Föreläsningens innehåll. Introduktion till beroendelära. Övergripande mål. I dag kommer vi att gå igenom följande delar av Målbeskrivningen
|
|
- Lars-Erik Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion, Epidemiologi, Diagnostik, Somatisk samsjuklighet Hanne Tønnesen, dr med vet Professor, Health Sciences, LU & Överläkare, BCM, Psykiatri Skåne I dag kommer vi att gå igenom följande delar av Målbeskrivningen ta alkoholanamnes och diagnostisera alkoholmissbruk och alkoholberoende bedöma risk vid olika alkoholkoncentrationsnivåer redogöra för och diskutera alkoholbruk, riskbruk, missbruk och beroende samt dessas epidemiologi redogöra översiktligt för alkoholpreventivt arbete och dess effekter redogöra för och diskutera översiktligt somatiska komplikationer Föreläsningens innehåll Introduktion till Beroendelära Alkohol, narkotika, tablettberoende, riskbruk alkohol Epidemiologi Övergripande diagnostik och anamnes PAUS Introduktion till beroendelära Lab-diagnostik Risk vid olika alkoholkoncentrationer Somatisk samsjuklighet Alkoholpreventivt arbete Alla kliniker kommer att möta beroendepatienter P Somatik Beroende är en komplex sjukdom, som kräver multidisciplinärt samarbete för att lyckats Övergripande mål Värderingsförmåga & förhållningssätt bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt analysera och resonera kring etiska frågeställningar vid beroendesjukdomar självständigt ta ansvar för sin egen utbildning inom beroendelära 1
2 Introduktion: Beroendelära Föreläsningar Men hänvisning till målbeskrivningen Seminarier Fokus på de viktigaste / svåraste elementen i målbeskrivningen Praktisk tjänstgöring Professionellt bemötande av beroendepatienter Portfolio Definitioner ICD-10: WHO diagnossystem International statistical Classification of Diseases and related health problems 1992, reviderad 2007/2008 ICD-11 ca DSM-IV: Am Psychiatric Association Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 1994, reviderad 2000 DSM-V ca Beroende: samma kriterier för olika substanser ICD-10: F1x, där x är 1. Alkohol 2. Cannabinoider 3. Lugnande + sömnmedel 4. Kokain 5. Övriga stimulantia, t ex amfetamin + extacy 6. Hallucinogener, t ex LSD, svampar 7. Tobak / nikotin 8. Flyktiga lösningsmedel 9. Kombination + andra droger Andra typer beroende Spelberoende Doping Etcetera Finns en gräns? Chokolad? Beroende Beroende definieras av WHO och finns som diagnos i ICD-10 Minst 3 av 6 symptom i den senaste 12-månadsperioden: Stärkt längtan / tvång (sug) Kontrollförlust Fortsatt bruk trots skadlig effekt Prioritering högre än förpliktelser /aktiviteter Toleransökning Abstinenssymptom (fysiska) Missbruk Missbruk definieras inte av WHO Långvarig överkonsumtion Skadligt bruk DSM-IV definition Skadligt bruk (diagnos i ICD-10) Fortsatt användning trots skadliga hälsoeffekter: Fysiskt Psykiskt 2
3 Missbruk DSM-IV definition: minst 1 kriterie under 12 månadsperiod 1. Upprepad användning som leder till misslyckande att fullfölja förpliktelser 2. Upprepad användning i riskfyllda situationer 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet 4. Fortsatt användning trots återkommande problem Riskbruk, Alkohol Riskbruk finns inte i ICD-10 Bruk över en fastsatt gräns: 14 standardglas för män (5/tillfälle) 9 för kvinnor (4/tillfälle) Specifika grupper bör undvika bruk gravida och barn patienter med leversjukdom, pancreatitis mv oavsett orsak Standardglas Ca. 12 gram ethanol Ett glas vin (12-15 cl) En flaska starköl (33 cl) En mindra flaska stark starköl (25 cl) Ett stort glas folköl (50 cl) Ett litet glas starkvin (6-8 cl) Ett snappsglas (4 cl) Beräkningar Gram ethanol = volym (ml) x % x 0,79 OBS: % i vin har ökat de senaste åren från ca % till 13-14% 15 cl: från gram Vinglas har också ökat i storlek WHO rekommendation Personnivå Max 20 g ethanol per dag Max 5 dagar i veckan Noll för barn och unga vuxna Populationsnivå Max 5 liter ethanol om året per person SE: 9 liter om året per person > 15 år DK: 11 liter om året per person > 15 år Alkoholproblem 1/3 riskerar alkoholproblem vid följande konsumtion > 4 standardglas/dag för män och 3 för kvinnor > 14 glas resp. 7/vecka > 14x52 = 724 glas/år resp. 7x52 = 364 glas/år Dawson: ACER
4 Varför dricker vissa individer mer alkohol än andra? Förväntningar Individuationsproblem Psykologiska mekanismer Ångest- och streeereducering Förstärkningseffekt Personlighetsavvikelser Interpersonell påverkan Mediepåverkan Hur utvecklas ett beroende? Flera orsaker: Substansinducerad belöning Ökat dopamin Re-inforcement (positiv) Över tid ändrad effekt av substansen Tolerans (desensitiering) Abstinens Re-inforcement (negativ) Från missbruk till beroende P Epidemiologi Miljö Riskfaktorer & Skyddsfaktorer Bruk i Sverige Alkohol Ca. 9,0 miljoner svenskar har inga alkoholproblem Ca. 0,8 miljoner har riskbeteende Ca. 0,33 miljoner är beroende Bruk i Sverige Upplysningar om droger är mer osäkra missbrukare av anxiolytika Kanske det samma för analgetika? problematisk användning av narkotika 4
5 Alkoholkonsumtionen och Bruket har ökat bland såväl kvinnor som män Andel kvinnor och män med högt bruk har ökat med 3% Allt färre rapporterade låg eller ingen konsumtion 100% 80% 60% 40% Alkoholbruk & Kvinnor 8 Män 15 Hög konsumtion Medelkonsumtion Låg konsumtion Ingen konsumtion ( nykterister ) 20% 0% Bruk i Sverige Alkoholbruket har minskat med 1 liter på 5 år 2009: 9 liter om året per person > 15 år 2004: 10 liter om året per person > 15 år Förekomst i Sverige Registrerad Systembolaget (63% av alk), Restauranger och butiker: folköl (16%) Läkare (medicin) Oregistrerad resandeinförsel Illegal Hemtillverkad / laboratorietillverkad Smuggling Internethandel Registrerad försäljning av alkohol 7,3 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre under 2010 Den ligger på en hög nivå historiskt sett Senast den låg på liknande nivåer var under slutet av 1970-talet Övergripande diagnostik 5
6 Beroende Alkohol Beroende definieras av WHO och finns som diagnos i ICD-10 Minst 3 av 6 symptom i den senaste 12-månadsperioden: Stärkt längtan/tvång (sug) Kontrollförlust Fortsatt bruk trots skadlig effekt Prioritering högre än förpliktelser /aktiviteter Toleransökning Abstinenssymptom (fysiska) Stärkt längtan/tvång (sug) Sug, begär (craving) I vissa situationer (eller det mesta av tiden) är det sug efter substansen Varaktigt stresstillstånd, som dämpas vid bruk av substansen Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget Kontrollförlust Har egentligen tänkt sluta, men inte kunnat Använt mer än avsett, önskat eller planerat Fortsatt bruk trots skadlig effekt Har fortsatt substansbruk trots medvetande om att t.ex. levern blivit sämre, att man fått psykiska problem, t.ex. ångest, oro, etc. Prioritering högre än förpliktelser Tilltagande ointresse av andra saker pga. substansen Försumning av olika aktiviteter och förpliktelser i det sociala livet, på arbetet eller i fritiden Toleransökning Behöver dricka mer för att uppnå samma effekt som tidigare Tål högre och högre doser utan att känna sig påverkad 6
7 Abstinenssymptom (fysiska) Utveckling av symptom efter att ha slutat att använda substansen T.ex. sömnbesvär, nervositet, oro, svettningar, hjärtklappning, upplevelse av något som inte finns, kramper etc. Abstinenssymptomet klingar av vid intag av substansen Beroende DSM-IV: Minst 3 av 7 symptom i den senaste 12-månadsperioden: Som ICD-10 (1-6) + Mycket tid åt substansen eller återhämtning Mycket tid åt substansen eller återhämtning (DSM) Det har funnits tillfällen då man nästan bara ägnat sig åt drickande eller för att återhämta sig efter en period ICD-diagnoser: Alkohol Intoxikation F10.0 Skadligt bruk (missbruk) F10.1 Beroende F10.2 Abstinens F10.3 Klinisk vardag Anamnes Alkoholanamnes i journalen? Många har ett riskbruk Bara (en liten del av) de svåraste beroendepatienterna hänvisas till behandling Vad händer med resten? 7
8 Alkoholfrågor Olika behov vid olika diagnoser Riskbruk Mängd per dag eller per vecka Missbruk och skadligt bruk Symptomen Beroende Symptombild (syndrom) Volym per dag eller vecka Time line follow back När drack du alkohol senast? Hur mycket blev det? När drack du alkohol dessförinnan? Hur mycket? Etc. Få en bild av volym och mönster den senaste veckan, eventuellt månad och då: Är detta vad du brukar dricka i veckan / månaden (under de senaste 3 månaderna)? Testa det med din kollega 5 min! AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test AUDIT C De tre första frågorna i AUDIT brukas till att identifiera riskbruk Fullständig AUDIT 10 FRÅGOR AUDIT C (0-4 p/fråga = 0-12) Fokus på Riskbruk: Hur ofta har du under senaste året druckit någon form av alkohol? Hur många glas alkohol dricker du under en typisk dag när du dricker? Hur ofta dricker du 5 om du är KVINNA eller 6 om du är MAN glas alkohol eller mer vid ett och samma tillfälle? 8
9 Riskbruk AUDIT C > 5 poäng för män > 4 poäng för kvinnor Kan inte användas till att skilja mellan riskbruk, missbruk eller beroende Fullständig AUDIT (+0 till12p mer) Fokus på beroende Hur ofta under det senaste året: Har du funnit att du inte kunnat sluta dricka alkohol, när du väl börjat? Har du låtit bli att göra det du skulle gjort därför att du drack alkohol? Har du behövt inta alkohol på morgonen för att komma igång efter att ha druckit för mycket alkohol dagen före? Fullständig AUDIT (+0 till16p mer) Fokus på alkoholrelaterade skador Hur ofta under det senaste året har du haft skuldkänslor eller varit ångerfull efter att ha druckit alkohol? Hur ofta under det senaste året har det varit omöjligt för dig att komma ihåg vad som hände kvällen innan därför att du druckit alkohol? Har du eller någon annan blivit skadad som ett resultat av ditt drickande? Har någon släktning, vän, läkare eller någon annan inom sjukvården varit oroad över ditt drickande eller föreslagit att du bör minska konsumtionen? AUDIT Poäng Förslag till intervention: 0-7 Information 8-15 Kort rådgivning Kort rådgivning + uppföljning Fördjupad diagnostik och behandling + ev. remiss till specialist CAGE (0-4 poäng) Cut down Har du känt att du borde dra ned på ditt drickande? Annoyed Har du blivit irriterad när andra har kritiserat dina alkoholvanor? Guilty Har du känt dig illa till mods eller haft skuldkänslor för ditt drickande? Eye-opener Har du druckit tidigt på dagen för att lugna nerverna eller bota en baksmälla? CAGE Poäng 2 poäng bör föranleda fördjupad anamnes Snabbt gjort, men ingen info om volym eller binge drinking 9
10 Beroende Minst 3 av 6 symptom i den senaste 12-månadsperioden: Stärkt längtan/tvång (sug) Kontrollförlust Fortsatt bruk trots skadlig effekt Prioritering högre än förpliktelser /aktiviteter Toleransökning Abstinenssymptom (fysiska) PAUS! Bakgrund Lab-diagnostik Självrapportering av alkoholvanor är i många fall otillförlitlig Det finns behov för mer objektiva mått på alkoholkonsumtion Dessa krav uppfylls av biokemiska markörer Blod, Urin, Utandningsluft, Hår mfl. Biokemiska alkoholmarkörer Förändringar eller produkter i kroppens celler eller organ från toxisk verkan av alkohol: Information om alkoholmissbruk Intensitet av alkoholkonsumtion Hur länge missbruk pågått Det finns ingen perfekt universalmarkör Ofta behövs flera olika markörer för att få en hel bild av ett missbruk Den perfekta alkoholmarkören Sett från labbet 100% sensitivitet (förmågan att identifiera alla individer med överkonsumtion) 100% specificitet (förmågan att fria alla individer utan överkomsumtion) Sett från kliniken 100% positivt prediktivt värde (positiva resultat visar alltid på överkomsumtion) 100% negativt prediktivt värde (negativa resultat visar aldrig på överkomsumtion) 10
11 Tid för upptäckt månader 1 månad veckor 1 vecka 2 dagar 1 dag timmar (Anders Helander, KI) Blood/Breath-Ethanol Conc Alkohol absorberas snabbt från ventrikel och tarm till blodet samtidig förtäring av mat fördröjer absorptionen Alkohol elimineras huvudsakligen genom metabolism i levern mindre mängder utsöndras oförändrade via njurar och utandningsluften en normal person kan metabolisera ca 5-7 g etanol per timme = ½ glas Blood/Breath-Ethanol Conc Visar på alkoholintag över kort tid Det enda test som används som direkt bevis i en rättssak (andra test indicier) Rattfylleri enligt lagen o > 0,2 promille i blodet = 4,3 mmol/l = ca 1 glas = 0,1 mg/l i utandningsluften Omvandling av olika enheter: o promille x 21,71 = mmol/l o mmol/l x 0,047 = promille Berusningsgrad (promille) 0,2 värme, avslappning, sänkt koordination 0,5 upprymdhed, sämre koncentration 0,8 högljuddhet, försämrad hörsel & syn 1,0 sluddrigare tal, ataxi, svårighet att gå 1,5 påverkad balans, gråt och aggression 2,0 står inte utan stöd, dubbelseende 3,0 kognitiv utslagning, sedation, sömn 4,0 medvetslös, resp. depression, livshot U-EtG = Ethyl-glucoronide Special-test Direkt metabolit av etanol och utsöndras i urinen och andra kroppsvätskor Utsöndras långsammare än alkohol och når sin topp ca 2,5 timmar senare än alkoholen T½: 2-3 timmar Dvs. dosberoende och kan påvisas i urinen upp till ett par dagar efter stort alkoholintag B-PEth = Fosfatidyl-etanol Abnorm fosfolipid som bildas i cellmembraner endast i närvaro av alkohol, ansamlas i röda blodkroppar PEth förekommer normalt inte i blodet. Minst en veckas regelbunden överkonsumtion ger förhöjda värden Enstaka berusningar ger ingen förhöjning PEth konc. korrelerar positivt med alkoholkonsumtion T½: 4 dagar PEth kan mätas upp till 4 veckor efter avhållsamhet Sensitivitet + specificitet >90% S. Aradottir; G. Asanovska et al. Alcohol Alcohol
12 S-CDT = Kolhydratfattigt transferrin Alkohol stör syntesen av transferrin, som saknar flera av kolhydratkomponenterna i molekylen Transferrin: glykoprotein, syntetiseras i levern, transporterar järn i blodet Minst två veckor med ca. 60 g etanol/dag 1 flaska vin, 3 starköl eller 20 g starksprit om dagen T½: dagar Förhöjt CDT-värde upp till 3-5 veckor efter avhållsamhet Sensitivitet 82% och specificitet 97% Falskt högt värde vid CDG congenital disorders of glykolysation (sällsynt förekommande genetisk variant) CDT accepteras av Vägverket som kontroll av missbruk vid olika körkortsärenden B.Hock et al. Addiction S-GGT = Gamma-glutamyltransferas Vid levercellskada läcker enzymer till blodet Måttlig sensitivitet och specificitet En väl inarbetad alkoholmarkör Påverkas av många andra faktorer än alkohol För att uppnå förhöjt GT krävs långvarig och hög alkoholkonsumtion T½: 2-3 veckor B.Hock et al. Addiction B-MCV = medelcell volym Toxisk påverkan på benmärgen som ger en förhöjd volym av röda blodkroppar Mindre konkav diskusform Påverkas av många andra faktorer än alkohol T½: flera månader Ett förhöjt MCV normaliseras mycket långsamt Kan jämföras med turn-over av röda blodkroppar Sensitiviteten: 30-50%, specificitet: ca 89 % J.P.Bergström, A.Helander: Alcohol Alcohol 2008 (Anders Helander, KI) Tid för upptäckt månader 1 månad veckor 1 vecka 2 dagar 1 dag timmar Egenskaper hos alkoholmarkörer CDT GGT BAC Påverkas av Leversjukdom Dehydrering /rehydrering Blodtransfusion Intag som behövs för positivt testresultat > 5 glas dgl i 2 veckor Okänt > ½-1 glas per timma Alkoholmarkörer Bör inte stå alena Brukas som supplement Brukas också till att följa upp under behandling (Hanne Tønnesen, Dan Med Bull 2003) 12
13 Berusningsgrad (promille) Risk vid olika alkoholkoncentrationsnivåer 0,2 värme, avslappning,sänkt koordination 0,5 upprymdhed, sämre koncentration 0,8 högljuddhet, försämrad hörsel & syn 1,0 sluddrigare tal, ataxi, svårighet att gå 1,5 påverkad balans, gråt och aggression 2,0 står inte utan stöd, dubbelseende 3,0 kognitiv utslagning, sedation, sömn 4,0 medvetslös, resp. depression, livshot Variation Individuella skillnader Barn till alkoholmissbrukande föräldrar har ökad omsättning Omsättningen ökas ofta vid ökad förbrukning Berusningsgrad varierar med toleransutveckling Könsskillnader Kvinnor har relativt mindre andel vatten Mer känsliga för organtoxiska effekter (snabbare hjärnatrofi) Asiatiska genetiska skillnader Aldehyd-dehydrogenas, motsvarer effekten av disulfiram Reducerar beroenderisken Somatisk samsjuklighet 2 1,5 1 0,5 0 Relativ risk för död M: K: <1 1 2 >2,5 4 5 >6 Mortalitet: Relativ risk Naturlig död 3 gånger ökad Trafikolyckor 3 Fallolyckor 10 Dråp 10 Självmord 12 Förgiftningar 25 Bofotta 1990 Fuchs
14 Mortalitet: Absolut död/år De flesta alkoholskador upphör / avtar vid uppehåll med alkoholintag Naturlig död Flest Trafikolyckor < 500 Fallolyckor < 100 Dråp < 50 Självmord < 100 Förgiftningar < 200 Immunsystemet Avser nästan alla Stum skada: I synnerhet det cellulära försvaret - antal - funktion - utveckling Kliniskt: Infektioner Upphör: ½ - 2 mån. Immunsystemet Infektioner Tröskelvärde: Direktpåverkan: inte känt toxicitet Pneumoni ( 5 gånger ökad) Tuberkulos (10 ) Divertikulitis ( 2 ) Indirekt: malnutrition hepatisk dysfunktion 14
15 Cancer Risken är generellt fördubblad Alk-associerad cancer: munhåla svalg lungor luftstrupe och övre magsäck lever/bukspottkörtel urinblåsa/njurar, prostata, livmoderhals Cirrhosis hepatis 8% vid sektion: >125g alk i > 5 år, 30% är döda innan 2 år Fettlever alk. hepatitis cirrhosis: ascites + varicer + proteinbrist + blödningstendens Behandling: sklerosering, vattendrivande/ tappning, K-vitamin Avhållsamhet: delvis förbättring Dödsorsak: coma hepaticum, blödning Centrala nervsystemet Atrofi: epilepsi, demens, W-K syndrom Abstinenser: delirium tremens Hemorrhagia cerebri (hjärnblödning) Behandling: antiepileptika, b-vitamin, benzo - barbiturat, op - antihypertensiva Avhållsamhet: delvis förbättring Perifera nervsystemet Atrofi: demyelinisering polyneuropati Behandling: Thiamin Avhållsamhet: delvis förbättring Cor Hormoner Cardiomyopati: förstorad ventrikel Hypertension Arytmier Behandling: hjärtmedicin Avhållsamhet: normalisering efter 1-3 mån Könshormoner: reduktion, störningar, dysfertilitet Stresshormoner: ökning Insulin / tillväxthormon: reduktion Avhållsamhet: delvis förbättring Fetalt alkoholsyndrom 15
16 Sammanhang: Alk & kompl Pato-fysiologi > 30 observationsstudier Alkohol ökar postop komplikationer 3-4 gånger: Infektioner, hjärt/lungproblem, blödning Sårkomplikationer utgör ca. 50% Tønnesen H: Br J Anaesth 2009 Nedsatt immunkapacitet Subklinisk hjärtfunktion Hemostatisk obalans Nedsatt sårläkning Nedsatt bentillväxt Muskelatrofi Homeostatisk försening Ökad stressrespons H Tønnesen Br J Anaesth 2009 Myopati Bentillväxt osteoblast bildning (mm 3 /mm 2 /dag x 10-6 ) * * 30 * 0 hist myopati (%) muskel-styrke (kg) 0 Urbano-Marquez: N Engl J Med 1987 Lindholm: J Clin Endocrin Metab 1991 Sårläkning Immunförsvar och avhållsamhet fördröjd överkänslighet * total protein hydroxy-prolin (mm 2 ) alk-1 alk-2 kontr (veckor) Alkoholgrupper: Ingen skillnad mellan de två alkoholgrupperna Signifikant förbättring efter 2 veckors stopp Efter 8-9 veckor sv.t. kontrollgruppen LN Jørgensen et al: Clin Health Promot 2012 Tönnesen H et al
17 Reversibla organskador Hemostas < 1 v. Stressrespons 1-7 v. Immunfunktion ½-2 mån. Hjärtfunktion 1-3 mån. Sårläkning 2 mån. Bentillväxt < 6 mån. VIP-projekt: pilot Rökning X X X X X Kostrådgivning X X X X X Fysisk aktivitet X X X X X Hjärt-kärl X X Lunga X X Diabetes X HTø 2003 Lever X X X X VIP-projekt Efter inklusion av 19 inneliggande patienter finns (förutom de 7 pilotpatienterna) 14 män (medelålder 55 år) 5 kvinnor (medelålder 56 år) Alkoholpreventivt arbete 11 är alkoholberoende (varav 2 har blandmissbruk) 6 drogberoende Samtliga har riskfaktorer och kring hälften har kroniska sjukdomar (flest kardiovaskulära) Prevention versus behandling Förebyggande är bättre och billligare än behandling MEN Ofta är vi tvungna att göra båda delarna Syfte Syftet är Att förebygga eller begränsa problem Genom att eliminera eller reducera orsakerna Risk- och Skyddsfaktorer Individ: Biologi/genitik och psyke Nätverk: Familjen, kamratgruppen, skolan, närmiljön Samhälle: Lagar och regler, tillsyn, påverkan av normer och attityder 17
18 Insatser Primära Undvika bruk/riskbruk och öka åldern vid debut Generell politik: beskattning och begränsad tillgänglighet, legalitet, riktlinjer för bruk på skolan och arbetsplats, ungdoms- och restaurangprogram Sekundära Reducera risk- /missbruk och undvika beroende Generell politik + självhjälpsprogram, sjukvård (BI) Tertiära Undvika återfall, försämring och komplikationer Behandlingsprogram i sjukvård och socialtjänsten Omfång Primär Ca. 9,0 miljoner svenskar har inga alkoholproblem Sekundär Ca. 0,8 miljoner har riskbeteende Tertiär Ca. 0,3 miljoner är beroende Alkoholprevention riktad mot olika grupper Universell nivå Allmänna insatser riktade till de flesta Selektiv nivå (opportunistisk) Utsatta riskgrupper Indikerad nivå Individer med problembeteende Föreläsningens innehåll Introduktion till Beroendelära Alkohol, narkotika, tablettberoende, riskbruk alkohol Epidemiologi, Övergripande diagnostik och anamnes PAUS Lab-diagnostik Risk vid olika alkoholkoncentrationer Somatisk samsjuklighet Alkoholpreventivt arbete Målbeskrivning: i dag har vi varit genom dessa områden ta alkoholanamnes och diagnostisera alkoholmissbruk och alkoholberoende bedöma risk vid olika alkoholkoncentrationsnivåer redogöra för och diskutera alkoholbruk, riskbruk, missbruk och beroende samt dessas epidemiologi redogöra översiktligt för alkoholpreventivt arbete och dess effekter redogöra för och diskutera översiktligt somatiska komplikationer 18
Introduktion, Epidemiologi, Diagnostik, Somatisk samsjuklighet
Introduktion, Epidemiologi, Diagnostik, Somatisk samsjuklighet Hanne Tønnesen, dr med vet Professor, Health Sciences, LU & Överläkare, BCM, Psykiatri Skåne I dag kommer vi att gå igenom följande delar
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merVårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merAKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi
AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merAlkohol och minne. APEC presentation 2014-09-18. Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet. www.gu.
Alkohol och minne APEC presentation 2014-09-18 Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet Forskningsgrupper vid Psykologiska institutionen: Addiction Psychology: Experimental
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs merSomatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin
Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion Moa Bjerner,, ST-läkare Allmänmedicin Alkohol Alkohol är r vattenlösligt och efter intag sprids det snabbt till stora delar av kroppen.
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merAkut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar
Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merUndersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merSomatiska komplikationer
Somatiska komplikationer Alkohol Alkohol påverkar nästan alla organsystem Ämnesomsättningen Blodcellerna Mag-tarmkanalen Lever och bukspottkörtel Hjärta och kärl Nervsystemet Traumatiska skador Immunsystemet
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merAlkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se
Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN
Läs mer/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges)
Datum 2012-11-06 Meddelande 6/20 /2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Kundtjänst informerar Ny medicinsk artikel - Alkoholmarkören
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merDiagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Läs merDe medicinska kraven i trafiken
De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merSIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården
SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs meralkoholens hälsoeffekter
alkoholens hälsoeffekter ett utbildningsmaterial för föreningen Munskänkarna version 1.0 1 Inledning Alkohol är både ett njutningsmedel och ett berusningsmedel. I Munskänkarna sysslar vi med att njuta
Läs merAlkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox
Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merVälkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merFosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merFörslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3328 av Barbro Westerholm m.fl. (L) med anledning av skr. 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Förslag
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merÄldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019
Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i
Läs merBilaga 1. Frågeguide kartläggning MET
Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merBehandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118
Alkohol Abstinens Behandling Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118 Genetik Det finns forskning som talar för att de som utvecklar kramper
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merMISSBRUKSDIAGNOSTIK Klinisk kemisk diagnostik HT 2016 Elisabeth Hjortswang
MISSBRUKSDIAGNOSTIK Klinisk kemisk diagnostik HT 2016 Elisabeth Hjortswang Missbruk delas upp i narkotikamissbruk och alkoholmissbruk. NARKOTIKAMISSBRUK Kommer från grekiskans narkotikos som betyder sömn,
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?
KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs mer17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?
17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det
Läs merAnvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merårskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,
Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....
Läs merSammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk
Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk Ulric Hermansson, Med dr och adj universitetslektor Karolinska Institutet Innehåll Riskbruk ett annat fokus Inramningen Screening
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 november 2011 1181/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om körhälsa Utfärdad i Helsingfors den 25 november 2011 I enlighet med social-
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merAlkohol och sjukskrivning
Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merVarför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.
Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen Dödsfallen
Läs mer