1. KVALITETSREDOVISNING Läsåret KUBIKSKOLAN i Helsingborg Grundskola skolår 6-9 Skolchef Lars Dalesjö. 3.

Transkript

1 1. KVALITETSREDOVISNING Läsåret KUBIKSKOLAN i Helsingborg Grundskola skolår 6-9 Skolchef Lars Dalesjö 3. Förutsättningar Kubikskolan är en högstadieskola skolår 6-9 med matematisk/ naturvetenskaplig profil. Vi är en fristående skola och är inne på vårt tolfte verksamhetsår. Läsåret har inneburit en stor förändring. Vi har startat en parallell verksamhet i Fredriksdalsskolans lokaler höstterminen Kommunen har lagt ner Fredriksdalsskolans högstadium och Kubikskolan har i den nya verksamheten dels tagit in elever från vår egen kö, dels tagit över de elever som så önskat från Fredriksdalsskolan. Sammanlagt har vi haft 154 elever fördelade på sju klasser i vår gamla verksamhet, som vi benämner Kvadraten, och 103 elever fördelade på sex klasser i den nya verksamheten som vi kallar Pyramiden. Varje enhet har sitt lärarlag och sin organisation för att vi fortfarande betonar vikten av den lilla enheten där varje elev är sedd och bekräftad. Det lilla skolformatet ger oss en god överblick och en samlad bild av skolverksamhetens samtliga områden; kunskapsinhämtning, elevvård, pedagogiskt utvecklingsarbete, faktorer som påverkar hälsa och arbetsro, trygghet och trivsel. Vi har goda möjligheter att upptäcka och åtgärda brister hos individen. Skolan sätter snabbt in extra resurser åt elever som har svårt att nå målen. Kvaliteten på läromedel är hög och litteratur köps in regelbundet. Kubikskolan är en datortät skola. Eleverna får god datorvana vilket märks i den dagliga verksamheten. Eftersom skolan har en matematisk/naturvetenskaplig inriktning används skolans val bl a till algebrakurser och datakunskap. Periodvis nivågrupperas matematikundervisningen. Även engelskan förstärks, dock i mindre omfattning, genom att eleverna i nian kan välja att läsa antingen basengelska eller gymnasieengelska under en period. Vi har stor tilltro till att läraren är en viktig person i klassrummet i sin roll som inspiratör, coach, förebild och samtalspartner. Eleverna arbetar i regel i ett gruppsystem som förändras var tredje vecka ett sätt att stärka elevens förmåga att samarbeta med alla i klassen. Vi har välutbildad personal med hög ämneskompetens. Sjukfrånvaron är låg. Våra två arbetslag träffas varannan vecka var för sig. Några gånger per termin träffas samtlig personal. Personalkonferensernas diskussioner

2 och beslut protokollförs detaljerat, skickas via mail samma dag och det innebär att samtlig personal ständigt håller sig ajour med vad som händer i skolverksamheten. En viktig grundpelare i Kubikskolans filosofi är att även skolledningen undervisar och därmed har god insikt i svårigheter och problem som möter personal och elever. Vi har under innevarande läsår fått tillgång till egna specialsalar i samtliga ämnen. Vi har en utmärkt utemiljö där eleverna gärna vistas runt pingisbordet, på fotbolls-, basket- och landhockeyplanerna eller bara umgås med varandra på våra skolgårdar. Eleverna på Kubikskolan kommer från många olika miljöer och vi har en etnisk och socioekonomisk bredd i klasserna. Många elever har cykelavstånd till skolan men vi har också elever från orter utanför Helsingborg. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Samtlig personal, alla elever och föräldrar bidrar med underlag till kvalitetsredovisningen. Personalkonferensen varannan vecka innehåller punkter där Kubikskolans kvalitet är i fokus på olika sätt; samtal, diskussioner, förslag på åtgärder, enkäter etc. Fasta punkter på dagordningen är frågor som behandlar elevärenden, arbetsmiljö, kunskapsutveckling och likabehandling. Personalen utvärderar läsårets lokala mål i slutet av vårterminen och föreslår nya inför kommande läsår. Även skolledningen utvärderas av personalen i slutet av vårterminen. Föräldrarna har synpunkter på skolans verksamhet vid fyra tillfällen per läsår i samband med utvecklingssamtalen och föräldramötena. De här utvärderingarna fokuserar på skolans prioriterade läsårsmål och på mål i likabehandlingsplanen. De genomförs mestadels som anonyma enkäter men också i samtalsform och ibland i små grupper där man tillsammans formulerar sina svar. Oftast får föräldrarna feedback i form av sammanställningar som skickas hem. Klassföreståndarna lyfter regelbundet fram skolans mål och i samtal eller loggboksform ger eleverna sina synpunkter. Enstaka upplevelser; utflykter, idrottsdagar, temadagar utvärderas regelbundet och ofta med fokus på stämningar eller relationer inom den lilla grupp som utgjort en tillfällig arbetsenhet. Klassråd, elevråd, kamratstödjare bidrar också med kunskaper som ger indikation på skolans kvalitet. Anonyma enkäter med samma frågeställningar som föräldrarna fått är återkommande rutin för eleverna.

3 Undervisande lärare har i sitt uppdrag att regelbundet utvärdera sitt arbete med eleverna. Det handlar om klassrumsklimatet, relationer, undervisningens kvalitet, inlärningsaspekter, elevinflytande. Många använder loggboken som kommunikationsmedel med eleverna. Det ger en god möjlighet att ge personlig respons tillbaka till varje individ. Ibland vill man åstadkomma en mer anonym situation och då besvarar eleverna frågeställningar utan att ange sina namn. Även här är det intressant för eleverna att få feedback där läraren har sammanställt vad klassen tycker. Skolledningen genomför klassrumsobservationer, då samspelet mellan lärare elev och elev-elev studeras. Fokus vid dessa tillfällen läggs oftast på lärande och miljö. Är elever och personal engagerade i arbetet? Har vi på skolan en lugn och trygg inlärningsmiljö? Behandlar vi varandra väl? Resultaten av utvärderingar vi gör redovisas på personalkonferenserna. I de fall vi upptäcker svagheter och brister i vår verksamhet diskuterar vi tillsammans lämpliga åtgärder. Det kan handla om omedelbara konkreta insatser, stödundervisning, samtal i klassråden, ökad vuxennärvaro under raster, idéer om ökat elevinflytande etc. Mer långsiktiga åtgärder kan vara att t ex arbeta fram metoder för att eleven ska förstå mål och hitta strategier för effektiv inlärning, fortbildning för personalen på olika områden, idéer om nya mål inför kommande läsår. 5. Åtgärder för utveckling från föregående läsårs kvalitetsrapport Eftersom vi fått en helt ny läroplan, LGR 11, och ett nytt betygssättningssystem har vi under läsåret 11/12 arbetat intensivt med att tolka och förstå vilka konsekvenser läroplanen och betygssystemets mer detaljerade skala har för pedagoger och elever. Vi beslöt att fortsätta arbetet med tydliga pedagogiska planeringar, att utveckla vårt arbete med matriser och samla på oss elevexempel under läsåret. Ur elevproducerade texter hittar vi tydliga exempel på olika betygsnivåer. Vi har under konferenstid och studiedagar arbetat med begreppen formativ och summativ bedömning. Vi har koncentrerat oss på att hitta redskap för att ge både elever och föräldrar en tydligare information om elevens utvecklingsnivå. Vi har poängterat portfolions betydelse för att följa kunskapsutvecklingen. Vi har utvecklat vårt intranät som kommunikationsmedel till hemmen. Att bibehålla en trygg och positiv skolmiljö och att fokusera på effektiv inlärning har också varit viktiga inslag under läsåret 11/12.

4 Prioriterade mål inför läsår 11/12: ELEVDEMOKRATI LÄRANDE Vi fördjupar vår delaktighet i undervisningen; innehåll, planering, redovisningsformer, utvärdering och självutvärdering av de mål vi satt upp Vi arbetar effektivt under lektionerna, tidsplanerar och sköter vår läxläsning Vi kommer väl förberedda till lektionerna MILJÖ Vi skapar en trygg och positiv skolmiljö Vi har en vänlig attityd mot varandra och använder ett trevligt språk Vi hjälps åt att hålla rent och snyggt både ute och inne 6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Kubikskolans måluppfyllelse är hög på många områden. Vi jämför oss hela tiden med tidigare resultat, med andra skolors resultat, med egna nya mål vi sätter upp. Vi försöker sätta prioriterade mål som är möjliga att utvärdera. Det är lätt att göra statistik på enkla frågor men vi har oftast, i våra enkäter, möjlighet att ge öppna svar och där får vi ovärderlig information om enskilda situationer. Vi vet att sexorna och sjuorna upplevde en bra skolstart. Föräldrarna konstaterade att det är positivt, spännande, utflykten för hela skolan till Ven mycket uppskattad, stor förväntan, spännande med nya kompisar, imponerad av lärarna, trivdes från början trots sin blyghet, ordning och reda, alla månar om varandra, trivdes från första dagen, bra sammanhållning, lugnt, ser fram emot en trevlig tid på Kubiken. Några reflekterade över följande: trångt och stökigt i korridoren på Pyramiden, dålig mat och för lite grönsaker, redan mycket tävlingshets mellan pojkarna, mer samarbete mellan enheterna efterfrågas. Åttornas och niornas föräldrar fick i samband med föräldramötet på hösten besvara enkätfrågor som handlade om trygghet, ev otrygga situationer, trivsel, språkbruk, korrekt behandlade av personalen. Vi använde en femgradig skala där ett var lägst och fem högst. 57 svar kom in.

5 Trygghet Trivsel Korrekt behandlade Några föräldrar skrev att eleverna ibland känt otrygghet i samband med lektioner på Pyramiden och att det finns oro för att lilla kubikandan ska försvinna. Man upplever att elevernas språkbruk gentemot varandra generellt är bra med vissa undantag rätt tufft ungdomsspråk, oftast glimten i ögat, helt inom gränserna, hoppas det är välvårdat. Föräldrarna är överlag mycket nöjda med skolan. I samband med höstens utvecklingssamtal fick föräldrarna ge sin generella uppfattning om man är nöjd med kunskapsinhämtning och kunskapsinformationen på Kubikskolan. 153 svar kom in. Ja svarar 149 föräldrar Nej svarar 3 föräldrar En förälder ligger mittemellan Ja och nej. De flesta föräldrar uppger att de är nöjda med kunskapsnivån deras barn nått, att lärarna ger utmaningar på lämplig nivå, att de är nöjda med de insatser som skolan gjort, att de läser portfolion tillsammans med sina barn och att den är innehållsrik, att det är lätt att få kontakt med personalen. Eleverna fick också under hösten svara på motsvarande frågor som föräldrarna fått. 232 svar. Hur trygg känner du dig på Kubikskolan? 207 svarar med fyra/fem Hur bra trivs du med din klass? 215 svarar med fyra/fem Hur bra trivs du på skolan? 212 svarar med fyra/fem Hur bra trivs du med dina lärare? 208 svarar med fyra/fem Förstår du varför du får de omdömen du får? 203 ja 17 nej Får du den utmaning du behöver? 201 ja 20 nej Får du den hjälp du behöver? 211 ja 17 nej Sköter du din portfolio? 203 ja 28 nej Är du nöjd med Kubikskolan? 212 svarar med fyra/fem På vårterminen gjorde vi en enkät till föräldrarna, i samband med utvecklingssamtalen, där vi frågade dem vilka aktiviteter de deltagit i (föräldramöten, åhörarvecka, utvecklingssamtal, internationella kvällen, julavslutningen). 142 svar kom in. 138 hade varit närvarande vid utvecklingssamtalen, 107 hade närvarat vid föräldramötena. 87 kom till internationella kvällen. 72 kom till julavslutningen 26 hade dykt upp vid något tillfälle under åhörarveckan. 87 hade läst sitt barns portfolio inför utvecklingssamtalet.

6 Skolledningen initierade en stor enkät där varje elev fick utvärdera alla de lärare som undervisade i klassen utifrån följande frågeställningar: Jag har förtroende för min lärare. Jag får utvärdera undervisningen. Jag får arbetsro under lektionerna. Jag tycker läraren tar itu med saker. Jag tycker läraren vet vad jag kan. Jag tycker läraren ger mig bra utmaningar på min nivå. Jag förstår varför jag får de betyg och omdömen jag får. Jag tycker att jag utvecklas i ämnet och blir bättre. De utvärderingarna användes sedan i utvecklingssamtal med respektive lärare som ett av många underlag i samtalen. Personalen uppskattar att skolledarna visar stort förtroende för personalen, är tydliga, närvarande, kunniga, uppmuntrande, varma, generösa, välplanerade, undervisar själva, är öppna för förslag och ger raka besked. Man påpekar att skolan har vuxit väl snabbt, att den nya enheten inte är riktigt inne i skolkulturen än och att det därför blivit vissa kommunikationsproblem. Förutom de stora övergripande enkäterna genomför varje enskild lärare en mängd enkäter som berör enskilda ämnen. Niornas resultat på de nationella proven i engelska, svenska, matematik och fysik och slutbetyg i ämnena redovisas i bilaga 1. Vi har ett internt praosystem där eleverna får hjälpa till med att vara klassrums- och matsalsansvariga två veckor i taget. De flesta gör sitt jobb utan knot. En del behöver påminnas om uppgiften! Personalens upplevelse av de punkter som handlar om att komma väl förberedd till lektioner, läxläsning, lektionseffektivitet är att vi har en stor grupp ambitiösa, målmedvetna och samarbetsvilliga elever som sätter sina mål högt och kämpar för att nå dem, men vi har också under läsåret haft elever som behöver fokusera mer på grundläggande förutsättningar. När vi får kontakt med f d elever kan vi konstatera att de är mycket nöjda med sin tid på Kubikskolan och den kunskap de bär med sig. Vi känner till under vilka lektioner det är studiero och var vi måste förbättra situationen. Vi vet att vi måste arbeta med elevernas språkbruk även om majoriteten av våra elever har ett vårdat språk och en omtänksam attityd. 7. Normer och värden Kubikskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har följande övergripande vision:

7 På Kubikskolan ska varje elev uppleva trygghet, ömsesidig respekt och studiero. Ingen form av kränkande behandling ska förekomma. Vi har under några läsår brutit ner målen i tre delar: Vi behandlar varandra så som vi själva vill bli behandlade Vi hjälps alla åt att skapa och bibehålla en trevlig miljö Vi känner oss trygga i skolan Under läsåret 11/12 var följande formuleringar i fokus: Ingen ska utsättas för verbala tillmälen Våra elever upplever trygghet, trivsel och god studiero. Vi har ytterst få fall av mobbingtendenser. Vid samtal med eleverna blev det tydligt att de punkter i Likabehandlingsplanen som handlar om kön och sexuell läggning är områden vi behöver arbeta med. Inte för att någon blir utsatt för kränkningar utan därför att några elever i sitt språk använder könsord som tillmälen både allmänt och riktat. När eleverna ska ange vilka trista ord/verbala tillmälen som flyger i luften finns det exempel på könsord, svordomar och några nedsättande uttryck om flickor. Eleverna är rörande överens om att det mesta är på skoj och inte förekommer under lektionerna men här finns det en del att arbeta med nästa läsår. Hur ska vi förändra situationen och nå målen? Någon av skolledarna har en lektion i varje klass både hösttermin och vårtermin då eleverna får samtala, diskutera och göra en skriftlig reflektion kring aktuell situation.. Klassföreståndartiden används delvis till samtal om likabehandling. Vaktande lärare vinnlägger sig om att skapa god kontakt genom närvaro och samtal. Vi äter alla tillsammans i gemensam matsal. Vi har på Kubikskolan ett ständigt pågående förebyggande arbete vilket framgår av Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. 8. Utveckling och lärande/kunskaper När vi upptäcker att en elev kan ha svårt att nå målen för godkänt i något ämne varnas eleven och en åtgärdsplan upprättas. I åtgärdsprogrammet anges detaljerat vad skolan ska göra och vad eleven och hemmet kan bidra med. Vi sätter in stödåtgärder i form av fler lektioner för de elever som ligger i riskzonen. Undervisande lärare kan många gånger inom klassens ram ge eleven annat material eller hjälpa eleven planera mera framgångsrikt.

8 Mentor, elev och föräldrar diskuterar problemen, skriver mål och tidsplan under utvecklingssamtalet och följer upp elevens utveckling vid nästa samtal. Arbetet med hälsa och livsstil pågår hela tiden och de naturorienterande ämnena, idrott och hemkunskap tar ett stort ansvar här. I oktober hade vi två friskvårdsdagar med ett varierat program med nyttig frukost, uteaktivitet, sport, dans och filmer som berör tonåringens vardag. Hälsodagarna är ett återkommande inslag i Kubikskolan. Vi har en vardagstillvaro med mycket utelek/sport. Eleverna tillbringar många längre raster utomhus. Runt pingisborden är trängseln stor. Fotbollsplanen utnyttjas regelbundet precis som basketplanen och landhockeyplanen. Under större delen av året kunde eleverna köpa frukt till självkostnadspris. Åttor och nior lagar sin egen mat en gång i veckan under hemkunskapslektionerna vilket höjer kvaliteten på både mat och måltidsgemenskap. I våra ordningsregler står det att vi är en rökfri skola vilket vi också lever upp till. Vi har läsk- och godisförbud på skolan. 9. Ansvar och inflytande för elever Våra två enheter är så pass små att samtliga lärare har god kännedom om varje elev. Eleverna har tillgång till personalen under hela skoldagen vilket underlättar kommunikation och dialog. Ett av de prioriterade målen under läsåret handlar om elevinflytande och är formulerat så här: Vi ökar vår delaktighet i undervisningen; innehåll, planering, redovisningsformer, utvärdering och självutvärdering av de mål vi satt upp Kubikskolans olika elevgrupper såsom miljöråd, kamratstödjare och elevråd deltar i ett kontinuerligt arbete och påverkar skolan med förslag, idéer och ansvarstagande. Klassråden som är schemalagda en gång i veckan spelar en stor roll i arbetet med elevdemokrati. Klassföreståndaren lyfter målen och lyssnar in elevernas synpunkter. Här kan eleverna komma med synpunkter, kritik, ge förslag på förbättringar. Undervisande lärare har i uppdrag att flera gånger per läsår via loggbok eller på annat sätt ge eleverna en chans att påverka undervisningen med sina idéer. En ständig dialog mellan lärare och elever pågår när det gäller planering, arbetsbörda, lektionsinnehåll, provtillfällen. Eleverna tränas i utvärdering av både egna insatser, kursinnehåll och lektionsupplägg. Här följer några exempel på frågor som eleverna besvarat under innevarande läsår: -Hur ska vi arbeta med nästa kapitel? -Vad vill du ändra på? -Åsikter om provet? -Vad har du lärt dig? -Beskriv stämningen i klassrummet.

9 -Plus och minus med undervisningen. -Jag har lärt mig mycket/lite därför att Årets nior fick sammanfatta sina upplevelser av möjligheterna att påverka, utvärdera och planera sitt arbete. De upplever att de påverkar sin skolvardag, att de ofta får utvärdera men att det ibland inte blir någon förändring. De upplever en press på att prestera men de säger att pressen lägger de ofta på sig själva. De vill när det kommer till kritan inte sänka ribban. 10. Samverkan med hemmet Under läsåret som gått har föräldrarådet träffats några gånger. Rådet är en informell grupp som snabbt kan kallas in vid behov. Varje klass har sina föräldrarepresentanter i rådet. Skolledningen bokar in ett par träffar i läsårsplaneringen. Föräldrarådet önskade inför läsåret att vi införde åhörarveckor då man kan komma oanmäld och vara med om olika lektioner. Vi hade en vecka på hösten och en på våren. Vi kan konstatera att traditionen måste fortsätta och bli mera etablerad i föräldrarnas medvetande. Vår målsättning att träffa alla föräldrar minst fyra gånger per år når vi inte. Även om våra föräldramöten är välbesökta så kommer inte alla. Protokoll som skickas ut hjälper dock till att hålla samtliga föräldrar informerade. Däremot händer det nästan aldrig att vi inte har full uppslutning till utvecklingssamtalen. I elevernas IUP finns en kolumn där föräldrar kan ge synpunkter, ställa frågor till undervisande lärare en möjlighet som en del föräldrar tar vara på. 11. Samverkan (övergångar, samhällsliv, näringsliv, internationellt) Vi tar emot elever från en mängd skolor och har alltid upplevt att vi fått den information vi behöver av avlämnande skola. Vi skickar våra elever vidare till en mängd olika gymnasieskolor och tar alltid del av de studiebesök som erbjuds via kommunen. Några av våra elever väljer förstås fristående gymnasieskolor och även här fungerar kontakten bra. Få av våra elever byter gymnasieskola när de väl börjat och det tar vi som tecken på att de är välinformerade och hamnar rätt. Eleverna har på Kubikskolan prao vid två olika tillfällen; en vecka i åttan och en i nian. Eleverna får själva med föräldrars hjälp ordna sina praoplatser och hittills har det systemet fungerat. 12. Bedömning och betyg Flertalet elever når goda studieresultat vilket avspeglar sig i de nationella proven och slutbetygen läsår nio. Se bilaga 1

10 Några elever deltog i sommarskolan och lyckades den vägen nå målen för godkänt. Tre elever klarade matematiken och en elev svenskan via sommarskolan. Många elever når mycket goda studieresultat. Vi tror att bidragande orsaker till goda resultat är att klasserna är små, att personalen är synnerligen engagerad, att föräldrarna är mycket intresserade av skolan och kunskapsinhämtningen. Vi strävar efter att skapa lugn, ro och trygghet i inlärningsmiljön. En känsla av att det är positivt att utvecklas och lära sig finns i klasserna och eleverna drar varandra med sig i sin strävan att nå högt ställda mål. Erfarenheten från läsårets studieresultat lär oss också att det är av största vikt att tidigt se brister, att skapa åtgärdsprogram i samtliga ämnen och att ha tät kontakt mellan mentor och hemmet när brister har upptäckts. 13. Åtgärder för utveckling Vi utvecklar och förändrar våra prioriterade mål. Vårt viktigaste uppdrag är att ge eleverna goda kunskaper i samtliga ämnen. Vi har under året arbetat fram tydliga pedagogiska planeringar. Vi har arbetat med att informera eleverna genom alltmer utvecklade matriser. Vi fortbildar oss på områden som berör betygssättning i form av formativ och summativ bedömning. Vi har använt studiedagar för att sätta oss in i den nya läroplanens olika kursinnehåll. Vi får en alltmer tydlig information till elever och föräldrar. Vi poängterar portfolions betydelse för att följa kunskapsutvecklingen. Vi ger eleverna instrument för att delta mer aktivt i planering, utvärdering och självutvärdering. Vi har under läsåret utvecklat vårt intranät där elever och föräldrar får fortlöpande information kring arbetet i skolan. Vi har en del kvar att utveckla i det här arbetet. Vi har investerat i interaktiva tavlor i flera klassrum. Under läsåret 12/13 kommer följande mål att prioriteras: ELEVDEMOKRATI LÄRANDE Vi ökar vår delaktighet i undervisningen; planering, redovisningsformer, utvärdering och självutvärdering av de mål vi satt upp Vi arbetar effektivt under lektionerna, tidsplanerar och sköter vår läxläsning Vi kommer väl förberedda till lektionerna Vi tränar på att använda olika studietekniska strategier

11 Vi utvecklar vårt språk genom ett speciellt läsårsprojekt MILJÖ Vi skapar en trygg och positiv miljö Vi har en vänlig attityd mot varandra och använder ett trevligt språk Vi hjälps åt att hålla rent och snyggt både ute och inne 14. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Lars Dalesjö, skolchef Kubikskolan

12 NP resultat och slutbetyg vt A,B,C Bil. 1 Eng 9A NP 9A Slutbetyg 9B NP 9B Slutbetyg 9C NP 9C Slutbetyg MVG VG G IG 1 2 1** 1** Antal elever 22 22* 20* *En elev i 9B har tenterat av engelskan ** En elev i 9C ej gjort NP och ej deltagit i undervisningen Sv 9A NP 9A Slutbetyg 9B NP 9B Slutbetyg 9C NP 9C Slutbetyg MVG VG G Sv2 9 9 IG Antal elever Ma 9A NP 9A Slutbetyg 9B NP 9B Slutbetyg 9C NP 9C Slutbetyg MVG VG G IG Antal elever Fysik 9A NP 9A Slutbetyg 9B NP 9B Slutbetyg 9C NP 9C Slutbetyg MVG VG G IG 4 5 Antal elever Genomsnittsbetyg i klasserna: 9A 265 Högsta betygspoäng 320, lägsta 175 9B 251 Högsta betygspoäng 320, lägsta 165 9C 160 Högsta betygspoäng 260, lägsta 0* *Ett par elever med sporadisk skolgång

13