LÄKARPROGRAMMET TERMIN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄKARPROGRAMMET TERMIN"

Transkript

1 MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET TERMIN 7 VT 2011

2 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 2 Innehåll Endokrinologi 3 Ortopedi 4-7 Reumatologi 8 Dermatologi 9-10 Integrationsperiod IV: Anemi- och transfusionslära Integrationsperiod V: Radiologi 13

3 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 3 Målbeskrivning - Endokrinologi/Endokrinkirurgi Kursen ska ge en teoretisk bakgrund till endokrina sjukdomar. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar och falldiskussionsseminarier. Det patientnära lärandet sker vid tjänstgöring inom både öppen- och slutenvård vid endokrin/endokrinkirurgisk enhet under två veckor, måndag till och med fredag. Efter kursen ska studenten: Kunna ta upp en anamnes som är relevant för patient med endokrina symtom. Kunna känna igen yttre tecken(status) vid hypo- och hyperglykemi, hypertyreos, hypotyreos, Mb Addison, Cushing s syndrom samt tetani. Kunna bedöma metabolt status (glukoskontroll, HbA1c, plasmalipider etc, patientmål). Kunna bedöma sekundära könskaraktärer. Kunna utföra inspektion och palpation av sköldkörteln. Kunna handlägga och redogöra för akut binjurebarksinsufficiens och hyperkalcemisk kris. Kunna handlägga och redogöra för sköldkörtelns sjukdomar: utbredning (incidens, prevalens), orsaker, symtom, diagnostik och behandling inklusive endokrin oftalmopati. Kunna diagnosticera och redogöra för behandling av patient med nydebuterad diabetes mellitus, diabetes ketoacidos, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom, laktacidos samt hypoglykemi. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid primär hyperparatyreoidism, hypofystumörer, Cushing s syndrom, feokromocytom, primär aldosteronism och diabetes insipidus. Kunna förstå och redogöra för symtom, diagnostik och behandling vid osteoporos och osteomalaci. Kunna förstå och redogöra för klassifikation, epidemiologi, patogenes samt utredning och behandling av typ 1-diabetes inklusive LADA, typ 2-diabetes samt sekundär diabetes. Kunna förstå och redogöra för behandlingsprinciper och kontroll av mikro- och makrovaskulära komplikationer vid diabetes mellitus. Kunna förstå och redogöra för diagnostik och behandling av fetma. Kunna förstå och redogöra för det metabola syndromet. Känna till diabetesmanifestationer från senor och leder. Känna till prevention, diagnos och behandling av diabetiska fotproblem. Känna till principer för och kunna skriva ut insulin och fria hjälpmedel för personer med diabetes. Känna till symtom och behandling vid diabetes insipidus, hypogonadism (män/kvinnor), hirsutism, virilism samt PCO-syndrom. Känna till (översiktligt) symtom och diagnostik av carcinoidsyndromet, binjurebarkscancer och multipel endokrin neoplasi typ I och II (MEN I och II).

4 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 4 Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Ortopedi är läran om rörelseapparatens sjukdomar och skador. Kursen är fyra veckor varav första veckan ägnas åt föreläsningar samt seminarier av övergripande karaktär, dessutom praktiska moment med bland annat undersökningsteknik samt gipsteknik. De följande tre veckorna fördelas på klinisk tjänstgöring måndag torsdag i Uppsala eller på något av de sjukhus vi samarbetar med. Fredagar basgruppsundervisning för alla studenter som då återvänder till Uppsala. Nedan följer en lista på teoretisk och praktisk kunskap som bör inhämtas under kursen. Mål för teoretiska färdigheter AKUT OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig handlägga patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer som till exempel höftfrakturer, tibiakondylfrakturer, fotledsfrakturer, handledsfrakturer, armbågsfraktur, proximala överarmsbrott, nyckelbensbrott samt skaftfrakturer i långa rörbenen och bäckenfrakturer orsakade av låg respektive hög energivåld. Smärtstillande, grovreposition, preliminär stabilisering? Vad ska man ta med i status för att utesluta eller verifiera komplikationer? Vad händer efter den akuta handläggningen? Skillnaden i behandlingen av sluten jämfört med öppen fraktur? Känna till de grundläggande principerna för handläggning av öppen fraktur? FRAKTURBEHANDLING Vilka behandlingsalternativ finns för ovanstående frakturer? Vanligaste faktorer som man tar hänsyn till vid valet av behandling för respektive fraktur? Ungefärlig tid till läkning? Vad måste man tänka på när man använder gips? När använder man gipsskena respektive cirkulär gips? Vilka risker finns vid gipsbehandling? Vad är akut kompartmentsyndrom? Vanliga lokalisationer? Typpatienter som kan drabbas av detta? Vanliga symtom och kliniska fynd? Vid tryckmätning förstå hur man ska tolka uppmätt tryck vilka tryckgränser definierar akut kompartmentsyndrom? Hur läker en vanlig fraktur? Vilka faktorer är av betydelse för att en fraktur ska läka? Vad menas med non-union? Orsaker? Vanliga lokalisationer? LEDBANDSSKADOR OCH LUXATIONER Axelluxationer Hur skiljer sig främre respektive bakre axelluxation vad gäller uppkomstmekanism, prognos, komplikationer? Vilken typ är vanligast? Hur ser en främre respektive bakre luxation ut på konventionell röntgen? Hur reponerar man en främre luxation? Lämplig efterbehandling till främre axelluxation? Vilka komplikationer kan uppstå i samband med axelluxation eller i efterförloppet? Armbågsluxationer Vilka typer av armbågsluxationer finns det? Vilken typ är vanligast? Hur reponerar man en armbågsluxation? Lämplig behandling efter armbågsluxation?

5 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 5 Vilka komplikationer kan uppstå i samband med luxationen eller i efterförloppet? Patellarluxationer Åt vilket håll luxerar vanligen patella? Vanlig skademekanism? Vanliga symtom och kliniska fynd när man undersöker patient efter luxation? Knäluxation Vilken allvarlig samtidig skada måste uteslutas eller verifieras? Hur gör man detta? Knäledbandsskador Vilka ledbandsskador är vanligast? Vilka kombinationer av mjukdelsskador är vanliga? Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid främre korsbandsskada? Vilka symtom och kliniska fynd är vanliga vid kollateralligament skador? Aktiva och passiva stabilisatorer i knäleden. Meniskskador Typiska symtom och kliniska undersökningsfynd? Hur skiljer sig de två huvudtyperna av meniskskada (traumatisk/degenerativ) åt avseende behandling? På vilket sätt kan man använda konventionell röntgen, CT samt MR vid diagnostik av misstänkta mjukdelsskador i knäleden? Vilka behandlingsriktlinjer har man för kollateralligamentskador samt meniskskador? Fotledsdistorsion Vilka strukturer skadas? Hur behandlas en sådan skada? Prognos? Akillesseneruptur Vanliga orsaker? Hur kan du diagnostisera skadan? Behandlingsalternativ? FOTORTOPEDI Vad menas med hallux valgus, hallux rigidus resp hammartå? Behandlas dessa problem? Mortons metatarsalgi. Vilka symtom är typiska? Behandlingsalternativ? RYGGSJUKDOMAR TRAUMA Hur skiljer sig högenergifraktur från osteoporotisk kotkompression? Vad menar man med stabil respektive instabil kotfraktur? Komplikationer till kotfraktur: Statik, neurologi, smärta? Hur handlägger man ryggfraktur akut respektive senare i förloppet? DEGENERATION Ryggsmärta: vad kan bidra till utveckling, utredning, råd, behandling? Vad menas med spondylos respektive akut lumbago? Diskdegenerationens utveckling: diskbråck, spinal stenos. Typiska symtom hos patienter med spinal stenos? Vilka nivåer är vanligast? Vilka strukturer är påverkade vid diskbråck? Var kommer smärtan ifrån? Hur ser neurologistatus ut för de vanligast drabbade nivåerna? Hur utreder och behandlar man patienter med diskbråck resp spinal stenos? Vad menas med cauda equina syndrom? Vilka symtom och kliniska fynd är tillståndet förknippat med? Hur handlägger du patient med misstänkt cauda equina syndrom?

6 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 6 INFEKTION/TUMÖR Vilka symtom har patienter med spondylit/diskit? Riskfaktorer? Vilken är den vanligaste formen av tumör i kotpelaren? Utredningsgång och behandlingsprinciper av spondylit resp tumör? INFLAMMATORISKA TILLSTÅND Ankyloserande spondylit: trauma respektive deformitet. Vilka konsekvenser för kotpelaren kan man se vid Rheumatoid Artrit? DEFORMITET Skolios: utredning, behandlingsprinciper Spondylolys/spondylolistes: utredning, behandlingsprinciper DEGENERATIVA LEDSJUKDOMAR Hur vanligt är artros? Vilka leder drabbas främst av symtomgivande artros? Vilka två huvudtyper av artros finns och hur skiljer de sig åt? Riskfaktorer för primär artros? Orsaker till sekundär artros? Hur definieras artros med hjälp av konventionell röntgen? Vad menas med belastade röntgenbilder i samband med artrosdiagnostik? Varför används belastade röntgenbilder? Vilka behandlingsmetoder finns för höft samt knäartros? Vad avgör valet av behandling? Hur ser behandlingskedjan ut vid symtomgivande artros i höft respektive knäled? Differentialdiagnoser till artros? Vilka delar ingår i en konventionell höftprotes? Hur förankras en höftprotes till skelettet? Vad menas med hel respektive halvprotes? När används respektive protestyp? Vilka delar ingår i vanlig knäprotes? Vad menas med total respektive hemi knäprotes? Vad är valgiserande tibiaosteostomi och när kan det användas? Hur snart efter operation med insättande av höft respektive knäprotes får patienterna börja använda sina konstgjorda leder? Rörelse påbörjas när? Belastning när? Vilken prognos har höft samt knäproteser vad gäller behov av protesbyte? Vilka komplikationer kan man se på kort respektive lång sikt för höft och knäproteser? SKELETT OCH LEDINFEKTIONER Vanliga kliniska fynd, symtom liksom anamnestiska uppgifter hos patienter med ledinfektioner? Skillnader och likheter mellan bakteriell ledinfektion och aseptisk artrit? Vad är risken med ledinfektioner? SYSTEMISKA SKELETTSJUKDOMAR Hur definieras osteopeni respektive osteoporos? Vilka är de vanligaste lokalisationerna för osteoporosfrakturer? När ska man överväga behandling mot osteoporos och vad är syftet? BARNORTOPEDISKT TRAUMA Vad menas med fyseolysfraktur? Vad är Salter-Harris klassifikationen? Nytta?

7 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 7 Hur delas frakturer upp om man använder Salter-Harris klassifikation? På vilket sätt kan denna klassifikation vara till nytta när man behandlar barnfrakturer? Vilka felställningar kan accepteras på frakturer hos barn? Vilken akut komplikation måste man utesluta eller verifiera vid suprakondylära armbågsfrakturer hos barn? Vilka skador och/eller omständigheter ska föra tankarna till misstänkt barnmisshandel? Vad gör man om man misstänker barnmisshandel? BARNORTOPEDI Hur behandlas medfödd höftluxation/instabilitet? Vad menas med så kallad klumpfot? Hur behandlas detta tillstånd hos nyfödda? Vilka symtom och kliniska fynd hos barn ger misstanke om coxit? Behandling? Vad ska man tänka på om barn söker pga knäsmärtor? Vad menas med fyseolys i höften? I vilken ålder mest frekvent? Symtom? Behandling? Vad är Perthes sjukdom? I vilken ålder debuterar besvären oftast? Behandling? TUMÖRER I RÖRELSEORGANEN Vilka knölar i rörelseorganen skall utredas vidare för att utesluta sarkom? Vilka indikationer finns för att operera symtomgivande metastaser i skelettet? Mål för praktiska färdigheter Undersök så många patienter som möjligt samt se till att få feed-back från handledare så att du vid slutet av kursen kan utföra grundläggande undersökning av de vanligaste lederna. Tänk på att du under hela kursen är omgiven av patienter på både akut mottagning, planerad mottagning och avdelningar. Ta därför alla tillfällen i akt. Träning med bra feed-back ger färdighet! A. Själv utföra Ta en värdeskapande anamnes på patienter med skador eller sjukdomar i rörelseapparaten. Vilka frågor är viktigt att fokusera på? Vad är av mindre betydelse? Basal undersökning av höft, knä, fotled/fot, handled, armbåge, axel samt rygg. Komplett handstatus. Undersökning av patienter med slutna extremitetsfrakturer samt luxationer. Enklare standard gipsskena på arm samt ben. B. Få demonstrerat/medverka vid Anlägga cirkulärgips samt veta hur man tar av en sådan gips. Hur man punkterar en led för att få ledvätskematerial till diagnostik? Vad ska man tänka på vad gäller sterilitetskrav, valet av kanyler? Vilka analyser om infektionsmisstanke? Assistera vid någon vanlig frakturoperation som till exempel intern fixation av höftfraktur eller annan vanlig fraktur. Få beskrivet/medverka vid artroskopisk operation. Få beskrivet/medverka vid insättande av konstgjord led pga degenerativ ledsjukdom. C. Reflektera över Vilka principiella skillnader ska man tänka på när man jämför trauma mot barn med trauma som drabbar skelettet hos vuxna? Vad skiljer i handläggning av patient med solitär fraktur jämfört med multipla frakturer?

8 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 8 Vad skiljer handläggningen vid lågenergitrauma mot den vid högenergitrauma (fraktur). MÅLBESKRIVNING REUMATOLOGI Kursen ska ge en teoretisk bakgrund till de vanligaste inflammatoriska led- och systemsjukdomarna. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar och PBL-fall- Det patientnära lärandet sker i samband med tjänstgöring på reumatologklinik 4 dagar i veckan. Undervisning om immunologiska aspekter på dessa sjukdomar sker under integreringsperioden i början av terminen. Efter kursen ska studenten: 1. Kunna ta en effektiv anamnes på patienter med reumatiska sjukdomar samt utföra ledstatus. Identifiera tecken på synovit, tenosynovit, karpaltunnelsyndrom och synovialruptur. 2. Kunna i detalj igenkänna symprtom vid temporalisarterit och polymyalgia reumatica samt påbörja terapi. 3. Kunna väl och redogöra för reumatoid artrit: symtomatologi, differentialdiagnostik, serologiska fynd, bedömning av sjukdomsaktivitet, x-tra artikulära manifestationer, terapi, principerna för terapi samt prognos. 4. Kunna väl och redogöra för symtomatologi, patogenes, diagnostik, principerna för terapi och differentialdiagnostik vid spondylartriter. 5. Kunna väl och redogöra för SLE: symtomatologi, differentialdiagnostik, principerna för terapi och prognos. 6. Känna till och redogöra för akut artrit: symtomatologi, diagnostik och principerna för terapi. 7. Känna till och redogöra för symtomatologi, diagnostik och prognos vid systemisk skleros, Sjögrens syndrom, dermatomyosit/polymyosit, småkärls- och storkärlsvaskuliter.

9 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 9 MÅLBESKRIVNING DERMATOLOGI Kursen ska ge en förståelse av hudens olika reaktionsmönster, orsakerna till de vanligaste hudsjukdomarna, samt principerna för dermatologisk terapi. Denna del av undervisningen ges i form av föreläsningar, fallseminarier och PBL-fall. Det patientnära lärandet sker i samband med tjänstgöring på hudmottagning 3-4 dagar i veckan. Undervisning om basbiologiska aspekter på hudsjukdomar sker under integreringsperioder under terminen. Efter kursen ska studenten: 1. Ha god kunskap om hudens struktur och funktion, innervation, samt immunologiska och inflammatoriska mekanismer av betydelse för hudsjukdomar. 2. Kunna sammanfatta en riktad anamnes syftande till diagnosticering av hudsjukdomar, samt beskriva hudstatus baserat på en analys av hudförändringars delkomponenter och regionala distribution. 3. Kunna förklara teori och praktik vid utredning av kontaktallergiska hudreaktioner (epikutantest, vanliga allergener etc.). 4. Kunna förklara orsak, patogenes, förlopp och behandlingsprinciper vid de vanligaste hudsjukdomarna. Informera om förebyggande åtgärder vid solskada, omgivningsutlöst eksem/psoriasis och smittsam hudsjukdom. 5. Kunna kliniskt särskilja de olika eksemformerna (atopisk dermatit, seborroiskt eksem, kontaktdermatit, nummulärt eksem, staseksem, intertrigo, asteatotiskt eksem) från psoriasis, lichen ruber samt virus- och läkemedelsexanthem. 6. Ha god kunskap om antiinflammatorisk och mjukgörande lokalbehandling inkl. UV-terapi och occlusivbehandling vid eksem. Känna till huvud-grupperna och biverkningsprofilen av topikala glucocorticoider och andra immunmosuppressiva medel som ofta används inom dermatologin. 7. Kunna skriva intyg rörande vanliga hudsjukdomar. Känna till när remiss till hudspecialist eller yrkesdermatolog behövs. 8. Ha kännedom om hudmanifestationer vid autoimmuna sjukdomar såsom pemfigus, pemfigoid, dermatomyosit, systemisk sclerodermi, morfea, lupus erythematosus, kutan vaskulit, lichen sclerosus, vitiligo, och alopecia areata. Kännedom om relevant serologisk och immunpatologisk diagnostik vid dessa tillstånd. 9. Känna till klinisk bild vid de vanligaste benigna hudtumörerna inkl. olika nevi, hemangiom, lipom, xanthom, keloid, neurofibrom, mastocytom. 10. Kunna klinisk diagnostik av dermatoser som utlöses eller förvärras av ljus t.ex. akut ljusdermatit, polymorft ljusutslag, fototoxisk dermatit, aktinisk keratos, keilit, lentigo, melasma.

10 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) Kunna diagnosticera och känna till terapi vid maligna och premaligna hudtumörer: basalcellscancer, aktinisk keratos, skivepitelcancer, keratoachanthom, malignt melanom, kutant lymfom. 12. Kunna tillämpa diagnostisk hudbiopsering resp. ytlig borttagning av hudförändringar (excisions-, kyrettage- och kryoterapi), samt redogöra för vanliga indikationer och kontraindikationer för dessa ingrepp. 13. Känna till att internmedicinska tillstånd, näringsbrist och psykisk stress kan återspeglas i huden. Känna till klinisk bild vid granulomatösa hudsjukdomar och porfyri. Veta utredningsgång hos patient med generell klåda utan primära hudutslag. 14. Kunna diagnosticera de vanligaste hår-, nagel- och svett/talgkörtel-sjukdomarna, samt kunna behandla akne och rosacea 15. Kunna klinisk och laboratoriemässig diagnostik vid virus-, svamp- och bakterieinfektioner samt infestationer i huden. Veta indikationer för antimikrobiell och antiparasitär lokal- och systembehandling. Känna till att komplicerade eller atypiska kutana infektioner kan uppstå hos patienter med immunosuppression och/eller barriärdefekt i huden. Känna till epidemiologi, sjukdomsförlopp och övergång i systemiska infektioner. 16. Kunna skilja mellan akut resp. kronisk urticaria och angioödem, samt utifrån anamnes och status bedöma om utredning är motiverad. Kunna utföra dermografismprövning; veta vilka läkemedel som oftast orsakar hudreaktioner och veta vilka reaktionsmönster som är vanliga. Kunna ta ställning till ev. seponering av läkemedel och veta indikationer för systemisk behandling och inläggning vid urticaria/anafylaxi. 17. Kunna klinisk diagnostik vid olika former av psoriasis samt viktiga monogenetiska hudsjukdomar (gendermatoser). Kunna sätta sig in i patientens/anhörigas livssituation vid svår, kronisk hudsjukdom. Hänvisningar till: Op=eq&grupp=Rörelseorganens/hudens%20och%20bindvävens%20sjukdomar&-Error=sok_fel.html&- sortfield=diagnosnamn&-sortorder=ascending&-find=find

11 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 11 MÅLBESKRIVNING INTEGRERINGSPERIOD IV Allmänt Kursen skall ge fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper i klinisk-preklinisk integrerad form kring klinisk farmakologi, anemi med transfusionsmedicin samt cancergenetik med tumörbiologi. De erhållna kunskaperna skall kunna tillämpas i praktiskt-kliniskt arbete inom de nämnda områdena. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall Anemi/transfusionslära Studenterna ska efter denna vecka - Kunna genomföra en basal anemiutredning - Kunna diagnosticera och behandla järnbristanemi, hemolytisk anemi, megaloblastisk anemi, ITP - Kunna redogöra för den basala järnomsättningen - Kunna diskutera immunologiska mekanismer bakom autoimmun hemolys - Kunna förklara bakgrunden till transfusionsreaktioner och blodgruppstillhörighet - Kunna redogöra för uppläggning av kronisk transfusionsbehandling samt dess komplikationer inkl sekundär hemokromatos - Behärska akut omhändertagande av aplastisk anemi samt känna till dess diagnostik och behandling översiktligt. Klinisk farmakologi Integreringsperioden ska ge en fördjupad förståelse för de individuella och omgivningsrelaterade faktorerna som påverkar läkemedelssvaret, och hur man tillämpar denna kunskap i klinisk farmakologi vid diagnostik, handläggning och behandling av olika kliniska problem, med särskild betoning på farmakologisk behandling av svår långvarig smärta. Kunskap skall också ges om de föreskrifter och lagar som reglerar receptförskrivning. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och genomgång av PBL-fall. Efter kursen ska studenten 1. kunna redogöra för den kliniska betydelsen av de viktigaste farmakokinetiska parametrarna och tillämpa denna kunskap i kliniska frågeställningar 2. i kliniska patientfall kunna tillämpa kunskap om faktorer som orsakar inter- och intraindividuell variation i läkemedelssvaret (bl.a. genetisk variation, ålders- och könsrelaterad variation, läkemedelsinteraktioner, sjukdomar såsom lever- och njursjukdom, ordinationsföljsamhet etc) och deras betydelse för läkemedelsval och dosering. 3. ur ett tillämpad farmakokinetiskt perpektiv, kunna redogöra för principerna för användning av läkemedelsanalys som verktyg vid diagnostik och terapistyrning, och tillämpa denna kunskap vid bedömning av analyssvar 4. kunna redogöra för betydelsen av läkemedelsbiverkningar för sjuklighet och ha goda kunskaper om de viktigaste mekanismerna för läkemedelsbiverkningar och om hur och när de kan undvikas 5. kunna översiktligt redogöra för de olika faserna i läkemedelsutveckling, genomförande av kliniska läkemedelsprövningar samt ha förståelse för behovet av en kontinuerlig värdering av läkemedels effekter, säkerhet och användning i olika patientkategorier under ett läkemedels livstid

12 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) kunna självständigt söka och kritiskt bedöma information för att kunna analysera och lösa komplexa läkemedelsrelaterade frågeställningar 7. ha fördjupad kunskap om naturläkemedel och deras effekter och bieffekter 8. kunna ta smärtanamnes och göra smärtanalys 9. kunna redogöra för val av läkemedelsbehandling av kronisk smärta samt känna till vanliga läkemedel som används vid behandlingen av vanligt förekommande smärttillstånd. 10. kunna de lagar och föreskrifter som reglerar receptförskrivning samt kunna förskriva recept

13 Uppsala universitet, Läkarprogrammet, termin 7 ht 2010 (110310) 13 MÅLBESKRIVNING FÖR INTEGRATIONSPERIOD V: RADIOLOGI INTEGRERINGSVECKA ANATOMI/RADIOLOGI Syfte Integreringsveckans syfte är att ge kunskaper om samspelet mellan radiologi, anatomi, fysiologi och patologi. Målbeskrivning Efter kursen ska studenten Ha kunskap om olika radiologiska metoders möjligheter och begränsningar för avbildning av anatomiska strukturer, fysiologiska förlopp och patologiska förändringar. Ha fördjupat sina kunskaper i anatomi, fysiologi och patologi baserad på radiologiska undersökningar. Ha kunskap om vanliga radiologiska undersökningars indikationer, utförande och diagnostiska värde. Känna till basala principer för strålskydd. Ha förståelse för samspelet mellan olika kliniska discipliner och radiologin. Som kliniskt verksam läkare kunna konsultera en radiologisk avdelning genom att: o Ha förståelse för betydelsen av ett adekvat val av undersökningsmetod. o Ha kunskap om vilken information som är väsentlig och adekvat att uppge på en röntgenremiss och själv kunna skriva sådana. o Kunna tillgodogöra sig en röntgenrond. o Kunna förstå ett röntgensvar. Självständigt kunna tolka vanligt förekommande röntgenundersökningar översiktligt och beskriva fynden. Vara orienterad om den framtida utvecklingen inom några områden inom radiologi.

LÄKARPROGRAMMET TERMIN

LÄKARPROGRAMMET TERMIN MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD V: RADIOLOGI LÄKARPROGRAMMET

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer

Läs mer

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen. Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

LÄKARPROGRAMMET TERMIN

LÄKARPROGRAMMET TERMIN MÅLBESKRIVNING ORTOPEDI REUMATOLOGI & DERMATOLOGI ENDOKRINOLOGI & ENDOKRINKIRURGI + INTEGRERINGSPERIOD IV: ANEMI- OCH TRANSFUSIONSLÄRA CANCERGENETIK OCH TUMÖRBIOLOGI KLINISK FARMAKOLOGI + INTEGRERINGSPERIOD

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6 Att självständigt få öva handläggning i primärvård av patienter inom områdena internmedicin, geriatrik, infektion, hud och klinisk farmakologi samt att

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019 Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 20-22 november 2019 Onsdag 20:e november Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information,

Läs mer

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018 Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning 17-19 2018 Onsdag 17:e Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information, pres av fakulteten,

Läs mer

Kursplan inklusive målsättning mars

Kursplan inklusive målsättning mars Kursplan inklusive målsättning 27-29 mars Onsdag 27:e februari Tid Titel Ansvarig Lokal Målsättning 9.00-9.15 Introduktion- praktisk information, pres av fakulteten, info om kursmiddag 9.15-9.40 Anatomi

Läs mer

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012 1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i

Läs mer

2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p)

2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p) 1 Tentamensnummer: TEORI- OCH TERAPIFRÅGOR (MAX 37 P) 1. En 30 årig nageltekniker med långvarigt handeksem söker dig på vårdcentralen. Eksemet vätskar och verkar vara sekundärinfekterat. Ge förslag på

Läs mer

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Handledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut

Läs mer

En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år

En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år När man fryser blir huden rund. Magnus 5 år DERMTOLOGI FALLEN ADRIANA HERRERA ÖVERLÄKARE SUNDERBY SJUKHUS HUDKLINIKEN

Läs mer

Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi

Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi Introduktion, morfologi och status Huden indelas i 3 skikt, vilka? Epidermis indelas vidare i 4 skikt, vilka? Beskriv keratinocytens väg från basalmembranet

Läs mer

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset 2004-03-12 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-mail: D T+T S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den mest

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Föreläsningsämne AKNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Maria Siekkeri Måbeskrivning Akne - utreda/diagnostisera/behandla mild till måttlig akne med hänsyn till

Läs mer

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: - AT-läkarens Loggbok För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län Namn:. Tid för tjänstgöring: - Välkommen som AT-läkare i Region Örebro län! Denna bok ska ses som ett verktyg för att du som AT-läkare

Läs mer

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H

Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Studiehänvisning dermatologi och venereologi LÄ065H Föreläsningsämne AKNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Måbeskrivning Akne - utreda/diagnostisera/behandla mild till måttlig akne med hänsyn till svårighetsgrad

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler.

Den studerande skall kunna: - Översiktligt redogöra för generella patogenetiska mekanismer samt funktioner för ingående celler. MÅLBESKRIVNING: SJUKDOMSLÄRA, T6vt14 (Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet, 131126) Målet är att du efter genomgången kurs ska kunna redogöra för de vanligaste sjukdomstillståndens etiologi, patofysiologi,

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Kursplan för Allmänmedicin

Kursplan för Allmänmedicin Kursplan för Allmänmedicin Family Medicine KURSPLAN 6.5 högskolepoäng Kurskod: 3AM018 Utbildningsnivå: Avancerad nivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Medicinsk vetenskap A1F Betygskala: Underkänd

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574) Kursens benämning Klinisk medicin 2. Omfattning i poäng

Läs mer

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01 Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;

Läs mer

Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng

Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Ditt Examinandnummer (eller namn om du provskriver):

Ditt Examinandnummer (eller namn om du provskriver): Ortopedexamen 2006, skriftliga delen Tid: 2006 03 17 kl 09.00-1500 Skrivningen består i år av 20 frågor: 4 långessäfrågor där svaret på varje fråga kan belönas med upp till 10 poäng. 5 kortessäfrågor där

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011

Kirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,

Läs mer

S K E L E T T R Ö N T G E N

S K E L E T T R Ö N T G E N S K E L E T T R Ö N T G E N Ett försök att krympa ner ett stort ämne till hanterligt format Anita Lapidus överläkare Röntgenkliniken Solna DISPOSITION I. Något om teknik II. Röntgenfynd vid: A. Trauma

Läs mer

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI 1 TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset 2005-01-13 Namn: Personnummer: E-post: Jag har gått hudkursen utomlands, nämligen i Jag har gått hudkursen på

Läs mer

Översiktskurs i reumatologi

Översiktskurs i reumatologi Medicin & vård Översiktskurs i reumatologi Uppsala universitet inbjuder till 4 dagars utbildning 18 21 mars 2014 i Uppsala Översiktskurs i reumatologi Symtom från leder och muskulatur är mycket vanligt

Läs mer

LÄRANDEMÅL DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI 2009

LÄRANDEMÅL DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI 2009 LÄRANDEMÅL DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI 2009 Föreläsningsämne Föreläsare GENERELLT ACNE ACNE ROSACEA PERIORAL DERMATIT Ingrid Rossmann- Ringdahl Måbeskrivning - genomföra en hudundersökning - ta ställning

Läs mer

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. Radiologi vid ryggsmärta rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA RTA När skall patienten utredas? Hur? När ska ytterligare radiologisk utredning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Beskrivning. Medicinska indikationer

Beskrivning. Medicinska indikationer Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Ortopedtekniska hjälpmedel; kompletterande rutin för de verksamhetsområden som förskriver ortopedtekniska hjälpmedel Innehåll Syfte och omfattning... 1 Allmänt...

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.

Läs mer

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p

OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Sektionen för Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet OM 8154 Kurs 6 (Hk-10A + distans) Verksamhetsförlagda studier inom Somatisk vård 15 p Vårterminen 2011 Period 1 Senast reviderad 2011-01-10 Anna

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429 Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse

Läs mer

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22

Läs mer

ANVISNINGAR TILL STUDENTER PEDIATRIKKURS

ANVISNINGAR TILL STUDENTER PEDIATRIKKURS ANVISNINGAR TILL STUDENTER PEDIATRIKKURS Välkommen till kursen i pediatrik! Vi på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus ser fram emot att få ha er hos oss. INNEHÅLL Moment i pediatrikkursen 2 A. FÖRELÄSNINGSVECKOR

Läs mer

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Regional riktlinje för medicinsk fotvård Regional riktlinje för medicinsk fotvård för patienter med diabetes mellitus, nedsatt blodcirkulation, förlamning eller grav känselnedsättning, reumatoid artrit, psoriasis Riktlinjer för utförare av hälso-

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Vårdöverenskommelse mellan primärvård och specialiserad vård angående hudsjukdomar Gäller för: Region Kronoberg

Vårdöverenskommelse mellan primärvård och specialiserad vård angående hudsjukdomar Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Hudkliniken och primärvården Giltig fr.o.m: 2018-08-13 Faktaägare: Magnus Järvholm, verksamhetschef hudkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Vårdprogram för ländryggssmärta Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver? MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,

Läs mer

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Distorsion knä och fotled

Distorsion knä och fotled Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

Kalciumrubbningar. Kursen 2014-09-02. Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Kalciumrubbningar. Kursen 2014-09-02. Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Kalciumrubbningar Kursen 2014-09-02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi Fall 67-årig kvinna 67-årig skild kvinna med två vuxna barn.

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng Dnr 5867/2008-400 Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng Study programme in Dentistry 200 credits (=300 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-05-17 Senast reviderad av Styrelsen

Läs mer

Endokrinologi, Endokrin Kirurgi och Bröstkirurgi. Jarl Hellman & Per Hellman

Endokrinologi, Endokrin Kirurgi och Bröstkirurgi. Jarl Hellman & Per Hellman Endokrinologi, Endokrin Kirurgi och Bröstkirurgi Jarl Hellman & Per Hellman KURSBESKRIVNING Klinisk farmakologi Anemi och Transfusionsmedicin Ortopedi Reumatologi & Dermatologi Endokrinologi, Endokrinkirurgi

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI. Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013

Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI. Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013 Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013 Exogent eksem För ytterligare information i ämnet hänvisar till sid 63-80 i RORSMANS DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI.

Läs mer

Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 9

Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 9 1(5) för Stadium III, Termin 9 A. Vetenskapligt förhållningssätt och lärande 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa

Läs mer

Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi

Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Medicin & vård Översiktskurs i endokrinologi och diabetologi Patogenes, diagnostik, behandling och prevention Uppsala universitet inbjuder till 4 dagars utbildning 19 22 maj 2014 i Uppsala Bakgrund Diabetes,

Läs mer

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Reviderad november 2016 Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning. Checklistans

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. 1* Spara denna information, du kan behöva

Läs mer

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2007-12-21 1. Rita ett rörben på vuxen människa och rita in vad rörbenets ändar resp mittdelen kallas(2p). Vad kallas skelettets uppbyggnad i respektive del(2p)? 2.

Läs mer

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare

Läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare Läkarutbildningen vid Linköpings universitet Jan-Erik Karlsson Docent, VFU-ansvarig läkare 2 Läkarprogrammet 30 år Problembaserat lärande betonar kunskapens sammanhang och studentens aktivitet samt egna

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén

Läs mer