Verksamhetsberattelse 2009

Transkript

1 Verksamhetsberattelse 2009 Effektivitet genom samverkan

2 Foto: Henrik Wester, Åsa Erikols, Västerås stad

3 Innehåll Förord 5 Samhällsplanering och infrastrukturfrågor 6 Personalfrågor och kompetensförsörjning 9 Lärande och arbetsmarknad 10 Barn, ungdom och utbildning 11 Kultur 12 Social omsorg och hälsovård 13 Utvecklings- och utredningsfunktionen15 Taltidningen18 Länsturismen 19 Kurs- och konferensverksamhet 20 Politisk ledning 21 Kansli, personalbokslut och ekonomi 24 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Revisionsberättelse 29 Styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting (organisationsnummer ) och direktören får härmed lämna följande redogörelse för förbundets verksamhet under år 2009, d v s för förbundets tjugonde verksamhetsår.

4

5 Förord Det har varit ett spännande och framgångsrikt år i länets inre samarbete, men också insatserna inom Stockholm Mälardalsregionen har varit betydande. VKL:s styrelse har aktivt medverkat i arbetet med länets och Mälardalens infrastruktur genom skrivelse till näringsdepartementet och möten med statliga företrädare om slussen i Södertälje och Mälarsjöfartens betydelse för Mälardalen. Seminarier, skrivelser och rekommenderande beslut om uppdragsavtal m.m. har upprättats angående Citybanans fortsatta utbyggnad utifrån Västmanlands nuvarande och framtida pendlingsbehov. Styrelsen har beslutat om en skrivelse till SJ där Västmanland motsätter sig de aviserade neddragningarna i tågtrafiken Eskilstuna Kungsör Arboga. VKL har avlämnat ett gemensamt remissvar på den statliga kulturutredningen, aktivt deltagit med direktiv till VL i budget och planeringsarbete samt upprättat en remisskrivning om Länsstyrelsens regionala tillväxtplan. En omfattande utredning om hemsjukvården har genomförts och en länsstrategi för kvinnofrid har upprättats. Landstinget har tillhandahållit en resurs för att påbörja ett länsgemensamt arbete med en folkhälsostrategi som har drivits i VKL:s regi. Styrelsen har ingått flera avsiktsförklaringar, deltagit i ett samhällsråd med länspolisen för att motverka grov brottslighet i länet och startat flera projekt för samarbeten i länet gällande bl. a. verksamhetsutveckling med hjälp av IT, nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och nationella riktlinjer för demensvård. Flera av projekten fortsätter in i Styrelsen har beslutat att utöka antalet beredningar med en kulturberedning. Styrelsen har beslutat om en politiskt sammansatt grupp med representeranter för länets olika delar som ska stärka samarbetet med länsstyrelsen genom kontinuerliga överläggningar med länsstyrelsens ledning. Styrelsesammanträden har genomförts i Hallstahammar, Kungsör, Fagersta, Nederländerna, Västerås och Surahammar. Under året har två nya kommunstyrelseordföranden adjungerats till styrelsen. Ett stort tack till styrelsen, VKL:s kansli och alla andra aktiva nätverk för 2009 års leveranser. Elisabeth Unell Styrelseordförande Monika E Bertilsson Direktör 5

6 Samhällsplanering och infrastrukturfrågor Regionala utvecklingsfrågor, infrastruktur och kollektivtrafik, internationella frågor och IT-forum i Västmanland ligger direkt under VKL:s styrelse. VKL arbetar av tradition tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanlands län i planeringsfrågor, dels för att de övergripande planeringsfrågorna har stor betydelse för hur vi arbetar med andra regionala frågor i länet, dels för att bidra till den politiska förankringsprocessen. VKL har deltagit i ett stort antal arbetsgrupper för att bidra till utarbetandet av aktuella planer. Strukturfonder Under 2007 startades en ny programperiod för regionala och sociala fonden som gäller under perioden Östra Mellansverige, d.v.s. länen Uppsala, Västmanland, Örebro, Södermanland och Östergötland, ingår i de nya programmen. Politiker från VKL och Västmanland har stark representation i Partnerskapet för strukturfonder i Östra Mellansverige, som ordförande och vice ordförande. En informationssatsning påbörjades under 2007 och fortsatte under På uppdrag av personalberedningen startade VKL 2008 ett nätverk för informationsutbyte, rådgivning, projektskrivning med mera inom främst Mål 2 - socialfonden. En skrivargrupp arbetar med en ansökan om medel för olika utbildningsinsatser inom vård- och omsorgsområdet. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) inom Stockholms Läns Landsting har haft huvudansvaret för att upprätta en Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Planen innehåller bland annat förslag till vision, mål, strategier och åtgärder och omfattar i första hand perioden 2010 till 2030 med en utblick mot år Planen innehåller även en utblick över Mälardalsregionen och också alternativa planbilder för den fysiska utvecklingen i Stockholms län och målbilder för den rumsliga strukturen i östra Mellansverige. Västmanland har under de senare årtiondena i sin helhet kommit att tillhöra Stockholm-Mälarregionen, vilket bl. a. tydliggörs av en kraftigt ökad pendling och att antalet arbetsmarknadsområden har minskat i regionen. 6

7 Visionen är att Stockholm östra Mellansverige ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Detta ställer krav på ett engagemang inom ett brett fält av frågor som belyses i planen. Den pekar på styrkor och svagheter som måste hanteras under perioden om regionen ska förbättra sin internationella konkurrenskraft under planperioden. En förutsättning för att hela regionen ska få långsiktig tillväxt är att det finns en kärna som i samverkan med andra närgränsande kärnor kan bidra till en ökad tillväxtpotential för hela regionen. Genom förbättrade kommunikationer får människor möjlighet att välja hur och var de vill bo oavsett var arbetsplatsen är belägen. RUFS 2010 har varit på remiss och kan bli ett viktigt styrdokument vid utarbetandet av liknande dokument i övriga berörda län. Västmanlands Lokaltrafik (VL) Under 2008 antogs nya konsortialavtal mellan länets kommuner och landstinget och uppdragsavtal mellan ägarna och VL. Det nya konsortialavtalet innebär bl a tydligare ansvarsfördelning, d.v.s. kommunerna ansvarar ekonomiskt för underskotten för sin respektive lokala trafik och landstinget för regional trafik (kommunhuvudortssammanbindande). Avtalet kommer att underlätta planeringen av trafikutbudet och ge en större förutsägbarhet vad gäller kostnader för ägarna. Satsningen på biogasbussar i Västerås tillsammans med Västerås stad fortsätter. I december 2009 fanns 40 biogasdrivna bussar i trafik. En utredning om att öka andelen biogasbussar i regional trafik har genomförts. Diskussioner om turtäthet och kostnadsfördelning av tågsträckor på Svealandsbanan, Mälarbanan, Uven och delar av Bergslagsbanan har förts. Citybanan Under en lång tid har länen kring Mälaren arbetat med frågor om en gemensam syn på nödvändiga infrastrukturinsatser i Stockholm-Mälarregionen. Först i form av tvärpolitiska möten med styrelserepresentanter från alla län, kallat Haga Forum, och sedan mer strukturerat inom ramen för En bättre sits som har administrerats av Mälardalsrådet. Under våren 2007 tillsatte regeringen en förhandlingsman för att utarbeta en avsiktsförklaring gällande Citybanan och den tåginfrastruktur som direkt eller indirekt är kopplad till Citybanans utbyggnad. Motpart i förhandlingarna var politiker från Uppsala, Västmanland, Örebro, Södermanland och Östergötland. I uppgörelsen ingick också en medfinansiering från kommuner och landsting i berörda län med cirka 2 miljarder kronor. För Västmanlands del blev summan 576,5 miljoner samt indexuppräkning. Under hösten 2007 omsattes avsiktsförklaringen i avtal. Under 2008 har avtalsförslaget processats i bl a berörda kommuner och landsting/regionförbund. Det är främst frågor om det legala i att medverka i investeringar samt frågan om ett eventuellt bidrag till investeringen kan aktiveras som varit föremål för utredningen. En principöverenskommelse har träffats mellan ledande politiker i VKL:s styrelse om fördelningen av länets kostnader på respektive kommun samt landstinget. Frågan om medfinansiering och frågan om aktiveringen av investeringen avgjordes av riksdagen under 2009 varefter berörda län och kommuner har fattat bindande beslut i fullmäktige. Även frågan om slutlig dragning av Mälarbanan in till Stockholms central har varit föremål för behandling av VKL:s styrelse. Fyra spår på delen Kallhäll till Barkarby är färdigutredd och ska stå klart till hösten Från Barkarby till Centralen finns två alternativa sträckningar för de två nya spåren; i anslutning till nuvarande sträckning eller en ny sträckning under Järvafältet till Kista och intill centralen. Även denna del måste avgöras snarast för att inte Citybanans färdigställande ska försenas. Södertälje kanal Frågan om utbyggnad och kapacitetshöjning av Södertälje kanal har inte, trots flera överläggningar och skrivelser under 2008, fått sin lösning. En utbyggd Södertälje kanal samt muddring av Mälarfarleden för att medge ett större tonnage beräknas i dagsläget kosta cirka 1,450 miljarder kr. Sjöfartsverket har nu, inför den nationella vägplanen, lämnat förslag på en etappindelning av utbyggnaden som regering och riksdag har att ta ställning till under våren Förslaget innebär medfinansiering från Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås stad och Köpings kommun. Länstransportplan Ansvaret för Länstransportplanen ligger på Länsstyrelsen i Västmanlands län, liksom dialogen om den nationella planen. VKL har biträtt Länsstyrelsen i arbetet, främst för att skapa en dialogruta för politiken och kommunala tjänstemän. Arbetet har varit omfattande och pågått parallellt med andra 7

8 större uppdrag. Liksom frågan om Södertälje kanal och Mälarsjöfarten, kommer dessa frågor att avgöras av regeringen och riksdagen under Verksamhetsutveckling med hjälp av IT Under 2009 har VKL fortsatt med ett projekt inom barnhälsodata med målet att beskriva hur Västmanland, med befintlig teknik, kan skapa förutsättning för verksamheterna att utbyta information mellan huvudmän. Projektet har finansierats med medel från SKL. Barnhälsodataprojektet har också bidragit till kunskap och förståelse för betydelsen av att huvudmännen kan kommunicera med varandra digitalt för att t ex ta del av journalinformation. Barnhälsodataprojektet har inneburit att kommunernas och landstingets IT-ansvariga har fått en inblick i hela länets IT-plattform med dess möjligheter och brister och ett nätverk för gruppen har byggts upp för fortsatt samarbete på länsnivå. Den nationella IT-strategins genomförande, främst inom vård och omsorg, har i stor utsträckning tagit fasta på de regionala organisationerna och regionala lösningar. SKL förespråkar att kommunerna ska ta del av landstingets säkerhetslösningar för att komma framåt i processen och skapa de tekniska förutsättningarna till säker informationsöverföring mellan huvudmännen. VKL genomförde under året ett inspirerande seminarium med fokus på verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Seminariet samlade ca 70 deltagare. Håkan Sörman och Catharina Mann från SKL deltog tillsammans med aktörer från Landstinget Västmanland, VKL och externa konsulter. Styrelsen har kontinuerligt erhållit information om utvecklingen och i slutet på året antog IT forum i Västmanland en strategi för verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Internationell strategi Styrelsen har under året fattat beslut om en internationell strategi för att öka engagemanget i EU och i länsöverskridande projekt. Styrelsen har under året genomfört en benchmarking-resa till Nederländerna och träffat både politiker och ansvariga tjänstemän för infrastrukturplanering, näringslivsutveckling och turism. Programmet upprättades i nära samarbete med SEU, Stockholms Europakontor. VKL har också under året tecknat ett nytt avtal med SEU som tydligare beskriver målsättningen med medlemskapet och som också innebär att VKL för varje år upprättar en handlingsplan inom ramen för avtalet. Den internationella strategin ska vara en ingrediens i alla verksamhetsområden och är en förutsättning för internationella projekt. Catharina Mann, SKL, presenterade läget för den nationella IT-strategin i kommunerna vid IT-seminariet i juni

9 Personalfrågor och kompetensförsörjning Personalberedningen ska planera för kompetensutveckling i ett längre perspektiv i förhållande till utveckling och tillväxt i länet. Beredningen kan också initiera gemensam kompetensutveckling för viktiga yrkesgrupper i länet för att säkra behovet av kunnig arbetskraft. Samarbetet med övriga beredningar är av stor vikt. Personalberedningen höll fyra möten under Presidiekonferensen mars Gränsöverskridande samarbete i Västmanland genomfördes i samverkan med BoU-beredningen, Socialberedningen och LoA-beredningen, en konferens som samlade ca 120 deltagare. Personalberedningen arbetar efter en verksamhetsplan som anger att arbetsfältet är frågor inom det personalpolitiska området med fokus på kommunernas och landstingets arbetsgivarroller. Till stöd för beredningens arbete finns ett personalchefsnätverk. I fokus för beredningens arbete under 2009 var sjuksköterskestrejken och följdfrågor utifrån dess upplösning till största delen lönefrågor. Beredningen har med intresse följt utvecklingen av Vård- och omsorgscollege i länet där fem gymnasieorter är certifierade. I förlängningen är tanken att med stöd av Mål2 socialfonden kunna utbilda och vidareutbilda sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och sjukvårdspersonal som har utomnordisk vårdutbildning till arbete inom vårdyrket. Inom beredningen diskuterar man även ett utökat samarbete med Mälardalens högskola för kompetensutveckling av sjuksköterskor. Övriga utbildningsfrågor där arbetet redan är igång är: Beredningen har också gett VKL:s planeringschef i uppdrag att se över den överenskommelse som slöts 1995 om Pensionskostnadsregleringen för personalövergångar med anledning av huvudmannaskapsförändringar för omsorg och särskola (Ädelreformen). Underlag för beslut är översänt till länets kommuner och landsting. 9

10 Lärande och arbetsmarknad Inom området hanteras frågor som rör den kommunala gymnasie- och vuxenutbildningen samt integration och arbetsmarknadsfrågor som är kopplade till utbildningssektorn. Lärande- och arbetsmarknadsberedningens uppdrag innebär att, med utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar, samt nationella krav, samordna och föreslå insatser på regional nivå. Lärande- och arbetsmarknadsberedningen höll sex möten under 2009 med agenda utifrån verksamhetsplanen. Huvudsakliga frågor för beredningen 2009: Samverkan gymnasieskolan Utveckling vuxenutbildning Integrationsfrågor Arbetsmarknadsfrågor Presidiekonferenser Presidiekonferensen mars Gränsöverskridande samarbete i Västmanland genomfördes i samverkan med BoU-beredningen, Socialberedningen och Personalberedningen, en konferens som samlade ca 120 deltagare. Under konferensen behandlades bland annat den aktuella 10 arbetsmarknadssituationen, barns och ungdomars psykiska hälsa, barnkonventionens efterlevnad och aktuella utbildningsfrågor. Presidiekonferensen oktober omfattade LoA- samt BoU-beredningen och samlade ett sextiotal deltagare. Konferensens huvudsakliga innehåll handlade om entreprenörskap, nyheter från utbildningsdepartementet samt IT som pedagogiskt verktyg i skolans samtliga stadier. Övriga konferenser Digitala läromedel var en konferens med ett högst aktuellt ämne för skolan, nämligen skolutveckling med hjälp av digitala lärresurser. Konferensen samlade 140 deltagare. Under hösten genomfördes en studieresa till Falkenberg på temat digitala lärresurser. Nationella rådet för Vård- och omsorgscollege certifierade länets fem lokala Vård- och omsorgscollege vid en högtidlig ceremoni som samlade ca 330 deltagare. Tjänstemannanätverk inom LoA Gymnasiechefer, arbetsmarknadschefer, vuxenutbildningschefer och integrationsansvariga.

11 Barn, ungdom och utbildning Inom Barn-, ungdoms- och utbildningsberedningen (BoU) behandlas frågor inom ramen för den obligatoriska skolgången, inklusive fritids- och kulturfrågor, för denna viktiga grupp unga människor. Beredningen ska sprida kunskap och erfarenheter mellan olika delar av länet och ta tillvara regionala erfarenheter via bevakning och aktivt erfarenhetsutbyte. Barn-, ungdoms- och utbildningsberedningen höll fem möten under 2009 med agenda utifrån verksamhetsplanen. Några av beredningens huvudfrågor: Presidiekonferenser Presidiekonferensen mars Gränsöverskridande samarbete i Västmanland genomfördes i samverkan med LoA-beredningen, Socialberedningen och Personalberedningen, en konferens som samlade ca 120 deltagare. Under konferensen behandlades bland annat den aktuella arbetsmarknadssituationen, barns och ungdomars psykiska hälsa, barnkonventionens efterlevnad och aktuella utbildningsfrågor. Övriga konferenser Utvecklingsdagar för Västmanlands skolhälsovård - under två dagar fokuserade cirka 60 deltagare från länet på omvärldsorientering och konkreta utvecklingsfrågor inom skolhälsovården. Digitala läromedel var en konferens med ett högst aktuellt ämne för skolan, nämligen skolutveckling med hjälp av digitala lärresurser. Konferensen samlade 140 deltagare. Under hösten genomfördes en studieresa till Falkenberg på temat digitala lärresurser. Tjänstemannanätverk inom BoU Presidiekonferensen oktober omfattade BoU- samt LoA-beredningen och samlade ett sextiotal deltagare. Konferensens huvudsakliga innehåll handlade om entreprenörskap, nyheter från utbildningsdepartementet samt IT som pedagogiskt verktyg i skolans samtliga stadier. 11

12 Kultur Styrelsen för VKL beslutade att inrätta en kulturberedning. Beredningen består av 12 ledamöter, en representant från var och en av länets kommuner samt två representanter från landstinget varav en som ordförande. Beredningens uppdrag är att utarbeta ett förslag till en regional kulturstrategi. Bakgrunden är den av regeringen initierade kulturutredningen. Regeringens proposition Tid för kultur 2009/10:3 antogs av riksdagen den 16 december. Samspelet mellan nationell, regional och lokal nivå kommer enligt riksdagsbeslutet att förändras. Utgångspunkten är att parterna stat, kommun och landsting alla tar ett finansiellt ansvar för länets kulturverksamheter. VKL initierade ett gemensamt remissyttrande på kulturutredningen i maj och juni Enligt ovannämnda riksdagsbeslut kommer kontinuerliga förhandlingar att äga rum för fördelning av statliga resurser för kulturområdet. Landstinget har ansvaret för förhandlingen på regional nivå och hur kulturfrågor integreras i den regionala utvecklingen och tillväxten såväl ur sociala, miljömässiga som ekonomiska dimensioner. Landstingets uppgift i samspelet kommer att vara att leda den regionala processen med kartläggning och strategier. Kommunerna har närhet till och kunskaper om medborgarnas behov och preferenser samt om hur kultur kan integreras i övriga kommunala verksamheter. Landstinget har tagit initiativ till utarbetande av en regional kulturstrategi för Västmanlands län i enlighet med riksdagsbeslutet. VKL:s kulturberedning har inlett sitt arbete och har genomfört två möten under hösten 2009, varav ett gemensamt med kulturchefsnätverket, se nedan. I oktober genomfördes på landstingets initiativ ett seminarium Kulturens betydelse för hälsan, 180 personer deltog i detta seminarium. Kultur 12 och hälsa är ett exempel på den aspektpolitik som förs fram i riksdagsbeslutet. Arbetet samordnas genom kulturchefsnätverket, som består av kultur- och fritidschefer från länets samtliga kommuner och landstinget. Till detta nätverk knyts representanter för länsstyrelsen, de regionala kulturinstitutionerna, det regionala föreningslivet samt folkbildningen och andra aktörer i länet. Nätverkets möten under året har följaktligen koncentrerats mot såväl remissarbetet av kulturutredningens betänkande som mot riksdagsbeslutet som således kräver att en regional kulturstrategi utarbetas. Under 2009 genomfördes också ett kulturting med Regionförbundet i Örebro län. Detta år ägde kulturtinget rum i Örebro. Temat var Barns och ungas rätt till sin kultur Amatörer och proffs. Kulturtinget behandlade såväl kulturutredningens förslag som förslagen från den sk skuggutredningen. Ungdomsstyrelsen presenterade en studie över ungdomars kulturvanor och Umeå kommun gav exempel på de satsningar som givit kommunen utmärkelsen Årets ungdomskommun. I ett mycket uppmärksammat anförande gav professor Gunnar Bjursell, som är molekylärbiolog, ett stort antal exempel på kulturens betydelse för hälsan såväl i förebyggande syfte som terapeutiskt. Målgrupp för kulturtinget var såväl politiker som tjänstemän inom kultur- och fritidsområdet och barn- och ungdomsområdet. Vid kulturtinget deltog ca 140 personer.

13 Social omsorg och hälsovård Socialberedningens ansvarsområde omfattar verksamheter som berör individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, psykiatri och andra sociala samt hälso- och sjukvårdsfrågor som beredningen prioriterar. Beredningen ska verka för en gemensam länsövergripande syn i sociala frågor genom arbete i olika nätverk och att utveckla samverkan och stimulera till kvalitetshöjningar inom området. Socialberedningen har under året haft sju möten. Beredningen har under året också fungerat som styrgrupp för projektet Sammanhållen hemsjukvård. VKL är föredragande för kommunerna i tjänstemannaberedningen, arbetsutskott och Gemensamma Nämnden. VKL ansvarar för nätverksträffar med socialchefer, äldreomsorgs- samt integrationsgruppen. Dessutom deltar VKL i länets nätverk för kommunernas anhörigsamordnare samt träffar med förbundssekreterare eller motsvarande på det sociala området på nationell nivå. VKL medverkade även under året i länsarbetsgrupperna Flyktingsamverkan, Individplaneringsgruppen i Flyktingprojektet, Folkhälsofrågor, Kvinnofrid, SMADIT, Främja barn och ungas psykiska hälsa samt Brottsoffer/personsäkerhet. Presidiekonferenser Socialberedningen har som vanligt arrangerat två presidiekonferenser. Den första presidiekonferensen ordnades den mars i Bålsta. För första gången ordnades presidiekonferensen tillsammans med övriga tre beredningar. Drygt 120 deltagare erbjöds ett omfattande gemensamt program. Den andra presidiekonferensen arrangerades den november i Stockholm. Konferensen hade cirka 50 deltagare. Programmet bestod i första hand av aktuell nationell information från SKL. Gemensamma Nämnden För närmare information om den Gemensamma Nämnden för tekniska hjälpmedel och samverkan i övriga gemensamma sociala frågor mellan kommunerna och landstinget, se Gemensamma Nämndens egen verksamhetsberättelse för år Flyktingmottagandet Här pågår arbetet vidare med samverkansdokumentet samt projektet om flyktingsamverkan i Västmanland. VKL har inom projektet ansvar för Individplaneringsgruppen. 13

14 Propositionen om nyanländas etablering på arbetsmarknaden har diskuterats och har tagit mycket tid i anspråk under En ny handlingsplan kommer att tas fram under Ensamkommande barn och ungdomar En inventering har under året gjorts över kommunernas inställning till mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Mäns våld mot kvinnor Ett samverkansdokument för kvinnofrid har tagits fram under året. Folkhälsofrågor VKL har deltagit i arbetet med att ta fram en länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland eftersom det är en prioriterad fråga av Socialberedningen. Se rutan nedan. Kriscentrum för män (KMV) KMV har informerat Socialberedningen vid flera tillfällen samt ansökt om ekonomiskt bidrag från kommunerna och landstinget. Socialberedningen och VKL:s styrelse avslog dock deras ansökan. Organisationsutredning VKL:s styrelse beslutade på förslag av Socialberedningen att utreda en samordnad framtida gemensam organisation för vård- och sociala frågor inför nästa mandatperiod. Ett utredningsförslag har tagits fram och behandlats av Gemensamma Nämnden och Socialberedningen under hösten 2009, men inte godkänts. Socialberedningen har beslutat att utredaren ska komma med ett nytt förslag under Brottsoffer/personsäkerhet En överenskommelse i Västmanlands län mellan kommunernas socialtjänster och Polismyndigheten i Västmanlands län om samverkan vid brottsoffer- och personsäkerhetsarbete har tagits fram och godkänts av kommunerna och polisen under året. Gemensam information Ett arbete har påbörjats med att publicera alla avtal/överenskommelser/samverkansdokument som finns mellan våra samarbetspartners i länet på VKL:s webbplats. Övriga frågor Några av de övriga frågor som diskuterades och behandlades under 2009 är: Närmare information om dessa frågor m.m. framgår under redovisningen från Utvecklings- och utredningsfunktionen. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Landstinget tog initiativ till att arbeta fram en länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland i samverkan med Länsstyrelsen och VKL. En förstudie var klar i november Under 2009 har en samverkansgrupp bildats med representanter från länets alla kommuner, Landstinget Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanlands län och VKL. Samverkansgruppen godkände i juni 2009 en länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland: Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Västmanland är att utveckla en stark samverkan och kompetens inom områdena: - Kunskapsunderlag om hälsoläget Liv & Hälsa Vuxen/Ung - Psykisk hälsa för barn och unga vuxna för att särskilt främja hälsan hos individer med den största ohälsan. Samtliga samverkansparter har godkänt länsstrategin och beslutat om att delta i det fortsatta arbetet. Tre arbetsgrupper har under hösten 2009 genomfört ett flertal seminarier med experter för att arbeta fram handlingsplaner och modeller för hur den framtida samverkan och kompetensutvecklingen ska utformas konkret i länet. Under tiden junidecember 2009 har landstinget bekostat en tjänsteman som varit placerad på VKL:s kansli för att upprätta och förankra den gemensamma länsstrategin för folkhälsoarbetet. 14

15 Utvecklings- och utredningsfunktionen VKL:s Utvecklings- och utredningsfunktion (UoU), har som målsättning att bidra till kunskapsutveckling och kunskapsbaserad praktik genom: - bevakning och tillämpning av ny lagstiftning/föreskrifter/allmänna råd och nationella riktlinjer - bevakning, värdering och spridning av forskningsresultat - kunskapsutveckling genom egna utvecklingsprojekt och utvärderingar - kunskapsutbyte genom nätverk - brobygge mellan nationell, regional och lokal nivå. Arbetet sker på uppdrag av förtroendevalda och chefer och har fokus på verksamheter som berör båda huvudmännen (kommun och landsting). Uppdragen utförs i dialog med förtroendevalda, chefer och anställda och syftar till en ökad samverkan inom länet och mellan huvudmännen och externa aktörer. Under 2009 har verksamheten inom Utvecklings- och utredningsfunktionen främst fokuserat på en kartläggning av hemsjukvården i länet, psykiatrifrågor och utvärderingar. Projekt Sammanhållen hemsjukvården kartläggning av hemsjukvården i Västmanland Projektets beslutade projekttid var , men projekttiden förlängdes till Komplexiteten i frågan medförde att nya frågeställningar och uppdrag tillkom och analysen av de data och uppgifter som inkom från kartläggningen och arbetsgrupperna var tidskrävande. De fortsatta aktiviteterna under 2009 bestod bl a i att få till stånd en överenskommelse om egenvården, utarbeta en konkretiserad definition med beskrivning av gränssnitt som förtydligar omfattningen på eventuellt övertagande samt utarbeta en vision för en sammanhållen hemsjukvård (hemtjänst-hemsjukvård-rehabilitering). Slutrapporten presenterades vid VKL:s styrelsemöte den 8 maj Samverkansrutiner kring hanteringen av egenvårdsfrågan, utifrån den förändrade lagstiftningen, har upprättats. Den politiska dialogen fortsätter under Projekt DISA - Demensvård i Samverkan Implementering av de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom I augusti kom en preliminär version av riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som riktade sig till både kommunerna och landstinget. I planeringen av den definitiva versionen av riktlinjerna genomfördes en rad remisskonferenser i landet. I Västerås skedde detta den 23 oktober Inför denna konferens genomfördes en s k Gapanalys i kommunerna och landstinget för att identifiera vad som saknas i verksamheterna i relation till riktlinjerna. På konferensen framkom synpunkter på riktlinjerna, men även synpunkter om det fortsatta arbetet med demensvård/omsorg i länet. De områden som tydligast framkom som gemensamma arbetsområden var samverkan kommun - landsting, långsiktig utbildningsplanering, team angående problematiken med beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom och unga personer med demenssjukdom. VKL har fått i uppdrag att leda ett samverkansprojekt med syfte att implementera riktlinjerna. Två projektledare som arbetar övergripande och samordnande anställdes vid årsskiftet och varje kommun och landstinget har utsett två kontaktpersoner som arbetar med den lokala processen. Projektet kommer att pågå till Det ska vara lätt att göra rätt - om att bygga strukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänst och hälsooch sjukvård För att få till stånd mer långsiktiga lösningar när det gäller kunskapsutveckling och styrning för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, inbjöd SKL till dialogseminarier under hösten De innebar starten på ett nationellt projekt som syftar till ett avtal mellan SKL och regeringen, som bildar plattform för ett fortsatt arbete med att hitta långsiktiga lösningar och effektivare användning av de statliga stimulansmedlen. Förslaget om avtal kommer från Kerstin Wigzells utredning om en evidensbaserad praktik. 15

16 Fokus ligger också på att hitta stödstrukturer för kunskapsutveckling och kunskapsspridning mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Under hösten arrangerade VKL en workshop med representanter från SKL och deltagare från länets kommuner och landstinget. Liknande workshops anordnades runtom i landet och diskussionerna presenterades slutligen på en nationell konferens. Arbetet kommer att fortsätta och ett avtal slutas mellan socialdepartementet och SKL för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Område psykiatri/psykiskt funktionshinder Utgångspunkten för arbetet på VKL är, förutom Socialberedningens handlingsplan, de samverkansavtal som Landstinget Västmanland och VKL har antagit och som följs upp av den gemensamma tjänstemannaberedningen och Gemensamma nämnden. Under 2009 har en utvecklare på heltid arbetat med frågorna inom VKL:s utvecklings- och utredningsenhet och funnits som en resurs för både Socialberedningen och Gemensamma nämnden. En viktig del under 2009 har varit bevakning och spridning av information om vad som sker på nationell nivå. Regeringen, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har alla varit aktiva med initiativ inom området. Utvecklaren vid VKL är utsedd till att vara kommunernas kontaktperson till Socialstyrelsens NU!-enhet i dessa frågor. Arbetet med att revidera samverkansavtalet kring vuxna med psykiska funktionshinder påbörjades Från och med 2010 finns det lagstadgat krav på kommuner och landsting att göra överenskommelser om sitt samarbete kring personer med funktionsnedsättningar. Intentionen är att ett reviderat avtal ska antas under Arbetet med att följa upp samverkansavtalet kring barn och unga har skett under 2009 genom att chefen för Barn- och ungdomspsykiatrin i länet tillsammans med utvecklaren vid VKL har träffat chefer för individ- och familjeomsorgen i respektive kommun och diskuterat avtalet och hur samarbetet sker. Uppföljningen ska sammanställas och rapporteras till Gemensamma nämnden. Medel för kompetensutveckling av baspersonal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar söktes gemensamt (kommunerna och landstinget) från Socialstyrelsen även under VKL och Division Närsjukvård samordnade ansökan och utformade även länsgemensamma Elisabet Fridén och Susanne Holmsten i diskussion under workshopen Det ska vara lätta att göra rätt. projekt. Förutom att lokala ansökningar beviljades till fyra kommuner fick vi också medel till två länsgemensamma projekt. Sammanlagt fick länet cirka 1,4 miljoner kronor. Koncept för utbildning för baspersonal arbetades fram gemensamt mellan Division Närsjukvård och VKL och den första utbildningen startade hösten 2009 (bekostas av tidigare beviljade medel från Socialstyrelsen 2008), alla kommuner och landstingspsykiatrin erbjöds att anmäla deltagare till de 26 utbildningsplatserna. Utbildningen pågår under två terminer. Två utbildningsomgångar kring Neuropsykiatrisk problematik hos vuxna genomfördes under 2009 med cirka 200 deltagare från alla kommunerna och landstinget. Seminarium anordnades i länet gemensamt med Socialstyrelsen och Allmänna Barnhuset kring barn till föräldrar med länet tillsammans med Socialstyrelsen, syftet var att sprida kunskap om boende och boendestöd till vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Stimulansbidrag, de så kallade Miltonmedlen, slutrapporterades till den Gemensamma nämnden. Representanter från länets individ- och familjeomsorg, skolorna inklusive skolhälsovård, primärvård, habilitering och barn- och ungdomspsykiatrin samlades, med inbjudan från VKL, tillsammans med SKL:s projektgrupp för Barn- och ungdomars psykiska hälsa. Samverkan, hur upptäckt och insatser i ett så tidigt skede som möjligt ska kunna ske, hur tillgänglighet till vård och stöd för barn och ungdomar i behov av stöd ska kunna öka var frågor som diskuterades. Bakgrunden var SKL:s utredning om möjligheten att korta ner vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin och rapporten till regeringen. 16

17 En förändring av den psykiatriska tvångslagstiftningen skedde den 1 september Den innebär ökade krav på samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En gemensam (psykiatrin och kommunerna) arbetsgrupp med VKL som sammankallande tillsattes med uppdrag att förbereda verksamheterna inför förändringen. Samverkansoch uppföljningsmöten har hållits vid flera tillfällen. Frågan om att utreda behovet av att skapa en bostad med särskild service i samarbete mellan kommunerna i länet, så kallat permissionsboende, har behandlats i arbetsgruppen och diskuterats av socialcheferna. Något behov av att tillskapa gemensamt boende har inte funnits. Sala kommun och Västerås stad har startat bostad med särskild service för målgruppen. Arbetet med att förbättra omhändertagandet av psykiskt störda lagöverträdare har pågått inom Treklöverprojektet. Under 2009 fortsatte arbetet med att utveckla samarbetet kring målgruppen trots att verksamhetsidén (gemensam länsmottagning med särskild kompetens för målgruppen) inte kunde realiseras. Kunskap till praktik Årsskiftet 2008/2009 skrev VKL och Landstinget Västmanland avtal med SKL om medverkan i projektet Kunskap till praktik. Projektets uppdrag är att stödja kommunerna och landstinget i Västmanland i implementeringen av de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Sedan 2009 finns en styrgrupp bestående av chefstjänstemän från tre kommuner, två chefstjänstemän från landstinget och en från kriminalvården. En processledare på heltid och en processledare på tjugo procent anställdes också under Arbetet med information om de nationella riktlinjerna, utvecklingen av evidensbaserade metoder och utarbetandet av ett länsövergripande styrdokument påbörjades. Ansvaret för det länsövergripande styrdokumentet ligger på en projektgrupp med representanter från kommunerna, landstinget, kriminalvården, SiS, länsstyrelsen, Kompetenscenter för hälsa och VKL. Gruppen har träffats regelbundet under Arbetet med implementeringen fortgår även 2010 med bland annat ett utbildningsseminarium för chefer och politiker och en basutbildning för all personal som kommer i kontakt med riskbruk, missbruk och/eller beroende inom kommuner, landsting, kriminalvård och övriga. För 2010 har VKL och Landstinget Västmanland fått drygt 1,4 miljoner kronor. Individ- och familjeomsorg Utvärderingar En utvärdering av Familjepedagogverksamheten i KAK var klar i februari Rapporten har namnet: Familjepedagogteamet i KAK verksamhet i samverkan för familjer i behov av stöd Föräldrars upplevelser och ledningsgruppens bild av verksamheten och samverkan mellan de sju huvudmännen. Delrapporten: Barnahus Västmanland Omfattning, inriktning, sammanhang utarbetades under året. Rapporten bygger på statistiska uppgifter från de samverkande huvudmännen och från projektledarna på Barnahus. I rapporten ingår också en jämförelse mellan Barnahus Västmanland och de sex först startade svenska barnahusen. Intervjuer med föräldrar som fått del av Intensivt Familjearbete i Samverkan (IFAS) (samverkan mellan Sala kommun och Landstinget Västmanland) har gjorts under året och kommer att presenteras i en rapport i april Presentationer av utvärderingarna har gjorts i olika sammanhang. Föräldrastöd VKL har medverkat i en samrådsgrupp i samverkan med Landstinget Västmanland och Länsstyrelsen i Västmanlands län. VKL har även varit medarrangör vid konferenser om föräldrastöd. Familjehemsfrågor VKL har bevakat familjehemsfrågorna i länet genom kontakt med det nybildade nätverket för familjehemsfrågor i länet och genom telefonintervjuer med familjehemshandläggare. Materialet presenterades vid Socialberedningens presidiekonferens i november VKL har även medverkat i en arbetsgrupp som ska utforma uppföljningsinstrument för länets folkhälsostrategi. Utvärdering äldreomsorg Utvärdering av utbildningssatsningen Kompetensstegen för anställda inom Äldreomsorgen var klar i januari Rapporten har namnet: Roligt att lära nära Utvärdering av en statlig satsning i lokal tillämpning. 17

18 Taltidningen Taltidningens huvuduppgift är att ansvara för att synskadade och läshandikappade i länet får tillgång till riktad samhällsinformation på såväl kommunal- som landstingsnivå. Uppdraget från VKL är att söka förverkliga målet att synskadades och andra läshandikappades informationssituation ska vara så likvärdig andra länsinnevånares som möjligt. Förändring under 2009 Under 2009 har vi genomfört en omställning av produktionen från kassettband till CD. Detta har gett en väsentlig kvalitetshöjning av ljudet för prenumeranterna. Det innebär också att prenumeranterna har fått det lättare att navigera i tidningen. Prenumerantträffar Våren 2009 hade Taltidningen ett öppet hus för att visa upp det vi gör och få reda på vad prenumeranterna tänker, tycker och känner om taltidningarna. Prenumeranterna berättade att de var mycket nöjda med taltidningarna och att de motsvarade prenumeranternas behov och förväntningar. Taltidningen har också besökt och medverkat i ett flertal träffar med prenumeranter runt om i länet. Kvalitetsarbete Under året har vi upprätthållit kontaktvägar och samarbetsformer med kommunernas syn- och hörselinstruktörer, äldreboenden, synskadades organisationer samt Synverksamheten. Via regionala och lokala nyhetsblock, intervjuer, referat, reportage och en åskådliggörande kommuninformation arbetar Taltidningens redaktion för att kompensera taltidningsprenumeranterna för den dagliga samhällsinformation de annars skulle gå miste om. Produktion Varje vecka under året, undantaget de veckor då produktions- eller distributionsdag sammanföll med allmän helgdag, producerades och distribuerades en länstaltidning, nio kommunala dito samt en taltidning på lättläst svenska. Under året sammanställdes och distribuerades även en speciell sommar- och julläsning. Därutöver utfördes ett antal inläsnings- och kopieringsuppdrag mot betalning. Det handlade om specifik information riktad till läsekretsen; broschyrer, samhällsinformation etc. Även inläsningstjänst till enskilda synskadade utfördes. Information och marknadsföring Taltidningen har under året arbetat med att upprätthålla kontinuiteten i pågående marknadsföringsåtgärder - uppdatera broschyrställ på bibliotek, i kommunhus, på vårdinrättningar etc. Taltidningen har också informerat om verksamheten på SRF-träffar och för politiker och tjänstemannagrupper av olika slag. Taltidningen har också deltagit på mässor i länet. Länets syn- och hörselinstruktörer har även besökt Taltidningen. 18

19 Länsturismen Syftet med verksamheten är att verka för en väl utvecklad och ökande besöksnäring i Västmanlands län och i Stockholm-Mälardalsregionen. Detta ska ske genom stödjande och initierande aktiviteter för berörda aktörer, såväl privata som offentliga, på lokal, regional och nationell nivå motsvarade besöksnäringen i Västmanlands län drygt 2 miljarder kronor och detta gav upphov till årssysselsättning men sysselsättningen var oförändrad. Den ekonomiska och sysselsättningsmässiga utvecklingen (TEM) för 2009 redovisas under våren Under 2009 gjordes det totalt övernattningar på länets hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och SoL. Antalet övernattningar motsvarar en ökning med 0,4 %. Övriga län inom Stockholm-Mälardalsregionen minskar med 2-3,5 %. Av våra nordiska grannländer står Finland för den största andelen gästnätter. Våra största europeiska marknader är Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Utanför Europa dominerar Japan och Kanada. Under det gångna året har vi fortsatt att utveckla vårt strategiska vägval för kommersiell affärsutveckling. Viktiga insatser var bland annat genomförandet av ekoturismutbildningen, utvidgningen av vårt internationella arbete och initieringen av förstudien för internationell affärsutveckling tillsammans med länen inom Östra Mellansverige. En styrgrupp för turismfunktionen bildades med representanter från länets kommuner och Landstinget Västmanland. Dessutom genomfördes en utvärdering av verksamheten. Under hösten lanserade vi även flera nya kommunikationskanaler. En utvecklingsblogg och Twitter för vårt utvecklingsarbete i potentiella besökare. Verksamheten innefattar en turismutvecklare på heltid, en informatörstjänst på 20 procent och en projektanställd internationell affärsutvecklare på halvtid. Turismfunktionen arbetar på uppdrag av länets kommuner och Landstinget Västmanland, vilka finansierar verksamheten med ett årligt anslag på 2 miljoner kronor. Den offentliga medfinansieringen uppgick till kronor och den privata till kronor. För produktionen av upptäckarmagasinet Visit Västmanland tillkommer offentlig finansiering motsvarande kronor och privat motsvarande kronor. Starten av projektet Internationell affärsutveckling utifrån marknadens förutsättningar innebar en utökning av den internationella affärsutvecklingen. Det övergripande målet är att öka omsättningen genom att få fler utländska gäster till regionen. Detta ska ske genom att turistföretagen utvecklar och säljer fler exportmogna produkter. Under våren anställdes en internationell säljchef och mycket har skett sedan dess. Två seminarier om de prioriterade marknaderna har genomförts för länets turistföretag. Även visningsresor för utländska samarbetspartners har genomförts. En produkt- 19

20 manual, med ett 30-tal medverkande företag, har tagits fram för att användas i kontakter med utländska researrangörer. Ett internationellt nyhetsbrev har utvecklats och skickas regelbundet till cirka 600 researrangörer och intressenter på olika marknader. Projektet delfinansieras av Länsstyrelsen i Västmanlands län och medverkande företag. Utbildningen Ekoturism i praktiken hade ett tjugotal deltagare och syftet var att stötta lokala och innovativa turismsatsningar, särskilt med bas i natur- och kulturarvet. Den syftade till att fler turismföretagare ska samarbeta för att kunna erbjuda helhetslösningar som består av en eller flera komponenter som logi, transport, mat och upplevelse. Utbildningen delfinansierades av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och kursdeltagarna. Den kommer även att genomföras under Turismfunktionen ansvarar för den pågående förstudien Internationell affärsutveckling för regional konkurrenskraft, vilken syftar till att skapa en nulägesanalys över besöksnäringen i Östra Mellansverige. Förstudien ska ge svar på om man genom att bilda affärsmässiga plattformar över länsgränserna kan öka lönsamheten hos de enskilda aktörerna. Den genomförs i samarbete mellan de regionala turismorganisationerna och delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och medverkande turismorganisationer. Förstudien avslutas i början av 2010 och kommer att användas som underlag för beslut om vidare gemensam utveckling. Kurs- och konferensverksamhet Förutom styrelsens studieresa till Nederländerna och beredningarnas presidiekonferenser har VKL ordnat drygt 20 kurser, seminariedagar och konferenser för både politiker och tjänstemän. Genomförda kurser och konferenser Antal kurser Antal kursdagar Antal studiedagar Antal deltagare Unik presidiekonferens: Gränsöverskridande samarbete i Västmanland Den mars 2009 ordnade VKL:s samtliga beredningar en gemensam presidiekonferens. Konferensen hölls på Aronsborgs konferensanläggning i Bålsta och samlade cirka 120 deltagare. Under konferensen behandlades bland annat den aktuella arbetsmarknadssituationen, barns och ungdomars psykiska hälsa, barnkonventionens efterlevnad och aktuella utbildningsfrågor. Ur innehållet: Aktuellt från Barnombudsmannen Fredrik Malmberg Aktuella ungdomsfrågor, Generaldirektör Per Nilsson, Ungdomsstyrelsen Nationell kartläggning av ungdomars hälsa, Håkan Wrede, Socialdepartementet Gränsöverskridande verksamheter i samarbete - skolan, BUP och socialtjänsten, Staffan Lundqvist, bl a VITS-projektet, utvecklingschef Barn- och ungdomspsykiatrin, Landstinget i Uppsala län och Maud Riesten, specialpedagog och VITS-samordnare i Enköping Aktuella utbildningsfrågor, Statssekreterare Amelie von Zweigbergk, Utbilningsdepartementet Aktuella arbetsmarknadsfrågor, Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingen 20 Barnombudsmannen Fredrik Malmberg och utvecklingsstrateg Ove Svenson

21 Politisk ledning Fotot är taget vid styrelsens benchmarkingresa till Nederländerna. Förbundsmöte Förbundets stadgar innehåller följande bestämmelser om förbundsmöte: att allmänna val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige ägt rum ska dessutom följande ärenden behandlas: 2009 års förbundsmöte hölls den 8 maj på Knytpunkten, Strömsholm. Styrelse Västmanlands Kommuner och Landstings styrelse består ( ) av följande ledamöter och ersättare valda för tiden t o m 2011-års förbundsmöte: Ledamöter Ersättare Elisabeth Unell (m) Västerås, ordf Mikael Damsgaard (m) Västerås Hans Strandlund (m) Hallstahammar Stellan Lund (m) Kungsör Ralf Lédel (m) Fagersta Kerstin Goldkuhl Hansen (m) Landstinget Hans Eljansbo (m) Sala Carina Sandor (fp) Skinnskatteberg Torsten Källberg (fp) Landstinget, vice ordf Bengt-Åke Nilsson (fp) Västerås Carola Gunnarsson (c) Sala Birgitta Andersson (c) Landstinget Elisabet Fridén (kd) Västerås Ingvar Nordén (kd) Landstinget Lars Bergström (sjvu) Landstinget Andreas Porswald (mp) Västerås Denise Norström (s) Landstinget Rigmor Åkesson (s) Landstinget Ulla Persson (s) Västerås, vice ordf Staffan Jansson (s) Västerås Elizabeth Salomonsson (s) Köping, vice ordf Pelle Strengbom (s) Kungsör Gunilla Sundberg (s) Fagersta Anders Tollin (s) Surahammar Kenneth Östberg (s) Norberg Catarina Pettersson (s) Hallstahammar Tommy Johansson (s) Sala Stig Henriksson (v) Fagersta Vasiliki Tsouplaki (v) Västerås Adjungerade i styrelsen Tomas Högström, (m) Landstinget Västmanland, Lars Andersson (s) Skinnskatteberg, Britt-Inger Fröberg (s) Surahammar 21

22 Samtliga länets kommuner och Landstinget Västmanland är representerade i styrelsen. Även ersättarna deltar vid styrelsens sammanträden. Därutöver bereds kommunstyrelseordförande och landstingsstyrelseordförande som inte är invald i styrelsen möjlighet att närvara vid styrelsens sammanträden. Styrelsen har haft åtta ordinarie sammanträden och ett extra sammanträde under året samt två temamöten. Styrelsen har också fungerat som länsstyrelsens forum för SUV-möten (Samverkan för utveckling av Västmanlands län). Revisorer Revisorer för år 2009 har varit: Revisorer Ersättare Karl-Erik Andersson (fp) Västerås Eva-Karin Wedin (s) Landstinget Britt-Marie Pettersson (s) Västerås Lisbeth Ferngren (s) Köping Johan Tingström, auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Peter Söderman, auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Beredningar Beredningarna består ( ) av följande ledamöter för tiden t o m 2011-års förbundsmöte: Personalberedningen Tomas Högström, ordf. (m) Landstinget Västmanland Ingrid Noord Silversten (s) Arboga Rolf Hahre (s) Hallstahammar Pelle Strengbom (s) Kungsör Elizabeth Salomonsson (s) Köping Kenneth Östberg (s) Norberg Tryggwe Lindman (m) Sala Lars Andersson (s) Skinnskatteberg Leif Carlberg (s) Surahammar Lars Kallsäby (c) Västerås Barn och ungdomsberedningen Mikael Damsgaard, ordf. (m) Västerås Ingrid Noord Silversten (s) Arboga Tommy Persson (s) Hallstahammar Ingrid Dorsander Andersson (c) Kungsör Roger Eklund (s) Köping Sten Nordström (s) Norberg Peter Molin (m) Sala Stig Johansson (s) Skinnskatteberg Kennet Hedlund (s) Surahammar Thomas Wihman (mp) Landstinget Västmanland 22

23 Lärande och arbetsmarknad Roger Haddad, ordf. (fp) Västerås Ingalill Frössman (v) Arboga Stig Henriksson (v) Fagersta Ann Andersson (s) Hallstahammar Rolf Lindgren (c) Kungsör Carl-Inge Westberg (s) Köping Ulrica Persson (v) Norberg Arne Persson (kd) Sala Britt-Inger Fröberg (s) Surahammar Gunnar Stenås (sjvu) Landstinget Västmanland Socialberedningen med omsorg och hälsovård Bo Kallerman, ordf. (c) Sala Agneta Bode (s) Arboga Teemu Sulin (v) Fagersta Mariette Sjölund (s) Hallstahammar Görel Nilsson (s) Kungsör Tanja Linderborg (v) Köping Inga-Stina Hesselius (s) Norberg Marianne Engström (fp) Skinnskatteberg Anders Rydell (s) Surahammar Elisabet Fridén (kd) Västerås Birgitta E Andersson (c) Landstinget Västmanland Kulturberedningen Torsten Källberg, ordf. (fp) Juha Rundgren (v) Ulla Berndtsson (s) Leonard Ljungdahl (v) Tommy Persson (s) Gunilla Aurusell (s) Jonny Clefberg (s) Eva Pålsson (s) Per Sörbom (fp) Nils-Göran Wiberg (s) Christina Waster-Jansson (s) Mikael Damsgaard (m) Landstinget Västmanland Landstinget Västmanland Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås 23