BOKSLUTET Innehållsförteckning... sid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOKSLUTET 2009. Innehållsförteckning... sid"

Transkript

1 BOKSLUT 2009

2 BOKSLUTET 2009 Innehållsförteckning... sid 1. Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och personal Allmän ekonomisk översikt Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Resultatanalys och finansieringen av verksamheten Resultaträkning Finansieringskalkyl Balansräkning Sammanställning av ekonomiska nyckeltal Sammanställning av skatteinkomster och statsandelar Koncernens verksamhet och ekonomi Schemat Koncernresultaträkning jämte nyckeltal Koncernfinansieringsanalys Koncernbalansen och nyckeltal Åtgärder med anledning av räkenskapsperiodens resultat Budgetens förverkligande på budgetens bindningsnivå Driftsbudgeten Driftsbudgetens förverkligande 2009 på budgetens bindningsnivå Investeringsbudgetens förverkligande 2009 på budgetens bindningsnivå Tablå över investeringsbudgeten på projektnivå samt utvärdering av investeringsbudgetens allmänna utfall Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balans Koncernbalans Noterna Underskrifter och bokslutpåteckning

3 1 Stadsdirektörens översikt År 2009 var Väståbolands stads första verksamhetsår. Verksamhetsåret präglades naturligt nog av att en ny förvaltningskultur byggdes upp, nya rutiner infördes och verksamheterna från de fem tidigare kommunerna samordnades. En del av personalen arbetade med nya uppgifter i en ny organisation vilket också innebar nya sätt att arbeta i en tidskrävande förändringsprocess. Samtidigt togs nya verktyg i användning på ITsidan vilket ytterligare gav nya utmaningar. Särskilt inom ekonomiförvaltningen fungerade ekonomihanteringsprogrammen dåligt under det första halva året. Orsakerna till detta står främst att finna i brister på leverantörssidan, såväl beträffande programmen som användarstödet. Från stadens sida hade man dock också gjort en felbedömning i och med att för lite tid och resurser avsatts för att ta nya program i användning. Under den senare halvan av året hade man dock till stora delar löst problemen men korrigeringar av de fel som uppstod i början av året belastade personalen även under slutet av året. Personalen har under året jobbat under stor press men tack vare en stor extra insats och hög arbetsmoral har staden nu kommit väl igång med sitt första verksamhetsår. Den ekonomiska utvecklingen under år 2009 präglades av stor osäkerhet. I början av året fortsatte den kraftiga nedgången i världsekonomin och i landet. I likhet med de flesta kommuner vidtog staden extra åtgärder för att bromsa utgifterna som i förhållande till nya inkomstprognoser hotade försätta ekonomin i kraftig obalans. Fullmäktige beslutade 23.6 om ett anpassningsprogram som drog upp riktlinjer för sparåtgärder och slog fast avdelningsvisa inbesparingsmål. Genomförandet av anpassningsprogrammet försvårades dock i betydande grad av de tidigare nämnda bristerna i uppföljningssystemen i bokföringen. Anpassningsprogrammet kunde dock genomföras på de flesta avdelningar men särskilt inom social- och hälsovårdsavdelningen lyckades man inte nå de uppställda målen. Den prognos som gjordes i september pekade på risken för en betydande obalans i ekonomin. Jämfört med bokslutet visade prognosen då på större utgifter än vad som slutligt blev fallet inom de flesta avdelningar. Då prognosen på skatteinkomsterna dessutom visade på ett inkomstbortfall på 2,4 Me inleddes budgetprocessen för 2010 med en uppskattning om ett kumulativt underskott under planeperioden. Bokslutet visar dock att prognosen för skatteinkomsterna var för pessimistiska vilket skulle betyda en balans i ekonomin men dock inget bra resultat. För att balansera den prognostiserade obalansen i ekonomin föreslog stadsstyrelsen att ett åtgärdsprogram skulle göras inom april Fullmäktige omfattade styrelsens förslag. Trots utmaningarna som sammanslagningen av fem kommuner till Väståbolands stad medförde och trots den stora osäkerheten inom den kommunala ekonomin är årets resultat i detta läge acceptabelt. Ekonomin kräver dock fortsatt ansträngning att öka produktiviteten på alla områden och skapa balans i ekonomin även på sikt. Förändringsprocessen måste fortsätta vilket betyder att ny personal inte kan anställas om det inte är absolut nödvändigt. Genom naturlig avgång bör man inom en del funktioner däremot kunna minska på antalet anställda genom omorganiseringar. Väståbolands stad har dock en positiv bas att bygga vidare på. Staden växer behärskat och befolkning ökade med 86 personer år Vi kan erbjuda flera goda boendealternativ för nya invånare. Arbetslösheten är på en relativt sett låg nivå och servicenivån är allmänt taget på en god nivå. Framtidstron är stark i Väståboland Staden i hjärtat av Skärgårdshavet. Folke Öhman Stadsdirektör 3

4 2 Stadens förvaltning och personal Förvaltnings- och tjänstemannaorganisationen 2009 Väståbolands stad STADSFULLMÄKTIGE 43 STADSSTYRELSEN 11 Stadsdirektör Folke Öhman Bitr. stadsdir. Mikael Grannas Revisionsnämnd 9 Centralvalnämnd 5 Bildningsnämnd 11 Svensk sektion 9 Finsk sektion 9 Kulturnämnd 11 Social- och hälsovårdsnämnd 11 Individsektion Miljönämnd 11 Vägsektion Byggnämnd 11 Förvaltningsavdelning Monica Avellan Ekonomiavdelning Patrik Nygrén Utvecklingsavdelning Mikael Grannas Bildningsavdelning Ulrika Lundberg Social- och hälsovårdsavd. Otto Ilmonen Miljöavdelning Susanna Lönnberg Servicetjänster Seppo Pihl Förvaltningsenhet Monica Avellan Ekonomienhet Patrik Nygren Näringslivsenhet Mikael Grannas Svensk utbild.enhet Ulrika Lundberg Socialserviceenhet Heidi Ulriksson Teknisk enhet Kimmo Liianmaa Fastigheter Seppo Pihl Personalenhet Peter Lindroos Informationsenhet Anne-Maarit Itänen Trafikenhet o. Skärgårdsenhet Christjan Brander Turismenhet Bo Lindholm IKT-enhet Kai Kalliolevo Lantbruksförvaltning Susanne Rehnström Finsk utbildn.enhet Paula Sundqvist Dagvårdsenhet Pia Hotanen Kulturenhet Ann-Sofie Isaksson Biblioteksenhet Tiina Viik Familjeenhet Helena Smirnoff Hälsovårdsenhet Ewa Gerkman Äldreomsorgenhet Gun Sirén Planläggn.enhet Marjatta Laineenkare Mätningsenhet Susanna Lönnberg Miljövårdsenhet Carl-Sture Österman Bygglovsenhet Sanna Simonen Vattentjänstverket Kimmo Liianmaa Städtjänster Marjut Liukkonen Kosthåll Soili Svahnström Nagu närservicenämnd 7 Korpo närservicenämnd 7 Houtskärs närservicenämnd 7 Iniö närservicenämnd 7 4

5 Stadsfullmäktige Parti Parti Barbara Heinonen Sfp ordförande Broos Johan Sfp I vice ordf. Cornelius Colliander Gröna II vice ordf. Mia Peussa Centern III vice ordf. Monica Andersson Sfp Kurt Kronehag Sfp Sanna Autio Gröna Linda Lindberg Sfp Leif Berglund Sfp Torolf Lindell Sdp Ted Bergman Sfp Kurt Lundqvist Sfp Andreas von Bergmann Sfp Jean-Erik Mattsson Sfp Sandra Bergqvist Sfp Heikki Mäkinen Saml Birgitta Bröckl Sfp Tapani Niemi Vf Märta Ekholm Sdp Widar Nyberg Sdp Stig Engman Sdp Tuula Nyholm Sdp Sverker Engström Sfp Markku Orell Saml Siv Eriksson Sfp Mariella Ramstedt Sfp Anna Filatoff Saml Markku Salonen Saml Merja Fredriksson Sfp Gunilla Sandelin Sfp Ilkka Heinaro Saml Martina Sjöstrand Sfp Andreas Johansson Sfp Edgar Sjövall Sfp Bert Johansson Sfp Marianna Stolzmann Sdp Arita Jokinen Sdp Brita Söderlund Sfp Soile Kaanela Centern Nina Söderlund Vf Inger Karlsson Sfp Marica Viitala Sdp Jan-Erik Karlsson Sfp Totalt 43 medlemmar Stadsfullmäktige för Väståbolands stad har sammanträtt 8 gånger och protokollfört 130 paragrafer. Som sekreterare vid fullmäktiges sammanträden har fungerat stadssekreterare Göran Peltonen. Stadsstyrelsen Ordinarie ledamöter Parti Personliga ersättare Sandra Bergqvist, ordförande Sfp Alice Björklöf Andreas von Bergmann, I vice ordf. Sfp Carola Selin Marianna Stolzmann, II vice ordf. Sdp Aira Laiho Leif Berglund Sfp Merja Fredriksson Ted Bergman Sfp Mariella Ramstedt Denina Björklund Sfp Bertil Åkerfelt Stig Engman Sdp Widar Nyberg Inger Karlsson Sfp Bert Johansson Jean-Erik Mattsson Sfp Edgar Sjövall Heikki Mäkinen Saml Ilkka Heinaro Nina Söderlund Vf Tapani Niemi Stadsstyrelsen har sammanträtt 24 gånger och protokollfört 423 paragrafer. Som föredragande vid stadsstyrelsens sammanträden har fungerat stadsdirektör Folke Öhman och bitr. stadsdirektör Mikael Grannas samt som sekreterare stadssekreterare Göran Peltonen. 5

6 Personalen Väståbolands stad hade ordinarie, tillsvidare anställda samt 404 tidsbundet anställda (vikarier eller tillfälligt extra anställda). Den ordinarie personalen på de olika avdelningarna Förvaltningsavdelning 23 Ekonomiavdelning 7 Utvecklingsavdelning 22 Servicetjänster 86 Bildningsavdelning 371 Social och hälsovård 310 Miljöavdelning 68 Bild 1 Ordinarie personal per avdelning Förvaltningsavdelning; 23 Ekonomiavdelning; 7 Miljöavdelning; 68 Utvecklingsavdelning; 22 Servicetjänster ; 86 Social och hälsovård; 310 Bildningsavdelning; 371 Personalkostnaderna 2009 var , av dem var lönekostnaderna , och bikostnaderna Orsaker till frånvaro i arbetet (kalenderdagar): Väståbolands stads personals stads rapporteringsprogram presenterar avbrotten enligt orsak. I databasen registreras alla anställdas frånvaro i kalenderdagar. Rekommendationen är att man följer upp frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall. Sjukfrånvarodagar 2009, sammanlagt kalenderdagar Sjukfrånvaro med lön Sjukfrånvaro utan lön 2278 Sjukt barn 680 Arbetsolycka 492 6

7 3 Allmän ekonomisk översikt År 2009 präglades av en djup global realekonomisk recession. Den globala finanskrisen som fick ett ansikte hösten 2008 har fått kraftiga återverkningar på realekonomin och världsekonomin har hamnat in i en djup recession. Finlands ekonomi är starkt exportdriven och är därför mycket känslig för fluktuationer i den globala efterfrågan. Finlands BNP minskade under året med 7,8 % (uppgift ) vilket är mer än något annat enskilt år de senaste 90 åren. Samtidigt försämrades sysselsättningsläget i landet kraftigt. Bedömningarna om krisens magnitud och följder har, under det att krisen eskalerat, kontinuerligt förändrats: Från en förundran över hur kraftigt fallet är och varit har man nu övergått till bedömningar av när och hur återhämtningen börjar. Den gemensamma uppfattningen bland prognosinstitut förefaller nu vara att bottnen är nådd och att vi kommer att se en L-formad utveckling för BNP i Finland och Europa: Det enastående branta fallet i BNP förväntas således följas av en långsam tillväxt. Genom kraftiga monetära åtgärder från centralbankerna världen över har man kunnat undvika en kollaps av finansmarknaden samtidigt som detta varit ämnat att stimulera till investeringar och konsumtion. Året 2009 präglades därför även av mycket låga räntenivåer. Ekonomin visar således nu preliminära tecken på en långsam återhämtning och finansministeriet förutspår ( ) en tillväxt på 1,1 % detta år och 2 % för år Vissa kreditinstitut har dock förutspått en kraftigare tillväxt och prognosinstitutens syn på utvecklingen år 2010 varierar med hela 2,5 %. För Finlands och resten av västvärldens del förefaller dock en anpassning till en ny verklighet med långsammare tillväxt påtvungen. Arbetslösheten ökade kraftigt under år 2009 och fortsätter att öka detta år för att enligt finansministeriet nå en kulmen på dryga 10 % i slutet av detta år. Inflationen var år ,5 % och beräknas vara 1,6 % år 2010 för att sedan öka till 2,5 % år Den realekonomiska krisens verkningar syns i kommunerna bl.a. genom det försämrade sysselsättningsläget, den därmed minskande lönesumman och de därmed minskande inkomsterna från den kommunala inkomstskatten. Hur krisen påverkar sysselsättningsläget är avgörande för hur kommunerna påverkas. Skatteredovisningssystemets eftersläpning har dock inneburit att inkomsterna från beskattningen inte fallit så dramatiskt som man ännu trodde hösten Den ekonomiska krisens har dock ännu snabbare och kraftigare påverkat samfundsskatten och en ekonomisk katastrof för de större städerna kunde undvikas endast genom att staten för 2009 höjde kommunernas andel av samfundsskatten. Recessionens kumulativa inverkan på kommunernas ekonomi är betydande och långvarig, även om världsekonomin skulle återhämta sig i enlighet med de prognoser som förutspår en ökning av BNP från 2010 framåt. Den ekonomiska recessionen drabbar kommunerna samtidigt som den åldrande befolkningen behöver allt mer service. Verkningarna av recessionen börjar kännas i allt fler kommuner från och med i år, särskilt som en följd av den ökade arbetslösheten. Den ekonomiska recessionen drabbade år 2009 stora städer och exportinriktade kommuner hårdast. Inkomsterna från den kommunala inkomstskatten ökade å r 2009 med endast 0,4 % jämfört med 7,4 % år Kommunernas driftsutgifter kunde inte anpassas i samma takt utan ökade år 2009 ännu med 5,6 % varvid årsbidraget sammanlagt minskade i kommunerna. Årsbidraget minskade dock inte i kommuner med under invånare. Investeringarna var år 2009 ännu på en hög nivå och kunde egenfinansieras endast till ca 54 %. Som en följd av skatteinkomstbortfallet, de ökande driftskostnaderna och ännu rätt höga investeringskostnaderna ökade kommunernas lånebörda. Lånestocken har vuxit i kommuner av alla storlekar. Enligt förhandsuppgifterna om boksluten hade kommunerna lån på i snitt euro per invånare. Året innan var lånestorleken per invånare euro och år 2007 sammanlagt euro. Enligt enkäten som riktades till de stora städerna växer lånestocken fort: de 23 största städerna planerar skuldsätta sig med sammanlagt ytterligare cirka en miljard euro per år. I många kommuner har lånestocken redan nu vuxit sig mycket stor. Den tidsbegränsade förhöjningen av kommunernas samfundsskatteandel underlättade situationen i någon mån, men bara tillfälligt. Också de följande åren blir svåra för den kommunala ekonomin. Stadens ekonomiska utveckling Den nya stadens ekonomiska läge var vid starten januari 2009 utmanande av många orsaker. Budgeteringen hade varit särskilt svår då jämförelsesiffror för hela kommunområdet från tidigare saknades eller var mycket bristfälliga. Den nya staden har en organisation och delvis även verksamhet som skiljer sig från alla de gamla kommunerna varför jämförelser ytterligare försvårades. Under början av året blev det klart att den globala finansiella krisen får realekonomiska följder som kommer att kännas och synas i på kommunnivån. Krisen syntes först i utbetalningen av samfundsskatt och sedan i 7

8 utbetalningen av kommunal inkomstskatt. Kommunförbundet uppmanade kommunerna att göra anpassningsprogram för att så snabbt som möjligt anpassa kostnaderna till den svikande finanisringen. Sysselsättningsläget i Väståboland har försämrats under året från 4,7 % vid ingången av året till 6,8 % vid utgången av året. Arbetslösheten har ökat snabbare i Väståboland (32 %) än de övriga regionerna i Egentliga Finland men är ännu på en lägre nivå än i Egentliga Finland (10,1%) och än i landet som helhet (10,8 %). Särskilt mycket ökade arbetslösheten bland under 25-åringar. Det försämrade sysselsättningsläget påverkar inkomsterna från den kommunala inkomstskatten som under 2010 förväntas ha en mycket moderat utveckling. Året präglades av en stor osäkerhet gällande utvecklingen av skattefinansieringen och de statliga åtgärderna men också gällande av budgetanslagens realism. Dessutom försvårade i bruktagandet av nytt ekonomiförvaltningssystem uppföljningen på ett sådant sätt att tillförlitliga rapporter inte kunde fås under det första halvåret Mot denna bakgrund måste stadens resultat betraktas som positivt. BOKSLUT 2009 M / % Underskott -0,4 M Ackumulerat överskott (+) / underskott (-) 1,3 M Årsbidrag 3,4 M Driftens netto utgifter 71,2M Driftens användnings- % 99,8 % Investeringens nettoutgifter 6,7 M Investeringens användnings-% 82 % Förändring av kassamedel -1,3 M Lån per invånare (hela landet) (1 875 ) Väståbolands stads första redovisningsårs resultat är -364 t. Resultatet är avsevärt bättre än i stadens prognos per den 31 augusti där resultatet var -3,2 M men dock ändå betydligt sämre än resultatet + 0,9 M i den ändrade budgeten. Det ackumulerade överskottet från de gamla kommunerna var 1,6 M. Kommunen har därmed vid ingången av år 2010 ett ackumulerat överskott på 1,3 M. Att resultatet för år 2009 är sämre än i budgeten förklaras av att skatteintäkterna som helhet blev 1,2 M mindre än budgeterat, samt av de extra ordinära utgifterna på 0,3 M som Pargas borgensförbindelse för Region Åboland förorsakade. Driftens nettoanvändningsgrad är 99,5 % med överskridningar på enhetsnivån för specialsjukvården (624 t ), familjetjänster (46 t ), ekonomitjänster (915t uteblivna försäljningsvinster), näringsliv (26t ), turism (12 t ), avfallshantering (91 t ), vattentjänster (316 t ) och miljövård (7 t ). På avdelningsnivå visar dock endast socialavdelningen (0,4 M ) och ekonomiavdelningen (0,9M ) ett sämre utfall än det budgeterade. Väståbolands stads totala driftsutgifter var 97,8 M och driftsinkomsterna var 26,6 M varvid nettoutgiften för driften blev 71,2 M, vilket till 99,8 % motsvarar nettoutgiften den förändrade budgeten. Driftsinkomsterna finansierade driftsutgifterna till 19 % (externa). Både driftsutgifter och driftsinkomster överskred budgeten. Detta kan betraktas som ett typiskt fenomen för samgångskommuner. Den försämrade skatteutvecklingen gör sedan att årsbidraget är 3,4 M. Den kommunala inkomstskatteprocenten var under år ,25 % vilket innebar en sänkning av skatteprocenten då de gamla kommunernas vägda medelskatteprocent år 2008 var 19,45. Årsbidraget räcker till att täcka avskrivningarna till 94 %. Investeringarna förverkligades till en nettokostnad på 6,7M, eller 81 %. Det ackumulerade överskottet från de gamla kommunerna var 1,6 M. Kommunen har därmed vid ingången av år 2010 ett ackumulerat överskott på 1,3 M. Vid uppgörande av budget för 2010 beräknades det uppstå ett ackumulerade underskott för ekonomiplaneåren , utgående från prognosen för resultatet Utgående från det förverkligade resultatet 2009 uppstår det dock ett ackumulerat överskott under ekonomiplaneåren. Kommunallagens krav på att uppgöra ett åtgärdsprogram ifall det förväntas uppstå ett ackumulerat underskott under ekonomiplaneåren gäller inte mera för Väståbolands stad. Stadens åtgärdsprogram återspeglar dock en strävan till förbättringar, kostnadsminskningar och rationaliseringar som oberoende av Kommunallagens krav är behövliga. Staden kunde inte täcka driften och investeringar med finansieringen från skatter, statsandelar utan var tvungen att öka lånestocken med 3,4 M. Lånestocken är nu / invånare vilket är avsevärt mera än medeltalet i landet (1 875 /invånare). 8

9 4 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Avdelningschef, stadsjurist Monica Avellan Val Väståbolands stads första gemensamma val förrättades , Europaparlamentsvalet Förhandsröstningen förrättades Valförrättningen genomfördes på ett bra och ytterst kostnadseffektivt sätt. Centralvalnämnden och röstningsområdenas valnämnder fungerade rutinerat. Personal i alla kommunområden talkoarbetade som valfunktionärer under sin arbetstid, och fungerade även som avlönad arbetskraft vid valförrättningen under kvällar och veckoslut. Det ekonomiska utfallet av valverksamheten överträffade det budgeterade tack vare personalens talkoinsatser. Enligt budgeten var nettot , medan det verkliga utfallet var Revision Verksamheten består av: - OFR-revision i enlighet med kommunallagen och stadens förvaltningsstadga samt - revisionsnämndens verksamhet i enlighet med kommunallagen och stadens förvaltningsstadga. Revisionsnämnden har under år 2009 utarbetat planer för utvärderingsarbetet av Väståbolands stad åren och inlett detta arbete. De gamla kommunernas revisionsnämnder skötte utvärderingen av år 2008, varför kostnader för detta belastar revisionens kostandsställe år 2009, då arbetet till stor del utfördes under kalenderåret Samma premisser gäller OFR-revisionen, d.v.s. planer för den lagstadgade revisionen av den nya stadens första fullmäktigeperiod har uppgjorts och granskningen av år 2009 inleddes. Kostnaderna för 2008 års OFR-revision av de gamla kommunerna belastar även de till stor del revisionens kostnadsställe under kalenderåret Verksamheten har handhafts i enlighet med lag och fullmäktiges beslut och den har hållits inom givna budgetramar. Centralförvaltning De största utmaningarna för centralförvaltningen 2009 har varit att skapa fungerande sammanträdesfunktioner för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige, att lära många nya användare att använda ärendehanteringsprogrammet Dynasty, att utgallra och iordningställa de tidigare kommunernas arkiv så att de kan avslutas, att starta upp verksamheten i stadens egen telefonväxel och skapa en fungerande telefontrafik. Stadsstyrelsens föredragningslistor har tillställts medlemmarna elektroniskt, och stadsstyrelsens protokoll har även justerats elektroniskt. Den elektroniska justeringen av protokoll har centralförvaltningen även rekommenderat för övriga kollegiala organ, eftersom den visat sig vara välfungerande. Vissa tekniska problem med den elektroniska föredragningslistan har förekommit, men de har kunnat lösas efter hand. Den klaraste fördelen är att föredragningslistan snabbt kan distribueras till stadsstyrelsens medlemmar. Arkivsekreterare Katarina Pihl har i samarbete med Documenta Oy ordnat skolningstillfällen för dem som ska använda ärendehanteringsprogrammet Dynasty. Dessutom har hon givit personlig handledning åt många av användarna, dels skräddarsydd efter deras särskilda behov, dels allmän handledning åt dem som inte deltagit i den gemensamma utbildningen. Katarina Pihl har till sin hjälp för arbetet med uppordnandet av arkiven i kommunområdena haft arkivassistent Tanja Ekfors, som var tidsbundet anställd under tiden Det fortsatta arbetet måste utföras av informationssekreterarna i arkivsekreterarens handledning. Stadens egen telefonväxel och GSM-baserade telefoni togs i bruk Strax uppstod det problem både i tekniken och i sättet att använda de nya telefonerna. Problemen löstes an efter de uppkom av Sonera, som levererat tekniken, och av konsulten Learnpoint Oy / Jussi Kivimäki. Under hösten har tekniken börjat fungera på ett tillförlitligt sätt, och Jussi Kivimäki har på uppdrag av förvaltningsavdelningen och utvecklingsavdelningen kartlagt de problem som ännu funnits i telefontrafiken. Kivimäki och informationssekreterare Åsa Knuts har besökt avdelningarna och därutöver särskilt jobbat med hälsocentralens telefoni. Slutrapport och anvisningar om hur telefonsystemet ska användas gavs vid slutrapportering för ledningsgruppen Övergången till GSM-baserad telefoni och egen telefonväxel förbereddes med en alltför snäv tidtabell, kan vi efteråt konstatera. Men problemen har lösts efter hand, och nu fungerar telefontrafiken på ett tillfredsställande sätt. Telefonväxeln i Iniö är bemannad med två telefonister, och som vikarie för dem 9

10 fungerar informationssekreteraren vid Iniö områdeskontor. Telefonisterna fungerar även de som informationssekreterarens vikarier, och växeln har blivit en välfungerande enhet. I Väståbolands stad fanns före samgången fem stads-/ kommunkanslier, vilkas uppgifter beträffande centralförvaltnings- och personalförvaltningsfunktioner nu övertagits av förvaltningsavdelningen. Detta har skapat ett högt arbetstryck på avdelningens personal i Pargas. Till den del det är möjligt, fördelas arbetsuppgifter till områdeskontoren och till personalenhetens anställda i Houtskär. Förvaltningsavdelningen gavs i det ekonomiska anpassningsprogrammet för åren i uppgift att förverkliga inbesparing, utöver det som budgeterats för Det kan konstateras, att förvaltningsavdelningen sammanlagt inbesparat I detta belopp ingår ett anslag för löneharmonisering om som är oanvänt, så den egentliga inbesparingen är Information Informationsenheten har vidareutvecklat och uppdaterat intra- och Internetsidorna. Till personalen har getts en anvisning om att var och en borde gå in en gång på dagen på intranetsidan LOGGen, föra att hålla sig uppdaterad om för de anställda viktiga händelser. Via LOGGen kan man nå ut till hela personalen med aktuell information, men LOGGen innehåller också viktigt material, såsom blanketter, och fungerar som en faktabank t.ex. i personalärenden. Stadens Internetsidor har granskats och justerats enligt den kundrespons som informatören och informationssekreterarna mottagit. Informatören har ordnat utbildning för personalen i användningen av publikationssystemet på intra- och Internetsidorna, och har uppgjort kommunikationsanvisningar för enhetscheferna. Informationssekreterarna har även internt utbildats i användningen av Dynasty och stadens intranet- och Internetsidor. De har fyllt en viktig funktion som en kontaktlänk mellan den tidigare kommunen och Väståbolands stad. De har också aktivt och självständigt jobbat för att utveckla sina arbetsuppgifter så att de motsvarar de lokala behoven. Dessutom har de specialiserat sig på olika uppgifter såsom stadens telefontrafik, stödperson för ärendehanteringsprogrammet Dynasty och förhandsröstningen i Skärgården. Informationsenheten har utarbetat informationsbladet Nytt ( 10 nr ) och invånartidningen Vesta. Layouten och upplägget för Nytt har justerats i enlighet med den kundrespons som inkommit. Informationsbladet Nytt är en viktig informationslänk mellan de olika kommunområdena. Informatören har koordinerat stadens arbetsplatsannonser och planerat annonser och kampanjer i samarbete med turismenheten och miljöavdelningen. Informatören har även skött om införandet av stadens upphandlingsannonser på populärt kallad HILMA. Informationsenheten har planerat och deltagit i Resemässan och i Bo- och Byggamässan i samarbete med turism- och miljöavdelningen. Informatören har fungerat som kontaktperson för fritidsboende i Väståboland, och har organiserat Stugboendeforum / Mökkiläisfoorumi i samarbete med fritidsboendeföreningarna. Informatören har organiserat informationsmöten för invånare och personal i samarbete med stadsdirektören och personalchefen. Väståbolands stad vann brons i FM i kommunal marknadsföring som arrangeras av Finlands Kommunförbund, Finlands regionala utvecklingssammanslutning rf och Föreningen Finlands turistorganisationer FFTO rf. Staden vann brons i kategorin konkurrenskraft. Staden belönades för hela sin nya information och kommunikation, som inbegriper bl.a. den nya logon, informations-, image- och invånartidningarna, olika annonsmallar och blanketter samt stadens intranet- och Internetsidor. Åbogruppen vid Mark Suomen Markkinointiliitto Finlands Marknadsföringsförbund ry premierade de bästa bidragen i tävlingen Årets reklam i januari Väståbolands stads sommarkampanj för båtfolk blev tredje i kategorin direktreklam. Närservice Närservicenämnderna ordföranden, stadsjuristen och informationssekreteraren vid Korpo områdeskontor kom samman i Korpo för att diskutera närservicenämndernas uppgifter och sätt att arbeta. Vid mötet konstaterades att det är viktigt att närservicenämnderna tryggar lokalservicen, tar initiativ och ger utlåtanden. Det konstaterades också att närservicenämnderna själva kommer att finna sin roll och utforma sitt sätt att arbeta framöver. Under det gångna året har närservicenämnderna arbetat aktivt. Närservicenämnderna har haft olika tyngdpunkter i sin verksamhet, men arbetet har kommit väl igång. Informationssekreterarna sköter om närservicenämndernas kanslifunktion och bistår i beredningen av de ärenden som skall behandlas i nämnderna. 10

11 Förvaltningsavdelningen ordnade en dag med öppna dörrar i Iniö områdeskontor. Tillfället med glögg och kaffe var välbesökt, och gav möjlighet för anställda och kommuninvånare att träffas och diskutera direkt med varandra. På plats fanns också representanter för Iniö närservicenämnd. Personal Inom personaltjänster har verksamheten främst handlat om att utveckla gemensamma modeller för att sköta stadens personalärenden. Förslaget till en ny personalstrategi utarbetades parallellt med stadens övriga strategiarbete tillsammans med kommunförbundets och kommunala arbetsmarknadsverkets konsulter inom ramen för projektet Mobilisering Strategin godkändes i december Personaltjänster ansvarar för löneräkningsfunktioner med personalprogrammet Pegasos. Den interna rådgivningen har under år 2009 gått ut på att ge förmännen de verktyg de behöver för nyanställningar och andra personalbeslut för att garantera en enhetlig personalpolitik. En harmonisering av de löneskillnader som beror på kommunsammanslagningen har påbörjats. Personaltjänster ansvarar för gemensamma satsningar på arbetshälsa och välmående, under år 2009 har samarbetet mellan personaltjänsterna och företagshälsovården utvecklats. Arbetarskyddschefen tar del av riskkartläggningar samt den information som företagshälsovårdens sakkunniga rapporterar från arbetsplatsbesök och utredningar. EKONOMIAVDELNINGEN Avdelningschef, ekonomidirektör Patrik Nygrén Ekonomitjänster Ekonomiavdelningen bildades av de gamla kommunernas ekonomipersonal och flyttade till nyrenoverade verksamhetsutrymmen i Nagu februari Den samlade kompetensen har medgivit en förnyelse av arbetssätten och arbetsuppgifterna på ett sätt som beaktar det interna kontrollen och som medger en större specialisering. Ekonomiavdelningen har lärt sig att arbeta som ett team och lösa de utmaningar som det exceptionella första året fört med sig. Året har för de anställda inneburit exceptionellt stora förändringar då både organisation och kontoplan, arbetsredskapen, arbetsuppgifterna, arbetsrutinerna, arbetsplats och medarbetare förändrats. Ekonomiavdelningen har under 2009 gjort ett massivt utvecklingsarbete där ekonomiförvaltningsprogram, program för allmän fakturering, program för betaltrafik har förnyats. Också en stor del av arbetsprocesserna har förändrats. Programmen är av central betydelse och har haft en omfattande integrering till ett 10-tal övriga program inom kommunen. I bruktagandet har inneburit ett omfattande konfigureringsarbete och en omfattande skolning. I bruk tagandet av den nya organisationen och en ny kontoplan har också föranlett ett stort tilläggsarbete. UTVECKLINGSAVDELNINGEN Avdelningschef, biträdande stadsdirektör Mikael Grannas Näringsliv Företagsrådgivaren Carl-Bertil Tauler gick på tjänsteledighet på våren 2009 för att fungera som Nordiska Ministerrådets skärgårdskoordinator och han sade upp sig vid årsskiftet. Denna enhet administrerar även stadens projektverksamhet och ansvarar för Region Åbolands återstående verksamhet. Skatteproblematiken på Region Åboland har belastat personalen en hel del främst under första hälften av verksamhetsåret. En av enhetens två projektkoordinatorer gick på moderskapsledighet på sommaren och hon ersattes via ett utvecklingsprojekt. Turism Under verksamhetsåret har det skett en del ändringar i turisminformationspunkterna inom Väståboland, då främst Pargas turistinfo flyttades från Urlundsvägen till stadshuset och Houtskärs informationspunkt flyttade från Lyckebo till Skärgårdsboden i Näsby. Den inhemska turismen ökade kraftigt under året, vilket tydligast kan märkas i att passagerarantalet längs Ringvägen ökade med 15 %. En ny båtrutt startade mellan Pargas-Sattmark-Airisto-Nagu. Två nya hotell öppnade: Hotel Strand och Hotel Nestor. 11

12 Ikt IT-miljön har byggts ut och uppdaterats så att den stöder elektroniska tjänster som produceras på avdelningarna. Ett system för inventering av maskinparken, distribution av programmen via nätet och distansstöd till användarna har införskaffats på hösten. Alla stadens fastigheter där det behövs bredbandsförbindelse har fått minst ADSL-baserad förbindelse. Alla större enheter är försedda med snabb fiberförbindelse. Lantbruk Avbytarservicens administration beslöts under hösten regionaliseras med Salo som huvudpunkt. Detta träder ikraft fr.o.m Det var första året som odlarna hade möjlighet att lämna in huvudansökan elektroniskt. 16 % av stadens odlare lämnade in ansökan elektroniskt medan medeltalet för hela landet var knappt 10 %. Trafik och skärgård Regionbiljettsystemet utvidgades att gälla hela staden, med undantag av Iniö. Vägförvaltningen godkände Väståbolands stads ansökan att göra trafiken mellan Houskär och Iniö till åretrunt trafik, men p.g.a. besvär så har detta inte ännu kunnat verkställas. Arbetet med att utvidga Skärgårdshavets biosfärområde att omfatta hela Väståboland slutfördes under 2009 och UNESCOs beslut väntas under Projekt Under verksamhetsåret påbörjades 13 nya utvecklingsprojekt. Förutom dessa pågick under verksamhetsåret 16 andra projekt i Väståbolands, Kimitoöns och Region Åbolands regi. Staden deltog med kommunal finansieringsandel i 8 projekt som administreras av övriga samarbetspartners, ofta på landskapsnivå. Det visade sig utmanande att anpassa projektens ekonomiförvaltning med stadens övriga eknonomiförvaltning. Under första hälften av verksamhetsåret genomfördes även projektet för överförande av Väståbolands telefoncentral till Iniö samt konkurrensutsättningen av stadens telefoni. SERVICETJÄNSTER Fastighetschef Seppo Pihl Den nya stadens första verksamhetsår ställde servicetjänster inför en ny utmaning. Kostnadsstrukturen, behoven och arbetssätten skulle klarläggas och samordnas till en helhet. Det har som ett led i grovplaneringen genomförts en omfattande kartläggningsundersökning av fastigheternas skick och av de behov som finns gällande fastigheterna. Fastigheterna renoveras och realiseras och deras användningsändamål ändras på basis av denna kartläggningsundersökning. Som slutresultat kunde man konstatera att reparationsskulden ligger på 20 miljoner euro, vilket är ett kritiskt värde. Användningen av byggnadsmassan konstaterades vara cirka 20 % ineffektivare än genomsnittet med beaktande av stadens särdrag. Fastigheterna delades in i fyra olika kategorier efter behovet och utvärderingen. Efter utvärderingen sammanställdes en lista över fastigheter som skulle realiseras. Slutresultatet var att 22 fastigheter föreslogs bli sålda. Detta innebär att det uppnås försäljningsvinster på 2 4 miljoner euro, att budgeten för underhållet minskar med euro och att reparationsskulden minskar med över 2 miljoner euro. Renoveringen av fastigheter är ekonomiskt lönsamt då renoveringsgraden når upp till en nivå som motsvarar en relativ höjning på minst 25 % i fastigheternas skick. På basis av resultaten från undersökningarna av fastigheternas skick planerades omfattande ombyggnadsprojekt som kommer att genomföras under de följande verksamhetsåren. I ombyggnadsprojekten ingick att verkställa den akuta ombyggnaden av gästhamnen i Houtskär, att åtgärda problemen med inomhusluft i skolcentret i Pargas, att slutföra renoveringen av Regnbågen i Korpo, att förse vissa fastigheter med sprinklerteknik så att de fortsättningsvis kan användas samt att genomföra vissa ombyggnadsprojekt för förbättrad säkerhet. De tidigare renoveringsprojekten i fastigheterna medförde oförutsedda extra kostnadsposter i form av avtal och fördröjda och oavslutade åtgärder. I planeringen av investeringarna låg fokus på långsiktig projektplanering och tidsplanering. Investeringarna koncentreras till kompletterande byggande för att på sikt tillgodose de grundläggande behoven i den nya kommunen. 12

13 En ny kontors- och förvaltningsbyggnad färdigställdes i Nagu, daghemmet Sagoängen inrymmer vårdplatser för 84 barn, Folkhälsans servicehus började byggas, etapp 1 vid Fridhems serviceboende färdigställdes, det byggdes ett arkivsystem och projekten för erforderlig brandsäkerhetsteknik genomfördes. För daghemmens del följdes den långsiktiga planen för att stabilisera utrymmesbehovet med hjälp av en realistisk prognos. Planen täcker åtgärder fram till år 2015 och omfattar ett kraftigt och lönsamt nybyggande på standardnivå som motvikt till användning av opraktiska daghemsbyggnader med hög reparationsskuld. Vid utrymmesarrangemangen i daghemmen strävar man efter att klarlägga de prognostiserade avvikelserna i användarvolymerna som man inte tidigare har reagerat på. Vid underhåll och skötsel av fastigheter låg fokus på byggande av staket och på brandsäkerhet. Arbetssätten inom kosthållet tillämpades och utvecklades genom att samordna verksamheten. Målet var skapa en välfungerande och enhetlig organisation under det första verksamhetsåret och utveckla organisationen vidare under de kommande ekonomiplaneåren. Principerna för den nya centralköksbaserade ideologin inom kosthållet planerades så att de täcker hela staden, tyngdpunkten låg vid samordning av råmaterialanskaffningarna. Personalutbildningen är vid sidan av recepttekniken och tranporttekniken en väsentlig faktor som bidrar till ökad effektivitet och kvalitet. Egenkontrollen inom kosthållet och även extern utvärdering utvidgades i syfte att få en heltäckande bild av kundresponsen. Servicemiljön kartlades. Processen med att söka en ny kostchef genomfördes. En städorganisation som utgår från en centraliserad verksamhetsmodell har skapats i skärgården. Personalen har fått handledning i arbetet och experthjälp vid val av städmetoder och rengöringsmedel, vilket gjort att städningen har kunnat skötas med planerad effekt i enlighet med given dimensionering och givna anvisningar. Effektiviteten har utökats genom omdimensioneringen, städtiden har minskat med 4 timmar per dag. Man har strävat efter att förenhetliga städmetoderna och sortimentet av redskap och rengöringsmedel. En del Anskaffningarna har centraliserats. Kvalitetskontrollen genomförs i samband med att objekten besöks. Kontakter från kunderna är en viktig del vid observering av avvikelserna. Vid utvecklingen av kvaliteten på städningen låg fokus på att uppnå en jämn städkvalitet. Den budgeterade kostnadseffektiviteten uppnåddes som kostnadsinbesparing då man jämför en köpt tjänst med en prestation i egen regi. Effektiviteten i skärgården med städning i egen regi var 190 m²/h, i Pargas kommunområde med städning som köpt tjänst 312 m²/h. Städningen höll budgeten som helhet. Det övergripande målet för år 2009 var att klarlägga funktionerna i den nya kommunen så att de bildar en funktionell, samordnad helhet. För fastigheternas del skapades en projektplaneringshelhet med hjälp av renoveringsplanering och kartläggning av fastigheternas skick och helheten aktiveras under ekonomiplaneåren. Strategierna för kosthållet och städningen har planerats så att de tillgodoser behovet i den nya staden. BILDNINGSAVDELNINGEN Avdelningschef, utbildningschef Ulrika Lundberg Dagvård Gruppfamiljedaghemmet Vaahteramäki som är en av de fyra nya gruppfamiljedaghemmen på Tummelvägen, påbörjade sin verksamhet från början av året, med plats för 12 barn. På grund av att trycket på dagvårdsplatser var stort vid årsskiftet ändrade Hoppetossan som fungerat som gruppfamiljedaghem, sin verksamhetsform till en syskonavdelning i Talluddens daghem. Barnantalet kunde således ökas från 12 till 18. Ett ekonomiskt anpassningsprogram uppgjordes för bildningsavdelningen under våren, som nämnden sedan tog del av och för sin del godkände. För dagvårdens del föreslog man bl.a. utökat samarbete med skolan gällande personalen, snävare linje gällande skiftesvården t.ex. ingen skiftesvård erbjuds under jul, nyår, påsk och midsommar samt utveckling inom IT vilket leder till inbesparing av resekostnader och arbetstid och underlättar dessutom informationsgången. Principer för skiftesvård inom barndagvården uppgjordes och godkändes sedan av bildningsnämnden den Barngrupperna i en del daghem omstrukturerades fr.o.m. hösten 2009, vilket ledde till att behovet av assistenter minskade. 13

14 Det nya daghemmet Sagoängen på Vapparvägen (ca 80 platser) blev färdigt i september. Till daghemmet flyttades både daghemmet Havsvinds skiftesverksamhet samt Tummelisa daghems ( baracken ) verksamhet. I Havsvinds utrymmen fungerar nu finsk förskola samt en integrerad specialgrupp samt den finska reservvården för familjedagvårdsverksamheten. Baracken fördes bort vid årsskiftet. I Nagu har lekparksverksamheten varit en del av dagvårdsenhetens öppna verksamhet. Lekparken sköts under verksamhetsåret av lokalföreningen Folkhälsan i Nagu. Arrangemanget utvärderas på våren Svensk utbildning Allmänt Kommunsammanslagningen och arbetet med att samordna verksamheten i den nya staden har präglat år Timfördelningen och läroplanen för den grundläggande utbildningen har samordnats och tagits i bruk från och med Läroplanen godkändes slutgiltigt av bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Skolskjutsprinciperna i Väståboland samordnades likaså och godkändes av bildningsnämnden. De nya gemensamma principerna tillämpades från höstterminens början. Skolskjutsarna konkurrensutsattes i samarbete med social- och hälsovårdsavdelningen som samtidigt upphandlade transporter inom den sociala sektorn. Från och med hösten köps heldagstjänster av fyra trafikidkare som handhar såväl elevtransporter som transporter inom den sociala sektorn. Samordningen av transporterna fortsätter. Gemensamma projekt elärande projektet fortsatte och samtliga skolor var delaktiga i projektet under året. Bland annat ordnades en handledarutbildning för 18 lärare. En studieresa ordnades till Haninge kommun. Handledarna har hållit fortbildning för sina kolleger under året. Projektet finansieras av Kulturfonden och Utbildningsstyrelsen. Svensk utbildning erhöll våren i EU-stöd för anskaffning av sk. interaktiva tavlor till skolorna. 13 st tavlor och därtill hörande bärbara datorer kunde köpas. Stödprocenten var 100 %. För utvecklande och differentierande av lärmiljöer erhölls Bland annat skall en satsning göras på infrastrukturen i skolorna samt på produktion av elektroniskt undervisningsmaterial. Kelpo-projektet inom specialundervisningen fortsatte under För projektet har erhållits finansiering från Utbildningsstyrelsen. En koordinator har jobbat 5 h i veckan med att utveckla systemen för specialundervisningen i Väståboland. Ett intranät har öppnats och en materialbank är under planering. Också fortbildningen samordnas. Under året har samtliga skolor haft tillgång till en behörig speciallärare och till elevvårdspersonal. Satsningen på klubbverksamheten i skolorna har fortsatt under skolor erbjuder under läsåret klubbtimmar finansierade med stöd från Utbildningsstyrelsen erhölls för klubbverksamhet. Exempel på skolvisa projekt under 2009 Satsningen på Kiva Skola konceptet kring mobbningsförebyggande åtgärder fortsatte. Antalet medverkande skolor blev flere. Under året har förutom Sarlinska skolan och Malms skola medverkat också Kirjala, Sunnanbergs och Kyrkbackens skolor. Jopo-grupp verksamheten i Sarlinska skolan fortsatte Fråga är om flexibel grundundervisning med vilken man vill förhindra utslagning bland eleverna. Under läsåret har gruppen verkat i Sarlinska skolans utrymmen. Gruppen har haft 6 elever. Finsk utbildning Förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet och medborgarinstitutens verksamhet: Efter kommunsammanslagningen har man inom finsk utbildning fattat följande beslut om organiseringen av verksamheten: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion har fattat beslut om organiseringen av förskoleun- 14

15 dervisningen, om organiseringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten, om skolspecifika timfördelningar och språkprogram i läroplanen för den grundläggande utbildningen samt om bedömningskriterierna i läroplanen för den grundläggande utbildningen. Sektionen har fastställt elevupptagningsområdena för de finskspråkiga skolorna. Namnet på Paraisten kansalaisopisto har ändrats till Saariston kansalaisopisto och tillståndet att driva ett institut har uppdaterats hos undervisningsministeriet. Alla skolor har tagit i bruk skoloch elevadministrationssystemet MultiPrimus. Finsk utbildning har utvecklat sin verksamhet genom följande utvecklingsprojekt: Utbildningsstyrelsen har beviljat i statsunderstöd för utvecklingen av kvaliteten på den grundläggande utbildningen för och för Inom projektet utvecklas servicestrukturen och planeras en verksamhetsmodell där effektiverat stöd och undervisningsarrangemang för elever i behov av särskilt stöd beaktas (projektet KELPO). Utbildningsstyrelsen har beviljat i statsunderstöd för utvecklingen av klubbverksamheten inom den grundläggande utbildningen för läsåret och för läsåret Klubbverksamhet har ordnats och utvecklats särskilt i Nilsbyn koulu, Koivuhaan koulu och Paraistenseudun koulu. Länsstyrelsen i Västra Finlands län har beviljat i statsunderstöd för utvecklingen av klubbverksamheten i Ulkosaariston koulu under läsåret Utbildningsstyrelsen har beviljat i statsunderstöd för utvecklingen av servicestrukturen och kvaliteten på elev- och studerandevården för Utvecklingen bidrar till förbättrad tillgång och tillgänglighet till stöd i elev- och studerandevårdsfrågor ur barns, ungas och familjers synvinkel. För att uppfylla målet uppgörs det en strategi för elev- och studerandevård och åtgärderna i strategin ska etableras som en del av servicesystemet för barn och unga. Utbildningsstyrelsen har beviljat Saariston kansalaisopisto i projektfinansiering för utvecklingen av inlärningsmiljöer. Projektfinansieringen bör användas före utgången av Inom projektet har distansundervisningen med hjälp av datanätet utvecklats. Utbildningsstyrelsen har beviljat Saariston kansalaisopisto statsunderstöd i form av studiesedlar. Dessa kan användas för att inte alls ta ut studieavgift eller för att sänka studieavgiften för vuxenstudier hos de målgrupper vars utbildning man särskilt vill främja. Saariston kansalaisopisto har erhållit i understöd för studiesedlar för Samarbetsprojektet Comenius har beviljat ur sitt program för livslångt lärande till Paraisten lukio för utvecklingen av skolans internationella verksamhet för tiden Sedan i höstas har alla skolor medverkat i Kiva koulu, ett projekt för förebyggande av mobbning i skolan. Kultur På våren 2009 blev renoveringen och tillbyggnaden av Pargas Idrotts- och Ungdomsgård färdig. Det har betytt att man nu har en idrottshall som motsvarar dagens krav vad gäller omklädningsrum, duschar, utrustning och förråd. Även ungdomsutrymmena förbättrades och man verkar nu på gatunivå. I samband med saneringen av PIUG byggdes en kultursal som märkbart har förbättrat verksamhetsförutsättningar för olika kulturella aktiviteter. Under året inledde man också planeringen av en sanering av bollhallen i Nagu, vilket är mycket viktigt för att också där kunna förbättra verksamhetsförutsättningarna. Stadsstyrelsen beslöt att åta sig huvudmannaskapet för Contemporary Art Archipelago som inleddes under året och får sin kulmen under kulturhuvudstadsåret Biblioteket Vid sidan av sedvanlig utlåningsverksamhet har biblioteket ordnat flera evenemang kring litteratur och skrivande. På biblioteket ordnades under 2009 följande åtta utställningar som varade cirka en månad var: Metallurgi (utställning om heavy metal-musik), Personalen rekommenderar (Läsglädje-projekt), Pargas naturskyddsförenings utställning om återvinning, Klassiker eller böcker som borde läsas på nytt i sommar, Trasmattor från Egentliga Finland, I Poes fotspår (utställning om skräcklitteratur), Finska kriget, Sjung och dansa (utställning om estländska folkdräkter). Därutöver ordnades flera mindre utställningar som bjöd på information om dagsaktuella evenemang och andra aktuella teman. 15

16 På våren ordnade Blankabiblioteken 19 dockteaterföreställningar med alla elever i årskurs 3-4 i Åboland som målgrupp. De väståboländska biblioteken har under året haft 12 författar- eller sakkunnigbesök. Handledning i användningen av bibliotek eller bokprat har ordnats för 107 daghemsgrupper eller skolklasser. Utbildning i informationssökning har ordnats för alla elever i årskurs 7 i Pargas. Vuxengrupper som fått handledning eller guidning har varit 9 till antalet. Biblioteket har ordnat litteratur- och läsecirklar för äldre sammanlagt 15 gånger. Även renoveringen av entréhallen till biblioteket i Pargas slutfördes i början av året. Planeringen beträffande biblioteket i Nagu har redan kommit i gång. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNINGEN Avdelningschef, social- och hälsovårdsdirektör Otto Ilmonen Familjetjänster Under 2009 fortsatte barnskyddsarbetet att expandera, vilket ledde till en betydande budgetöverskridning. Antalet barnskyddsanmälningar uppgick 236 och gällde 155 barn. I Pargas var motsvarande siffror anmälningar gällande 103 barn. Ökningen skedde huvudsakligen i Pargas, men också i de tidigare skärgårdskommunerna ökade arbetet markant. Under året omhändertogs 6 barn. Man hade inte budgeterat för nya omhändertaganden, eftersom man inte kan planera in dem ocjh då man tidigare klarat sig helt utan omhändertaganden vissa år. Den ökande arbetsbördan har varit ytterst tung för personalen, eftersom familjerna också behöver allt mer stödinsatser inom öppenvården. Verksamheten vid Åbolands familjerådgining fortsatte i stort som tidigare. Kimitoöns användning har tidigare varit större än befolkningsandelen, 2009 minskade den lite. Väståbolands stads användning ökade i motsvarande grad. Det betydde en motsvarande justering av kostnadsansvaret. Trots att man inte marknadsförde servicen var köerna tidvis över en månad och två månader långa. Åbolands familjerådgivning har redan från tidigare haft sina arbetsrum i familjehuset Ankaret. Till sommaren flyttades ockå barnskyddets familjearbetare och närvårdare till familjehuset. Familjeenhetens personal deltar också i projektet Samspel i Åboland för att förbättra det interna samarbetet. Projektet är den del av det regionala Kaste-projektet Remontti och familjerådgivningens psykolog är aktivt med i projektets styrgrupp. Under året ökade ungdomsarbetslösheten explosionsartat. Ungdomsverkstaden Aktivas verksamhet var därför något mer omfattande än planerat. Med hänsyn till den ökande efterfrågan på detta slag av tjänster inlämnades ansökningar om statsbidrag för ytterligare två handledare. Äldreomsorg I början av året låg tyngdpunkten inom äldreomsorgen, på att sammanjämka klientavgifter och principer för beviljande av olika slags service. Även principer gällande personalärenden krävde vissa linjedragningar. Enhetsledarna inledde sina regelbundna möten redan under år 2008, vilket var viktigt med tanke på att verksamheten skulle förenhetligas, där det var ändamålsenligt. I början av året togs ADB programmet Pegasos (vård - och omsorgsplaner i elektronisk form) i bruk i alla kommundelar. Hemvården och hemsjukvården sammanslogs i Pargas från början av året men det visade sig var svårare än väntat att hitta en lämplig fastighet för de gemensamma utrymmena. Inom äldreomsorgen pågick saneringar och nybyggen på så gott som alla håll. På Iniö kunde Aftonros tillbyggnad invigas på försommaren och i Houtskär sanerades köksregionen på Fridhem samtidigt som Pensionärsbostadsföreningen sanerade ett radhus invid. Planeringen av en fortsatt sanering av Fridhem samt ett flerårigt saneringsprojekt gällande Nyhem/Regnbågen på Korpo, inleddes. I Pargas/Tennby kunde 4 damer flytta in i ett nysanerat gruppboende i höghus och ett stenkast därifrån började Folkhälsanhuset se dagens ljus. En grundförutsättning för att klara utmaningarna framöver är ändamålsenliga och handikappanpassade boenden för de äldre, varför dessa satsningar var ytterst viktiga. Primärhälsovård Personaldimensioneringen höjdes något på Malmkulla avdelning 2, då fyra närvårdare kunde anställas i tidsbundet arbetsavtal. Överlag är personaldimensioneringen inom hälsovårdens alla arbetsenheter på relativt låg nivå. Influenssaberedskapsplanen uppdaterades att omfatta hela Väståboland, inför den hotande H1N1 pandemin. Pandemin föranledde specialarrangemang och delvis omorganisering av arbetet vid läkarmottagningarna där telefonrådgivning gavs och influenssa patienter togs emot, samt i öppna vården där vaccineringar 16

17 utfördes. Vikarieanställningar, material- och medicinanskaffningar samt annonseringar i media utgjorde extra kostnader under året. MILJÖAVDELNINGEN Avdelningschef, stadsgeodet Susanna Lönnberg Samhällsplanering Man har arbetat med flera planläggningsuppgifter än beräknat. Arbetet med de påbörjade generalplanerna i skärgården har dock inte framskridit i takt med gjorda överenskommelser, vilket föranleder mycket extra arbete i form av en stor mängd undantagslov. Den första planläggningsöversikten för Väståboland gjordes med tanke på extra åskådlighet och för att ge en tydlig helhetsbild av planläggningsläget. Den finns tillgänglig på alla områdeskontor och på stadens webbplats. Guidekartan utvidgades planenligt med Nagu och Korpo och arbetet fortsätter. Kartan finns utsatt på webben och utgör ett bra komplement till stadens övriga kartutbud. För Korpo fastställdes nya vägnamn på glesbygden. I samband med att nya adresser ges har enheten varit tvungen att göra omfattande och tidskrävande korrigeringar i byggnads- och lägenhetsregistret. Eftersfrågan på tomter har fortfarande varit relativt stor. Trafikleder Inom upphandlingen för drift och underhåll övergår man till långvariga entreprenader. Entreprenadavtalen kommer i fortsättningen att ändra karaktär och bli serviceavtal där kvalitetsansvar ingår. Entreprenören svarar för kvaliteten och kvalitetsrapporter lämnas till beställaren. Brand- och räddningsväsendet En mindre återbetalning av uppburen avgift erhölls från regionala räddningsenheten. Verksamheten har i övrigt varit planenlig. Avfallshantering Fasta Pargas har haft avtalsbaserad avfallstransport, för Pargas skärgård har Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ) sommartid upprätthållit 3 allmänna regionala sopterminaler. I övriga Väståboland har Klara- Skärgårdens Renhållning Ab genom avtal med Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö kommuner skött om avfallshanteringen. Dessa avtal sades under 2009 upp och upphörde att gälla vid årsskiftet Verksamheten för avfallshanteringen har varit på samma servicenivå beträffande tjänster och tillgänglighet som Preliminära uppgifter visar att avfallshanteringen i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö 2009 gått på förlust. Enligt avtalet med Klara står kommunerna, i det här fallet staden Väståboland, för mellanskillnaden, d.v.s. förlusten till Klara. Miljövård Den nya kommunstrukturen samt ansvars- och arbetsfördelningen efter samgången ställer höga krav på miljövårdsförvaltningen. Miljöhälsoskyddet och veterinärvården regionaliserades och tjänsterna upphandlas från Lundo som fungerar som värdkommun för verksamheten. Parker och allmänna områden Samarbetet med tredje sektorn fungerar bra beträffande badstränder och enheten har sparat anslag med arrangemanget. Övervakningsmyndighetena hade inget att anmärka angående simstränder och lekparker. Vattentjänster Strävan har varit att under 2009 bilda ett funktionellt vattentjänstverk av fyra olika vattentjänstverk. Enligt enhetens egen bedömning har man lyckats åtminstone rimligt med detta. På grund av det ekonomiska läget har det till vattentjänstverket inte inkommit så mycket anslutningsavgifter som budgeterat. Bygglov Strategiarbetet för byggnadstillsynen har påbörjats. Byggnadstillsynen har besökt flera olika tillställningar och möten för att informera om förslaget till byggnadsordning och om andra allmänna frågor. Antal byggnadslov höll fortfarande en hög nivå. 17

18 5 Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten Risker, osäkerhetsfaktorer samt andra faktorer som påverkar verksamhetens utveckling. Under våren 2010 har en tjänstemannaarbetsgrupp i samband med bokslutsarbetet för första gången gjort en utvärdering av ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen i staden. Utvärderingen har även förankrats i avdelningarnas egna ledningsgrupper. Utvärderingen kommer framöver att göras kontinuerligt och resultatet av utvärderingen skall beaktas i planeringen av verksamheten. Enligt arbetsgruppens bedömning saknar staden en tematisering och systematik samt styrdokument för den interna kontrollen och riskhanteringen. Avsaknaden av styrdokument är dock är nu avhjälpt i.o.m. att stadsstyrelsen I mars 2010 godkände arbetsgruppens utkast till anvisningar för intern tillsyn. Staden har våren 2010 identifierat de mest väsentliga riskerna för verksamhet och ekonomi enligt nedan: Uppställningen är gjord så att de mest väsentliga riskerna och de planerade åtgärderna relaterar till någon av riskgrupperna PERSONAL Mest väsentliga risker Nyckelpersoner med sakkunskap jobbar ensamma, kunskap överförs inte systematiskt Snävt tilltagen personalstyrka medför problem vid semestrar och annan frånvaro Riskfyllda uppgiftskombinationer Risker med kompetens Individuella felaktigheter / arbetsprestationer Svårigheter att rekrytera personal överhuvudtaget och i synnerhet personal som uppfyller behörighets- och språkkrav. Planerade åtgärder Identifiera nyckelpersoners kunnande, plan för överförande av tyst kunskap Effektivera personalprocesser (elektroniskt), samt information om dessa Delade kompetenser Personalbarometer och systematisk uppföljning av frånvaro Satsningar på personalrekryteringen och personalförmåner Tillgång på behörig personal - rätt personaldimensionering Personalomsättning, anställande av olämpliga personer Mycket svårt att hitta yrkeskunnig personal som kan vikariera vid plötslig frånvaro 18

19 EKONOMI Mest väsentliga risker Ränterisker Likviditetsrisker Borgensförbindelserisker Budgeteringsrisker för inkomsterna Konjunkturrisker Planerade åtgärder Kartläggning av risker och finansieringspolicy Omfördelning av låneportföljen Borgenspolicy: hurudan borgen kan ingås, av vem Inventarieförteckning NÄRINGSLIV Mest väsentliga risker Näringslivsstrukturen med en stark byggindustri är konjunkturkänslig Planerade åtgärder Satsningar på företagsamhetsfostran INVÅNARE Mest väsentliga risker Minskat befolkningsunderlag i delar av kommunen som medför utmaningar att tillgodose kommuninvånarnas rätt till en jämlik och kvalitativ basservice. Planerade åtgärder Fortsatta satsningar på att ge kommuninvånarna en god livskvalitet genom kultur- och utbildningsupplevelser Våldsamma och oberäkneliga kunder Okontrollerbar ökning i antalet klienter och kostnader INTRESSENTER Mest väsentliga risker Planerade åtgärder Borgensförbindelserisker Privata leverantörer / konkurser SAMHÄLLE Mest väsentliga risker Lagstiftning som är otydlig och öppen för tolkningar Lagstiftningen ändrar och nya krav som kommunerna inte klarar av tillkommer Planerade åtgärder Fortsatta satsningar på att ge kommuninvånarna en god livskvalitet genom kultur- och utbildningsupplevelser Epidemier, pandemier, katastrofer 19

20 ORGANISERINGEN AV VERKSAMHETEN Mest väsentliga risker Avtal som inte förnyas i tid innebär risker som kan ha ekonomiska följder Risker i dokumenthanteringen för t.ex. osökta statsmedel eller projektmedel Försäkringsrisker Upphandlingsrisker Risker för svinn Datasäkerhet Avsaknad av klara strategiska mål Läkemedelshantering fel medicinering Brister i det sektorövergripande samarbetet. Fel eller bristfällig service ger högre kostnader, t.ex. klientens utslagning ur samhället eller felplacerade patienter och åldringar Rätt definierad servicebehov - rätt vård i tid Planerade åtgärder Utveckla principer för avtalsprocesser Utveckla automatisk övervakning av avtal Försäkringsupphandling med hjälp av försäkringsmäklare Upphandlingsdirektiv, upphandlingsorganisation, upphandlingskunnande Utveckla lönearbetarnas arbetsfördelning, dokumentera processer Tvåstegsmodeller: granskare, godkännare Processbeskrivningar Konkreta planer för hur det sektorövergripande samarbetet kan utvecklas (ss samarbete skoladagvård, välfärdsplan) Implementering av modern kommunikationsteknologi Uppgöra direktiv för avdelningen utgående från gemensamma principer för staden samt säkra kunnandet genom processbeskrivningar Rätt dimensionerad service för de äldre (rätt antal platser / behovet) Fungerande vårdkedjor Stora ansvarsområden (även fysiskt) DEN BYGDA MILJÖN Mest väsentliga risker Datastörningsrisker Datasäkerhet Bristande kommunikationer Byggnadstekniska brister / besvär till innehavarna Planerade åtgärder Undersökningar / tillräcklig budgetresurs Försäkringar / delad risknivå a,b,c,d Garantier Tillräckliga resurser för infrastrukturen Brand- eller andra skador till byggnader Fastigheter som är i dåligt skick och är oändamålsenliga med tanke på verksamheten. Icke fungerande IT-lösningar Fungerande tele- och datakommunikation och logistik 20

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Gun Sirén, äldreomsorgschef Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kimitoön-Pargas utredning

Kimitoön-Pargas utredning Styrgruppen 1 / 2014 10.4.2014 1 _ Sammanträdestid: Torsdagen den 10 april 2014 kl. 15.00-17.30 Sammanträdesplats: Pargas stadshus, Styrhytten Ordinarie Ersättare Kallade: x Ted Bergman Markku Orell x

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 4/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) - 20.55 ( 1-7)

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING savdelningen snämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg Verksamhet Verksamheten omfattar svenskspråkig förskolundervisning, förmiddags- och eftermiddagsvård, grundläggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Pargas stadshus, Styrhytten

Pargas stadshus, Styrhytten Styrgruppen 1 / 2014 10.4.2014 1 _ Sammanträdestid: Torsdagen den 10 april 2014 kl. 15.00 Sammanträdesplats: Pargas stadshus, Styrhytten Ordinarie Ersättare Kallade: Ted Bergman Markku Orell Cornelius

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter Stadsstyrelsen 214 20.10.2014 Stadsstyrelsen 235 03.11.2014 Stadsfullmäktige 93 11.11.2014 1466/10.03.02/2014 Stadsstyrelsen 20.10.2014 214 Beredare Ekonomidirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER / KIINTEISTÖT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget

Läs mer

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet.

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet. Stadsstyrelsen 88 25.04.2016 Åtgärder inom socialväsendet 2819/01.00.00.01/2016 Stadsstyrelsen 25.04.2016 88 Beredare Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande Stadsdirektör Patrik Nygrén,

Läs mer

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION

REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION Till stadsstyrelsen i Pargas stad REVISIONS-PM ANGÅENDE VÄSENTLIGA GRANSKNINGSIAKTTAGELSER GJORDA I SAMBAND MED 2015 ÅRS REVISION 1. Granskningens syfte och avgränsning: Revisorerna skall senast före utgången

Läs mer

Tid Fredag 24.10. 2008 kl.16.00 16.50 Plats Allaktivitetshuset Snäckan. *Christjan Brander, sekreterare

Tid Fredag 24.10. 2008 kl.16.00 16.50 Plats Allaktivitetshuset Snäckan. *Christjan Brander, sekreterare Mötesdag - kokouspäivä 24.10. Nr: 9/ sida: 1 Uppgifter om sammanträdet Tid Fredag 24.10. kl.16.00 16.50 Plats Allaktivitetshuset Snäckan Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande)

Läs mer

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 Stadsstyrelsen 87 08.04.2008 Stadsstyrelsen 123 06.05.2008 Stadsfullmäktige 43 04.06.2008 GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007 918/02/021/2008 SST 87 Bilaga B5 Ekonomidirektören: Utgångsläget

Läs mer

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Revisionsnämnden har enligt kommunallagen 121 till uppgift att årligen avge en utvärderingsberättelse om huruvida de mål för verksamheten och ekonomin

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET

Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 Direktionen för svenska arbetarinstitutet 02.10.2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET Helsingfors stad Föredragningslista 5/2014 DIREKTIONEN FÖR SVENSKA ARBETARINSTITUTET FÖREDRAGNINGSLISTA 5-2014 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid klo 17:00 Plats Helsingfors arbis, Dagmarsgatan 3 Ärenden Enligt

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

12.08.2008 1. Andersson Monica Grannas, Mikael Linde, Sune Sjövall, Edgar 149-163. Mikael Grannas

12.08.2008 1. Andersson Monica Grannas, Mikael Linde, Sune Sjövall, Edgar 149-163. Mikael Grannas 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 12 augusti 2008 kl. 19:15 19:45 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Mattsson, Jean-Erik ordförande

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan för åren

Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan för åren Stadsstyrelsen 212 22.10.2013 Stadsstyrelsen 216 23.10.2013 Budget och ekonomiplan 2014-2016 634/02.02.00/2013 STST 212 Beredning: ekonomidirektör Kirsi Kettunen Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 9/2014 PROTOKOLL Fört vid sammanträde fredagen den 19 augusti 2014 kl 10.00 i styrelserummet. Paragraf Ärende 75. Sammankallande och beslutsförhet. 76. Justering av protokoll. 77. Föredragningslistans

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kaskö stads informationsstrategi

Kaskö stads informationsstrategi Godkänd i stadsfullmäktige 24.5.2007 32 Kaskö stads informationsstrategi 1. Bakgrund I kommunallagens 29 sägs: Kommunen skall informera invånarna om ärenden som är anhängiga i kommunen, planer som gäller

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDNSVES 19 Mötets konstituering BILDNSVES 20 Tjänsteinnehavarbeslut för kännedom BILDNSVES 21 Arbetsplan för läsåret 2011 2012, svenska skola BILDNSVES 22 Den svenska förskolans

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Korpo kommun. Korpo kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7/2008. Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Kommunkansli Beslutande:

Korpo kommun. Korpo kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7/2008. Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Kommunkansli Beslutande: Korpo kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7/2008 128 KOMMUNSTYRELSEN 114-125 12.8.2008 Sammanträdestid: 17.45 21.35 Sammanträdesplats: Kommunkansli Beslutande: Ordinarie: Personliga ersättare: Leif Berglund,

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/ /2016. Stadsstyrelsen

Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/ /2016. Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 58 21.03.2016 Stadsstyrelsen 73 04.04.2016 Skrivelse om Pargas stads socialväsende 2819/01.00.00.01/2016 Stadsstyrelsen 21.03.2016 58 Beredare Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 2. 2 Val av protokolljusterare 2. 3 Godkännande av föredragningslistan 2. 4 Resultatprognos/Bokslut

1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 2. 2 Val av protokolljusterare 2. 3 Godkännande av föredragningslistan 2. 4 Resultatprognos/Bokslut NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 1/2018 1 Sektionen för stödtjänster Tid 14.03.2018 kl. 16.30 Plats Stadshuset, Tornskär Ärenden som skall behandlas Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Förslag till budget 2016 för miljöavdelningen samt ekonomiplan för åren 2017-2018

Förslag till budget 2016 för miljöavdelningen samt ekonomiplan för åren 2017-2018 Miljönämnden 159 14.10.2015 Förslag till budget 2016 för miljöavdelningen samt ekonomiplan för åren 2017-2018 2391/02.02.00/2015 Miljönämnden 14.10.2015 159 Beredare Miljövårdschef Carl-Sture Österman,

Läs mer

ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD

ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD Pargas stad ANBUDSFÖRFRÅGAN (Översättning) Servicetjänster Strandvägen 28 21600 PARGAS 25.4.2014 ANBUDSFÖRFRÅGAN GÄLLANDE STÄDTJÄNSTER I PARGAS KOMMUNOMRÅDE I PARGAS STAD 1. KÖPARE Pargas stad (FO-nummer

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

PARGAS IF:S SKIDSEKTIONS ANSÖKAN ATT STADEN REDAN ÅR 2008 BEVILJAR ANSLAG FÖR EN NY SNÖKANON

PARGAS IF:S SKIDSEKTIONS ANSÖKAN ATT STADEN REDAN ÅR 2008 BEVILJAR ANSLAG FÖR EN NY SNÖKANON Kulturnämnden 55 10.10.2007 Kulturnämnden 22 05.06.2008 Stadsstyrelsen 160 24.06.2008 Stadsfullmäktige 55 02.09.2008 PARGAS IF:S SKIDSEKTIONS ANSÖKAN ATT STADEN REDAN ÅR 2008 BEVILJAR ANSLAG FÖR EN NY

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE I KÖKAR

KOMMUNFULLMÄKTIGE I KÖKAR KOMMUNFULLMÄKTIGE I KÖKAR Sammanträdesprotokoll 5 /2016 Sammanträdestid onsdag 6.7.2016 kl. 19.00-19.30 Sammanträdesplats Kommungården ORDINARIE BESLUTANDE NÄRV. ERSÄTTARE NÄRV Holmström Harry, ordförande

Läs mer

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30 14.00

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30 14.00 1(18) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30 14.00 Beslutande: Tage Björk (s), ordförande Gerd Lindgren (s) Lena Norgren, (fp), tj g ersättare för Ingalill Jonsson, (m) Övriga deltagande:

Läs mer

9 Anmälningsärenden Inlämnade motioner och initiativ 25

9 Anmälningsärenden Inlämnade motioner och initiativ 25 1/2008 1 Stadsfullmäktige TID - AIKA 25.11.2008 kl. 17:00-19:25 PLATS - PAIKKA Pargas stadshus, Bryggan 1 Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 2 Val av protokolljusterare 5 3 Arbetsordning

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1 5226/05.10.00/2013 3 Utredning om principer för eftermiddagsverksamheten och framställan om ändringsbehov Beredning och upplysningar: Miia Loisa-Turunen, tel.

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2014

PERSONALRAPPORT 2014 PERSONALRAPPORT 2014 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2014 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 3 5. Personalens

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Kallelse och föredragningslista Sammanträdestid: Torsdag kl. 15:00 Sammanträdesplats: Kårkulla centralförvaltning, Kårkullavägen 142 Kirjala Närvarande/beslutande Ordinarie medlemmar Camilla Sandell, ordförande

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 26.01.2017 Sida 1 / 1 290/2017 02.05.00 5 Avgifter för småbarnspedagogik enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken från 1.3.2017 Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen,

Läs mer

1 Konstaterande av beslutförhet 3. 2 Val av protokolljusterare 4. 3 Fastställande av föredragningslista 5. 4 Anmälningsärenden 6

1 Konstaterande av beslutförhet 3. 2 Val av protokolljusterare 4. 3 Fastställande av föredragningslista 5. 4 Anmälningsärenden 6 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 1/2014 1 Sektionen för småbarnsfostran Tid 18.03.2014 kl. 18.30 Plats Bildningskansliet Ärenden som skall behandlas Sida 1 Konstaterande av beslutförhet 3 2 Val av protokolljusterare

Läs mer

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga.

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga. Föa.1 ARVODESSTADGA FÖR HELSINGFORS STADS FÖRTROENDEVALDA Godkänd av stadsfullmäktige den 5 maj 2010 1 Tillämpning Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

-2, BILDN :00

-2, BILDN :00 -2, BILDN 2017-08-30 16:00 Möteskallelse Onsdagen 30.8.2017 kl. 16.00, Mötesrum Panama (f.d. Mårds matservering, från Alholmsgatan till vänster ner i källaren) Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

Direktiv för intern kontroll

Direktiv för intern kontroll RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD Direktiv för intern kontroll Kust-Österbottens samkommun 0 INNEHÅLL 1. Definition

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Motiveringar. Väståbolands stad Budget & ekonomiplan 2010 BUDGETMOTIVERINGAR

Motiveringar. Väståbolands stad Budget & ekonomiplan 2010 BUDGETMOTIVERINGAR BUDGETMOTIVERINGAR 2010 1 MOTIVERINGAR TILL FÖRVALTNINGENS BUDGETFÖRSLAG 2010, 2011-2012 1000 KOMMUNALA VAL Inga val hålls under 2010. 1010 STATLIGA VAL Inga val hålls under 2010. 1200 REVISION 1400 CENTRALFÖRVALTNING

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Till kommunfullmäktige i Lappträsk Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2016 1 (5) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 1. s verksamhet skall i enlighet med 121 i

Läs mer