Uppvärmning i Sverige 2008

Transkript

1 Uppvärmning i Sverige 2008

2

3 Förord Målet med regeringens värmemarknadspolitik är att genom ökad genomlysning stimulera till konkurrens och högre effektivitet. Detta gör Energimarknadsinspektionen bland annat genom att analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaderna i relation till konkurrerande uppvärmningsalternativ. Vi vill med denna rapport beskriva och analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i relation till konkurrerande alternativ med avseende på priser, konkurrens och miljö. I rapporten ingår därutöver en bedömning av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet och är ett uppdrag från regeringen. Läs mer om värmemarknaden på inspektionens webbplats, Eskilstuna, 19 juni 2008 Yvonne Fredriksson Generaldirektör Marie Pålsson

4

5 Innehåll Sammanfattning 6 Inledning 8 Uppdraget 8 Arbetssätt 8 Rapportens disposition 8 Uppvärmning och varmvatten i Sverige 10 Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten 10 Fjärrvärme det vanligaste uppvärmningsalternativet i flerbostadshus och lokaler 13 Värmepump som uppvärmningsalternativ i småhus fortsätter att öka 14 Prisutveckling på fjärrvärme och konkurrerande alternativ 16 Priset på fjärrvärme 16 Fortsatt ökat elpris 20 Oljepriset fortsätter att stiga kraftigt 21 Markant ökning av naturgaspriserna under 2000-talet 21 Priset på pellets planar ut 23 Kostnadsutveckling för olika uppvärmningsalternativ 24 Uppvärmningskostnadernas beståndsdelar 24 Regionala variationer kan ge stor påverkan på uppvärmningskostnaden 24 Flerbostadshus 25 Småhus 28 Fjärrvärmens konkurrenssituation 32 Prissättningen på fjärrvärme släpptes fri i samband med elmarknadsreformen 32 Fjärrvärmelag ska stärka fjärrvärmekundernas ställning 32 Distributionen av fjärrvärme har karaktären av ett naturligt monopol 33 Höga byteskostnader och inlåsning till följd av investeringar kopplade till en specifik leverantör 34 Fjärrvärmekundernas alternativa uppvärmningssätt värmepump och pellets 36 Den begränsade konkurrensen leder till ett ökat behov av att skydda fjärrvärmekunderna 38 Miljöeffekter av befintliga uppvärmningssystem 40 Värmesystemens miljöpåverkan 40 Systemgränser 46 Konverteringsstöd 48 Stöd till konvertering av uppvärmningssystem i bostadshus- stöd för konvertering från direktverkande el (SFS 2005:1255) 48 Erfarenheter av stödet 53 Referenser 54 Bilagor 56 Appendix 80

6 6 Uppvärmning i Sverige Sammanfattning Under 2006 användes 81,4 TWh energi för uppvärmning och varmvatten i Sverige, en minskning med cirka fem procent jämfört med föregående år. Fjärrvärme är det vanligaste uppvärmningsalternativet i flerbostadshus och lokaler. År 2006 stod fjärrvärmen för 76 procent av den uppvärmda arean i flerbostadshus. Även i lokaler är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningsformen medan det i småhus är elvärme som är vanligast. I genomsnitt är uppvärmning med pellets det billigaste alternativet för flerbostadshus medan fjärrvärme har den lägsta uppvärmningskostnaden för småhus. Den generella prisuppgången för energivaror har varit betydligt större än prisuppgången på konsumtionsvaror. Olja och naturgas har haft den största prisökningen under de senaste tio åren medan prisutvecklingen för fjärrvärme varit betydligt svagare. Priset på fjärrvärme varierar relativt mycket mellan olika kommuner både för flerbostadshus och småhus. Prisspridningen på fjärrvärme kan förklaras av en mängd faktorer, bland annat att företagen använder olika bränslen och att markförhållandena, där rören läggs, kan variera mycket. Kostnaden för värme beror på många faktorer. Det billigaste uppvärmningsalternativet för flerbostadshus varierar från kommun till kommun. I genomsnitt är uppvärmning med pellets det billigaste alternativet, följt av fjärrvärme och bergvärmepump. För småhus är i genomsnitt uppvärmning med fjärrvärme det billigaste uppvärmningsalternativet, följt av bergvärme och pellets. Eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart att konkurrera med parallella fjärrvärmesystem och det saknas tredjepartstillträde, så finns det i dagsläget ingen möjlighet för en fjärrvärmekund att byta fjärrvärmeleverantör. Detta innebär att fjärrvärmeleverantören har monopol på fjärrvärme. Det betyder dock inte att fjärrvärmeleverantören har monopol på uppvärmning. Konkurrensen för fjärrvärme begränsas dock av att många kunder inte har någon reell möjlighet att välja konkurrenskraftiga alternativa uppvärmningsformer. Det gäller framför allt för flerbostadshus i tätorter där möjligheten att installera pellets eller värmepump kan vara begränsade. Det existerar också betydande byteskostnader för en fjärrvärmekund att byta uppvärmningsform innan fjärrvärmeutrustningen är uttjänt. Byteskostnaden och de praktiska begränsningar som finns för en kund att byta till alternativ uppvärmningsform leder till att fjärrvärmeleverantören har utrymme att utöva marknadsmakt över sina befintliga kunder. Den 14 maj beslutade riksdagen om en fjärrvärmelag. Lagen träder i kraft den 1 juli 2008 och syftar till att stärka fjärrvärmekundernas ställning bland

7 SAMMANFATTNING 7 annat genom att öka insynen i fjärrvärmeverksamheten. Tiden får utvisa om den kommande fjärrvärmelagen kan ge det skydd kunderna behöver. Energimarknadsinspektionen kan konstatera att en mer långtgående reglering har krävts på såväl el- som naturgasmarknaden för att skydda kunderna mot oskälig prissättning. Inspektionen kommer att fortsätta följa utvecklingen av fjärrvärmens konkurrenssituation. All energianvändning ger upphov till miljöpåverkan. Solvärme, som är det renaste uppvärmningsalternativet, har obefintliga utsläpp. Men en solvärmeanläggning klarar inte av att värma ett hus under hela året. Oljepannor har hög miljöpåverkan på samtliga områden. Naturgaspannor har bra miljövärden inom alla områden utom växthuseffekten. Pelletspannor och vedpannor har medelhög miljöpåverkan i relation till de andra uppvärmningssystemen när det gäller försurning, övergödning och partiklar. Dess stora miljöfördel gäller växthuseffekten. Det är svårt att ta fram generella miljövärden för fjärrvärme. Varje enskilt system är lokalt, avgränsat och unikt med varierande sammansättning av sina produktionsanläggningar. Fjärrvärme produceras med alla tänkbara insatsbränslen samt med elpannor, värmepumpar och sol. Ofta finns merparten av dessa olika produktionsmöjligheter inom samma fjärrvärmesystem. Många fjärrvärmesystem använder dessutom spillvärme från intilliggande industrier som till exempel stålverk, massafabriker och raffinaderier. Förlusterna i fjärrvärmenäten varierar också. Elpannor och direktverkande eluppvärmning är i stort sett jämförbara avseende miljöpåverkan. Direktverkande el är vanligtvis något effektivare och kräver något mindre el än en elpanna. El har relativt bra miljövärden när det gäller försurning och övergödning. En värmepump som beräknas på nordisk mix har bra miljövärden på samtliga områden. Stöd ges för konvertering från direktverkande el till fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärmepump. Vidare ges stöd för konvertering till uppvärmning med biobränsle där direktverkande el ersätts helt eller delvis med ett vattenbaserat uppvärmningssystem. De flesta konverteringar från direktverkande el sker till fjärrvärme. Den totala minskningen av elförbrukningen som resultat av samtliga konverteringar, oavsett vad man konverterar till, blir ungefär 389 miljoner kwh per år vilket motsvaras av en totalkostnad av kronor 478 miljoner kronor.

8 8 Uppvärmning i Sverige Inledning Uppdraget Enligt Energimarknadsinspektionens regleringsbrev för 2008 ska inspektionen tillsammans med Statens energimyndighet analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i relation till konkurrerande alternativ med avseende på priser, konkurrens och miljö. I redovisningen ska även en bedömning av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem ingå 1. Arbetssätt Arbetet har bedrivits i samarbete mellan Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet. Energimarknadsinspektionen har ansvarat för kapitel två om energianvändningen för uppvärmning och varmvatten, kapitel tre om prisutveckling, kapitel fyra om kostnadsjämförelse mellan de olika uppvärmningsalternativen och kapitel fem om konkurrensen på fjärrvärmemarknaden. Energimyndigheten har ansvarat för kapitel sex om miljöeffekter och kapitel sju om konverteringsstöd. Under arbetet med rapporten har synpunkter inhämtats från en referensgrupp bestående av representanter Fastighetsägarna Stockholm, Konkurrensverket, SABO, SveBio, Svensk Fjärrvärme, Svenska Värmepumpföreningen och Pelletsindustrins riksförbund. Rapportens disposition Rapporten är disponerad enligt följande: Kapitel två beskriver energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i Sverige. Särskild vikt läggs vid de uppvärmningsalternativ som är vanligast i flerbostadshus och småhus. I kapitel tre redovisas prisutvecklingen för de olika uppvärmningsalternativen. I kapitel fyra sammanställs uppvärmningskostnader för olika uppvärmningsalternativ. I kapitel fem analyseras konkurrenssituationen på fjärrvärmemarknaden i relation till andra uppvärmningsalternativ. Kapitel sex redogör för miljöeffekter av olika befintliga uppvärmningsalternativ ur ett systemperspektiv. Särskild vikt läggs vid klarläggande av systemgränser. I kapitel sju utvärderas konverteringsstöden för konvertering från direktverkande el respektive oljepannor i bostadshus. 1 I Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Energimarknadsinspektionen.

9 INLEDNING 9

10 10 Uppvärmning i Sverige Energianvändning för uppvärmning och varmvatten i Sverige Under 2006 användes 81,4 TWh energi för uppvärmning och varmvatten i Sverige, en minskning med cirka fem procent jämfört med föregående år. Total energianvändning för uppvärmning och varmvatten 2 Energianvändningen för uppvärmning och varmvatten var relativt jämn mellan 2001 och 2005 för att därefter svagt minska. Figur 1 visar att småhus och lokaler stod för den största minskningen under perioden. Energianvändningen i småhus och lokaler har mins- kat med cirka fem procent sedan 2005 medan energianvändningen i flerbostadshus har minskat med cirka tre procent sedan En av orsakerna till den minskade energianvändningen var att 2006 var ett förhållandevis varmt år vilket resulterade i ett mindre uppvärmningsbehov jämfört med tidigare år 4. Figur 1 Uppskattad energianvändning för uppvärmning och varmvatten TWh 100 Lok Lokaler Flerbostad Småhus Fler Sm 2 För samtliga tabeller och figurer i detta kapitel är källan:sveriges officiella statistik,statistiska meddelanden, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2006.Detta statistiska meddelande baseras på data från enkätstudier. De olika branschernas egen statistik inom området skiljer sig från det använda underlaget. 3 SCB definierar flerbostadshus och småhus enligt fastighetstaxeringsregistrets klassificering av taxeringsenheter. 4 Temperaturkorrigerad användning av energi till uppvärmning och varmvatten var unde ,1 TWh Källa: SCB

11 ENERGIANVÄNDNING FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN I SVERIGE 11 TWh Figur 2 Uppskattad energianvändning Gas för uppvärmning och varmvatten per uppvärmningsform Ved, flis/spån, pellets 30 Elvärme (exkl. hushållsel) 25 Fjärrvärme Olja Gas 10 Ved, flis/spån, pellets 5 Elvärme ( exkl. hushållsel ) Fjärrvärme Olja Källa: SCB Figur 2 visar den uppskattade energianvändningen uppdelad per uppvärmningsform. Av figuren framgår att användning av fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten har haft en svagt uppåtgående trend sedan Under 2006 vände trenden svagt nedåt då fjärrvärmens energianvändning för uppvärmning och varmvatten minskade något. Användning av olja för uppvärmning och varmvatten har minskat stadigt sedan Under 2006 minskade användningen med drygt 25 procent jämfört med året innan, till 6,4 TWh. Elanvändningen har varit relativt jämn sedan Under 2004 minskade användningen något för att därefter plana ut. Under 2006 användes cirka 21 TWh el för uppvärmning och varmvatten vilket är näst intill oförändrat jämfört med Användningen av biobränsle och gas för uppvärmning och varmvatten i bostadshus har varit relativt jämn sedan Användningen av de båda uppvärmningsformerna minskade något mellan 2005 och Med biobränsle avses ved, flis/ spån och pellets. Värmeproduktionen från biobränsle består till 75 procent av ved.

12 12 Uppvärmning i Sverige TWh Figur 3 Uppskattad energianvändning för uppvärmning och varmvatten per fastighetstyp Olja Fjärrvärme Elvärme Biobränsle Gas Olja Fjärrvärme Elvärme Biobränsle Gas Olja Fjärrvärme Elvärme Biobränsle Gas Flerbostadshus Småhus Lokaler Källa: SCB Figur 3 visar den uppskattade energianvändningen för uppvärmning och varmvatten uppdelat på olika fastighetstyper. Av figuren framgår att elvärme är den vanligaste uppvärmningsformen för småhus följt av biobränsle och fjärrvärme. Användning av fjärrvärme ökade under 2006 jämfört med 2005 medan användningen av biobränsle minskade. Användning av olja för uppvärmning och varmvatten i småhus minskade kraftigt under I flerbostadshus är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningsformen följt av el och olja. Användning av el för uppvärmning minskade något jämfört med föregående år, medan användning av oljan ökade något. I lokaler används till största delen fjärrvärme och därefter el och olja. Både fjärrvärmeanvändningen och oljeanvändningen minskade jämfört med 2005 medan användningen av elvärme och biobränsle ökade något.

13 ENERGIANVÄNDNING FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN I SVERIGE 13 Procent Figur 4 Andel av uppvärmd Olja + elvärme area i flerbostadshus per uppvärmningssätt Kombinationer med värmepum 60 Elvärme 50 Fjärrvärme Kombinationer Oljeeldning med värmepump 20 Olja + elvärme Elvärme 10 Fjärrvärme Oljeeldning Källa: SCB Fjärrvärme det vanligaste uppvärmningsalternativet i flerbostadshus och lokaler År 2006 stod fjärrvärmen för 76 procent av den uppvärmda arean i flerbostadshus. Figur 4 visar att fjärrvärmens andel av den uppvärmda arean i flerbostadshus 1999 uppgick till 75 procent och därefter gradvis har ökat. År 2004 uppgick den till 78 procent. Även i lokaler är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningsformen. År 2006 uppgick fjärrvärmens andel av den uppvärmda arean i lokaler till 59 procent. År 2006 uppgick det totala antalet fjärrvärmeabonnemang i Sverige till , en ökning med drygt sex procent jämfört med föregående år.

14 14 Uppvärmning i Sverige Figur 5 visar att småhusen stod för det största antalet fjärrvärmeabonnemang. Antalet fjärrvärmeabonnemang bland småhus har haft en relativt kraftig utveckling sedan Mellan 2005 och 2006 ökade antalet abonnemang med mer än nio procent. År 2006 uppgick antalet fjärrvärmeabonnemang i småhus till För flerbostadshus och lokaler har utvecklingen av antalet abonnemang sett lite annorlunda ut. Antalet abonnemang i flerbostadshus steg mellan 2001 och 2004 för att därefter förbli relativt konstant. År 2006 uppgick antalet abonnemang till Antalet abonnemang bland lokaler har varit i relativt oförändrat sedan 2001 och uppgick 2006 till Figur 5 Antal fjärrvärmeabonnemang per fastighetstyp Antal abonnemang Småhus Flerbostad Lokaler Industri Källa: SCB Värmepump som uppvärmningsalternativ i småhus fortsätter att öka Den vanligaste uppvärmningsformen i småhus är olika kombinationer av värmepumpar. Figur 6 visar de olika uppvärmningsalternativens procentuella fördelning av uppvärmd area i småhus. Av figuren framgår att olika kombinationer av värmepumpar stod för uppvärmning av 32 procent av småhusens totala area under 2006, medan enbart el stod för 31 procent. Figuren visar även att uppvärmd area som värmts upp med olika typer av värmepumpar har ökat stadigt sedan Byte från oljeuppvärmning till någon typ av värmepump innebär en ökad elanvändning. Denna utveckling har i kombination med ett minskat uppvärmningsbehov, energieffektivisering och byte från direktverkande el bidragit till oförändrade användningen av el, trots att användning av värmepumpar ökat.

15 ENERGIANVÄNDNING FÖR UPPVÄRMNING OCH VARMVATTEN I SVERIGE 15 Procent Figur 6 Andel av uppvärmd Övriga area i småhus per uppvärmningssätt Kombinationer med värmepump 25 Enbart elvärme (exkl. värmepum 20 Enbart fjärrvärme 15 Övriga Enbart oljeeldning 10 Kombinationer med värmepump 5 Enbart elvärme Enbart fjärrvärme Oljeeldning Källa: SCB I tabell 1 redovisas antal småhus som har någon typ av värmepump. Av tabellen framgår att antalet småhus med olika typer av värmepumpar uppgick till under 2006, en ökning med cirka 15 procent jämfört med Den största ökningen stod olika typer av luftvärmepumpar för. Luft-luft/luft-vatten/ frånluftvärmepumpar Tabell 1 Antal småhus med någon typ av värmepump, tusental luft-luftvärmepumpar 192 luft-vatten/ frånluftvärmepumpar Berg/jord/ sjövärmepumpar Kombinationer av värmepumpar Källa: SCB

16 16 Uppvärmning i Sverige Prisutveckling på fjärrvärme och konkurrerande alternativ Öre/kWh Figur 7 Genomsnittligt fjärrvärmepris för flerbostadshus Anm. priserna utgör ett genomsnitt av de prisuppgifter som ligger till grund för Avgiftsgruppens Nils Holgersson-studie. Priserna är således inte viktade i förhållande till såld kvantitet antalet observationer är 128. För åren för åren varierar antalet observationer mellan 194 och Totalt pris Energi och överföring Moms Vid tidpunkten för färdigställandet av rapporten var inte prisuppgifter för 2008 sammanställda. Fjärrvärmepriserna i kapitlet avser därför 2007 års priser. 7 Med flerbostadshus avses ett mindre flerbostadshus med 15 lägenheter och en total area på 1000 m2 med ett uppvärmningsbehov om 193 MWh per år. 8 Fjärrvärme är dock punktbeskattat i producentledet i de fall den producerats med fossila bränslen. Totalt utgör fossilbaserad (olja, kol, naturgas) fjärrvärmeproduktion mindre än en fjärdedel av all produktion. Priset på fjärrvärme 6 Figur 7 visar utvecklingen av fjärrvärmepriset för perioden 1998 till 2007 för ett flerbostadshus 7. Det totala priset på fjärrvärme ökade under perioden med 19 procent, vilket motsvarar elva öre/kwh. Mellan 1997 och 2002 var prisutvecklingen på fjärrvärme Källa: Avgiftsgruppen relativt konstant, för att därefter öka med mellan två och sex procent per år fram till I det redovisade fjärrvärmepriset ingår kostnad för energi och kostnad för överföring i fjärrvärmenätet samt moms. Fjärrvärme i konsumentledet punktbeskattas inte 8.

17 PRISUTVECKLING PÅ FJÄRRVÄRME OCH KONKURRERANDE ALTERNATIV 17 Öre/kWh Figur 8 Genomsnittligt Tot fjärrvärmepris för småhus Moms Anm. avser ett småhus med årsförbrukning på 20 MWh, en yta på 150 kvadratmeter och ett flöde på 400 kubikmeter. Från 1998 till 2006 är priserna schablonräknade. Energi och överfö Totalt pris 10 Energi och överföring Moms Källa: Svensk Fjärrvärme Figur 8 visar utvecklingen av fjärrvärmepriset för småhus under perioden 1998 till Det totala priset på fjärrvärme ökade under perioden med drygt 13 procent, vilket motsvarar cirka åtta öre per kwh. Priset på fjärrvärme varierar relativt mycket mellan olika kommuner för både flerbostadshus och småhus. Figur visar prisspridningen för både små- och flerbostadshus under 2007 i de kommuner med lägst respektive högst priser, samt ett medelvärde för landet som helhet. För flerbostadshus var skillnaden mellan kommunen med lägst respektive kommunen med högst fjärrvärmepris under 2007 mer än dubbelt så stort. 9 Med småhus avses ett typhus med fem rum och en total area på 100 m2 samt ett uppvärmningsbehov på kWh per år.

18 18 Uppvärmning i Sverige Öre/kWh Figur 9 Prisspridning på fjärrvärme för flerbostadshus, Luleå Köping Stenungsund Västerås Östersund Krokom Boden Älvkarleby Tranås Piteå Medel för hela landet Av figur 9 framgår det även att 2007 års medel för hela landet var 67 öre per kwh, en ökning med fem procent jämfört med föregående år. Även för småhus varierar priset på fjärrvärme. Under 2007 skiljde sig fjärrvärmepriset för småhus med mer än dubbelt så mycket mellan kommunen med lägst respektive högst pris. Under 2007 uppgick medelpriset på fjärrvärme för småhus till 72,7 öre per kwh. Stockholm Nynäshman Mark Lerum Falkenberg Aneby Tanum Kil Lilla Edet Värmdö Källa: Avgiftsgruppen Prisspridningen på fjärrvärme kan förklaras av en mängd faktorer. Svensk Fjärrvärme lyfter fram två faktorer som kan vara orsaken till att priset varierar mellan olika fjärrvärmeföretag 10 dels att företagen använder olika bränslen, dels att markförhållandena, där rören läggs, kan variera mycket. Fjärrvärmeleverantörer använder olika mix av bränslen och eftersom priserna på bränslen skiljer sig blir också produktionskostnaderna för värmen olika.

19 PRISUTVECKLING PÅ FJÄRRVÄRME OCH KONKURRERANDE ALTERNATIV 19 Öre/kWh Figur 10 Prisspridning på fjärrvärme för småhus, 2007 Anm: priset utgår från ett småhus med en årlig värmeförbrukning om kwh Luleå Köping Ale Göteborg Boden Piteå Eskilstuna Tranås Härnösand Lidköping Medel för landet Stockholm Höör Hudiksvall Kristinehamn Ödeshög Avesta Sunne Bengtsfors Munkedal Gnesta Källa: Svensk Fjärrvärme Ytterligare faktorer som kan påverka prisspridningen är anslutningsavgift, kundtäthet samt efterfrågan på värme i fjärrvärmesystemet. En hög kundtäthet och en större efterfrågad kvantitet gör att ledningsnäten utnyttjas mer effektivt, vilket ger en lägre kostnad per kund. En annan faktor som spelar in är att företagen har olika kapitalkostnader, avskrivningsmetoder och ålder på anläggningstillgångar. Vidare kan fjärrvärmeföretagens avkastningskrav skilja sig och därigenom påverka priset. Under 2007 var priset för fjärrvärme i småhus i genomsnitt nio procent högre än priset för flerbostadshus. Många företag erbjuder avtal som består av en fast och en rörlig del. Vanligtvis utgör den fasta delen en högre andel av det totala priset för kunder med lägre förbrukning.

20 20 Uppvärmning i Sverige Tabell 2 Fjärrvärmepris för flerbostadshus och småhus 2007, öre/kwh Flerbostadshus Småhus Medelpris 66,9 72,7 Standardavvikelse 7,5 8,4 Lägsta pris 40,5 41,5 Högsta pris 81,5 93,8 Antal observationer Källa: Avgiftsgruppen och Svensk Fjärrvärme I tabell 2 presenteras priserna för flerbostadshus och småhus under Av tabellen framgår att det högsta priset på fjärrvärme under 2007 var dubbelt så högt som det lägsta priset, både för flerbostadshus och småhus. Även om skillnaden mellan det högsta och lägsta priset är stor så visar standardavvikelsen att flertalet av priserna ligger inom intervallet 5974 öre per kwh för flerbostadshus och 6481 öre kwh för småhus. Fortsatt ökat elpris Den totala elkostnaden för ett småhus har ökat med 66 procent under perioden 1998 till Den sammanlagda elkostnaden för en villakund kan delas upp i kostnad för elhandel, kostnad för elnät samt skatter (energiskatt och moms). Från och med 2007 ingår kostnaden för elcertifikat i elhandeln. Figur 11 visar prisutveckling under de senaste tio åren för ett småhus. Kostnaden för elhandel har stigit med 223 procent och elskatten med 77 procent sedan Öre/kWh Figur 11 Utveckling av elpriset för en typisk hushållskund Anm: priset avser en villakund med tillsvidarepris Totalt pris Moms 40 Elcert Elskatt 20 Nät Elhandel Källa: SCB, Skatteverket och Energimarknadsinspektionen

21 PRISUTVECKLING PÅ FJÄRRVÄRME OCH KONKURRERANDE ALTERNATIV 21 Oljepriset fortsätter att stiga kraftigt Under de senaste tio åren har världsmarknadspriset på olja stigit kraftigt vilket har gett tydlig effekt på uppvärmningskostnaderna för fastighetsägare med oljeuppvärmning. Det totala priset på eldningsolja för en villakund har stigit med 157 procent sedan I det totala priset för eldningsolja ingår kostnaden för själva oljan, energiskatt, koldioxidskatt och moms. Figur 12 visar att priset på själva eldningsoljan har stigit med 259 procent sedan 1998 medan koldioxidskatten har ökat med 145 procent under samma period. Markant ökning av naturgaspriserna under 2000-talet Prisutvecklingen på naturgas påverkas till stor del av världsmarknadspriset på olja. Den sammanlagda naturgaskostnaden för ett småhus kan delas upp i kostnad för gashandel, kostnad för nät samt skatter (energiskatt, koldioxidskatt och moms). Öre/kWh Figur 12 Utvecklingen av priset Summa på eldningsolja (EO1) för en typisk hushållskund Moms 80 Koldioxidskatt 60 Energiskatt 40 Olja Totalt pris Moms 20 Koldioxidskatt Energiskatt Olja Källa: Svenska petroleum institutet och Skatteverket

22 22 Uppvärmning i Sverige Öre/kWh Figur 13 Utveckling av naturgaspriset för en typisk hushållskund Anm: SCB har omarbetat metoden för datainsamling vilket medfört ändrade typkunder. Fram till 2008 visar figuren priset för kundgrupp med förbrukning på kwh. Från och med 2008 visar figuren pris för kundgrupp D2, med förbrukning kwh Totalt pris Moms Koldioxidskatt 20 Energiskatt Gas och överföring Källa: SCB och Skatteverket Figur 13 visar att naturgaspriset liksom oljepriset stigit kraftigt sedan Prisökningen på naturgas har under perioden varit 97 procent. Figuren visar att naturgaspriset på senare år har vänt nedåt. Minskningen beror dock på att kundindelningen av priserna ändrats. Priset på naturgas har i själva verket fortsatt att öka något. Från och med den 1 juli 2007 öppnades marknaden för naturgas upp för konkurrens vilket innebar att kunderna kan välja av vilken naturgashandlare de vill köpa sin naturgas.

23 PRISUTVECKLING PÅ FJÄRRVÄRME OCH KONKURRERANDE ALTERNATIV 23 Öre/kWh Figur 14 Utveckling av pelletspriset för en typisk hushållskund Bulkpris Moms Anm: avser köp av minst tre ton bulk. Uppgifterna för 2008 avser månaderna januarimars. Pellets Totalt pris Moms Pellets Källa: SCB och Energimyndigheten ( ) Prislistor från leverantörer ( ) och ÄFAB ( ) Priset på pellets planar ut Det totala pelletspriset till slutkund har stigit med 61 procent sedan Under 2008 sjönk priserna något. I det totala priset ingår kostnaden för själva bränslet samt moms. Figur 14 visar den genomsnittliga prisutvecklingen på pellets i bulkform. Priset på pellets har på senare år varierat mellan de olika landsdelarna. Från början av 2005 till mitten av 2006 var prisutvecklingen relativt lika mellan de tre landsdelarna. Från mitten av 2006 steg priset kraftigt i Svealand medan ökningen i Götaland och Norrland var mer måttlig. Svealand har sedan dess haft ett högre pris på pellets. Under den första delen av 2008 var medelpriset för pellets i bulkform cirka 15 procent högre i Svealand jämfört med Götaland och Norrland.

24 24 Uppvärmning i Sverige Kostnadsutveckling för olika uppvärmningsalternativ Syftet med kostnadsjämförelsen är att visa de totala kostnaderna för olika uppvärmningsalternativ på årsbasis för nyinvestering i småoch flerbostadshus Med småhus avses typhus med fem rum och en total area på 100 m2 samt med ett uppvärmningsbehov på kwh per år. Med flerbostadshus avses ett typhus med 15 lägenheter, en total area på 1000 m2 och ett uppvärmningsbehov om 193 MWh per år. 12 Priset på pellets levererad som bulk skiljer sig cirka sju öre/kwh mellan Götaland och Svealand samt åtta öre/ kwh mellan Svealand och Norrland. Säckpriset skiljer sig två öre/kwh mellan Götaland och Svealand och cirka tre öre/kwh mellan Svealand och Norrland. Uppvärmningskostnadernas beståndsdelar De resultat som presenteras i kapitlet ska ses som en uppskattning av vad de olika uppvärmningsalternativen kostar, givet de förutsättningar som råder i dagsläget och givet de antaganden och förutsättningar som redovisas i bilaga 1. Kostnaden för värme beror på många faktorer. I kostnadsjämförelsen inkluderas såväl kostnaderna för själva anläggningen och dess installation som kostnaderna för drift, underhåll, bränslepriser samt eventuella kostnader för överföring av el. Det är dock viktigt att betona att det finns faktorer som det inte tas hänsyn till i kostnadsjämförelsen och som gör att resultatet av jämförelsen bör betraktas med försiktighet. För en närmare redovisning av kostnadsjämförelsens delar och de osäkerheter som är förknippade med jämförelsen, se bilaga 1. Regionala variationer kan ge stor påverkan på uppvärmningskostnaden Kostnaderna för de olika uppvärmningsformerna varierar över landet. Tidigare i rapporten har det framkommit att priset på fjärrvärme skiljer sig mellan landets kommuner. När det gäller uppvärmningsalternativen elpanna och värmepump förekommer det mindre lokala skillnader. Dessa skillnader grundar sig i olika lokala elnätstariffer och elskatter. Den el som används för uppvärmning kan köpas från valfri elhandlare och prisvariationer har snarare att göra med vilken elhandlare kunden väljer än med regionala faktorer. Även priset på pellets varierar över landet, dessa variationer uppmärksammas i kostnadsjämförelsen 12. Alla uppvärmningsformer är inte tillgängliga för alla fastighetsägare. Naturgas är exempelvis endast möjligt som uppvärmningsalternativ längs västkusten och delar av Skåne och Småland 13. Fjärrvärmen är idag utbyggd i nästintill nittio procent av landets kommuner. Inte heller i dessa kommuner är fjärrvärmen ett möjligt alternativ för alla fastighetsägare. Fjärrvärme är oftast en mer tillgänglig uppvärmningsform i flerbostads- än i småhusområden. Fastighetsägares möjlighet att välja värmepump som uppvärmningsalternativ beror huvudsakligen på vilken typ av värmepump det gäller. För markoch bergvärmepump påverkas möjligheten av bland annat markförhållanden. Även investerings- och installationskostnader varierar över landet. Exempelvis kan priset på pannor och olika typer av värmepumpar skilja. Kostnader förknippade med installation av valt uppvärmningsalternativ kan variera regionalt beroende på löneskillnader. Installationskostnaderna för olika typer av värmepumpar skiljer sig även beroende på markförhållanden. För att belysa variationerna inom respektive uppvärmningsform grundar sig kostnadsjämförelsens investerings- och installationskostnader på ett intervall av högsta och lägsta kostnad 14.