Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok"

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Politikerna är idioter (maj-12) Sjöbatterier (maj-12) En osynlig förvandling (april-12) Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11) Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ekonomernas växande inflytande (mars-11) John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Geotermisk energi (feb-11) En lika ovetenskaplig som tankeväckande beräkning (feb-11) Historiska inlåsningseffekter (jan-11) Traditionella brev vs elektronisk post (jan-11) Varför finns det städer (jan-11) ROT- och RUT-avdrag (dec-10) Transnationella företag och transnationella medborgare (dec-10) Ger högre företagsvinster och sänkta löner ökad sysselsättning (dec-10) Anpassning under omvandling (nov-10) Sprängpunkten (nov-10) Självförvållad reduktionsarbetslöshet (okt-10) Den nödvändiga pendelrörelsen (okt-10) Ett avlyssnat samtal från framtiden (sep-10) En tankeväckande betraktelse (sep-10) Samhällets robotisering (aug-10) Tävlingsmänniskor (aug-10) Miljörörelsen riskerar att bli sin egen fiende (juni-10) Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) Nationella och regionala språks upplösning (maj-10) Varumärken och symbolproduktion (maj-10) Kunskapssamhället (april-10) Övertidsexpansionen (april-10) IT-revolutionen (mars-10) En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid Bilaga 3 EU öppnar för att betala mer Bilaga 4 Engelskan - den nya svenskan? Bilaga 5 Livsstilsbubblan Bilaga 6 Jordbruksregleringen Bilaga 7 Revoltera mot elbolagen Bilaga 8 Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen Bilaga 9 Money talks by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Hur ska vi kunna försörja våra familjer (okt-12) Afrika är en stor kontinent, till ytan mer än tre gånger så stor som Europa, och med en befolkning på nära en miljard 1. Sverige har en BNP på dollar/år per capita medan de flera afrikanska länder har en BNP under, eller långt under, dollar/år per capita. Sverige har långt utvecklade koncept för miljövänlig produktion och har dessutom ett gott renommé på den Afrikanska kontinenten. Sverige bör därmed ha goda förutsättningar att ta marknadsandelar inom det Afrikanska miljö- och energiområdet under de kommande decennierna. Ghana lär av svensk återvinning (2011) 2 Det är stor skillnad på återvinningen i Sverige och i Ghana. Agbogbloshie market i Accra är den största soptippen/återvinningsplatsen. Där återvinns mycket, men kanske på fel sätt. Det ankommer runt 100 containrar i veckan. Ghana har blivit en marknad där Europa och USA dumpar sina produkter. Platsen är fylld med gamla bildäck, vitvaror, elektronik och en rad andra trasiga varor. En svart giftig rök ligger tät över platsen eftersom kablar eldas hela dagarna för att få bort plasten så att det går att komma åt metallen inuti. Intill ligger den största matmarknaden. Allt sker manuellt. Det sitter folk med hammare och försöker slå sönder tv skärmar och datorer. De har inga skyddsglasögon eller annan skyddsutrustning. Dessvärre är det också en hel del barn på området som plockar upp småbitar som de försöker sälja. Uppskattningsvis arbetar personer på Agbogbloshie market. Samtidigt som skräpet är en påfrestning på miljön skapar det arbetstillfällen. Man ska komma ihåg att folk är väldigt nöjda. De har ett jobb, de kan försörja en familj. Man skulle kunna sätta dit en modern anläggning. Men då skulle folk bli utan jobb. Det är svåra avvägningar. Man kan sponsra maskiner men skapar då kanske samhällsproblem i slutänden. Skrothandlarna är välorganiserade och ghananerna är nöjda över att de kan försörja sig på skrothandeln. Här uppstår ett dilemma. Ur miljö- och hälsosynpunkt är situationen i Agbogbloshie bäst beskriven som katastrofal. Utifrån ett moraliskt perspektiv kan Europas och USA:s agerade anses förkastligt. Men utifrån de personer som erbjuds en försörjning är situationen trots allt bra. "Med stabil tillgång till starkström och modern teknologi kan man bedriva en rationell och ekologiskt långsiktigt hållbar verksamhet i Agbogbloshie market med femtio personer. Fler anställda behövs inte" kommenterar en Global Account manager för ett återvinningsföretag i maj Detta är egentligen samma dilemma som vi finner i västvärlden 3. Men i Accra blir frågeställningen så mycket tydligare. I Agbogbloshie, utan utbyggt socialt skyddsnät, etablerade institutioner och ett etablerat fördelningspolitiskt program blir samhällets robotisering brutal. Hur får samhället personer att medverka i en positiv process som leder till att de förlorar sin försörjning? 1 Afrikas area är 30,2 miljoner km2; Europas area är 10,1 miljoner km2. Afrika har en befolkning på över 900 miljoner uppdelat på 55 stater; Europa har en folkmängd på 712 miljoner uppdelat på 45 stater (Europas area, folkmängd och antal stater inkluderar bl.a. Ryssland fram till Ural-bergen). 2 Fritt omskrivet baserat på två artiklar i NKP samt "Politikerna är idioter" (maj-12) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 Frågan är utomordentligt relevant och svaret av central betydelse för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i länder med låg BNP per capita. Men den är inte ny. Frågan har ställts många gånger tidigare under vår historia. Fristående tillägg 4 Under den industriella revolutionen på 1700 talet lärde vi oss, inte helt utan smärta och ångest, att människans fysiska arbete, hennes muskelkraft, kunde ersättas med andra energikällor. Ett faktum som under 1800-talet blev allmänt accepterat och som idag är en naturlig del av samhällsutvecklingen. Vi ler idag åt ludditernas 5 symboliska oförstånd när de riktade sin aggression mot döda ting, maskinerna, och inte mot de levande varelser som kunde tänkas bruka maskinerna i strid med deras intressen. Det enkla svaret är att skylla ifrån sig. Det är någon annans fel att jag förlorar min försörjning. Deras fel. Den globala ekonomin/storfinansen/europas och USA:s egoism/den utbredda korruptionen i Afrika/de omättliga storbankerna/den bakåtsträvande religionen/de naiva politikerna/de rika/det finansiella systemet.... Eller varför inte allt och alla på en gång. Allting hänger ihop. Det går inte att diskutera en enskild soptipp i Agbogbloshie!! Därför måste man protestera. Säga NEJ till allting!!! En möjlighet är att lyfta hela frågeställningen; att detta inte bara berör en soptipp i Agbogbloshie, inte ens en soptipp i Ghana, utan även Indien, Vietnam och många andra ekonomier varför detta är en betydligt större fråga som måste diskuteras utifrån andra infallsvinklar som EU och storfinansen. Visst. Man kan hävda att EU och USA bör ta hand om sitt eget elektroniska avfall istället för att dumpa det i Agbogbloshie. Men vi bör påminna oss att Sverige importerar sopor från Brasilien som används i den svenska energiproduktionen. Således är det inte en orimlig tanke att Ghana skulle kunna göra detsamma; återvinna metaller och andra råvaror från kasserad elektronisk utrustning. Ett mera komplicerade svar är att det är allas vårt fel. Om det nu är något eller någons fel överhuvudtaget? Ständiga produktivitetsökningar leder till att allt färre människor behövs i värdeskapande processen. I Agbogbloshie kommer människors muskelkraft att ersättas med andra energikällor. Lastmaskiner, robotar och datorer övertar deras försörjningsmöjlighet. Så vad gör vi? Vad är lösningen? Vad är svaret på frågan? 4 Den intellektuella utmaningen (nov-09) 5 I den industriella revolutions barndom utspelades en episod, som fått symbolisk betydelse för förhållandet mellan maskin och människa. En skara arbetare i Nottingham förstörde de nya mekaniska vävstolarna i protest mot den maskinella konkurrensen om arbetsplatserna. Efter sin ledare, Ludd, fick demonstranterna namnet ludditer by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 Politikerna är idioter (maj-12) "Politikerna är idioter! De kommer på studiebesök och tror att vi ska anställa mer personal om vår produktionsvolym ökar. Det är precis tvärtom! Om vi skulle få en kraftigt ökad efterfrågan så skulle vi investera i nya maskiner och göra oss av med personal". Uttalandet görs av platschefen vid ett mellansvenskt industriföretag under hösten I en tid när transportkostnaden per ton Göteborg - Syd Amerika 1000 mil med båt, motsvarar 20 mil med lastbil på svenska vägar, tvingar den växande internationella konkurrensen företag och organisationer till ständigt nya produktivitetshöjande åtgärder. Människan ersätts med maskiner. Robotar och datorer tar över. Och det finns många fler exempel. Kristina Mattsson; Landet utanför (2010) Förr fanns hela Wasabröd i Filipstad från högsta ledningen och nedåt. Idag har globaliseringen förändrat företaget, som numera är uppköpt av italienska Barilla. En fabrik finns i Tyskland för att komma närmare den europeiska marknaden och försäljnings- och marknadsavdelningen är i Stockholm. Närheten till kunder, flygplatser och viktiga kontakter är nödvändigt, men förflyttningen beror också på att det är svårt att rekrytera folk med högre utbildning till östra Värmland. De vill bo i större städer. När Christer Jonsson var ny på företaget hörde han berättas om hur det var förr. Då gick Karl Edward Lundström först av allt ner i bageriet och pratade med bagarna på morgonen. Han var väl insatt i bakandets finstämda avvägningar mellan fuktighet, mjölmängd och jäsningstider. "Hans filosofi var att innanför grindarna skulle allt finnas" berättar Christer Jonsson. Företaget hade egen bilverksstad och chaufförer för de höga herrarna, tennisbana, eget snickeri och måleri". På den tiden hade människor jobb i Filipstad, men slitsamma jobb. Spritsarna var en yrkesgrupp som med brödspade flyttade brödkakor från band till jäsning, från ugnar till paketering. Det var normalt att lyfta sex eller sju ton på ett skift. "Arbetsmiljömässigt var det ju vansinnigt" säger Christer Jonsson. "Det går inte att beskriva ens och folk klarade ju inte av det utan blev utslitna". Under åttiotalet tog automatiseringen fart och jobben blev färre. När Christer Jonsson började på Wasabröd 1977 fanns här ungefär tusen arbetare. Idag är de knappt 400. Det är klart att den utvecklingen är tveeggad för facket, men Christer tycker ändå att fördelen med en bättre arbetsmiljö överväger. "En ska inte slita ut sig på en industri! När folk inte får uppleva sin 65-årsdag är det något fel i systemet". Wasabröd är ett företag som går bra. Sedan Barilla klev in som ägare pekar siffrorna uppåt. Att jobben blir färre är egentligen ett positivt tecken, påpekar Tommy Mohlin som är platschef på Wasabröd. "Det är en fråga om överlevnad för företaget. Alla vill köpa billigare mat. Det går inte att behålla manuell verksamhet om konkurrenterna effektiviserar och gör det billigare". Ett halvår senare kommer rapporter som förstärker den här bilden. Barilla investerar 150 miljoner i modernisering av Wasabröd. En investering som innebär att ytterligare 100 tjänster kommer att försvinna mellan 2010 och I dåliga såväl som i bra tider försvinner industrijobb. De orter som är beroende av en eller ett fåtal industrier har ofta svårigheter att möta denna utveckling. Å ena sidan ett bättre arbetsliv för dem som blir kvar. Å andra sidan färre jobb och därmed större utflyttning och ett sämre skatteunderlag att ordna vård, skola och omsorg för. Detta är Filipstads historia som liknar många gamla bruksorters, fast här handlar det om bröd och inte om stål by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 Den ekonomiska energiteorin, skriven 2004, utgår från att antalet arbetstillfällen ökar när volymen ökar 6, vilket sannolikt, utifrån ett övergripande perspektiv, fortfarande, eller ännu, kan betraktas som den generella regeln. Men ovanstående exempel visar på en utveckling som även den är sannolik, att alltfler av framtidens volymökningar kommer att minska istället för att öka antalet sysselsatta vilket accelererar den marknadsekonomiska mognadsprocessen påtagligt 7. Så vem är egentligen idiot? Vem sitter egentligen med Svartepetter? 6 Anteriore; Se Ordlista 7 Den ekonomiska energiteorin leder till slutsatsen att det marknadsekonomiska systemets målsättning inte är att göra människan arbetslös utan istället att ge henne en större fritid. Det mogna marknadsekonomiska systemets utmaning är således fördelningspolitisk. Parallellt kommer en övergång till post ultimus att behöva inledas by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 Sjöbatterier (maj-12) Vatten från sjöar och vattendrag kan pumpas upp till naturliga dammar med energi från solceller och vindkraftverk, för att senare generera ström i lokala vattenkraftverk de nätter vinden inte är tillräckligt stark. Detta har dock visat sig bli en allt mindre accepterad lösning eftersom den naturliga dammens förändrade vattennivå kan påverka strandkantens känsliga ekosystem. De miljöutredningar som krävs och risken för avslag har minskat intresset för denna typ av lösning. Flera av oss har någon gång försökt att pressa ner en badboll i vattnet och upplevt det motstånd badbollen gör. Badbollen vill upp till ytan igen. Varför skulle man inte kunna använda samma princip för ett batteri? Man laddar genom att, med en elmotor, dra ner badbollen mot botten av sjön och man låter badbollen driva en generator när den släpps upp. Motorn kan med fördel drivas av solceller och/eller vindkraftverk för att om natten, när det inte blåser tillräckligt, få generera elektricitet allteftersom badbollen släpps upp mot vattenytan. Hur mycket energi skulle ett sådant "sjöbatteri" kunna lagra? Lyftkraften (lägesenergin) i sötvatten för en luftvolym om 1 dm 3 är knappt 10 J (Joule) per meter (något högre för saltvatten 8 ). En kilowattimme motsvarar J. En kubikmeter (1000 dm 3 ) luftvolym behöver således en löplina på 360 meter för att lagra en kilowattimme. "Badbollens" volym blir därmed av stor betydelse. Ju större volym, desto större batterikapacitet. En badboll, eller en sfär, har volymen V=4/3πr³ (V = volym, π = 3,14, r = radien). Det bör noteras att sfärens volym ökar med radien upphöjt till tre varför redan en mindre ökning av radien ger ett stort volymtillskott. Ett 12 volts batteri på 100 Ah (t.ex. ett vanligt bilbatteri) ger 1,2 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 43.2 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 2.2 meter). (43.2 m 3 = dm 3 ; dm 3 => J; J * 10 m = J; J / J = 1,2 kwh) Ett 12 volts batteri på 200 Ah (vilket motsvarar två bilbatterier) ger 2,4 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 86.4 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 2.8 meter). Ett 12 volts batteri på 500 Ah ger 6.0 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 216 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 3.8 meter). Ett 12 volts batteri på Ah ger 30.0 kwh vilket överfört till sjöbatteri motsvarar en volym på 1080 m 3 vid 10 meters löplina (t.ex. en sfär med radien 6.4 meter). Ett "stort" sjöbatteri på en MWh (1000 kwh) motsvarar en sfär med en radie på drygt 20 m vid 10 meters löplina. 8 Sötvatten har densiteten 998 kg/m 3, saltvatten 1030 kg/m 3 (det bräckta vattnet i Östersjön har densiteten 1008 kg/m 3 ) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 Där sjödjupet så medger kan löplinan göras längre och volymen minskas och ändå uppnå samma batterikapacitet. Det bör observeras att beräkningarna är teoretiska utan hänsyn till verkningsgrad eller överföringsförluster. Sjöbatterier skulle med fördel kunna placeras vid kustområden, gärna med saltvatten (som har en högre densitet och därmed kan "lagra" mer energi per meter löplina). Som exempel på sjödjup kan nämnas Vättern, vars östra sida är meter djup. Havsdjupet utefter norska kusten överstiger flera hundra meter vid många platser. I Afrika har Malawisjön ett medeldjup på knappt 300 meter; Tanganyikasjön har ett medeldjup på 570 meter by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 En osynlig förvandling (april-12) Under vintern/våren utspelar sig flera samtal mellan olika personer vid skilda tillfällen som berör samma grundläggande tema. Nedanstående tänkta dialog, är ett försök att återskapa något av dess innehåll. Eventuella slutsatser överlåts åt läsaren. N: 9 Det finns mycket vi inte får prata om i Sverige. Kärnkraften var under flera år belagd med munkavel. Invandringspolitiken är ett annat exempel. Det är väl helt naturligt att invandrarbarn som kommer till den svenska skolan drar ner på undervisningstakten om samhället inte tillför extra resurser. Och vi har under flera decennier sparat på skolan, färre lärare och större klasser, samtidigt som andelen invandrarbarn i klasserna ökat. Det är väl inte konstigt om resultat i internationella jämförelser då försämras. Men om detta får vi inte prata. För då är man omedelbart invandrarfientlig och rasist. Det svenska samhällets munkavlar, att vi inte får ifrågasätta, gör oss mer egocentriska. Vi tycker oss se ett alltmer splittrat framtida samhälle där vår enda garanti är de möjligheter som pengar ger oss. Vi förmodas i en framtid kunna köpa oss plats i ett "reservat" där vi får leva i lugn och ro långt från de områden där den sociala oron växer. Vi känner, intuitivt, att en alltför stort mångkulturellt samhälle inte kommer att fungera, vilket vi inte kan eller får säga högt, och absolut inte i det offentliga rummet. Konsekvensen blir att vi sluter oss och får ett allt större egoistisk beteende. Vi är inte längre ett folk, en kultur, ett språk, som Assar Lindbäck lär ha uttryckt det. Det framväxande mångkulturella samhället skapar djupa klyftor som kommer att ta generationer att överbrygga. Om vi riskerar att bli kallade för främlingsfientliga eller rasister, då vi i olika sammanhang hänvisar till vår nationella identitet och historia, så förlorar vi vår rätt till trygghet och tillhörighet. Att få tillhöra ett vi ställt emot ett dem är en naturlig känslomässig och social överlevnadsdrift som måste få finnas för att förhindra att vi känner oss rädda, osäkra och bli misstänksamma eller hotfulla mot en främmande eller påträngande omvärld 10. G: Vart är det svenska samhället på väg? N: Vi vet naturligtvis inte säkert. Men vi blir sannolikt alltmer likt USA. Det blir med nödvändighet alltfler privata lösningar. Vi får en ökad marketeringsgrad dvs att alltmer av samhället övergår i en fri marknad. Och detta är en megadrivkraft som inte går att hejda. Vi bör påminna oss att Sverige inte verkat under andra makter på mycket länge. Både Norge och Finland har andra erfarenheter och i den svenska debatten beskrivs deras agerande i det närmaste som invandrarfientligt. Men det finns även politiska motiv. Högern bedriver en aktiv invandringspolitik i syfte att sänka de svenska lönerna på sikt. Och vänstern driver en aktiv invandringspolitik av humanitära skäl. Högern och vänstern har, av olika skäl, ingått i en ohelig allians. Men det vänstern inte förstår är att deras politik långsiktigt leder till motsatt syfte. Det är en smygande förändring. Den pågår mitt framför ögonen på oss. Men vi ser den inte. Vi ser inte hur den förändrar oss. Fast egentligen är det inte egoismen och egenintresset som breder ut sig! Det är allmänintresset som krackelerar. Men låt oss samtidigt komma ihåg att det amerikanska samhället fungerar! Låt oss inte glömma det. Vi är således på väg mot ett annat samhälle som bevisligen fungerar. Och fungerar väl. Och som medborgare har vi det bra under förutsättning att vi har pengar. För med pengar köper vi oss en bostad i ett 9 N och G är slumpmässigt valda bokstäver. 10 Douglas Modig, Socialantropolog vid Lunds universitet; Reciprocum (2011), Kapitel 1 Kommunikation, tillit och omvärldsfaktorer (Om vi.. påträngande omvärld) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 reservat, vi köper våra barn bra utbildning, vi köper oss själva bra sjukvård. Och det är dit vårt svenska folkhem är på väg. I en smygande förvandling. När folkrörelsernas representanter lämnar politiken och skaffar sig herrgårdar och accepterar höga befattningar i näringslivet så är bara några exempel av flera på hur våra traditionella värderingar sakta mals ner och fräts sönder. Kapitalet belönar politiker som gynnat samhällets marketering. Budskapet är tydligt, den politiker som sköter sig blir belönad i livet efter politiken. Björn Borg blev nästan lynchad av den svenska pressen när han flyttade till Monaco för att slippa undan skatt på 1970-talet. När Ingemar Stenmark några år senare gjorde samma sak var det knappast någon som reagerade. Och idag anser väl en majoritet av oss att den idrottsman som inte flyttar till Monaco den dag han eller hon börjar tjäna stora pengar får skylla sig själv. Våra värderingar, dina och mina, håller sakta på att förändras. Vi märker det inte ens själva. Det är en megadrivkraft som smyger sig på oss. Och den går inte att hejda. G: Vi får ett samhälle av fifflare. Är det så det kommer att sluta? N: Begrepp som fifflare och fiffelsamhälle är intressanta. Det är egenintresset som har mest att vinna på att förmedla en allmän känsla av fiffel och rovdrift därför att det underminerar allmänintresset möjligheter att påverka. Man brukar tala om att en social fälla öppnas, där ingen vill vara solidarisk om alla andra tar för sig 11. Det är samma underliggande syfte som vi nämnt tidigare, hur vi intuitivt får ytterligare en bekräftelse på att samhället blir alltmer splittrat, alltmer fragmentiserat, vilket förstärker den underliggande megakraften och ökar marketeringsgraden. G: Men något måste vi väl ändå kunna göra? N: Ska vi göra något? Eller är det så att våra, dina och mina värderingar, är det egentliga problemet. Att vi, du och jag, har värderingar som inte längre överensstämmer med samhället i övrigt. Att det snarare är vi som borde förändras än dom. Vi kanske borde acceptera tanken på att pengar är allt. Vi kanske borde rekommendera alla vi tycker om att tjäna så mycket pengar de bara kan. G: Om alla tänker så, hur kommer då framtiden för våra barn att se ut? N: Se på USA. Det fungerar! Vi kan ha åsikter om det. Men det amerikanska samhället fungerar. Och i USA är det pengar som gäller. Pengar och enbart pengar 12. Och vi är på väg åt samma håll. Se på våra politiker. Se hur våra politiker roffar åt sig. De skaffar sig pensioner som en vanlig arbetare aldrig kommer i närheten av. Och inte nog med det, de startar egna företag efter att de har lämnat politiken och tar inte ut någon lön utan lyfter istället ut den ekonomiska ersättningen som vinst vilket inte påverkar riksdagspensionen. Och deras handlingar accepteras av allmänintresset. De avgörande protesterna uteblir. Våra före detta politiker kan till och fortsätta som opinionsbildare med hedern i behåll. Bara det faktum att de fortfarande får sitta på första bänk, legitimerar deras handlingar. Vilket får effekt på allas våra värderingar som kollektiv. Sakta, sakta, nästan omärkligt, leds vi in i fållan. Det är samma fålla miljörörelsen ger uttryck för när de kämpar för biltullar och högre avgifter på drivmedel i syfte att rädda världen. Och när miljöpartiets språkrör försvarar flygpendling mellan Stockholm och Helsingfors med att hon miljökompenserar genom att köpa utsläppsrätter, så säger även miljörörelsen att 11 Se bilaga 8 12 Se bilaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 'om du har pengar, om du är rik, så äger du rätt att köpa dig fri från ansvar'. Har du pengar kan du flyga och köra bil hur mycket du vill. Men är du fattig och inte har råd att miljökompensera så får du låta bilen stå och resan till Thailand ska du helt förtränga. Och det är ytterligare exempel på hur allmänintresset och egenintresset ingått en ohelig allians utifrån olika motiv där allmänintresset till slut kommer att förlora. När till och med vänsterpartiets ledare försvarade privatskolor i valrörelsen sommaren 2010 så var det ännu ett av dessa små, oskyldiga tecken, på allmänintressets nedmontering. Även språket har förändrats. Ord som respekt, tolerans, heder, ömsesidighet, empati, globalisering, levande lärande, nyorientering, flexibilitet, kvalitetssäkring, arbetslinjen, etik och moral utgör sådana tidspräglade markörer som för tillfället styr våra tankar och den allmänna debatten. Ord som förlorat sin centrala roll i den allmänna offentliga debatten är t.ex. solidaritet, lojalitet, frivillighet, ideell och välgörenhet som speglar ett Sverige under uppbyggnaden av det 'svenska folkhemmet', embryot till välfärdstaten och som anses förlegade. Kunskaper och erfarenheter som var av central betydelse för ett halvt sekel sedan betraktas idag som betydelselösa, oönskade och missvisande 13. G: Kapitalisterna kopplar greppet om oss. Staten, kapitalet och massmedia sitter i samma båt. Det är deras fel. Alltsammans är en konspiration. N: Nej det finns ingen konspiration. Vi kan inte skylla på staten, kapitalet, massmedia eller egoismen. Vänd på det! Det är allmänintresset som krackelerar. Vi tittar åt fel håll. Egoismen är symtomet. Inte sjukdomen. Sven Hulterströms ord på den socialdemokratiska kongressen 1978 var enastående förlösande. Han har, mer tydligt än någon annan, satt hammaren rakt på spiken. Men detta andra, som Hulterström efterlyser har vi ännu inte 14. Och det har vi ännu inte år Det är ingen som tycks ha en aning om vart vi ska. Den enda väg vi alla tror oss förstå är att låta marknaden och pengarna styra. Genom avgifter och subventioner ska samhället ledas framåt. Men det är en osäker väg att gå. Det nya pensionssystemet hotar att slutgiltigt förgöra den svenska samhällsmodellen. Privatiseringen av skolan, sjuk- och åldringssjukvården var de första stegen. Apoteken och bilprovningen följde efter. Nu startas privata bibliotek på försök. Men vid den fulla implementeringen av det nya pensionssystemet kommer den svenska, och i en förlängning den europiska, modellen att ställas på sin spets. Då, om inte förr, tvingas vi välja. När den arbetsföra befolkningen i handling kommer att få uppleva sin egen pensionering genom sina föräldrar och farföräldrars ekonomiska situation, då kommer de yngre generationerna att börja ifrågasätta skälet till att betala skatt. Kanske kommer myndigheterna i en framtid, att tvingas, i likhet med sänkningen av restaurangmomsen från 25 till 12 procent eller införandet av ROT- och RUT-avdrag, att sänka den allmänna skatten i syfte att reducera den svarta ekonomin i samhället, och samtidigt rekommendera medborgare att spara mera till den egna pensionen i privata försäkringar. Därmed riskerar generationskontraktet att bryta samman vilket är ett grundfundament i den svenska och i den europeiska samhällsmodellen. Om inte nya ideologier, nya ekonomiskt sociala plattformer utvecklas, vilka får ett brett folkligt stöd, så är allmänintressets möjlighet att balansera egenintresset obefintlig. Det enda som då återstår är kapitalets makt. Den som har kapital kan köpa barnomsorg, utbildning, sjukvård och advokater. Och den fattige får klara sig bäst hon eller han kan. Solidariteten, att ställa upp för varandra kommer helt att falla isär. 13 Douglas Modig, Socialantropolog vid Lunds universitet; Reciprocum (2011), Kapitel 1 Kommunikation, tillit och omvärldsfaktorer (Ord som.. och missvisande) 14 Se Sprängpunkten (nov-10) 15 Från och med födda 1954 gäller det nya pensionssystemet fullt ut by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 G: Vad ska vi göra då..? N: Det finns idag bara ett svar på den frågan. Vi måste alla tänka som Norges förre socialdemokratiska statsminister Bruntland som idag är pensionär i Nice och lär debitera kronor för en föreläsning; Tjäna pengar! Bli rik! Det är den enda garanti vi har. Vi kan inte längre lita på allmänintresset. Därav egoismens utbredning. G: Men något måste vi väl ändå kunna göra? Vi, du och jag, måste agera. Vi måste säga ifrån. Vi måste göra något! N: Det pris som en enskild person skulle få betala är orimligt högt. Ingen kan begära det av oss. Det finns varnande exempel inom riksdagens departement där enskilda tjänstemän riskerat avsked därför att de författat en intern skrivelse som på ett balanserat sätt belyst den svenska invandringspolitikens möjliga konsekvenser. G: Den europeiska kulturen kommer aldrig att acceptera en fullständig amerikanisering. Det kommer aldrig att gå! Aldrig! EU kommer att gå omkull. Det kommer att rasa alltsammans. N: Den dagen EU går omkull; den dagen Europa återfaller i nationalstater, den dagen gäller det att ha massor med pengar på banken så att vi har råd att lämna kontinenten. Om EU faller, då faller Europa. Då är Europas välmående slut för överskådlig tid framöver. I det läget är pengar det enda skydd den enskilda individen har by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 Grundsatsen (maj-11) Värdeteori är centralt inom nationalekonomin 16. Egenvärdesteorin framhåller att en vara eller en tjänst har ett egenvärde medan den subjektiva värdeteorin anser att värdet uppstår i relation till de individer som efterfrågar den. Den idag mest utbredda uppfattningen är att varans eller tjänstens värde avgörs av den sist konsumerade enheten - maginalnytteteorin -, medan andra menar att värdet bestäms av det arbete som nedlagts på varan eller tjänsten arbetsvärdeteorin -. Värde 17 Värde har varje nyttighet, å vilken knapphet råder. Den nationalekonomiska forskningen har från början brottats med problemet att uppbygga en motsägelsefri värdelära. Adam Smith påpekade skillnaden mellan bruksvärde (eng. value of use) och bytesvärde (value of exchange). Bruksvärdet bestämde icke värdet men var dess förutsättning. För deras nyttigheter, som kunde reproduceras i önskad omfattning, voro kostnaderna för reproduktionen bestämmande för värdet. Viktigast bland dessa kostnader var det för nyttighetens framställande nödvändiga offret av arbete. Arbetet blev därför den rätta mätaren av varans värde. Denna på naturrättsliga äganderättsföreställningar grundade arbetsvärdelära utvecklades vidare av David Ricardo, som dock måste uppbygga sin stränga logiska teori på en serie verklighetsfrämmande förutsättningar. Driven till sin spets blev klassikernas värdelära av Marx och socialisterna. Gentemot nu nämnda försök till en objektiv värdelära, där värdet grundas på i varan inneboende egenskaper, står den subjektiva gränsnyttoläran i bestämd opposition. Som värdets grundval framställs gränsnytteteoretikerna (bland vilka framför allt märkas Jevons, Menger och Walras) nyttan, men icke totalnyttan utan den nytta, som den sist förfogade stående enheten av ett förråd kan skänka individen. Även den subjektiva värdeläran är motsägelsefylld och otillfredsställande. På gränsnyttoteoretikernas numera av alla erkända bytesteori har den moderna nationalvetenskapen byggt upp en värdefri prislära, där man med hjälp av jämviktsekvationer söker analysera de varandra bestämmande faktorer, vilka påverka prisbildningen. Arbetsvärdeteorin utgår från äganderättens princip, att människan äger rätten till resultatet av det egna arbetet. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) 18 Förklaringen ligger i den naturrättsliga konstruktion av äganderätten såsom naturligt grundad i det nedlagda arbetet, en föreställning som införts i engelsk samhällsfilosofi av Hobbes, som fått sin närmare logiska gestaltning av Locke framför allt i dennes verk Civil Government och som därefter blev allmänt accepterad i det engelska samhällstänkandet. Tankegången som naturligtvis har än fler och än längre rötter, får i olika tolkningar en något skiftande utformning, men har i huvudsak följande innebörd. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) Syftet är inte att redovisa nationalekonomiska värdeteorier utan endast, med stöd av några utdrag, förtydliga den ekonomiska energiteorins relation till arbete, värde och kostnad 17 Svensk uppslagsbok 1937 års upplaga 18 Kapitel 5 Frihandelsläran; Utdrag från 1970 års svenska nyupplaga 19 Kapitel 3 Den klassiska värdeläran; Utdrag från 1970 års svenska upplaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 Locke utvecklar sin tankegång sålunda: Även om jorden själv och alla lägre varelser skulle vara gemensam egendom för alla människor, så har likväl varje människa en äganderätt till sin egen person; till den har ingen någon rätt utom hon själv. Det arbete som kroppen utför, hennes händers verk, som man säger, är rättmäteligen hennes. Om nu en människa flyttar eller förändrar någonting, vad det än må vara, från det tillstånd vari naturen lämnat det, så har hon blandat sitt arbete därmed och givit en tillsats därtill av någonting, som är hennes eget; och därigenom gör hon det till sin egendom. Då hon förändrat en sak från dess allmänna naturtillstånd, så har denna sak genom detta arbete fått någonting knutet till sig, som utesluter andra människors allmänna rätt till saken. Ty då detta arbete utan tvekan är arbetarens egendom, så kan ingen annan människa än denna äga rätt till det, som arbete en gång förenats med. Under hela denna teori ligger en bestämd föreställning om människans ställning i naturen. Blott människan är i verkligheten levande, naturen är död; blott det mänskliga arbetet är värdeskapande, naturen är ett passivt objekt för denna verksamhet. Människan är ensam orsak, som Rodbertus sedermera säger, medan den yttre naturen bara är en summa av betingelser, förutsättningar, men alls inte orsaker. Det mänskliga arbetet är det enda aktiva momentet, den enda orsaken, den enda skaparen av det som är värde i tingen. Här har vi även ursprunget till det ekonomiska begreppet produktionsfaktor. Mot den idéhistoriska bakgrunden är det inte att undra över, att klassikerna egentligen bara ville räkna en produktionsfaktor, arbetet. På samma metafysiska analogier som man grundar en naturlig rätt, grundar man så även ett naturligt, ett realt värde. Den ekonomiska energiteorin kan tyckas utgå från den klassiska arbetsvärdeteorin, vilket den inte gör. Varken människans äganderätt till det arbete hon utför, eller människan som orsak till förändring av det allmänna naturtillståndet ligger till grund för teorin. Till skillnad från andra storheter, som t.ex. energi och rörelsemängd, existerar storheten kostnad 20 endast mellan människor. Därav följer slutsatsen att det samhällsekonomiska utrymme som den sänkta enhetskostnaden genererar med nödvändighet måste fördelas mellan människor. Vi skulle kunna stanna här, men i syfte att föra ett övergripande resonemang, tillåter vi oss att betrakta människan, hennes arbete, som en energikälla, vilken därmed kan ställas i relation till andra energikällor. Människan och hennes verktyg blir härigenom jämförbara med övriga energikällor och dess maskiner. Det är således inte människans arbete i sig som är avgörande, utan det faktum att kostnadsbegreppet omöjligt kan relateras till något annat än människan, varför, som en konsekvens och ett antagande, kostnadsbegreppet i den ekonomiska energiteorin relateras till energikällan muskelkraft. Utgångspunkten är således, att en sänkt enhetskostnad (generellt sett) skapar ett samhällsekonomiskt utrymme och därmed en efterfrågan. Det samhällsekonomiska utrymmet fördelas utifrån av samhället accepterade regelverk, där människans naturrättsliga konstruktion av äganderätten till resultatet av det egna arbetet, anses som en, av flera, accepterade konventioner. Läsaren bör därför inte förledas in i en diskussion huruvida en arbetsinsats genererar ett större eller mindre värde än en annan arbetsinsats. Jämförelser huruvida en arbetsinsats är effektivare än en annan arbetsinsats blir, utifrån den ekonomiska energiteorin, orelevant. Tandläkaren, direktören och snickaren representerar en kostnad. 20 Storheter används inom fysiken för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är resans längd, min kroppsvikt (egentligen massa) eller bilens hastighet. Dimensionen i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet. Det kallas ibland även storhetsslag. Källa: Wikipedia I den ekonomiska energiteorin definieras kostnad som en storhet vilken relateras till storheten energi by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 Det är allt vi behöver veta. Vi är inte ens intresserade av huruvida den ena tandläkaren representerar en annan kostnad än en annan tandläkare. Det som intresserar oss är den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i vilket kostnadsbegreppet betydelse reduceras genom en fortlöpande övergång från muskelkraft till övriga energikällor. Vi skulle lika gärna kunna utrycka det som att maskiner, alltifrån robotisering av varuproduktionen till datoriseringen inom tjänstesektorn rationaliserar bort människan i produktionsprocessen 21. Vi väljer dock att uttrycka processen utifrån energibegreppet i syfte att bättre förstå den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande och konsekvens. I vårt resonemang är varans eller tjänstens bytesvärde kostnaden för arbetet alldeles oavsett i vilket form den uttrycks, till skillnad mot arbetsvärdeteorin där det i varan eller tjänsten nedlagda arbetet bestämmer bytesvärdet eftersom arbetet är källan och ursprunget till alltings värde. Hur det samhällsekonomiska utrymmet, den efterfrågan som den sänkta enhetskostnaden genererar, tillgodoser mänskliga behov och därmed omvandlas till värde, blir därmed av underordnad betydelse. Det svårdefinierade begreppet värde och rummets värderingar tillåts därmed att förändras fortlöpande inom ramen för de grundläggande samhällsekonomiska premisserna. Det sannolikt bästa sättet att förstå, eller komma till en djupare insikt om den ekonomiska energiteorin, är att förflytta betraktarens utgångspunkt med stöd av grundsatsen: Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft, skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en kostnad 22. En häst kan skapa ett värde i människans värld men är ingen kostnad. 21 Vars effekt blir tydligare i posteriore 22 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Begreppet handel tas upp i några sammanställningar 23 och det kan därför vara intressant att föra ett avgränsat resonemang om den renodlade handelns betydelse för rummets ekonomiska och sociala välstånd. Vi har diskuterat handeln tidigare, men då huvudsakligen ur producentens perspektiv, att en lantbrukare idkar handel för att få avsättning för den egna produktionen 24. Men om vi betraktar handeln som fristående, vad är då handel? Varför förekommer handel överhuvudtaget? Handel syftar till att tillfredställa behov och till att utjämna skillnader i enhetskostnad mellan olika rum 25. Om enhetskostnaden är högre (för en vara eller en tjänst för vilket det finns ett behov) i ett rum och lägre i ett annat rum, så motiverar det en handel, en överföring eller en förflyttning, av varor och tjänster, där transporten (vilken är en tjänst) finansierades inom ramen för den sammantagna sänkta enhetskostnaden. Kunden, transportören och handelsmannen delar på det överskott som uppstår när enhetskostnaden sänks. Men är det verkligen enbart en fråga om enhetskostnad? Naturresurserna är trots allt inte jämt fördelade. Brist på varor, som kryddor och siden, skapar förutsättningar för naturlig handel. Det finns inget motsägelsefullt i det faktum att kryddor och siden exporteras från Kina och Indien till Europa som saknar dessa varor, eftersom det endast blir en fråga om definition; vi skulle lika gärna kunna hävda att enhetskostnaden för siden och kryddor i Europa är oändligt hög, just av det anledningen att det inte finns någon inhemsk produktion av dessa varor. Det är samma grundläggande princip som driver IKEA och H&M eller vilket annat handelsföretag som helst; både igår, idag och imorgon. Samma envetna, ändlösa, strävan att sänka (och därmed utjämna) rummens enhetskostnad. Det viktiga är handelns utgångspunkt. Handeln i sig skapar inte något eget ekonomiskt och socialt utrymme. Det ekonomiska och sociala utrymme som handeln genererar uppstår i förmågan att omfördela enhetskostnader och därigenom bidra till att sänka rummets enhetskostnad och stimulera den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Handeln i sig är en kostnad, men dess sammantagna resultat, dess summa, kan på flera sätt bidra till ekonomisk och social tillväxt. Går det att förtydliga vad som menas med det sammantagna resultatet? Om vi tänker oss en vara som produceras till en kostnad 100 i land A och till en kostnad 200 i ett land B. Låt oss anta att fraktkostnaden för varan är 20 mellan land A och land B. När land B importerar varan från land A uppkommer en kostnadssänkning (en vinst/ett överskott) på 80 att fördela mellan parterna 26. Härigenom sänker handeln enhetskostnaden vilket bidrar till ekonomisk och social tillväxt, trots att själva överföringen, frakten, i sig kostar 20. Vilket brukar benämnas absolut fördel. Redan David Ricardo utvecklade Adam Smiths teori om absoluta fördelar när han formade teorin om komparativa fördelar 27 som visar att två länder kan gynnas av att handla med varandra även om varje enskilt land har en absolut fördel i den egna produktionen. Om respektive land specialiseras på de produkter och tjänster där landet 23 Ekonomiska energiteorin, Samtal i Hagaparken, Betraktelsen 24 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen 25 Rum: Den yttre begränsning som definierar vi och dem och som normalt förknippas med en geografisk begränsning (t.ex. staden, nationen eller världsdelen) men som även kan definieras utifrån mer abstrakta objekt som ett system (t.ex. multinationella företag) eller en intressegemenskap (t.ex. språklig och kulturell förankring) eller social ställning. 26 Kunden, transportören och handelsmannen 27 Se Ordlistan: Komparativ fördel by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 har komparativa fördelar så kommer båda ländernas ekonomiska och sociala välstånd att gynnas. David Ricardo ( ) Nationalekonomins och beskattningens huvudprinciper (1817) 28 Om Portugal inte hade någon handel med andra länder och inte använde en stor del av sitt kapital och sin verksamhet åt den vinproduktion som gör det möjligt för landet att för egen användning inköpa kläde och järnvaror från andra länder, skulle det vara tvunget att ägna en del av detta kapital åt att tillverka dessa varor, som då sannolikt skulle vara av mindre kvantitet och sämre kvalitet. Den kvantitet vin som Portugal skall ge i utbyte för Engands kläde, bestäms inte av de respektive mängder av arbete som nedläggs på att producera dessa varor, så som det skulle vara om båda varorna var tillverkade i England eller båda i Portugal. England kan befinna sig i sådana omständigheter att det kan behöva 100 mäns arbete i ett år för att producera klädet, och om England försökte producera vinet skulle kanske 120 man under samma tid behövas. England skulle därför fina det ligga i sitt intresse att importera vin och att köpa det genom export av kläde. För att producera vinet i Portugal krävs kanske bara 80 mäns arbete i ett år, och att producera klädet där kanske kräver 90 män under samma tid. Det skulle därför vara fördelaktigt för Portugal att exportera vin i utbyte mot kläde. Detta utbyte kan till och med äga rum även om den vara som Portugal importerar kunde produceras där med mindre arbete än i England. Även om Portugal kunde tillverka klädet med 90 mäns arbete, skulle Portugal importera det från ett land där det krävdes 100 mäns arbete att producera det, därför att det vore fördelaktigt för Portugal att snarare investera sitt kapital för att producera vin, för vilket Portugal skulle få mer kläde från England än Portugal kunde producera genom att styra över en del av sitt eget kapital från vinodling till klädesproduktion. På så sätt skulle England ge produkten av 100 mäns arbete för produkten av 80 mäns arbete. Ett sådant utbyte skulle inte kunna äga rum mellan personer i samma land. 100 engelsmäns arbete kan inte bytas mot 80 engelsmäns arbete, men produkten av 100 engelsmäns arbete kan ges för produkten av 80 portugisers arbete, 60 ryssars arbete eller 20 ostindiers arbete. Skillnaden i detta avseende mellan ett enstaka land och många länder förklaras lätt genom att ta hänsyn till den svårighet, med vilken kapital flyttas från ett land till ett annat land för att finna mer lönsamma investeringar och genom hänsyn till den energi med vilken det oföränderligen rör sig från en provins till en annan i samma land. Handel syftar till att påskynda den marknadsekonomiska mognadsprocessen genom att fortlöpande sänka rummens enhetskostnad, men även till att långsiktigt utjämna skillnaderna i enhetskostnad mellan dem. Betraktelsen 29 Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder det (som en konsekvens) till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. 28 Om Utrikeshandel; avsnitt 1 29 Det marknadsekonomiska systemets järnhårda lagar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Kolgruveeffekt (april-11) När de engelska kolgruvearbetarna under 1970-talet fick en extra löneökning så sjönk deras genomsnittliga veckoarbetstimmar. När orsaken senare utreddes så visade det sig att arbetarna, som i generationer sett konsekvenserna av sin arbetsmiljö, optimerade tiden i friska luften och minimerade den i gruvan. En löneökning medförde att den nödvändiga tiden i kolgruvan kunde minskas med bibehållande av samma nettoinkomst. Och därmed sjönk produktiviteten. Finns det en brytpunkt, då en politik som syftar till att motivera arbetslösa och sjuka tillbaka till arbetsmarknaden genom att sänka skatten för dem som arbetar och reducera det sociala skyddsnätet för dem som står utanför arbetsmarknaden, långsiktigt leder till att den arbetskraft som marknaden mest efterfrågar minskar? Fritiden viktigast för dagens unga; Fritiden är meningen med livet. Men på sikt vill de flesta unga ha både fast arbete och familj. Att hitta sin identitet och ta ansvar för sina egna handlingar är en viktigare vuxenfaktorer än att bli klar med studierna. Ända sedan mitten av 1950-talet har fritiden blivit viktigare för de unga, men de senaste åren har det blivit än tydligare, visar Ungdomsstyrelsens stora undersökning. Det är inte bara så att fler studerar, unga studerar längre och det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Familjebildningen får vänta och synen på när man blir vuxen förskjuts. För dagens unga mellan 16 och 29 år är fritid en lika viktig faktor som att skapa en god framtid för barnen. För dåtidens unga, 1955, var det viktigast att skaffa sig ekonomisk trygghet, få fast arbete och därefter skapa en god framtid för barnen. Generella skattesänkningar gynnar höginkomsttagare allra mest. Kan vi då förmoda att utbudet av välutbildad arbetskraft, i likhet med kolgruvearbetarna, långsiktigt avtar? Vad kommer i längden att motivera den socialt balanserade människan, som redan har allt, att eftersträva ytterligare köpkraft istället för större fritid. Och om utbudet av välutbildad arbetskraft minskar, så riskerar kostnaden för den välutbildade arbetskraften att öka ännu mer, vilket vid en konstant efterfrågan höjer den ekonomisk ersättning ytterligare, vilket därmed sänker utbudet av välutbildad arbetskraft ännu mer osv. En sådan avveckling av muskelkraft, vilken till skillnad från en gradvis sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden, skulle dessutom förstora motsättningarna mellan olika samhällsgrupper vilket förr eller senare skulle riskera att förlösa krafter som motverkar den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. På ännu längre sikt, under förutsättning att den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts fortskrida, är en kolgruveeffekt inom bredare samhällsgrupper sannolikt oundviklig allteftersom kostnadsbegreppet reduceras till förmån för tidsbegreppet varför en gradvis övergång till samhällstjänster därmed kommer att bli alltmer nödvändigt Metro ; Källa: TT 31 Vilket diskuteras i sammanställningen Tjänsteeffekten by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ett samtal med en pensionerad arbetare född några år efter första världskrigets slut. Pensionären: Egoismen breder ut sig i samhället på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt. Det enda som gäller är pengar och enbart pengar. Hela samhället är i avsaknad av etik och moral. Vi har inga politiska partier att rösta på längre eftersom de samtliga bedriver en och samma politik med några få nyansskillnader. Företagsledare har årsinkomster som bara för några decennier sedan aldrig ens hade kommit på fråga. Och som grädde på moset erhåller direktörerna flera miljoner i bonus; till och med i statligt ägda företag!! Får inte kapitalisterna som de vill hotar de med att föra tillgångarna ut ur landet. Jag känner inte igen mig i Sverige längre. Jag förstår mig inte på det här landet längre. En gång i tiden var det ärligt arbete som gällde. Handfast ärligt arbete. Vi jobbare skapade något med våra egna händer. Idag spelar de som har pengar på börsen och tjänar mer pengar under ett eller några år än vad en vanlig arbetare tjänar under en hel livstid. Vad är det vi håller på med? Vad är det för samhälle som vi överlämnar till våra barnbarn. Det är de som kommer att få betala för allt det här förr eller senare. Författaren: Vad vill du göra då? Pensionären: Jag vet inte vad som kan göras. Jag har inte tillräckligt med skolning för att kunna avgöra vad som behöver göras. Jag gick bara sex år i skolan. Sen fick jag börja göra rätt för mig som springpojk. Det jag ser är hur egoismen breder ut sig i samhället och det tycks inte finnas något som kan hejda den. Det enda som tycks betyda något idag är pengar. Pengar och åter pengar, samtidigt som moral och etik lyser med sin frånvaro. Jag vet inte vad det är som har hänt. Men det tycks som om samhället har tappat alla rättesnören efter att Olof Palme gick bort. Och när man läser tidningarna och ser på tv så förstår man att det bara blir värre och värre. Jag förstår inte längre vad det är som händer med Sverige. Det är som om all etik och all moral har raserats och ersatts av penningen. Vi har åtta procents arbetslöshet. I Spanien är arbetslösheten över tjugo procent. Men ingen bryr sig. På sextio och sjuttiotalet var det en katastrof om arbetslösheten närmade sig tre procent. Idag rycker makthavarna på axlarna åt åtta procents arbetslöshet. Och vår finansminister har som målsättning att komma ner till fem procents arbetslöshet om några år 32. Jag förstår det inte. Jag först inte vad som händer. Men jag är livrädd. Inte för egen del, jag ska snart vandra vidare, men jag är livrädd för våra barnbarn. Och jag har svårt att somna när jag tänker på vad det är för samhälle som min generation överlämnar till framtiden. Författaren: Du menar att egoismen breder ut sig. Men är det verkligen sant? Är det verkligen egoismen som breder ut sig? Är vi egentligen mer egoistiska idag än för femtio år sedan? Är du mer egoistisk idag? Pensionären: Det finns mängder med exempel på hur företagsledare och politiker bara roffar åt sig. De ska bara ha och ha utan att tänka det minsta på oss andra. Svindlande löner och orimliga bonusutbetalningar är bara några exempel på egoismens utbredning. Samhället har aldrig under min livstid varit så egoistiskt som det är idag. 32 SvD Sverige har tillsammans med Malta EU:s snabbast sjunkande arbetslöshet. Den är nere på fem procent före 2014, från 7,8 i dag, lovar finansminister Anders Borg (M). Borg målar upp en mycket optimistisk framtidsbild, enligt Sveriges Radios Ekot by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Fristående tillägg Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Innehållsförteckning Inledning Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11)

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Tid är inte pengar utan pengar är tid.

Tid är inte pengar utan pengar är tid. Published by Erik Dahlén at Smashwords Copyright Erik Dahlén This copy is for your private use only, no distribution is allowed without consent from the author. Denna kopian är enbart för ditt privata

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Fristående tillägg. Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Fristående tillägg Tage Danielsson (1928-1985) Utan tvivel är man inte riktigt klok Innehållsförteckning Inledning Det är en fars alltihop.. (april-14) En marknadsekonomisk mognadsprocess i baklås (mars-14)

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Performa Global December

Performa Global December Performa Global December Hej och välkomna till det sjätte nyhetsbrevet för Performa Global. Det närmar sig jul och vi tänkte inleda med ett julpyssel i form av tio riktigt svåra frågor. Om du kan svaren

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? 130928/BW Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? Vi lever som om vi hade tillgång till tre jordklot, började Tobias Jansson sin föreläsning om cirkulär ekonomi på Ekocentrum i Göteborg

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

5 STEG MOT 1 MILJON. Apple. ibolaget tar över världen

5 STEG MOT 1 MILJON. Apple. ibolaget tar över världen En specialrapport från Bullstreet - Maj 2012 5 STEG MOT 1 MILJON ibolaget tar över världen Bästa köp just nu Företagsuppdateringar Bullstreets 10 budord Snabbgranskning av företagen Vi blickar framåt Apple

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer