8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse"

Transkript

1 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 8.1 Byggnadsrörelse och handel med fastigheter 27 kap. IL 26 kap. 12 IL 17 kap. IL 44 kap IL prop. 1980/81:68 s , SkU25 prop. 1989/90:110 s , , SkU30 SOU 1977:86 Sammanfattning Vid inkomstbeskattningen finns särskilda regler för både byggnadsrörelse och handel med fastigheter. Bestämmelserna kvarstår i huvudsak oförändrade efter 1990 års skattereform. På två punkter gjordes dock väsenliga ändringar. Rätten till generell nedskrivning av omsättningsfastigheter slopades och nya regler infördes för värdering av pågående arbeten till fast pris. Dessa regler har bibehållits i IL. Reglerna om byggmästarsmitta är även fortsättningsvis generellt tillämpliga. Med hänsyn till annan förvärvskälleindelning och enhetligare skattesatser har dock effekten av de särskilda byggbeskattningsreglerna påverkats. Handel med fastigheter och byggnadsrörelse beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Fastigheter i sådana verksamheter utgör i regel lagertillgångar (lagerfastigheter). Vid försäljning av lagerfastigheter beskattas skillnaden mellan försäljningspris och skattemässigt värde. Lagerfastigheter värderas enligt de allmänna reglerna för lagervärdering men utan rätt till schablonmässig nedskrivning enligt alternativregeln i 17 kap. 4 IL. Värderingen görs strikt enligt ÅRL:s regler. Lagerfastigheter får således tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet (17 kap. 3 IL). En ny värdering ska ske vid varje bokslut. Fastigheter som inte

2 1458 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse utgör lagertillgångar utan anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet. För enskilda näringsidkare medför de särskilda reglerna att vinster vid försäljning av lagerfastigheter beläggs med sociala avgifter. Vidare medför en nedskrivning av lagerfastigheter att resultatet i näringsverksamheten sänks och en uppskrivning av värdet att resultatet höjs. Detta påverkar givetvis även de sociala avgifterna. Sammanfattningsvis kan sägas att särskilda regler gäller för bedömning av om den skattskyldige driver byggnadsrörelse bedömning av om den skattskyldige driver handel med fastigheter klassificering av fastigheter som lagertillgångar klassificering av aktier och andelar som lagertillgångar värdering av lagerfastigheter värdering av aktier och andelar som utgör lagertillgångar värdering av entreprenader tidpunkten för vinstavräkning av entreprenader När föreligger byggnadsrörelse eller handel med fastigheter? Allmänt Av 27 kap. 2-8 IL framgår att byggnadsrörelse och handel med fastigheter utgör särskilda former av näringsverksamhet. Bedömningen av om dessa typer av verksamheter föreligger ska ske med utgångspunkt i de sedvanliga kriterierna för näringsverksamhet (varaktighet, vinstsyfte och självständighet) samt rättspraxis för att kunna göra en gränsdragning mellan inkomstslagen näringsverksamhet och kapital. Självständigt företag, egna maskiner, eget material Sammanfattning av praxis Den praxis som finns avseende byggnadsrörelsebegreppet har av företagsskatteberedningen (SOU 1977:86) sammanfattats på följande sätt. Om ett självständigt företag åtar sig att med egna anställda, egna maskiner och eget material uppföra byggnader eller anläggningar på annans fasta egendom råder inte något tvivel om att verksamheten är att anse som byggnadsrörelse. Även vid byggnation i egen regi är det många gånger odiskutabelt att verksamheten utgör byggnadsrörelse. Så är t.ex. fallet då någon förvärvat ett markområde för att där med egna anställda, egna maskiner och eget material uppföra ett antal hus för försäljning.

3 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1459 Inte yrkesmässigt från början Byggnader för egen förvaltning Byggnadsrörelse = tomtrörelse Byggnadsrörelse kan bedrivas genom att byggnadsentreprenören i sin helhet för utförda arbeten anlitar underentreprenörer, s.k. construction management (RSV/FB Dt 1982:1). Den avgörande frågan vid bedömning huruvida byggnadsrörelse bedrivs eller ej är avtalsparternas verkliga roll samt deras skyldigheter/förpliktelser. Å andra sidan kan en person, som tidigare inte yrkesmässigt uppfört byggnader eller anläggningar, bebygga en eller två fastigheter för personligt bruk (t.ex. en permanentbostad och ett fritidshus) utan att för den skull anses bedriva byggnadsrörelse. Fortsätter emellertid denna person att förvärva och bebygga fastigheter sedan de första färdigställts och sker försäljning av någon eller några av dessa fastigheter, är det inte osannolikt att eventuell vinst beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Sannolikheten för att fastigheterna ska anses utgöra lager i byggnadsrörelse torde öka om försäljningen sker inom relativt kort tid efter uppförandet. Den som uppfört byggnader uteslutande för egen förvaltning torde, såvida han inte ägnat sig åt annan byggnadsverksamhet eller försålt någon fastighet, inte anses driva byggnadsrörelse. Sker efter ett antal år en samtidig avyttring av de bebyggda fastigheterna, blir beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet inte aktuell (RÅ 1928 ref. 58, I och II). Har den skattskyldige uppfört byggnad för utomståendes räkning, anses dock byggnadsrörelse föreligga även med avseende på produktion för egen förvaltning. Den som driver byggnadsrörelse förutsätts också driva tomtrörelse. Redan enstaka tomtförsäljning kan därför bli föremål för rörelsebeskattning (27 kap. 3 IL). Dessutom synes viss presumtion föreligga för att den som driver byggnadsrörelse även idkar yrkesmässig handel med fastigheter. För den som drivit renodlad entreprenadverksamhet torde det dock vara möjligt att köpa och sälja en eller annan fastighet utan att yrkesmässig handel med fastigheter anses föreligga (RÅ 1951 ref. 22, RÅ 1969 Fi 1723) Rättsfall Nedan återges vissa rättsfall som belyser den praxis som gäller frågan om byggnadsrörelse och handel med fastigheter föreligger. Det bör observeras att rättsfallen inte generellt sett kan användas för att bedöma om en fastighet, förvärvad under beskattningsår som taxerats 1984 eller senare, ska anses vara en omsättningsfastighet. I princip är den lagstiftning som införts fr.o.m års taxering en kodifiering av tidigare praxis.

4 1460 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Fastighet anskaffad för vidareförsäljning En person som anskaffar fastigheter och med vinstsyfte och företagarrisk vidaresäljer dessa efter upprustning har i ett flertal fall ansetts bedriva byggnadsrörelse. En f.d. mejerist hade låtit uppföra och försålt tre bostadshus och skulle uppföra en sommarstuga. Han hade anlitat byggmästare och själv utfört bara grov- och handräckningsarbete. RR uttalade att vinsten måste anses utgöra inkomst av byggnadsrörelse. Gällande praxis får anses innebära att byggnadsrörelse som regel får anses föreligga så snart det av omständigheterna kan konstateras att fastigheterna så gott som uteslutande anskaffats för vidare försäljning (RÅ 1939 ref. 39). I ett annat fall ansågs byggnadsrörelse föreligga där den skattskyldige under var och ett av åren 1932, 1937, 1945 och 1947 uppfört villafastigheter och även försålt dessa. Fastigheterna hade han använt som bostad. Förutom ett villabygge 1959 hade fram till 1962 endast rivningsverksamhet bedrivits (RÅ 1974 A 1007). Det har vidare ingen betydelse vad som sägs om anledningen till att verksamheten påbörjats. En stadskamrer hade övertagit en byggnadsfirmas rättigheter och skyldigheter p.g.a. ett borgensåtagande. Han ansågs bedriva byggnadsrörelse genom den övertagna verksamheten (RÅ 1966 Fi 855). En person S förvärvade tillsammans med två andra personer två fastigheter som bebyggdes och såldes. S hade ej varit aktiv i denna verksamhet utan hans medverkan hade bestått i att tillskjuta kapital. RR ansåg bl.a. att med beaktande av den korta tid som förflutit mellan de redovisade fastighetstransaktionerna får S anses ha bedrivit byggnadsrörelse. Vinsten vid försäljningen av S andel av fastigheterna ska då redovisas som inkomst av rörelse (RÅ82 1:60). Även om en byggnadsrörelse kan konstateras föreligga är det inte alltid givet när den kan anses påbörjad. E hade till och med utgången av år 1975 varit anställd som byggnadssnickare. Den 1 juni 1975 hade han köpt en fastighet på vilken han hade uppfört en villa. Villan hade blivit klar för inflyttning i augusti Under 1977 hade E startat en byggnadsrörelse. Den hade registrerats i januari 1977 och verksamheten hade kommit igång vid månadsskiftet februari/mars samma år. Från det att fastigheten färdigställts till dess verksamheten kommit igång hade E varit arbetslös. Byggnadsrörelse ansågs påbörjad redan genom uppförandet av villan (RSV/FB Dt 1982:8).

5 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1461 Genomsyn av bolagskonstruktion Att byggnadsrörelse bedrivs i form av aktiebolag kan medföra att aktieägare personligen anses driva sådan verksamhet genom bolaget. Detta blir i regel fallet om aktieägaren varit verksam i byggnadsbolaget. A och B, tidigare anställda i olika byggnadsföretag, var sedan samma år anställda i ett byggnadsaktiebolag, som de ägde till hälften vardera. A var direktör och B arbetschef. De ansågs utöva byggnadsrörelse genom bolaget. Någon tvekan om att byggnadsrörelse bedrivs föreligger inte då aktieägarna äger hälften vardera av aktierna (RN 1958 nr 1:10). C ägde 1/3 av aktierna i ett byggnadsaktiebolag i vilket hon även var styrelsesuppleant och anställd som kontorist på deltid. Hennes make ägde återstoden av aktierna och var företagsledare i bolaget. På en av C ägd fastighet hade bolaget utfört ombyggnads- och reparationsarbeten. C ansågs med hänsyn till omständigheterna driva byggnadsrörelse (RSV/FB Dt 1980:18). En skattskyldig som ägde 1 % av aktierna och var VD i ett byggnadsaktiebolag, i vilket resterande 99 % av aktierna ägdes direkt eller indirekt, av den skattskyldiges hustru och svärmor, ansågs driva byggnadsrörelse. Även om den skattskyldige själv innehar endast ett mindre antal aktier men är aktiv i verksamheten och närstående personer äger ett större antal aktier, kan således byggnadsrörelse anses föreligga (RSV/FB Dt 1982:18). Det kan t.o.m. vara så att den skattskyldige själv inte äger några aktier överhuvudtaget. D, som var förman och styrelsesuppleant men inte aktieägare i sin faders byggnadsaktiebolag, ägde en fastighet, på vilken bolaget utfört omfattande arbeten under Ds arbetsledning. D ansågs bedriva byggnadsrörelse (RSV/FB Dt 1982:19). När det är fråga om mindre aktieinnehav och delägarens aktiva insats är ringa eller ingen alls är det mera tveksamt om delägaren ska anses bedriva byggnadsrörelse. I ett fall ägde två minderåriga barn vardera 1/4 av aktierna med endast 1/10 röstvärde. Resten av aktierna ägdes av fadern som var byggnadsingenjör, samt av en civilingenjör. Barnen ägde inte annan fastighet än den för försäljning aktuella. De hade inte heller annars ägnat sig åt byggnadsverksamhet eller liknande verksamhet. Trots att barnens aktieinnehav i bolaget visserligen var betydande ansågs det inte ge dem något väsentligt inflytande i företaget, varför de inte ansågs bedriva byggnadsrörelse (RN 1968 nr 6:3).

6 1462 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Handel med fastigheter Byggmästares dotter, som ägde 36 % av aktierna i ett av fadern grundat byggnadsbolag och var ledamot i dess styrelse, har ansetts själv driva byggnadsrörelse (RSV/FB Dt 1983:33). En person som drev byggnadsrörelse och tillsammans med sin maka ägde andel i fastighetsförvaltande kommanditbolag beskattades vid försäljning av kommanditbolagets fastighet för sin del av vinsten som intäkt av byggnadsrörelse. Hustrun, som inte ansågs bedriva byggnadsrörelse, beskattades för sin del av vinsten enligt reglerna för beskattning av reavinst (RSV/FB Dt 1978:2). Det bör här observeras att om de nuvarande bestämmelserna varit tillämpliga på detta fall även hustruns fastighetsandel varit att hänföra till omsättningstillgång oaktat att hon inte anses bedriva byggnadsrörelse. Vid yrkesmässig handel med fastigheter beskattas verksamheten som näringsverksamhet. Fastigheterna utgör lagertillgångar. Gränsdragningen mot inkomstslaget kapital sker utifrån frekvensen av försäljningar. Härvid är den praxis som utvecklats av stor betydelse. Handel med fastigheter förekommer inte sällan i kombination med byggnadsrörelse. Men naturligtvis finns verksamheter som endast omfattar handel med fastigheter. En fastighetsmäklare bebyggde och sålde åren tillsammans med en byggmästare cirka 10 fastigheter. Åren köpte han, delvis tillsammans med andra personer, 12 och sålde 9 fastigheter, i många fall för att hjälpa kunder i trångmål. Han sålde dessutom sin villafastighet Han ansågs bedriva handel med fastigheter med hänsyn till dessa köp och försäljningar (RÅ 1967 Fi 1446). En person hade från 1956 köpt 20 fastigheter, varav 18 de senaste sju åren. Under sålde han 10 fastigheter, varav 6 till utomstående och 4 till sitt eget aktiebolag, som hade till uppgift att förvalta, köpa och sälja fastigheter. Han ansågs bedriva handel med fastigheter (RÅ 1971 Fi 1609). En person, som under aktuellt beskattningsår, 1973, sålt sex fastigheter och köpt fyra samt under tiden sålt 19 fastigheter och köpt minst lika många har ansetts idka handel med fastigheter redan fr.o.m (RRK K 80 1:4). En person som mellan 1969 och 1981 köpt och sålt 13 fastigheter, alla utom tre innehavda kortare tid än två år, har från och med 1977 ansetts bedriva handel med fastigheter. Personen hävdade att syftet med hans verksamhet uteslutande varit att på sikt bygga upp en fastighetsförvaltningsverksamhet (RÅ 1987 ref. 46).

7 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1463 En fastighetsmäklare arbetade förutom med mäklerirörelse även med fastighetsförvaltning. Dessutom var mäklaren hälftenägare till ett tomtexploateringsbolag. Under 15 år hade 22 fastigheter förvärvats och 3 sålts. Handel med fastigheter ansågs föreligga (RSV/FB Dt 1982:14). En fastighetsmäklare köpte under tiden fem fastigheter och sålde tre av dem, därav en 1969 och två Försäljningarna avsåg två fastigheter vilka mäklaren innehaft som familjebostad under tiden resp samt en fastighet som förvärvats 1971 sedan en genom mäklerirörelsen förmedlad försäljning av fastigheten återgått. Mäklaren ansågs inte ha bedrivit handel med fastigheter (RÅ80 1:11) Fastigheter som lagertillgångar i byggnadsrörelse (även aktier och andelar) Huvudregel Undantagsregel I Fastigheter förvärvade genom oneröst fång Huvudregeln (27 kap. 4 IL) innebär att man utgår från att en skattskyldig som bedriver byggnadsrörelse köper fastigheter för byggnadsrörelsens räkning, s.k. byggmästarsmitta. Presumtionen är alltså att om den skattskyldige genom oneröst fång förvärvat fastighet för att upprusta, bebygga eller utföra annat arbete på den så ska fastigheten anses utgöra lagertillgång. Fastigheter som förvärvas genom benefikt fång omfattas inte av denna huvudregel. Byggmästarsmittan omfattar däremot inte fastigheter som den skattskyldige innehar redan vid tiden för rörelsens påbörjande samt fastigheter som han erhåller i arv eller gåva. Fastigheter som inte utgör lagertillgångar ändrar inte karaktär bara därför att de ärvs av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Om en ärvd fastighet utgjort lagertillgång hos arvlåtaren gäller dock de bestämmelser som finns i 27 kap. 18 IL (mer härom nedan). Genom att lagtexten använder uttrycket förvärvas i stället för äges eller innehas medför detta att smittan träffar endast fastigheter förvärvade under beskattningsår som har taxerats 1984 och senare och som har avyttrats beskattningsåret 1983 eller senare. Från huvudregeln finns två undantag. Det första undantaget finns i 27 kap 5 p. 1 IL och avser de fall då det är uppenbart att fastigheten förvärvats för att stadigvarande användas i annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av den skattskyldige, dennes make eller av fåmansföretag eller av fåmansägt handelsbolag vari den skattskyldige eller maken är företagsledare.

8 1464 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Syftet med förvärvet är av betydelse Undantagsregel II De angivna rättssubjekten ska vidare själva driva verksamheten ifråga. Det är således inte tillräckligt att inkomsten av fastigheten ska beräknas under annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning. Ett utarrenderat jord- och skogsbruk bör exempelvis inte utan vidare anses fri från byggnadsrörelsesmittan. Vid prövning om fastigheten ska anses som lagertillgång eller inte görs ingen skillnad om fastigheten används i byggnadsrörelsen eller i annan av den skattskyldige bedriven näringsverksamhet (RSV FB/Dt 1985:1). En fastighet som anskaffas för att stadigvarande användas som kontor eller lagerlokal i byggnadsrörelsen omfattas av denna undantagsregel och behandlas därför som anläggningstillgång. Den omständigheten att den skattskyldige avser att i egen regi utföra byggnadsarbete på fastigheten har ingen avgörande betydelse i detta sammanhang. Detta är en förändring jämfört med vad som före taxeringsår 1984 tillämpats i praxis. Tidigare har en sådan fastighet ansetts som lagertillgång för den händelse fastigheten ombyggts eller bebyggts i byggnadsrörelsen. Omfattningen av byggnadsarbete spelar dock fortfarande en viss roll, nämligen vid fastställande av syftet med förvärvet av fastigheten. Det ska sålunda vara uppenbart att fastigheten inte förvärvats för att bebyggas eller renoveras och därefter säljas vidare. Driftfastighet som har förvärvats före beskattningsår som taxerades år 1984 förblir lagertillgång (om den hänförts dit enligt gamla regler). En driftfastighet ändrar således inte karaktär därför att nya regler infördes fr.o.m. taxeringsåret Undantagsregeln omfattar de fall då en fastighetsägare (eller dennes make), som bedriver byggnadsrörelse, hyr ut fastigheter till ett fåmansföretag eller av fåmansägt handelsbolag vari fastighetsägaren (eller maken) är företagsledare. Däremot omfattar undantagsregeln inte de fall då fastigheten ägs av fåmansföretag eller av fåmansägt handelsbolag, som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, och uthyrning sker till företagsledaren eller dennes make. Även om företagsledaren eller dennes make stadigvarande använder den hyrda fastigheten i annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning ska fastigheten betraktas som omsättningstillgång i fåmansföretaget. Det andra undantaget finns i 27 kap. 5 p. 2 IL och gäller endast skattskyldig som bedriver byggnadsrörelse. Skattskyldig som bedriver handel med fastigheter omfattas således inte av undantagsregeln. Undantaget gäller de fall då förvärvet uppenbart saknar samband med den av den skattskyldige bedrivna byggnadsrörelsen. Vid tillämpning av denna undantagsregel måste hänsyn tas till samtliga föreliggande omständigheter. Stor vikt bör läggas t.ex. vid

9 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1465 Kombinerad användning Närståendes fastighetsinnehav Makar Fåmansföretag/ företagsledare den lokala och funktionella anknytning som kan finnas mellan fastighetsförvärvet och byggnadsrörelsen. En byggmästare som på entreprenad uppför småhus inom ett lokalt begränsat område bör exempelvis kunna ha möjlighet att som kapitalplacering köpa en hyres- eller kontorsfastighet på annan ort utan att fastigheten anses smittad av byggnadsrörelsen. Kraven på utredning som ska medföra undantagande enligt denna punkt är stränga. Det ska vara fråga om uppenbara fall. Det förekommer att en fastighet kan ha förvärvats för flera olika ändamål. I sådana fall bör den förvärvade fastigheten behandlas som lagertillgång, såvida det inte är uppenbart att fastigheten till huvudsaklig del är avsedd för ändamål som omfattas av undantagsreglerna. En fastighet som dels används som anläggningstillgång i den skattskyldiges byggnadsrörelse, dels hyrs ut, bör behandlas som anläggningstillgång endast om minst 75 % av fastigheten kan anses avsedd för byggnadsrörelsen. Med huvudsaklig del menas således minst 75 % (prop. 1980/81:68 s. 155). Fastigheten kan förvärvas även av någon anhörig till näringsidkaren eller av något företag som näringsidkaren eller någon honom anhörig äger. I 27 kap. 4 IL anges även omfattningen av smittan i detta hänseende. Av första meningen i 27 kap. 4 st. 2 IL framgår att makes fastighetsförvärv ska jämställas med fastighetsförvärv av näringsidkaren själv. På grund av den ekonomiska gemenskapen som i regel råder inom äktenskapet har detta ansetts tala för att makarna ska behandlas som en ekonomisk enhet i detta fall. Förvärvet innebär att maken själv blir näringsidkare om a) fastigheten förvärvas genom köp, byte eller därmed jämförligt fång (förvärv genom t.ex. gåva eller bodelning under äktenskapets bestånd medför alltså inte någon spridning av smittan). b) fastigheten inte används för något av de undantagna ändamålen. Om maken anses bedriva byggnadsrörelse enligt ovan anses rörelsen existera så länge lagerfastigheten finns kvar, således även om äktenskapet skulle upphöra. Detta medför i sin tur att en fastighet, som förvärvas efter det att äktenskapet upplösts, kan smittas såvida inte byggnadsrörelsen dessförinnan upphört genom att omsättningsfastigheten överlåtits. 27 kap. 4 st. 2 IL reglerar smitta mellan fåmansföretag och företagsledare. Här framgår att den som har ett väsentligt inflytande i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag inte ska kunna göra obehöriga skattevinster genom att själv förvärva fastigheter som normalt sett borde ingå i företagets byggnadsrörelse. Anskaffar

10 1466 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Barn företagsledaren själv en fastighet blir denna således en lagertillgång för det fall att fastigheten skulle ha utgjort lagertillgång om den i stället förvärvats av bolaget. Detsamma gäller om fastigheten förvärvats av företagsledarens make. Byggmästarsmittan från ett fåmansföretag kan dock överföras till företagsledaren eller dennes make endast om fastigheten förvärvas genom oneröst fång. Den av företagsledaren eller maken förvärvade fastigheten blir inte heller smittad av bolagets byggnadsrörelse om inte fastigheten skulle ha blivit lagertillgång om rörelsen bedrivits direkt av förvärvaren. Köper företagsledaren exempelvis en villa för permanentboende, blir inte denna en lagertillgång, eftersom en sådan fastighet utgör privatbostad och inte kan ingå i näringsverksamheten. Som framgår av lagtexten omfattas inte barn av närståendebegreppet i detta sammanhang. Detta kan leda till möjligheter att låta barn förvärva fastigheter och på så sätt undgå byggmästarsmittan. Den omständigheten att lagregler saknas när det gäller barns förvärv av fastigheter betyder dock inte att barn i alla lägen kan förvärva fastigheter och undgå byggmästarsmitta. Barnet blir emellertid inte med automatik att betrakta som byggmästarsmittad. En bedömning får göras med ledning av barnets syfte med förvärvet. Vid denna bedömning kan föräldrarnas befattning med fastigheten vara av betydelse. Nedan följer ett antal rättsfall som berör klassificeringen av förvärvad fastighet. En byggmästare ägde fastigheter som användes i en av honom bedriven fruktodlingsverksamhet. Fastigheterna har ansetts inte utgöra lagertillgångar i någon av honom bedriven byggnadsrörelse (RSV/FB Dt 1985:1). Andel i hyresfastighet som byggmästare erhållit i gåva av sin far, som också varit byggmästare, har först genom av sonen ägt byggnadsbolags arbeten på fastigheten ansetts få karaktär av lagertillgång (RSV/FB Dt 1983:19). En fastighet hade förvärvats år 1939 av en person som då var anställd i sin faders byggnadsrörelse och som år 1950 övertagit verksamheten. Byggnadsarbeten hade utförts på fastigheten år 1979 och senare. Fastigheten har ansetts utgöra lagertillgång alltsedan 1950 (RSV/FB Dt 1983:42).

11 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1467 Ett byggnadsaktiebolag hade under åren utfört arbeten för drygt kr på ett flerfamiljshus som sedan 1964 ägts privat av bolagets företagsledare/aktieägare. Arbetena var av renoverings- och underhållskaraktär. Med hänsyn till arbetenas omfattning ansågs fastigheten vara lagertillgång (RÅ 1990 not. 407). Under åren hade en person A varit verksam i byggnadsbranschen som byggmästare, arkitekt och byggnadskonstruktör. A ägde 13 fastigheter som han förvärvat under nämnd tid. En av fastigheterna hade köpts 1943 och använts som privatbostad fram till Under år 1957 genomgick fastigheten en fasadrenovering för ca kr som utfördes av utomstående hantverkare. Även övrigt underhåll på fastigheten hade utförts av utomstående. Fastigheten ansågs utgöra lagerfastighet med hänsyn till omständigheterna. Motiveringen till beslutet är knapphändig. Det får antas att A:s branschspecifika kunskaper varit till nytta vid upphandlingen av de nedlagda arbetena (RÅ 1990 not. 110). År 1973 anskaffade ett byggnadsrörelsedrivande bolag två bebyggda fastigheter. Fastigheterna inrymde butik, kontor och garage. Bolaget hade inte utfört egna arbeten på fastigheterna. Lagernedskrivning skedde på fastigheterna upphörde bolaget med byggnadsrörelsen och övergick till att enbart förvalta de två fastigheterna. Med hänsyn till att karaktären på fastigheterna ej kan förändras i samme ägares hand samt att bolaget behandlat och redovisat fastigheterna som lager ansågs fastigheterna alltjämt vara lagerfastigheter (RÅ 1990 not. 19). Redan innehavet av en lagerfastighet medför att ägaren bedriver byggnadsrörelse. Alla senare förvärv blir smittade och får karaktären lagerfastighet. Undantagsregeln anses ej tillämplig (RÅ 1988 not. 723, RÅ 1990 not. 164). De regler som fanns införda i äldre 27 anv. p. 3 och 4 KL (senare 21 KL och numera 27 kap. IL) och som började tillämpas vid 1984 års taxering har endast föranlett ett fåtal publicerade rättsfall. De flesta frågorna har lösts genom förhandsbesked. Dessa förhandsbesked är ofta opublicerade. Gåva Fastigheter förvärvade genom benefikt fång Med benefikt fång av fastighet menas att denna erhållits genom arv, gåva, bodelning i anledning av makes död eller på därmed jämförbart sätt. Om en person som äger en lagerfastighet, skänker bort denna behandlades gåvan i regel som ett uttag ur byggnadsrörelsen. Givaren är därför skyldig att ta upp fastighetens marknadsvärde som intäkt i

12 1468 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Arv, testamente m.m. Förutsättning I Förutsättning II byggnadsrörelsen. Detta får bl.a. till konsekvens att givarens nedskrivning av fastigheten återförs till beskattning. Det bör dock observeras att en benefik överlåtelse av hela näringsverksamheten ofta inte utlöser någon beskattning hos överlåtaren. Övertagaren presumeras i detta fall fortsätta överlåtarens näringsverksamhet, vilket medför att övertagna fastigheter blir lagerfastigheter hos denne. Detta gäller även om den ursprungliga näringsverksamheten (byggnadsrörelse eller handel med fastigheter) upphört långt tidigare och övergått till att enbart avse fastighetsförvaltning (RÅ 1989 ref. 112). Jfr RÅ 1989 ref. 119 avseende överlåtelse av enstaka tillgångar. Som huvudregel gäller (27 kap. 18 IL) att en lagerfastighet som förvärvas från skattskyldig genom arv, testamente eller bodelning i anledning av makes död även anses utgöra lagertillgång hos den skattskyldige som förvärvat egendomen. För att huvudregeln ska vara tillämplig ska någon av följande två förutsättningar vara uppfyllda. Den skattskyldige bedriver själv vid tidpunkten för förvärvet näringsverksamhet i vilken tillgången skulle ha utgjort lagertillgång om den förvärvats genom oneröst fång. Den skattskyldige avser att fortsätta den avlidnes näringsverksamhet. Fråga om tolkningen av övergångsbestämmelserna till lagen (1981:295) om ändring i KL. Bestämmelserna i äldre 27 anv. p. 4 st. 1 KL (senare 21 anv. p. 5 st. 1 KL och numera 27 kap. 18 IL) om förvärv genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv av fastighet, som utgjort omsättningstillgång i den avlidnes byggnadsrörelse, har inte ansetts tillämpliga på förvärv som skett efter ikraftträdandet men före beskattningsår för vilket taxering har skett 1984 eller senare (RSV/Dt 1983:26) Aktier och andelar i fastighetsförvaltande företag Allmänt Den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter kombinerar ofta denna verksamhet med fastighetsförvaltning. Fastigheter som ingår i sådan näringsverksamhet är ofta att anse som lagertillgångar. Den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter kan dock välja att placera sitt fastighetsinnehav i ett särskilt bolag. Frågan inställer sig då hur aktierna (andelarna) i det fastighetsförvaltande företaget ska behandlas skattemässigt. En ytterligare fråga

13 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1469 är huruvida de av företaget ägda fastigheterna ska anses som lagertillgångar eller anläggningstillgångar. Fastighetsförvaltande företag Lagbestämmelser Skattelagstiftningen har före 1984 saknat regler i situationer som dessa. Praxis har fått styra. De regler som infördes i KL (21 anv. p. 4 st. 5 KL) och som numera finns i 27 kap. 6 IL är i stort sett en kodifiering av tidigare rättspraxis. Lagen gäller endast aktier och andelar som förvärvats efter ingången av Tidigare förvärv omfattas inte av lagen. Onerösa eller benefika förvärv behandlas lika. Ett byggnadsföretag hade 1975 förvärvat en obebyggd fastighet. Byggnadsföretaget avsåg, under beskattningsår som omfattas av de nya reglerna, på fastigheten låta uppföra en kontorsbyggnad för den egna byggnadsverksamheten. Fastigheten som enligt äldre bestämmelser bedömts vara lagertillgång ansågs inte kunna byta skattemässig karaktär genom bebyggandet och det ändrade användningssättet (RSV/FB Dt 1983:12). Av lagtexten (27 kap. 6 IL) framgår att aktie eller andel i vissa fall ska behandlas som lageraktie (lagerandel) i det fall fastigheterna vid ett direktägande skulle varit lagertillgångar. Reglerna tar sikte på aktie- och andelsinnehav som kan ses som ett alternativ till direkt innehav av lagerfastigheter. Lagtexten tar sikte på fastighetsförvaltande företag. Ett fastighetsförvaltande företag är ett företag som i första hand ägnar sig åt att äga och förvalta fastigheter. Fastigheterna i ett fastighetsförvaltande aktiebolag har karaktären av anläggningstillgångar. Vinst eller förlust vid avyttring av fastighet som utgör anläggningstillgång i näringsverksamhet beräknas för såväl fysiska som juridiska personer enligt reglerna i 45 kap. IL. Kapitalvinst beräknas som skillnaden mellan försäljningspriset och det beräknade omkostnadsbeloppet. För juridiska personer redovisas resultatet i inkomstslaget näringsverksamhet. För fysiska personer gäller däremot att resultatet av fastighetsavyttringen utgör inkomst av kapital. Till viss del kan dock intäkten för fysiska personer även bli beskattad i inkomstslaget näringsverksamhet. Medgivna värdeminskningsavdrag, avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll ska under vissa förutsättningar tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Ett företag som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter anses inte som ett fastighetsförvaltande företag, även om fastighetsinnehavet är omfattande. Det räcker med att det förekommer en enda lagerfastighet för att ett företag ska förlora sin

14 1470 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Fastigheterna skulle ha utgjort lagertillgångar vid direktinnehav Fåmansföretag/- företagsledare karaktär av fastighetsförvaltande företag och i stället anses bedriva byggnadsrörelse eller handel med fastigheter (27 kap. 2 IL och RSV Dt 1983:2). Exempelvis kan ett företag vid sidan av fastighetsförvaltning även idka en näringsverksamhet, utan inriktning på fastigheter. Ska ett sådant företag anses som fastighetsförvaltande? Av specialmotiveringen i prop. 1980/81:68 framgår att här ska förstås företag vars verksamhet till väsentlig del avser förvaltning av fastigheter. Några uttalanden om vad som menas med väsentlig del och hur denna ska fastställas framgår inte. Efter vilka grunder ska jämförelsen ske? Gäller antal anställda, omsättning, resultat eller balansomslutning vid en sådan jämförelse? Praxis får uppenbarligen bestämma detta och omsättningssummorna kombinerade med en helhetsbedömning torde vara närmast till hands. I lagen anges som en grundläggande förutsättning att aktieägaren bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för att en aktie ska kunna få karaktären av lageraktie. Vidare måste bedömas om någon fastighet i företaget skulle ha fått karaktären av omsättningstillgång om aktieägaren själv förvärvat den. I det fall någon, dvs. minst en, av fastigheterna i det fastighetsförvaltande företaget skulle ha utgjort lagertillgång vid ett tänkt direktförvärv är denna grundläggande förutsättning uppfylld. Den omständigheten att det fastighetsförvaltande företaget innehar både fastigheter, som skulle utgjort lagertillgångar om de innehafts direkt av ägaren, och andra fastigheter förändrar inte bedömningen. Så länge en fastighet finns som skulle utgjort lagertillgång i aktieägarens hand, är aktierna lagertillgångar. Regeln kan synas sträng. En skattskyldig som har ett betydande aktie- eller andelsinnehav torde dock i allmänhet ha möjlighet att påverka sammansättningen av de av det fastighetsförvaltande företaget ägda fastigheterna Förutsättningar I lagen har angetts tre förutsättningar för att lageraktie/andel ska anses föreligga (27 kap. 6 IL). Det krävs att någon av de tre förutsättningarna är uppfylld. Förutsättningarna har det gemensamt att det kräver att ett visst mått av inflytande ska finnas i det ägda företaget. Det första fallet är att företaget är ett fåmansföretag och den skattskyldige är företagsledare i företaget eller make till företagsledare.

15 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1471 Intressegemenskap Andel i handelsbolag Fastighet i handelsbolag Vad som menas med fåmansföretag och företagsledare i sådant företag anges i 56 kap. IL. Det andra fallet är att intressegemenskap eljest råder mellan den skattskyldige och företaget. Med intressegemenskap avses att ägarföretaget och det fastighetsförvaltande företaget är moder- eller dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning. Med uttrycket under i huvudsak gemensam ledning torde menas ett inflytande motsvarande det som följer av koncernförhållande enligt ABL (dvs. i regel mer än 50 procent av röstetalet) men där en annan än ett aktiebolag är ägare. Man kan anta att lagertillgång föreligger om man direkt eller indirekt disponerar mer än 50 % av röstetalet. Utövar någon ett bestämmande inflytande, trots att han inte har röstmajoritet, får sådan intressegemenskap också anses föreligga att det är fråga om aktier som är lagertillgångar. Det tredje fallet är att andel blir lagertillgång om företaget är ett handelsbolag. Andelar i ett fastighetsförvaltande handelsbolag blir alltså lagertillgångar om bolagets fastigheter skulle ha utgjort sådana tillgångar vid direktinnehav. En andel i handelsbolag kan redan enligt det föregående fallet få karaktär av lagertillgång. Till skillnad från de två föregående fallen utgör andelar i handelsbolag alltid lagertillgångar om de ägs av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Storleken av andelsägarens inflytande har inte någon betydelse. Andelen blir en lagertillgång oavsett hur ringa andelen i bolaget är. I detta fall omfattas alltså inte bara handelsbolag som är fåmansägt utan även handelsbolag med ett stort antal delägare. Andelarna betraktas således regelmässigt som en ersättning för direkt ägda fastigheter. Av detta följer att andelen i ett fastighetsförvaltande handelsbolag som innehas av maken till en byggmästare behandlas som lagertillgång i näringsverksamhet. Det är inte bara andelen i ett handelsbolag som anses som lagertillgång. Även de av handelsbolaget ägda fastigheterna anses utgöra lagertillgångar. I 27 kap. 7 IL anges följande I sådana fall som avses i 6 3 ska inte bara andelen i handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren.

16 1472 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse Fastigheter i aktiebolag/ekonomisk förening De av handelsbolaget ägda fastigheterna behandlas som lagertillgångar och beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet vid försäljning. Om sådan regel inte fanns skulle försäljningslikviderna för de av handelsbolaget ägda fastigheterna endast beskattas i inkomstslaget kapital. Detta skulle i sin tur kunna leda till att en del av den verkliga vinsten i byggnadsrörelsen skulle kunna undgå beskattning. En bolagsman som driver byggnadsrörelse beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för sin andel av det fastighetsförvaltande handelsbolagets inkomst då den fastighet säljs, som skulle utgjort lagertillgång för delägaren. Detta gäller även om annan bolagsmans del av vinsten kan komma att beskattas i inkomstslaget kapital. Ett fastighetsförvaltande aktiebolags/ekonomisk förenings fastigheter är anläggningstillgångar. Eventuell vinst vid försäljning beskattas såsom all övrig inkomst för den juridiska personen i inkomstslaget näringsverksamhet. Den risk för skattelättnad som anses kunna uppkomma för handelsbolag föreligger inte för aktiebolag/ekonomisk förening. Sammanfattning av indirekt ägande Fastighetsförvaltande bolag/förening Fastighetsförvaltande handelsbolag Aktie/andel Omsättningstillgång Andel i handelsbolag Omsättningstillgång Fastigheterna i det fastighetsförvaltande företaget Anläggningstillgång Omsättningstillgång Skattepliktig utdelning på lageraktier Som framgår av 24 kap. 15 och 16 IL föreligger inte skattefrihet för utdelning på aktier som skattemässigt utgör lagertillgångar. Aktier som skattemässigt utgör lagertillgångar finns hos bl.a. företag som bedriver värdepappersrörelse samt hos byggnadsföretag och företag som bedriver handel med fastigheter. En konsekvens av att utdelningar på lageraktier alltid är skattepliktiga är, att utdelningen kan bli föremål inte bara för dubbelbeskattning utan också för kedjebeskattning. Orsaken till att lageraktier behandlas annorlunda än andra aktier genom att de kan bli föremål för kedjebeskattning finns för värdepappersrörelsen att söka i neutralitetsaspekten. För byggnadsföretag liksom företag som handlar med fastigheter följer kedjebeskattningen av att byggmästarvinsten respektive handelsvinsten på fastig-

17 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1473 Byggnadsföretag och företag som bedriver handel med fastigheter hetsförsäljningen ska beskattas fullt ut med nominella belopp. Sistnämnda motiv försvagades emellertid genom 1990 års skattereform, eftersom fastigheterna i lagerbolagen vid avyttring fortsättningsvis skulle beskattas nominellt och det endast i de fall övergångsbestämmelserna angav fanns möjlighet att tillämpa indexuppräkning. Före 1990 års skattereform kunde lagerbolaget däremot i vissa fall sälja fastigheten skattefritt p.g.a. indexuppräkning. Vinsten på fastighetsavyttringen kunde sedan delas ut till moderbolaget, som var ett byggnadsföretag eller ett företag som handlade med fastigheter. Om utdelningen hade kunnat tas emot skattefritt av moderbolaget hade vinsten på fastighetsavyttringen över huvud taget inte beskattats inom bolagssektorn. Om vinsten inte delades ut till moderbolaget utan detta i stället tillgodogjorde sig utdelningen genom att aktierna i lagerbolaget avyttrades skedde full nominell beskattning oavsett om aktierna ägts mer än två år, eftersom de var lageraktier. Lagerandelar i byggnadsföretag och företag som bedriver handel med fastigheter är sådana andelar som kan anses som substitut för en eller flera fastigheter. En allmän definition av begreppet lagerandelar ges i 27 kap. 6 IL för byggnadsföretag och företag som bedriver handel med fastigheter. Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen. Bestämmelsen gäller andelar som förvärvats efter utgången av år 1982 och återspeglar i stort den praxis som utvecklats genom äldre rättsfall. Utgångspunkten är att andelarna ska behandlas på samma sätt som direktägda fastigheter om andelsinnehavet kan ses som ett alternativ till ett direkt ägande. Andelarna ska alltså behandlas som lagertillgångar om fastigheterna skulle varit lagergångar om de innehafts direkt av den skattskyldige. Av detta följer också att ett andelsinnehav som inte kan ses som ett alternativ till direkt innehav av omsättningsfastigheter bör behandlas enligt vanliga regler. En mindre aktiepost i ett börsnoterat fastighetsbolag kan aldrig vara lagerandelar även om aktieägaren bedriver byggnadsrörelse. För byggnadsföretag kan det föreligga svårigheter att avgränsa lagerandelar mot andelar som innehas som ett led i organisationen. När ett byggnadsföretag äger andelar i bolag som i sin tur äger fastigheter måste man fastställa om fastigheterna i det ägda bolagets hand ska behandlas som en lagertillgång eller en anläggnings-

18 1474 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse tillgång. Om det ägda bolaget själv driver eller drivit byggnadsrörelse och fastigheterna hos detta bolag är lagertillgång blir de ägda aktierna hos byggnadsföretaget att betrakta som näringsbetingade aktier. Om däremot det ägda bolagets fastigheter utgör anläggningstillgång och vinstberäkningen vid försäljning sker enligt realisationsvinstreglerna blir aktierna lageraktier. Ett företag som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter anses inte som ett fastighetsförvaltande företag - även om fastighetsinnehavet är omfattande. Det räcker med att det förekommer en enda lagerfastighet för att ett företag ska förlora sin karaktär av fastighetsförvaltande företag och istället anses bedriva rörelse (27 kap. 2 IL och RSV Dt 1983:2). Sammanfattningsvis gäller i princip att karaktären på andelarna bestäms utifrån den ställning fastigheten har i det bolag som byggnadsbolaget äger andelarna i. Är minst en fastighet i det ägda företaget att betrakta som lagertillgång är andelarna anläggningstillgångar hos byggnadsföretaget. Om fastigheterna i det ägda företaget däremot utgör anläggningstillgångar är andelarna lagerandelar hos byggnadsföretaget Värdering av lagertillgångar Allmänt De lagertillgångar vilka återfinns i byggnadsrörelser och näringsverksamhet avseende handel med fastigheter torde kunna hänföras till någon av följande kategorier lager av fastigheter, lager av andelar i fastighetsförvaltande företag. lager av material Lager av fastigheter samt av andelar i fastighetsför valtande företag I det nya skattesystemet finns inte några särskilda värderingsregler för lagerfastigheter och andelar i fastighetsförvaltande företag. De allmänna värderingsreglerna i 17 kap. IL ska tillämpas för lagerfastigheter och liknande tillgångar. Reglerna gäller både för juridiska och fysiska personers fastighetsinnehav. Lagerfastigheter m.m. ska således värderas enligt lägsta värdets princip dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. I anskaffningsvärdet för omsättningsfastigheter som bebyggts i egen regi inräknas såväl direkta som skälig andel av indirekta kostnader. Den särskilda alternativregeln som innebär att vanligt lager får tas upp till 97 % av anskaffningsvärdet får inte

19 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1475 Vad avses med egna fastigheter? Faktiska anskaffningsvärdet tillämpas för lagerfastigheter, lagerandelar och liknande tillgångar (17 kap. 4 IL). Till egna fastigheter bör räknas både färdigställda bebyggda fastigheter och färdigställda byggnader på annans mark samt obebyggda tomter, råmarksområden och fastigheter under ny-, till- eller ombyggnad. I anskaffningsvärdet inräknas, förutom köpeskilling, lagfartskostnad och eventuella rivningskostnader, även direkta och indirekta byggnadskostnader för ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten. Nedlagda kostnader för projekteringsarbeten ska i regel aktiveras och inräknas i anskaffningsvärdet för fastigheten. I anskaffningsvärdet ska vidare inräknas sådana reparationskostnader för vilka direkt avdrag inte har medgetts till följd av bestämmelserna i 19 kap. 3 och IL. Även kostnader för allmänna fastighetstillbehör, byggnadstillbehör och industritillbehör bör inräknas i anskaffningsvärdet för fastigheten. Fastighetens faktiska anskaffningsvärde kan genom de olika delkomponenterna som ska ingå vid värderingen avvika från bokfört värde på kontot fastighet. För fastigheter färdigställda efter utgången av år 1981 bör uppgift alltid kunna lämnas om den faktiska anskaffningskostnaden för fastigheten. En schablonregel kan tillämpas för fastigheter färdigställda tidigare år för anskaffningsvärdets bestämmande (se Handledning för rörelse- och jordbruksbeskattning vid 1988 års taxering) Lager av material Lager av material ska värderas efter de regler som gäller för lager i allmänhet (17 kap. 3 och 4 IL), dvs. dessa lagertillgångar får dessutom tas upp enligt alternativregeln till 97 % av det samlade anskaffningsvärdet. Till lager av material räknas bl.a. bearbetat eller obearbetat material som ännu inte installerats i fastighet på sådant sätt att det kan anses slutgiltigt anbragt för sitt ändamål. I anskaffningsvärdet för material bör inräknas a. inköpspris samt övriga direkta inköpskostnader som frakt, tull, speditions- och transportförsäkringsavgifter b. till bearbetning av nämnda material hänförliga löner och andra ersättningar till arbetare och arbetsledare på platsen

20 1476 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse c. kostnader hänförliga till färdigställda legoarbeten i samband med bearbetning. Värdet av eget arbete tas upp Värdering till marknadsvärde Vinstpåslag ska ske avseende fastighet som inte är tillgång i näringsverksamhet Vinstpåslag ska inte ske avseende tillgång i näringsverksamhet Varor av ringa värde Ränta på eget kapital Byggnadsarbete på egen fastighet Det förekommer att skattskyldig, som bedriver byggnadsrörelse, utför arbeten på en egen fastighet som inte utgör omsättningstillgång. I 27 kap. 8 IL finns bestämmelser om hur beskattning ska ske i sådana fall. För att de byggnadsarbeten som utförts i byggnadsrörelse på egna anläggningsfastigheter inte ska undgå byggmästarbeskattning har regler om uttagsbeskattning införts. Numera förändras inte karaktären av en fastighet genom att byggnadsarbeten utförs. I stället för den smitta som före taxeringsåret 1984 inträdde sker uttagsbeskattning avseende arbeten på anläggningsfastigheter (prop. 1980/81:68 s. 163 ff). Värdet av arbetet tas upp som intäkt av näringsverksamhet och beräknas enligt 22 kap. 7 och 61 kap. 2 IL till marknadsvärdet. Detta gäller såväl kostnader för varor, material, löner som den skattskyldiges arbetsinsats i normalfallet. Vinstpåslag ska ske om arbetena utförs på en fastighet som ej ingår i byggnadsrörelsen, men som ägs av delägare/närstående. Detta bekräftas av rättsfallet RÅ :65. I nämnda rättsfall hade ett byggmästarbolag byggt en villa på en aktieägaren (tillika VD) tillhörande tomt. Vid beräkning av den skattepliktiga förmånen som han åtnjutit ansågs, att i entreprenadkostnaden bort inräknas entreprenadsarvode. Om uttagsbeskattningen avser arbete på en anläggningsfastighet som ingår i byggnadsrörelsen, exempelvis driftfastighet, ska pålägg för vinst eller avdrag för förlust inte ske vid saluvärdets bestämmande. Nedlagda kostnader, ränta på eget kapital nedlagt i produktionsapparaten samt värdet av eget arbete är marknadsvärdets beståndsdelar. Detta gäller oavsett i vilken företagsform byggnadsrörelsen bedrivs. 27 kap. 8 IL behandlar frågan om beskattning av eget arbete i en direkt, eller genom ett handelsbolag, bedriven byggnadsrörelse. Värdet av eget arbete tas endast upp som intäkt om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet. Begreppet ringa värde avseende varuuttag ur sådan rörelse är belopp under 500 kronor. Hänsyn ska även tas till rabattutnyttjande. Vid värderingen ska hänsyn tas även till ränta på eget kapital. Enligt 7 kap. 5 ML förstås med sådan ränta en beräknad ränta på kapital,

21 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 1477 Fåmansaktiebolag särskild reglering Slumrande byggnadsrörelse Delägarens beskattning Uppgiftsskyldighet annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än lagertillgångar som används för tjänsterna. Det utförda arbetet ska uttagsbeskattas oavsett om beloppet i sin tur är direkt avdragsgillt för mottagaren eller inte (t.ex. reparationsarbeten på näringsfastighet). Ovanstående bestämmelser gäller oavsett om den skattskyldige bedriver sin byggnadsrörelse i enskild firma eller i handelsbolagsform. Hur beskattningskonsekvenserna blir när ett fåmansaktiebolag utför byggnadsarbeten på en anläggningsfastighet som tillhör delägare i bolaget eller honom närstående, och marknadsmässig ersättning för arbetena inte har betalats, är inte särskilt reglerat i lagtext förutom de allmänna reglerna om marknadsmässigt pris i 61 kap. IL. Även här föreligger ett uttag. Värdet av den skattskyldiges egen arbetsinsats bör räknas med endast om denna kostnadsförts i bolaget. Värdet av uttaget intäktsförs i bolaget. I gengäld är bolaget berättigat till avdrag såsom för lön till mottagaren. En förutsättning för detta är att mottagaren är anställd i bolaget. Är så inte fallet men denna är delägare blir det i stället fråga om utdelning (RÅ83 1:48). I rättsfallet har byggmästare vid uppförande av villa åt sig mot betalning anlitat ett av honom helägt byggnadsaktiebolag. Han har själv på fritiden utfört arbeten på villan. Värdet av hans arbetsinsats har inte ansetts utgöra skattepliktig inkomst av tjänst. En fåmansbolagsägare bedrev byggnadsrörelse genom ett aktiebolag. På sin fritid arbetade han ca 800 timmar under två år på sin egen villafastighet. Hans aktiebolag fakturerade honom för material m.m. med ca kr. Kammarrätten konstaterade att fastigheten inte utgjorde lagertillgång. På grund härav kunde inte - utan uttryckligt stöd i gällande praxis - enbart den omständigheten att bolaget utfört arbete på fastigheten medföra att fåmansbolagsägaren skulle anses ha bedrivit en egen självständig byggnadsrörelse vid sidan av aktiebolaget. Med hänsyn härtill förelåg inte förutsättningar att ta upp värdet av fåmansbolagsägarens eget arbete på fritiden som intäkt i byggnadsrörelse (KRSu, dom , mål nr ). Kammarrätten ansåg följaktligen inte att fåmansbolagsägaren bedrev någon slumrande byggnadsrörelse. Mottagaren beskattas för uttaget under inkomst av tjänst eller, om det är fråga om utdelning, under inkomst av kapital Enligt 4 kap. 1 LSK är den som är skyldig att avge självdeklaration även skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för deklarationsskyldighetens fullgörande och för kontroll därav.

15 Underprisöverlåtelser

15 Underprisöverlåtelser 15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,

Läs mer

8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse

8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 217 8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 8.1 Byggnadsrörelse och handel med fastigheter 27 kap. IL 26 kap. 12 IL 17 kap. IL 44 kap. 21-22 IL prop. 1980/81:68 s. 148-166, SkU25 prop.

Läs mer

9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 261 9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 56 kap. IL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 FiU 1996/97:20, prop. 1996/97:150 SkU 1998/99:5, prop. 1998/99:15 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 SkU

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

13 Hyresfastigheter m.m.

13 Hyresfastigheter m.m. 13 Hyresfastigheter m.m. Hyresfastigheter m.m. 979 Uthyrt småhus Bokföringsmässig grund Fiktiv värdeminskning Hyresersättning m.m. 13.1 Allmänt De avsnitt i handledningen som behandlar redovisning, intäkter,

Läs mer

40 Fastighetsskatt - privatbostad

40 Fastighetsskatt - privatbostad Fastighetsskatt - privatbostad 659 40 Fastighetsskatt - privatbostad Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt prop. 1984/85:18 och 70 prop. 1989/90:110 s. 505-511, 731-732, bil. 3 s. 142-144, SkU30

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129 Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

23 Jämkning av ingående moms

23 Jämkning av ingående moms Jämkning av ingående moms, Avsnitt 23 623 23 Jämkning av ingående moms 23.1 Allmänt om bestämmelserna Som ett led i anpassningen av den svenska mervärdesskattelagstiftningen till EG:s sjätte direktiv infördes

Läs mer

16 Uttag ur näringsverksamhet

16 Uttag ur näringsverksamhet Uttag ur näringsverksamhet 1083 16 Uttag ur näringsverksamhet prop. 1989/90:110 s. 320-321, 556-558, 591-592, 655, 660 och 693, SkU30 prop. 1990/91:166 s. 63-64, SkU29 prop. 1990/91:167 s. 12-21, 24-27,

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

16 Uttag ur näringsverksamhet

16 Uttag ur näringsverksamhet 16 Uttag ur näringsverksamhet 285 22 kap. IL 23 kap. IL 27 kap. 8 IL 61 kap. 2 IL Prop. 1989/90:110 s. 320 321, 556 558, 591 592, 655, 660 och 693, SkU30 Prop. 1990/91:166 s. 63 64, SkU29 Prop. 1990/91:167

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital 23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

27 Avyttring av fastigheter

27 Avyttring av fastigheter Avyttring av fastigheter 513 27 Avyttring av fastigheter Fysiska personer Juridiska personer Handelsbolag Fastighet utomlands Avyttring Med avyttring avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag

Läs mer

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter

Läs mer

17 Näringsbidrag m.m.

17 Näringsbidrag m.m. 17 Näringsbidrag m.m. Näringsbidrag m.m. 1103 prop. 1973:190, bet. 1973:SkU71, Ds B 1981:17, prop. 1982/83:94, bet. 1982/83:SkU44 prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SOU 1989:34 prop. 1996/97:12 s.46

Läs mer

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016 R-2005/1802 Stockholm den 30 mars 2006 Till Finansdepartementet Fi2005/6016 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över Vissa företagsskattefrågor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

7 Inkomster som är skattefria

7 Inkomster som är skattefria Inkomster som är skattefria 111 7 Inkomster som är skattefria 8 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 92-105 SOU 1997:2, del II s. 65-78. All inkomstbringande verksamhet som inte är uttryckligt undantagen

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

10 Inventarier och immateriella rättigheter

10 Inventarier och immateriella rättigheter Inventarier och immateriella rättigheteter 937 10 Inventarier och immateriella rättigheter 10.1 Gränsdragning I äldre skattelagstiftning medgavs inte avdrag för värdeminskning på inventarier i inkomstslaget

Läs mer

2 Handelsbolag Sammanfattning

2 Handelsbolag Sammanfattning 77 2 Handelsbolag 5 kap. 1 och 3 IL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 s. 589 f, 592-596, 646-647, 766-767 SkU 1993/94:15, prop. 1993/94:50 s. 241

Läs mer

7 Inkomster som är skattefria

7 Inkomster som är skattefria Inkomster som är skattefria 77 7 Inkomster som är skattefria 8 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 92-105 SOU 1997:2, del II s. 65-78. Sammanfattning All inkomstbringande verksamhet som inte är uttryckligt

Läs mer

8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse

8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 205 8 Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse 27 kap. IL 26 kap. 12 IL 17 kap. IL 44 kap. 21 22 IL prop. 1980/81:68 s. 148 166, SkU25 prop. 1989/90:110 s. 576 578, 658 661, SkU30 SOU 1977:86

Läs mer

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Handelsrätt Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Författare Anders Tykesson Nina Uusivirta Jenny Widell

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38 Målnummer: 1716-93 Avdelning: pl Avgörandedatum: 1996-06-14 Rubrik: En person, som vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet med Kenya ansetts ha hemvist

Läs mer

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning

Läs mer

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2008/2857 103 33 Stockholm Stockholm, 2008-06-05 REMISSYTTRANDE FÖRÄNDRADE UNDERPRISREGLER FÖR HANDELSBOLAG M.M. INEDNING

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 Målnummer: 3111-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-04-18 Rubrik: Lagrum: En ideell förenings utbildningsverksamhet har ansetts bestå till en del av verksamhet

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital * Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid överlåtelser till underpris; SFS 1998:1600 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

UTSKICK Nr 15 2014-10-13

UTSKICK Nr 15 2014-10-13 SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Boka en dag fylld av skattenyheter. UTSKICK Nr 15 2014-10-13 Skatteförenklingsutredningen, SOU 2014:68, har lämnat sitt slutbetänkande.

Läs mer

3 Om dödsbobeskattning

3 Om dödsbobeskattning Om dödsbobeskattning 1369 3 Om dödsbobeskattning 4 kap. IL prop. 1993/94:50 prop. 1999/2000:2 Sammanfattning Nya regler sedan 1988 Juridisk person 3.1 Allmänt om dödsbo För dödsfallsåret läggs den avlidnes

Läs mer

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande. HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 397 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får enligt 59 kap. 2 göras för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget P-sparkonto.

Läs mer

646 Sakregister. Egna aktier avyttring av, 49 förvärv av, 48 Ekonomisk förening, 23 Enskild egendom, 123 Expansionsfond, 151

646 Sakregister. Egna aktier avyttring av, 49 förvärv av, 48 Ekonomisk förening, 23 Enskild egendom, 123 Expansionsfond, 151 645 Sakregister A Ackord, 521 Ackumulerad inkomst, 158 dödsbo, 158 Aktiebolag, 23 Aktier och andelar i fastighetsförvaltande företag, 229 andel i handelsbolag, 231 byggnadsarbete på egen fastighet, 236

Läs mer

Skatteregler för samfälligheter

Skatteregler för samfälligheter Skatteregler för samfälligheter Broschyren behandlar de skattefrågor som är aktuella för samfälligheter och deras delägare. Här behandlas således, förutom inkomstskattefrågor, även deklarations- och kontrolluppgiftsskyldighet,

Läs mer

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) 2007-06-26 F O N D B O L A G E N S REMISSYTTRANDE Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 115

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 115 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 115 Målnummer: 3385-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-12-20 Rubrik: Fördelningen av resultat i handelsbolag har frångåtts vid taxeringen då den framstod som

Läs mer

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:

Läs mer

29 Trav- och galoppsportverksamhet

29 Trav- och galoppsportverksamhet Trav- och galopp Avsnitt 29 621 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex. vanlig fritidsridning,

Läs mer

Introduktionsföreläsning till skatterätten

Introduktionsföreläsning till skatterätten Uppsala universitet Juridiska institutionen Mattias Dahlberg, prof. i finansrätt Introduktionsföreläsning till skatterätten Föreläsningens delar 1. Skatterättens grundfrågor 2. Skattefria inkomster 3.

Läs mer

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Lagrådsremiss Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 maj 2011 Anders Borg Pia Gustafsson

Läs mer

11 Fastigheter, byggnader

11 Fastigheter, byggnader Fastigheter, byggnader 955 11 Fastigheter, byggnader Fastighet Byggnad 11.1 Allmänt om fastigheter och byggnad Vad som ska betecknas som fastighet och ingå i denna har betydelse vid beräkning av kapitalvinst

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:33

Regeringens proposition 2004/05:33 Regeringens proposition 2004/05:33 Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter Prop. 2004/05:33 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 oktober 2004 Göran Persson

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 Målnummer: 1218-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-14 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Bilaga till avsnitt 6.13 Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Innehållsförteckning Bilaga

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska

Läs mer

De nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag

De nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Erik Bårdskär De nya 3:12-reglerna förändringar och dess konsekvenser för ägare av fåmansföretag Examensarbete 20 poäng Handledare: Christina Moëll Skatterätt

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel * I detta meddelande finns information om de regler som gäller för utfärdande och återkallelse

Läs mer

Dnr 2012-390 2013-10-31 D 13

Dnr 2012-390 2013-10-31 D 13 Dnr 2012-390 2013-10-31 D 13 D 13 Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son varning. 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har tagit emot en underrättelse

Läs mer

29 Trav- och galoppsportverksamhet

29 Trav- och galoppsportverksamhet Trav- och galoppsportverksamhet, Avsnitt 29 653 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex.

Läs mer

2006-03-29 AdmD 2-2006. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

2006-03-29 AdmD 2-2006. Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRAND YTTRANDE 2006-03-29 AdmD 2-2006 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Vissa företagsbeskattningsfrågor (SOU 2005:99). Slutbetänkande av 2002 års företagsskatteutredning (Fi2005/6016)

Läs mer

4.1 4.2 Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel.

4.1 4.2 Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel. R-2005/0198 Stockholm den 29 mars 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/522 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över utredningen Reformerad ägarbeskattning

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal Leasingavtal, Avsnitt 10 145 10 Leasingavtal Rekommendationen behandlar redovisning av samtliga leasingavtal med undantag för avtal avseende exploatering och utnyttjande av naturresurser samt olika licensavtal,

Läs mer

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING avseende ERBJUDANDE FRÅN NORDIC LEISURE AB (PUBL) TILL AKTIEÄGARNA I BETTING PROMOTION SWEDEN AB (PUBL) Tillägg till Erbjudandehandling avseende erbjudande till aktieägarna

Läs mer

meddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, 802014-1167 131 88 Stockholm SAKEN Inkomsttaxering 2003

meddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, 802014-1167 131 88 Stockholm SAKEN Inkomsttaxering 2003 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, 802014-1167 131 88 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1 Målnummer: 4659-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-20 Rubrik: Lagrum: En person som är anställd som personlig assistent åt sin

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Björn Sahlin Advokatfirman Wåhlin HB Box 11909 404 39 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 Målnummer: 4131-93 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-04-28 Rubrik: Ett aktiebolag avsåg att överföra medel till en vinstandelsstiftelse för att av stiftelsen

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 2 Lagregler och allmänna råd (BFNAR 2002:5)... 2 Tillämplighet... 2 Skyldighet

Läs mer

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Helena Carlsson Tillämpade studier, 20p. HT 2006 Handledare: Robert Påhlsson Innehåll Förkortningar... 4 1 Inledning...5 1.1 Syfte...5 1.2

Läs mer

Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte

Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte Juni 2008 1 Sammanfattning I denna promemoria föreslås att det i syfte att bl.a. underlätta

Läs mer

Om skatterättslig tillgångspaketering

Om skatterättslig tillgångspaketering LIU-IEI-FIL-A--14-01667--SE Om skatterättslig tillgångspaketering Acquisition of assets from an income tax perspective asset bundling in companies in comparison to direct acquisition Hanna Danielsson Schöld

Läs mer

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till

Läs mer

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen 21 1 Inledning Hemvistprincipen Källstatsprincipen Denna handledning behandlar internationell beskattning. Uttrycket innefattar de svenska interna reglerna för beskattning av i Sverige bosatta eller hemmahörande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

13 Hyresfastigheter m.m.

13 Hyresfastigheter m.m. Hyresfastigheter m.m 179 13 Hyresfastigheter 2 kap. 16 IL 8 kap. 31 IL 16 kap. 21 IL 18 kap. 10 IL 19 kap. 2, 3, 16 IL 20 kap. 6,12, 14 IL 29 kap. 14 IL 42 kap. 33 IL 45 kap. 14, 33 IL SOU 1997:2, del

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial och diskussionsunderlag för kompanjoner som skall skriva kompanjonsavtal Att driva

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33 Målnummer: 3778-98 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-06-01 Rubrik: Bidrag från Europeiska socialfonden och från Arbetsmarknadsverket som betalats ut till ett

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Beskattning av skalbolag - praktiska tillämpningsproblem

Beskattning av skalbolag - praktiska tillämpningsproblem JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Henjeby Beskattning av skalbolag - praktiska tillämpningsproblem Examensarbete 20 poäng Handledare Professor Sture Bergström Skatterätt VT 2004 Innehåll

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126 402 23 Göteborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126 402 23 Göteborg Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 oktober 2013 Ö 5529-12 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Pergam Förvaltning Aktiebolag, 556364-0548 Box 5126

Läs mer

4 Värderingsenhet. 4.1 Allmänt. 4.2 Småhus. Värderingsenhet Avsnitt 4 99. Allmänna regler

4 Värderingsenhet. 4.1 Allmänt. 4.2 Småhus. Värderingsenhet Avsnitt 4 99. Allmänna regler 4 Värderingsenhet Värderingsenhet Avsnitt 4 99 4.1 Allmänt Allmänna regler 6 kap. 1 FTL Värderingsenhet är den egendom som skall värderas för sig. En värderingsenhet skall endast omfatta egendom som ingår

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113 Målnummer: 4800-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-12-16 Rubrik: Lagrum: Bolag, som sålt prenumerationer på allmänna nyhetstidningar och utländska periodiska

Läs mer