Inspel till flygstrategin inlämnade till Näringsdepartementet under hösten 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inspel till flygstrategin inlämnade till Näringsdepartementet under hösten 2015"

Transkript

1 Inspel till flygstrategin inlämnade till Näringsdepartementet under hösten 2015

2 1 Från Problem/hotbild Möjligheter/styrkor Åtgärder Aerospace Cluster Sverige är en betydande flygnation, Sweden såväl inom militärt som civilt flyg. Hotad kompetensförsörjning pga stora pensionsavgångar, låg arbetsmarknadskompetens hos ungdomar och unga vuxna, få yrkeshögskoleutbildningar, svårt för unga vuxna att göra ett andra yrkes- eller utbildningsval. Avsaknad av modernt drönarregelverk. Värna om och främja möjligheten att exportera samt underlätta marknadstillträde. Offentlig satsning som stimulerar ökad arbetsmarknadskunskap. Ökat statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar. Trend att ny teknik och kunnande som är viktig för svensk industri utvecklas i andra länder. Företag i och runt Linköping är beroende av goda kommunikationer. För att våra regioner ska kunna fortsätta utvecklas kan inte all trafik styras till Arlanda. Anpassning och tydliggörande av regelverk för drönare som medger samexistens för olika luftfartkoster på ett säkert sätt. Detta för att möjliggöra för svenska företag på området att fortsätta utvecklas, vara konkurrenskraftiga och leda utvecklingen. Fortsatt satsning av nationella flygforskningsprogrammet (NFFP) och nationella flygtekniska demonstrationsprogrammet (SweDemo) Offentligt engagemang som stöttar internationalisering i form av FoUsamarbeten över nationsgränser. Strategin bör inte bara fokusera på utveckling av Arlanda utan möjliggöra tillgänglighet och utveckling på olika platser i landet, t.ex. Linköping.

3 2 AOPA Allmänflygets potential är underutnyttjad. Swedavia anser sig fritt kunna stänga flygplatser när linje/chartertrafik inte motiverar öppethållande. Därmed beskärs tillgängligheten för näringslivets och besöksnäringens flyg. S.k. ekonomiska styrmedel används på Bromma för att förhindra att GA nyttjar flygplatsen. Nationell infrastruktur står därmed oanvänd när öppethållande kan åstadkommas till negligerbar marginalkostnad. Allmänflyget har genom politiska och Swedavias beslut om stängningar berövats all flygplatskapacitet i Stockholm. Transportstyrelsens avgiftssystem baseras på en fördelning av interna kostnader utan hänsyn till avgiftsnivåernas konsekvenser. Det utgör ett hinder för en dynamisk utveckling för en väsentligt förbättrad tillgänglighet i hela Sverige Antalet piloter (första certifikatsnivå) har halverats sedan sekelskiftet. Bara minskade antalet certifikat i Sverige med 14 %. Implementeringen av EASA:s regelverk i Sverige har i alltför många fall medfört en Allmänflyget gör det möjligt att minska avstånden även för mindre orter utan höghastighetsjärnväg eller reguljärt flyg. Allmänflyget håller hundratals flygplatser öppna i Sverige utan kostnad för det allmänna. Marknaden för individanpassade produkter inom besöksnäringen kan, genom allmänflyget, ge Sverige ett lyft särskilt i glesbygd. Sverige har en unik position att erbjuda profilerad access till avskildhet och natur till ett attraktivt marknadssegment. Ca 160 flygplatser drivs av flygklubbar. Här kan genom enkla åtgärder en dynamisk industri odlas fram. Strategiska satsningar i besöksnäringen baserad på allmänflyg ger potentiellt stora möjligheter till jobb i glesbygd. Tillgängligheten för restidsmässigt avlägsna orter förbättras radikalt med GA och konkurrenskraftiga avgifter. Strategiska satsningar i besöksnäringen baserad på allmänflyg ger potentiellt stora möjligheter till jobb i glesbygd. Privat/affärsflyget ska behandlas som en självklar del av transportsystemet. Sveriges viktigaste destination Stockholm måste ha närliggande och besöksvänliga flygplatser för affärs/privatflyget. Transportstyrelsens avgifter måste sänkas till en lägre nivå än i mer centralt belägna EU-länder. Transportstyrelsen bör på kort sikt nå målet att erbjuda de lägsta avgifterna i norra Europa. Svensk tolkning av EU:s regelverk måste göras med avvägning mellan kostnader och empiriskt visad effekt på flygsäkerheten. Swedavias uppdrag måste ändras så att hänsyn till allmänflygets intressen blir del av ansvaret i förvaltningen av statens flygplatser. Priser och villkor för allmänflyget skall vara likartade de som erbjuds jämförbara flygplatser i EU. Rimliga villkor ska erbjudas för basering/hangarbyggnader för allmänflyget på de flygplatser som Swedavia förvaltar. Ta myndighetsavgiften i anspråk för, som tidigare, finansiering av Sveriges luftfartsmyndighet.

4 3 Braathens aviation striktare tolkning än i andra länder. Flygskatt skulle ha förödande negativa effekter på företag, handel, jobb, turism och samhällsekonomin. Flygskatt är samtidigt ett mycket ineffektivt sätt att minska utsläppen: den ger i första hand lägre efterfrågan med ökade utsläpp per passagerare då frekvenser kvarstår men flygs med lägre beläggningsgrad. I andra hand färre avgångar och sannolikt avveckling av vissa destinationer vilket försämrar lönsamheten för redan hårt pressade regionala flygplatser. Sedan beslut togs om utfasning av myndighetsavgiften har svenska flygbolag fått betydande försämrad konkurrenskraft. Svenska flygoperatörer svarar för en allt större andel av Transportstyrelsen finansiering samtidigt som utländska flygbolag betalar allt lägre avgifter i Sverige. Antalet flygbolag med s.k. tung AOC (drifttillstånd) i Sverige har nästan halverats under senare år och flera tusen arbetstillfällen har försvunnit. Samtidigt ser vi att fler utländska flygbolag flyger i matartrafik till/från Sverige och på inrikeslinjerna. Svensk luftfart bidrar årligen med över 50 miljarder kronor till svensk BNP. Flygfrakt utgör över 20 procent av det svenska exportvärdet, och varje direktlinje med flyg till Sverige har en direkt positiv effekt på svensk BNP. Flyget genererar direkta skatteintäkter till den svenska statsbudgeten på över nio miljarder varje år. Räknar man in skatter som genereras indirekt tack vare flygsektorn uppgår skatteintäkterna till drygt 24 miljarder varje år. Svensk luftfart skapar över jobb i Sverige plus ytterligare omkring jobb inom besöksnäringen. En stark utveckling av flyget de kommande åren som en följd av den förväntade befolkningsökningen och de växande transportbehoven skulle därför kunna ge betydande tillskott till BNP och sysselsättning både direkt och indirekt utöver bidragen till handel, företagande, turism och sociala kontakter. Sverige har Skandinaviens största Ha konkreta samarbeten med branschen i regleringsfrågor. Inför inte flygskatt. Avgiftssystemen för de nationella flygsäkerhetsmyndigheterna bör harmoniseras för att undvika stora skillnader mellan olika länder som snedvrider konkurrensen mellan flygoperatörer och bidrar till utflaggning av flygbolag. Sverige bör aktivt stödja en starkare lagstiftning när det gäller flygplatsavgifter för att bättre omhänderta flygbolagens utsatta position i förhållande till flygplatsers monopolistiska ställning. En tydlighet efterfrågas kring synen på de icke-statliga flygplatsernas roll i infrastrukturen, deras samhällsnytta och hur de ska kunna överleva trots att de inte har staten som ägare. Fortsatt avreglering av flygtrafikledningstjänsten så att alla flygplatser omfattas. Revidera resepolicys hos kommuner och myndigheter som idag hindrar flygresor under 50 mil.

5 4 Utvecklingen i Sverige går tvärt om mot hanteringen av nationella flygsäkerhetsmyndigheter i andra länder (t ex Danmark) där säkerhetsavgifter betalas av samtliga flygbolag med passagerare ombord. Sedan den svenska lagen om flygplatsavgifter infördes har samråden mellan brukare och Swedavia präglats av stort missnöje från brukarnas sida då lagen inte följer EU-direktivet i flera delar. Den delvis genomförda avregleringen av flygtrafikledningstjänsten (ATM) har medfört betydligt lägre kostnader för de flygplatser som har upphandlat tjänsten. Tyvärr har avregleringen inte genomförts fullt ut, de statliga flygplatserna omfattas fortfarande av LFVs monopol. En rad kommuner och myndigheter har antagit resepolicys där man vill förhindra medarbetare att använda flyget för resor kortare än 50 mil. En utmaning för Stockholm att få till stånd fler direkta utrikes flygförbindelser. En annan är att säkerställa att det finns bra och täta förbindelser med flygplatser runt om i Sverige. ekonomi och tillhör en av de starkaste i Europa. Stockholm är motorn i utvecklingen och förväntas vara den snabbast växande huvudstaden i Europa fram till år Nya direktlinjer förbättrar kommunikationerna med marknader som är avgörande för det svenska näringslivet, gynnar turismen och gör Sverige och Stockholmsregionen mer attraktiv för investeringar och kunskap. Med biobränsle och modernare flygplan skulle vi kunna halvera flygets utsläpp av fossilt koldioxid i Sverige på bara tio år. Det är ambitiöst men fullt realistiskt. Det är också det mål som Braathens Aviation har satt för sin verksamhet. Om mindre än 20 år kan vi därför med rätt prioriteringar ha ett helt fossilfritt inrikesflyg. Det är vårt mål och skulle göra Sverige till ett föregångsland i världen. Utvecklingen av flygplansteknologi handlar bland annat om nya material och nya motorteknologier som sannolikt kan öka bränsleeffektiviteten med procent fram till 2050 jämfört med Ge långsiktiga hållbara besked om framtiden för både Arlanda och Bromma, som kan lägga en stabil grund för både statliga och privata investeringsplaner hos flygplatser och flygbolag. Ett systematiskt arbete från LFV och Swedavia i samverkan med flygbolagen och andra intressenter för att designa luftrum och flygplatslogistik i syfte att minimera landningstider, anslutningstider och transporttider inom terminalområden. Kapacitetsutbyggnad på den aeronautiska sidan måste därför accelereras för att fler flygbolag ska lockas till utveckling av nya destinationer och fler frekvenser. Utbyggnad av bansystem, antal banor och banlängd måste också utvärderas på lång sikt. Accelererad utbyggnaden av kapaciteten på Arlanda. Det är av yttersta vikt att ingen avveckling av Bromma flygplats sker. Regering och Stockholms stad måste deklarera att inga sådana planer finns, för att inte hindra och bromsa en nödvändig utveckling och kapacitetsutbyggnad av Bromma flygplats. På Bromma flygplats är det t ex nödvändigt att bygga en ny terminal,

6 5 Ett akut behov av större kapacitet på Bromma och Arlanda framförallt i peaktider. Höga ambitioner och växande behov av flygtransporter som sannolikt leder till minst en fördubbling av trafikvolymerna inom 25 år kräver en hög investeringstakt för att i tid bygga ut kapaciteten utan att det leder till flaskhalsar och samhällsekonomiska förluster i form av ökade utsläpp, förseningar och längre restider. Kapacitetsbristerna finns inom alla aeronautiska områden: luftrumsdesign, gater, flygplansparkering, terminaler, bagagesystem, säkerhetskontroller etc. Ett försämrat flygutbud genom en avveckling av Bromma flygplats skulle innebära att flera regionala flygplatser får lägga ned. Det leder till försämrad tillgänglighet i redan utsatta regioner och det innebär att ca jobb skulle gå förlorade. Utflaggning och avveckling (konkurser) av svenska flygbolag där allt högre kostnader är en viktig orsak. Effekten är färre jobb och lägre skatteintäkter men också en betydande kompetensflykt när kvalificerade jobb inom branschen Med enkla och raka flygvägar får vi kortare flygtider och minskade utsläpp. Konceptet med gröna inflygningar har gett tydliga och positiva miljöeffekter och skulle kunna exporteras till fler länder i Europa. Dagens flygplansmotorer kan utnyttja förnybara bränslen. Det handlar om andra generationens biobränslen som inte konkurrerar med matproduktion. För Sverige är skogen dessutom en underutnyttjad resurs. Svenskt inrikesflyg bedöms behöva biobränsle motsvarande 2,1 TWh. Det innebär att det krävs mindre än sju procent av den idag outnyttjade skogstillväxten för att hela det svenska inrikesflyget ska kunna vara fossilfritt. Braathens Aviation och andra flygbolag driver på innovationstakten på detta område och det finns goda möjligheter att tillsammans med skogs- och massaföretag utveckla bränslen och produktionsmetoder. renovera landningsbanan och förbättra uppställningsplatserna för flygplanen. För att säkerställa acceptabel tillgänglighet för hela landet bör fler linjer med trafikplikt övervägas, eller att man genom andra incitament kan nå en rimlig lönsamhet även på samhällsviktiga sträckor med lägre efterfrågan. Stärk förutsättningarna för intermodalitet i transportsystemet genom utbyggd infrastruktur i anslutning till flygplatser, och genom transparens i reseinformationen. Utveckla konkurrensneutrala regler och villkor på nationell nivå bland annat genom samverkan på områden som rör konkurrens, säkerhetsfrågor, skatter och arbetsmiljö. Verka för en harmonisering av regeltillämpningen inom EU så att villkoren på marknaden är tydliga och inte kan missbrukas. Ett helt fossilfritt inrikesflyg kräver lönsamhet, samverkan, forskning och politiskt stöd inte diskriminerande skatter och avgifter som försämrar konkurrenskraften och möjligheterna till investeringar i ny och mer miljövänlig teknik.

7 6 försvinner till andra länder. Nya affärsmodeller har vuxit fram under senare tid där sociala villkor och anställningstrygghet påverkas. Utvecklingen har gått fort och lagstiftningen har inte hängt med. På sikt kan detta leda till att svensk flygindustri tvingas anpassa sig till nya affärsmodeller med negativa konsekvenser för de anställda och det offentliga. Arbetet med Single European Sky har drabbats av många förseningar och är långt ifrån ett förverkligande. Inflygningsvägarna till Bromma flygplats behöver förenklas, genom att skapa ett gemensamt luftrum över Stockholm skulle utsläppen från flyget minskas. Utred om de nordiska trafikledningsorganisationerna skulle kunna samarbeta ännu tätare för att därigenom uppnå ökade synergier. Ge EU-kommissionen starkt stöd för att tydligt driva på utvecklingen av Single European Sky En marknad för biobränsle på kommersiell grund behöver skapas. Genom Fly Green Fund kan också det offentliga bidra, t ex genom att låta anställda vid statliga myndigheter, kommuner och landsting resa på s.k. biobiljetter, och därigenom bidra till en ökad efterfrågan på biobränslen. Aktivt svenskt deltagande i utformningen och införandet av ICAOs förslag till globalt handelssystem för utsläppsrätter från och med 2020 utan nationella särregler. Connect Sweden Utvecklingen av direkta internationella flygförbindelser inte står sig lika väl jämfört med övriga världen. Enligt flera undersökningar, såsom PwCs Cities of Nya flygförbindelser uppstår inte av sig självt utan kräver goda förutsättningar liksom ett brett engagemang bland flertalet aktörer. Skapa tillräcklig tillgänglighet till-, från och inom Sverige som grundförutsättning för jobb, tillväxt och välfärd. Den övergripande målsättningen för en svensk

8 7 opportunity och Copenhagen Economics, framgår det att den internationella tillgängligheten hämmar svensk konkurrenskraft, tillväxt och därmed jobb och välfärd. Connect Sweden har spelat en viktig roll och 13 nya interkontinentala direktförbindelser har etablerats vid Stockholm Arlanda Airport sedan starten. Direktlinjer minskar restiderna och direkta resor har en mindre klimatpåverkan. Lösningen på transporternas miljöpåverkan är att fortsätta satsa på forskning och innovation av ny teknik, material, infrastruktur och nya bränslen. Med biobränsle och modernare flygplan kan flygets utsläpp av fossilt koldioxid kraftigt reduceras utan att resandet behöver begränsas. Förenklat resande mellan Sverige och USA genom US preclearance underlättar såväl affärsutbyten som jobbskapande inom besöksnäring. Därtill erbjuder det förstärkta möjligheter för flygplatsen att attrahera ytterligare direktförbindelser. Den nyligen presenterade Exportstrategin visar på en riktning där aktörer i ökad utsträckning ska luftfartsstrategi bör vara att stärka svensk tillgänglighet. Skapa långsiktiga förutsättningar för storskalig produktion av förnybart bränsle i Sverige. Formulera ett gemensamt mål om när omställningen till förnybart flygbränsle ska vara genomförd i Sverige. Anamma målet om att Stockholm Arlanda Airport ska bli Skandinaviens ledande flygplats. Stöd implementeringen av US preclearence vid Stockholm Arlanda Airport. Säkerställ att marknadsföringsinsatser inom statliga organ sammanfaller med behov av nya direktförbindelser. Säkerställ att viseringsfrågor liksom övriga administrativa hinder kring utvecklingen av nya flygförbindelser hanteras med högsta prioritet. Säkerställ att ny spårkapacitet mellan Stockholm och Arlanda prioriteras i den långsiktiga infrastrukturplaneringen.

9 8 Flygteknikerna GKN Aerospace Engine Systems Regelefterlevnad: Allt för många aktörer i flygbranschen följer inte lagar och regler. Man rapporterar inte tekniska fel på luftfartyg. Man sätter undantagsregler i system (det blir norm). Flygunderhåll bedrivs med mindre kvalificerad personal även där regler säger att det krävs en viss behörighet. Certifierade flygtekniker förväntas sedan stå som juridiskt ansvariga. Nationella luftfartsmyndigheter: Standardisering inom EU/EASA. EASA har inga sanktionsmöjligheter. Det kan ta år innan EU-kommissionen sätter tryck på medlemsstaten Många exempel från haverier där otydliga företagsorganisationer och bristande tillsyn från myndigheter varit bidragande orsak. Otydliga företag och kreativa anställningsformer äventyrar flygsäkerheten. Flyget står för 2-3 procent av de globala koldioxidutsläppen, men utgör samtidigt en större framtida utmaning då tillväxten är stark och global. samverka med syfte att konkurrera om fler direktförbindelser. Aktörer inom flygbranschen tar nästa steg inom flygsäkerhetsarbetet genom att gå från regelefterlevnad till en evidensbaserad miljö. Man vill bygga säkerhetsarbetet utifrån rapporteringssystem, säkerhetsdata mm. Den globala ökningen av flygtrafik skapar en stor efterfrågan på nya flygplan och en ökad efterfrågan på teknik för att minska bränsleförbrukning, buller och miljöpåverkan. Den globala marknaden uppskattas till ca 5 biljoner dollar. Sverige som en ledande tillverkare av komponenter till den globala flygindustrin har alla förutsättningar att ta en del av denna marknad. Sverige är en flygindustrination. Sammanlagt finns ca sysselsatta inom flygindustrin vilket gör branschen till en betydande arbetsgivare nationellt. Vid sidan av Gripen och Sveriges förmåga att Regeringen bör verka för att EU inte sänker kraven och urholkar regelverket. Svenskt flyg ska inte konkurrera genom sänkta krav. Regeringen bör verka för en stärkt flygmyndighet inom EU och för att säkerställa tillräckliga resurser till Transportstyrelsen. Regeringen bör verka för att minska möjligheten för aktörer att vinna konkurrenskraft genom att inte tillämpa normala anställningsformer. Regeringen bör verka för effektivare organisation av tillsyn från luftfartsmyndigheter när verksamhet bedrivs i andra länder än bolagets ursprungsland. Regeringen bör verka för justa anställningsformer och kollektivavtal vid offentlig upphandling. En svensk flygstrategi måste ta hänsyn till att Sverige är en flygindustrination och lyfta fram det industriella perspektivet. Flygindustrin är innovationsdriven och Sveriges starka position idag är en följd av

10 9 Innovair utveckla stridsflyg finns en världsledande civil flygindustri. GKN:s exportandel är ca 90 procent och våra komponenter återfinns i 90 procent av stora moderna passagerarflygplan i hela världen. Kompetensen är hög inom industrin med en stor andel högutbildade och ingenjörer, liksom nära band till forskningen och en hög innovationsgrad. Det är inte minst som flygindustrination vi har stora möjligheter att skapa innovationer, exportmöjligheter och nya jobb, liksom att kunna bidra till ett hållbart flyg i både Sverige och i världen. Svenska företag, GKN och Saab, är partners inom EU:s miljöprogram Clean Sky 2. Svensk teknik har här en oerhörd potential. De projekt som GKN nu arbetar med inom Clean Sky 2 såsom komponenter till den nya motortypen Open Rotor, som väntas få procent lägre bränsleförbrukning än konventionella flygmotorer. Flygområdet utgör en tillväxtbransch som verkar i teknikens absoluta satsningar och en kompetensuppbyggnad under lång tid. Tidigare strategier för flygindustrin och de demonstrations- och forskningsprogram som Sverige satsat på under tidigare år ger oss idag ny teknik som bidrar till minskade utsläpp och kommersiella framgångar. Därför är det viktigt att en flygstrategi också uppmärksammar branschens behov av forskning och tar sikte på framtiden. En flygstrategi behöver knytas samman med de ambitioner som finns avseende den långsiktiga forskningspolitiken, exportstrategin och frågan kring nyindustrialisering. Flyget är ett strategiskt forskningsområde i forskningspolitiken och Sverige har en rad goda exempel på demonstrations- och forskningssatsningar som bidragit till att utveckla och demonstrera ny teknik. Det är därför viktigt att dessa ambitioner finns kvar även framöver, samtidigt som de anpassas till en värld där utvecklingen går snabbt och verksamheten blir allt mer komplex. Detta innebär till exempel att forsknings- och demonstrationsprojekt kan ha fler branschöverskridande inslag eller bidra till ett ökat bilateralt samarbete för att bättre utnyttja resurser. Vad behöver vi göra? A: Program för att möta globaliseringen

11 10 framkant, där en ständig och tät samverkan mellan det offentliga systemet, akademi, industri och brukare av produkterna är en nödvändig förutsättning för alla parter. Det militära flyget utgör stommen avseende försvars- och säkerhetsstrategi i Sverige och flertalet andra länder. Sverige är ett av fem länder som har förmågan att utveckla sådana system. Sveriges långa historik inom militärt flyg fram till dagens Gripenprojekt har gett Sverige en världsunik kompetens inom motoroch flygplanssystem där helhetsförmågan är en nödvändig förutsättning också för den civila delen. Flyg ger en stor teknikspridning till samhället, vilket också visats i flera undersökningar. Vårt innovationssystem innefattar regionala satsningar, nationella satsningar, bilaterala program med strategiska partners (Brasilien och Storbritannien) och multinationella program inom EU:s program där både vår industri och akademiska aktörer med ökad konkurrenskraft NFFP7 Finansiera NFFP7 från Vinnova och Försvarsmakten på minst samma nivå som NFFP6 Behåll styrning, inriktning, ansökningsförfarande och utvärdering enligt nuvarande modell Multi Use Skapa strategiska Multi Use-program tillsammans med väl valda aktörer inom redan upparbetade områden Koordinera programsatsningen med regionala satsningar (region väst, öst och på nationell samverkansnivå) kopplade till EU:s strukturfonder Swe-Demo Öka finansieringsnivån i SWE-Demo till motsvarande nivån under det sista året i FLUD Koordinera programmet med NFFP7 (som ligger på lägre TRL) Internationellt Flygtekniskt ForskningsProgram, IFFP Finansiera ett IFFP för flygforskning på TRL 1 4 Bilaterala samarbeten med prioriterade länder

12 11 har starka roller. Vi arbetar med dual och multi-use program där både civil och militär flygteknik ingår men där även andra områden, exempelvis transportsektorn och infrastruktursektorn, drar nytta av resultaten. Förbättrade flygplansstrukturer, nya motorkonstruktioner, förbättrade trafikledningssystem samt gröna bränslen. Sverige har ledande teknologi inom samtliga dessa områden och genom att erbjuda nya lösningar för de stora internationella tillverkarna (Boeing, Airbus) så bidrar vi till att uppnå miljömål samtidigt som vi genererar tillväxt via export av ny teknologi som dessutom kan överföras till andra områden. Flyg bidrar även till säkerhetspolitik genom övervakning och andra insatser. B: Utveckla adekvat förmåga för framtida luftförsvar som möter målbilden i Luftförsvarsutredningen LFU 2040 Stridsflyg bortom 2040 Nationell strategi för att säkerställa handlingsfrihet för att fortsatt tillhandahålla operativt relevant kostnadseffektivt stridsflygsystem Förmåga att nationellt, eller i strategiskt partnerskap, utveckla nästa generation stridsflyg, exempelvis baserat på Gripen Etablera ett nationellt samverkansforum (IPT) mellan myndigheter, industri, akademi och institut Studier på system-av-system-nivå för att identifiera relevant framtida luftförsvarssystem samt behov av demonstratorer och teknikutveckling C: Samverkan Forskningsnätverken Fullfölj identifiering och förstärkning av de nationella forskningsnätverken på strategiska områden Tydliggör och uppdatera genom att bygga vidare på de kluster som formats Förankra forskningsnätverken hos de viktigaste aktörerna Internationalisera forskningsnätverken i prioriterade länder

13 12 Arenorna för flygproduktion Utvärdera och utveckla arenorna Använd arenorna för demonstration/utbildning för att stärka tekniköverföring vid internationella samarbeten Fortsätt att skapa tillväxt genom SMF och produktion inom andra områden Fortsätt bredda arenorna nationellt (utanför flyg), och även hur de kan användas i internationella samarbeten Skapa finansiering av test- och demoanläggningar SIP-samarbete Exempelvis med Lighter, Produktion, Grafen, PiiA koordineras vidare under hösten Departementsamverkan Säkerställ samverkan mellan civil och militär innovationsverksamhet med flyg som föregångare Koordinera insatser från Nä, Fö och Utb om exempelvis utbildning, regionala satsningar och miljö D: Innovair-aktiviteter för SMF Kartlägg SMF inom det svenska flygteknikområdet

14 13 Jonas Åkerman (KTH) Om alla flygets utsläpp beaktas står flyget globalt för 4 5% av utsläppen av växthusgaser. För rika länder som Sverige är andelen högre. År 2006 uppgick utsläppen av växthusgaser från den svenska befolkningens totala flygresande Bilda SMF Flyg för att underlätta kommunikation och utveckla ett betydelsefullt leverantörsnätverk Koordinera med kompetens- och kunskapsspridning från högskolor, institut och arenor E: Utbildning och återväxt Attrahera talanger Fortsätt med de satsningar som industrin gör (Introduce a girl to engineering, Tekniksprånget) för att intressera skolungdom för tekniska utbildningar Undersök hur vi får fler personer i grundutbildningen att specialisera sig inom flyg och vidareutveckla dem Fortsätt verka aktivt för att grund- och forskarutbildning ska vara relevanta för industrin Möjliggör internationell grund- och forskarutbildning via nystartat IFFP Åkerman bifogar sin rapport där olika typer av flygskatter och diskuteras och rekommenderas.

15 14 till ca 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen från den svenska befolkningens konsumtion har av Naturvårdsverket uppskattats till ca 95 miljoner ton koldioxidekvivalenter år Även om flygets andel av utsläppen redan idag är signifikant, så är den stora utmaningen den snabba ökningstakten. Det totala antalet passagerare på svenska flygplatser har ökat med 92% under perioden Under samma period ökade antalet passagerare i utrikestrafiken med 165%. Endast utsläppen av koldioxid ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Maria Börjeson (KTH) Kungliga Svenska Aeroklubben Flyget betalar ingen moms alls för internationella flygresor. För inrikes flyg betalas 6 % moms, vilket är detsamma som den inrikes kollektivtrafiken generellt betalar. Allmänflyget i Sverige har inte ökat de senaste åren och är internationellt på en begränsad nivå jämfört med USA och Europa. Hoten för allmänflyget i Sverige är ökade avgifter, hämmande regelverk och En ökning av allmänflyget i Sverige skulle ge Sverige flera fördelar genom enkel och kostnadseffektiv transportfunktion utan att kräva stora infrastrukturinvesteringar. Allmänflyget är en grogrund för Slotterna bör marginalkostnadsprissättas på Arlanda och Bromma och andra flygplatser där det är trångt. Ett tydligt och starkt samarbete mellan Swedavia, brukarna och intresseorganisationerna samt Sveriges Regionala Flygplatser är viktigt för en framtida stark svensk luftfart. Viktigt att allmänflyget får vara delaktiga

16 15 bristande flygplatstillgänglighet. flygintresse. Den kommande ökningen inom internationell luftfart i kombination med pensionsavgångar kommer att leda till stora behov av att rekrytera piloter. Det lätta allmänflyget får här en viktig roll genom initial pilotutbildning och flygkompetensbildande kurser vilket kan ge Sverige sysselsättningsmöjligheter. Även supportverksamheter som underhåll, bränslehantering, planering och utbildning medför sysselsättning. Flera delar av allmänflyget är direkt samhällsnyttiga, vilket hjälper till att skapa en opinion för flygplatsen i regionen. Sverige är flygplatstätt vilket ger ett nationellt kostnadseffektivt transportnät. Tillgänglighetsmöjligheter är avgörande för såväl linjeflyg som allmänflyg. Det finns viktiga och positiva trender för allmänflyget inte minst inom EU genom Kommissionen och Easa, där regelverk och föreskrifter anpassas för att underlätta GA-flyg. Detta gör att allmänflyget förutspås att växa. Just nu revideras regler för flygskolor och och framföra sina behov när remotetekniken som kommer att underlätta hanteringen av security och surveillance implementeras.

17 16 nya certifikatregler är på plats, vilket kommer att öka antalet piloter. Easa verkar för en starkare ställning för allmänflyget genom General Aviation Road Map. Teknikutveckling inom allmänflyget mot mer avancerade utrustningar ger säkerhet och mer väderoberoende möjligheter. Naturskyddsföreningen För att jämna ut konkurrensförhållandet mellan flyg och tåg behövs en flygskatt. Kritiker menar att biobränslen är lösningen på flygets stora klimatutsläpp. Det stämmer att det är bättre med biobränslen än fossilt flygbränsle, men tillgången till biobränslen är tyvärr inte ändlös eller oproblematisk. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med biobränslen för fortsatt ökat flyg. Dessutom kan biobränslena som bäst halvera flygets klimatpåverkan eftersom utsläppen sker på hög höjd. Ökningstakten inom civila luftfarten balanseras och reduceras genom den teknikutveckling som sker, vilken ger lägre bränsleförbrukning och mindre partikelutsläpp. Dessutom kommer användingen av nytt bränsle att införas. Höj momsen för inrikesflyget. Inför en avreseskatt för både för inrikesoch utrikesflyg. Slopa stödet från kommuner till flygplatser. På bensinen betalas koldioxidskatt,

18 17 energiskatt och moms, men på flyget ingenting alls. Bland inrikesresor subventioneras till största del resenärer mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö då dessa två flyglinjer är Sveriges största. Naturvårdsverket Det krävs tuffa styrmedel för att åstadkomma förändring i transportsektorn. De åtgärder och styrmedel som har beslutats fram till i dag är långt ifrån tillräckliga för att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar av klimatgaser. Flygets klimatpåverkan fortsätter att öka kraftigt på grund av ett alltjämt snabbt ökat internationellt resande. Detta kan inte uppvägas av energieffektivisering och biobränslen. Kväveoxider och vattenånga som släpps ut på hög höjd fungerar som växthusgaser och kan nästan fördubbla den totala klimatpåverkan. Flyget har därför större klimatpåverkan per personkilometer än andra trafikslag. Biobränslen minskar utsläppen av koldioxid, men inte av kväveoxider och vattenånga. Andra effektiva tekniska lösningar saknas till skillnad från för andra trafikslag. Trots begränsningarna med biodrivsmedel så är naturligtvis biobränslen för flyget en mycket viktig komponent i flygets omställning mot hållbarhet. Alla sådana initiativ bör stödjas. Hela flygbranschen bör ta flygets stora klimatpåverkan på allra största allvar och i hög grad väga in denna i sina handlingsplaner etc. Med ökande insikter om klimathotet kommer samhällets och politikens klimatambitioner att öka väsentligt. Kommande klimatstyrmedel (nationella, inom EU eller globala) kommer sannolikt att ändra förutsättningarna för flygets expansion. Vid långsiktiga investeringar i flygplan och utbyggnad av flygplatser bör detta beaktas. Självklart ska man i första hand jaga utsläppen inte flygandet. Dessvärre är det tydligt att detta inte alls räcker för att nå klimatmålen. Möjligen kan dagens

19 18 Norwegian Air Shuttle Elektrifiering är inte möjlig, och energieffektiviseringen går långsamt. Chicagokonventionen hindrar att flygbränsle beskattas som andra bränslen, och det saknas i praktiken klimatstyrmedel för flyget. Handelssystemet EU-ETS har endast en marginell påverkan. Det verkar ännu på en del håll saknas en tillräcklig vilja att göra något verkningsfullt åt problemet, i synnerhet i ett globalt perspektiv. Utsläppen inom de flesta andra samhällssektorer har slutat öka eller sjunker, medan de är stadigt stigande från det svenska internationella flygandet. Antalet passagerare på utrikesresor från svenska flygplatser har ökat med cirka 150 % från 1993 till Dessutom har fritidsresorna blivit i genomsnitt längre. Detta är ju ur flera perspektiv positivt, men klimatpåverkan av svenskars flygande globalt är redan idag i samma storleksordning som klimatpåverkan från den svenska personbilstrafiken. Många flygbolag har gått i konkurs. Om flygbolag med bas och verksamhet i Sverige ska ha råd att vara kvar krävs en mer flexibel flygmarknad som är anpassad till den extremt hårda konkurrensen från Flyget är en viktig näring för Sverige eftersom det gör vårt avlånga land mer tillgängligt och bidrar till ekonomisk tillväxt. Ju mer tillgängligt Sverige blir i form av fler direktflyg, nivåer av svenskt (nationellt och internationellt) flyg rymmas inom en hållbar utveckling, men volymtillväxten måste (i brist på möjliga tekniska lösningar) upphöra för att klara klimatmålen. Regeringen bör arbeta för en globalt förändrad inställning till beskattning av flygbränsle. En generell skärpning av EU-ETS och av hur flyget hanteras i systemet är angelägen så att systemet kan få effekt på flygets utsläpp. I det kortare perspektivet bör nationella klimatstyrmedel för flyget införas, såsom en klimatskatt på flyget och stöd till teknikutveckling för framförallt förnybara flygbränslen i Sverige. Regeringen bör arbeta för att underlätta för individer att välja tåg i stället för flyg, även vid internationella resor. Flygstrategin bör vara förenlig med den exportstrategi som regeringen presenterade i slutet av september. I den är fler direktflyg till och från världens tillväxtländer en av de prioriteringar som

20 19 SAAB övriga Europa och resten av världen. Med dagens höga skatter och avgifter på flyget är det svårt att vara lönsam. Det finns extremt små marginaler inom flyget och resenärerna har vant sig vid att flyga billigt. Resandet ökar kraftigt för varje år och vi reser inte bara allt mer utan även allt längre bort. Det går inte längre att prata om en svensk flygmarknad när den i själva verket är internationell. Framtidens konkurrens inom flyget är global. De största konkurrenterna finns framför allt i Asien och de har helt andra kostnadsnivåer än vad vi har i Skandinavien. Den utredning om ett eventuellt införande av flygskatt måste ses i relation till att en flygskatt inte på något sätt bidrar till en bättre miljö. Tvärtom blir det en bestraffning som framför allt drabbar passagerare i form av högre biljettpriser. desto större möjlighet att vi blir ett konkurrenskraftigt land med vilket det görs fler affärer, det kommer fler turister och det skapas fler arbetstillfällen. Bra tillgänglighet är en viktig konkurrensfördel för både näringslivet och landet som helhet, med goda förbindelser ökar sannolikheten för att det görs fler affärer med Sverige och att fler turister väljer att resa hit. Det som har en positiv miljöpåverkan och är ett betydligt bättre alternativ till flygskatt är att uppmana flygbolagen att satsa på nya, moderna flygplan som drar betydligt mindre bränsle och släpper ut betydligt mindre miljöfarliga ämnen. Det är en enorm skillnad på mängden utsläpp på 20 år gamla flygplan och de som bara är några år gamla. Sverige har en unik internationell position inom flyg; exportframgångarna med Gripen, det framgångsrika samarbetet med Airbus och Boeing, och svensk industris ledande roller i de fyra största multinationella flygdemonstratorprogrammen i EU är tydliga bevis för det. lyfts fram i syfte att öka Sveriges attraktionskraft. Vidare identifierades en rad prioriteringar med direkt bäring på en stark, modern flygindustri såsom fler direktlinjer från Stockholm, fler globala evenemang i Sverige och ökad turism till landet. Allt detta kräver bra flygförbindelser. Inför incitament som uppmuntrar flygbolag att satsa på nya och mer miljövänliga flygplan. Satsa på gynnsamma villkor för flygbolag som vill verka i Sverige. Sverige bör sträva efter att erbjuda det bästa och mest konkurrenskraftiga regelverket i Europa för luftfarten. Vi behöver lägre avgifter och skatter, inte högre. Regeringen bör etablera en långsiktig vision för den svenska flygindustrin som spänner över försvar, näringspolitik, infrastruktur, utbildning och forskning. Exportfrämjande åtgärder för civilt och militärt flyg Staten behöver verka för ett level playing

21 20 Sverige är ett av endast fem länder som på egen hand kan konstruera och producera moderna stridsflygplan. Sammanlagt finns närmare anställda direkt inom flygindustrin i Sverige i dagsläget (2013). Riksdagen har beslutat om att stridsflygsförmågan bedöms vara ett väsentligt nationellt säkerhetsintresse. Det ger en inhemsk förmåga att anpassa och utveckla stridsflygsystem för Sveriges behov. Framgångar på exportmarknaden ger bred användarbas och möjliggör delning av erfarenheter och kostnader. Inom militärt flyg är Saabs försäljning av Gripen till Brasilien den de största enskilda exportorder svensk industri någonsin tagit hem. Troligen kommer detta första kontrakt med Brasilien att följas av flera och innebär starka band mellan svensk och brasiliansk högteknologisk industri under flera decennier framåt. Samarbetet har alla möjligheter att bli en dörröppnare för andra svenska företag under lång tid. Vi har börjat etablera svenska field d v s att svensk industri inte har sämre villkor än konkurrenterna. Avvikande Exportregelverk är exempel på detta. Attraktiva finansieringslösningar för utveckling och produktion. Idag är processen alltför långsam. Samfinansiering av forskning och demonstratorer: - Stärk Strategiskt Innovationsområde Innovair (Flyg) - Fortsatt Nationellt Flygtekniskt Forsknings Program, NFFP - Etablera internationella bilaterala forskningssamarbeten genom att skapa ett Internationellt Flygtekniskt Forsknings Program, IFFP - Nationellt demonstratorprogram, civil och militär flygteknik - Öka militär flygforskning Förberedelser och handlingsfrihet att kunna ta fram framtida stridsflyg och flygande spaningssystem, som en följd av LFU 2040 (Luftförsvarsutredningen 2040, en sammansatt parlamentarisk kommitté tillsatt av Sveriges riksdag) Kombinera svensk

22 21 innovationscentra i andra länder för att skapa långsiktig bilateral samverkan, inledningsvis inom forskning och teknikutveckling, som leder mot exportfrämjande och affärsnytta. I dagsläget har sådana centra etablerats i Brasilien, Schweiz, Malaysia och Indonesien. Sverige utvecklar och levererar delar som ger lättare, effektivare civila flygplan. Svensk flygindustri är idag en strategiskt viktig underleverantör till såväl Boeing som Airbus, där branschens samlade bedömning är att det under de närmaste 20 åren kommer att byggas mer än flygplan i storleken 100 passagerare och uppåt. Med ny teknik som utvecklas i Sverige kan vi bidra till att minska flygets utsläpp globalt. Tekniken bakom gröna inflygningar är också en svensk utveckling. Bemannade och obemannade flygande spaningssystem kan vara i drift under mycket långa tider och användas för miljö- och havsövervakning. innovationsupphandling med standardisering och regelverksutveckling på EU-nivå, för att bibehålla ett svenskt tekniskt försprång. Viktigt inom framväxande områden där Sverige har en stark position och goda förutsättningar, tex Remote Tower, obemannat flyg Svensk flygindustri är koncentrerad till två regioner; Västra Götaland och Östergötland. Utveckla gemensamma mål och samordna ageranden mellan regionernas strukturfonder och industrins ambitioner Svensk högskoleutbildning av hög internationell kvalitet. Aktiviteter för att intressera fler unga kvinnor för teknisk utbildning Koppla ihop hela innovationskedjan; högre utbildning, akademiska excellenscentra, regionernas strukturfonder, nationella forskningsprogram, demonstratorer, industriell verksamhet Fjärrstyrning av flygtrafikledning är ett svenskt koncept som nu börjat tas i

23 22 drift för att hålla flygplatser i glesbygd öppna för trafik. Det ökar tillgängligheten i hela Sverige för handel, kulturutbyte, turism och har väckt stort intresse i utlandet. Många SMF har engagerats i teknikutvecklingen inom flyg, t.ex. exponering av ett 30-tal SMF i de nationella demonstratorprogrammet som även inneburit start av nya SMF. Flygteknik omfattar aerodynamik, reglerteknik, styrning, automation, navigering, elektronik, mjukvara, människa-maskin gränssnitt, elektriska, mekaniska, hydrauliska system, utprovning, mekanisk konstruktion, materialteknik, säkerhet, kommunikation, sensorer, produktion, logistik, underhåll mm. Nationell forskning för att ta fram ny teknik och vidareutveckla förmåga görs alltså över stor bredd. Mer än 130 teknologie doktorer har producerats ur forskningsprogrammet NFFP (Nationellt Flygtekniskt Forsknings Program) under 20 år Teknikutvecklingen inom flyg genererar flera spin-outs, dvs. där tekniken används för andra och civila

24 23 ändamål. Obemannade system ger nya möjligheter inom en mängd ytterligare områden, samhällsberedskap, jord och skogsbruk, distributionslösningar och mycket annat är på gång. SAS (ställer sig även bakom inspelet från Svenska Flygbranschen) Genuint rättvis, gränsöverskridande konkurrens finns endast inom marknader med allmän konkurrenslagstiftning inom EU, USA och EU/US-open skies. Där är också statsstöd och diskriminering antingen förbjudet eller noga reglerat. Men det gäller t.ex. inte i Gulfstaterna där man strävar efter en global dominans inom luftfartssektorn. Det är mot den bakgrunden kontroversiellt att flygbolag från Gulfen har omfattande trafikrättigheter mellan Sverige och t.ex. USA. Lagstiftningen har inte hunnit med utvecklingen i branschen gällande atypiska eller kreativa anställningsvillkor som t.ex. Flera svenska innovationer inom telekommunikation, krockkuddar, mätteknik mm har sitt ursprung från flyg. Ett näraliggande exempel är utvecklingen av 5G-teknologin, där Saab och Ericsson inlett ett forskningssamarbete. Ifrågasätt den liberala luftfartspolitiken i förhållandet mellan EU och tredje land. I förhandlingar måste EU koppla rätt till marknadstillträde till regler om rättvis konkurrens. Lagstiftningen bör skärpas för att komma tillrätta med falskt egenföretagande. Begreppet om vad som är hemmabas för flygande personal måste förstärkas. Det måste finnas krav på verksamhet där bolagen har sin principal place of business. Stat och kommun kan gå före och ställa

25 24 syftar till att kringgå skatte- och socialförsäkringslagstiftning. krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande förhållanden vid offentliga upphandlingar. Stockholms handelskammare Sverige är ett litet land med ett högspecialiserat och väldigt internationaliserat näringsliv. En bra infrastruktur på flygområdet är en förutsättning för att vi ska kunna konkurrera om talang, innovation och arbetstillfällen. Det gäller för hela landet, inte minst i Stockholmsregionen som, i förhållande till sin folkmängd, har ett stort antal internationella, europeiska och nordiska huvudkontor. Preclearance till USA skulle innebära en möjlighet för Sverige att stärka banden till världens största ekonomi och vår viktigaste exportmarknad utanför EU, liksom väsentligt förbättrade möjligheter att få fler internationella direktlinjer. Vi ser en snabb utveckling på miljöteknikområdet. Det kommer nya, tystare och mer bränsleeffektiva flygplanstyper. Redan i dag görs Utred möjligheterna att införa motsvarande sjömansskatt för flygande personal. Ett väl utbyggt inrikesflyg bör vara en central del av den nationella flygstrategin. Bli först ut med preclearance. Det är mycket positivt att Arlanda, som en av tio flygplatser i världen, blivit uttagen för preclearance till USA. Fler interkontinentala direktlinjer. Idag kan 30 procent av de interkontinentala resenärerna på Arlanda flyga direkt. En rimlig målbild är att den andelen bör vara 50 procent senast Identifiera och åtgärda flaskhalsarna. Arlanda är redan i dag fullt i peaktid. För att flygplatsen ska kunna fortsätta utvecklas är det angeläget att ta reda på vad som är Arlandas flaskhalsar och hur dessa kan åtgärdas för att öka antalet möjliga flygningar till och från flygplatsen. Den gröna omställningen av flyget är redan igång. En nationell flygstrategi bör verka för att så effektivt som möjligt

26 25 Svensk Pilotförening Konkurrensen bland flygbolagen har ökat markant vilket tvingar flygbolag att dramatiskt minska kostnaderna. Säkerhetsmarginalerna har krympt då många flygbolag idag bedriver sin verksamhet mot de legala yttre gränserna av vad regelverket tillåter. Det regelverk som en gång byggts upp som en yttre gräns och normalt inte nås är nu regelmässigt det mål många flygbolag arbetar emot. Försvagat regelverk: Trots att säkerhetsmarginalerna krympt hårdnar ändå konkurrensen. Flygindustrin i Europa framför klagomål om överreglering och vill se ett mindre omfattande regelverk för att ytterligare kunna sänka kostnaderna. Införandet av Performance Based Regulation riskerar att leda till ytterligare försämrad flygsäkerhet om det tillåts implementeras på fel sätt. reguljära flygningar både inom Sverige och internationellt med inblandat biobränsle. Luftfartssektorn är en starkt bidragande orsak till ekonomisk tillväxt i Europa. Arbetstillfällen, både direkt och indirekt, skapas genom att Europas flygbolag kan konkurrera på en gemensam marknad. Luftfarten bidrar årligen med omkring 50 Mdr kronor till BNP och ungefär hälften så mycket i skatteintäkter. skynda på den omställningen. Ett rimligt mål skulle kunna vara att Sverige ska ha ett helt fossilfritt inrikesflyg år EASA måste få mandat och resurser att möjliggöra en adekvat, effektiv och tydlig tillsyn av de nationella myndigheterna. Möjligheterna för samarbete mellan nationella myndigheter bör underlättas och stärkas. EASAs budget behöver ökas markant och bli självständig. Till dess behöver de nationella myndigheterna skyndsamt få utökat mandat att utöva tillsyn av flygbolag registrerade i andra länder i EU. När en översyn görs av EASA:s grundförordning måste yttersta försiktighet iakttas om ytterligare skifte mot prestationsbaserad reglering ska implementeras. Vi kan inte hamna i en situation där flygbranschen främst är reglerad av soft law och de facto reglerar sig självt samtidigt som tillsynen hos flera myndigheter är bristfällig. Svaga nationella myndigheter som saknar resurser, kompetens och personal för att utöva den tillsyn man är ålagda riskerar att leda till att flygbolag registrerar sig i länder där kostnaderna kan hållas nere genom att tumma på flygsäkerheten. Vissa kompetenta myndigheter utför mer eller EASA:s grundförordning måste ändras för att ge EASA större möjligheter att mitigera riskerna som uppstår. Regelverket måste tillåta EASA att till exempel kraftigt begränsa eller förbjuda sådana anställningsformer för säkerhetskritisk personal som piloter och kabinpersonal.

27 26 mindre medvetet inte den tillsyn man ska. Detta resulterar i att flygbolag med oinskränkta trafikrättigheter inom unionen bedriver en verksamhet som inte når upp till den säkerhetsstandard som EU och våra passagerare kräver. Vi har under de senaste åren sett ett flertal olyckor där bristfällig utbildning av piloter varit en av de bidragande orsakerna. Samtidigt har utbildningen av piloter kontinuerligt försämrats. Regelförändringar, färre timmar i praktisk flygning och genom att flytta delar av regelverket till soft law samt genom att allt fler flygbolag minskar utbildningen till den legala bottennivån. Resultatet av detta är att piloters förmåga att hantera komplexa situationer är under konstant press. Så här långt har flygets regelverk i Europa nästan helt uteslutit all form av reglering som syftar till att skydda arbetstagare i flygbranschen. Avregleringen har lett till ökad trafik men inte till fler jobb. Atypiska anställningsförhållanden ökar. Arbetslösheten bland piloter i Europa är Flygstrategin från regeringen måste innehålla ett krav om att pilotutbildning måste återgå till relevanta träningsprogram som tar hänsyn till flygsäkerhet snarare än flygbolags och flygskolors kommersiella behov. Anställningsformens norm bör vara tillsvidareanställning i heltid och alla andra former av anställning bör vara begränsade. Förbjud egenanställningar i flygbolag. Förbudet bör också omfatta fåmansbolag som uppenbart endast startas i syfte att undkomma arbetsgivaransvaret för flygbolaget. Förtydliga begreppet home base. Förordning 83/2014 och 465/2012 behöver skärpas och inkludera mer långtgående definitioner för att undvika falsk basering. Översynen av arbetsplatserna bör ske i samarbete mellan den nationella flygsäkerhetsmyndigheten och den nationella myndigheten för exempelvis tillsyn av arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket).

28 27 omkring 16 %. Pay to Fly ökar kontinuerligt och piloter mer eller mindre tvingas att betala upp till en halv miljon kronor för att få jobba för ett flygbolag och samla nödvändig erfarenhet. Bekvämlighetsflagg används för att undvika skatter och sociala avgifter för sina anställda, fackförbund eller kostnader för flygsäkerhet. Konkurrens från flygbolag från tredje land vars verksamhet bedrivs med statsstöd och dumpade villkor, riskerar att snabbt slå undan fötterna för flertalet europeiska Flygbolag. Genom massiv överkapacitet och dumpade priser tränger man ut alla andra aktörer från marknaden. Utfasningen och det planerade avskaffandet av myndighetsavgiften gör Sverige till ett mindre attraktivt land för flygbolag att verka i. Kostnaderna för ett svenskt flygbolag skiljer sig kraftigt i relation till jämförbara och relevanta länder i vår omedelbara närhet. Att regeringen beslutat att utreda ett införande av en flygskatt riskerar att ytterligare pressa svenska flygbolag med försämrad tillgänglighet, förluster av jobb Utökad samordning mellan system för sociala avgifter för flygande (mobil) personal i EU: Idealiskt ett system för betalning av sociala avgifter. Ett de facto förbud mot så kallad pay tofly genom en skärpning av Flight Crew Licencing att inkludera ett obligatoriskt Approved Cadetship for Pilots. En skärpning av förordning 1008/2008 beträffande principal place of business och inkludera krav på omfattande verksamhet i det land flygbolaget (vill ha) sitt säte. Stoppa användandet av icke EUmedborgare arbetandes ombord på flygplan för att sänka kostnaderna. Krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Utreda beskattning av flygande personal motsvarande sjömansbeskattning för flygande personal, alldeles oavsett om dessa flyger i inhemsk eller internationell trafik. Säkerställa att EU förhandlar luftfartsavtal vid rätt tillfälle: Det är för närvarande för tidigt att ingå multilaterala avtal med

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 1(8) SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA FLYGBULLRET ÖVER UPPLANDS VÄSBY BESKRIVNING 2012-12-19 01.00 2(8) Flygbuller är en prioriterad miljöfråga Tystare flygplan har på senare år minskat

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM34. En flygstrategi för Europa. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria En flygstrategi för Europa Näringsdepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM (2015) 598 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Aerospace Almedalen 2015 www.innovair.org. Anders Blom Programchef och Forskningschef FOI

Aerospace Almedalen 2015 www.innovair.org. Anders Blom Programchef och Forskningschef FOI Aerospace Almedalen 2015 www.innovair.org Anders Blom Programchef och Forskningschef FOI Översikt om flyg Första kommersiella flygning 1914 Sedan dess har ca 65 miljarder passagerare flugit Idag 32 miljoner

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

YTTRANDE. SFBs uppfattning är att existerande regelverk gällande slots (förordning 95/93 inkl. ändringar)

YTTRANDE. SFBs uppfattning är att existerande regelverk gällande slots (förordning 95/93 inkl. ändringar) YTTRANDE Transportstyrelsen Luftfartsavdelningen 601 73 Norrköping Skickad som e-post till: luftfart@transportstyrelsen.se Stockholm 2012-01-27 Ref: TSL 2011-6109 Svenska FlygBranschens yttrande över kommissionens

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:145) om trafikregler

Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:145) om trafikregler TSL 2011-4270 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:145) om trafikregler 1. Vad är problemet och vad ska uppnås?

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser Rapport 1 (23) Upprättad av Pernilla Gunnarsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för marknad Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 Mats-Olof Olsson M.Sc Chefsingenjör Flyg, FMV Ordförande NFFP Strategigrupp Varför NFFP bakgrund NFFP utvärderingar

Läs mer

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Ordföranden, aktieägare, gäster, Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Jag vill ta detta tillfälle i akt att

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Förslag till RÅDETS FÖRORDNING Bryssel den 24.02.2003 KOM(2003) 91 slutlig 2003/0038 (CNS) om upphävande av förordning (EEG) nr 3975/87 samt om ändring av förordning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen Flygplatsernas betydelse för regionens funktion och utveckling Styrkor, svagheter, möjligheter,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 05.09.2005 KOM(2005) 408 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om utveckling av en gemenskapspolitik för civil luftfart i förhållande till Australien 1.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter

TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter TENTAMEN Inkl lösningsförslag och rättningsmall TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter Datum: 22 oktober 2010 Tid: 08-12 Hjälpmedel: Hjälpmedel av alla slag, förutom kommunikationsutrustning (telefoner,

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Årsmöte 140924 Norra Latin, Stockholm. Inledning Anders Blom www.innovair.org

Årsmöte 140924 Norra Latin, Stockholm. Inledning Anders Blom www.innovair.org Årsmöte 140924 Norra Latin, Stockholm Inledning Anders Blom www.innovair.org Flygteknik i förändring 80-talet: God nationell finansiering FoU, Sverige världens femte flygland 90-talet: Inledning på minskad

Läs mer

Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/270 2012-05-21 Kommunstyrelsen Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Återreglering av viss flygtrafiktjänst

Återreglering av viss flygtrafiktjänst Näringsutskottets yttrande Återreglering av viss flygtrafiktjänst Till trafikutskottet Trafikutskottet beslutade den 6 maj 2014 att inom ramen för sitt planerade betänkande Luftfartsfrågor (bet. 2013/14:TU17)

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

En svensk flygstrategi

En svensk flygstrategi En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem Anna Johansson Infrastrukturminister Näringsdepartementet 1 En svensk flygstrategi Tydliggör regeringens syn Prioriterade insatsområden

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sveriges Hamnars vision... 1 Verksamhetsidé... 2 Omvärldsförutsättningar... 2 Sveriges Hamnars förutsättningar... 2 Kortsiktiga

Läs mer

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd)

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) PM 2006 RI (Dnr 305-2168/2005) Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Ewa Samuelsson

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 SEK(2006) 1685 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Bilaga till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG

Läs mer

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart. NULÄGESBESKRIVNING OCH UTVECKLING AV BROMMA FLYGPLATS FRAM TILL ÅR 2010 RAPPORT AV LFV.1 Nulägesbeskrivning Bromma (15 januari 2000).1.1 Brommas roll Brommas betydelse för avregleringen av flygmarknaden

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Om Säkerhets- och försvarsföretagen

Om Säkerhets- och försvarsföretagen Om Säkerhets- och försvarsföretagen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) är en branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. Vi har 62 medlemsföretag

Läs mer