Medicinsk Grundkurs. Urban Gillå BONNIERS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinsk Grundkurs. Urban Gillå BONNIERS"

Transkript

1 Medicinsk Grundkurs Urban Gillå BONNIERS

2 Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: E-post: Order/Läromedelsinformation Telefon Telefax Författare: Urban Gillå Redaktör: Gertrud Lanestrand, e-post: Formgivning: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Anders Florén Omslagsillustration: Eva Fallström Medicinsk Grundkurs ISBN Urban Gillå och Bonnier Utbildning AB Andra upplagan Fjärde tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Sweden by Elanders Falköping 2009

3 5 Innehåll 1. Människans ursprung. Läkekonstens historia 11 Människans ursprung 12 Läkekonstens historia 14 Den antika medicinen 15 Läkekonsten under medeltiden i Europa 15 Från 1500-talet till modern tid 16 Den moderna medicinens framväxt Hälsa och ohälsa 19 Vilka faktorer påverkar din hälsa? 20 Hälsofaktorer och hälsorisker i olika åldrar 21 Symtom tecken på sjukdom 25 Diagnos vilken sjukdom är det? 28 Provtagningar och undersökningar 30 Medicinska termer och begrepp 37 UPPGIFTER Cellen, vävnader, organ och organsystem 41 Cellens byggnad 42 Cellens ämnesomsättning 43 Cellen förökar sig genom delning 44 Cellerna har bestämda uppgifter 46 Stamceller 46 Celler av samma typ och utseende bildar en vävnad 47 Olika vävnader bildar ett organ 49 Organ som samarbetar bildar organsystem 49 Vad är ärftlighet? 51 UPPGIFTER 53 Cancersjukdomar 54 Cancer är många sjukdomar 56 Orsaker till cancer 56 Symtom 58 Diagnos 58 Behandling och omvårdnad 59 Kirurgisk behandling 59 Cytostatikabehandling 60 Strålbehandling 61 Hormoner och antihormoner 63 Cytokiner 63 Palliativ vård 63 Smärtbehandling en viktig del av omvårdnaden 64 Bröstcancer 66 Prostatacancer 71 Malignt melanom 74 UPPGIFTER Vårt fantastiska nervsystem 78 Nervcellen är unik 79 Centrala nervsystemet CNS 79 Hjärnan och ryggmärgen 79 Hjärnans olika delar 81 Hjärnhinnorna 81 Hur fungerar storhjärnan? 82 Lillhjärnan samordnaren 83 Hjärnstammen styr våra inre organ 84 Ryggmärgen omkopplingsstation mellan hjärnan och kroppen 84

4 6 Perifera nervsystemet PNS 84 Somatiska nervsystemet styr vi med viljan 85 Autonoma nervsystemet reglerar inre organ 85 Vad är en reflex? 86 Vad är smärta? 87 UPPGIFTER 88 Nervsystemets sjukdomar 89 Multipel skleros MS 90 Parkinsons sjukdom 92 Epilepsi 94 Stroke, slaganfall 96 Hjärninfarkt 97 Hjärnblödning 98 Riskfaktorer 98 Symtom vid stroke 98 Diagnos och behandling 100 Afasi 104 Demens 105 UPPGIFTER Våra sinnen 109 Synen 110 Ögat 110 Synfel 111 Ögonsjukdomar 112 Hörsel och balans 113 Örat 113 Balanssinnet 114 Öroninflammation 115 Hörselnedsättning 115 Tinnitus 115 Lukt och smak våra kemiska sinnen 117 Känseln 117 UPPGIFTER Andningen 119 Luftvägarna 120 Näshålan 120 Svalget 121 Struphuvudet 122 Luftstrupen och luftrören 122 Lungorna 123 Hur styrs andningen? 123 UPPGIFTER 125 Sjukdomar i andningsorganen 126 ÖLI, övre luftsvägsinfektion 126 Lunginflammation 128 Astma 130 KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom 134 UPPGIFTER Cirkulationen 140 Våra blodkärl 141 Stora och lilla kretsloppet 143 Hjärtat pumpen i systemet 144 Blodet 148 Lymfsystemet 152 UPPGIFTER 155 Hjärt- kärlsjukdomar 156 Ateroskleros, åderförkalkning 156 Hypertoni, högt blodtryck 157 Kärlkramp i hjärtat, angina pectoris 159 Hjärtinfarkt 162 Kirurgiska ingrepp för att förbättra hjärtats cirkulation 165 Hjärtsvikt 166 Blodsjukdomar 172 UPPGIFTER Matspjälkningen 176 Födan kroppens behov av energi 176 Energiomsättningen vid sjukdom 178 Matspjälkningsorganen 179 Munnen 180 Svalget 180 Matstrupen 182 Magsäcken 182

5 7 Tolvfingertarmen 182 Levern 182 Bukspottkörteln 184 Tunntarmen 184 Tjocktarmen 184 Ändtarmen 185 UPPGIFTER 186 Sjukdomar i matspjälkningsorganen 187 Akut buksjukdom 187 Diarré 190 Förstoppning 191 Dyspepsi 192 Magsår 193 Gallstenssjukdom 194 Inflammatoriska tarmsjukdomar 197 Morbus Chron 197 Ulcerös kolit 199 Blindtarmsinflammation 202 Hemorrojder 202 UPPGIFTER Urinorganen reglerar vår vätskebalans 205 Kroppens vätskebalans 205 Symtom på rubbningar i vätskebalansen 208 Urinorganens uppgifter 208 Njurarna ett livsviktigt organ 209 Njuren ett reningsverk 211 Hur bildas urin? 211 Vad innehåller urinen? 211 Hormoner reglerar urinmängden 212 Njurarna reglerar saltbalansen och syrabasbalansen 212 Urinen transporteras i urinvägarna 212 UPPGIFTER 214 Urinorganens sjukdomar 215 Urinvägsinfektioner 215 Njursvikt 216 Uremi kronisk njursvikt 218 Njursten 223 Rubbningar i blåstömningen 224 Prostataförstoring, prostatahyperplasi 225 UPPGIFTER Huden 228 Huden består av tre olika lager 229 Naglarna 232 Håret 232 UPPGIFTER 233 Hudsjukdomar och hudskador 234 Eksem 234 Psoriasis 235 Brännskador 236 UPPGIFTER Allergier 241 Vad är allergi? 241 Vad händer vid en allergisk reaktion? 243 Symtom på allergiska reaktioner 243 Anafylaktisk chock 244 Hur går en allergitest till? 245 Orsaker till allergier 245 Behandling av allergier 247 UPPGIFTER Rörelseorganen 249 Nerver styr rörelsen 251 Skelettet 252 Benens förbindelser 256 Fogar 256 Leder 257 Musklerna 258 UPPGIFTER 261 Sjukdomar och skador i rörelseorganen 262 Traumatiska skador 262 Belastningsskador 263 Frakturer 264

6 8 Benskörhet 270 Ryggbesvär 272 Artros 273 Inflammatoriska sjukdomar i rörelseorganen 278 Reumatoid artrit, RA 278 UPPGIFTER Våra hormoner 285 Hypothalamus och hypofysen här styrs hormonregleringen 287 Feed back-system 287 Hormoner som läkemedel 287 UPPGIFTER 288 Endokrina sjukdomar 289 Diabetes 289 Hypertyreos 298 UPPGIFTER Människans livscykel 301 Fortplantningen 301 Mannens könsorgan 302 Kvinnans könsorgan 303 UPPGIFTER 306 Fosterutvecklingen och förlossningen 307 UPPGIFTER 311 Människans åldrar 312 Från spädbarn till vuxen 312 Puberteten 316 Normala fysiska åldersförändringar 317 UPPGIFTER Psykiska störningar och sjukdomar 319 Psykisk hälsa 320 Orsaker till psykiska störningar 321 Diagnostik av psykiska störningar 321 Ångest och oro 322 Psykoser 323 Affektiva störningar 327 Depression 328 Melankoli 329 UPPGIFTER Mikroorganismer. Kroppens försvar. Infektionssjukdomar 334 Mikrober 335 Protozoer 335 Svampar 335 Bakterier 336 Virus 341 Kroppens försvar 341 Infektionssjukdomar 346 Vanliga virusinfektioner 346 Vanliga bakterieinfektioner 348 Hepatit 349 HIV-aids 353 Tuberkulos 358 Sexuellt överförbara sjukdomar 360 UPPGIFTER Att förebygga smitta och smittspridning 363 Smittspridning 364 Hur kan man förhindra smittspridning? 365 Basala hygienrutiner 366 Desinfektion 368 Sterilisering 370 Färgmarkeringar 371 Smutstvätt och avfall 371 Skyddet mot smittsamma sjukdomar 372 UPPGIFTER 375

7 9 18. Läkemedel 376 Vad är ett läkemedel? 377 Naturläkemedel 377 Läkemedelsformer 379 Läkemedels verkan i kroppen 384 Läkemedels nedbrytning 385 Läkemedels utsöndring 385 Dosering av läkemedel 385 Läkemedelsbiverkningar 388 Läkemedelsmissbruk 389 Narkotika 390 Recept, receptblankett 390 Receptfria och receptbelagda läkemedel 391 Läkemedelshantering 393 Läkemedelsordination 394 Iordningställande och överlämnande av läkemedel 395 Delegering 396 UPPGIFTER Första hjälpen. Insatser vid stora olyckor, katastrofer och krig 401 Första hjälpen 402 Akut omhändertagande 403 Andning 403 Blödning 405 Chock 406 Framstupa sidoläge 409 Hjärt-lung-räddning 410 Psykisk hjälp 412 UPPGIFTER 412 Samhällets planering inför stora olyckor, katastrofer och krig 413 Samhällets räddningstjänst 414 Vad är en katastrof respektive en stor olycka? 414 Katastrofplanering 415 Larmberedskap 416 Skadeplatsens organisation vid en större olycka 416 Psykologiska reaktioner i samband med en katastrof 418 Katastrofberedskap 418 Samhällets beredskap i krig 419 UPPGIFTER 420 Mål för kursen 421 Register 423

8 48 Nervvävnad har till uppgift att ta emot och fortleda elektriska impulser. Den har även till uppgift att kontrollera och samordna kroppens olika organ. broskvävnad nervvävnad benvävnad epitelvävnad tvärstrimmig muskelvävnad hjärtmuskelvävnad, tvärstrimmig bindväv glatt muskelvävnad Vävnader i kroppen.

9 49 Sinnescellerna hör till nervvävnaden och har till uppgift att registrera allt i vår omgivning som känsel, tryck, smärta, kyla och värme. I våra sinnesorgan finns speciell nervvävnad som förmedlar synintryck, lukt, hörsel och smak. Flytande vävnad är blod och lymfa samt den vävnadsvätska som finns omkring cellerna. Blodet består till hälften av plasma, som är en äggviterik vattenlösning, röda och vita blodceller samt blodplättar. Blodcellerna flyter fritt i plasman. Lymfan består av överskottsvätska från blodet. Olika vävnader bildar ett organ Organen i kroppen är uppbyggda av olika vävnader som var och en har en speciell uppgift. Hjärtmuskelvävnad har t.ex. till uppgift att pumpa ut blodet ur hjärtat. Organ som samarbetar bildar organsystem Organ som samarbetar kring en speciell uppgift utgör ett organsystem. Kroppens organsystem samarbetar för att kroppen ska fungera. De utgör alla viktiga delar i kroppens organisation. Ett organ som fungerar onormalt eller har skadats kan påverka andra organ i samma organsystem, men också andra organsystem. Vissa organsystem är livsviktiga för att människan ska leva. Det är t.ex. andningen, cirkulationen, nervsystemet och utsöndringen genom njurarna. Från cell till en hel kropp. En cell Lika celler Olika väv- Flera organ Alla organbildar en nader bildar bildar ett system bildar vävnad ett organ organsystem människokroppen

10 114 hammaren trumhinnan städet stigbygeln ovala fönstret örontrumpet båggångar hörsel- och balansnerven ytterörat snäckan hörselgången trumhinnan örontrumpeten Örats byggnad. Balanssinnet I innerörat finns också balanssinnet. För att hålla kroppen upprätt och korrigera eventuella snedsteg kräver hjärnan ständig information om kroppens läge. Alla lägesändringar registreras av balanssinnet i innerörat. Det består av tre båggångar och en hinnsäck. Båggångarna är så belägna att de kan registrera huvudets olika rörelser. I båggångarna flyter en vätska, som gör att de fungerar som ett tredimensionellt vattenpass. Allteftersom vätskan förflyttar sig registrerar balanssinnescellerna i hinnsäcken lägesändringarna och förmedlar impulser via balansnerven till lillhjärnan (se s. 83).

11 115 Öroninflammation Den vanligaste sjukdomen i örat är öroninflammation, otit. Den drabbar oftast barn och orsakas av bakterier. Symtomen är typiska med smärta från örat, barnet tar sig ofta över örat. Trumhinnan, som normalt är pärlemorfärgad, är vid öroninflammation röd och buktar ut. Den kan spricka, och var och blod rinna ut. Om trumhinnan spricker försvinner smärtan. Om trumhinnan spruckit tar det några veckor innan den läkt ihop. Det är viktigt att hörselkontroll görs efteråt för att kontrollera om någon hörselnedsättning uppstått. Hos barn med upprepade öroninflammationer kan ett litet rör opereras in i trumhinnan, vilket förhindrar återkommande inflammationer. Akut öroninflammation kan i vissa fall behandlas med penicillin. För barn, som ofta får öroninflammationer, kan vissa åtgärder vidtas vid förkylningar: ge näsdroppar eller nässpray, höj sängens huvudända, ge smärtstillande vid öronvärk, t.ex. Alvedon mixtur, dröj inte för länge med att kontakta läkare för undersökning. Hörselnedsättning Den vanligaste orsaken till hörselnedsättning är hög ålder. En annan vanlig orsak till hörselnedsättning är olika förändringar i innerörat. De kan vara medfödda, orsakade av bullriga miljöer, åldersförändringar eller vara biverkning av läkemedel. Öronsus och påverkan av balanssinnet kan förekomma samtidigt. Individuellt utprovad hörapparat förbättrar hörseln avsevärt. Total dövhet är i de flesta fall medfödd och beror oftast på att hörselnerven är skadad. Numera kan även detta opereras, vilket innebär att en person som tidigare varit döv kan uppfatta ljud. Ljudet har stor betydelse för talet. För en person som på detta sätt får sin hörsel innebär det att även kunna lära sig tala. Tinnitus Tinnitus innebär en ljudupplevelse utan någon ljudkälla. Benämningen kommer från det latinska ordet tinnere, som betyder ringa, klinga. Sjukdomen, som har funnits så länge man vet, är vanligare än man tror. Ca 15 % av alla människor har tinnitus av varierande styrka. Symtomen kan vara tillfälliga eller ofta förekommande. Ungefär 5 % har ständiga symtom.

12 122 Struphuvudet Svalget delar sig nedåt i två rör, luftstrupen och matstrupen. Baktill ligger matstrupen där födan passerar. Framtill ligger luftstrupen med struphuvudet, larynx. Struphuvudet består av ett antal broskstycken och muskler, som reglerar sväljningsmekanismen och vårt talorgan, stämbanden. Överst på struphuvudet sitter struplocket, epiglottis, som har till uppgift att blixtsnabbt stänga luftstrupen när vi sväljer. Därmed förhindras att föda eller främmande föremål hamnar i luftvägarna. Patienter med förlamningar i svalget p.g.a. hjärnskada kan ha en försämrad sväljreflex, vilket medför en stor risk att få föda eller främmande föremål i luftvägarna. Detta kan innebära livsfara. Så regleras talet I struphuvudet sitter talorganen som består av stämbanden. Talet regleras genom att stämbanden spänns när luften strömmar förbi och då uppstår ljudvibrationer. Ju högre du ropar desto mer luft strömmar förbi stämbanden. Ju snabbare du pratar desto oftare spänns stämbanden. Finslipningen av talet sker med hjälp av läppar, tänder och tunga. Näsan, bihålorna och svalget ger talet fyllighet. När vi är förkylda blir slemhinnorna i näsa, svalg och bihålor svällda, vilket medför förändringar av rösten. Luftstrupen och luftrören Struphuvudet fortsätter nedåt i luftstrupen (trakea), som är ett cm långt rör uppbyggt av hästskoformade broskringar. Mellan ringarna finns glatt muskulatur och bindväv. Luftstrupen är böjlig och elastisk, vilket gör att den kan hållas utspänd. Insidan är klädd med en slemhinna, som innehåller slemproducerande körtlar och flimmerhår. I samband med olika sjukdomar som drabbar luftvägarna blir slemhinnan tjockare och mer slem bildas. Flimmerhårens uppgift är att transportera slem och främmande partiklar upp till svalget. Retning av flimmerhåren ger upphov till hosta. Rökning och andra luftföroreningar försämrar funktionen hos flimmerhåren. Luftstrupen delar sig i höjd med femte bröstkotan i vänster och höger huvudbronk, som går till vardera lungan. Luftrören, bronkerna, förgrenas ut i lungorna och övergår efterhand i allt finare gångar. Dessa slutar i lungblåsor, alveoler.

13 123 blodkärl (kapillär) syrefattigt blod från hjärtats högerkammare alveol syre O 2 koldioxid CO 2 röd blodcell En alveol med kapillärnät. Alveolernas och kapillärernas väggar är så tunna att syre och koldioxid kan passera igenom. syrerikt blod som går till hjärtats vänstra förmak Lungorna Lungorna (pulmones) beräknas innehålla ca 700 miljoner alveoler. Runt alveolerna ligger ett nätverk av kapillärer, mycket små, tunna blodkärl. Alveolernas väggar är så tunna att syre kan passera igenom till de fina blodkärl som omger dem. De två lungorna är placerade på vardera sidan i brösthålan. Lungorna omsluts av lungsäcken, pleura. Lungsäcken består av två hinnor, den inre hinnan omsluter lungan, den yttre bekläder bröstkorgens insida. I lungsäcken är lufttrycket lägre än i den omgivande luften, vilket gör att lungan hålls utspänd. Vid skador på lungsäcken kan denna tryckskillnad försvinna, vilket medför att lungan kan falla samman. I lungsäcken finns lite vätska som gör att lungorna glider lätt mot lungsäcken vid in- och utandning. Ibland kan denna vätska öka, t.ex. vid infektion. Vätskan trycker på lungan och försvårar andningen. I vardagligt tal kallas det vatten i lungsäcken. Hur styrs andningen? Andningen styrs från förlängda märgen i hjärnan (se s. 84). Den regleras automatiskt och står i huvudsak utanför viljans kontroll. Vi behöver inte tänka på att andas, men vi kan reglera andningen med viljan.

14 144 Hjärtat sett utifrån. aorta lungartär lungvener hjärtöra kransartärer hjärtsäcken nedre hålvenen tömmer sig i höger förmak Hjärtat - pumpen i systemet Hjärtats uppgift är att pumpa blodet ut till kroppens olika delar. Om hjärtat upphör att slå innebär det akut syrebrist i kroppens celler. Hjärnan är speciellt känslig för syrebrist. Medvetslöshet uppstår redan efter 10 sekunder om hjärtat upphör att slå. Hjärtat (cor) är en ihålig muskel, som ligger i brösthålans nedre del, under nedre delen av bröstbenet och mellan lungorna. Det är lika stort som personens egen knutna näve. Hjärtat är inneslutet i en hjärtsäck. Hjärtsäcken har en inre hinna, epikardiet, och en yttre, perikardiet. Liksom i lungsäcken finns lite vätska i hjärtsäcken, vilket gör att hjärtmuskeln lätt kan röra sig vid varje slag. Hjärtmuskulaturen är uppbyggd av tvärstrimmig muskulatur och får sin blodförsörjning genom kransartärerna. Proppar i dessa artärer framkallar hjärtinfarkt. Hjärtat delas in i två halvor. De bägge hjärthalvorna skiljs åt av hjärtskiljeväggen. Högra delen består av höger förmak och höger kammare. Den har till uppgift att ta emot syrefattigt (koldioxidrikt) blod och pumpa detta till lungorna.

15 145 Vänstra delen består av vänster förmak och vänster kammare. Den har till uppgift att ta emot syrerikt blod från lungorna och pumpa det blodet ut i kroppen. Hjärtat är en dubbelpump Hjärtats högra, respektive vänstra, hjärthalva slår parallellt. Mellan förmaken och kamrarna finns segelklaffar. När kamrarna fylls med blod är segelklaffarna öppna. Trycket stiger i kamrarna och segelklaffarna stängs. Det förhindrar att blodet rinner tillbaka i förmaken. När trycket har nått över en viss nivå, öppnas fickklaffarna och blodet rusar ut i aorta respektive lungartärer. När trycket åter sjunker, sluts fickklaffarna, så att blodet inte kan rinna tillbaka in i kamrarna. Om vi lyssnar på hjärtat med stetoskop hör vi två slag i tät följd. Den första hjärttonen är när segelklaffarna stängs, och den andra när fickklaffarna stängs. Vanliga hjärtfel är förträngningar (stenoser) vid klaffarna, vilket försvårar passagen av blod, eller att klaffarna inte sluter tätt, vilket medför att blod pressas bakåt. Hjärtats arbete delas in i en viloperiod, diastole, och en arbetsperiod, systole. Den diastoliska fasen är när blodet passerar Blodets väg genom hjärtat. (Hjärtat i genomskärning) aorta lungartärer övre hålven lungartärklaff lungartär lungvener aortaklaff vänster förmak höger förmak nedre hålven höger kammare vänster kammare segelklaffar

16 182 Matstrupen Matstrupen (esofagus) har framförallt en transportfunktion. Sammandragande muskelrörelser driver födan neråt. Matstrupen är cm lång och löper mellan luftstrupen och ryggraden. Magsäcken Maten har nu kommit till magsäcken (ventrikeln). Uppåt mot matstrupen begränsas magsäcken av den övre magmunnen. Magsäcken rymmer ca 1 liter och har till uppgift att lagra födan och att kontinuerligt avge små portioner till tarmen. I magsäcken bearbetas födan och spjälkas till mindre beståndsdelar. Magsäckens slemhinna avsöndrar ca 3 liter magsaft per dygn, vilket gör födan helt flytande. Magsaften innehåller slem, saltsyra och ett enzym, pepsin, som spjälkar proteinerna i maten. Saltsyran bildas av parietalceller i magslemhinnan. När vi äter stimuleras parietalcellerna att öka saltsyreproduktionen. Även hormonet gastrin påverkar saltsyrebildningen. Saltsyran är nödvändig för att enzymet pepsin ska bildas. Dessutom förstörs bakterier, som kan finnas i födan. Eftersom saltsyran är starkt frätande bildas ett slem, som skyddar magsäckslemhinnan. Den nedre magmunnen ser till att magsäcksinnehållet töms portionsvis ut i tarmen. Efter 3 4 timmar har magsäcken tömt sitt innehåll på föda. Tolvfingertarmen Tolvfingertarmen (duodenum), som är ca 25 cm lång, är tunntarmens första del. När födan kommer ner i tolvfingertarmen utsöndras hormoner, som ger signaler till gallblåsan och bukspottkörteln att tömma galla och bukspott. Gallans uppgift är att finfördela fettet, vilket gör det möjligt att fortsätta spjälkningen av födan. Bukspotten innehåller bikarbonat och enzymer. Bikarbonaten som är basisk (har ett högt ph-värde) neutraliserar den sura magsaften. Enzymerna fortsätter nedbrytningen av proteiner, fett och kolhydrater. Levern Levern (hepar), som är kroppens största inre organ, finns högst upp till höger i bukhålan. Leverns huvuduppgifter är att: producera galla, bryta ner gifter, slaggprodukter, blodceller och läkemedel,

17 183 Magsäcken, levern, gallblåsan, bukspottkörteln och tunntarmen. matstrupen levern övre magmunnen, cardia gemensamma gallgången magsäcken gallblåsan här töms galla och bukspott tolvfingertarmen, duodenum nedre magmunnen, pylorus bukspottkörteln i tunntarmsväggen ligger slemhinnan i djupa veck körtelcell kapillärer tarmepitelcell lymfkärl artär ven tarmludd (villi) tarmludd i genomskärning glatt muskulatur

18 210 Njuren i genomskärning. nefron njurbark njurmärg njurartär njurven njurbäcken urinledare Förstoring av ett nefron. kärlnystan njurartär kapsel njurkanal samlingsrör njurven kapillärnät tubuli

19 211 Njurarna är hos en vuxen person cm stora. De består av njurbäcken, njurmärg och njurbark. Njuren ett reningsverk Vid cellernas förbränning av näringsämnen bildas avfallsprodukter, som ständigt måste avlägsnas från kroppen. Avfallsprodukter, som ska utsöndras i njurarna, måste kunna lösas i vatten. Därför omvandlas de först av levern till urinämne. Exempel på detta är vissa läkemedel, som bryts ner i levern och utsöndras genom njurarna. Dopingpreparat är ett annat exempel, där rester kan spåras i urinprov. Njuren har en stor reservkapacitet. Människan klarar sig med endast en njure. Skulle bägge njurarnas filtrationsförmåga sjunka till 20 % uppträder symtom på njursvikt. Hur bildas urin? Varje njure består av ca 1 miljon urinbildande enheter, nefron. Nefronet består av kärlnystan, kapsel samt njurkanal. Blodet kommer med högt tryck från njurartärerna ut i de båda njurarna. I njurarna fördelas blodet ut i mikroskopiskt små blodkärlsnystan, glomerulus. Varje kärlnystan ligger inneslutet i en kapsel. Eftersom blodtrycket är högt i kärlnystanet pressas en stor del av vattnet och avfallsprodukterna, som finns i blodet, ut i kapseln. Blodceller och äggviteämnen är för stora och stannar kvar i blodet. Vatten och vattenlösliga avfallsprodukter rinner ner i njurkanalerna som primärurin. Njurarna producerar tillsammans ca 180 liter primärurin per dygn. Under vägen genom njurkanalerna sugs ca 99 % av all primärurin tillbaka till blodbanan genom de kapillärer som omger njurkanalerna, tubuli (se bilden). Det som blir kvar är den slutliga urinmängden, normalt ca 1,5 liter per dygn. Vad innehåller urinen? Urinen består av vatten, salter, urinämne, urinsyra och kvävehaltiga produkter. Urinen är normalt steril och har ett ph (surhetsgrad) under 6. Det låga ph-värdet skyddar urinen från bakterier. Vid olika sjukdomstillstånd kan blod eller äggvita förekomma i urinen.

20 252 till efter puberteten och styrs av ett tillväxthormon, GH. Längdtillväxten sker i de stora rörbenens epifysskivor. Jämvikten mellan uppbyggnad och nedbrytning av benceller avgör hur hållbar benstommen är. Belastning gör benstommen kraftigare så att den tål ökad belastning. Långvarigt sängläge eller inaktivitet, som vid gipsning av fraktur, minskar benmassan och gör den mindre hållbar. Tyngden hos en person utgör den viktigaste belastningen, vilket gör att kraftigt överviktiga personers skelett kan klara den ökade belastningen. Hos äldre personer ökar nedbrytningen av benvävnad, vilket leder till benskörhet, osteoporos. Rörelseorganen består av: skelettet, leder, muskler. Skelettet Skelettet indelas i: huvudets ben (skallen), ryggraden, bröstkorgen, överarmen, underarmen och handen, bäckenet lårbenet, underbenet och foten. Skallen Skallens ben består av hjärnskålskranium och ansiktskranium. Hjärnskålskraniet utgörs av åtta platta ben. De har till uppgift att skydda hjärnan från slag och stötar. Benen förbinds med fogar eller sömmar. Ansiktskraniet ger ansiktet dess form och utseende. Det har bl.a. till uppgift att skydda ögonen, lukt- och smakorganen. Underkäken och överkäken är de enda ben som är rörliga i förhållande till varandra, vilket gör att vi kan tugga. Tänderna sitter fästade i underkäkens respektive överkäkens ben.

21 253 Skelettet. skallen, kranium halskotor nyckelben, clavicula skulderblad, scapula överarmsben, humerus bröstbenet, sternum revben, costa strålben, radius armbågsben, ulna handlovsben mellanhandsben fingerben lårbensknöl, trochanter major lårben, femur symfysen lårbenshals, collum femoris disk ryggraden, columna vertebralis höftben korsben svansben blygdben sittben knäskål, patella skenben, tibia vadben, fibula fotrotsben mellanfotsben tåben

22 256 Benens skelett Nedtill på höftbenen finns en grop som utgör ledpanna i höftleden. Lårbenets hals går upp till höftleden. Lårbenshuvudet och lårbenshalsen ingår i leden, som är en kulled. Nedtill bildar lårbenet knäledens övre del. Knäleden skyddas framtill av knäskålen. Underbenet har två ben, skenbenet och vadbenet. Nedåt bildar dessa ben en gaffel mot vilken vristens ben ledar. Vristen har, liksom handloven, små kraftiga ben. Mellanfotens ben ledar mot de fem tårna. Varje tå består av tre tåben, utom stortån som har två. Skelettet förändras med åldern Ett nyfött barn har ett mycket mjukt skelett, vilket möjliggör förlossningen. Skelettet är inte helt förbenat utan en stor del utgörs av brosk som är en mjuk vävnad (se nedan). Fontanellerna är mjuka områden, där skallens ben inte har växt samman. Efter två års ålder har fontanellerna växt ihop. Barnets skelett förbenas och blir hårdare efterhand fram till puberteten. I rörbenens kvarvarande brosk finns en tillväxtzon, som gör att benen växer på längden. I samband med puberteten sker en kraftig längdtillväxt, som upphör efter 18 års ålder. Nybildning av benvävnad går fortare hos barn än hos vuxna. Skelettskador hos barn läks därför mycket snabbt jämfört med hos äldre. Skelettet har sin största hållfasthet mellan 25 och 30 års ålder. Därefter börjar nedbrytningen av skelettet. Denna nedbrytning, som så småningom ger benskörhet, osteoporos, drabbar framförallt kvinnor efter klimakteriet. Benens förbindelser Skelettets ben är fästade vid varandra genom fogar eller leder. Fogar Skallens ben hålls samman av bindvävsfogar. Hos det nyfödda barnet är bindvävsfogarna öppna. Efter 2 års ålder är de förbenade och helt eller delvis orörliga. Broskfogar förekommer mellan ryggkotorna i diskerna och i blygdbensfogen. Brosket är mjukt och formbart, vilket möjliggör ganska stora rörelser.

23 257 kulled t.ex. höftleden gångjärnsled t.ex. knäleden (knäskålen) finns ej med på bilden) Olika typer av leder. vridled t.ex. handleden Leder Lederna har till uppgift att vara förbindelser mellan ben, där ett stort rörelseomfång krävs. Olika leder har olika uppgifter. De olika ledtyperna begränsar rörelsen. De vanligaste typerna av leder är: kulled, t.ex. höftleden, axelleden, gångjärnsled, t.ex. knäleden, armbågsleden, tå- och fingerleder, vridled, t.ex. leden mellan handloven och underarmens ben (gör att handflatan kan vändas uppåt och nedåt). Alla leder är uppbyggda på ungefär samma sätt (se bild). Leden skyddas av en ledkapsel, ledhuvud ledpanna Genomskärning som visar ledens byggnad. ledkapsel ledbrosk ledspringa broskskiva, menisk (finns i vissa leder)

24 I boken beskrivs människokroppens byggnad och funktion. Här redogörs för vanligt förekommande sjukdomstillstånd samt deras diagnostik, vård och behandling. I boken finns finns nya textavsnitt om bl.a. Människans ursprung, Hälsorisker i olika åldrar, Stamceller, Benskörhet, nya lagar om Smittspridning och Skydd mot olyckor samt delegering av medicinska arbetsuppgifter. Patientberättelser ger den studerande en realistisk bild av hur sjukdomen påverkar den enskilda människans vardag. Varje kapitel inleds med mål och avslutas med studieuppgifter av olika svårighetsgrad. Boken finns inläst och kan laddas ner kostnadsfritt från I serien ingår: Vård- och omsorgsarbete Imborn/Åsbrink Vård- och omsorgsarbete Kangas Fyhr/Wilhelmsson Omvårdnad Wilhelmsson Social Omsorg Kangas Fyhr Etik och livsfrågor Ryberg Människan socialt och kulturellt Cronlund Psykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Sjukvård Strömberg Alternativ medicin Fjellström Folkhälsokunskap Hultgren Rehabilitering och habilitering Caplan/Sparre Utvecklingsstörning och andra funktionshinder Gotthard Socialpsykiatri Andersson Höglund/Hedman Ahlström Hemsjukvård Haag/Karlsson Geriatrisk omvårdnad och geriatrik Skog/Grafström Lindrande vård Widell Demens omsorg och omvårdnad Abrahamsson Arbeta i vård och omsorg Edqvist Handbok i vård och omsorg Hansen/Åsbrink ISBN (8960-7)

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Medicin 2 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk validering

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Studiehandledning till Medicinsk Grundkurs Urban Gillå. Bonnier Utbildning

Studiehandledning till Medicinsk Grundkurs Urban Gillå. Bonnier Utbildning Studiehandledning till Medicinsk Grundkurs Urban Gillå. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa utgår från målet för kursen Medicinsk Grundkurs. Studiehandledningen hjälper

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Validering av kurs: Medicin 2 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk validering Telefon

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Validering i Sörmland Rev

Validering i Sörmland Rev Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

Frågor till Kroppen del 2

Frågor till Kroppen del 2 Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-22), Eva Funk (23) Datum: 131005, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt):

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS ! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Kroppen del 2 Stencilhäfte Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK. Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015

GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK. Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015 GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015 LUNGSJUKDOMAR Pneumothorax Lungpneumoni KOL Lungcancer Hemothorax Frisk lungbild P N E U M O T H O R A X Här är en lungbild

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

Rättsantropologi. Niklas Dahrén Rättsantropologi Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Introduk*on *ll rä-santropologi Anatomi för rä-santropologer Könsbestämning Åldersbestämning Bestämning av kroppslängd Introduktion

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Hälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:...

Hälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:... Hälsodeklaration Vid mottagningsbesöket kommer vi att upprätta en journal för att garantera dig bästa möjliga vård. För att underlätta journalskrivningen ber vi dig fylla i denna hälsodeklaration hemma.

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 45-årig kvinna Inför tumöroperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Mobil/övrig telefon...

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

STOR HÄLSODEKLARATION

STOR HÄLSODEKLARATION STOR HÄLSODEKLARATION Efternamn och tilltalsnamn Yrke/sysselsättning Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (dagtid) Är du inskriven i svensk försäkringskassa? Nationalitet? Besvaras av icke svensk

Läs mer

Är åderförkalkning en TWAR-infektion?

Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Bipacksedel: Information till användaren Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa

Läs mer