VANDA STADS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VANDA STADS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2007"

Transkript

1 VANDA STADS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2007 Sammandrag av revisionsnämndens utvärderingar Revisionsnämnden

2

3 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 SAMMANDRAG 1 För att uppnå stadens strategiska mål hade Vanda stad år 2007 uppställt 26 bindande mål. 21 av målen uppnåddes. Två av målen uppnåddes inte och tre mål uppnåddes i viss utsträckning. Målen om förande av resultat- och utvecklingssamtal och uppgörande av en säkerhetsstrategi uppnåddes inte. De delvis uppnådda målen gällde möjligheterna för äldre att bo hemma, minskandet av sjukfrånvaron och ibruktagandet av ett koncernkonto, vilket ännu i årsskiftet var under arbete. Dessutom anser revisionsnämnden att fem av målen inte uppnåtts fullt ut. Dessa mål gällde bostadsproduktionen, mentalvårdstjänsterna, ordnandet av undervisning för barn och ungdomar som uppvisar psykiska symtom och utvecklandet av lösningar som stöd för skolgången, fastställandet av utvecklingssektorer för internationella partnerskap samt definierandet av nyckeltal för lokaliteter. Dessutom sköts förverkligandet av vissa mål upp till år I fråga om de mål som uppnåddes i viss utsträckning uppdagades brister i relationerna mellan mål, mätinstrument och rapportering. Problemen förknippade med målen och mätinstrumenten har inte undanröjts. 2 Vandas balansräkning uppvisar inte något underskott. Överskottet i Vanda stads balansräkning växte med 13,8 milj. euro under finansåret För driftsekonomins del har balanseringen av ekonomin varit lyckad. Åtgärderna för att åstadkomma inbesparningar och öka produktiviteten har förbättrat resultatet. Ökningen av skatteinkomster och statsandelar har också förbättrat resultatet. Behovet av investeringar är så stort i Vanda att skulderna fortsätter att öka. Det bör fästas uppmärksamhet vid upprätthållandet av förmågan att betala räntor. Också skuldsättningen utgör ett hot. Emellertid är investeringarna viktiga när det gäller att förverkliga verksamhetsstrategin i fråga om så gott som varje mål. De ökar möjligheterna att förverkliga de kritiska framgångsfaktorerna för stadstillväxten och näringspolitiken. Vanda fortsätter att avancera i linje med sin livskraftiga och sysselsättningsgenererande vision och ser till att projekt som är viktiga också på riksplan startas. 3 Genom den utförda ändringen i kommunallagen trädde bestämmelserna om uppställande av koncernmål och koncernledningens skyldighet att ordna koncerntillsyn i kraft. Staden hade inte ännu för år 2007 ställt upp mål för koncerngrupperna. Syftet med koncernmålen är att föra fram huvudägarens vilja. Därför bör kommunledningen i verksamhetsberättelserna framöver presentera en utredning om hur tillräcklig och adekvat den interna tillsynen är och om koncerntillsynen. Stadsstyrelsen och stadsdirektören, förvaltningsorgan med redovisningsskyldighet och tjänsteinnehavare svarar för ordnandet av en fungerande intern tillsyn och riskhantering. Koncernledningen ansvarar för att koncerntillsynen är tillräcklig och fungerande. Revisionsnämnden har godkänt principerna för ordnande av granskningar av koncerngrupper. 4 I fråga om genomförandet av koncernstyrning och koncerntillsyn betonar revisionsnämnden att rapporter och handlingar som gäller bolag ska utformas så att inte uppgifter om bolagen i kommunens (moderbolagets) verksamhetsorgan till sitt innehåll hemligstämplas på grund av att handlingarna innehåller hemliga uppgifter om bolagen. 5 Stadsstyrelsen godkände principerna för utvärderingen av ett gott ledarskap och god förvaltningssed så att de börjar iakttas från och med Principen vid utvärderingen av ett gott ledarskap och god förvaltningssed är att medlemmarna i stadens verksamhetsorgan och personer i ledande positioner kommer överens om uppgifter och ansvarsområden i anslutning till förverkligandet av ett gott ledarskap och god förvaltningssed, riskhantering och intern tillsyn. Enligt revisionsnämnden är införandet av utvärderingen av ett gott ledarskap och god förvaltningssed ett betydande framsteg när det gäller att utveckla ledarskapet. 6 En av Vandas kritiska framgångsfaktorer är att öka produktiviteten. För produktivitetens del utgörs de bindande målen av granskning av servicenätverken och uppföljning av lokalitetsanvändningen samt upprättande av nyckeltal för användningen. Verksamhetsområdena utarbetar varje år produktivitetsprogram. Man har eftersträvat en ökning av produktiviteten genom att möta det ökade behovet av tjänster som befolkningstillväxten (ca en procent) fört med sig. Man eftersträvar att anpassa utgifterna till den ram som anges av verksam-

4 2 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 hetsbidraget och möjliggörs av resultatmålet och inkomstbasen. Detta innebär också en ny riktning av resurser och att man avstår från att skapa nya tjänster. Fokus bör ligga på rapportering av produktivitetsökningen. Uppgifterna från produktivitetsuppföljningen ska införlivas i de normala uppföljningsuppgifterna, då de ligger i grunden för planeringen. En minskning av utgifterna vittnar inte nödvändigtvis om en ökad produktivitet. Vid mätningen av produktiviteten bör också kvaliteten på tjänsterna och ändringen i tillgång och efterfråga tas i beaktande. 7 Andelen äldre personer bland befolkningen växer för varje år i Vanda. Staden har haft som mål att 91,5 procent av alla som är äldre än 75 år bor i sitt eget hem eller inom kretsen för servicesystemet. Revisionsnämnden anser att det är nödvändigt att utveckla metoder för att främja invånarnas möjligheter att bo hemma, men också att man förbereder sig på en ökning av behovet av tyngre vård i och med att befolkningen blir äldre. Man bör regelbundet se över serviceprocesserna och processernas smidighet. 8 I utvecklandet av datateknik har Vanda profilerat sig som utvecklare av kundtjänster på internet. I Vanda försöker man komma på nya lösningar på ett praktiskt sätt och genom att ta små steg i taget. Revisionsnämnden anser att det är viktigt att de tjänster som kommuninvånarna verkligen är i behov av genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. Det handlar om kundfokuserad verksamhet som utgör en del av arbetet med att förbättra tjänsterna. 9 För idrottsservicens del rekommenderar revisionsnämnden att man riktar resurser också på motionstjänster för boende i servicehus. Likaså bör regionalt samarbete vara viktigt också inom idrottsservicen. Dessutom bör huvudstadsregionen reda ut frågan om gemensamma riktlinjer för t.ex. inträdesavgifter för specialgrupper. Staden bör även i fortsättningen tillhandahålla idrottsservice till ett rimligt pris för alla kommuninvånare. Också idrottsservicen ska börja bedöma jämställdhetsfrågor och budgetens könsverkningar. Detta gäller såväl utarbetandet av budgeten som bedömningen av verkningar. 10 Också tolkcentralen ska räknas in i tjänsterna för invandrare. Tolkcentralen används huvudsakligen av städerna Vanda, Helsingfors, Esbo och Grankulla. I beslutet om grundandet av tolkcentralen år 1994 konstaterades att verksamheten fortsätter så länge som staten fullt ut ansvarar för kostnaderna för att upprätthålla tolkcentralen. TE-centralen sade upp avtalet gällande servicen från början av år Det existerar fortfarande ett behov av att fortsätta verksamheten. Tolkcentralens situation bör utredas snabbt och verksamheten bör baseras på avtal. 11 Revisionsnämnden rekommenderar att det dras upp riktlinjer för att säkerställa en rättvis tillgång till tjänster för den svenskspråkiga befolkningen. 12 Kostnaderna per elev för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning var klart lägre i Vanda än hos jämförelsekommunerna. Skillnaden var störst i de gymnasievisa kostnaderna per elev. Till sin kostnadseffekt kan gymnasieutbildningen anses vara effektiv. Revisionsnämnden uppmanar dock till att följa upp och utreda om inbesparningarna medfört negativa verkningar. Problemen kan framträda först i ett senare skede. Om effektivitet uppnås på kvalitetens bekostnad sjunker undervisningens effekt och är således inte en ändamålsenlig verksamhetslinje. 13 Med elevvård avses i både lagen om grundläggande utbildning och inom undervisning som styr gymnasie- och yrkesutbildningen främjande och upprätthållande av elevens lärande, psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande samt understödjande verksamheter. Bildningsväsendet i Vanda har knappt om resurser för att tillhandahålla elevvård. Revisionsnämnden föreslår att resurserna för elevvård bör ökas särkilt i fråga om bildningsväsendet. Vården av psykiskt sjuka barn ska ordnas på ett sådant sätt som erfordras av sjukdomens svårighetsgrad. Barn och ungdomar ska få psykisk vård inom den tid som förutsätts i vårdgarantin. 14 Revisionsnämnden anser att det bör fästas uppmärksamhet på tjänsterna för missbrukarvårdens klienter på grund av de olägenheter som användningen av alkohol och droger medför, som utslagning, hälsoproblem och arbetslöshet. Särskild uppmärksamhet ska fästas på utökandet av boendeservice, grundandet av ytterligare en akutvårdsstation och en

5 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 egen tillnyktringsstation. En lyckad narkomanvård leder till ökad säkerhet och välmåga i samhället. 15 Vanda eftersträvar en ökad effektivitet i fråga om lokalitetsanvändning. Instrumenten för uppföljning av effektiviteten bör vidareutvecklas. Lokalitetsändringarnas verkningar ska utredas på ett så mångsidigt sätt att man väljer att följa ett sådant alternativ till verksamhetslinje som är mest fördelaktigt ur ett helhetsekonomiskt perspektiv. 16 Stora ansträngningar har gjorts för att förverkliga planerna för Marja-Vanda. Revisionsnämnden förutsätter att stadsfullmäktige under de närmaste åren fortlöpande informeras om de totala kostnaderna för projektet samt om hur projektet avancerar i fråga om verksamhet och ekonomi. 17 Vanda har aktivt deltagit i samarbetet i huvudstadsregionen. Revisionsnämnden rekommenderar att samarbetet görs ännu intensivare.

6 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007

7 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens uppgifter Revisionsnämndens sammansättning Revisionsnämndens verksamhet SVAREN TILL UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR STYRSYSTEM Organisatoriska förändringar Styrning av verksamheten och ekonomin Planering av verksamheten och ekonomin Utvärderingen av gott ledarskap och god förvaltningssed Produktivitetsprogram HUR DE MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN SOM FULLMÄKTIGE STÄLLT UPP NÅTTS OCH HUR MÅLEN STYRT OCH PÅVERKAT VERKSAMHETEN Mål för verksamheten En behärskad stadstillväxt Resultatgivande näringspolitik En trygg vardag för invånaren Gemensamt ansvar för en god ålderdom Stöd till barn och unga Internationalisering Kundorienterad verksamhet Ökning av produktiviteten En fungerande huvudstadsregion Resultatinriktad personalledning Hela koncernen är med Kontrollerad övergång till balans Målen för ekonomin och förverkligande av målen Avvikelser i budgeten Affärsverken BALANSERING AV EKONOMIN OCH DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN Balansering av ekonomin Den ekonomiska utvecklingen Hela staden Utvecklingen av verksamhetsområdenas utgifter och inkomster per uppgiftsområde...41

8 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE STADSKONCERNEN, KONCERNSAMFUNDEN Mål och verksamhet Samordning av granskningen av koncernsamfund ÖVRIGA IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR Vanda Vatten Idrottsservicen Ekonomiservicecentralen IT-administrationen Undervisningsväsendet Primärvård Missbrukarvården Utkomststöd Uppföljning av kundtillfredsställelsen SAMARBETET I HUVUDSTADSREGIONEN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER SOM REVISIONSBERÄTTELSEN GER ANLEDNING TILL...62 UNDERSKRIFTER...63 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Relationstal och tidsseriejämförelse...64 Förkortningar...68

9 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE REVISIONSNÄMNDEN 1.1 Revisionsnämndens uppgifter Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för sin fullmäktigperiod, vilken enligt 71 i kommunallagen ansvarar för beredningen till fullmäktige av de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin. Nämndens uppgift är särskilt att bedöma om de operativa och ekonomiska mål som fullmäktige har uppställt blivit genomförda, och att över anmärkningarna i revisionsberättelsen be om förklaringar av berörda parter och ett utlåtande av stadsstyrelsen, samt att därefter utarbeta sitt eget beslutsförslag till fullmäktige om de åtgärder som revisionsberättelsen, de anmärkningar som gjorts i den samt de inbegärda utredningarna och utlåtandena ger anledning till. Av 74 i kommunallagen framgår även revisionsnämndens rätt att få tillgång till uppgifter då nämnden sköter sitt granskningsuppdrag. Om det i kommunens balansräkning förekommer ett underskott som inte täckts, skall revisionsnämnden företa en utvärdering av hur balanseringen av ekonomin förverkligas under räkenskapsperioden och om huruvida den aktuella ekonomiplanen och det gällande åtgärdsprogrammet är tillräckliga. Enligt en ändring i kommunallagen (519/2007), som gäller fr.o.m , skall revisionsnämnden sörja för att kommunens och dess dottersamfunds revisioner samordnas. Allmänt kan man konstatera att revisionsnämndens uppgift ansluter sig till det demokratiska systemet, ty revisionsnämnden fungerar som sakkunnigorgan för den politiska styrningen och revisionsnämndens ledamöter fungerar som representanter för kommunens invånare. Nämnden är en institution som betonar fullmäktiges ställning som strategisk ledare och utför utvärderingen av hur de politiska målen har kunnat uppnås. Revisionsnämnden utarbetar årligen en utvärderingsberättelse till fullmäktige som överlämnas i samband med behandlingen av bokslutet. Utvärderingsberättelsen är en sammanfattning av utvärderingspromemorior och de observationer och utvärderingar som gäller verksamhets- och budgetåret i fråga och som utförs med anledning av bokslutet. Revisionsnämnden kan också vid behov ge sin utvärdering i form av en separat berättelse. I den utvärderingsberättelse som görs upp efter fullmäktigperiodens slut granskas också hur fullmäktigperiodens mål nåtts, inklusive den allmänna linjen i fråga om ekonomiplanperiodens mål. 1.2 Revisionsnämndens sammansättning Stadsfullmäktige tillsatte revisionsnämnden för fullmäktigeperioden Revisionsnämndens sammansättning var under 2007 följande: Ledamot Ersättare Viljamaa Seija, ordförande Pokki Simo Porthén Jari, vice ordförande Häkkinen Juha Heinonen Ilmari Pessi Mauri Härmälä Göran Nurmivaara Astrid Karhunen Sanna Puoskari Pentti fr.o.m Can-Kurtakko Nesrin t.o.m Kokko Hannu Pajunen Sirpa Orpana Anitta Enden Päivi Ryhänen Riitta Kiviranta Martti fr.o.m Auvinen Timo t.o.m Poikolainen Mika Rannikko Ulla

10 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE Revisionsnämndens verksamhet Resultatområdet för extern revision bildas av revisionsnämnden, revisorn och den revisionsnämnden underställda personalen för extern revision. Som revisor har OFR-samfundet Oy Audiator Ab fungerat, som ansvarig revisor OFR, CGR Pasi Leppänen. Vanda stad köper årligen 160 revisionsdagar av OFR-samfundet. Den externa revisionens personal har bistått OFR-samfundet 130 dagar enligt avtal. På grund av resursbrist inom resultatområdet var man tvungen att köpa sammanlagt 50 dagar av revisionssamfundet. Sålunda uppgick antalet revisionsdagar som utfördes på den externa revisionens initiativ till sammanlagt 80. Från den externa revisionens resultatområde har man också gett auktoriserad revisors utlåtande om olika EU-projekt. Marknadsdomstolen gav sitt beslut om valet av revisor i Vanda stad för fullmäktigperioden KPMG Kunta Oy hade lämnat i besvär om saken. Besvären förkastades av marknadsdomstolen. KPMG Kunta Oy besvärade sig vidare till högsta förvaltningsdomstolen över marknadsdomstolens beslut. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären Revisionen av koncernbolagen har skötts i enlighet med de avtal som gällt under tidigare år. Revisionsnämnden har hösten 2007 utarbetat principer för hur revisionen av koncernbolagen skall ordnas under nästa fullmäktigperiod och fastställt dessa principer vid sitt sammanträde Revisionsstadgan är den externa revisionens instruktion, den godkändes av stadsfullmäktige och trädde i kraft En ny revisionsstadga godkändes av stadsfullmäktige och den trädde i kraft Nämnden behandlade revisorns arbetsprogram för revisionsåret Den ansvariga revisorn har regelbundet deltagit i nämndens sammanträden och rapporterat om genomförandet av arbetsprogrammet samt om sina iakttagelser under revisionsarbetet. För att utarbeta utvärderingsberättelsen för 2007 har revisionsnämnden sammanträtt sammanlagt fyra gånger under verksamhetsåret 1, dvs under Under 2008 har nämnden sammanträtt fyra gånger innan utvärderingsberättelsen var färdigställd. Utöver detta har nämndens arbetsgrupper sammanträtt sammanlagt fem gånger under 2007 och sammanlagt två gånger under Revisionsnämnden godkände utvärderingsberättelsen för Utvärderingens planering I sitt utvärderingsarbete har nämnden enligt sin utvärderingsplan satt sig in i verksamheten inom stadens olika verksamhetsområden och produktionen av tjänster enligt de handlingar nämnden inhämtat, samt genom att höra de ansvariga och göra besök på verksamhetsområdena. Under 2007 har man prioriterat verksamhetsområdet för markanvändning och miljö. Den årliga utvärderingsplanen utgör en del av fullmäktigeperiodens utvärderingsplan. Vanda stads revisionsnämnds utvärderingsarbete betonar fullmäktiges ställning som strategisk ledare och som det organ som skall ställa upp de politiska målen. Den infallsvinkel som intas vid utvärderingen utgår från utvärderingskriterierna för de strategiska valen och de kritiska framgångsfaktorerna för att gå vidare till de bindande målen och jämförelser av hur väl de nåtts i förhållande till de resultatrapporter som getts av verksamhetsområden, resultatområden och resultatenheter. Mål för utvärderingen är de metoder med vilkas hjälp man försöker nå målen, samt om man arbetar enligt strategin. Utvärderingen görs utgående från resultat- och ändamålsenlighetssynvinklar. De balanserade mätarnas synvinklar effekt, ekonomi, personal och processer utgör utgångspunkter för utvärderingsverksamheten i Vanda. Planeringen av utvärderingen ställer krav på dataservicen och planeringen av hur data skall insamlas. Vandas strategiska mål på stadsnivå blir allt mer tväradministrativa, vilket innebär utmaningar för utvärderingsarbetet. Under fullmäktigeperioden går man igenom samtliga budgetmoment som en 1 Verksamhetsåret

11 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 del av strategin på stadsnivå och förankringen av den. I det sammanhanget blir man tvungen att också utvärdera enskilda funktioner. Över dessa presenteras sammandrag under punkten övriga observationer eller under separata rubriker. Utvärderingen utgör en del av verksamhetsstyrningen. I Vanda utnyttjas utvärderingsresultaten som en del av ekonomiplanerings- och strategiprocessen. Utvärderingen är också ett redskap för kommuninvånarnas deltagande. Revisionsnämndens utvärderingsplan har förverkligats under planperioden. På grund av resursbrist har man varit tvungen att kombinera vissa arbetsgruppsbesök. Likaså fullföljdes revisorns arbetsprogram visavi den revisionsberättelse som skulle avges för Revisionsnämnden avger en separat verksamhetsberättelse och gör upp sin verksamhetsplan. Övrig verksamhet Revisionsnämnden bekantade sig med revisionsinstitutioner inom Europeiska unionen och deras verksamhet. Uleåborgs revisionsnämnd besökte Vanda Revisionsnämnden har deltagit i det seminarium för revisionsnämnder i huvudstadsregionen som ordnades av Helsingfors stads revisionsnämnd Revisionsnämndens medlemmar har i enlighet med sin verksamhetsplan deltagit i de seminarier som ordnats för revisionsnämnder och i de utbildningar som ordnats inom branschen. Vanda stads revisionsnämnds utvärderingsberättelse för 2006 fick ett hedersomnämnande i tävlingen utvärderingsberättelse 2006 som arrangerades av PriceWaterhouseCoopers, och i vars utvärderingsjury ingick ombudsmannen för Stiftelsen för kommunal utveckling, en professor i kommunalekonomi, ordföranden för Suomen arviointiyhdistys, samt en docent, kontaktmanager för utvärderingen. Vasa utvärderingsberättelse vann tävlingen och Vandas och Lojos utvärderingsberättelser kom på delad andra plats och fick hedersomnämnanden. Priset överräcktes i samband med den utbildning som PWC ordnade i Helsingfors Revisionsnämnden godkände vid sitt sammanträde de etiska principerna för utvärderingen vid Vanda stads externa revision. Nämnden fortsatte att utveckla den egna utvärderingsverksamheten under Till den externa revisionens personal hör en OFR-stadsrevisor, två stadsinspektörer och en biträdande revisor. Information Revisionsnämnden och den externa revisionen presenteras på Vanda stads webbsidor Föredragningslistor och protokoll samt utvärderingsberättelsen över hur målen för verksamheten och ekonomin förverkligats har lagts ut på internet så att stadsborna kan läsa dem. Revisionsnämnden rapporterar och informerar i första hand till stadsfullmäktige om sådant som anknyter till dess uppgifter. Vid informationen följer man i tillämpliga delar de allmänna anvisningar om principerna för stadens information som godkänts av stadsstyrelsen. 2 SVAREN TILL UTVÄRDERINGSBERÄTTELSEN FÖR 2006 Stadsstyrelsen gav sin utredning om åtgärder med anledning av utvärderingsberättelsen 2006 och skickade den till stadsfullmäktige för kännedom. Stadsfullmäktige behandlade utredningen på sitt sammanträde och antecknade den för kännedom.

12 10 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 I Vanda framskrider behandlingen av utvärderingsberättelsen sålunda, att stadsfullmäktige på våren diskuterar värderingarna i den utvärderingsberättelse som getts i samband med bokslutet, antecknar utvärderingsberättelsen för kännedom och skickar den till stadsstyrelsen för åtgärder. Stadsstyrelsen hör å sin sida verksamhetsområdena om hur de beaktat värderingarna i utvärderingsberättelsen vid planering, beslutsfattande, verkställande och övervakning. Stadsstyrelsen svarar å sin sida fullmäktige med anledning av utvärderingsberättelsen, helst under hösten före årsskiftet. Stadsstyrelsen har begärt svar av stadskansliet, ekonomiplaneringen och ekonomiservicecentralen. Ekonomiplaneringen har begärt utredningar av verksamhetsområdena, vilka har behandlat svaren i undervisningsnämnden , fritidsnämnden , stadsplaneringsnämnden och i miljönämnden Invånarservicens resultatområde gav sitt svar Utöver detta har personalcentralens svar samt verksamhetsområdets för social- och hälsovård svar getts. Observationer: Stadsfullmäktige behandlade de utredningar som getts i utvärderingsberättelsen vid sitt sammanträde Stadsfullmäktige fäste uppmärksamhet vid att en del verksamhetsområden inte hade behandlat svaren i sin nämnd. Likaledes fästes uppmärksamhet vid att ändringar i anslag inte hade förts till fullmäktige under budgetåret. Revisionsnämnden har under de gångna åren, utöver stadens verksamhetsberättelse, också uppmärksammat verksamhetsområdenas verksamhetsberättelser och de uppgifter om olika funktioner som ges i dessa. För behandling har föreslagits verksamhetens utveckling, förändringar i denna samt verksamhetens effekter. Dessutom borde tidpunkten för då verksamhetsområdena lämnar sina verksamhetsberättelser flyttas så att den sammanfaller med stadens bokslut. Som förhandsinformation för revisionsnämndens del räcker det också med till det yttre halvfärdiga versioner av verksamhetsberättelserna, som senare kompletteras med slutgiltiga versioner, eventuellt i tryckt form. Revisionsnämnden förnyar sin rekommendation och konstaterar att det för en del verksamhetsområdens del har skett en förbättring på denna punkt. Också när det gäller rapporteringen av målen föreslår revisionsnämnden att det utarbetas en mer ingående utvärdering i de rapporter som beskriver hur målen nås och som avges till nämnderna. 3 STYRSYSTEM 3.1 Organisatoriska förändringar Vanda stad har strävat efter att effektivisera sin verksamhet, garantera tillgången på service och nivån på denna genom att förnya sin organisation. Under de senaste åren har organisationsförändringarna omfattat samtliga verksamhetsområden. Under 2007 bereddes bildandet av verksamhetsområdet för fritid och invånarservice, överföringen av barndagvården till att utgöra en del av bildningsväsendets verksamhetsområde och överföringen av bostadsproduktionen till att utgöra en del av verksamhetsområdet för markanvändning och miljö. Från och med början av 2007 inledde IT-administrationens servicecentral sin verksamhet. Fastighetscentralen inledde sin verksamhet som ett verksamhetsområde. Trygghetsärendena överfördes från boendeservicen till centralförvaltningen. Den första januari 2007 inledde social- och hälsovårdens verksamhetsområde i enlighet med den linjeorganisationsmodell som beretts under de gångna åren och som stadsfullmäktige fattade beslut om sin verksamhet. I november december 2007 riktades en utvärderingsenkät som gällde organisationsförnyelsen inom verksamhetsområdet till de anställda inom social- och hälsovården. Enkätresultaten visar att organisationsförnyelsen har förlöpt på ett rimligt sätt. Genomförandet av beredningen av förnyel-

13 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE sen upplevdes i regel ha förlöpt på ett medelmåttigt sätt. Enligt enkäten var man mest nöjd med att målen blivit klarare samt med chefsarbetet och ledarskapet. Lyssnandet på de anställda och beaktandet av dem bjuder ännu på utmaningar. Familjeservicens hade positiva erfarenheter av den nya organisationen eftersom den gör det möjligt att förenhetliga serviceverksamheten. Likaså kan man göra arbetet målinriktat och jämna ut arbetsfördelningen och arbetsmängden. Det målinriktade ledarskapet och utvecklandet har framskridit väl. Tack vare förbättrade strukturer har organisationsförändringen också möjliggjort samarbete med stadens övriga verksamhetsområden. Inom verksamhetsområdet pågår projekt för att öka social- och hälsovårdsnämndens styrkraft. Markanvändningen har fått bättre kontroll över kärnprocesserna i de egna verksamhetsområdet 2. Under förändringsprocesserna har den egentliga serviceverksamheten framskridit utan större störningar. Förändringsprocessen har också sådana sidor som tillfälligt inverkar negativt på verksamheten. I instruktionerna bestäms organisationens uppgifter på en tämligen allmän nivå. Det kvarstår för den nya organisationen att i detalj definiera uppgiftsfördelningen. Då ledningen också samtidigt förnyats och personerna eventuellt bytts ut, kräver enbart informationsöverföringen och analyserandet ur ett nytt perspektiv tid. Eftersom organisationsförändringarna i samtliga fall också inneburit att personer överförts/flyttats till ett nybildat verksamhetsområde, bromsas förändringstempot upp av många mänskliga faktorer. Arbetsplatser där man länge verkat tillsammans splittras och det tar tid innan man på nytt har hittat ett arbetssätt och fördelat alla arbetsuppgifterna, också vid de enheter från vilka personerna har flyttats bort. Att fastställa servicenivån och komma överens om uppgiftsfördelningen mellan serviceproducent och serviceanvändare är en viktig strategisk fråga inom fastighetscentralen och IT-administrationen. Vid ekonomiservicecentralen kulminerar problemet då man skall fastställa ansvaret i olika skeden av behandlingen av en räkning eller någon annan information. För ekonomiservicecentralens del fortsätter fastställandet av uppgifter ända tills det nya verksamhetsstyrningssystemet tagits i bruk och de förändringar i verksamheten och uppgiftsbilden som stämmer överens med detta har genomförts. Övergångsskedet omfattar påtagliga risker för att det skall återstå uppgiftsområden som ingen anser sig bära ansvar för. För IT-administrationens del måste de servicepaket som erbjuds eventuellt skräddarsys för varje enskild användare, dvs. enligt användarens behov. När resurserna är knappa skall stödåtgärderna inriktas på sådant, där de verkligen behövs. Vid fastighetscentralen måste fastighetsskötseltjänsterna fastställas på individuell nivå, exempelvis då skolvärdarnas uppgifter omorganiseras. Fastighetscentralens organisation har förnyats väldigt ofta. Den slutsatsen kan dras att det redan innebär är en förbättring av verksamheten att den organisation som nu bildats får fungera tillräckligt länge. Med tanke på att alla de nya organisationerna skall lyckas är det nödvändigt att ledningen för dessa får ett ordentligt grepp om det nya uppgiftsfältet. För den övriga personalens del är tillräcklig utbildning för de nya uppgifterna och stärkandet av rollen som sakkunnig viktig. I ändringsskedet blir många administrativa rutiner sekundära. Ändå kan t.ex. kartläggning av risker rentav vara viktigare i detta skede än vad det är i en redan etablerad verksamhet. Ett allmänt problem för de centraliserade servicecentralerna är prissättningen av deras tjänster. Så länge som de verksamhetsområden som är användare inte överhuvudtaget deltar i kostnaderna för tjänsterna, upplevs dessa som gratistjänster, vilka man vill utnyttja i så stor utsträckning som möjligt. Likaledes om man till exempel i hyran tar ut kalkylerade ombyggnadskostnader på förhand, så uppstår förväntningar på att reparationerna skall genomföras snabbare än vad de annars kanske skulle göra. När prissättningen av servicen genomförs och man vill att den skall styra användarnas val, är det viktigt att prissättningen verkligen motsvarar den service som man får. 2 Närmare om organisationsförändringarna och hur dessa lyckats i samband med de utvärderingar som gjorts under året.

14 12 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 Slutsatser: När det gäller de organisationsförändringar som trädde i kraft 2007 kan det konstateras att ett år är en kort tid att genomföra hela förändringen på. Ändå har man aktivt satt i gång med att genomföra förändringarna och de ifrågavarande organisationerna är medvetna om förekommande problem. Detta är en bra utgångspunkt för lösning av problemen. De slutgiltiga konklusionerna om hur man lyckats med den nya organisationen kan dras först efter en tillräckligt lång tid, 3 5 år. Utvärderingen kan basera sig på både självvärdering och en utomstående sakkunnigs utvärdering. Revisionsnämnden rekommenderar att uppgiftsbeskrivningarna för personalen uppdateras aktivt vid organisationsförändringarna, så att det inte lämnas några luckor i ansvarskedjorna. Det är också nödvändigt att under förändringsprocessen göra en kartläggning av riskerna, där uppmärksamhet uttryckligen fästs vid de problem som kan förekomma i förändringsskedet. Gränserna mellan olika uppgiftsområden bör i första hand förtydligas via serviceavtal. Serviceprissättningens reella förutsättningar att styra verksamheten i önskad riktning måste bedömas tillräckligt ofta och vid behov måste prissättningen justeras. 3.2 Styrning av verksamheten och ekonomin Planering av verksamheten och ekonomin Styrningen av Vanda stads ekonomi och verksamhet baserar sig på den balanserade strategi, som görs upp genom en intensiv förhandlingsprocess. Verksamhetsområdenas tjänstemän och nämnderna framför sina förslag, vilka sammanställs inom centralförvaltningen utgående från de ramar som stadsstyrelsen gett. För beslutsfattandet på stadsfullmäktigenivå utses en delegation som behandlar förslaget till ekonomiplan och som, utöver de centrala riktlinjerna, också kommer överens om detaljerade ändringar. Stadsfullmäktige informeras på ett mångsidigt sätt om innehållet i budgeten och ekonomiplanen. Det demokratiska beslutsfattandet och det arbete som de sakkunniga tjänstemännen utför är intimt sammankopplade och verksamheten kan anses vara resultatgivande. Om besluten fattas enhälligt är också engagemanget för deras verkställande brett. De olika synsätt som de representanter som valts genom val har, framförs ändå klart och tydligt. Processen betonar stadsbornas möjlighet att påverka beslutsfattandet. Även om ett mycket stort antal personer 3 är delaktiga i denna process, så hålls den väl under kontroll. I Vanda har det, jämsides med budget- och ekonomiplanarbetet, också genomförts resursplanering i form av en personalplan och en plan för serviceproduktion år Personalförvaltningen och upphandlingsväsendet svarar för dessa planeringsprocesser. Man kan åtminstone i vissa avseenden göra den iakttagelsen att dessa planer kan vara motstridiga sinsemellan och skulle kräva bättre koordinering. Det mest naturliga skulle vara att ekonomiplaneringen skötte om denna koordinering. Ett viktigt dokument som ekonomiplaneringsprocessen ger upphov till är ekonomiplanen för de tre följande åren, vilken innehåller budgeten. Ekonomiplanen innehåller många detaljerade uppgifter från verksamhetsområdena. Även om den å ena sidan är mycket informativ så drunknar å andra sidan helheten i mängden av detaljer. Analysen av betydande bakgrundsfaktorer som totalekonomins utveckling, huvudstadsregionens utveckling, befolkningsprognosens utveckling och sysselsättningslägets utveckling är knapphändig. Ekonomiplanen innehåller inte överhuvudtaget några grafiska framställningar, som i komprimerad form och på ett åskådligt sätt skulle ge läsaren en helhetsbild av Vandas ekonomi och tyngdpunkterna i verksamheten. Balanseringen av stadens 3 Stadsfullmäktige och -styrelsen samt ledande tjänstemän.

15 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE ekonomi har länge varit och är fortfarande ett viktigt mål i ekonomiplanen som man skulle vilja ha mer information om. En viktig del av verksamhetsstyrningen är uppställandet av stadens strategiska mål, vilka följs upp med hjälp av resultatkort och navigeringar med de enskilda verksamhetsområdena. Målen ställs upp i enlighet med de balanserade mätarnas olika perspektiv. I det skede då ekonomiplanen godkänns har man inte ännu utsett vilka verksamhetsområden som skall ansvara för att målen nås och på vilket sätt mätningen av hur målen nås skall utföras. Detta kommer man överens om i stadens ledningsgrupp och i navigeringsdiskussionerna. Ansvaret för att ett bindande mål nås kan höra till flera olika eller bara ett verksamhetsområde. Ekonomiplaneringen sammanställer målen och antecknar de ansvariga personerna och mätarna. Då man granskar de mätare som ställts upp för målen och vidare rapporteringen av hur ett bindande mål och en mätare förverkligats, kan man upptäcka vissa problempunkter. Observationer: I vissa fall täcker mätaren endast en liten del av det bindande målet eller så är korrelationen mellan målet och mätaren oklar. I rapporteringen kan man ingående redogöra för verksamheten i fråga, utan att koncentrera sig på att svara på de tyngdpunkter som målet omfattar eller på utvecklingsområdena. Målets och mätarens orsak och verkan-förhållande öppnar sig inte alltid i samband med rapporteringen, så att läsaren kan varsebli effektkedjan. Revisionsnämnden rekommenderar att den information som finns i ekonomiplanen görs mera koncentrerad och åskådlig än vad som nu är fallet. Personalplanen och planen för upphandling av service bör likaså knytas tätare samman med ekonomiplaneringsprocessen. När det gäller de mätare som ställts upp för de bindande målen skall uppmärksamhet fästas vid att mätarna på ett klart och tydligt sätt överensstämmer med och motsvarar innehållet i själva målet och att man vid rapporteringen koncentrerar sig på sådana faktorer som är väsentliga för målet. Om en mätare inte är numerisk eller ett i övrigt entydigt konstaterbart faktum skall man i rapporteringen synliggöra en effektkedja över på vilket sätt den verksamhet som ställts upp som mätare inverkar på hur målet nås Utvärderingen av gott ledarskap och god förvaltningssed JI ledarskapets olika delområden, såsom strategiskt kunnande, utvärdering, givande av respons, växelverkan, utveckling, processtänkande och arbetshälsa strävar man efter att ständigt utvecklas. Utvärderingen av gott ledarskap och god förvaltningssed togs i bruk 2007, när stadsstyrelsen godkände att principerna för utvärderingen av gott ledarskap och god förvaltningssed skulle följas, sålunda att de trädde i kraft Målsättningen när principerna anges är att för medlemmar i stadens verksamhetsorgan och personer i ledande ställning utforma en gemensam syn på de uppgifter och ansvar som har anknytning till genomförandet av gott ledarskap och god förvaltningssed, riskhantering och intern övervakning. Anvisningarna är framför allt avsedda att fungera som ett hjälpredskap, när ledningen för egen räkning utvärderar nuläget och utvecklingsbehoven i fråga om ledarskap och förvaltningssed, riskhantering och intern övervakning. Stadsstyrelsen har dessutom konstaterat att det utgående från ovan nämnda beslut av stadsstyrelsen inte krävs att de verksamhetsområden som följer lagstadgade ledarskaps- och utvärderingssystem dubblerar det arbete som utförs. Slutsatser: Revisionsnämnden anser att ibruktagandet av utvärderingen av gott ledarskap och god förvaltningssed är ett betydande framsteg i utvecklandet av ledarskapet.

16 14 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE Produktivitetsprogram En kritisk framgångsfaktor i strategin 2007 har varit ökningen av produktiviteten. Prioriteringen i de strategiska målen har varit inriktad på en effektivering av serviceproduktionen inom stadens tekniska väsen, det regionala samarbetet inom stödtjänsterna, uppdateringen av planerna för upphandling och produktion av tjänster samt av personalplanerna, en effektiv användning av verksamhetslokalerna och justering av servicenäten. Budgetårets mål har ställts upp för effektivering av användningen av verksamhetslokaler och justering av servicenäten. Under ekonomiplanperioden strävar man efter att få stadens organisationsstrukturer att följa principerna för en effektiv serviceverksamhet. Det görs årligen upp produktivitetsprogram inom verksamhetsområdena. Produktiviteten ökas sålunda, att man med nuvarande resurser klarar av det behov av mera service som uppstår genom befolkningstillväxten, som är omkring en procent per år. Utgifterna anpassas till det resultatmål som verksamhetsbidraget lämnar rum för och den ram som inkomstbasen möjliggör. Att öka produktiviteten innebär också att rikta om resurserna, eftersom tyngdpunkten i servicebehovet kommer att vara en annan, exempelvis när den äldre befolkningen ökar. Staden inleder inga nya serviceformer och personalen utökas inte. Tillgången på personal är en väsentlig del av produktiviteten, eftersom om man misslyckas med att anställa kompetent arbetskraft finns det en risk för att man anställer inkompetent arbetskraft, vilket för sin del varken främjar produktiviteten eller kvaliteten i produktionen. I utvärderingsberättelsen för 2007 hade revisionsnämnden lagt tyngdpunkten på verksamhetsområdet för markanvändning och miljö, som bildades i början av Utgångspunkten för uppgörandet av produktivitetsprogrammet för verksamhetsområdet för markanvändning och miljö har under de senaste åren varit driftsekonomins reellt sett sjunkande anslagsnivå. Ekonomiplanen innehåller en betydande produktivitetstillväxt och förverkligandet av denna utgör en stor utmaning för verksamhetsområdet. Den reellt sett sjunkande anslagsnivån i kombination med volymtillväxten i verksamhetsområdets funktioner medför utmaningar: den egna verksamheten utvecklas i en mera kostnadseffektiv riktning och i upphandlingarna och serviceköpen måste man få betydande rabatter för att gardera sig mot inflationen. Verksamhetsområdet strävar efter att utgående från den gemensamma kunskapsbasen dra nytta av och vidareutveckla den egna organisationen och de egna processerna. Verksamhetsområdet för markanvändning och miljö räknar upp åtgärderna för att öka produktiviteten enligt följande: 1 jämtegrering av organisationen och processerna 2 plan- och tillståndsprocessernas avancemang 3 utveckling av ledarskapet och chefsarbetet 4 personalens utbildning, motivering och arbetshälsa 5 utveckling av kundservicen och samarbetet med invånarna 6 samarbets- och partnerskapsprojekt samt utvärdering och uppföljning av produktivitetsprogrammet. Som nyckeltal för att beskriva verksamhetens effektivisering används resultatområdenas möjligheter att förbättra produktiviteten. Minskningen i de personella resurserna har enligt rapporteringen varit 3 3,5 procent per år. Markbyggnadsindexets skötsel- och underhållsindex steg med 4,6 procent under tiden mellan mars 2006 och mars Underhållets kostnadsnivå rapporteras klart lägre än i grannkommunerna. Enhetskostnaderna har enligt rapporteringen minskat med 50 procent på tio år. Kostnadsökningen för köpta tjänster har varit 4 procent och kostnadsnivån för belysningsenergi har stigit med 10 procent. De arealer som skall skötas har ökat med närmare 3 procent. Ett realistiskt mål för ökningen av produktiviteten uppskattas vara cirka 2 procent vid kommunalteknikcentralen.

17 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE Observationer: I produktivitetsprogrammet för verksamhetsområdet för markanvändning och miljö ligger tyngdpunkten på en traditionell granskning av produktiviteten. Verksamhetsområdet har ansvar för en stor mängd uppgifter som skall genomföras enligt de bindande mål som stadsfullmäktige ställt upp. Målen har stor inverkan och är mycket viktiga med tanke på stadens utveckling. Som en utvärdering som gäller hela staden konstaterar revisionsnämnden följande: Observationer: Den bedömningen kan göras att Vanda stad har ökat sin produktivitet 4 något, om produktiviteten mäts i form av procentuella inskränkningar i ökningen av utgifter, även om antalet uppgifter i sig inte har minskat. Utgifterna hade en långsammare tillväxttakt år 2007 än under de föregående åren. Denna sak tas upp på nytt för de respektive funktionernas del under punkten ekonomins utveckling. Revisionsnämnden rekommenderar vidare att också förändringar i servicens kvalitet, tillgång och effekt skall beaktas vid mätningen och rapporteringen av produktiviteten. Produktiviteten kan också mätas enligt funktion, prestation och kund. Att rikta resurser till personalens kunnande, belöningen av personalen samt till informationsteknologin kan ses som ett sätt att öka produktiviteten. 4 HUR DE MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN SOM FULLMÄKTIGE STÄLLT UPP NÅTTS OCH HUR MÅLEN STYRT OCH PÅVERKAT VERKSAMHETEN År 2007 nåddes 21 av de 26 ursprungliga bindande målen. Två mål nåddes inte och 3 mål nåddes delvis. Dessutom anser revisionsnämnden att 5 mål inte nåddes fullt ut. Dessa mål gällde bostadsproduktionen, psykiatriska servicen, ordnandet av undervisning för barn och unga som uppvisar psykiska symtom och utvecklandet av lösningar som stöder dessas skolgång, fastställandet av utvecklingsområden för internationella partnerskap samt fastställandet av lokaliteternas nyckeltal. Utvärderingen av hur målen nåtts försvåras av att mål, mätinstrument och dessas rapportering inte alltid går hand i hand. Utvärderingen av enskilda mål för verksamheten framgår i detta kapitel. Revisionsnämnden konstaterar att vissa mål uppnåddes först år Problemen som anknyter sig till mål och mätare har inte upphört. Revisionsnämnden har behandlat frågan i utvärderingsberättelserna från föregående år och hänvisar även nu till utvärderingen som läggs fram i punkt Planering av verksamheten och ekonomin. I det följande behandlas i punkt 4.1 hur de bindande målen för verksamheten uppnås och i punkt 4.2 hur de bindande målen för ekonomin uppnås. 4 Den sammanräknade totalproduktiviteten för kommunernas och samkommunernas utbildning, hälsovårdstjänster och socialvårdstjänster minskade med 0,6 procent år 2006, enligt de justerade uppgifterna i Statistikcentralens statistik över kommunernas och samkommunernas produktivitet. Minskningen berodde på att produktionsvolymen ökade i mindre grad än volymen på den totala insatsen. Statistikcentralen

18 16 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 Slutsatser: Strategiska mål ställs upp av fullmäktige. Målen skall starkt påverka och styra verksamheten. De bindande målen är prioriteringar med vilka man försöker uppnå de strategiska mål som fullmäktige ställt upp, och med vilkas hjälp man går mot visionen i strategin. Att vidta en enskild åtgärd och konstatera att den är genomförd innebär därför en risk för att man inte vet om man går i riktning mot målet och strategin. Åtgärdens innehåll och kvalitet borde utredas noggrant så att utvärderingar kan presenteras ur olika synvinklar. Också graden för att uppnå målen borde presenteras enligt en minimi maximi skala, eftersom skalan har uppnåtts har inte uppnåtts sällan är realistisk. Mål uppställda för hela staden har ändå en stor inverkan på hur verksamheten styrs. Inverkan har märkts i uppställandet och förverkligandet av verksamhetsområdenas mål Mål för verksamheten En behärskad stadstillväxt (1) Staden skapar byggnadsförutsättningarna för en årlig produktion omfattande ca 2000 bostäder. Denna genomförs så att stadens samhällsstruktur förenhetligas och den existerande infrastrukturen och de befintliga tjänsterna utnyttjas optimalt. Markanvändning och byggande anges enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) som trädde i kraft Målet som bestämmer bostadsproduktionens kvantitet grundar sig på en estimerad befolkningsutveckling. Befolkningsutvecklingens tillväxt från 1950 till 2007 har varit kraftig och befolkningsmängden har ökat från personer ända till personer år 2007 i områdena inom Helsingfors, Esbo och Vanda. Bostadsproduktionens mål 5 i huvudstadsregionen är cirka bostäder. Kuuma-kommunerna (Träskända, Kervo, Nurmijärvi, Tusby, Mäntsälä och Borgnäs) och kommungruppen Fyrlingarna (Neloset: Hyvinge, Vichtis, Kyrkslätt, Sibbo) medräknade, är bostadsproduktionens mål allt som allt bostäder i året. Produktionen i Vanda skall enligt målet förverkligas så att den förenhetligar stadens samhällsstruktur och utnyttjar optimalt den existerande infrastrukturen och tjänsterna. Stadsfullmäktige behandlade år 2007 sammanlagt 20 ärenden som gällde förslag till detaljplaneändring eller tomtindelning. Marja-Vandas delgeneralplan färdigställdes 2006 och hela stadens generalplan i slutet av år Metoder för att främja byggandet är höjd fastighetsskatt på obyggda byggställen, rådgivning, rabatt på utarbetning av tomtindelning, marknadsföring, bygguppmaning och inlösen samt skattebefrielse när marken säljs till kommunen. Minimi- och maximivärden har fastställts på fastighetsskatterna. 5 Verkställighetsprogram för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen 2017 (MBT 2017), s. 10. Tidtabellen för utarbetande av verkställighetsprogrammet var ursprungligen MBT-delegationens (MAL neuvottelukunta) slutrapport

19 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE I Vanda på området för detaljplanering fanns det i årsskiftet tomma (föregående år 1 400) hittills obyggda bostadstomter, varav (1 330) är småhustomter och 65 (70) tomter för flervåningshus. Planreserven i Vanda är god 6. Om förverkligandet av målet rapporteras att den byggrätt som producerats är 1,9 milj. m2- vy. Av detta var reserv av byggrätt cirka m2- vy dvs. en reserv av cirka bostäder. I slutet av året är byggrätten i detaljplaneförslagen m2- vy. Uppskattningen är att det för en årsproduktion för 2000 bostäder behövs cirka m2- vy i de godkända planerna existerande outnyttjad byggrätt det vill säga reserv. I de detaljplaner som fastställts under året var byggrätten cirka m2- vy. Detta betyder att byggrätten under ett år endast var avsedd för 130 bostäder. Endast st. ( m2- vy) bostäder färdigställdes. Statsstödda arava- och räntestödsbostäder färdigställdes endast 46 stycken. Aviapolis andel av den färdigställda våningsytan var 63 procent. Bindande mål 7 i enlighet med stadsregionplanen (Kaupunkiseutusuunnitelma KPS) är, att 20 procent av produktionen verkställs som statsstödd hyresbostadsproduktion. Anvisning av tomtreserv för detta ändamål är i första hand på kommunernas ansvar. I samband med det bindande mål som gäller bostadsproduktionen konstateras dessutom om bostadslösheten att det i Vanda i november 2007 fanns sammanlagt 384 ensamma bostadslösa, varav 89 var kvinnor och 90 var ungdomar under 25 år. Att lyckas kommer att vara en av tyngdpunkterna år 2008 och samtidigt en utmaning för bostadsproduktionen. Bostadsstrategin uppdateras år Vanda strävar efter att hitta en egen bostadspolitisk profil som svar på bostadsproduktionens utmaning om att lyckas. I Vanda har man fått stopp på ökningen av bostadslösheten, även om folkmängden annars ökar och riskfaktorerna som inverkar på bostadslösheten inte har minskat. Det totala antalet bostadslösa har man fått att hållas kvar på cirka 500 personer. Observationer: Målets rapportering och mätning är inte tydliga. Målet nåddes om det mäts med byggrätten som används, men målet nåddes inte om det mäts med den byggrätt som producerades under ett år, vilken var mätinstrument för förverkligandet av målet. För att målet skall nås behövs en producerad byggrätt som är resultat av markpolitiken, planeringen och kommunaltekniken, alla dessa delområden borde beskrivas i rapporteringen. Om byggrätten som behövs existerar före årets början, skall den inte användas för att nå målet i rapporteringen, om det är fråga om ett årligt mål. Å andra sidan, om det finns tillräckligt med reserv redan före årets början, är det onödigt att ställa upp ett mål för ifrågavarande år, om man med målet avser den byggrätt som används. Möjligheten till en bostadsproduktion till ett skäligt pris borde säkerställas genom planering och markpolitik. Bostäder produceras till kommuninvånarna. För att det i näringslivet skall finnas tillräckligt med arbetstagare är bostäderna en viktig faktor också för näringslivet. Företagen söker sig till ett sådant område där det finns arbetstagare. 6 Likaså, s Likaså, s. 11.

20 18 VANDA STADS UT VÄRDERINGSBERÄT TELSE 2007 Målet borde fås till att bli jämförbart, så att målet inte ställs upp för antalet bostäder och att inte förverkligandet mäts med byggrättens kvadratmeter våningsyta. Av rapporteringen borde framgå bostädernas genomsnittliga kvadratmeter våningsyta, så att förverkligandet kunde jämföras. Det skulle vara bättre att från första början skriva att målet gäller produktionen av byggrätten, eftersom siffrorna från den färdigställda bostadsproduktionen, och å andra sidan den byggrätt som använts som mätare per kvadratmeter våningsyta, nu är två olika saker och infaller olika år och förorsakar därför rum för tolkning vad gäller målets förverkligande. (2) Av bostadsproduktionen omfattar minst 50 procent småhusdominerad produktion, vilken inkluderar småhusbyggande på ett tätt och urbant sätt. Om målets förverkligande rapporteras att av den byggrätt som producerats utgör knappa m 2 -vy byggrätt för småhus. Som mätinstrument används byggrätten, men det rapporteras att av den byggrättsreserv som planerats tidigare utgör småhustomter. Observationer: I Vanda finns det tillräckligt med byggrätt för småhus. Detta håller streck också i antalet färdigställda hus (802 småhus). Av de färdigställda bostäderna var över hälften, dvs. 57,3 procent, färdigställda småhusbostäder. Målet nåddes 8. Som det konstaterades för det föregående målets del, skulle det vara bättre att från första början skriva att målet gäller produktionen av byggrätten, eftersom siffrorna från den färdigställda bostadsproduktionen, och å andra sidan den byggrätt som använts som mätinstrument per kvadratmeter våningsyta, nu är två olika saker och infaller olika år och förorsakar därför rum för tolkning vad gäller målets förverkligande. (3) Ett projekt grundas för planeringen och förverkligandet av Marja-Vanda. Marja-Vandaprojektet Det har konstaterats att byggandet av Marja-Vanda är under de närmaste årtiondena en av de största utmaningarna i Vanda. För att nå målet skulle det till verksamhetsområdet för markanvändning och miljö grundas en projektorganisation för Marja-Vanda. Projektorganisationen grundades enligt beslut av biträdande stadsdirektör Projektet inbegriper området för Marja-Vandas delgeneralplan (med undantag av byggda småhusområden) samt Ringbanan med tillhörande stationer. Delgeneralplanen har färdigställts år Under projektets första verksamhetsår har staden gjort stora markaffärer och ingått avtal med markägare, utarbetat detaljplaner som möjliggjort Ringbanan samt planerat tre spetsprojekt. En egen vision för Marja-Vanda har utarbetats. Projektledaren och planläggningschefen står direkt under biträdande stadsdirektören. År 2007 anställdes en projektingenjör och en arkitekt till projektet. Projektets verksamhet grundar sig i andra avseenden på stadens linjeorganisation samt på nätverkssamarbetet med stadens utomstående samarbetsaktörer. Om projektets verksamhet rapporteras regelbundet för stadsstyrelsens aftonskola. Enligt 23 i instruktionen för Vanda stads verksamhetsområde för markanvändning och miljö fungerar biträdande stadsdirektören som föredragande i ärenden som gäller projektet. I andra avseenden följs den projektanvisning för Vanda stad som stadsdirektören godkände Andra verksamhetsområden och samarbetsparter fattar för sin del sitt beslut om de personer som utses till Marja-Vandaprojektets nätverk. 8 Om man har som utgångspunkt den ursprungliga bostadsproduktionen på 2000 bostäder, skulle hälften av det vara 1000 bostäder.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

VANDA STADS UTVÄRDERINGS- BERÄTTELSE 2008

VANDA STADS UTVÄRDERINGS- BERÄTTELSE 2008 VANDA STADS UTVÄRDERINGS- BERÄTTELSE 2008 Sammandrag av revisionsnämndens utvärderingar Revisionsnämnden 29.4.2009 VANDA STADS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2008 1 SAMMANDRAG 1 Produktiviteten inom Vandas välfärdstjänster

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018

28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018 630/2015 28 Val av revisionssamfund för gemensamma kyrkofullmäktiges mandatperiod 2015-2018 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige väljer på basis av de i anbudsförfrågan nämnda utvärderingsgrunderna

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2010. www.vantaa.fi/utvärderingsberättelse www.vantaa.fi/arviointikertomus

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2010. www.vantaa.fi/utvärderingsberättelse www.vantaa.fi/arviointikertomus Vanda stad Utvärderingsberättelse 2010 www.vantaa.fi/utvärderingsberättelse www.vantaa.fi/arviointikertomus Revisionsnämnden 5.5.2011 Innehållsförteckning SAMMANDRAG... 1 1 REVISIONSNÄMNDEN... 5 1.1 Revisionsnämndens

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 3921/02.08.00/2012 Revisionsnämnden 9 21.3.2013 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Beredning och upplysningar: Virpi

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2012

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2012 Vanda stad Utvärderingsberättelse 2012 www.vantaa.fi/arviointikertomus Revisionsnämnden 29.4.2013 Innehållsförteckning SAMMANDRAG... 1 1 REVISIONSNÄMNDEN... 4 1.1 Revisionsnämndens uppgift... 4 1.2 Revisionsnämndens

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2011

Vanda stad Utvärderingsberättelse 2011 Vanda stad Utvärderingsberättelse 2011 www.vantaa.fi/arviointikertomus Revisionsnämnden 2.5.2012 Innehållsförteckning SAMMANDRAG... 1 1 REVISIONSNÄMNDEN... 6 1.1 Revisionsnämndens uppgifter... 6 1.2 Revisionsnämndens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler

Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler tills vidare 1 (11) Till värdepapperscentralerna Anvisning om riskhantering och internrevision i värdepapperscentraler Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen följande

Läs mer

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Historia Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin har ingen lång historia. Den sträcker sig bara ca

Läs mer

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55

PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016. Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 2/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 30.10.2013 kl. 16:00 20.55 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) 16:10 20:55

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 1. Sjukvårdsdistriktets ägarpolitik Målet för samkommunens ägarpolitik är att trygga en långsiktig verksamhet i samkommunen

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby

Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 80 16.06.2015 Förfarande med andrahandshyrning av fastigheter inom arrangemanget med ramupphandling av boendeservice inom äldreomsorgen i Karleby 423/02/08/00/04/2013

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare 282/2014 64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare sförslag Gemensamma kyrkofullmäktige ändrar tjänstebeteckningen för byråsekreteraren

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-12-18 Ersätter: 2011-12-15 Gäller fr o m: 2015-04-21 Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB Ägardirektiv för

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 12/2013 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/11 28.8.2013. Stadsfullmäktige beslutar

Helsingfors stad Föredragningslista 12/2013 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/11 28.8.2013. Stadsfullmäktige beslutar Helsingfors stad Föredragningslista /03 (6) Arrendegrunder för bostads- och bilplatstomter i Kvarnbäcken och Rastböle (tomterna 459/5, 4546/6 samt 54033/9, och 3) HEL 03-008643 T 0 0 0 0 Beslutsförslag

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag 4.11.2013 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer