Knätraumatologi. I Principiellt handläggande på akutmottagningen
|
|
- Roland Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: Reviderad: Gäller tv, längst tom: Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: David Roberts, Fredrik Nyqvist, Per- Olof Josefsson Dokumentinnehåll: Knätraumatologi, principiellt handläggande på akutmottagning, fortsatt handläggning Sökord: knäskada, korsbandsskada, meniskskada, patellaluxation, muskelskada, fraktur, avulsionsskada Knätraumatologi I Principiellt handläggande på akutmottagningen Journalanteckningen skall alltid omfatta följande uppgifter: Anamnes med uppgifter om skadesituation och typ av våld. Tidigare skador/ingrepp? Var patienten tidigare är behandlad. Funktionsnedsättning redan före den aktuella skadan? Status Rörelseomfång, hydrops, svullnad, hematom, lokal ömhet, sidostabilitet samt sagittell stabilitet. Om hydrops skall knäpunktion utföras för att kartlägga om hemartros föreligger. Röntgen (frontal och sida inkl. patella axial). I vissa speciella fall kan komplettering göras med MR, CT eller Einblicks bilder (vid misstanke om osteokondrit). Preliminär diagnos. Försök alltid att ställa en preliminär klinisk diagnos på inträffad skada. II Meniskskada a) Trauma (vridvåld, vacklingsvåld, översträckning/böjning) b) Ej trauma. I regel degenerativa skador. Symptom kan uppträda smygande eller i samband med normal daglig aktivitet, såsom uppresning från stol, huksittande etc. Smärta från in- eller utsidan av knäet, ofta skärande och i regel belastningsrelaterad. Hydrops, vanligare än hemartros. Upphakningar/låsningar. Rörelseinskränkning. Klinisk undersökning. Steril knäpunktion om indicerat. Röntgen. Kryckor vb. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Subakut a- skopi endast vid manifest låsning eller extensionsinskränkning > 10º - komplettera anamnes och status med tid. sjd., akt. med., ök., cor/pulm/bt. a) Manifest låsning eller extensionsinskränkning > 10º: - ev. inläggning och subakut a- skopi alt. åb. till Idrottssektionen Malmö på akut knätid, inom 1v. Ställningstagande till MR eller a- skopi. b) Icke signifikant rörelseinskränkning och stabilt knä: - remiss till sjukgymnast. Uppföljning via VC, remiss till vb. husläkare inkl. journalkopia. c) Icke signifikant rörelseinskränkning där stabilitetsprövning är svår att göra eller där instabilitet ej kan uteslutas: - remiss till sjukgymnast. Återbesök bokas till Idrottssektionen Malmö för ny stabilitetsprövning inom 2-3 veckor. Ställningstagande till MR eller a- skopi. d) Icke signifikant rörelseinskränkning där stabilitetsprövning inger misstanke om sidoledbands- och/eller korsbandsskada: vg. se nedan under resp. diagnos. Om meniskskador hos ungdomar och vuxna Sidan 1 av 8
2 Meniskskador delas grovt in i traumatiska och degenerativa skador där de senare anses ha ett samband med begynnande artros. De degenerativa skadorna uppträder följaktligen hos medelålders och äldre patienter medan de traumatiska skadorna oftare ses hos yngre patienter. Traumatiska skador utan synlig degeneration av menisken kan dock förekomma långt upp i åldrarna och det förekommer att MR visar degenerativ meniskskada också hos unga patienter. Vid misstänkt meniskskada utan signifikant rörelseinskränkning ges skadan i regel chansen att läka/upphöra att ge symptom varför man vanligen avvaktar med kirurgi ca. 3 månader eller mer. Vid kvarstående symptom kan a- skopi med menisksutur eller partiell resektion bli aktuellt. MR- undersökning kan dessförinnan göras för vidare diagnostik. MR- mässigt kan man dock sällan korrelera meniskskadans utseende med graden av symptom. Däremot kan MR- fynd av på röntgen inte synlig artros bidra med ökad information om knäets degenerativa status. Indikationen för MR minskar med åldern. Hos patienter över 60 år har man relativt liten nytta av MR om meniskskada är frågeställningen för att utföra undersökningen. Avseende operationsindikationer följes NKO s riktlinjer. Stor restriktivitet gäller avseende indikationen för artroskopi hos patienter med samtidig artros såvida det inte föreligger tydliga mekaniska symptom. De flesta meniskskador är inte möjliga att laga varvid man artroskopiskt gör en partiell resektion av den skadade delen av menisken. I vissa fall är det dock möjligt att återfästa den skadade menisken. Detta gäller framför allt om skadan är relativt färsk (< 6 månader), föreligger hos en ung patient (<40 år), är längsgående och kapselnära belägen. Det förutsätter i princip också att ev. samtidig instabilitet, korsbandsskada, behandlas kirurgiskt. Detta kan göras i en eller två seanser beroende på kliniskt knästatus. Efter sutur av menisken kan patienten förses med en behandlingsortos (ROM ) samt sjukgymnastremiss. Full belastning i ortosen. Ortosen avvecklas efter ca 4 veckor. Under de första 8 veckorna försiktighet med flexion över 120 grader. Återgång till idrottslig aktivitet sker efter cirka 4 månader vid isolerad meniskskada. III Medial kollateralligamentskada (MCL) Vacklingsvåld. Smärta från insidan av knäet, svullnad, instabilitet. Klinisk undersökning. Steril knäpunktion om indicerat (även andra strukturer som menisk/korsband kan skadas vid samma typvåld. Isolerad sidoledbandsskada ger vanligtvis inte någon hemartros). Röntgen. Diagnosen är i regel klinisk även om röntgen kan ge ledning i form av avulsionsfraktur, vanl. av fästet på femur. - grad I: Ingen påvisbar vackling men smärta vid provokation. - grad II Lätt ökad vackling men distinkt ändläge. - grad III Ökad vackling utan distinkt ändläge. I regel kombinerade med skador på något av korsbanden, ACL/PCL. Grad I - Kryckor vb. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. Grad II - Kryckor. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Lång ledad sidostabiliserande knäortos, monteras på akutmottagningen alt. via ortopedteknisk avd. via remiss. Remiss till sjukgymnast. Grad III vid misstänkt totalruptur av MCL, med eller utan synligt avulsionsfragment på röntgen, tas kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till operation. Oavsett förses pat. med Tubigrip/Tricodurstrumpa. Lång ledad sidostabiliserande knäortos, monteras på akutmottagningen alt. via ortopedteknisk avd. via remiss. Remiss till sjukgymnast. Grad I - via VC, remiss till vb. husläkare inkl. journalkopia. Grad II återbesök till Idrottssektionen Malmö efter 6 veckor. Grad III om inte annat planerats enl. ovan, återbesök till Idrottssektionen Malmö efter 6 veckor. OBS om kombinationsskada (samtidig skada på korsband/lcl) misstänks eller inte kan uteslutas tas kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö Malmö för hjälp med vidare handläggning. IV Lateral kollateralligamentskada (LCL) Vacklingsvåld. Smärta från utsidan av knäet, svullnad, instabilitet. Klinisk undersökning. Vid misstanke om lateral kollateralligamentskada skall alltid funktion i n. peroneus kontrolleras. Nedsatt funktion är ett observandum och inger misstanke om grad III Sidan 2 av 8
3 skada. Steril knäpunktion om indicerat (även andra strukturer som menisk/korsband kan skadas vid samma typvåld. Sidoledbandsskada ger vanligtvis inte någon hemartros). Röntgen. Diagnosen är i regel klinisk även om röntgen kan ge ledning i form av avulsionsfraktur, vanl. av fästet på fibulahuvudet. - grad I: Ingen påvisbar vackling men smärta vid provokation. - grad II Lätt ökad vackling men distinkt ändläge. - grad III Ökad vackling utan distinkt ändläge. Grad I - Kryckor vb. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. Grad II III - OBS kombinationsskada med samtidig skada på korsband/posterolaterala komplexet/mcl kan föreligga varför kontakt tas med överläkare på Idrottssektionen Malmö för hjälp med vidare handläggning. Grad I - återbesök till Idrottssektionen Malmö Malmö efter 3-4 veckor. Grad II III planeras in i samråd med ansvarig läkare på Idrottssektionen Malmö enligt ovan. Om kollateralligamentskador hos ungdomar och vuxna Mediala kollateralligamentskador är avsevärt vanligare än laterala. Inte sällan förekommer dessa skador i kombination med andra mjukdelsskador i knäet, tex. menisk/korsbandsskador. Tidigare opererades dessa skador om instabiliteten var tydlig. Studier har dock visat att fa. de mediala skadorna läker bra med få eller inga symptom även om skadan är total, förutsatt att patienten behandlas korrekt med ortos och rehab. I regel kan patienten återgå i idrott inom ca. 3 månader. Förekommer skadan i kombination med korsbandsskada gäller andra förhållanden och stabiliserande kirurgi av ett eller båda ligamenten, tex. MCL+ACL, kan bli aktuellt. Laterala kollateralligamentskador kan vara svårare att värdera kliniskt då de förekommer tillsammans med skador på det posterolaterala komplexet, innefattande även ledkapsel, bicepssena, popliteussena, laterala gastrocnemiussenan, PCL/ACL och tractus iliotibialis. Vid signifikanta skador på dessa strukturer, inkl. LCL, kan patienten få en besvärande posterolateral instabilitet varför man bör diagnosticera och tidigt operera denna kombinationsskada. Misstänkt LCL- skada bör därför föranleda skärpt vaksamhet och vid indikation för subakut MR- undersökning. V Främre korsbandsskada (ACL) Valgus- rotationsvåld, hyperextensionsvåld Successivt ökande svullnad (kan dock saknas!), smärta (i regel beroende av associerade skador på kapsel, menisk, sidoledband), lätt sträckdefekt, instabilitet. Klinisk undersökning avseende sagitell instabilitet gäller Lachmantest i det akuta skedet. Observera att många knän med främre korsbandsskada kan uppfattas som stabila i det akuta skedet även av van undersökare, till följd av smärta/hög muskeltension. Således bör uppföljande stabilitetskontroll planeras in på vida indikationer. Knäpunktion vid hemartros efter indirekt våld mot knäet uppvisar mer än 80% av patienterna en korsbandsskada. Röntgen - Segond fraktur är patognomont för främre korsbandsskada. Röntgenologiskt ses ibland också eminentiafraktur, företrädesvis hos barn. Vid fynd av sådan kontaktas överläkare på barnsektionen om tillämpligt, alt. Idrottssektionen Malmö, för hjälp med vidare handläggning. Hos äldre förekommer vid samma typvåld lateral tibiakondylfraktur vilken handläggs enligt traumasektionens PM. Kryckor. Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. Information till patienten att vara försiktig med knäet tills nästa kontroll på mottagningen, även om det börjar kännas bättre. Annars risk för oprovocerad vikning med ytterligare skador som följd. Återbesök till Idrottssektionen Malmö inom 2-3 veckor för ny stabilitetsundersökning. Patienten skall registreras i korsbandsregistret. Om främre korsbandsskador hos ungdomar och vuxna Behandlingen vid isolerade främre korsbandsrupturer är i första hand konservativ. Alla patienter skall erhålla behandling hos sjukgymnast under minst 3-4 månader. Vid symtomgivande instabilitet, trots sjukgymnastik, kan operativ behandling komma ifråga. En annan operationsindikation kan vara samtidig förekomst av reparabel meniskskada. Av de korsbandskador som idag uppstår i Sverige opereras cirka 50%. Rekonstruktionerna sker idag nästan undantagslöst artroskopiskt. Som ersättning för det rupturerade korsbandet användes i de allra flesta fall hamstringssenorna. Postoperativt rehabiliteras patienten hos Sidan 3 av 8
4 sjukgymnast. Återgång i full aktivitet sker i regel tidigast efter 6 månaders rehabilitering, inte sällan krävs ytterligare några månader. I ett kortare perspektiv ger operationen i de flesta fall, > 80%, patienten en god knäfunktion tillbaka. I ett längre perspektiv är resultaten mindre uppmuntrande och de flesta studier visar en hög artrosförekomst, >50%, hos patienterna år efter främre korsbandsskada. En stabiliserande operation har inte visats minska denna risk. I ett material har man vid långtidsuppföljning dock funnit väsentligt lägre artrosförekomst, ca. 15%, hos patienter utan signifikanta meniskskador som behandlats konservativt med modifierande av aktiviteten, dvs. undvikande av för knäet riskabla aktiviteter såsom fotboll. Således tycks det vara möjligt att påverka artrosrisken i positiv riktning genom att anpassa aktiviteten efter skadan, vilket bör beaktas vid val av behandling. Särskilt viktig blir denna diskussion när korsbandsskadan inträffar hos yngre patienter, år, som därmed riskerar att få symptomgivande artros redan i års åldern. VI Bakre korsbandsskada (PCL) Varus- rotationsvåld, hyperextensionsvåld, hyperflexionsvåld, direktvåld ( dashboard injury ). Successivt ökande svullnad (kan dock saknas!), smärta (i regel beroende av associerade skador på kapsel, menisk, sidoledband), lätt sträckdefekt, instabilitet. Klinisk undersökning hyperextensiontest (posterolateral skada), posterior sag sign (hängmattefenomen), bakre draglådetest. PCL skada kan vara svår att diagnosticera kliniskt! Knäpunktion hemartros är dock inte lika vanligt som vid främre korsbandsskador. Röntgen avulsionsfraktur av fästet på tibia kan ses. a) vid isolerad PCL skada utan avlöst benfragment: kryckor, Tubigrip/Tricodurstrumpa. Adekvat smärtstillning. Remiss till sjukgymnast. b) vid PCL- skada med avlöst benfragment tas kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till operation. Vid isolerad misstänkt PCL- skada där inte omedelbar behandling varit indicerad bokas patienten in till Idrottssektionen Malmö inom 1-2 veckor för ställningstagande till ortosbehandling, PCL- ortos, vilken patienten bär dygnet runt i ca. 3 månader. Om bakre korsbandsskador hos ungdomar och vuxna Bakre korsbandsskador är relativt ovanliga, jämfört med främre korsbandsskador. Efter den akuta episoden med svullnad, smärta och rörelseinskränkning uppvisar patienterna i mindre grad än vid främre korsbandsskada symptom på instabilitet. I regel är därför konservativ behandling med ortos och sjukgymnastik tillräckligt för att återfå god funktion i knäet. I enstaka fall utförs stabiliserande kirurgi, bakre korsbandsrekonstruktion. I de fall den bakre korsbandsskadan förekommer som en del i en posterolateral skada krävs särskilda behandlingshänsyn enligt ovan (LCL- skada). VII Knäluxation Både lågenergiskador, tex. sportskador, och högenergiskador, tex. bilolyckor. Svullnad, smärta, felställning, kombinerad instabilitet. Klinisk undersökning om felställning/luxation reponera på akutrummet. Hyperextensiontest (posterolateral skada), posterior sag sign (hängmattefenomen), bakre draglådetest, Lachman, främre draglåda. OBS genomgången knäluxation kan föreligga trots intakt främre korsband (oftast bakre dislokation av tibia med PCL- skada) eller intakt bakre korsband (oftast främre dislokation av tibia med ACL- skada). Akuta skador är inläggningsfall, ortopedavdelning Malmö. Efter reposition vid behov anläggs en knäskena och rtg. beställs. I regel behövs också utredning med MR och vid fraktur också CT. Fortlöpande kontroll av distalstatus (nerv- /kärlstatus/kompartmentobservation) under de första dygnen. Dagtid görs bedömning av idrottsteamet som tar ställning till eventuell operation. Jourtid skall alltid bakjour kontaktas. Om knäleden inte kan hållas stabil i en gipsskena bör extern fixation övervägas. Vid samtidig kärlskada ska alltid extern fixation sättas innan kärloperation. Om knäluxation En knäluxation där ledytorna radiologiskt är separerade/inkongruenta vid inkomsten till sjukhuset är en ovanlig skada. I begreppet knäluxation inryms emellertid inte sällan också de multiligamentära knäskadorna där en Sidan 4 av 8
5 spontan reposition av leden sker i samband med skadan. En luxation av knäleden innebär i regel att något av korsbanden, ofta båda, skadas helt eller delvis. Utöver detta förekommer kombinationer av associerade skador på sidoledbanden, bicepssenan (fäste caput fibulae) och popliteussenan. Andra strukturer som löper risk att skadas vid en knäluxation är n. peroneus (ca. 25% av fallen) samt a. poplitea (30-35% av fallen), varav den senare torde vara den mest signifikanta komplikationen då en skada kan vara extremitetshotande. På grund av sin begränsade rörlighet i knäledsnivå är a. poplitea utsatt för de krafter som verkar över leden vid ett luxationsvåld vilket kan ge sträckskador, kontusionsskador eller rena rupturer. Fördjupad kärldiagnostik bör således utföras skyndsamt vid misstanke och handläggning sker med fördel i samråd med kärlkirurg. Även ett initialt gott kärlstatus kan försämras, beroende på skadetyp, varför distalstatus måste följas noga de första dygnen. Vad gäller ligamentskadorna opereras de flesta knän med ligamentrekonstruktioner inom 1-2 veckor om det med hänsyn till ev. övriga skador är lämpligt. VIII Patellaluxation Trauma/vridvåld, recidiverande efter trauma (mindre eller inget våld), habituell (pga. bakomliggande faktorer kan ske utan egentlig knäskada i botten) Vid traumatisk förstagångsluxation i regel svår smärta, oförmåga att sträcka, synligt felställd patella, tilltagande ledsvullnad. Vid recidiverande eller habituell luxation kan kliniken vara avsevärt mildare. Symptom kan också vara vikning av knäet, vilket kan föra tankarna till korsbandsinstabilitet. Patienterna kan inte alltid säkert säga att knäskålen var ur led om den reponeras spontant direkt, vilket inte är ovanligt. Punktion hemartros? Fettpärlor? Röntgen inkl. patella axial osteokondral skada? OBS normal röntgen utesluter inte broskskada. Överväg MR vid signifikant status/hemartros. Reposition utförs innan röntgen. Hemartros evakueras och ml. lokalanestetika injiceras i leden som därefter sträcks långsamt. Ev. behövs en manuell medialisering av patella. Reposition kan också ske mha. generell sedering, tex. Morfin+Stesolidrus. a) beskedligt status och normal röntgen kryckor, Tubigrip/Tricodurstrumpa, rekvisition för patellastabiliserande ortos som provas ut hos ortopedtekniker, remiss till sjukgymnast. b) vid misstanke om osteokondral skada kontakt med överläkare på Idrottsektionen Malmö för ställningstagande till subakut atroskopi el. MR. Vid beskedligt status och normal röntgen bokas patienten in till Idrottsektionen Malmö efter ca. 4 veckor. Om patellaluxation hos ungdomar och vuxna Urledhoppning av knäskålen är relativt vanligt och bör finnas med som differentialdiagnos vid undersökning av en patient med knätrauma, i synnerhet om det förelegat vridvåld och patienten haft en upplevelse av att något legat fel i knäet. Samtidig förekomst av osteokondral skada har angetts i så hög grad som 25% varför tröskeln för MR- undersökning bör vara låg. Som predisponerande faktorer brukar anges ledlaxitet, patella alta och dysplasi av femuropatellarfåran/patella samt faktorer som ökar Q- vinkeln (vinkeln mellan en axel dragen genom tuberositas tibiae och patellas centrum respektive patellas centrum och SIAS) dvs. genu valgus, lateralt belägen tuberositas tibiae, utåtrotation i tibia och stramt lateralt retinakel. Recidivrisken efter en förstagångsluxation är hög, 15-40% i olika studier. Förutsatt att ingen akut operationskrävande skada föreligger är grundbehandlingen konservativ med sjukgymnastik, vilket är av stor vikt för att återställa muskulär balans och styrning över knäet. Återgång till riskaktiviteter bör värderas noga och patienten bör vara väl rehabiliterad muskulärt, och eventuellt använda stabiliserande ortos, innan detta kan bli aktuellt. Operationsindikationerna är vanligtvis relativa. Recidiverande luxationer eller en klar upplevelse av instabilitet trots adekvat rehabilitering och aktivitetsanpassning, eller där aktivitetsanpassning inte anses möjlig/rimlig, kan föranleda kirurgisk stabilisering av knäskålen. Knäskålsleden har visat sig vara en känslig del av knäleden där såväl skador som stabiliserande kirurgi historiskt sett har resulterat i relativt hög frekvens sekundär artros. Knäskålsleden är också en del av knäet som kan reagera med oproportionerligt stor smärta på skador/överbelastning/operation varför all kirurgi bör övervägas noga. Den vanligaste stabiliserande kirurgin idag adresserar den proximala förankringen av knäskålen där det mediala patellofemorala ligamentet, MPFL, anses vara den primära stabilisatorn och rekonstrueras mha. av en hamstringssena, vanligen gracilis. Dock kan andra metoder övervägas, tex. hos barn kan valgusställning korrigeras med partiell fysiodes, distal realignering kan ske via transposition av tuberositas tibiae (Elmslie Trillat), ev. i kombination med proximal realignering. Lateral release har som ensam metod ingen visad effekt vad gäller stabilisering av knäskålen men används ofta i kombination med någon av ovanstående metoder. Kondylplastik, i syfte att fördjupa en dysplastisk femuropatellarfåra, Sidan 5 av 8
6 övervägs ibland men medför sannolikt i högre grad än övriga metoder risker postoperativt vad gäller sekundär smärta och artrosutveckling. VIIII Proximala avulsionsskador lår a) hamstrings Kraftig hamstringskontraktion alt. extension höftflexion + knäextension. Ofta fotbollsspelare, gymnaster, friidrottare, kampsportare, vattenskidåkare. Halkolyckor. Smärta i glutealregionen, proximala låret, ljumsken. Hälta, oförmåga att springa. Klinisk undersökning - ömhet proximalt? Diastas? Röntgen bäcken avulsionsfraktur? Vid fynd av avulsionsfraktur kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till subakut operation. Iö. tryckbehandling/elastisk linda. Kryckor partiell avlastning. Remiss sjukgymnast. Skador med påtagligt status där partiell eller total avulsion av det proximala hamstringsfästet inte kan uteslutas, men med normal röntgen, skall följas upp på Idrottssektionen Malmö inom 7-10 dagar. Ställningstagande då till vidare utredning med MR. c) quadriceps, vanl. rectus femoris Kraftig quadricepskontraktion alt. extension höftextension + knäflexion. Ofta fotbollsspelare, gymnaster, friidrottare, kampsportare, vattenskidåkare. Smärta framför höften, hälta, nedsatt funktion. Klinisk undersökning - ömhet SIAI? Röntgen bäcken avulsionsfraktur? Vid fynd av avulsionsfraktur kontakt med överläkare på Idrottssektionen Malmö för ställningstagande till subakut operation. Iö. tryckbehandling/elastisk linda. Kryckor partiell avlastning. Remiss sjukgymnast. Skador med påtagligt status, men med normal röntgen, skall följas upp på Idrottssektionen Malmö inom 7-10 dagar. Ställningstagande då till vidare utredning med MR. Om muskelskador i lår och vad Muskelskador är vanliga och uppkommer vid idrott/fysisk aktivitet. I regel är de orsakade av a) trubbigt våld, kontusionsskada, vilket ger en ruptur/bristning av muskelfibrer följt av blödning. Man kan här skilja mellan sk. intermuskulär blödning, som under de första dagarna sprider sig ut mot huden och ger upphov till blödning, och intramuskulär blödning då blodet stannar kvar innanför en intakt muskelhinna. De intramuskulära blödningarna ger ofta mer långdragna besvär med svårigheter att aktivera muskeln, rörelseinskränkning och smärta. Dessa skador kan också med tiden utvecklas till en sk. lårkaka som innebär brosk/benbildning inne i själva muskeln, myositis ossificans. Utvecklas detta tillstånd kan patienten uppleva ökad smärta efter några veckor liksom en minskning av rörelseomfånget. Vid denna tid kan bennybildningen också ses på röntgen. Myositis ossificans behandlas med antiflogistika, sjukgymnastik och ibland kirurgi. b) utsträckning, distensionsskada, som ger en längsgående ruptur med blödning. De muskler som går över två leder är mer benägna att drabbas av en muskelbristning tex. rectus femoris, gastrocnemius och hamstrings. Det initiala omhändertagandet av en muskelskada innefattar - kompression, initialt tryckförband (hårt lindat) följt av kompressionsförband (lösare lindat) - kyla - högläge Sidan 6 av 8
7 - vila, immobilisering 1-3 dagar varefter kontrollerad rörelseträning inleds De flesta patienter med muskelskador kan beroende på omfattning av skadan återgå i önskad aktivitet inom 2-6 veckor. X Quadricepsseneruptur (distal) Oftast plötslig reflexmässig kontraktion av quadricepsmuskel hos medelålders eller äldre. Skadan kan uppstå vid tex hopp eller hyperfexionsvåld. Smärta i anslutning till knät med belastningssvårigheter. Särskilt vid partiell rupturer inte ovanligt med fördröjd diagnos. Vid total ruptur saknas aktiv extensionsförmåga i knät. Typiskt status är smärta vid övre patellarpolen och samt palpabel diastas. Aktiv extensionsförmåga i knät är nedsatt och saknas vid total ruptur helt. Diagnosen är i allmänhet klar vid klinisk undersökning men vid tveksamheter kan ultraljud alternativt MRT tillgripas. Partiella rupturer med bevarad extensionsförmåga kan behandlas med knäkappa alternativt orthos i extenderat läge i 6 veckor med full belastning. Totala rupturer med avsaknad av aktiv extensionsförmåga behandlas med sutur och gipskappa/orthos i extenderat läge i 6 veckor och full belastning. Inte ovanligt med bestående quadricepssvaghet efter dessa skador och därför lämpligt att successivt låsa upp Orthosen under samtidig quadricepsträning och fortsatt full belastning under överinseende av sjukgymnast. Tex 6 veckor 30, 8 veckor 60, 10 veckor 90 och 12 veckor fritt. Enligt ovan med förslagsvis läkarbesök efter 2,6 och 12 veckor. XI Patellarseneruptur Oftast plötslig reflexmässig kontraktion av quadricepsmuskeln precis som vid quadricepsseneruptur men medelåldern är lägre. Knäsmärta och nedsatt extensionskraft. Vid klinisk undersökning ömhet och svullnad över senan och ibland palpabelt hak. På röntgen ofta högtstående patella. Avlösta benfragment från tuberositas tibiae eller nedre patellarpolen kan ibland ses på röntgen. Totala rupturer behandlas operativt med sensutur och i allmänhet avlastande cerclage från patellas övre pol ned till tuberositas tibiae.. Knäkappa/orthos i extension i 6 veckor med belastning. Efter 6 veckor aktiv rörelseträning under överinseende av sjukgymnast. Cerclage får tas bort operativt ca 12 veckor efter primära operationen. Enligt ovan läkarbesök efter 2, 6 och 12 veckor (extraktion av cerclage). XII Patellarfraktur Vanligen fall med direktvåld mot patella. Smärta och vid dislocerad fraktur oförmåga att extendera i knäleden. Lokalstatus samt röntgen. Longitudinella frakturer är oftast väsentligen odislocerade och kräver ingen immobilisering eller operation. Transversella frakturer som är odislocerade (< 3 mm) behöver inte opereras utan kan immobiliseras i gips alternativt ortos och röntgas efter 2 veckor för at se att sekundär dislokation inte inträffar. Dislocerade frakturer (>3mm) kräver operation där cerclagering är den vanligaste operationsmetoden. Postoperativ behandling i gips eller stel ortos under 4-6 veckor är normal efterbehandling. Full belastning i gips är tillåten under hela behandlingsförloppet. Återbesök 2 veckor efter operation för omgipsning samt suturtagning. Röntgen behövs normalt inte. Alla patienter ska remitteras till sjukgymnast för att träna quadricepsfunktion samt efter avgipsning träna rörlighet. XIII Tibiaplatåfrakturer Sidan 7 av 8
8 Oftast indirekt våld mot knäled. Smärta, rörelseinskränkning, belastningsvårighet. Status, svullnad, hemartros (knäpunktion), röntgen, CT i utvalda fall. Isolerad eminentiafraktur representerar avlösning av främre korsbandets tibiala fäste. Vanligt hos barn och ungdomar. Vid dislocerad eminentiafraktur bör öppen reposition och fixation ske med miniartrotomiteknik alt. artroskopisk teknik. Gipsfixation 6 veckor med full belastning. Avlösning av bakre korsbandsfästet på proximala tibia behandlas om fragmentet är tillräckligt stort med öppen reposition och skruvfixation. Patienten immobiliseras i knäkappa eller ortos under cirka 6 veckor och får belasta fullt. Härefter mobilisering som efter en främre korsbandsplastik. Tibiakondylfraktur klassificeras vanligen enligt Schatzker med kan förenklat indelas i unikondylär och bikondylär fraktur. Instabil fraktur med vackling och fraktur med felställning/nedpressning > 5 mm opereras vanligen hos gångare varvid öppen reposition + bonegrafting/bensubstitut + osteosyntes + gips. Bikondylär fraktur med felställning kräver oftast fixation med medial och lateral platta. I allmänhet gipsfixation i 6 veckor. Avlastning 8-12 veckor. Sjukgymnastik. Omgipsning + suturtagning efter 2 veckor. Efter avgipsning aktiv rörelseträning. Sidan 8 av 8
Knäundersökning. 1.Inspektion
Akuta knäskador David Roberts, Idrottssektionen, Ortopediska kliniken, SUS Malmö Knäundersökning 1. Inspektion 2. ROM, aktivt/passivt 3. Palpation 4. Menisktester Steinman Mc Murray 5. Stabilitetstester
Läs merDistorsion knä och fotled
Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur
Läs merSkånevård Sund Division Kirurgi VO Ortopedi
Skånevård Sund Division Kirurgi VO Ortopedi Dokumentnamn: Handläggning av intra- och periartikulära knäledsskador Gäller för: Sjukhusvård Psykiatri Primärvård Dokument nr: Gäller fr o m: 2014-10-14 Sida
Läs merPublicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1. Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från:
Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1 Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från: 2018-02-20 Godkänt av: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt
Läs merAKUTA KNÄN. Akuta knän. Knäledsdistorsion hemartros MR Olsson et al Diagnostisk precision
AKUTA KNÄN Akuta knän Skadepanorama Handläggning och rutiner Behandling ett par andra käpphästar Knäledsdistorsion med akut svullnad = hemartros Smärta och svullnad Rörelseinskränkning Instabilitet? HANDLÄGGNING?
Läs merflexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n
Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merStukningar och luxationer kandidatföreläsning. Brynjólfur Jónsson Ort klin UMAS
Stukningar och luxationer kandidatföreläsning Brynjólfur Jónsson Ort klin UMAS Definition Stukning Uttöjning och partiell bristning i ledkapsel och på ledband utan att ledytor separeras och ledkongruens
Läs merTrauma underben, fotled och fot
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: P- O Josefsson med flera Dokumentbeteckning: Trauma underben,
Läs merLigamentskador i fotleden
Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse
Läs merLedbandskador i fotleden
Hej jag heter Göran Ohlén och arbetar på Ortopediska kliniken, Karolinska sjukhuset.. och jag tänkte börja snart Ledbandskador i fotleden En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet
Läs merFrämre korsbandsskador (ACL) Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Djurgården.
Kan vi förutsäga vilka som behöver operera sitt främre korsband? Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic Centrum för Idrottsskadeforskning och Utbildning 4500 operative procedures Mostly
Läs merIdrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare
Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merTentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11
Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man
Läs merUndersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Läs merHANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset
HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs merAkut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ
Akut Ortopedi Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Agenda Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Ortopediundervisning USÖ Vad är det bråttom med Distalstatus Rutiner vid handläggning ortopedpatienter
Läs merSkuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson
Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur
Läs mer2011-10-22. Copyright the33 KNÄNA SKADOR, DIAGNOS OCH BEHANDLING. George M Hardas & associates http://www.spinalcare.com.au/knee_foot_ankle.
2011-10-22 Copyright the33 KNÄNA SKADOR, DIAGNOS OCH BEHANDLING George M Hardas & associates http://www.spinalcare.com.au/knee_foot_ankle.html Innehållsförtäckning Knä och knäskador.... 3 Definition....
Läs merIDROTTSORTOPEDI. Stefan Kauppinen KIC Ortopedkliniken Växjö
IDROTTSORTOPEDI Stefan Kauppinen KIC Ortopedkliniken Växjö DISPOSITION Axel/skuldra/övre extr övrigt Rygg Bäcken/höftleder/lår knäled/underben Fotled/fot Trauma Överbelastning VARFÖR IDROTTS- MEDICIN Idrott
Läs merLedbandskador i fotleden. .Idrottsortopedi. En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning.
.Idrottsortopedi Ledbandskador i fotleden En av dom vanligaste skadorna på nedre extremiteten, i synnerhet i samband med idrottsutövning. Den övervägande majoriteten av skadorna förekommer på de laterala
Läs merInst. för hälsa, vård och samhälle
Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merKnät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
Läs merBehandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.
Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken
Läs merOperation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)
Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning
Läs merPatellafrakturer. Specialarbete om knäskador och särskilt. Lunds universitet Gipstekniker 22,5 hp 2012 10 19
Lunds universitet Gipstekniker 22,5 hp 2012 10 19 Specialarbete om knäskador och särskilt Patellafrakturer Carl Tidbeck Ingela Tavemark Marcus Pamnér Marita Fransson Ann Sofi Johansson Sonia Sunesson 1(9)
Läs merFoten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi
Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament
Läs merKnäortoser. www.camp.se
www.camp.se Patellavator Patellavator knäortos ger genom kompression mot patellasenan lindring av smärta i knäet vid patella tendinitis. Ortosen är tillverkad av ett CoolFlex material som andas för optimal
Läs merIdrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada
Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada
Läs merKnät hos det växande barnet
Knät hos det växande barnet Barnortopedi 400 000 barn Stockholm Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska Institutet.
Läs merAvlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik
Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han
Läs merFotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor
Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merKnäskador. Knä anatomi. Riktningsändring à Valguskollaps. Capio Artro Clinic Stockholm. Klinisk undersökningsteknik är viktigast!
Idrottsmedicin Steg 1 Knäskador 4500 operative procedures Mostly arthroscopic 40 000 out-patient visits 13 orthopaedic surgeons National team, Olympic team & elite club level doctors in soccer, golf, snowboard,
Läs merMålbeskrivning för kursen i Ortopedi
Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer
Läs merFOTKIRURGI Den onda foten
FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Metatarsale 1-3 Metatarsale 4-5 Anatomi Skelettets byggstenar: statiskt? Senor: dynamisk funktion Skapar
Läs merKnäortoser. www.camp.se
www.camp.se Patellavator Patellavator knäortos ger genom kompression mot patellasenan lindring av smärta i knäet vid patella tendinitis. Ortosen är tillverkad av ett CoolFlex material som andas för optimal
Läs merRYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR
Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt
Läs merPRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA
PRESSMEDDELANDE 11 juni 2001 ARTIMPLANTS KORSBANDSIMPLANTAT GODKÄNT I EUROPA Medicinteknikföretaget Artimplant i Göteborg har fått sin första produkt ett främre korsbandsimplantat godkänd för försäljning
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merKontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S
Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev
Läs merFOTKIRURGI Den onda foten
FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Dels det mediala som består av Metatarsale 1-3 Dels den laterala pelaren som består av Metatarsale 4-5 Anatomi
Läs merRutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö
Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter
Läs merRadiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka
Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma, utgåva 1 Vid op ev inl på avd* Ev via vårdcentral Gipsning alt operation Pat ska erbjudas bentäthetsmätning. Om så önskas skrivs remiss till osteoporosmottagning
Läs merAkuta knäskador. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc
medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Akuta knäskador LARS GOOD, överläkare, docent, Universitetssjukhuset i Linköping, Ortopedicentrum i Östergötland;
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merKnäskador. Knä anatomi. Fotbollskador. Riktningsändring à Valguskollaps. Capio Artro Clinic Stockholm. Knäskade mekanism. Kontakt
Idrottsmedicin Steg 1 Knäskador Björn Engström, Docent, Överläkare Capio Artro Clinic, Stockholm Sports Trauma Research Center Karolinska Institutet! 4500 operative procedures! Mostly arthroscopic! 40
Läs merStyrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa
Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka
Läs merKnäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll
Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Bakgrund och syfte Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast
Läs merTotalprotes knä. Per Wretenberg
Totalprotes knä Per Wretenberg Indikationer, diagnoser Artros Artrit Post traumatiska skador Tumör nästan alltid specialproteser Indikationer, symptom Smärta Instabilitet Antal De vanligaste proteserna
Läs merMphi Vet-Användarhandbok
Mphi Vet-Användarhandbok Tenosynovit i tåns abductor longus-muskel Ett nyligen beskrivet ortopediskt tillstånd på hundar orsakat av en kronisk inflammation i tåns m.abductor longus synovialhinnan. Den
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merSmärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement
Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merPatella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt
Patella Pro Ortosen som positionerar patella optimalt P r o d u k t i n f o r m a t i o n Dynamisk återcentrering Patella Pro Beprövat överlägsen och en unik behandlingsmetod 2 Otto Bock HealthCare Patella
Läs merSvar: 0,5. Svar: 0,5 1
5. ORTOPEDI 82-åriga Ester har snubblat och fallit på köksmattan och inkommer till akutmott med smärtor i hö lår-knä. Hon 5: Vilken skada misstänker du nu i första hand?. 5:2 Om du nu studerar patienten
Läs merIDROTTSSKADOR AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING
IDROTTSSKADOR SPECIALIDROTT A-KURS ÅR 2 AKUTA IDROTTSSKADOR STUKNING MUSKELBRISTNING BENHINNEINFLAMMATION KNÄSKADOR KRAMP HÄLSPORRE LÖPARKNÄ TENNISARMBÅGE BEHANDLING SMÄRTLINDRING Akuta idrottsskador kräver
Läs merPatellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik
Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik 2013-10-15 Icke opererade patellarfrakturer Vertikala frakturer- ingen ortos, full rörlighet och belastning direkt men minskad aktivtitet
Läs merningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar
Träningsl ningslära, idrottsskador och rehabiliteringsprinciper för barn och ungdomar Peter Adolfsson Barn- och förbundsläkare peter.adolfsson@vgregion.se Qviding 2010 Dagens föreläsning Träningslära barn
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merHAND- OCH HANDLEDS- SKADOR
2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner
Läs merCuff-skador Impingement. Rolf Norlin
Cuff-skador Impingement Rolf Norlin Vad är impingement? Drive something in or at Smärta vid abduktion och inåtrotation? Primär r bursit? Primär sendegeneration med sekundär r bursit? Annat?? Vä axel Lateral
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merPatienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi
Käkkirurgiska kliniken, KKK Mars 2004 Universitetssjukhuset Örebro, USÖ Patienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi VID OKLARHET OM HANDLÄGGNING AV ENSKILDA PATIENTFALL KONTAKTA GÄRNA KKKJOUR
Läs merEhler Danlos syndrom (EDS)
Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S
Läs merArm- och axelortoser. www.camp.se
www.camp.se Armbågs/hälskydd Heelbo Elastisk strumpa med tryckavlastande uttagbar gelplatta som skyddar huden på armbågen och förebygger trycksår. Art. nr. Färg Storlek Mått Förp. 53600 Gul Small 15-20
Läs merTendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Läs merAllvarlig knäskada hos barn
Dikteringsmallar/inmatningshjälp för Allvarlig knäskada hos barn Inklusions- och exklusionskriterier: Patienter med svenskt personnummer och som uppfyller följande kriterier ska inkluderas i registret:
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merFotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS
Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes
Läs merOmtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)
Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens
Läs merKortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E
Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling
Läs merMEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES
MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla
Läs mer88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper
88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning
Läs merHJÄLP FÖR NACKE & AXEL
HJÄLP FÖR NACKE & AXEL mediroyal.se 2 Hjälp för Nacke & Axel MR990 ERIXONE mediroyal.se facebook.com/mediroyalnordic Hjälp för Nacke & Axel 3 MR990 ErixOne Axelleden är en av kroppens mest avancerade leder
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merLE-plattan. För alla typer av höftfrakturer tillsammans med LE-skruven. plattan
LE-plattan För alla typer av höftfrakturer tillsammans med LE-skruven [LE-plattan) är en kombination av de idag gängse behandlingsmetoderna för de olika höftfrakturtyperna. Den mekaniska fördel som kan
Läs merDel 7 14 sidor 28 poäng
14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada
Läs merEKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson
Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka
Läs merÄmnen TRAUMATISKA SKADOR I KOTPELAREN. Frakturer i kotpelaren. Kunnskapskrav. Energivektorer vid axialt trauma 2010-04-13
Ämnen TRAUMATISKA SKADOR I KOTPELAREN Gro Gadeholt Göthlin Muskuloskeletal radiologi SU-Sahlgrenska 1. Skademekanismer 2. Klassifikation av ryggskador AO-klassifikation A-, B- och C-skador 3. Lite skelett-
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merDiagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
Läs merHandläggning av prolaps, gällande rutin
Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom
Läs merRehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Läs merMenisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre
Menisk- och ledbandsskador i knäleden hos äldre Jerker Sandelin En ansenlig del medelålders och äldre personer utövar regelbundet sport och idrott. Intensiteten i sportandet har visserligen minskat, och
Läs merMRT knäled. Anatomi. Anatomi. Meniskofemorala ligament. Posterolaterala komplexet 2015-09-08
MRT knäled Mats Geijer Docent, överläkare SUS Lund Grundläggande anatomi Grundläggande patofysiologi Menisker Korsband, kollateralligament Extensorapparat Benmärg Vätska Ledbrosk Anatomi Anatomi 4 Meniskofemorala
Läs merAnatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi
Anatomi Benet och foten Ola Wahlström ortopedi Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? 1 1 2 1 Henrik, 28 år, fotbollspelare Fälld under löpning på vänsterkanten Intensiv smärta benet Helt instabilt
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste
Läs merPatienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merFysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20
Läs merOsäker väg tillbaka efter korsbandsskada
Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott
Läs merTentamen VT09 Fråga C Kodnr..
Tentamen VT09 Fråga C Kodnr.. Du vikarierar en vinter på vårdcentralen (VC) i Funäsdalen. Det är en välutrustad vårdcentral där du har tillgång till röntgen. Närmaste sjukhus är Östersund, 18 mil med ambulans.
Läs mer