Knätraumatologi. I Principiellt handläggande på akutmottagningen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Knätraumatologi. I Principiellt handläggande på akutmottagningen"

Transkript

1 Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: Reviderad: Gäller tv, längst tom: Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: David Roberts, Fredrik Nyqvist, Per- Olof Josefsson Dokumentinnehåll: Knätraumatologi, principiellt handläggande på akutmottagning, fortsatt handläggning Sökord: knäskada, korsbandsskada, meniskskada, patellaluxation, muskelskada, fraktur, avulsionsskada Knätraumatologi I Principiellt handläggande på akutmottagningen Journalanteckningen skall alltid omfatta följande uppgifter: Anamnes med uppgifter om skadesituation och typ av våld. Tidigare skador/ingrepp? Var patienten tidigare är behandlad. Funktionsnedsättning redan före den aktuella skadan? Status Rörelseomfång, hydrops, svullnad, hematom, lokal ömhet, sidostabilitet samt sagittell stabilitet. Om hydrops skall knäpunktion utföras för att kartlägga om hemartros föreligger. Röntgen (frontal och sida inkl. patella axial). I vissa speciella fall kan komplettering göras med MR, CT eller Einblicks bilder (vid misstanke om osteokondrit). Preliminär diagnos. Försök alltid att ställa en preliminär klinisk diagnos på inträffad skada. II Meniskskada a) Trauma (vridvåld, vacklingsvåld, översträckning/böjning) b) Ej trauma. I regel degenerativa skador. Symptom kan uppträda smygande eller i samband med normal daglig aktivitet, såsom uppresning från stol, huksittande etc. Smärta från in- eller utsidan av knäet, ofta skärande och i regel belastningsrelaterad. Hydrops, vanligare än hemartros. Upphakningar/låsningar. Rörelseinskränkning. Klinisk undersökning. Steril knäpunktion om indicerat. Röntgen. Kryckor vb. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Subakut a- skopi endast vid manifest låsning eller extensionsinskränkning > 10º - komplettera anamnes och status med tid. sjd., akt. med., ök., cor/pulm/bt. a) Manifest låsning eller extensionsinskränkning > 10º: - ev. inläggning och subakut a- skopi alt. åb. till Idrottssektionen Malmö på akut knätid, inom 1v. Ställningstagande till MR eller a- skopi. b) Icke signifikant rörelseinskränkning och stabilt knä: - remiss till sjukgymnast. Uppföljning via VC, remiss till vb. husläkare inkl. journalkopia. c) Icke signifikant rörelseinskränkning där stabilitetsprövning är svår att göra eller där instabilitet ej kan uteslutas: - remiss till sjukgymnast. Återbesök bokas till Idrottssektionen Malmö för ny stabilitetsprövning inom 2-3 veckor. Ställningstagande till MR eller a- skopi. d) Icke signifikant rörelseinskränkning där stabilitetsprövning inger misstanke om sidoledbands- och/eller korsbandsskada: vg. se nedan under resp. diagnos. Om meniskskador hos ungdomar och vuxna Sidan 1 av 8

2 Meniskskador delas grovt in i traumatiska och degenerativa skador där de senare anses ha ett samband med begynnande artros. De degenerativa skadorna uppträder följaktligen hos medelålders och äldre patienter medan de traumatiska skadorna oftare ses hos yngre patienter. Traumatiska skador utan synlig degeneration av menisken kan dock förekomma långt upp i åldrarna och det förekommer att MR visar degenerativ meniskskada också hos unga patienter. Vid misstänkt meniskskada utan signifikant rörelseinskränkning ges skadan i regel chansen att läka/upphöra att ge symptom varför man vanligen avvaktar med kirurgi ca. 3 månader eller mer. Vid kvarstående symptom kan a- skopi med menisksutur eller partiell resektion bli aktuellt. MR- undersökning kan dessförinnan göras för vidare diagnostik. MR- mässigt kan man dock sällan korrelera meniskskadans utseende med graden av symptom. Däremot kan MR- fynd av på röntgen inte synlig artros bidra med ökad information om knäets degenerativa status. Indikationen för MR minskar med åldern. Hos patienter över 60 år har man relativt liten nytta av MR om meniskskada är frågeställningen för att utföra undersökningen. Avseende operationsindikationer följes NKO s riktlinjer. Stor restriktivitet gäller avseende indikationen för artroskopi hos patienter med samtidig artros såvida det inte föreligger tydliga mekaniska symptom. De flesta meniskskador är inte möjliga att laga varvid man artroskopiskt gör en partiell resektion av den skadade delen av menisken. I vissa fall är det dock möjligt att återfästa den skadade menisken. Detta gäller framför allt om skadan är relativt färsk (< 6 månader), föreligger hos en ung patient (<40 år), är längsgående och kapselnära belägen. Det förutsätter i princip också att ev. samtidig instabilitet, korsbandsskada, behandlas kirurgiskt. Detta kan göras i en eller två seanser beroende på kliniskt knästatus. Efter sutur av menisken kan patienten förses med en behandlingsortos (ROM ) samt sjukgymnastremiss. Full belastning i ortosen. Ortosen avvecklas efter ca 4 veckor. Under de första 8 veckorna försiktighet med flexion över 120 grader. Återgång till idrottslig aktivitet sker efter cirka 4 månader vid isolerad meniskskada. III Medial kollateralligamentskada (MCL) Vacklingsvåld. Smärta från insidan av knäet, svullnad, instabilitet. Klinisk undersökning. Steril knäpunktion om indicerat (även andra strukturer som menisk/korsband kan skadas vid samma typvåld. Isolerad sidoledbandsskada ger vanligtvis inte någon hemartros). Röntgen. Diagnosen är i regel klinisk även om röntgen kan ge ledning i form av avulsionsfraktur, vanl. av fästet på femur. - grad I: Ingen påvisbar vackling men smärta vid provokation. - grad II Lätt ökad vackling men distinkt ändläge. - grad III Ökad vackling utan distinkt ändläge. I regel kombinerade med skador på något av korsbanden, ACL/PCL. Grad I - Kryckor vb. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. Grad II - Kryckor. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Lång ledad sidostabiliserande knäortos, monteras på akutmottagningen alt. via ortopedteknisk avd. via remiss. Remiss till sjukgymnast. Grad III vid misstänkt totalruptur av MCL, med eller utan synligt avulsionsfragment på röntgen, tas kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till operation. Oavsett förses pat. med Tubigrip/Tricodurstrumpa. Lång ledad sidostabiliserande knäortos, monteras på akutmottagningen alt. via ortopedteknisk avd. via remiss. Remiss till sjukgymnast. Grad I - via VC, remiss till vb. husläkare inkl. journalkopia. Grad II återbesök till Idrottssektionen Malmö efter 6 veckor. Grad III om inte annat planerats enl. ovan, återbesök till Idrottssektionen Malmö efter 6 veckor. OBS om kombinationsskada (samtidig skada på korsband/lcl) misstänks eller inte kan uteslutas tas kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö Malmö för hjälp med vidare handläggning. IV Lateral kollateralligamentskada (LCL) Vacklingsvåld. Smärta från utsidan av knäet, svullnad, instabilitet. Klinisk undersökning. Vid misstanke om lateral kollateralligamentskada skall alltid funktion i n. peroneus kontrolleras. Nedsatt funktion är ett observandum och inger misstanke om grad III Sidan 2 av 8

3 skada. Steril knäpunktion om indicerat (även andra strukturer som menisk/korsband kan skadas vid samma typvåld. Sidoledbandsskada ger vanligtvis inte någon hemartros). Röntgen. Diagnosen är i regel klinisk även om röntgen kan ge ledning i form av avulsionsfraktur, vanl. av fästet på fibulahuvudet. - grad I: Ingen påvisbar vackling men smärta vid provokation. - grad II Lätt ökad vackling men distinkt ändläge. - grad III Ökad vackling utan distinkt ändläge. Grad I - Kryckor vb. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. Grad II III - OBS kombinationsskada med samtidig skada på korsband/posterolaterala komplexet/mcl kan föreligga varför kontakt tas med överläkare på Idrottssektionen Malmö för hjälp med vidare handläggning. Grad I - återbesök till Idrottssektionen Malmö Malmö efter 3-4 veckor. Grad II III planeras in i samråd med ansvarig läkare på Idrottssektionen Malmö enligt ovan. Om kollateralligamentskador hos ungdomar och vuxna Mediala kollateralligamentskador är avsevärt vanligare än laterala. Inte sällan förekommer dessa skador i kombination med andra mjukdelsskador i knäet, tex. menisk/korsbandsskador. Tidigare opererades dessa skador om instabiliteten var tydlig. Studier har dock visat att fa. de mediala skadorna läker bra med få eller inga symptom även om skadan är total, förutsatt att patienten behandlas korrekt med ortos och rehab. I regel kan patienten återgå i idrott inom ca. 3 månader. Förekommer skadan i kombination med korsbandsskada gäller andra förhållanden och stabiliserande kirurgi av ett eller båda ligamenten, tex. MCL+ACL, kan bli aktuellt. Laterala kollateralligamentskador kan vara svårare att värdera kliniskt då de förekommer tillsammans med skador på det posterolaterala komplexet, innefattande även ledkapsel, bicepssena, popliteussena, laterala gastrocnemiussenan, PCL/ACL och tractus iliotibialis. Vid signifikanta skador på dessa strukturer, inkl. LCL, kan patienten få en besvärande posterolateral instabilitet varför man bör diagnosticera och tidigt operera denna kombinationsskada. Misstänkt LCL- skada bör därför föranleda skärpt vaksamhet och vid indikation för subakut MR- undersökning. V Främre korsbandsskada (ACL) Valgus- rotationsvåld, hyperextensionsvåld Successivt ökande svullnad (kan dock saknas!), smärta (i regel beroende av associerade skador på kapsel, menisk, sidoledband), lätt sträckdefekt, instabilitet. Klinisk undersökning avseende sagitell instabilitet gäller Lachmantest i det akuta skedet. Observera att många knän med främre korsbandsskada kan uppfattas som stabila i det akuta skedet även av van undersökare, till följd av smärta/hög muskeltension. Således bör uppföljande stabilitetskontroll planeras in på vida indikationer. Knäpunktion vid hemartros efter indirekt våld mot knäet uppvisar mer än 80% av patienterna en korsbandsskada. Röntgen - Segond fraktur är patognomont för främre korsbandsskada. Röntgenologiskt ses ibland också eminentiafraktur, företrädesvis hos barn. Vid fynd av sådan kontaktas överläkare på barnsektionen om tillämpligt, alt. Idrottssektionen Malmö, för hjälp med vidare handläggning. Hos äldre förekommer vid samma typvåld lateral tibiakondylfraktur vilken handläggs enligt traumasektionens PM. Kryckor. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. Information till patienten att vara försiktig med knäet tills nästa kontroll på mottagningen, även om det börjar kännas bättre. Annars risk för oprovocerad vikning med ytterligare skador som följd. Återbesök till Idrottssektionen Malmö inom 2-3 veckor för ny stabilitetsundersökning. Patienten skall registreras i korsbandsregistret. Om främre korsbandsskador hos ungdomar och vuxna Behandlingen vid isolerade främre korsbandsrupturer är i första hand konservativ. Alla patienter skall erhålla behandling hos sjukgymnast under minst 3-4 månader. Vid symtomgivande instabilitet, trots sjukgymnastik, kan operativ behandling komma ifråga. En annan operationsindikation kan vara samtidig förekomst av reparabel meniskskada. Av de korsbandskador som idag uppstår i Sverige opereras cirka 50%. Rekonstruktionerna sker idag nästan undantagslöst artroskopiskt. Som ersättning för det rupturerade korsbandet användes i de allra flesta fall hamstringssenorna. Postoperativt rehabiliteras patienten hos Sidan 3 av 8

4 sjukgymnast. Återgång i full aktivitet sker i regel tidigast efter 6 månaders rehabilitering, inte sällan krävs ytterligare några månader. I ett kortare perspektiv ger operationen i de flesta fall, > 80%, patienten en god knäfunktion tillbaka. I ett längre perspektiv är resultaten mindre uppmuntrande och de flesta studier visar en hög artrosförekomst, >50%, hos patienterna år efter främre korsbandsskada. En stabiliserande operation har inte visats minska denna risk. I ett material har man vid långtidsuppföljning dock funnit väsentligt lägre artrosförekomst, ca. 15%, hos patienter utan signifikanta meniskskador som behandlats konservativt med modifierande av aktiviteten, dvs. undvikande av för knäet riskabla aktiviteter såsom fotboll. Således tycks det vara möjligt att påverka artrosrisken i positiv riktning genom att anpassa aktiviteten efter skadan, vilket bör beaktas vid val av behandling. Särskilt viktig blir denna diskussion när korsbandsskadan inträffar hos yngre patienter, år, som därmed riskerar att få symptomgivande artros redan i års åldern. VI Bakre korsbandsskada (PCL) Varus- rotationsvåld, hyperextensionsvåld, hyperflexionsvåld, direktvåld ( dashboard injury ). Successivt ökande svullnad (kan dock saknas!), smärta (i regel beroende av associerade skador på kapsel, menisk, sidoledband), lätt sträckdefekt, instabilitet. Klinisk undersökning hyperextensiontest (posterolateral skada), posterior sag sign (hängmattefenomen), bakre draglådetest. PCL skada kan vara svår att diagnosticera kliniskt! Knäpunktion hemartros är dock inte lika vanligt som vid främre korsbandsskador. Röntgen avulsionsfraktur av fästet på tibia kan ses. a) vid isolerad PCL skada utan avlöst benfragment: kryckor, Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. b) vid PCL- skada med avlöst benfragment tas kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till operation. Vid isolerad misstänkt PCL- skada där inte omedelbar behandling varit indicerad bokas patienten in till Idrottssektionen Malmö inom 1-2 veckor för ställningstagande till ortosbehandling, PCL- ortos, vilken patienten bär dygnet runt i ca. 3 månader. Om bakre korsbandsskador hos ungdomar och vuxna Bakre korsbandsskador är relativt ovanliga, jämfört med främre korsbandsskador. Efter den akuta episoden med svullnad, smärta och rörelseinskränkning uppvisar patienterna i mindre grad än vid främre korsbandsskada symptom på instabilitet. I regel är därför konservativ behandling med ortos och sjukgymnastik tillräckligt för att återfå god funktion i knäet. I enstaka fall utförs stabiliserande kirurgi, bakre korsbandsrekonstruktion. I de fall den bakre korsbandsskadan förekommer som en del i en posterolateral skada krävs särskilda behandlingshänsyn enligt ovan (LCL- skada). VII Knäluxation Både lågenergiskador, tex. sportskador, och högenergiskador, tex. bilolyckor. Svullnad, smärta, felställning, kombinerad instabilitet. Klinisk undersökning om felställning/luxation reponera på akutrummet. Hyperextensiontest (posterolateral skada), posterior sag sign (hängmattefenomen), bakre draglådetest, Lachman, främre draglåda. OBS genomgången knäluxation kan föreligga trots intakt främre korsband (oftast bakre dislokation av tibia med PCL- skada) eller intakt bakre korsband (oftast främre dislokation av tibia med ACL- skada). Akuta skador är inläggningsfall, ortopedavdelning Malmö. Efter reposition vid behov anläggs en knäskena och rtg. beställs. I regel behövs också utredning med MR och vid fraktur också CT. Fortlöpande kontroll av distalstatus (nerv- /kärlstatus/kompartmentobservation) under de första dygnen. Dagtid görs bedömning av idrottsteamet som tar ställning till eventuell operation. Jourtid skall alltid bakjour kontaktas. Om knäleden inte kan hållas stabil i en gipsskena bör extern fixation övervägas. Vid samtidig kärlskada ska alltid extern fixation sättas innan kärloperation. Om knäluxation En knäluxation där ledytorna radiologiskt är separerade/inkongruenta vid inkomsten till sjukhuset är en ovanlig skada. I begreppet knäluxation inryms emellertid inte sällan också de multiligamentära knäskadorna där en Sidan 4 av 8

5 spontan reposition av leden sker i samband med skadan. En luxation av knäleden innebär i regel att något av korsbanden, ofta båda, skadas helt eller delvis. Utöver detta förekommer kombinationer av associerade skador på sidoledbanden, bicepssenan (fäste caput fibulae) och popliteussenan. Andra strukturer som löper risk att skadas vid en knäluxation är n. peroneus (ca. 25% av fallen) samt a. poplitea (30-35% av fallen), varav den senare torde vara den mest signifikanta komplikationen då en skada kan vara extremitetshotande. På grund av sin begränsade rörlighet i knäledsnivå är a. poplitea utsatt för de krafter som verkar över leden vid ett luxationsvåld vilket kan ge sträckskador, kontusionsskador eller rena rupturer. Fördjupad kärldiagnostik bör således utföras skyndsamt vid misstanke och handläggning sker med fördel i samråd med kärlkirurg. Även ett initialt gott kärlstatus kan försämras, beroende på skadetyp, varför distalstatus måste följas noga de första dygnen. Vad gäller ligamentskadorna opereras de flesta knän med ligamentrekonstruktioner inom 1-2 veckor om det med hänsyn till ev. övriga skador är lämpligt. VIII Patellaluxation Trauma/vridvåld, recidiverande efter trauma (mindre eller inget våld), habituell (pga. bakomliggande faktorer kan ske utan egentlig knäskada i botten) Vid traumatisk förstagångsluxation i regel svår smärta, oförmåga att sträcka, synligt felställd patella, tilltagande ledsvullnad. Vid recidiverande eller habituell luxation kan kliniken vara avsevärt mildare. Symptom kan också vara vikning av knäet, vilket kan föra tankarna till korsbandsinstabilitet. Patienterna kan inte alltid säkert säga att knäskålen var ur led om den reponeras spontant direkt, vilket inte är ovanligt. Punktion hemartros? Fettpärlor? Röntgen inkl. patella axial osteokondral skada? OBS normal röntgen utesluter inte broskskada. Överväg MR vid signifikant status/hemartros. Reposition utförs innan röntgen. Hemartros evakueras och ml. lokalanestetika injiceras i leden som därefter sträcks långsamt. Ev. behövs en manuell medialisering av patella. Reposition kan också ske mha. generell sedering, tex. Morfin+Stesolidrus. a) beskedligt status och normal röntgen kryckor, Tubigrip/Tricodurstrumpa, rekvisition för patellastabiliserande ortos som provas ut hos ortopedtekniker, remiss till sjukgymnast. b) vid misstanke om osteokondral skada kontakt med överläkare på Idrottsektionen Malmö för ställningstagande till subakut atroskopi el. MR. Vid beskedligt status och normal röntgen bokas patienten in till Idrottsektionen Malmö efter ca. 4 veckor. Om patellaluxation hos ungdomar och vuxna Urledhoppning av knäskålen är relativt vanligt och bör finnas med som differentialdiagnos vid undersökning av en patient med knätrauma, i synnerhet om det förelegat vridvåld och patienten haft en upplevelse av att något legat fel i knäet. Samtidig förekomst av osteokondral skada har angetts i så hög grad som 25% varför tröskeln för MR- undersökning bör vara låg. Som predisponerande faktorer brukar anges ledlaxitet, patella alta och dysplasi av femuropatellarfåran/patella samt faktorer som ökar Q- vinkeln (vinkeln mellan en axel dragen genom tuberositas tibiae och patellas centrum respektive patellas centrum och SIAS) dvs. genu valgus, lateralt belägen tuberositas tibiae, utåtrotation i tibia och stramt lateralt retinakel. Recidivrisken efter en förstagångsluxation är hög, 15-40% i olika studier. Förutsatt att ingen akut operationskrävande skada föreligger är grundbehandlingen konservativ med sjukgymnastik, vilket är av stor vikt för att återställa muskulär balans och styrning över knäet. Återgång till riskaktiviteter bör värderas noga och patienten bör vara väl rehabiliterad muskulärt, och eventuellt använda stabiliserande ortos, innan detta kan bli aktuellt. Operationsindikationerna är vanligtvis relativa. Recidiverande luxationer eller en klar upplevelse av instabilitet trots adekvat rehabilitering och aktivitetsanpassning, eller där aktivitetsanpassning inte anses möjlig/rimlig, kan föranleda kirurgisk stabilisering av knäskålen. Knäskålsleden har visat sig vara en känslig del av knäleden där såväl skador som stabiliserande kirurgi historiskt sett har resulterat i relativt hög frekvens sekundär artros. Knäskålsleden är också en del av knäet som kan reagera med oproportionerligt stor smärta på skador/överbelastning/operation varför all kirurgi bör övervägas noga. Den vanligaste stabiliserande kirurgin idag adresserar den proximala förankringen av knäskålen där det mediala patellofemorala ligamentet, MPFL, anses vara den primära stabilisatorn och rekonstrueras mha. av en hamstringssena, vanligen gracilis. Dock kan andra metoder övervägas, tex. hos barn kan valgusställning korrigeras med partiell fysiodes, distal realignering kan ske via transposition av tuberositas tibiae (Elmslie Trillat), ev. i kombination med proximal realignering. Lateral release har som ensam metod ingen visad effekt vad gäller stabilisering av knäskålen men används ofta i kombination med någon av ovanstående metoder. Kondylplastik, i syfte att fördjupa en dysplastisk femuropatellarfåra, Sidan 5 av 8

6 övervägs ibland men medför sannolikt i högre grad än övriga metoder risker postoperativt vad gäller sekundär smärta och artrosutveckling. VIIII Proximala avulsionsskador lår a) hamstrings Kraftig hamstringskontraktion alt. extension höftflexion + knäextension. Ofta fotbollsspelare, gymnaster, friidrottare, kampsportare, vattenskidåkare. Halkolyckor. Smärta i glutealregionen, proximala låret, ljumsken. Hälta, oförmåga att springa. Klinisk undersökning - ömhet proximalt? Diastas? Röntgen bäcken avulsionsfraktur? Vid fynd av avulsionsfraktur kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till subakut operation. Iö. tryckbehandling/elastisk linda. Kryckor partiell avlastning. Remiss sjukgymnast. Skador med påtagligt status där partiell eller total avulsion av det proximala hamstringsfästet inte kan uteslutas, men med normal röntgen, skall följas upp på Idrottssektionen Malmö inom 7-10 dagar. Ställningstagande då till vidare utredning med MR. c) quadriceps, vanl. rectus femoris Kraftig quadricepskontraktion alt. extension höftextension + knäflexion. Ofta fotbollsspelare, gymnaster, friidrottare, kampsportare, vattenskidåkare. Smärta framför höften, hälta, nedsatt funktion. Klinisk undersökning - ömhet SIAI? Röntgen bäcken avulsionsfraktur? Vid fynd av avulsionsfraktur kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till subakut operation. Iö. tryckbehandling/elastisk linda. Kryckor partiell avlastning. Remiss sjukgymnast. Skador med påtagligt status, men med normal röntgen, skall följas upp på Idrottssektionen Malmö inom 7-10 dagar. Ställningstagande då till vidare utredning med MR. Om muskelskador i lår och vad Muskelskador är vanliga och uppkommer vid idrott/fysisk aktivitet. I regel är de orsakade av a) trubbigt våld, kontusionsskada, vilket ger en ruptur/bristning av muskelfibrer följt av blödning. Man kan här skilja mellan sk. intermuskulär blödning, som under de första dagarna sprider sig ut mot huden och ger upphov till blödning, och intramuskulär blödning då blodet stannar kvar innanför en intakt muskelhinna. De intramuskulära blödningarna ger ofta mer långdragna besvär med svårigheter att aktivera muskeln, rörelseinskränkning och smärta. Dessa skador kan också med tiden utvecklas till en sk. lårkaka som innebär brosk/benbildning inne i själva muskeln, myositis ossificans. Utvecklas detta tillstånd kan patienten uppleva ökad smärta efter några veckor liksom en minskning av rörelseomfånget. Vid denna tid kan bennybildningen också ses på röntgen. Myositis ossificans behandlas med antiflogistika, sjukgymnastik och ibland kirurgi. b) utsträckning, distensionsskada, som ger en längsgående ruptur med blödning. De muskler som går över två leder är mer benägna att drabbas av en muskelbristning tex. rectus femoris, gastrocnemius och hamstrings. Det initiala omhändertagandet av en muskelskada innefattar - kompression, initialt tryckförband (hårt lindat) följt av kompressionsförband (lösare lindat) - kyla - högläge Sidan 6 av 8

7 - vila, immobilisering 1-3 dagar varefter kontrollerad rörelseträning inleds De flesta patienter med muskelskador kan beroende på omfattning av skadan återgå i önskad aktivitet inom 2-6 veckor. X Quadricepsseneruptur (distal) Oftast plötslig reflexmässig kontraktion av quadricepsmuskel hos medelålders eller äldre. Skadan kan uppstå vid tex hopp eller hyperfexionsvåld. Smärta i anslutning till knät med belastningssvårigheter. Särskilt vid partiell rupturer inte ovanligt med fördröjd diagnos. Vid total ruptur saknas aktiv extensionsförmåga i knät. Typiskt status är smärta vid övre patellarpolen och samt palpabel diastas. Aktiv extensionsförmåga i knät är nedsatt och saknas vid total ruptur helt. Diagnosen är i allmänhet klar vid klinisk undersökning men vid tveksamheter kan ultraljud alternativt MRT tillgripas. Partiella rupturer med bevarad extensionsförmåga kan behandlas med knäkappa alternativt orthos i extenderat läge i 6 veckor med full belastning. Totala rupturer med avsaknad av aktiv extensionsförmåga behandlas med sutur och gipskappa/orthos i extenderat läge i 6 veckor och full belastning. Inte ovanligt med bestående quadricepssvaghet efter dessa skador och därför lämpligt att successivt låsa upp Orthosen under samtidig quadricepsträning och fortsatt full belastning under överinseende av sjukgymnast. Tex 6 veckor 30, 8 veckor 60, 10 veckor 90 och 12 veckor fritt. Enligt ovan med förslagsvis läkarbesök efter 2,6 och 12 veckor. XI Patellarseneruptur Oftast plötslig reflexmässig kontraktion av quadricepsmuskeln precis som vid quadricepsseneruptur men medelåldern är lägre. Knäsmärta och nedsatt extensionskraft. Vid klinisk undersökning ömhet och svullnad över senan och ibland palpabelt hak. På röntgen ofta högtstående patella. Avlösta benfragment från tuberositas tibiae eller nedre patellarpolen kan ibland ses på röntgen. Totala rupturer behandlas operativt med sensutur och i allmänhet avlastande cerclage från patellas övre pol ned till tuberositas tibiae.. Knäkappa/orthos i extension i 6 veckor med belastning. Efter 6 veckor aktiv rörelseträning under överinseende av sjukgymnast. Cerclage får tas bort operativt ca 12 veckor efter primära operationen. Enligt ovan läkarbesök efter 2, 6 och 12 veckor (extraktion av cerclage). XII Patellarfraktur Vanligen fall med direktvåld mot patella. Smärta och vid dislocerad fraktur oförmåga att extendera i knäleden. Lokalstatus samt röntgen. Longitudinella frakturer är oftast väsentligen odislocerade och kräver ingen immobilisering eller operation. Transversella frakturer som är odislocerade (< 3 mm) behöver inte opereras utan kan immobiliseras i gips alternativt ortos och röntgas efter 2 veckor för at se att sekundär dislokation inte inträffar. Dislocerade frakturer (>3mm) kräver operation där cerclagering är den vanligaste operationsmetoden. Postoperativ behandling i gips eller stel ortos under 4-6 veckor är normal efterbehandling. Full belastning i gips är tillåten under hela behandlingsförloppet. Återbesök 2 veckor efter operation för omgipsning samt suturtagning. Röntgen behövs normalt inte. Alla patienter ska remitteras till sjukgymnast för att träna quadricepsfunktion samt efter avgipsning träna rörlighet. XIII Tibiaplatåfrakturer Sidan 7 av 8

8 Oftast indirekt våld mot knäled. Smärta, rörelseinskränkning, belastningsvårighet. Status, svullnad, hemartros (knäpunktion), röntgen, CT i utvalda fall. Isolerad eminentiafraktur representerar avlösning av främre korsbandets tibiala fäste. Vanligt hos barn och ungdomar. Vid dislocerad eminentiafraktur bör öppen reposition och fixation ske med miniartrotomiteknik alt. artroskopisk teknik. Gipsfixation 6 veckor med full belastning. Avlösning av bakre korsbandsfästet på proximala tibia behandlas om fragmentet är tillräckligt stort med öppen reposition och skruvfixation. Patienten immobiliseras i knäkappa eller ortos under cirka 6 veckor och får belasta fullt. Härefter mobilisering som efter en främre korsbandsplastik. Tibiakondylfraktur klassificeras vanligen enligt Schatzker med kan förenklat indelas i unikondylär och bikondylär fraktur. Instabil fraktur med vackling och fraktur med felställning/nedpressning > 5 mm opereras vanligen hos gångare varvid öppen reposition + bonegrafting/bensubstitut + osteosyntes + gips. Bikondylär fraktur med felställning kräver oftast fixation med medial och lateral platta. I allmänhet gipsfixation i 6 veckor. Avlastning 8-12 veckor. Sjukgymnastik. Omgipsning + suturtagning efter 2 veckor. Efter avgipsning aktiv rörelseträning. Sidan 8 av 8

Knäundersökning. 1.Inspektion

Knäundersökning. 1.Inspektion Akuta knäskador David Roberts, Idrottssektionen, Ortopediska kliniken, SUS Malmö Knäundersökning 1. Inspektion 2. ROM, aktivt/passivt 3. Palpation 4. Menisktester Steinman Mc Murray 5. Stabilitetstester

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Skånevård Sund Division Kirurgi VO Ortopedi

Skånevård Sund Division Kirurgi VO Ortopedi Skånevård Sund Division Kirurgi VO Ortopedi Dokumentnamn: Handläggning av intra- och periartikulära knäledsskador Gäller för: Sjukhusvård Psykiatri Primärvård Dokument nr: Gäller fr o m: 2014-10-14 Sida

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Stukningar och luxationer kandidatföreläsning. Brynjólfur Jónsson Ort klin UMAS

Stukningar och luxationer kandidatföreläsning. Brynjólfur Jónsson Ort klin UMAS Stukningar och luxationer kandidatföreläsning Brynjólfur Jónsson Ort klin UMAS Definition Stukning Uttöjning och partiell bristning i ledkapsel och på ledband utan att ledytor separeras och ledkongruens

Läs mer

Trauma underben, fotled och fot

Trauma underben, fotled och fot Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: P- O Josefsson med flera Dokumentbeteckning: Trauma underben,

Läs mer

Ledbandskador i fotleden

Ledbandskador i fotleden Hej jag heter Göran Ohlén och arbetar på Ortopediska kliniken, Karolinska sjukhuset.. och jag tänkte börja snart Ledbandskador i fotleden En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet

Läs mer

Ligamentskador i fotleden

Ligamentskador i fotleden Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse

Läs mer

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.

Främre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården. Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic Centrum för Idrottsskadeforskning och Utbildning 4500 operative procedures Mostly

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

IDROTTSORTOPEDI. Stefan Kauppinen KIC Ortopedkliniken Växjö

IDROTTSORTOPEDI. Stefan Kauppinen KIC Ortopedkliniken Växjö IDROTTSORTOPEDI Stefan Kauppinen KIC Ortopedkliniken Växjö DISPOSITION Axel/skuldra/övre extr övrigt Rygg Bäcken/höftleder/lår knäled/underben Fotled/fot Trauma Överbelastning VARFÖR IDROTTS- MEDICIN Idrott

Läs mer

Ledbandskador i fotleden. .Idrottsortopedi. En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning.

Ledbandskador i fotleden. .Idrottsortopedi. En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning. .Idrottsortopedi Ledbandskador i fotleden En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning. Den övervägande majoriteten av skadorna förekommer på de laterala

Läs mer

2011-10-22. Copyright the33 KNÄNA SKADOR, DIAGNOS OCH BEHANDLING. George M Hardas & associates http://www.spinalcare.com.au/knee_foot_ankle.

2011-10-22. Copyright the33 KNÄNA SKADOR, DIAGNOS OCH BEHANDLING. George M Hardas & associates http://www.spinalcare.com.au/knee_foot_ankle. 2011-10-22 Copyright the33 KNÄNA SKADOR, DIAGNOS OCH BEHANDLING George M Hardas & associates http://www.spinalcare.com.au/knee_foot_ankle.html Innehållsförtäckning Knä och knäskador.... 3 Definition....

Läs mer

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson

Skuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur

Läs mer

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Akut Ortopedi Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Agenda Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Ortopediundervisning USÖ Vad är det bråttom med Distalstatus Rutiner vid handläggning ortopedpatienter

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Patellafrakturer. Specialarbete om knäskador och särskilt. Lunds universitet Gipstekniker 22,5 hp 2012 10 19

Patellafrakturer. Specialarbete om knäskador och särskilt. Lunds universitet Gipstekniker 22,5 hp 2012 10 19 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 hp 2012 10 19 Specialarbete om knäskador och särskilt Patellafrakturer Carl Tidbeck Ingela Tavemark Marcus Pamnér Marita Fransson Ann Sofi Johansson Sonia Sunesson 1(9)

Läs mer

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik

Avlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han

Läs mer

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada

Idrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada

Läs mer

Knäskador. Knä anatomi. Riktningsändring à Valguskollaps. Capio Artro Clinic Stockholm. Klinisk undersökningsteknik är viktigast!

Knäskador. Knä anatomi. Riktningsändring à Valguskollaps. Capio Artro Clinic Stockholm. Klinisk undersökningsteknik är viktigast! Idrottsmedicin Steg 1 Knäskador 4500 operative procedures Mostly arthroscopic 40 000 out-patient visits 13 orthopaedic surgeons National team, Olympic team & elite club level doctors in soccer, golf, snowboard,

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.

Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada. Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken

Läs mer

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

FOTKIRURGI Den onda foten

FOTKIRURGI Den onda foten FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Metatarsale 1-3 Metatarsale 4-5 Anatomi Skelettets byggstenar: statiskt? Senor: dynamisk funktion Skapar

Läs mer

Knät hos det växande barnet

Knät hos det växande barnet Knät hos det växande barnet Barnortopedi 400 000 barn Stockholm Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska Institutet.

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning

Läs mer

Knäortoser. www.camp.se

Knäortoser. www.camp.se www.camp.se Patellavator Patellavator knäortos ger genom kompression mot patellasenan lindring av smärta i knäet vid patella tendinitis. Ortosen är tillverkad av ett CoolFlex material som andas för optimal

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE

Läs mer

Knäortoser. www.camp.se

Knäortoser. www.camp.se www.camp.se Patellavator Patellavator knäortos ger genom kompression mot patellasenan lindring av smärta i knäet vid patella tendinitis. Ortosen är tillverkad av ett CoolFlex material som andas för optimal

Läs mer

Knäskador. Knä anatomi. Fotbollskador. Riktningsändring à Valguskollaps. Capio Artro Clinic Stockholm. Knäskade mekanism. Kontakt

Knäskador. Knä anatomi. Fotbollskador. Riktningsändring à Valguskollaps. Capio Artro Clinic Stockholm. Knäskade mekanism. Kontakt Idrottsmedicin Steg 1 Knäskador Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic, Stockholm Sports Trauma Research Center Karolinska Institutet! 4500 operative procedures! Mostly arthroscopic! 40

Läs mer

FOTKIRURGI Den onda foten

FOTKIRURGI Den onda foten FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Dels det mediala som består av Metatarsale 1-3 Dels den laterala pelaren som består av Metatarsale 4-5 Anatomi

Läs mer

Akuta knäskador. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc

Akuta knäskador. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Akuta knäskador LARS GOOD, överläkare, docent, Universitetssjukhuset i Linköping, Ortopedicentrum i Östergötland;

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA

PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA Medicinteknikföretaget Artimplant i Göteborg har fått sin första produkt ett främre korsbandsimplantat godkänd för försäljning

Läs mer

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev

Läs mer

Totalprotes knä. Per Wretenberg

Totalprotes knä. Per Wretenberg Totalprotes knä Per Wretenberg Indikationer, diagnoser Artros Artrit Post traumatiska skador Tumör nästan alltid specialproteser Indikationer, symptom Smärta Instabilitet Antal De vanligaste proteserna

Läs mer

Mphi Vet-Användarhandbok

Mphi Vet-Användarhandbok Mphi Vet-Användarhandbok Tenosynovit i tåns abductor longus-muskel Ett nyligen beskrivet ortopediskt tillstånd på hundar orsakat av en kronisk inflammation i tåns m.abductor longus synovialhinnan. Den

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma, utgåva 1 Vid op ev inl på avd* Ev via vårdcentral Gipsning alt operation Pat ska erbjudas bentäthetsmätning. Om så önskas skrivs remiss till osteoporosmottagning

Läs mer

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa

Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka

Läs mer

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Bakgrund och syfte Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast

Läs mer

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement

Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska

Läs mer

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik 2013-10-15 Icke opererade patellarfrakturer Vertikala frakturer- ingen ortos, full rörlighet och belastning direkt men minskad aktivtitet

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Allvarlig knäskada hos barn

Allvarlig knäskada hos barn Dikteringsmallar/inmatningshjälp för Allvarlig knäskada hos barn Inklusions- och exklusionskriterier: Patienter med svenskt personnummer och som uppfyller följande kriterier ska inkluderas i registret:

Läs mer

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1 5. ORTOPEDI 82-åriga Ester har snubblat och fallit på köksmattan och inkommer till akutmott med smärtor i hö lår-knä. Hon 5: Vilken skada misstänker du nu i första hand?. 5:2 Om du nu studerar patienten

Läs mer

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR 2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Patella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt

Patella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt Patella Pro Ortosen som positionerar patella optimalt P r o d u k t i n f o r m a t i o n Dynamisk återcentrering Patella Pro Beprövat överlägsen och en unik behandlingsmetod 2 Otto Bock HealthCare Patella

Läs mer

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet

Läs mer

Cuff-skador Impingement. Rolf Norlin

Cuff-skador Impingement. Rolf Norlin Cuff-skador Impingement Rolf Norlin Vad är impingement? Drive something in or at Smärta vid abduktion och inåtrotation? Primär r bursit? Primär sendegeneration med sekundär r bursit? Annat?? Vä axel Lateral

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS

Bakjoursskolan. 2009 Kir klin UMAS Inklämda bråck Bakjoursskolan 2009 Kir klin UMAS Typer av bråck Ljumskbråck inguinala femorala Ärrbråck Navelbråck Epigastrikabråck Obturatoriusbråck Övriga bråck Definitioner inklämning Icke reponibelt

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada

Läs mer

IDROTTSSKADOR AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING

IDROTTSSKADOR AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING IDROTTSSKADOR SPECIALIDROTT A-KURS ÅR 2 AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING SMÄRTLINDRING Akuta idrottsskador kräver

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga C Kodnr..

Tentamen VT09 Fråga C Kodnr.. Tentamen VT09 Fråga C Kodnr.. Du vikarierar en vinter på vårdcentralen (VC) i Funäsdalen. Det är en välutrustad vårdcentral där du har tillgång till röntgen. Närmaste sjukhus är Östersund, 18 mil med ambulans.

Läs mer

MRT knäled. Anatomi. Anatomi. Meniskofemorala ligament. Posterolaterala komplexet 2015-09-08

MRT knäled. Anatomi. Anatomi. Meniskofemorala ligament. Posterolaterala komplexet 2015-09-08 MRT knäled Mats Geijer Docent, överläkare SUS Lund Grundläggande anatomi Grundläggande patofysiologi Menisker Korsband, kollateralligament Extensorapparat Benmärg Vätska Ledbrosk Anatomi Anatomi 4 Meniskofemorala

Läs mer

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi Anatomi Benet och foten Ola Wahlström ortopedi Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? 1 1 2 1 Henrik, 28 år, fotbollspelare Fälld under löpning på vänsterkanten Intensiv smärta benet Helt instabilt

Läs mer

Arm- och axelortoser. www.camp.se

Arm- och axelortoser. www.camp.se www.camp.se Armbågs/hälskydd Heelbo Elastisk strumpa med tryckavlastande uttagbar gelplatta som skyddar huden på armbågen och förebygger trycksår. Art. nr. Färg Storlek Mått Förp. 53600 Gul Small 15-20

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid

Läs mer

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling

Idrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens

Läs mer

Menisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre

Menisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre Menisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre Jerker Sandelin En ansenlig del medelålders och äldre personer utövar regelbundet sport och idrott. Intensiteten i sportandet har visserligen minskat, och

Läs mer

ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar

ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Träningsl ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Peter Adolfsson Barn- och förbundsläkare peter.adolfsson@vgregion.se Qviding 2010 Dagens föreläsning Träningslära barn

Läs mer

Patienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi

Patienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken, KKK Mars 2004 Universitetssjukhuset Örebro, USÖ Patienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi VID OKLARHET OM HANDLÄGGNING AV ENSKILDA PATIENTFALL KONTAKTA GÄRNA KKKJOUR

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ C 20 p

KODNUMMER.. MEQ C 20 p KODNUMMER.. MEQ C 20 p 1 KODNUMMER.. Det är söndag eftermiddag på akuten där du vikarierar som underläkare i väntan på AT. Denna eftermiddag har du jour. En 20-årig man inkommer med ambulans efter att

Läs mer

MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES

MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla

Läs mer

Instabilitet utan impingement. Instabilitet med sekundär impingement. Sjukhistoria. Axelskador. Capio Artro Clinic Stockholm

Instabilitet utan impingement. Instabilitet med sekundär impingement. Sjukhistoria. Axelskador. Capio Artro Clinic Stockholm Idrottsmedicin Steg 1 Axelskador Björn Engström, M.D., Ph.D. Karolinska Institutet! 4500 operative procedures! Mostly arthroscopic! 40 000 out-patient visits! 13 orthopaedic surgeons! National team, Olympic

Läs mer

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Ehler Danlos syndrom (EDS)

Ehler Danlos syndrom (EDS) Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Info om idrottsskador. - Männen svarar för närmare två tredjedelar av samtliga idrottsskador.

Info om idrottsskador. - Männen svarar för närmare två tredjedelar av samtliga idrottsskador. Info om idrottsskador - Vanligaste idrottsskadorna är fotledsskador. Orsakat av våld mot fotleden som vridit den inåt/uppåt, t.ex. när man trampar snett, står för 25% av alla idrottsskador. Knä och muskelskador

Läs mer

Handläggning av prolaps, gällande rutin

Handläggning av prolaps, gällande rutin Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom

Läs mer

Ämnen TRAUMATISKA SKADOR I KOTPELAREN. Frakturer i kotpelaren. Kunnskapskrav. Energivektorer vid axialt trauma 2010-04-13

Ämnen TRAUMATISKA SKADOR I KOTPELAREN. Frakturer i kotpelaren. Kunnskapskrav. Energivektorer vid axialt trauma 2010-04-13 Ämnen TRAUMATISKA SKADOR I KOTPELAREN Gro Gadeholt Göthlin Muskuloskeletal radiologi SU-Sahlgrenska 1. Skademekanismer 2. Klassifikation av ryggskador AO-klassifikation A-, B- och C-skador 3. Lite skelett-

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

HJÄLP FÖR NACKE & AXEL

HJÄLP FÖR NACKE & AXEL HJÄLP FÖR NACKE & AXEL mediroyal.se 2 Hjälp för Nacke & Axel MR990 ERIXONE mediroyal.se facebook.com/mediroyalnordic Hjälp för Nacke & Axel 3 MR990 ErixOne Axelleden är en av kroppens mest avancerade leder

Läs mer

Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada

Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott

Läs mer

Svenska korsbandsregistret Årsrapport 2005-06. Svenska Korsbandsregistret Årsrapport 2005, 2006

Svenska korsbandsregistret Årsrapport 2005-06. Svenska Korsbandsregistret Årsrapport 2005, 2006 Svenska Korsbandsregistret Årsrapport 2005, 2006 Introduktion Främre korsbandsskada är en allvarlig knäskada som ofta bidrar till att unga människor inte kan fortsätta med tungt arbete eller motionsidrott

Läs mer