ÄLVDALENS KOMMUNALA ENERGIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄLVDALENS KOMMUNALA ENERGIPLAN 2004-2005"

Transkript

1 ÄLVDALENS KOMMUNALA ENERGIPLAN

2 INLEDNING Den 30 november 1999 stängdes den ena av Barsebäcks reaktorer av som det första steget i kärnkraftsavvecklingen i Sverige. Som en direkt följd av detta minskas också eltillförseln. Riksdagen vill då ersätta detta bortfall med dels besparing av energi och dels genom ersättning med förnyelsebar energi, som till exempel biobränsle och vindkraft. Bland de första steg som togs var att ge Sveriges kommuner möjlighet att söka bidrag för kommunal energirådgivning. Möjligheten till detta startade 1998 och avlutades vid årets slut 2002, varvid en ny period på fem år tog vid, Energirådgivarens roll blev att informera främst allmänheten om olika uppvärmningssätt och hur man på olika sätt kan hushålla med energi, m.m. För att uppnå en hållbar utveckling med en vettig energianvändning så krävs dock fler åtgärder, främst politiska beslut som kommunens tjänstemän kan använda sig av. Därför finns denna energiplan som vägledning, dels för allmänheten men även för den kommunala organisationen. Den ska även innehålla avsnitt som enkelt kan användas som verktyg i den kommunala beslutsprocessen. Älvdalens kommun Älvdalens kommun upptar nästan en fjärdedel av Dalarnas län, 22%, 6947 km 2. Kommunen består av församlingarna Idre, Särna och Älvdalen som tillsammans hyser ( ) invånare. Det motsvarar cirka 1,1 invånare/km 2. Kommunen är en utpräglad glesbygdskommun med framförallt vinterturism som en av de största näringarna. Andra tillgångar är exempelvis sågverk, verktygsindustri, snickerifabrik och naturbruksgymnasium. Kommunen är också en väldig skogskommun som skulle kunna producera stora mängder bioenergi togs Trängslets vattenkraftverk i bruk. Det är en av Sveriges största jorddammar, 120 m hög, 850 m bred, varvid den 70 km långa Trängsletsjön skapades. Dammen rymmer cirka 0,8 km 3 vatten. ENERGIPLANENS SYFTE Energiplanen ska vara ett obligatoriskt tillbehör i beslutsprocessen i Älvdalens kommunen. Den ska lämna tydliga avtryck i beslut och samhällsplanering. Den ska främja långsiktigt hållbar utveckling, nu och i framtiden. Planen ska även vara tillgänglig för allmänheten så att den på ett positivt sätt främjar energiomställningen på den privata marknaden. Planen ska efter givna tidsintervaller revideras då delmålen förnyas. ENERGIPLANENS MÅL Planen ska främja en minimal energikonsumtion under icke försämrade levnadsförhållanden och verka för en energiomställning som är ekologisk och ekonomisk hållbar. KOMMUNENS ENERGISTATISTIK Bränsleproduktion i Älvdalens kommun Älvdalens kommun är en utpräglad skogskommun och har enorma tillgångar på träbränsle. Men det finns bara ett företag som i något större skala och i kommersiellt syfte förädlar och producerar träbränsle, pellets i detta fall. Vissa trävaruindustriers råvaruspill används oftast för egen del och överskottet säljs vanligtvis vidare, exempelvis till den lokala pelletsproducenten i Älvdalen. Energiproduktion i Älvdalens kommun I Älvdalens kommun framställs el genom vattenkraft. Under ett normalår produceras cirka 1 TWh el i Älvdalen, Spjutmo kraftverk i Mora kommun inräknat. Sveriges totala produktion 1998 uppgick till 140 TWh. För Älvdalens del kan även vindkraft bli aktuellt i framtiden. På Älvdalens utbildningscentrum värms så gott som hela anläggningen upp med pellets som bränsle. Kommunförvaltningens elförbrukning Enligt uppgift, från Ryssa El AB, så använder sig kommunen, i sina byggnader, årligen av genomsnittligen 13,84 GWh el. Kommunens kostnad för el ligger på cirka 9 miljoner kronor per år (sommaren 2003). Kommunförvaltningens energiförbrukning Oljekonsumtionen uppgår i genomsnitt till cirka 600m 3 olja per år. Kommunen betalar cirka, 5 500kr/m 3, november KOMMUNENS BYGGNADER Kommunens byggnader värms i stort sett uteslutande upp med olja och värmepumpar. Energiplanens mål är att fasa ut användningen av olja för uppvärmning. Målet är att årligen minska den generella oljeanvändningen. Detta får då som positiv följd att flera av miljömålen gynnas, bland annat, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, m.fl. En besiktning av kommunens byggnader är genomförd och den ligger till grund för de mål som finns i energiplanen. Älvdalens kommun - 2 -

3 Vad passar för kommunen Kommunens byggnader värms huvudsakligen upp med olja och värmepumpar. Några av oljepannorna skulle kunna konverteras till fastbränsleeldning som till exempel pellets. Fördelen med pellets framför andra fastbränslen är att den inte kräver samma tillsyn som t ex fliseldning. Nackdelen är dock att den kräver mer tillsyn och är utrymmeskrävande för silo. Pellets innebär en ganska hög investeringskostnad för större anläggningar medan villaägare kan komma tämligen billigt undan då enbart brännare i vissa fall är enda investeringen. Av kommunens värmepumpar är en del nya och en del är gamla och borde bytas. Fördelen med värmepumpar jämfört med andra uppvärmningsslag är att de inte behöver mycket tillsyn över huvudtaget, men å andra sidan kräver de en hel del el. I kommunen finns för närvarande ingen utbyggd fjärrvärme. Det är annars ett mycket miljövänligt alternativ för uppvärmning av byggnader. Värmen produceras på en värmecentral och distribueras via kulvert till anslutna byggnader. I och med att värmen produceras enbart på ett ställe, är förutsättningarna mycket större för att uppnå en optimering av förbränningen av bränslet. Som bränsle till fjärrvärme är flis vanligt. OLIKA ENERGIKÄLLOR Det finns olika benämningar på olika energikällor. De benämningar på energikällor som främst förekommer i energiplanen är de förnyelsebara, oändliga, och de fossila, ändliga. Exempel på förnyelsebara energikällor är sol, vind, vatten och biobränslen. Exempel på ändliga är, kol, olja fossilgas, kärnkraft (uran), torv (halvfossilt). Sol Solen, livets och alltings motor. Historiskt sett är solen en av de energikällor som använts under längst tid av människan. Solen är den urkraft som driver allt levande på jorden. Utan den skulle vi inte kunna utnyttja biobränslen, vind- och vattenkraft. Solinstrålningen mot jorden är gånger större än världens totala energiomsättning per år. Solinstrålningen mot jordens yta motsvarar en effekt av 1,37 kw/m 2, men då har endast 70% nått jordytan. I Sverige är den maximala instrålningen mot en yta 1 kw/m 2. Idag tar vi vara på solenergin genom värmeproduktion, elproduktion och som passivt värmetillskott i byggnader. I Sverige används solenergin bland annat till följande: Spannmålstorkning Torkning av flis & torv Värmning av badbassänger Fjärrvärmesystem Värmning av tappvarmvatten under sommarhalvåret Passiv solvärme för uppvärmning av byggnader I Älvdalen har vi en genomsnittlig solinstrålning som motsvarar cirka 900 kwh/m 2, år. På grund av den dyra framställningskostnaden av solfångare och solceller är det i nuläget svårt att få en kommersiellt framgångsrik konkurrens från solenergin. Däremot på platser som inte nås av det allmänna elnätet kan solceller vara ett alternativ till konventionell elproduktion, tillsammans med ett mindre vindkraftverk. Sverige ligger idag i spetsen inom solenergiforskningen och vi kan troligen inom de närmaste åren förvänta oss stora framsteg inom den solenergibaserade forskningen. Vind Under tusentals år har vinden varit av stor vikt för människan. Vid sidan om vindfyllda segel har väderkvarnar använts i Kina och Japan sedan år. Till Sverige kom väderkvarnarna på 1300-talet. Efter oljekrisen 1973 inleddes den sentida vindkraftsexpansionen fanns cirka 10 GW vindkraft installerad i världen. I Sverige fanns 178 MW vilket gav cirka 317 GWh. I Sverige ligger de bästa vindstråken vid kustbanden och i fjällen. Även i Älvdalen finns platser med goda vindförhållanden. För Älvdalen och Sverige är vindkraft ett bra komplement till den utbyggda vattenkraften. I och med att det blåsigaste halvåret infaller under vintern så kan mycket vindel produceras då, i motsats till vattenkraften som då ej får någon naturlig råvarupåfyllning utan blir tvungen att använda den lagrade vattenmassan från sommarhalvåret. Vatten De äldsta vattenkvarnarna man känner till i Sverige är från 300-talet och kallas för skvaltkvarnar. Dessa kvarnar utnyttjade vattnets lägesenergi precis som dagens vattenkraftverk gör. Det dröjde ända till 1882 innan man kunde producera el ur vattenkraften. I Sverige svarar vattenkraften för cirka hälften av den producerade elkraften producerade den 70,4 TWh av de totala 150,5 TWh. Under ett normalår produceras cirka 64 TWh. Vad som produceras i Älvdalen redovisas under rubriken, Energiproduktion i Älvdalens kommuns. Sveriges reglerade vattenmagasin når sin bottennotering under april-maj och fylls sedan på fram till september då elproduktionen ökar och vattenmagasinens tömning överstiger tillrinningen. Under denna rubrik presenteras de vanligaste energikällorna och det mesta av materialet är taget från ENERGIFAKTABOKEN - SPECIALUTGÅVA FÖR ENERGIUTBILDNING Älvdalens kommun - 3 -

4 Bioenergi Ved, Flis och pellets är de tre största biobränslena varav de två sistnämnda lämpar sig väl för storskalig energiproduktion. Pellets är ett förädlat träbränsle, biobränsle, som tillverkas genom att torrt, finfördelat material pressas under högt tryck genom hål i så kallade matriser. Den dominerande råvaran för framställning av pellets är idag kutterspån, sågspån och bark. Flis är grovhugget träbränsle. Fossilenergi Olja, kol och naturgas är fossila bränslen som räknas som en ändlig resurs. Även torv räknas ibland som fossilt men kallas vanligtvis halvfossilt. Man vet att de brytbara tillgångarna på fossil energi kommer att ta slut en dag. Med dagens teknik ger oljan mycket låga utsläpp, förutom vad gäller koldioxid, som är en växthusgas. Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossilbränslen ger ett nettotillskott till atmosfären. Höga utsläpp av koldioxid ger en förhöjd växthuseffekt och som resultat kan vi få ett instabilare väder och större klimatsvängningar. Kärnkraft Fissionsenergi eller klyvning av atomkärnor är ett annat namn på kärnkraft. Grundämnet uran bryts ur jordskorpan för att bli råvara till kärnkraftsproduktion och är således en ändlig resurs. Energiframställningen från kärnkraften är tämligen ren men avfallet är desto farligare. I Sverige har vi inte haft några större olyckor men många minns Tjernobyl och Harrisburg. Svensk kärnkraft framställer endast el kommersiellt och spillvärmen används inte för att värma bostäder. Endast några få procent av uranet används vid energiproduktionen och av dessa procent så går bara en tredjedel till elframställning och resten är spillvärme. Sverige har bestämt sig för att avveckla sin kärnkraftsproduktion för att istället ge utrymme åt hållbar energiframställning. DE 15 MILJÖKVALITETSMÅLEN Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De 15 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling. De har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Älvdalens kommuns energiplan är beskaffad på det sättet att de åtgärder som utförs utifrån planens mål gynnar den hållbara utvecklingen så att kommunens lokala miljökvalitetsmål uppnås inom gällande tidsram. Oavsett om vissa miljökvalitetsmål inte känns som de berör Älvdalen så ger de andra miljömålen ringar på vattnet så att alla miljömål direkt eller indirekt gynnas positivt. Nedan finns miljökvalitetsmålen kort sammanfattade. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Frisk Luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Älvdalens kommun - 4 -

5 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. ENERGIPLANENS LOKALA MÅL Minimera användningen av fossil energi Idag används fossila bränslen till främst uppvärmning och till transporter. Energiplanens mål är att fossila bränslen ska fasas ut främst inom uppvärmningssektorn men även på sikt inom transportsektorn och ge utrymme åt förnyelsebara energikällor, såsom biobränslen, bränsleceller, m.fl. Fossila bränslen såsom bland annat olja, kol, naturgas och torv (halvfossilt) platsar inte i ett hållbart kretsloppssamhälle med mänskliga mått mätt. Vid förbränning av dessa skapas ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, vilken är en av de viktigaste växthusgaserna. Detta tillskott av koldioxid ses som ett av de största miljöhoten i dagsläget. Vid all fysisk planering, ny- och ombyggnad, bör man se till att uppvärmning av byggnader sker främst med förnyelsebara energikällor. Man ska även ta hänsyn till lokalisering av byggnad så att till exempel solinstrålningen kan utnyttjas optimalt. Vid transportplanering ska effektivisering och minimering prioriteras. Från och med år 2004 ska en vidareutvecklad teknisk beskrivning med koppling till bygglovprövning tas i bruk. Den ändrade tekniska beskrivningen lägger större vikt på redovisning av uppvärmning. Bygglovsgivaren eller energirådgivaren ska vid behov kunna informera den sökande om olika uppvärmningssätt och dess påverkan på miljön. Ansvar: Byggnadsnämnden, Bygglovshandläggare och Energirådgivare. Vid år 2005 års utgång ska kommunen kunna redovisa att användningen av fossilbränslebaserad uppvärmning av byggnader minskat med minst 10% från 2003 års nivå, genom besparing och/eller genom konvertering till biobränslen. För att kunna uppnå detta till 2005 års utgång krävs troligtvis att fjärrvärme byggs ut. Inom all framtida byggnadsplanering ska alltid till exempel solfångare eller annat motsvarande alternativ vägas in som ett eventuellt komplement eller alternativ till den huvudsakliga uppvärmningskällan. Inom transportområdet ska alltid effektivisering och minimiförbrukning tillämpas. Fordonspooler eller liknande planerad transportverksamhet ska tillämpas så att man kan minimera transporter. Älvdalens kommun - 5 -

6 Ansvar: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Bygglovshandläggare, Områdesansvarig för fastigheter. Konsumerad energi ska komma från förnyelsebara energikällor Den miljövänligaste energin är den som inte används. Den energi som trots allt måste användas bör i möjligaste mån vara förnyelsebar. Detta är att tänka på vid till exempel upphandling av el och värme. I och med att elcertifikat införts som standard på elmarknaden så ökas användningen av grön el automatiskt utan att kunden själv behöver välja. Kommunen ska alltid leva efter mottot energihushållning inom all sin verksamhet. Ansvar: Kommunstyrelsen och Områdesansvariga. Flödande energikällor för energiproduktion All energi som i framtiden kommer att produceras i kommunen ska inte använda fossila bränslen och/eller andra ändliga resurser. Istället ska utrymme ges åt till exempel biobränslen, vind, sol eller andra hållbara energislag. Vid all framtida nybyggnad av t ex panncentraler, värmeverk, elproducerande anläggningar ska enbart förnyelsebara energikällor användas såsom biobränslen, vindkraft, sol eller andra hållbara energislag. Ansvar: Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden, Bygglovshandläggare och Områdesansvariga Energihushållning, en självklarhet För att kunna fasa ut användningen av de ändliga resurser till förmån för de oändliga så är information till allmänhet, företag, föreningar och organisationer i alla dess former, något som ska prioriteras. För att få ett hållbart samhälle krävs en attitydförändring från den slit-och-släng-mentalitet som, till stor del, är rådande och den nuvarande levnadsstil som verkar bygga på tron att allt är självklart, såsom rinnande rent vatten i kranen, en obegränsad tillgång på el, energi och material. Även om en total konvertering från fossilbränslen till förnyelsebara bränslen kan genomföras och en 100% återvinning av material kan uppnås ska energibesparingar vara det allmänna motto att leva upp till för att våra efterlevande ska kunna ha en minst lika god levnadsstandard som vi har möjlighet till. Kommunal energi- och miljörådgivning ska i framtiden ses som ett självklart inslag i den kommunala verksamheten. Den ska av allmänhet, företag och organisationer upplevas som en självklar service. Kommunorganisationen ska vara föregångare för kommunens medborgare och gå i spetsen för att nå det hållbara samhället.. Ansvar: Kommunstyrelsen De tio största energiförbrukarna i Älvdalens kommun utanför den kommunala organisationen ska till och med 2005 års utgång identifieras. En dialog om energibesparande åtgärder för deras verksamheter ska även ha påbörjats. Ansvar: Samhällsbyggnadskontoret Revidering av energiplanen Energiplanen ska med jämna tidsintervall uppdateras med nya rimliga uppnåeliga mål. Vid 2005 års utgång ska denna energiplan vara reviderad med nya mål. Revideringsarbetet ska påbörjas senast i maj 2005 så att den omarbetade energiplanen ska kunna godkännas i kommunfullmäktige före årets slut. Följaktligen ska den nyreviderade energiplanen tas i bruk den 1 januari Ansvar: Samhällsbyggnadskontoret ENKEL KONSEKVENSANALYS AV OLIKA UPPVÄRMNINGSALTERNATIV I KOMMUNEN Scenario 1. Om kommunen fortsätter som nu med uteslutande olja och värmepumpar som enda uppvärmningsalternativ så kan följande bli aktuellt. Olja: Oljan kommer med all sannolikhet att bli dyrare och följaktligen ge högre driftskostnad. Inga minskade utsläpp av CO 2 blir resultatet, vilket torde leda till externt och internt ifrågasättande av kommunens handlande. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan berörs knappast. Kommunen skulle direkt beröras negativt av den globala oljehandeln när priserna rusar i höjden. Älvdalens kommun - 6 -

7 Vp: Elen kommer troligtvis inte heller att bli billigare i framtiden vilket gör att värmepumpen på ett sätt är ett osäkert kort. Däremot är värmepumpen som uppvärmningsalternativ ett bekvämt sätt att tillgodose sig värme med mycket lågt tillsynsbehov. Även om värmepumpen inte kan betraktas som en värmekälla som drivs direkt av el så är den ändå till fullo helt beroende av el för att överhuvudtaget fungera. Om kommunen är en storkonsument av el så bidrar den ändå till behovet av importerad fossilbaserad elproduktion trots att det i kommunen ändå produceras stora mängder el genom vattenkraft. Detta skulle kommunen kunna stävja med att i översiktsplanen föreslå platser för vindkraft som är konfliktfria i den mening att de inte ligger på exempelvis, skyddsvärda platser, osv. Scenario 2. Om kommunen byter uppvärmning i de byggnader som idag värms med olja till andra uppvärmningssätt som t ex fastbränsleeldning och värmepump, så sker i första hand en stor minskning av utsläppen av CO 2, och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan uppfylls till god del. Vidare skulle den lokala utvecklingen inom skogs- och trävaruindustri gynnas positivt. Om flera av kommunens nuvarande oljeuppvärmda byggnader skulle konverteras till uppvärmning med värmepump så skulle således kommunens elräkning bli betydligt högre. Driftskostnaden däremot blir betydligt lägre jämfört med olja och direktverkande el. Vidare skulle även miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan blekna en aning i och med att en ökad elkonsumtion i slutändan leder till att el med största sannolikhet måste importeras och då vanligtvis från fossilbaserad elproduktion. Detta skulle kommunen kunna stävja med att i översiktsplanen föreslå platser för vindkraft som är konfliktfria i den mening att de inte ligger på exempelvis, skyddsvärda platser, osv. VERKSAMHETEN I DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN I den kommunala verksamheten ska nyckeltal användas som indikatorer på förändring. Energiplanen implementeras i bygglovsprocessen. Investeringar och ombyggnad När kommunen investerar i nybyggnad eller om/tillbyggnad samt renovering, ska energiplanen användas som ett verktyg så att val av bästa uppvärmningsalternativ, material, etc. väljs. Parametrar som ska förekomma i val av energikälla, material, etc. är främst; miljövänlighet, lokalekonomisk & lokalpolitisk nytta (lokeponytta), regionalekonomisk & regionalpolitisk nytta (regeponytta). Bygglov Energiplanen kommer att implementeras i bygglovsprocessen främst genom förnyade blanketter för bygglov och teknisk beskrivning. Detta för att på så sätt automatiskt leda till en bättre statistisk översikt av energianvändningen i kommunen och även samtidigt styra energianvändningen mot ett hållbart samhälle. Bygg & renovering De uttalade målen i energiplanen ska vara starkt vägledande för val av uppvärmning i nybyggnad och vid reparation och renovering av kommunens byggnader. Vid service, förbättring, renovering eller byte av uppvärmningssystem i kommunens byggnader så ska en enkel konsekvensanalys framställas så att man i förhand kan få en indikation på en energibesparing. Med hjälp av denna konsekvensanalys kan man få en snabb fingervisning åt vilket håll kommunens energianvändning är på väg. Politiska beslut Beslutsunderlagen ska var väl underbyggda och bifogade med olika konsekvensanalyser för olika scenarier. Transporter Målet för transporter ska alltid vara att, minimera antalet, samordning, bränslesnåla fordon, samt att de anställda som ofta använder bil i sitt arbete erbjuds utbildning i Eco-driving. Upphandling När upphandling om värme, el, utrustning för uppvärmning och liknande ska ske, så ska alltid kriterier såsom, hänsyn till miljömålen, driftsäkerhet, energieffektivitet och andra närliggande kriterier där människors hälsa, djur, växter och miljö inte äventyras. ALLMÄNHETEN OCH FÖRETAG Allmänna mål Målet är att kommunen genom olika kontaktytor mot allmänhet, företag, föreningar och organisationer, såsom rådgivning, annonsering, utbildningar, sammankomster, bygglovshantering, m.m. belyser vikten av energihushållning och miljöhänsyn. Företagen ska också efterhand sätta upp egna uppnåeliga mål som bland annat inom ramen för miljökvalitetsmålen strävar mot maximal energihushållning och miljöhänsyn. Älvdalens kommun - 7 -

8 ENERGIGUIDEN Om Du nu, har... och väljer... så får du... Ved Olja Ett dåligt byte miljömässigt och ekonomiskt. Högre uppvärmningskostnad. Bekvämt alternativ. Anmälan till sotaren krävs. Kan även kompletteras med solvärme. ± Pellets Ett bra byte miljömässigt. Har du en gammal vedpanna och ska byta ut den så är detta ett lysande alternativ. Ingen skyhög investering och ett bekvämare alternativ. I vissa fall räcker det med att docka en pelletsbrännare direkt på den befintliga vedpannan. Högre uppvärmningskostnad. Anmälan till sotaren krävs. Kan även kompletteras med solvärme. Värmepump Ett dåligt byte ekonomiskt. Hög investeringskostnad samt en förhöjd elförbrukning. Bekvämt alternativ. Kan även kompletteras med solvärme. Direktverkande el Ett dåligt byte. Förhöjd driftskostnad i och med förhöjd elförbrukning. Bekvämt alternativ. Kan även kompletteras med solvärme. + Ny vedpanna Ett bra byte miljömässigt. En ny miljömärkt vedpanna förbränner veden mycket bättre, vilket minskar vedåtgången och minskade utsläpp. Ackumulatortank krävs. Anmälan till sotaren krävs. Kan även kompletteras med solvärme. + Fjärrvärme Bra byte miljömässigt. Minskade utsläpp. Mycket bekvämt alternativ. Högre driftskostnad än vedeldning. Olja + Pellets Ett bra byte miljömässigt och ekonomiskt. Har du en skaplig oljepanna så kan du behålla den och endast byta ut oljebrännare mot en pelletsbrännare. Du kan sänka din uppvärmningskostnad med nästan hälften. Kräver dock högre arbetsinsats än olja. Anmälan till sotaren krävs. Kan även kompletteras med solvärme. + Ved Ett bra byte miljömässigt. Kräver dock större arbetsinsats men uppvärmningskostnaden blir lägre. Ackumulatortank krävs. Anmälan till sotaren krävs. Kan även kompletteras med solvärme. ± Värmepump Ett dåligt byte ur elförbrukningssynpunkt. Hög investeringskostnad samt en förhöjd elförbrukning. Bra miljömässigt, i synnerhet om elen är miljövänlig. Lägre uppvärmningskostnad. Bekvämt alternativ. Kan även kompletteras med solvärme. Direktverkande el Ett dåligt byte ur elförbrukningssynpunkt. Bra miljömässigt om elen är miljövänlig. Bekvämare än oljeeldning. Kan även kompletteras med solvärme. ± Ny oljepanna/brännare Bra byte såtillvida att du får en nyare och effektivare utrustning med lägre utsläpp. Olja är ett fossilt bränsle och utsläppen vid förbränning bidrar till förhöjd växthuseffekt. Kan även kompletteras med solvärme. + Fjärrvärme Mycket bra byte miljömässigt. Minskade utsläpp. Direktverkande el ej vattenburet + Värmepump Bra byte. Lägre uppvärmningskostnad. Hög investeringskostnad. Vattenburet system krävs i de flesta fall. Kan även kompletteras med solvärme. Olja Dåligt byte. Pest eller kolera. Minskar dock elberoendet. Dyrt när vattenburet system installeras. Kan även kompletteras med solvärme. Anmälan till sotaren samt bygganmälan till byggnadsnämnden krävs. + Pellets Bra byte miljömässigt och ekonomiskt. Lägre uppvärmningskostnad. Högre arbetsinsats. Dyrt om vattenburet system installeras. Kan även kompletteras med solvärme. Med pelletskamin så får du troligen den största driftkostnadsminskningen tillsammans med den lägsta investeringen. Anmälan till sotaren samt bygganmälan till byggnadsnämnden krävs. + Ved Bra byte miljömässigt och ekonomiskt. Lägre uppvärmningskostnad. Högre arbetsinsats. Dyrt om vattenburet system installeras. Kan även kompletteras med solvärme. Ackumulatortank krävs. Med vedkamin så får du troligen den största driftkostnadsminskningen tillsammans med den lägsta investeringen. Anmälan till sotaren samt bygganmälan till byggnadsnämnden krävs. ± Fjärrvärme Bra byte miljömässigt och elförbrukningsmässigt. Dyr investering om vattenburet system måste installeras. Luftvärmepump kräver inget vattenburet distributionssystem och har en ganska låg investeringskostnad. Pellets ± Ved Marginellt sämre miljömässigt beroende på utrustning. Lägre uppvärmningskostnad. Högre arbetsinsats. Ackumulatortank krävs. Kan även kompletteras med solvärme. Anmälan till sotaren krävs. Olja Dåligt byte miljömässigt och ekonomiskt. Högre uppvärmningskostnad. Lägre arbetsinsats. Kan även kompletteras med solvärme. Anmälan till sotaren krävs. Värmepump Dåligt byte ekonomiskt och elförbrukningsmässigt. Hög investeringskostnad. Kan även kompletteras med solvärme. Bekvämt alternativ. Direktverkande el Dåligt byte elförbrukningsmässigt. Högre uppvärmningskostnad. Att använda el som uppvärmning är som att skär ostskivor med laser. Kan även kompletteras med solvärme. + Fjärrvärme Miljömässigt ganska likvärdigt. Bekvämt alternativ. Värmepump Direktverkande el Fruktansvärt dåligt byte ur alla synvinklar. Olja Dåligt byte miljömässigt och ekonomiskt. Minskar dock elberoendet. Kan även kompletteras med solvärme. Anmälan till sotaren samt bygganmälan till byggnadsnämnden krävs. ± Pellets Svårt att avgöra generellt, krävs individuell bedömning. Högre arbetsinsats med pellets men ett minskat elberoende. Kan även kompletteras med solvärme. Anmälan till sotaren samt bygganmälan till byggnadsnämnden krävs. ± Ved Svårt att avgöra generellt, krävs individuell bedömning. Betydligt högre arbetsinsats med ved men ett minskat elberoende. Kan även kompletteras med solvärme. Anmälan till sotaren samt bygganmälan till byggnadsnämnden krävs. + Fjärrvärme Minskat elberoende, vilket gör en miljömässig vinst. Obetydlig skillnad i bekvämlighet. Älvdalens kommun - 8 -

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

- grunddragen i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse, samt

- grunddragen i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse, samt ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning Kapitel 1 Inledning Bakgrund Två nya lagar för beslut om miljön, naturresurslagen (NRL) samt plan- och bygglagen (PBL), trädde i kraft år 1987. Kommunerna fick därmed

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

El och Energienheten

El och Energienheten El och Energienheten Åland har egen el- och energi lag vilket medför: Myndighetsfrågor inom el lagstiftning - Utfärdar tillstånd, utför kontroller av elinstallationer - Följa med Eu s program inom energiområdet,

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. Från vår största förnybara resurs: skogen. Pellets är förnybar bioenergi som består av biprodukter

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer