1 X KÄRNKRAF A B C D VATTEN BIOBRÄNSLE SOL FOSSILT SOPOR. Lärarhandledning VÅGKRAFT

Transkript

1 2 1 X VA D TRO För svi AR NA CK DEL FÖ RD ELA R 1.? 0% 10 %FT NK R KÄ %FT NK E TT VA O %LJA RINGA RÄTT S IN VAR A B C D KÄRNKF T VATTEN BIOBRÄNSLE EnergiSpelet SOL FOSSILT SOPOR Lärarhandledning VÅGKFT

2 Vad kul att du vill använda EnergiSpelet! Hur vi använder energi påverkar inte bara oss själva utan hela jordklotet. Genom att använda EnergiSpelet i din undervisning ger du eleverna en möjlighet att öka sina kunskaper om energi- och klimatfrågor och att utveckla sina tankar om framtidens energianvändning. EnergiSpelet är särskilt framtaget för att få skolungdomar att diskutera dessa aktuella frågor, och eleverna får i grupp testa vad de kan och utbyta kunskaper och idéer. Dialogen eleverna emellan är viktig i spelet. Det handlar inte om att tävla utan om att i grupp resonera kring, och besvara de ställda frågorna. Som en del av Fortums skolsatsning EnergiSnackis erbjuder EnergiSpelet ökade kunskaper om klimatutmaningen och hur vår energianvändning kan påverkas av våra val i vardagen. För Fortum är EnergiSnackis ett sätt att ta del av ungdomars idéer om framtiden. EnergiSpelet öppnar för en fördjupad diskussion i klassrummet. Spelet har fått ett enormt positivt bemötande och engagerar alla elever i gruppen, alla kan bidra. Dessutom öppnar spelet för en fördjupad diskussion i klassrummet på ett naturligt sätt kan eleverna förstå sitt ansvar och sina möjligheter att faktiskt påverka klimatutvecklingen och fundera på viktiga frågeställningar: hur kan vi använda energin smartare än idag? hur kan vi säkra en hållbar utveckling? 2 LÄRHANDLEDNING

3 EnergiSpelet i undervisningen Genom jämförelser mellan gruppernas olika svar går det att få ytterligare diskussioner och ömsesidig inspiration! 6. ATT: VE 5. D/ BIO % 4. VIN DK 3. n t Versio ispele % FT 2. er En påse att det chips inneh nollgr räcker för attåller så myck adigt et energ få 10 vatten i att börja liter koka. mm r inne Försv VAD Tillko SO LK % FT 1. KO LK U? % RD TRO OL % JA TTE VA NK % FT? KÄ RN AF KR 10 %T 2 1 X 0% Sverige minskade av kold sina utslä ioxid pp mellan med 37,5 åren 1980 procent och FÖ RD ELAR 1. NA CKDE LAR 2. A Elektrici tet och exem rörelsee pel nergi medan på energi är två av värm e är ener hög kvalitet, gi med låg kval itet. 3. B Vilket av följande länder och regioner gör av med mest energi per capita? Rangordna länderna från den som gör av med mest till den som gör av med minst. Vem eller vad bestämmer hur Sverige mycket el som ska produceras? Finland Norge EU USA Indien Spelkort_2011_84x110.indd Spelkort_2011_84x110.indd 3 EnergiSpelet 2011 QATAR använderär det land i mest energi världen som per invå nare EnergiSpelet 2011 VATTEN 3 L Ä R A R H A N D L ED N I N G KÄRNKFT N är gruppen är överens om ett svar på frågan antecknar den deltagare som sitter närmast det område på spelplanen som frågan rör det som gruppen kommit överens om. Det är viktigt att gruppen är överens om svaren innan de skriver ner dem. SOL E leverna drar sedan i turordning kort, läser upp frågan och diskuterar. BIOBRÄNSLE K orten blandas och placeras i mitten av spelplanen med textsidan nedåt. FOSSILT SOPOR VÅGKFT V arje grupp får en spelplan att skriva på och kortleken som består av 21 kort markerade med bokstäver från A till P (klipp ut korten från arket). Det finns ett kort av varje bokstav, utom D som det finns sex stycken av. INLÄMNA T AV: Namn FT RINGA IN RÄTT SVA R A B C D Genomförande D ela upp eleverna i grupper om 4 till 5 personer och berätta om spelets upplägg. VISSTE DU Tips: Uppmana gärna grupperna att tävla mot varandra, då detta brukar ge en extra motivation. De kan tävla om vilken grupp som fått flest rätt på de gröna och gula frågorna eftersom det i dessa finns ett rätt svar Energ Att spela EnergiSpelet tar cirka 40 minuter, men variationen är förstås stor. Spelet kan vid behov avbrytas och därefter påbörjas vid nästkommande lektion. Det är bra att avsätta tid för en avslutande genomgång av de rätta svaren på faktafrågorna samt en fördjupande diskussion. Efter detta kan man höra hur några grupper resonerat kring de mer värderingsbaserade frågorna, exempelvis fråga K (vad tycker eleverna att våra polititker kan göra för att förbättra klimatet) eller fråga E (vilka apparater kan de tänka sig att avstå från för att spara el, och vilka kan de absolut inte avstå från). Fjärrv ärme På Island är vanli gast i värms 95 proce Norden, Baltik nt av husen um och Polen med fjärrv. ärme. Faktafrågorna är de gula och gröna frågorna, värderingsfrågorna är de röda och blå frågorna. Gå igenom de rätta svaren på faktafrågorna. Fusionskra ft ligger Det har man redan minst 30 år fram sagt i i tiden. mer än 30 år. Upplägg Frågorna som finns på spelkorten är av två typer: faktafrågor och värderingsfrågor. I denna lärarhandledning finns svaren på alla faktafrågor och förslag till ytterligare diskussionsfrågor att ta upp med eleverna.

4 Facit och kommentarer till frågorna Fråga A Vilket av följande länder och regioner gör av med mest energi per capita? Rangordna länderna från den som gör av med mest till den som gör av med minst. Sverige, Finland, Norge, EU, USA, Indien Rätt svar: 1. Norge 2. USA 3. Finland 4. Sverige 5. Europa 6. Indien De kalla länderna i Norden använder mycket av energin till att värma upp hus. På grund av vår mycket höga levnadsstandard så använder vi ändå väldigt mycket mer energi än våra grannar i resten av EU. USA har både en otroligt hög levnadsstandard och dessutom en enormt kraftigt utbyggd transportsektor som konsumerar energi. Mycket av svensk industriproduktion, exempelvis pappers- och metallframställning, är energiintensiv. De flesta företag arbetar löpande med att effektivisera sin energianvändning. Totalt sett har industriproduktionen ökat med 159 procent från 1992 till Energianvändningen har under denna period ökat med cirka 17 procent och elanvändningen med cirka 13 procent. Under 2008 sjönk industriproduktionen till en nivå under 2006 års produktion på grund av den ekonomiska krisen. Då sjönk energianvändningen till den lägsta nivån på tio år. Transporter är nödvändiga i ett modernt samhälle. Olika transportslag påverkar klimatet i olika utsträckning. Tåg som körs med elektricitet bidrar minimalt till koldioxidutsläpp, medan bil och flyg har större utsläpp för motsvarande sträcka. Elbilar och laddhybridbilar väntas finnas tillgängligt i större utsträckning inom en snar framtid. Fråga B Vem eller vad bestämmer hur mycket el som ska produceras? Konsumenterna. Produktionen är ett resultat av den efterfrågan som finns. Ytterst är det alltså våra vanor som avgör hur mycket el som ska produceras. Men också energibolagen kan påverka genom att erbjuda olika sätt att producera el. Om konsumenterna vill ha mer miljövänligt producerad el, så kan bolagen investera i förnybara energikällor. Även politiska regleringar och skatter påverkar priset, vilket i sin tur påverkar efterfrågan. Ju dyrare elen är, desto mer sparar man på att använda energin effektivt. Fråga C En person kan förflytta sig en kilometer på olika sätt. Vad tror du släpper ut mest koldioxid för den förflyttningen? En lite lurig fråga, faktiskt. Om endast en person åker i bilen släpper den personen ut mer koldioxid än en flygresenär, men om två eller flera personer åker i bilen släpper de ut mindre koldioxid under hela resan än vad flygplansresenären gör. Om det dock är 300 personer som skall utomlands så är det bättre att de delar på ett flygplan än att de tar var sin bil. Tåget drivs oftast med el som är producerad med små eller inga koldioxidutsläpp. Cykel drar minst, eventuellt ökad utandningsluft ingår i den korta koldioxidcykeln och räknas därför inte till utsläppen. Cykel 0 gram Tåg 6,7 gram Bil 170 gram Bil/Samåkning (3 personer) 57 gram Flyg 160 gram Fråga D1 Hur mycket el använder vi per hushåll och år i Sverige? 1. ca kwh X. ca kwh 2. ca kwh Rätt svar: Alt 2 = kwh. Mellan 1970 och 1987 ökade elanvändningen i Sverige med i genomsnitt nästan 5 procent per år. Därefter har den årliga ökningen dämpats, och elanvändningen sjönk under åren 2002, 2003, 2008 och Endast Norge, Finland, Island, Kanada och Luxemburg uppvisar en större elanvändning per invånare än Sverige. Länder som USA, Australien, Qatar och Storbritannien använder mer energi per invånare, men då av annat slag än elektrisk energi, till exempel olja. 4 LÄRHANDLEDNING

5 Fråga D2 Hur mycket el använder en genomsnittlig svensk eluppvärmd villa per år i Sverige? 1. ca kwh X. ca kwh 2. ca kwh Rätt svar: Alt 1 = ca kwh Uppvärmning är en av de största energislukarna i ett hem. En genomsnittlig villa som värms med el gör av med mycket mer el än en villa uppvärmd med till exempel fjärrvärme. El är en högeffektiv energiform, som bör användas på bästa sätt. Diskutera gärna med eleverna om man bör använda el till att värma upp hus, eller om uppvärmning kan komma från andra energiformer. Fråga D3 Hur mycket vatten och hur mycket energi kan man spara med snålspolande duschar? 1. 5% X. 20% 2. 80% Rätt svar: Alt X = 20%. Vattenförbrukningen minskar med ungefär 20 procent. Ett annat sätt att spara energi är att stänga av duschen under intvålning. Fråga D4 Hur mycket el använder en genomsnittlig svensk trerumslägenhet per år i Sverige? 1. ca kwh X. ca kwh 2. ca 300 kwh Rätt svar: Alt X = 3000 kwh En lägenhet använder oftast mycket mindre el än en villa eftersom många städer i Sverige har fjärrvärme. Detta är ett mycket effektivt och miljövänligt sätt att värma lägenheter, som gör att den högeffektiva elen kan användas där den behövs bäst. Den el en lägenhet gör av med är så kallad hushållsel som används till hushållsapparater och belysning. Diskutera gärna i klassen hur mycket el man kan spara genom att byta glödlampor och stänga av stand by-läget på alla apparater. Fråga D5 Vad förbrukar en kilowattimme (kwh) när du använder den i en timme? 1. Dammsugare med effekten 1000 W X. En 60 W glödlampa 2. En dator med effekt 100 W Rätt svar: Alt 1 = Dammsugaren. En kwh är en mängd energi, som alltså motsvarar tusen watt på en timme. effekten är den energi som behöver tillföras varje sekund. Ju högre effekt en apparat har, desto mer energi behövs. Ju längre tid man använder en apparat, desto mer energi går det åt. Många dammsugare har en högre effekt än tusen watt, men å andra sidan så är dammsugaren sällan igång så mycket som en hel timme i ett sträck. Fråga D6 Hur mycket mindre koldioxid släpper en elbil ut jämfört med en bensinbil om båda åker tio mil? 1. Ca hälften X. Ca en tredjedel 2. Ca en tiondel Rätt svar: Alt 2 = ca en tiondel En bensinbil släpper ut ca 163g koldioxid per kilometer medan en elbil endast släpper ut 15g koldioxid per kilometer. Då räknar man med att elektricitet i Norden har ett visst utsläpp av koldioxid. Denna beräkning är gjord på en livscykelanalys av fordonen. Källa: Joint Research Council/EUCAR/concawe Well-To- Wheel analysis, Center for Transportation Research, Argonne Labs, Environmental Systems Analysis of Biogas Systems, Energimyndigheten, Nordel, Fortum Fråga E Vilka tre saker av följande kan du tänka dig att avstå ifrån för att effektivisera din energianvändning? Hårfön, Varm dusch, Dator, Tvättmaskin, Micro, TV, Spis, Värmeelement Lista också tre saker som du absolut vill behålla. Vad är onödigt, vad är nödvändigt? Det kan skilja sig åt mellan olika människor. En hårfön har hög effekt och drar därför mycket energi varje gång den används. Hur klarar man sig utan tvättmaskin? Det finns faktiskt hus som är byggda utan element. Kroppsvärmen från människor och den värme som kommer från matlagning räcker till för att värma dessa hus. Mikrovågsugn behöver ofta mindre energi för att värma maten än vad den vanliga spisen 5 LÄRHANDLEDNING

6 behöver, men många tycker inte maten blir lika god. Dessutom har det visat sig att många vitaminer förstörs när man värmer maten i mikrovågsugn. Fråga F För 70 år sedan fanns fortfarande ånglok, men ingen kärnkraft. Vad tror ni finns om 70 år, och vad tror ni har försvunnit? Frågan bör ledas in på energianvändning och klimatrelaterade åtgärder. Vilka fiffiga lösningar kan tillkomma? Framtiden är inte samma som i dag, men sällan det vi tror att den ska bli. Det är snarare fantasin än verkligheten som sätter gränser för vad som kan finnas om 70 år. Det är upp till eleverna att styra framtiden, både som forskare och som konsumenter. Tidigare generationer har lyckats att lösa flera miljöproblem. Blyutsläpp från bensin har minskat sedan blyfria bränslen infördes. Ju större problemen riskerar att bli, desto fler brukar kunna bidra med lösningar. Runt år 1900 var det många som trodde att hästskjutsar i stora städer skulle orsaka trängsel och att gödsel skulle täcka gatorna. Då sågs fler bilar som en lösning. Datorer behöver i framtiden inte väga mer än 1,5 ton. Tidskriften Popular Mechanics Fråga G Värme är det som kräver mest energi i ett boende. Diskutera i gruppen och kom fram till vad ni kan tänka er att göra för att minska mängden energi ni använder till värme. För att behålla värmen är god isolering den bästa metoden. Om man behöver vädra är det bättre att göra det ordentligt under kort tid än att ha ett fönster öppet hela dagen. Att minska inomhustemperaturen med en grad gör mycket stor skillnad för energianvändningen. Mycket värme går åt till varmvatten och att minska varmvattenanvändningen kan minska energianvändningen rejält. Hus kan värmas upp på olika sätt, exempelvis fjärrvärme, bergvärme, elvärme, oljepanna, ved, pellets eller solenergi. Fjärrvärme är ett klimatsmart sätt att värma hus. Då används varmvatten från ett kraftverk. Om kraftverket samtidigt producerar el, kallar man det för ett kraftvärmeverk. Ved och pellets är bioenergi och därför förnybara bränslen. Fråga H Vilka beteenden kan ni tänka er att förändra för att spara energi? Diskutera i gruppen hitta sex saker ni är överens om att ni kan göra annorlunda från hur ni gör idag. Uppmuntra gruppdiskussioner som leder till att gruppen kommer överens om att avstå från beteenden som har stor påverkan på energianvändningen. Kan man till exempel få gruppen att avstå från att resa med flygplan eller att sluta åka bil? Om gruppen enbart kan enas om små saker så är inte det en dålig sak, för även små steg är viktiga. Det kan dock öka förståelsen för hur svårt det kan vara för länder att komma överens om gemensamma aktioner om inte ens klasskompisar kan enas. På individnivå påverkas vi ofta av vad som är bekvämt och praktiskt, men en ökad kunskap kan påverka vilka val vi gör. Fråga I Hur stor andel av Sveriges elproduktion under 2009, tror ni kom från respektive energislag? Rätt svar: kärnkraft 37%, vattenkraft 48%, fossila bränslen 3%, solkraft 0%, vindkraft 2% och ved/bio 8% Andelarna varierar något, främst beroende på hur mycket regn som faller, vilket påverkar hur mycket vattenkraft som kan användas. Vindkraft står fortfarande för en liten andel, men den växer snabbt. Fossila bränslen, såsom kol och olja, som ger utsläpp av koldioxid, används i mycket liten utsträckning. Fråga J Hur bestäms elpriset? A. Konsumenterna B. På en elbörs C. Elbolagen D. Politiker Diskutera och ringa in ett svar på planen. En klurig fråga. Ytterst sätts priset på en elbörs, som heter Nord Pool ( och är en marknadsplats för el som är gemensam för de nordiska länderna, Norge, Sverige, Danmark och Finland. Men konsumenternas efterfrågan och elbolagens möjlighet att producera el är det som avgör börspriset. Politikerna tar dessutom ut skatt på el som är nästan hälften av priset. Elbolagen har dessutom ett vinstpåslag på ett par öre (1-3 öre) på priset. Alltså kan man säga att alla dessa påverkar priset. Fråga K Rangordna följande energikällor efter hur mycket koldioxid de släpper ut för att producera samma mängd el. Börja med dem som släpper ut minst. Vatten, Vågkraft, Sol och kärnkraft släpper ut 6 LÄRHANDLEDNING

7 minimala mängder koldioxid. De utsläpp som kommer från dessa energikällor är förknippade med tillverkning och underhåll. Biobränslen bildar koldioxid i förbränning, men eftersom detta är koldioxid som under t.ex. trädets livstid har bundits upp i form av trä så bidrar inte förbränningen till en ökad koldioxidhalt i atmosfären. Sopor släpper ut en liten del koldoioxid eftersom sopor ofta innehåller en del plaster och andra oljeprodukter. Ju bättre folk är på att sortera sina sopor desto mindre koldioxidutsläpp bildas vid förbränning. Det är dock mycket bättre att elda soporna än att lägga dem på sopberg eftersom när soporna ligger på hög så bildas istället metangas som är en mycket värre växthusgas än koldioxid. Fossila bränslen som olja och kol bildar koldioxid i förbränning, och släpper ut denna i atmosfären som då får för mycket koldioxid eftersom kolet har grävts upp ur marken för att sedan släppas ut. Kol släpper ut ännu mer koldioxid än olja, och båda bidrar till växthuseffekten. Fråga L Vilken av följande saker gör av med mest el per sekund (vilken har högst effekt)? Rangordna med den som gör av med mest först. Rätt svar: Spis ca 7000W, Tvättmaskin ca 2300W, Hårfön ca 2000W, Mikrovågsugn ca 700W, TV (32tum LCD) ca 150W, Bärbar dator ca 100W, Fråga M Både nya vanor och ny teknik behövs för en hållbar utveckling? Vilken faktor tror ni i gruppen är viktigast, vanor eller teknik? Motivera ert svar. Det finns så klart inget givet svar på den här frågan. Ny teknik leder ju ofta till nya vanor. Men ny teknik är ofta dyr i början när den introduceras, det krävs också att det finns några som är nyfikna på att pröva på. Nya vanor kan dock tvinga fram ny teknik. källaren på ett hus, vilket leder till ett minskat behov av resurser. Stora verk gör även att man kan elda sopor, vilket är bättre än att lägga dem på tipp. Dock är fjärrvärme en kollektiv lösning som ofta skapar ett monopol för den som äger ledningarna. Fråga O Vad kan vi i Sverige göra åt ett globalt problem som växthuseffekten? Hur får man andra länder att göra samma sak? En av spelets viktigaste, och svåraste, frågor. Alla goda idéer är värdefulla. Frågan visar behovet av att göra något själv, men också att det är allas insatser som tillsammans kan göra skillnad. Sverige står för ungefär 0,2 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Fråga P Ge tre förslag på vad ni i gruppen tycker att politikerna kan göra åt klimatförändringarna. Just nu har Sverige en miljöminister och en näringsminister, så ansvaret för klimatfrågorna ligger i huvudsak på miljödepartementet, medan energin räknas som en del av näringspolitiken. Men oavsett departement har dessa frågor en tydligare koppling till varandra. Råden bör vara konkreta och det finns så klart inget som hindrar att ni skriver mer än tre förslag. Källor: Boverket, Cdiac, Energimyndigheten, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Nord Pool, Svensk energi, Svenska naturskyddsföreningen. Fråga N Fjärrvärme innebär att man med ett fåtal verk värmer upp en hel stad genom att varmt vatten pumpas från kraftvärmeverket ut till alla fastigheter i staden. Vilka fördelar ser ni i gruppen med denna typ av uppvärmning? Vilka nackdelar ser ni? Denna fråga är mycket intressant. Fördelar med fjärrvärme är att istället för att varje hus har en eld i källaren så värmer man staden med ett fåtal stora eldar. Detta leder till minskade lokala utsläpp (inga skorstenar syns i Stockholm). Samtidigt är de stora verken mycket mer effektiva än små pannor i Vill du veta mer? Producerad i maj 2011