ISTIDS- RESAN. Lärarhandledning

Transkript

1 ISTIDS- RESAN Lärarhandledning 1

2 Res tillbaka genom årtusendena och besök ullhåriga mammutar och noshörningar. Vad finns det för likheter och skillnader med djur som lever idag? Och hur levde människorna under denna kyliga tidsperiod? Genom uppdrag får eleverna undersöka istidens olika levnadssätt. De får reflektera över arters utdöende och fundera på vilka metoder forskarna använder idag för att lära sig mer om istiden. FÖRBEREDELSER Istidsresan genomförs i Mammut på plan 4. Mer information om utställningen hittar du på universeum.se/upplev/ mammut samt i utställningsfaktan. Pdf finns att ladda ner från universeum.se/ skola/planera-skolbesoket. Uppdrag på egen hand leder du som lärare själv. Till din hjälp har du en väska med ett självinstruerande material framtaget av våra pedagoger. Väskan lånar du av oss och jobbar med i en dryg timme tillsammans med dina elever i utställningen. 2

3 GÖR SÅ HÄR 1. Hämta uppdragsväskan i Gästservice. Innehåll: Instruktioner till läraren. Elva uppdragskort. Lärarhandledning med fakta till uppgifterna. 2. Samla klassen i trapphuset på plan Dela in eleverna i med tre till fyra personer i varje grupp. 4. Läs introduktionen för eleverna: För år sedan låg isen tjock över norra halvklotet. Det var istid. Det berodde på att jordens bana runt solen var mer oval än den är nu. Det gjorde vintrarna var långa och kalla och somrarna korta. Snön som föll under vintern hann inte tina upp under den korta sommaren. Till slut låg ett flera kilometer tjockt islager på marken. Under vissa perioder blev det varmare på jorden och delar av det tjocka istäcket försvann. Då kunde djur och människor leva vid kanten av isen, på stäppen. Ni ska nu bege er ut på en resa år tillbaka i tiden. Det är viktigt att ni håller ihop i grupper. Ni vet aldrig vad som lurar på stäppen. Under er resa kommer ni träffa på stora djur som inte längre lever. Ni kommer också att se spår efter människor. Utanför stäppen finns ett utgrävningstält. Där får ni se ett mammutfynd som forskare hittat. Fynden från istiden är som bitar i ett pussel. Många gånger fattas det pusselbitar. Då får forskarna med sin kunskap och erfarenhet själva försöka fylla i bitarna som saknas. Är ni redo att ge er iväg? 5. Dela ut ett uppdragskort vilket som helst till varje grupp. 6. När eleverna har genomfört ett uppdrag kommer de tillbaka till dig för att få ett nytt uppdragskort. Det spelar inte någon roll i vilken ordning uppdragen utförs. Det är många uppdrag att hinna med på en timma. Stressa inte med uppdragen. Det är bättre att eleverna gör några få ordentligt än alla halvdant. Tillsammans kommer klassen troligtvis att hinna göra alla. 7. Samla klassen när det är ungefär tio minuter kvar. Låt grupperna berätta om någonting de tyckte var spännande i utställningen. 8. Se till så att allt material är tillbakalagt i väskan och återlämna den till Gästservice. TIPS! I mån av tid kan ni göra det extra uppdraget på sidan 9. Hur kan vi veta så mycket om klimatet och jordens historia? 3

4 UPPDRAGEN Här hittar du fakta om alla uppdragen i Istidsresan. UPPDRAG 1: ULLHÅRIG NOSHÖRNING Gå till de ullhåriga noshörningarna i utställningen. Varför tror du att djuren som levde under istiden dog ut? Diskutera! Att få eleven att fundera över varför djur dör ut. Den ullhåriga noshörningen (Coelodonta antiquitatis) levde för 4 miljoner till år sedan i Europa och Asien. Den hade två horn som användes för främst snöskyffling, försvar och sexuell attraktion. Hornet hör inte till skelettet utan består av keratin, precis som våra naglar och hår. För att klara av kylan hade den ullhåriga noshörningen tjock och lång päls, små öron och små ögon. På ryggen hade den som de flesta andra djur under istiden en fettdepå. Där samlades näring i form av fett som bröts ned under kargare tider. Den åt gräs, örter och blad. Ullhårig noshörning jagades av människan. Nutida släktingar, förutom noshörningar, är häst och tapir, alltså uddatåiga hovdjur. Närmsta nu levande släkting är Sumatranoshörningen, som idag är starkt utrotningshotad. UPPDRAG 2: ULLHÅRIG MAMMUT Leta reda på mammutarna i utställningen och jämför dem med elefanterna på bilden. Hitta tre likheter och tre skillnader! Att eleven ska iaktta och jämföra dåtidens mammutar med dagens elefanter. Ullhårig mammut (Mammuthus primigenius) levde för till år sedan. Den allra största arten kunde bli upp till 4,5 meter i mankhöjd och väga upp till 6 ton. Den ullhåriga mammuten hade tjock och lång päls som täckte en ullig underpäls. Under underpälsen hade den ett 10 cm tjockt späcklager; en anpassning för att leva i kylan. De hade även kortare svansar än dagens elefanter, mindre öron och en skinnlapp över anus för att minska värmeförlusterna. Forskarna tror att de använde betarna till att flytta på saker, gräva, markera revir och givetvis att skyffla snö, precis som dagens elefanter. En mammutbete kunde bli upp till cirka 4 meter lång och väga 90 kg. Det är lika mycket som en vuxen människa. 4

5 I Sverige har forskarna hittat mammutfynd på ett tiotal platser. Att vi inte har hittat fler lämningar i Skandinavien beror på inlandsisen. När den senaste istiden nådde sin största utbredning täcktes i stort sett hela Skandinavien och Baltikum av enorma glaciärer. Mammutskelett krossades under tyngden av den kilometertjocka isen. Den ullhåriga mammuten samexisterade med både neandertalmänniskan och den moderna människan, vilka använde dess ben och betar till att göra konstföremål, verktyg och bostäder. Ullhårig mammut jagades också för köttets skull. Idag är den indiska elefanten närmsta levnde släkting till mammutarna. Den indiska elefanten och ulllhåriga mammuten är faktiskt närmare släkt genetiskt, än vad den indiska elefanten och afrikanske elefanten är. UPPDRAG 3: GROTTMÅLNINGAR I en grotta i mammututställningen finns målningar som liknar de som människorna på istiden gjorde. Vilka djur kan ni se på väggarna? Vad tror ni istidsmänniskorna ville berätta med sina bilder? Hitta på en berättelse! Att få eleven att tänka sig in i en annan människas situation, göra egna tolkningar och dra egna slutsatser om hur det kan ha varit. Mycket av det vi vet om istiden idag är grundat på tolkningar av fynd som forskare har hittat. De vanligaste teknikerna som människorna använde vid grottkonst var målning och inristning. De flesta framställningarna är röda eller svarta. Den svarta färgen kom antingen från kol eller från ett mineral; mangan dioxid. Den röda färgen kom från ett annat mineral kallad hematit; en järnoxid. För att applicera färgen användes en rad olika tekniker, till exempel att måla med fingrarna eller med en bit kol, ungefär som en penna eller med någon form av borste. Torr eller flytande färg kunde appliceras genom att antingen spotta den direkt från munnen, eller genom att blåsa genom ett rör. Det var så här omvända handavtryck skapades. Målaren höll upp handen som en stencil och blåste färg runt om. Den äldsta grottmålning som hittills hittats är Panel of hands. Den finns i en grotta i norra Spanien (Puente Viesgo Cantabria). Målningen tros vara år gammal. I Chauvetgrottan i Frankrike finns målningar som tros vara år gamla. Här finns avbildade grottlejon, mammutar, noshörningar, bisonoxar, grottbjörnar och lejon. I grottan har forskarna även funnit fossil från en rad djur som i dag är utdöda. 5

6 UPPDRAG 4: MAMMUTHYDDAN Titta på hyddan bredvid mammutarna. Vad byggde människorna på istiden sina hem av? Hur skulle ni göra om ni skulle bygga ett hem under istiden? Att få eleven att fundera över livet under istiden utifrån det som kan observeras gjordes ett enormt fynd av mammutben i staden Mezhyrich i Ukraina. Forskarna fann över 149 mammutben. Till en början trodde de att fyndet var från en gigantisk mammutslakt, men allt eftersom benen undersöktes så kom forskarna fram till att benens placering var strukturerade i form av hyddor. Fyndet fick namnet Mezhyrichs mammutcamp. HÄR SAKNAS DET EN MENING?! år sedan. Forskarna fann även nålar av ben som visar att istidsmänniskorna sydde kläder. UPPDRAG 5: LIVET UNDER ISTIDEN Gå in i hyddan bredvid grottan och de ullhåriga noshörningarna. Lyssna på ljudberättelsen. Hur skulle du berätta för människorna på istiden om vårt liv idag? Att få eleven att fundera över hur livet under istiden skiljer sig från vårt liv idag och upptäcka svårigheterna med att förklara saker för någon som lever i en annan verklighet. UPPDRAG 6: SMILODON Gå till den sabeltandade tigern, tillhörande släktet Smilodon. Klura ut vilka svar som stämmer. I varje rad är ett av påståendena sanna. De rätta svaren bildar en fyrsiffrig kod. Använd koden på hänglåset som sitter på lådan. Öppna lådan och se vad som finns inuti. Att eleven får studera den sabeltandade tigern mer noggrant. Smilodon är ett släkte nu utdöda sabeltandade katter som levde i Nord- och Sydamerika. De är inte släkt med dagens kattdjur. Den sabeltandade tigerns underfamilj skiljdes nämligen väldigt tidigt från dagens kattdjur i släktträdet. Den största av de tre arterna, Smilodon populator, vägde 400 kg och var stor som ett lejon. Framkroppen och frambenen var mycket kraftiga, medan bakkroppen var smalare. De kraftiga musklerna på frambenen hjälpte den att hålla ned och fast sina byten. Det behövde den kunna göra eftersom dess två långa hörntänder var känsliga och tunna som knivblad. Dessutom hade den ett svagt bett en tredjedel svagare än nutida lejons bett. Däremot kunde den öppna gapet 120 grader. Det gjorde det möjligt för det stora kattdjuret att greppa väldiga byten, som bisonoxar, jättesengångare, mastodonter och hästar. 6

7 UPPDRAG 7: ISTIDSKLÄDER Leta upp istidsmänniskorna i utställningen. Studera deras kläder. Vad är kläderna tillverkade av? Vilka material är dina kläder gjorda av? Att få eleven att fundera över hur livet under istiden skiljer sig från vårt liv idag. Forskarna har hittat nålar av ben, så vi vet att människorna under istiden kunde sy kläder av skinn och päls. De hade ingen sytråd utan använde troligen senor från djur istället. UPPDRAG 8: MAMMUTULL Gå in i utgrävningstältet och öppna luckorna till lådorna. Hittar ni tänderna? Gissa vilken tand som tillhör mammuten! Hittar ni mammuthåren? Vad finns det för skillnader mellan mammutull och renhår? Att eleverna får se exempel på djurs anpassningar till sin livsmiljö. Alla djur som levde under istiden (eller istiderna) utvecklade unika egenskaper för att kunna överleva i den extremt kalla miljön. Renen är till exempel hårig på hela kroppen från topp till tå. Till och med mulen är pälsbeklädd! Pälsen är tät och har långa strån. Det gör att luft kan samlas nära kroppen och värmas upp. Renens hårstrån är ihåliga och fyllda med luft. Det ger en extra god isolering eftersom luft isolerar väldigt bra. De ihåliga stråna gör också att renen kan flyta i vatten. Den ullhåriga mammutens hår är inte ihåligt som renhår och isolerar därför inte lika effektivt. Mammutarna måste istället ha fått förlita sig på pälsens tjocklek. Eftersom mammutens kroppsyta var mindre i förhållande till volymen, så var det antagligen inget problem att hålla sig varm som ullhårig mammut. Dess päls bestod av ett yttre lager av långa, grova täckhår och en tät underull. Täckhåren var 30 cm långa på ryggsidan och upp till 90 cm på sidorna (0,5 mm tjocka). Benens hårstrån var 38 cm långa och fötterna var täckta av 15 cm lång päls. Underullshåren var lätt lockiga, upp till 8 cm långa och 0,05 mm i tjocka. Troligen fällde mammuten delar av den tjocka underullen under sommaren. Den ullhåriga mammuten hade massor med oljeproducerande körtlar i skinnet. Dessa smörjde pälsen vilket gjorde att den isolerade bättre, blev glansig och vattenavvisande. 7

8 UPPDRAG 9: JAKT OCH KOST Föreställ er att ni är en familj som levde på istiden. Vad äter ni? Hur ska ni göra för att skaffa mat och förvara den? Att få eleven att fundera över hur livet under istiden skiljer sig från vårt liv idag. Under paleoliticum, den äldre stenåldern, åt människorna kött och benmärg från vilda djur, fisk och skaldjur, rotfrukter, rötter, frukter, bär, nötter, bladgrönt, insekter, ägg, larver och honung. Våra stenåldersförfäder hade inte tillgång till mjölkprodukter, matfett, socker eller sädesprodukter. De enda som drack mjölk var naturligtvis spädbarnen. Under istiden jagade människan bland annat mammut. Det gav människorna kött, skinn och byggmaterial till hyddor. En stor mammut på 6-8 ton kan ha räckt som mat till 400 människor under flera veckor. Dessutom var bevarandet av köttet inget problem med tanke på att istidsmänniskorna hade tillgång till ett naturligt kylskåp. Stenåldersmänniskans uppskattning av mammutarna reflekteras i konstverk i form av grottmålningar och snidade elfenben. UPPDRAG 10: INLANDSISEN Precis innan du går in på stäppen finns det figurer med pratbubblor på väggarna. Hur tjock var inlandsisen? Vad hände med havsnivån under istiden? Att eleven får reflektera över hur landskapet såg ut under istiden. En istid är en period av långvarig sänkning av temperaturen i jordklotets klimat, vilket leder till en expansion av inlandsisar, polarisar och glaciärer. Det har funnits minst fyra större istider i jordklotets historia. Utanför dessa perioder tycks jordklotet ha varit isfritt även på höga breddgrader. Inom en istid varierar temperaturen med istäcken som expanderat och dragit sig tillbakar. Under en istid kan vi ha haft en snöbollsjord där permanent is täckte hela jordklotet. Detta var under Kryogenium för miljoner år sedan. Jordklotets bana ändrar form mellan cirkulär och elliptisk. Dessutom pendlar riktningen på jordaxeln och antalet grader som den lutar. Alla dessa variationer sker med olika tidsperioder och påverkar jordklotets klimat på olika sätt. Den senaste istiden har till exempel haft nedisningar på omkring år som sammanfaller med den längsta av Milankoviccyklerna, det vill säga den som gäller jordbanans form. Jordaxelns riktning förändras i perioder om cirka år, något som påverkar när årstiderna infaller. På omkring år förändras jordaxelns lutning från 22 till 24,5 grader och tillbaka. Ju mer jordaxeln lutar, desto större är skillnaderna mellan sommar och vinter. 8

9 UPPDRAG 11: MAMMUTUTGRÄVNING Gå in i tälten med mammututgrävningen. På väggen hänger en karta där olika mammutfynd är utmärkta. Var någonstans har mammutar hittats? Varför tror ni att de har hittats just där? Att eleverna får fundera över hur saker kan bevaras under lång tid. Mammuten var vida utbredd i Europa under den senaste istiden. Forskarna har hittat fynd i Sverige, men de flesta fynd har gjorts i Sibirien. Det beror på det sibiriska landskapet. Det behövs stora nivåskillnader för att glaciärer ska bildas. I Sibirien saknas sådana nivåskillnader, vilket gjorde att det inte bildades ett tjockt istäcke där. I Sverige däremot låg isen tjock, vilket fide flesta kvarlevorna av mammutarna krossades sönder av den tunga isen. I Sibirien har forskarna hittat välbevarade fynd i permafrosten på tundran. EXTRA UPPDRAG: SÅ HÄR GÖR FORSKARE Sista uppgiften går ut på att ni tillsammans ska få en känsla av hur forskare jobbar. I ett skåp i utgrävningstältet finns en sedimentborrkärna och en bild på en genomskärning av ett träd. Öppna skåpet! Koden till låset är Använd materialet för att få ett perspektiv på hur tidsskalor kan se olika ut ute i naturen. Ett sedimentprov kan ge oss information som är mycket äldre på en tidsskala jämfört med en genomskärning av ett träd. Utifrån ett prov kan vi få mycket information som därefter måste tolkas. Nu är det ni som är forskare och gör tolkningar! Till exempel kan materialet i sedimentet i borrkärnan små mikrofossiler dateras och ge oss information om olika tidsperioder. (Det äldsta materialet som har borrats upp i Arktis är ca 56 miljoner år gammalt.) Sedimentkärnan i utställningen är endast en modell och inte skalenlig. Texten nedan kan du läsa för klassen! Föreställ er att ni är en grupp forskare som har varit på båtexpedition i Arktis. Ni har tagit sedimentbottenprover cirka 3 km ned på havets botten. Genom att borra upp sedimentprover från havets botten och titta samt ta prover på skiktningarna på borrkärnan kan vi rekonstruera olika geografiska förhållanden för olika tidsperioder. Till exempel kan lite syre på bottnarna leda till att organiskt material bevaras. Material från den perioden är svarta och rika på kol. Jämför den med årsringarna på trädgenomskärningen. På träd kan vi via årsringarna ta reda på trädets ålder och tillväxthastighet. Vi kan även få information om det lokala klimatet som trädet har levt i, som markens bördighet, temperatur och framför allt nederbörd. De äldsta levande träden som har hittats (och som inte är kloner) finns i Nordamerika och är uppemot år gamla. Vad tror ni de ljusa skikten på sedimentkärnan visar? Vad tror ni vi kan ta reda på genom att bara titta på sedimentkärnan? Diskutera! 9