. Exempelvis finns promenadgrupp psykospatienter, sömngrupp, slutarökagrupp och mindfullnessgrupp. Akademiska sjukhuset erbjuder familjestöd för vuxna och barn där olika metoder används, exempelvis IMR, Falloon och Beardslee. Sjukhuset har under året också anordnat anhörigutbildningar för depression, bipolära sjukdomar och psykos. Inom allmänpsykiatri finns det möjlighet till egen samtalskontakt i kortare samtalsserier för att underlätta för och stödja anhöriga. Sjukhuset är en part inom Trappan som är en verksamhet vars uppgift är att stödja barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk. Verksamheten är ett samarbete med Uppsala kommun. Samarbete finns med studieförbunden i syfte att erbjuda studiecirklar för anhöriga. Det hålls regelbundet brukarråd med både brukare och anhöriga, där en dialog förs kring verksamheten och hur den kan förbättras. 13 (54)

14 Närpsykiatri AB inhämtar synpunkter från anhöriga och har flera riktade insatser för anhöriga och närstående. Exempelvis finns personal som tar särskilt ansvar för kontakter med anhöriga och närstående, barnambassadörer, kaféverksamhet och stödgrupper och utbildningar och föreläsningar. Utbildningsoch utvecklingsinsatser har prövats i form av anhörigutbildningar, familjestöd och Trappan -verksamhet som är stöd till barn med föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk i samverkan med Uppsala kommun. Kvalitet i hälso- och sjukvården Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Forsknings- och utvecklingsarbete Övrig inriktning under planperioden Samverkan med såväl Uppsala universitet som övriga universitet/högskolor inom regionens landsting ska utvecklas när det gäller forskning och utveckling. FoU-frågorna ska lyftas fram i samarbetet med de övriga landstingen i sjukvårdsregionen. Personer från olika yrkeskategorier och med begränsad erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete ska stimuleras till att bedriva FoU-arbete. FoU-aspekter ska finnas med vid upphandling av tjänster hos externa utförare. Forsknings- och utvecklingsfrågorna är väsentliga för en långsiktigt framgångsrik verksamhet. En kartläggning av förvaltningarnas landstingsfinansierade FoU-verksamhet har på uppdrag av landstingsdirektören genomförts med syfte att identifiera organisation, resurser och insatsområden. Landstingets FoU-policy och förvaltningarnas FoUstrategier/-program, är vägledande för kontinuerligt utvecklat samarbete med universitetet och med övriga landsting i regionen i regionala forskarnätverk. Forskning inom det allmänmedicinska området utvecklas. Primärvården har etablerat en plattform för fortsatt FoU-verksamhet och i syfte att stimulera nya yrkesgrupper att forska. För första gången utlyses medel för magister- och masteruppsatser, riktade till personal med medellång utbildning. Vid årets slut kommer Folktandvården, Primärvården, Habilitering och hjälpmedel samt Akademiska sjukhuset att redovisa FoU-bokslut. Akademiska sjukhusets forskning spänner över ett brett fält och många forskningsprojekt och projektet Innovation Akademiska lyfts särskilt fram. Utvecklingsarbete för att öka kunskapsstyrningen Inriktning planperioden och uppdrag 2011 Nationella kunskapsunderlag ska implementeras i landstingets verksamheter. Under 2011 ska Socialstyrelsens riktlinjer om schizofreni, lungcancer, levnadsvanor, rörelseorganen och tandvård särskilt uppmärksammas. Insatser har genomförts för att implementera de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram för stora sjukdomsgrupper. I januari anordnades ett regionalt remisseminarium om uppföljningen av strokesjukvården. Uppföljningen är inriktad på analys och utvärdering av kvalitet samt effektiviteten inom strokesjukvården. I juni anordnades ett seminarium kring mat vid diabetes som resulterat i en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal. Slutliga riktlinjer har presenterats för lungcancer, schizofreni och tandvård. Slutliga riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar samt en komplettering av hjärtsjukvård och strokesjukvård presenteras inom kort. Ett seminarium hålls i oktober för att diskutera sistnämnda komplettering. Lokala vårdprogram utarbetas för depressions- och ångestsyndrom och den politiska viljeinriktningen för lungcancervård har antagits. Inom tandvården pågår arbetet med genomgångar av riktlinjerna och hur de ska tillämpas när råd ges till patienter och vid val av behandling. Övrig inriktning under planperioden Metoder för kunskapsstyrning inom Uppsala- Örebroregionen ska fortsätta att utvecklas, bland annat genom framtagandet av regionala uppdragsbeskrivningar och ett intensifierat arbete inom de regionala specialitetsråden. 14 (54)

15 Uppföljnings- och revideringsprocessen kring landstingets program ska samordnas med det regionala utvecklingsarbetet. Landstinget ska aktivt delta i det nationella utvecklingsarbetet kring Öppna jämförelser samt ta tillvara arbetet med medicinska indikationer som genomförs inom SKL. Berörda förvaltningar ska i större utsträckning registrera data i olika kvalitetsregister samt använda sig av resultaten från kvalitetsregistren i det interna utvecklingsarbetet. Inom Uppsala-Örebro-regionen tas politiska viljeinriktningar fram i dialog med regionala specialitetsråd. Under året har två yttranden lämnats till Socialstyrelsen om sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar. Den politiska viljeinriktningen för lungcancervård har antagits. Målen i viljeinriktningarna beaktas sedan i avtal med olika vårdproducenter. Landstingets uppföljningsarbete samordnas med Socialstyrelsens uppföljning av de nationella riktlinjerna genom att successivt avsluta och ersätta landstingets egna program med de regionala viljeinriktningarna. Uppföljning av strokeprogrammet presenteras under hösten. Landstinget deltar aktivt i den nationella strokekampanjen och en ansvarig processledare är utsedd för att säkerställa att sjukhusen är förberedda för en utökad tillströmning av patienter. Landstinget har representation i berörda arbetsgrupper på SKL. Ansvarig sprider information och material kring nya publikationer inom organisationen. Landstinget medverkar och bidrar vid eventuella remissförfrågningar. Landstinget har ökat sin registrering i Svenska palliativregistret och Senior alert. Akademiska sjukhuset kommer också att påbörja registrering i ett nytt register, Svenska Traumaregistret. Akademiska sjukhuset arbetar med att införa Uppsalamodellen som ska förbättra inrapporteringen till patientregister. De första verksamhetsområdena går in i Uppsala-modellen under oktober. Habiliteringen har medverkat i utveckling av två kvalitetsregister, ortopediskt register CPUP och ett regionalt register inriktat på habiliteringsspecifika kvalitetsindikatorer, benämnt HEFa. Rutiner för inrapporteringar är utarbetade. Primärvården vidtar olika åtgärder för att stärka sin registrering och ambitionen är att omsätta resultatet av mätningarna i det interna utvecklingsarbetet. Säker hälso- och sjukvård Inriktning planperioden och uppdrag 2011 Landstinget ska ha ett enhetligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Under 2011 ska ett landstingsgemensamt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet utarbetas och implementering påbörjas. Habilitering och hjälpmedel, Eriksbergs vårdcentral, plastikkirurgen, käkkirurgen och Landstingets ledningskontor är pilotverksamheter i arbetet med att implementera ledningssystem. Pilotverksamheterna startade sitt arbete i september och delprojektledare och resurspersoner är utsedda i respektive projekt. Landstinget ska arbeta med att minska risken för komplikation till följd av influensavirus. Under 2011 ska landstinget erbjuda fri vaccination avseende säsonginfluensavirus till av Socialstyrelsen rekommenderade riskgrupper. De av Socialstyrelsen rekommenderade riskgrupperna erbjuds fri vaccination av säsongsinfluensavaccin. Arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner ska fortsätta. Under 2011 ska berörda förvaltningar förstärka sina insatser vad gäller basala hygienrutiner och klädregler. Följsamheten till rutinerna ska följas upp. Under senvåren skärptes kraven vad avser basala hygienregler och klädregler på såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Förändringarna innebär något hårdare krav på medarbetarna än de som SKL ställer i sina anvis- 15 (54)

16 ningar till punktprevalensmätningarna. Information har gått ut bland annat via Navet och Ronden. Det har även tagits fram ett särskilt presentationsmaterial för att underlätta för alla chefer och hygienombud i arbetet med att införa förändringarna. Uppföljning av den 2010 fastställda hygienorganisationen på Akademiska sjukhuset har ägt rum och särskilda möten med hygienansvariga läkare har genomförts och planeras. På Lasarettet i Enköping görs regelbundna kontroller kring förekomst av vårdrelaterade infektioner, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, smärta, trycksår och nutritionsstatus. Läkemedelsförskrivningen ska vara ändamålsenlig och säker Under 2011 ska läkemedelsgenomgångar genomföras för alla patienter som är 80 år eller äldre. På Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping genomförs läkemedelsgenomgångar med apotekare på vissa kliniker och centra med många äldre patienter. Distriktsläkare i egen regi samt privata vårdcentraler har tillgång till apotekare via hemvårdsenheten. Dessutom genomförs läkemedelsgenomgångar av distriktsläkare utan apotekarstöd. Läkemedelsgenomgång dokumenteras i Cosmic och en speciellt framtagen checklista används. Antal läkemedelsgenomgångar/läkemedelsavstämningar och åtgärder redovisas samlat i årsredovisningen. Under 2011 ska möjligheten till en ändamålsenlig och effektiv förskrivning av Apodos utredas. Landstingsövergripande riktlinjer och förvaltningsspecifika rutiner är framtagna och införda i verksamheterna. Antalet apodospatienter i länet minskar stadigt utifrån framtagna riktlinjer. Under 2011 ska läkemedelsmodulen i Cosmic implementeras, så att samtliga förskrivare med tillgång till journalsystemet har tillgång till en korrekt läkemedelslista. Läkemedelsmodulen i Cosmic är implementerad i hela landstinget. Övrig inriktning under planperioden Landstingets förvaltningar ansvarar för att den antagna patientsäkerhetsplanen anpassas till förvaltningsnivå med mätbara mål och att dessa mål följs upp årligen. Sedan Socialstyrelsen kom med sin föreskrift God vård (SOSFS 2005:12) har det funnits krav på att landstinget ska ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Vid Socialstyrelsens granskning 2009 framkom att de ledningssystem som fanns inom landstinget inte var tillräckligt väl kända och inte heller landstingsövergripande. Landstingsstyrelsen beslöt därför 2010 att upprätta ett sådant landstingsövergripande system. Införandearbetet har, under hösten 2011, startat inom flera verksamheter. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Landstinget ska samordna den nationella patientenkäten som genomförs vartannat år inom primärvården respektive specialistvården. Resultaten ska användas som underlag för förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Under 2011 ska följande verksamheter delta i den nationella patientenkäten, primärvården, barnakuten, barn och ungdomspsykiatrin samt verksamheter inom öppen och slutenvård för barn. Under våren 2011 har landstinget genomfört den nationella patientenkäten inom barnakutvård och barnsjukvård. Redovisning samt offentlig publicering av resultaten sker i oktober Patientenkäten inom områden barn och ungdomspsykiatrin samt primärvården planeras under hösten. En styrgrupp för den nationella patientenkäten bildades under våren Styrgruppen har i uppdrag att sprida information inom förvaltningar och mottagningar, utveckla återkoppling och kommunikation av resultat samt ta fram en handlingsplan för ett systematiskt arbete med de nationella mätningarna. I uppdraget ingår också att bevaka och informera berörda verksamheter om patientsäkerhetsmiljarden som bland annat innehåller 16 (54)

17 krav på att landstingen ska delta i den nationella patientenkäten. Övrig inriktning under planperioden Landstingets verksamheter ska fortlöpande utbilda sin personal i bemötandefrågor, i ett utökat samarbete med brukar- och anhörigföreningar. Metoder för stöd till anhöriga ska utvecklas och goda exempel ska systematiskt spridas till andra verksamheter. Hälsofrämjande insatser som syftar till att göra individen kapabel att ta kontroll över sin egen hälsa ska utvecklas, som till exempel patientutbildningar i egenvård eller utveckling av självhjälpsgrupper. Inom habiliteringen utvärderas kontinuerligt även stödet till anhöriga vid uppföljning av habiliteringsplaner och vid kursdeltagande. Efter avslutad kontakt på samtalsmottagning görs utvärdering av varje enskilt uppdrag. Program för anhörigstöd har tagits fram. Programmet grundar sig, vad gäller föräldrastöd, på rekommendationer som 2010 antagit av Sveriges habiliteringschefer. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har satsat på ett treårigt utvecklingsprojekt för en gemensam struktur för utbildning och handledning i metoden motiverande samtal. Motiverande samtal används som metod för att öka patientens förmåga att själv ta kontroll över sitt välbefinnande. Projektet går nu in i en implementeringsfas som ska ge landstingets personal den kompetens som krävs för att möta kraven i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Effektiv hälso- och sjukvård Ökad användning av it i vården Möjligheterna att automatiskt hämta data från det elektroniska journalsystemet ska öka. Under 2011 ska arbetet för att utveckla en webbportal för standardrapporter påbörjas. Arbete pågår med att utöka användandet av LIS som webportal för uppföljning och statistik via standardrapporter. Standardrapporter kan utgöras av information framställd via Diver men även av information framtagen via BusinessObjects. Prognosen är att andelen rapporter som görs tillgängliga i webportalen eller via automatiskt riktade utskick, ökar under tertial tre. Ett arbete har genomförts med att automatisera processen för att hämta och bearbeta information från Cosmic till Diver, för exempelvis produktionsuppföljning. Förutsättningar för begreppet sammanhållen journalföring för väsentliga delar av länets vård, ska utarbetas. Under 2011 ska landstingen i regionen utarbeta metoder som gör det möjligt att utbyta patientinformation, i enlighet med reglerna i Patientdatalagen. Landstinget deltar i arbetet som pågår inom NPÖ-projektet men är beroende av införandetakten i övriga landsting. Under 2011 ska det tydliggöras hur det elektroniska journalsystemet (EPJ) ska samverka med Nationell patientöversikt (NPÖ) respektive Rådgivningssystemets journal (RGS). Under året har en ny modul i EPJ/Cosmic driftsatts vilken möjliggör samverkan med NPÖ. Patienternas möjlighet till tidsbokning via nätet ska vidareutvecklas. Under 2011 ska tidbokning via nätet etableras inom primärvården och utökas inom andra verksamheter. Införandet pågår men kommer inte att hinna genomföras på alla enheter under Införandeprojektet har startat för både privata och offentlig vårdgivare inom både primärvård och specialistvård. Förvaltningspersonal är anställd under hösten. Själva införandet kommer minst att pågå under hela 2011 och Övrig inriktning under planperioden Patienternas tillgång till den egna journalen via internet ska öka. Arbetet med att göra journalen tillgänglig är påbörjat och patienterna kommer att få tillgång till vissa delar av sin journal men hela projektet kommer inte av vara slutfört under 17 (54)

18 2011. Ett europeiskt projekt som rör patienternas tillgång till den egna journalen kommer att starta i januari Projektet kommer att ledas av Landstinget i Uppsala län. Jämlik hälso- och sjukvård Landstingets policy respektive plan för likabehandlingsarbete ska implementeras i landstingets verksamhet. Under 2011 ska landstingets verksamheter vidta åtgärder inom de bristområden som identifierats inom respektive verksamhet. Under 2010 har HBT-certifiering av sju kliniker slutförts inom Folktandvården och ytterligare fem kliniker under våren En patientenkät genomförs vartannat år (senast 2010). Förutom den stora enkäten använder Folktandvården andra sätt att mäta, exempelvis fokusgrupper där en specifik fråga belyses. Inom Akademiska pågår ett arbete med att ta fram en handlingsplan avseende likabehandling av personal. Vad gäller likabehandling av patienter och deras närstående ägde en workshop rum i slutet på 2010 som resulterade i en rad aktiviteter avseende patientkallelser och informationsmaterial. Några exempel på detta är att informationsmaterial i patientutrymmen har anpassats efter rullstolsburna patienter och Barnwebben har kommit till för att anpassa informationen efter åldern. Övrigt informationsmaterial samt information på internet har setts över så att begrepp som närstående/partner används istället för maka/make, vårdnadshavare/målsman istället för mamma/pappa. Blå Rummet samt sjukhusbiblioteket tillhandahåller informationsmaterial samt litteratur på olika språk. Samtliga verksamhetsområden har en funktionsbrevlåda som vittjas varje vardag och som bland annat hörselskadade kan använda för kommunikation med sjukhuset. I sjukhusets Kvalitetshandbok finns flera styrande dokument angående bemötande samt jämlik vård. Lasarettet i Enköping arbetar systematiskt för att undvika godtycke och diskriminering vid tillsättningar. Under år 2011 utreder Lasarettet i Enköping förutsättningarna för att HBT-certifiera lasarettets verksamheter För att möta behov hos äldre brukare har Habilitering och hjälpmedel utvecklat metoder för att identifiera tidiga tecken på demens, främst hos personer med utvecklingsstörning. Dessa metoder kan användas av närstående vid misstanke om demensutveckling. Informationsinsatser har ökat och en ny manual för habiliteringsplanering och bildstöd har tagits fram för att öka barn och ungas delaktighet. Utbildningsinsatser till berörd personal inom Uppsala kommun och landstinget pågår i samarbete med verksamhetsområde äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset. Primärvården har integrerat likabehandlingsplanen i sin nya värdegrund. Verksamheten fortsätter sitt arbete med en medarbetarskapspolicy. Landstingets lokaler ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Under 2011 ska tillgänglighetsanpassningar ske i enlighet med den prioriteringsordning som tagits fram inom Landstingsservice. Inom Habilitering och hjälpmedel är arbetet med att åtgärda anpassningar enligt inventeringslistan nästan slutfört. Ny hiss vid infotekshuset med stabilare funktion är installerad. Arbetet med inre och yttre skyltning har fortsatt under året och skyltplan för hela Kungsgärdet är framtagen och överlämnad till landstingsservice. På Lasarettet i Enköping har tillgänglighetsarbetet utförts av personal från respektive verksamhet tillsammans med lokalsamordnare och representant för handikapprörelsen. Tydlig prioritering av vilka lokalytor som ska inventeras är gjord och begränsas i första hand till de lokaler som patienten möter ensam. Samtliga hissar är ombyggda och markarbete utanför entré 4E är genomfört med stannplan och ramp. På Akademiska sjukhuset prioriteras mottagningsplan och entréer. Markering 18 (54)

19 i golv av hur dörrar öppnas har utförts för att undvika olyckor. Vårdavdelningar och mottagningar är inventerade. Primärvården försöker påverka så att en samordning görs med tillgänglighetsåtgärder när ordinarie renovering/ ombyggnationer genomförs. Övrig inriktning under planperioden I avtal med externa utförare/nya vårdgivare ska det ställas krav på att lokalerna uppfyller landstingets riktlinjer för tillgänglighet. I de upphandlingar som genomförts under 2011 har, i de fall entreprenören har verksamheten förlagd i egna lokaler, krav ställts på att lokaler som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvård i rimlig tid All vårdpersonal ska ha god kännedom om vårdgaranti och valfrihet för att kunna informera vårdsökande/patienter. Under 2011 ska en undersökning av personalens kännedom om vårdgaranti och valfrihet genomföras. Resultatet ska följas upp av en informationskampanj riktad mot länets befolkning och vid behov även mot landstingets personal. Arbetet med att genomföra undersökningen kommer att starta under hösten. Landstingets vårdverksamheter ska ha en kontinuerligt god uppföljning och kontroll över väntande patienter. Under 2011 ska månatliga rapporter som visar väntetidssituationen i primärvården och den specialiserade vården presenteras på enhetsnivå på webben. Månatliga rapporter på enhetsnivå för primärvård finns på navet och resultatet från de nationella höst- och vårmätningarna finna att läsa på 1177.se. I en månatlig presentation på navet redovisas utfall för landstinget, lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset på divisionsnivå. Arbete har påbörjats med att göra informationen från navet tillgängligt på lul.se. Övrig inriktning under planperioden Väntetiden till besök respektive behandling ska högst uppgå till den nationella vårdgarantins tidsgränser. Berörda verksamheter ska ha beredskap för att kunna tillgodose eventuellt ökade krav, till exempel när det gäller vårdgarantins omfattning eller tidsgränser. De flesta vårdcentraler har en god telefontillgänglighet. Vid primärvårdens senaste nationella vårdgarantimätning, mars 2011, besvarades 91 procent av samtalen samma dag. Tillgängligheten till läkarbesök i primärvården är relativt god, 92 procent kunde erbjuda besök inom sju dagar. Tillgängligheten till primärvården i länet ligger på samma nivå som tillgängligheten i övriga länet. Även inom den specialiserade vården uppfylls kraven i vårdgarantin förhållandevis väl. Under det första halvåret 2011 kunde 90 procent av alla patienter erbjudas besök inom den satta gränsen på tre månader, medan 80 procent kunde erbjudas operation eller annan åtgärd inom tre månader efter beslut om åtgärd. Vårdgarantiuppfyllelsen för den specialiserade vården låg i nivå med övriga riket i början av året men har under året haft en neråtgående trend och tappat mot riket. Fortsatta åtgärder för att klara vårdgarantin görs ute på förvaltningarna. Habiliteringen lever idag upp till vårdgarantin vad gäller första besök. Den ökade tillströmningen av brukare inom habiliteringen för barn och vuxna har medfört längre väntetider som dock ligger inom ramen för vårdgarantin. Personer som söker rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS får beslut inom tre månader. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska implementeras och ligga till grund för det hälsoinriktade arbetet inom landstinget. Landstinget ska verka för enhetliga metoder och rutiner vad gäller dokumentation och uppföljning av det hälsoinriktade arbetet så att effekterna på människors hälsa, sjuklighet och dödlighet kan mätas. 19 (54)

20 Landstingets verksamheter ska formulera interna verksamhetsmål för att kvalitetssäkra metoder och rutiner för registrering av levnadsvanor samt mål för de hälsoinriktade insatserna utifrån upprättade avtal. Landstinget ska verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR, enligt FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), avvägd mot farmakologiska behandlingsmetoder. Arbetet med att minska antalet oönskade graviditeter och aborter samt förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska utvecklas, till exempel i enlighet med den nationella handlingsplanen för klamydiaprevention. Ett förarbete pågår för att implementera riktlinjerna. Arbetet utgår från den preliminära versionen av riktlinjerna då den slutgiltiga är försenad. Förarbetet innebär bland annat att utvalda enheter på Akademiska sjukhuset testar samtliga indikatorer avseende dokumentation och utdata i Cosmic. Preliminära resultat planeras vara klara till årsskiftet och erfarenheterna kommer att ligga till grund för det fortsatt arbetet. Styrgruppen för hälsoinriktad hälso- och sjukvård samordnar arbetet inom landstinget och ansvarar för hur de medel som är avsatta för implementering av riktlinjerna används. Carema ansvarar för samordningen inom primärvården i privat regi. Ett arbete pågår för att säkerställa registrering i Cosmic och för att få tillförlitliga utdata. Dels behöver personalen få utbildning så att inmatningen i journalen sker korrekt dels är det en fråga om tekniska lösningar. Verksamhetsmål för att kvalitetssäkra metoder och rutiner för registrering av levnadsvanor samt mål för de hälsoinriktade insatserna beaktas i samtliga vårdavtal. Inom Primärvården har hälsoinriktad hälso- och sjukvård fått ökat fokus då Primärvården liksom Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping numera arbetar på nationell nivå via nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Inom Habilitering och hjälpmedel används livsstilsformulär för relevanta grupper och det pågår ett kontinuerligt hälsoinriktat arbete i form av exempelvis temagrupper och hälsopooler. Rekommendationer för fysisk aktivitet är införda i merparten av behandlingsriktlinjerna, huvudsakligen sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer. Inom psykiatridivisionen finns goda exempel på ett väl utvecklat arbetssätt för att integrera fysisk aktivitet i behandling. Ett annat exempel är patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) där fysisk aktivitet finns med när patientens behandling planeras. Arbetet med FaR och FYSS ingår som en del i livsstilsprojektet Hälsokedjan som är ett samarbetsprojekt mellan lasarettet i Enköping och Primärvården. I projektet screenas samtliga patienter vad gäller fysisk aktivitet. Enhetliga rutiner för förskrivande och förskrivningsstöd finns tillgängliga via Navet samt även i vissa divisioners kvalitetshandböcker. Mall för att förskriva FaR finns i Cosmic men då en stor andel FaR förskrivs på pappersremiss är det svårt att få fram tillförlitlig statistik. Under året har det genomförts utbildningsinsatser och skapats ett nätverk för förskrivare i syfte att underlätta och öka förskrivningen. Det finns även en FaRsamordnare till vilken förskrivarna kan vända sig med frågor. En regional handlingsplan är framtagen som en lokal precisering av den nationella handlingsplanen för klamydiaprevention, med fokus på ungdomar och unga vuxna för Samordningen i Uppsala län sker via STI- (sexuellt överförda infektioner) samordnaren, smittskyddsläkaren, STIgruppen (expertgrupp från landsting, kommun och frivilligorganisationer) och kärnoch styrgrupp inom det Regionala kunskapsnätverket. Landstingen som ingår i det regionala kunskapsnätverket är Värmland, Västmanland, Gävleborg, Dalarna och Uppsala. Målsättningen är att inom regionen minska antalet Hiv/STI- fall och främja den psykiska och sexuella hälsan. Arbetet finansieras i huvudsak av statliga medel via Socialstyrelsen. 20 (54)