5TIPS OM MILJÖVÄNLIGT BYGGANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5TIPS OM MILJÖVÄNLIGT BYGGANDE"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS NY REDESIGN NU MED ETT SNYGGARE YTTRE, INTRESSANTARE INRE OCH EN VÄL STRUKTURERAD HELHET DESIGNMEDIAPLANETS HÅLLBAR Nr 3 / Februari 2009 STADSUTVECKLING 5TIPS OM MILJÖVÄNLIGT BYGGANDE 340 MILJONER KRONOR SATSAS FOTO: VICTOR BROTT Energimix Miljövänlig energi behöver inte vara dyr PÅ BYGGANDE Miljöministern Andreas Carlgren: Sverige ska bli ett föredöme för andra länder. FOTO: MICHEL GUNTHER SymbioCity Svensk inspirationskälla för omvärlden FOTO: VICTORIA HENRIKSSON - i ständig utveckling sedan Det är vi som har de hållbara lösningarna

2 2 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANING Sverige står sig starkt på världsmarknaden inom Hållbar Stadsutveckling VI REKOMMENDERAR Andreas Carlsson Miljöminister. Hur hållbart är Sverige? Miljöministern Andreas Carlgren talar ofta om Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen i Malmö som exempel på stadsdelar i det svenska skyltfönstret ut mot världen. Stadsdelar och kvarter som kan bidra till spridning av svenskt kunnande när det gäller helhetstänkande och integrerad planering och som inte minst kan bidra till export av svensk miljöteknik. Delegationen för Hållbara Städer som tillsattes av regeringen i höstas ska bidra till att inspirera nya exempel när det gäller stadsdelar, kvarter och bostadsområden. Det ska ske på flera olika sätt: Vi ska vara ett slags nationell arena som kan samla olika aktörer inom området. Vi ska samla och sprida kunskap. 340 miljoner kronor från staten Vi ska också fördela ett statligt bidrag om sammanlagt 340 miljoner kronor till framförallt om- och nybyggnadsprojekt. I den regeringens förordning, som bestämmer hur bidraget ska fördelas under 2009 och 2010 betonas särskilt motivet att minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen understryker också att begreppet hållbarhet innefattar såväl miljömässig- som social- och ekonomisk hållbarhet. Under våren kommer Delegationen att presentera kriterier för hur ansökningarna ska utformas och en tidtabell för hur processen kommer att se ut. I Sverige liksom i andra länder fi nns den stigande insikten att jorden varken tål dagens eller morgondagens påfrestningar. Peter Örn Ordförande för Delegationen för Hållbara Städer. Klyftan är stor I vintras reste jag till staden Chennai i den indiska delstaten Tamil Nadu för biståndsorganisationen Hand in Hand. Det är min första resa någonsin till Indien trots att jag arbetade inom Svenska Röda Korset under 1990-talet. Det är många som vittnar om att det första mötet med Indien alltid är överväldigande: De många människorna och den stora vänligheten som möter redan i passkontrollen trots oron för nya terrordåd. De vackra kläderna och färgerna och den intensiva trafiken av fordon och kor. Ljuden som aldrig tystnar ens under nätterna. Staden består av bara en handfull miljoner invånare. Den breder ut sig som en ständigt växande biologisk varelse, den har ett eget liv som den delar med stora städer och megastäder framförallt i den här delen av världen. Nu bor mer än hälften av jordens invånare i städer och urbaniseringen driver utvecklingen med stor kraft. Outsäglig fattigdom blandas med väldig rikedom, de är liksom sammanväxta med varandra. Här blandas skönhet och rikedom, misär och skräpighet, här lever människor sin vardag och sina liv. Jorden får stryk från oss människor Klyftan mellan de svenska miljömålen och verkligheten i världens stora städer är djup som en avgrund. Men i vårt land liksom i andra länder finns den stigande insikten att jorden varken tål dagens eller morgondagens påfrestningar. Och viljan finns att förena kraven på värdigt liv med uthållig miljö och ekonomisk utveckling. Det skapar en ny internationell arena för Sverige att verka på för politiker, företagare och miljökämpar. SIDA 5 Regeringen satsar på hållbart byggande under 2009 och Syftet är att stimulera projekt av klimatvänlig teknik och avancerad planering. Hållbara stadsmiljöer s.6 Många har inte miljön i fokus när de bygger nya stadsdelar. Hur ska de göra för att skapa hållbara miljöer? Hälsorisk när avfall slängs s.12 Vi måste sortera soporna och slänga dem i rätt återvinningsstation. Vi får våra läsare att lyckas HÅLLBAR STADSUTVECK NR 3, FEBRUARI 2009 Försäljningschef: Gustaf Ryding Produktionsansvarig: Nadine Kissmann Formgivare: Alex Mak Projektledare: Sofi e Olsson Tel: E-post: sofi e.olsson@mediaplanet.com Distribution: Svenska Dagbladet, Näringsliv Extra 2009 Tryckeri: V-Tab Repro: Ordbild Mediaplanet kontakt information: Tel: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar, kontakta affärsutvecklare: Jakob Roos Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera inget skitår! Lyft i stället fram företagets miljöfrågor 2009 och skapa konkurrensfördelar! Kontakta oss för diskussion kring era aktuella frågeställningar. Vi kan hjälpa er med allt från övergripande strategi till praktiskt genomförande. I vårt kompetensområde ingår miljöprofilering, hållbar utveckling, miljö- och kvalitetsstyrning, miljöteknik, miljöanalys, tillståndsprövningar, miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), miljöutbildningar med mera

3 HULTÉN REKLAMBYRÅ SOLFÅNGARE STORA SOM FYRA TENNISBANOR. Glasfasaderna på kongressbyggnaden används som gigantiska solfångare. Redan så här tidigt på säsongen, i månadsskiftet februari/mars, finns mycket energi att hämta ur solvärmen. VÄRME FRÅN MÄNNISKOR, DATORER OCH GLÖDLAMPOR. All värme som alstras av datorer, belysning och människor tas tillvara och återanvänds. TILLVERKNING AV 250 TON IS VARJE NATT. Kylbehovet tillgodoses med vatten från Klara sjö och ett 250 ton stort islager som fryses under natten. VARMT VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLM WATERFRONT. Glöm för en sekund att Stockholm Waterfront är stadens mest spektakulära etablering. Betrakta den istället med gröna ögon. Då upptäcker du, att allt det man inte ser vid en första anblick, är minst lika spektakulärt. Vi har inte sparat någon energi, för att på punkt efter punkt göra området till en internationell förebild. Stora ord kanske, men låt oss då försynt påpeka att den europeiska klassificeringen, Green Building, överträffas av Stockholm Waterfront med mer än 100%. Det började redan i rivningsfasen, där allt material källsorterades och återvanns. Under byggnationen har vi huvudsakligen valt material som kan användas på nytt. Miljötänkandet fortsätter när Stockholm Waterfront står klart. Framtida förändringar av planlösningar och installationer kan ske utan rivningar, tack vare ett modul - system som ger minimal miljöpåverkan. Och för att hålla koldioxidutsläppen på en låg nivå, prioriterar vi som sagt sol, vatten, is och lite vanlig mänsklig värme. Stockholm Waterfront består av tre delar: Stockholms nya kongresshall, ett hotell med över 400 rum, samt kontorsbyggnaden Waterfront Building på m 2. EN ENERGILÖSNING I VÄRLDSKLASS Det här är bara några exempel på hur vi arbetat med miljön i fokus. Mer information hittar du på Vill ditt företag etablera sig i en fastighet med både stark identitet och stark miljöprofil? Läs mer på hemsidan.

4 4 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER SVERIGES URBANISERING KRÄVER HÅLLBAR STADSUTVECKLING 1TIPS HÅLLBART BYGGANDE Fråga: De svenska städerna växer så att det knakar och det medför en stor miljöpåverkan. Hur kan samhället göra för att bidra till en bättre miljö? Svar: Satsa på miljövänlig teknik, energieffektivisering och urfasning av fossila bränslen. Under de senaste åren har urbaniseringen tagit fart vilket gjort att de svenska städerna fått allt fler invånare. Samtidigt som den snabba inflyttningen skapat goda förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen har miljöhoten blivit allt mer påtagliga. Mycket människor på en begränsad yta kräver en väl fungerande infrastruktur som är anpassad inte bara efter de boendes önskemål utan även utifrån en övergripande syn på en hållbar utveckling. I Sverige har miljöfrågorna varit prioriterade under lång tid vilket gjort att vi har en relativt stark position när det gäller att utforma hållbara stadsmiljöer. Tack vare den samlade kompetensen hos kommuner och näringsliv i samverkan har frågorna lyfts fram och blivit ekonomiskt gångbara, vilket ett flertal svenska miljöteknikföretag gett goda exempel på. Men samtidigt som miljöarbetet pågått i många år finns det fortfarande mycket att göra både för samhället och de enskilda företagen. Regeringen har bland annat listat energieffektivisering och urfasning av fossila bränslen som två av de viktigaste frågorna för att bygga en hållbar stadsmiljö. Stimulanser krävs till olika projekt I delegationen för hållbara städer inom Miljövårdsberedningen, som ska verka fram till år 2010, samlas stat, näringsliv och kommuner i en nationell plattform för hållbar stadsutveckling. Enligt Andreas Carlgren ska nu delegationen för hållbara städer kunna påbörja sitt arbete med att hitta de prospekt som visar vägen mot framtidens stadsbyggande. Han uppmanar näringsliv och kommuner att ta chansen och visa att Sverige kan åstadkomma klimatsmarta lösningar med internationell konkurrenskraft. Men bland delegationens uppgifter ingår även att stimulera sådana projekt som ska underlätta export av svensk miljöteknik. Genom att visa på hur olika typer av spjutspetsteknik tillsammans med en övergripande planering kan samverka vill man ge exempel på hur hela städer likväl som enskilda kvarter kan byggas och utvecklas för att minska miljöpåverkan. Eftersom begreppet hållbar stadsutveckling berör alla samhällsektorer finns det kopplingar till allt ifrån den urbana utvecklingspolitiken, boendefrågor, miljöteknik till transporter och regional utveckling. Vidare finns det starka kopplingar till det internationella utvecklingssamarbetet, vilket blir extra aktuellt under det svenska EU-ordförandeskapet hösten Då planerar miljödepartementet att arrangera en högnivåkonferens om hållbar stadsutveckling. Mycket tyder på att mer än hälften av världens befolkning kommer att bo i städer inom bara 20 år. Detta gör att frågorna om hållbar stadsutveckling är ett prioriterat område bland internationella organ likväl som på det nationella planet. Den starkaste urbaniseringstrenden finns i utvecklingsländerna där den snabba inflyttningen är förknippad med en omfattande miljöförstöring och hälsorisker. PETER FREDRIKSSON redaktionen@mediaplanet.com arkitekt för Kv. Jericho 36 Bjurström & Brodin Bjurström & Brodin Arkitekter AB Arkitekthuset, Götgatan 18 Box 17705, Stockholm Telefon Fax arkitekt@bjurstrom-brodin.se

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FEBRUARI FOTO: COLOURBOX FOTO: COLOURBOX FOTO: COLOURBOX MINSKA MILJÖPÅVERKAN I Sverige har vi en relativt stark position när det gäller hållbara stadsmiljöer och enligt Andreas Carlgren ska nu delegationen för hållbara städer kunna påbörja sitt arbete med att hitta de prospekt som visar vägen mot framtidens stadsbyggande. FOTO: VICTOR BROTT Regeringen storsatsar på miljövänligt byggande Regeringen satsar 340 miljoner kronor på hållbart byggande under 2009 och Syftet är att stimulera projekt som kännetecknas av klimatvänlig teknik och avancerad planering. När regeringen lanserade det nya stödet menade många kritiker att det handlar om alldeles för lite pengar i förhållande till de höga målsättningarna. Men miljöminister Andreas Carlgren menar att grundtanken inte är att staten ska finansiera hela stadsbyggnadsprojekt. Staten vill ge ett stöd som stimulerar och ger möjlighet att höja ambitionerna ytterligare några snäpp, och som ger utrymme för det där extra som annars inte går att få till, säger han men tillägger att det bygger på att stödet inte delas upp på ett allt för stort antal projekt. Nu är det upp till Delegationen för hållbara städer som ska göra bedömningarna kring vilka åtgärder mer specifikt som kan bli aktuella och besluta vilka projekt som ska få del av stödet. Hållbara stadsmiljöer prioriteras Andreas Carlgren menar att de projekt som kan komma ifråga kan vara åtgärder som bidrar till att skapa hållbara stadsmiljöer. Det ska alltså finnas en helhetssyn, där inte bara miljö utan också sociala, ekonomiska och andra aspekter har beaktats Andreas Carlgren Miljöminister, Regeringskansliet FOTO: VICTOR BROTT i en integrerad stadsplanering. Vidare ska åtgärden, eller paketet av åtgärder innebära minskade utsläpp av växthusgaser och allra helst vara bra exempel, skyltfönster, för svensk miljöteknik och kunnande kring stadsutveckling. Det kan alltså handla om ett ganska brett fält av åtgärder: nyoch ombyggnadsåtgärder som rör energi, vatten, avfall eller transporter, säger han. Ni säger att stödet inte handlar om bistånd, utan om hjälp till självhjälp. Vilka motkrav kommer ni att ställa för att den ambitionen ska bli uppfylld? Och hur kommer ni att följa upp de olika projekten? Stödet innebär att man kan få bidrag till en del, 30 procent, av de merkostnader som uppstår för att göra riktigt ambitiösa satsningar som går utöver det normala regelverket. Det innebär att åtgärder som i sig är lönsamma på kort sikt inte kan få stöd, och det innebär också att den som söker själv måste vara beredd att stå för en stor andel, 70 procent av merkostnaderna. Andreas Carlgren betonar att stödmottagarna också ska redovisa en slutrapport, när åtgärderna är slutförda. Det finns en bortre tidsgräns för när det ska ha skett. En del av stödet betalas ut först när stödet har slutrapporterats. Enligt Delegationens preliminära tidplan innebär att det kommer finnas ansökningsformulär från och med i mars. Ansökningar för årets stödmedel ska vara inlämnade före sommaren medan beslut om vilka som får stöd lämnas i slutet av året. PETER FREDRIKSSON redaktionen@mediaplanet.com NYHETER I KORTHET FOTO: ISTOCKPHOTO SOLVÄRME Nytt solvärmestöd lanserat Från och med 1 januari 2009 kan den som investerar i solvärme, till exempel i bostadshus, i bad- och campinganläggningar eller vid industriella processer, ansöka om ett nytt solvärmestöd. Stödet gäller alla installationer av solvärme oavsett var det installeras. Ansökan sker hos den länsstyrelse där solfångaren ska driftsättas. För det nya stödet gäller att produkten som installeras ska vara certifierad samt att solfångarens årliga värmeutbyte vara beräknat enligt Boverkets föreskrifter BFS 2009:2. TRYGGHET Trygga städer prioriteras Boverket har fått ett regeringsuppdrag för att leda arbetet för en stärkt trygghet i stadsoch tätortsmiljöer i hela landet ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet ska ske i samverkan med länsstyrelserna och omfattar bland annat sammanställning av kunskap, utveckling av metoder och fördelning av stöd till åtgärder som ligger i linje med uppdragets mål. Stödet kommer att fördelas i två omgångar fram till år Trygga städer är hållbara städer Att öka tryggheten i städerna ger ökad hållbarhet. Boverket har regeringens uppdrag att i samverkan med andra myndigheter och organisationer stärka tryggheten. Aktuellt nu är ett stöd för ökad trygghet i städer ur ett jämställdhetsperspektiv. Välkommen till

6 6 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Svenskt koncept skapar hållbara stadsmiljöer Fråga: Många samhällen har inte miljön i fokus när de bygger nya stadsdelar. Hur ska de göra för att skapa hållbara miljöer? Svar: Den svenska modellen SymbioCity är ett exempel på hur en helhetssyn underlättar planering, projektering och genomförande. SymbioCity är ett varumärke som marknadsför den svenska synen på hur man kan utveckla hållbara stadsmiljöer. Vidare visar konceptet på hur samhället kan arbeta för att alla tillgängliga resurser används effektivt. Grundtanken med SymbioCity är att visa på hur olika typer av försörjningssystem och produkter kan samverka för att uppnå största möjliga ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Genom att sammanfatta den svenska traditionen och samla alla erfarenheter kring hållbar samhällsutveckling och resurseffektivisering under ett och samma varumärke är tanken att svenska företag ska kunna marknadsföra sig i andra länder. SymbioCity är en vidareutveckling av modellen The Sustainable City och är framtaget av Exportrådet, UD och professor Ulf Ranhagen. I dag marknadsförs SymbioCity internationellt även av Exportrådet, Sveriges ambassader och företrädare för regeringen. Vidare är 700 svenska företag på ett eller annat sätt knutna till plattformen. Några av de bärande tankarna i SymbioCity är att om funktioner som energileveranser, avfallshantering, vattenleveranser och sanitär utrustning samverkar med trafik och transport, landskapsplanering och hållbar arkitektur går det att IDEAL FÖREBILD. Genom att använda sig av solvärme för att förvärma tappvarmvattnet blir även tilluften förvärmd, vilket minskar uppvärmningskostnaderna och energiförbrukningen. FOTO: VICTORIA HENRIKSSON bygga inte bara hållbara stadsdelar utan även hållbara samhällen. Hammarby Sjöstad är ett bra föredöme Ett exempel på en storskalig tillämpning av modellen är Hammarby Sjöstad som idag används som inspiration och föredöme för städer i Kina, Kanada och Sydafrika. Speciellt intressanta anses uppvärmningssystemen vara som FAKTA bland annat bygger på fjärrvärme som till en tredjedel kommer från värme från avloppsvattnet. Knappt hälften av värmen kommer från Högdalen i Stockholm där man bränner sopor och resterande del från förbränning av biobränslen. Efter att man tagit tillvara på värmen i det renade avloppsvattnet återanvänds det kalla vattnet till kylning av fastigheter. Det här gör att hyresgästerna får SymbioCity Det svenska konceptet Symbio- City har använts som en inspirationskälla för ett flertal samhällen runt om i världen. I dag finns tankarna och läsningarna realiserade i bland annat i de kinesiska Tang Shan projekten Luodian Town, The Dongli Lake Project, Tianjin Gangdong samt Qingdao Olympic Sailing Arena. Vidare har stadsplanerare och företag i kanadensiska Toronto, irländska Cork South Docklands, sydafrikanska Buffalo City och i brittiska London Olympic Village använt sig av idéerna. Symbio- City har även gett avtryck i indiska Pune och Narbonne i Frankrike. Eftersom varumärket Symbio- City förvaltas av Exportrådet är det fritt att använda som referens av alla Sveriges teknikföretag verksamma inom hållbar stadsutveckling och miljöteknik. Ett aktuellt område är avfallshanteringen där Sverige anses vara ett föregångsland. I dag går till exempel 95 procent av alla sopor från privatpersoner i Stockholm till återvinning eller återanvändning som bränsle. 2TIPS HÅLLBAR MILJÖ tillgång till komfortkyla utan att behöva använda bullriga och energislukande kylanläggningar. På flera av husen finns det solfångare som täcker upp till halva energibehovet för uppvärmning av tappvarmvatten i fastigheterna. Vidare finns det biogasspisar i flera av lägenheterna där gasen kommer från Henriksdals reningsverk. Få parkeringsplatser ska det vara För att uppmuntra de boende att åka kollektivt har stadsplanerarna medvetet begränsat antalet parkeringsplatser och istället utvecklat kollektivtrafiken. Vidare finns det en bilpool som gör det möjligt för de boende att på ett enkelt och billigt sätt få tillgång till bil när de behöver den. Som en direkt effekt av den medvetna satsningen på samverkan mellan olika funktioner uppger Hammarby Sjöstad att man idag har lyckats reducera vattenförbrukningen med cirka 40 procent medan halten av marknära ozon sjunkit med hälften. När det gäller småskalig tillämpning av tankarna bakom Symbio- City anses Gårdsten i Göteborg vara ett bra exempel på hur man kan spara energi i befintlig bebyggelse. Förutom att använda sig av solvärme för att förvärma tappvarmvattnet blir även tilluften förvärmd, vilket minskar uppvärmningskostnaderna och energiförbrukningen. Dessutom har man infört individuell mätning och debitering av värme, varm- och kallvatten samt el i varje lägenhet, vilket ökar de boendets energimedvetande. PETER FREDRIKSSON redaktionen@mediaplanet.com MARKNADSFÖRING SymbioCity öppnar dörrar för andra aktörer Marknadsföringsmöjligheterna för svenska företag som arbetar med bland annat miljöteknik har förbättrats tack vare SymbioCity. Ett samlande koncept förbättrar och rationaliserar marknadsföringen, säger Ulf Ranhagen på SWECO. Ulf Ranhagen har varit med att utveckla sustainable city konceptet som bildar basen för SymbioCity. Sustainable City öppnade dörrarna för SWECO och andra svenska aktörer som SYSAV, Urban Water, Hammarby sjöstad att få medverka i att utveckla hållbara stadsstrukturer i Toronto, Kanada och Cork, Irland. Det har också gett oss draghjälp för att få medverka i planeringen av den nya staden Caofeidian i Tangshan, Kina, säger Ulf Ranhagen som ser flera trender och tendenser när det gäller hållbar stadsutveckling. Tendenser i flera riktningar kan utläsas både mot avancerade systemlösningar för vatten, avfall och energi men också mot småskaliga lösningar och självförsörjande, passiva byggnader där energianvändningen minimeras. En viktig fråga är att motverka stadsutbredningen, så kallad urban sprawl, och istället skapa täta städer med en stor andel grönyta insprängde i funktionsblandade kvarter. Detta är en förutsättning för att kunna utveckla hållbara transportsystem. Det ger möjlighet att bygga transportsystemet på en kombination av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik med buss och lightrail, säger Ulf. PETER FREDRIKSSON redaktionen@mediaplanet.com Evolution är alltid annorlunda Hexaformer evolutionerar transformatorvärlden genom en ny, optimalare, energisnålare och mer miljövänlig kärnkonstruktion. Hexaformers symmetriska kärnkonstruktion ger en transformator som i alla väsentliga delar är överlägsen traditionell teknik. Beroende på applikation kan den optimeras för allra lägsta vikt, storlek eller effektförlust. De låga förlusterna, de låga startströmmarna och den mindre storleken kan du direkt räkna hem. Det finns idag ingen känd transformatorlösning av konventionell typ som klarar en jämförelse med Hexaformer. Med mindre materialåtgång, minskade energiförluster och mindre elektromagnetisk påverkan på omgivningen är Hexaformer en klart mer miljövänlig och samhällsnyttig lösning. Kontakta oss får du veta mer om evolutionen. Hexaformer AB Tel E-post: info@hexaformer.se

7 ccj ccj Välkommen till monter M:12 på Kistamässan Erbjudandet på Siemens espressobryggare TK65001 gäller för privatpersoner vid köp av IVT PremiumLine, IVT Optima samt IVT Greenline upp till 17 kw vid order tecknad 1/9-30/ Leverans av espressobryggare senast 90 dagar efter installation och erlagd betalning. För medverkande återförsäljare se vår hemsida, lokala avvikelser kan förekomma. Kan ej kombineras med andra erbjudanden eller bytas mot ekonomisk kompensation. Siemens garantivillkor gäller. Investera i en IVT bergvärmepump nu. Den stora besparingen innebär riktigt bra ränta på pengarna. Tryggt med skön värme för framtiden. Och bra med tanke på miljön. IVT är ledande inom värmepumpar med över 30 års erfarenhet. Du får alltid den värmepump som ger bäst besparing i just ditt hus. För närmaste återförsäljare, se vår hemsida.

8 8 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Hållbar stadsdel blev en lönsam satsning 3TIPS OM LÖNSAMMA KONCEPT NYHETER I KORTHET Fråga: Efterfrågan på miljöanpassade bostäder är större än utbudet. En orsak är att många byggföretag tror att det är dyrare att bygga miljöboenden. Är det verkligen så? Svar: Nej, hållbart kan bli lönsamt. Det visar utvecklingen i Västra Hamnen i Malmö. När bomässan Bo01 gick av stapeln vallfärdade både allmänheten och byggföretagen till Västra hamnen för att se hur man försökt bygga en hållbar stadsdel. Åtta år efter invigningen har satsningen stötts och blötts i de flesta sammanhang och slutsatserna är tämligen klara. Det är inte bara smart att bygga hållbart. Det är även lönsamt, säger Daniel Skog på miljöstrategiska avdelningen i Malmö. Han menar att de utvärderingar som gjorts av bygget ger besked om att satsningen varit lönsam, men tillägger också att satsningen varit unik på många sätt. Dels handlade det om att bygga en helt ny stadsdel, där alla inblandade hade chans att göra rätt från början. Men sen var den första etappen speciell eftersom vi byggde direkt för bomässan, säger han och tillägger att de samlade erfarenheterna från projektet utgör en gedigen faktabank med både positiva och negativa erfarenheter. Energieffektiva hus skapades Han konstaterar att ambitionerna att bygga vackra hus som är energieffektiva uppnåddes med råge. Men samtidigt menar han att kraven i vissa fall var för högt ställda, vilket bland annat visade sig i att samtliga hus inte kunde uppnå den extremt låga energiförbrukningen på 105 kwh per kvadratmeter för både värme och hushållsel. Främst har det varit de stora Daniel Skog Miljöstrategiska avdelningen i Malmö fönsterpartierna som gjort att målsättningen inte kunde uppnås men efter att ha åtgärdat vissa av bristerna har man ändå kunnat pressa energiförbrukningen till långt under de svenska medelvärdena. I den nyligen avslutade andra etappen Flagghusen, som omfattar 626 lägenheter, har man satt målet till 120 kwh vilket visat sig vara mer realistiskt och möjligt att uppnå. En viktig lärdom från Bo01 har varit att ha en intim samverkan mellan beställare och entreprenörer. Inför Bo01 togs ett omfattande kvalitetsprogram fram på ett tidigt stadium. Daniel Skog menar att i och med att byggherrarna fick informationen kunde de införa och genomföra sina åtagande i varje del av deras byggprojekt. Låga driftskostnader ger klirr i kassan Det är viktigt att arbeta mot gemensamma mål när det gäller att bygga hållbara stadsdelar. Här hade vi möjlighet att samordna samtliga byggnationer för transporter, boende, energileveranser avfallshantering och gröna ytor. Detta skapade goda förutsättningar att uppnå målen, säger Daniel Skog som menar att den framtida utmaningen är att göra de hållbara stadsmiljöerna till main-stream. Hållbara stadsdelar ska inte vara pittoreska undantag i den vanliga staden, snarare tvärtom. Den hållbara staden ska bli standard när det gäller all nybyggnation och renovering av befintliga byggnader, säger han och tillägger att ett hinder är att många byggföretag ryggar för att miljöanpassade bostäder initialt kan bli dyrare att bygga än konv entionella alternativ. Sett ur en byggnads livslängd innebär de lägre driftskostnaderna att initialkostnaderna betalas tillbaka flera gånger om. PETER FREDRIKSSON redaktionen@mediaplanet.com FOTO: COLOURBOX MILJÖ Många frågor kring byggande Hur bygger man ekologiskt? Och är det säkert att alla åtgärder verkligen främjar ett hållbart samhälle? De frågorna och många andra försöker Boverket svara på i lägesrapporten Ekologiskt byggande - En granskning ur miljö- och hälsoperspektiv. Genom att granska ett urval av byggnads- och installationstekniska lösningar som kan vara karaktäristiska för ekologiskt byggande samt vilken påverkan dessa lösningar har på den yttre miljön vill man lyfta fram frågorna till diskussion. Vidare tittar man på hur bygget påverkar miljön och hälsan med avseende på inomhusmiljö, energianvändning och utsläpp av koldioxid. En framtid att bygga på! God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader kommer alltid ha ett högt värde. Tillsammans skapar vi byggnader med reella värden och god funktion. Besök: Där kan du hitta exempel på värden vi skapat tillsammans

9 Vi hjälper dig i flyttankarna KGK Fastigheter arbetar kontinuerligt med tekniska och ekonomiska lösningar som innebär bidrag till låg energiförbrukning och därmed liten miljöpåverkan. Är ni intresserade av lokaler i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö är ni välkomna att diskutera flyttlösningar tillsammans med KGK Fastigheter. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ GÖTEBORG GÖTEBORG MALMÖ STOCKHOLM STOCKHOLM GÖTEBORG GÖTEBORG STOCKHOLM Kontakta Lars Nilsson, KGK Fastigheter för mer information och visning. Tel , lars.nilsson@kgk.se Vår byggritning. När vi bygger en skola är målet alltid självklart. Vi skall lösa ett lokalbehov. Men om vi tittar närmare är uppdraget mer komplicerat än så. Vi ska även svara upp till alla stora och små behov hos barn och vuxna som ska leva och verka i skolan. Man lär så länge man bygger - och det är viktigt att göra hemläxan ordentligt först. Våra skolor är alla byggda på beprövade och genomtänkta lösningar från våra femtio år i skolan. Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett fastighetsbestånd på cirka 2,2 miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholms län. Bland hyresgästerna dominerar sjukvården i länet. Locum AB har i dag cirka 220 medarbetare och ägs av Stockholms läns landsting. Vi bygger för framtid och framsteg Varje år! Årliga investeringar och underhållsåtgärder på 1 miljard kronor. Anpassning till framtidens sjukvård och framsteg inom teknisk och medicinsk forskning genom utveckling av sjukvårdslokaler i hela Stockholms län. Ett tydligt samhällsansvar med fokus på miljö och etik. Det är några aspekter på vår byggverksamhet. Vill du veta mer? Gå in på och hämta information eller prenumerera på vår tidning Locum Rum.

10 10 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Är det dyrt att producera miljövänlig energi? Svar: Det behöver det inte vara, varken för företagen eller för samhället. Svensk energimix ger klimatsmarta företag LEDARE TILL LEDARE MILJÖ Teknik och produktionsmodeller för att sänka eller eliminera koldioxidutsläppen finns redan. Och omställningen behöver inte bli dyr. Faktum är att svensk företag skulle gynnas av en mer högljudd diskussion om enskilda produkters koldioxidavtryck. Att producera miljövänligt behöver inte vara dyrt, varken för företagen eller samhället. Det fastslår McKinsey i rapporten Pathways to a Low Carbon Economy. Undersökningen, som är en av de största och mest detaljerade i sitt slag, visar hur de globala utsläppen kan minska med 40 procent under 1990 års nivåer före år För att komma till rätta med energioch koldioxidförbrukning finns två vägar att gå, dels att producera den energi vi förbrukar på ett sätt som inte bidrar till koldioxidutsläpp, dels genom sänkt energikonsumtion. Förnyelsebar energi är framtidens hopp Enligt Pathways to a Low Carbon Economy skulle vindkraft, solkraft och andra hållbara förnybara energikällor kunna stå för närmare en tredjedel av det globala energibehovet En mer effektiv energianvändning kan sänka utsläppen av växthusgaser med över en fjärdedel och kalhuggningen i utvecklingsländerna kan stoppas helt. Kostnaden för omställningen motsvarar mindre än en halv procent av världens sammanlagda BNP. Rapporten visar tydligt att vi kan byta till en ekonomi med låga växthusgasutsläpp till en rimlig kostnad. Det finns redan teknik och produktionsmodeller med låga koldioxidutsläpp och de är både ekonomiskt och miljömässigt förnuftiga, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden, WWF. Bilden bekräftas av Harry Frank, professor och ledamot av Kungliga vetenskapsakademin. En motor som för 20 år sedan hade 85 procents verkningsgrad, har idag 90 procents verkningsgrad. Och de system som byggs för industrin idag är intelligenta och kan övervaka energiförbrukningen för att den ska hållas till ett minimum, säger han. Idén att tillväxt genererar miljöförstöring är förlegad. I princip all ny teknik som utvecklas leder till bättre miljö. PROFIL Harry Frank Yrke: Professor och ledamot av Kungliga vetenskapsakademin. FOTO: KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIN PROFIL Lasse Gustavsson Yrke: Generalsekreterare på Världsnaturfonden, WWF. FOTO: ELISABETH OHLSON Svensk elmix en konkurrensfördel Ett område är dock fortfarande relativt outforskat. Det är hur vi kan påverka utsläppen genom att konsumera rätt. Man talar om en produkts carbon footprint, eller koldioxidavtryck. Ofta ligger fokus på transporter när vi tittar på koldioxidutsläpp för dagligvaror som livsmedel. Men eftersom transporter endast står för två procent av koldioxidutsläppen i Sverige finns anledning att tänka om, säger Harry Frank. Den el som produceras i Sverige är till 97 procent koldioxidfri då de huvudsakliga energikällorna är kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Därför har svensktillverkade produkter ett förhållandevis begränsat koldioxidavtryck, i relation till andra länder. Det är stor skillnad mellan att köpa papper som produceras med kolkraft i Polen, och att köpa papper som är producerat Sverige. Harry Frank tycker att svenska företag kan bli bättre på att använda det i sin markandsföring. För den enskilde konsumenten kan det vara svårt att avgöra en produkts kodioxidavtryck, det skulle kunna avhjälpas med koldioxidmärkning, föreslår han. Koldioxidmärkning skulle vara en bra vägledning för konsumenterna och kan ge en konkurrensfördel, säger han. Så sänker du företagets koldioxidavtryck Svenska företag som vill förbättra sin klimatprofil kan välja en elleverantör som bara saluför förnybar energi, från vind-, och vattenkraft. För företag som vill se över sin energiförbrukning finns flera metoder. De flesta som vill spara energi tänker på att minska sin konsumtion. Alltså att stänga av fläktar och lampor som går i onödan, sådant kan åtgärdas med stand-by funktions. En annan viktig åtgärd är effektivisering. Man måste fråga sig vad man får ut av den energi som tillförs för att uppnå en viss effekt. Som exempel nämner Harry Frank Stockholms gatubelysning vars lampor tidigare drog mycket ström och gav dåligt ljus. De byttes mot lågenergilampor som ger bättre ljus och drar mindre energi. Sen går det alltid att byta energislag. Den som byter en oljepanna mot en värmepump för bergvärme byter olja mot elektricitet som om den kommer från vindkraft blir helt ren. ANNA-KARIN FLORÉN redaktionen@mediaplanet.com Sätt fart på vindkraften med elbolaget som har Sveriges mest nöjda kunder Det blir allt vanligare att konsumenter bara vänder sig till företag som erbjuder miljövänliga produkter. Genom att byta elbolag och köpa 100 procent vind-el från oss har du tagit ett steg i rätt riktning. Vi anpassar elavtalet utifrån ditt företags unika behov och erbjuder personlig rådgivning. Därför är det kanske inte konstigt att vi har Sveriges mest nöjda kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex. Besök vår hemsida eller ring oss på så får du veta mer. Välkommen!

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FEBRUARI TIPS ATT SPARA ENERGI Täta 1 Ett svenskt genomsnittshus förlorar 15 procent av värmen genom taket och 35 procent genom dörrar och fönster. Täta dragiga fönster och dörrar med gummilister. Den som bor i hus kan tilläggsisolera på vinden. Byt kranar och toalett 2 Snålspolande kranar i kök och badrum kan sänka vattenförbrukningen med 40 procent för en familj. En droppande kran förbrukar ca 15 kubikmeter vatten/år, det motsvarar ca 350 kr/ år. En toalett som smårinner förbrukar ca 700 liter vatten/år, motsvarande kr/år. Köp nya vitvaror 3 En 15 år gammal kyl/ frys drar el för 600 kr per år, en ny i energiklass A++ förbrukar en tredjedel så mycket. Stäng av 4 Apparater i stand by kan stå för tio procent av din energiförbrukning. Koppla tv, dvd, digitalbox och stereo till ett grenuttag med strömbrytare och slå av alla apparater med en knapptryckning vid läggdags. Välj LCD 5 Plasma-tv förbrukar mer ström än LCD-skärmar. OÄNDLIG RESURS Den stora fördelen med förnyelsebar energi är att den inte bidrar till växthuseffekt. FOTO: MICHEL GUNTHER Sätt på dig en tröja 6 För varje grad du sänker inomhustemperaturen minskar uppvärmningskostnaderna med fem procent. KÄLLA: The more, the better. Energikostnader * CO 2 Utsläpp * 41% 30% * Detaljerad information på AC EC vanliga AC-fläktar ebm-papst EC-fläktar AC EC Lågenergifläktar från ebm-papst

12 12 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 4TIPS ÅTERVINNING FRÅGA & SVAR Patrik Dahlqvist Görla miljöstation i Norrtälje Var händer med det vi kastar i sopnedkastet? Det som är kvar i hushållssoporna efter sorter-! ing är brännbart. De eldas upp i värmeverk och blir till fjärrvärme som värmer våra bostäder. Vad händer med skräp som inte återvinns? Sopor som inte kan förbrännas eller återvinnas! skickas, här i Norrtälje, till Salmungetippen där de läggs på deponi. SORTERA RÄTT Sverige är ett av världens bästa länder på sopsortering, men att slänga rätt saker i rätt kontainer är vi lite slarviga med. Hälsorisk när avfall slängs vid återvinningsstationerna FOTO: FTI Vad betyder deponi? Avfallet läggs på hög och! blir liggande. Material som inte går att återvinna eller bränna är till exempel isolering, gips och glas, som inte går att återvinna som fönsterglas och dricksglas. Detta glas innehåller vanligen bly el. andra tungmetaller som inte kan sorteras ut vid glasåtervinning. Vad händer om vi kastar fel saker i sopnedkastet? Det hamnar i värmeverken, men är inte bra för för-! bränningen. Det kan orsaka giftiga gaser eller andra problem för värmeverken. Fråga: Räcker det med att vi tar våra sopor och slänger dem i en återvinningsstation? Svar: Nej, vi måste sortera soporna och slänga dem i rätt återvinningsstation. Privatpersoner kan lämna grovsopor och miljöfarligt avfall gratis på stadens återvinningscentraler ändå slängs det ofta vid bostadsområdenas återvinningsstationer. Att slänga miljöfarligt avfall på marken innebär en direkt risk för människor och djur som kan komma i kontakt med det. Lågenergilampor innehåller till exempel kvicksilver och trasiga bilbatterier kan läcka batterisyra. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som ansvarar för återvinningsstationerna lägger årligen 60 miljoner på att transportera bort grovsopor och städa runt behållarna. Peter Ingvarsson Informationsansvarig på FTI FOTO: FÖRPACKNINGS- INSAMLINGEN Vi är bra på återvinning Folk är duktiga på att återvinna i Sverige. Vi är ett av världens bästa länder på sopsortering. Men ibland glömmer folk att behållarna endast är till för förpackningar, säger Peter Ingvarsson, informationsansvarig på FTI. Ansvaret för att ta hand om grovsopor och miljöfarligt avfall åligger kommunen. I Stockholms innerstad finns bara en återvinningscentral i Vanadisberget där medborgare och företag kan lämna sina sopor. I hela Stockholmsområdet finns fem återvinningscentraler. Peter Ingvarsson tror att bristen på återvinningscentraler är en anledning till varför folk slänger FAKTA Avfall som är giftigt, cancerframkallande, frätande, miljöfarligt, brandfarligt mm. betraktas som farligt avfall. Uppskattningsvis behandlas drygt 1 miljon ton farligt avfall i Sverige årligen. Hushållens farliga avfall samlas in av kommunen vid bemannade återvinningscentraler. Ibland kan det återvinnas, annars förstörs det eller innesluts för långtidsförvaring. Läs mer på webben! Källa: saker vid återvinningsstationerna. Folk vet att någon tar hand om det som lämnas vid återvinningsstationerna. Men att lämna grovsopor vid FTIs stationer är ett miljöbrott, säger han. Jag undrar också om det informeras tillräckligt mycket. Det finns ingen tydlig ansvarsfördelning för vem som har informationsansvaret, om det är kommunen eller förpackningsinsamlingen. Joakim Brodal på Håll Sverige rent, tycker dock att ansvaret ligger på den enskilde medborgaren. Som konsument har man skyldighet att ta reda på vart sakerna ska lämnas, och egentligen är det inte svårare än att gå in på sin hemkommuns hemsida. Informationen är lättillgänglig säger han. ANNA-KARIN FLORÉN FOTO: FTI

13 Hållbarhet är vårt mantra Malmö anses vara en av världens mest hållbara städer. Den gamla industristaden är på väg att bli en kunskapsstad med urban livsstil mitt i Skandinaviens mest dynamiska region runt Öresundsbassängen. Livsstilen i regionen har förändrats. Barnfamiljerna har slutat flytta ut till villasamhällena. Utbudet i den växande staden håller dem kvar. Politikerna har en spännande utmaning i att omforma staden från en traditionell industristad till en modern kunskapsstad. Hållbarhet är vårt mantra, säger stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson. Malmös ambitiösa hållbarhetsarbete tog fart i samband med Bomässan 01. Då byggdes demonstrationshus för hållbart boende. På Västra hamen växer nhya bostadsområden fram, Flagghusen, alldeles intill Turning Torso och Fullriggaren alldeles bredvid Flagghusen. Totalt omfattar tillskottet ca 1300 lägenheter med olika upplåtleseformer. Området får 600 nya bostäder men olika upplåtelseformer. Erfarenheterna från Bo 01 är vägledande och varje hus ska bli ett flaggskepp i hållbarhet. Planerarna strävar efter att utveckla fler smarta lösningar för cykelparkeringar, bilpooler och nollenergihus. Malmö stad har en tredelad syn på begreppet som omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. För att skapa trivsel och mångfald har ett flertal arkitekter och byggherrar varit involverade. Tät bebyggelse är viktig för att vi ska generera få transporter, ökad tillgänglighet för kollektivtrafik och mindre konsumtion av energi och jordbruksmark, säger Christer Larsson. Förvaltningschef Katarina Pelin på stadens miljöförvaltning tror att Malmö snart kan vara fri från buller och luftföroreningar. Vi planerar för spårtrafik, elbussar och elbilar. Då är de enda luftföroreningar som blir kvar partiklar som lossnar från vägbanan i friktionen med bilarnas däck. Och det ligger inom en nära framtid, säger hon. Öresundsbron och citytunneln är andra betydande infrastrukturinvesteringar med betydelse för stadens utveckling. Citytunneln beräknas klar Det enda som möjligen kan hindra staden från att uppnå sin ambitiösa målsättning på transportområdet, är risken att de kommer i konflikt med de lika ambitiösa energimålen. Staden ska bli självförsörjande på förnybar energi. Och den ska komma från en mångfald av källor. Fjärrvärme och storskalig vind- och vattenkraft, kan kompletteras med urban vindkraft och solceller i kvarteren, säger Katarina Pelin. Staden hoppas hitta smarta och nyskapande lösningar på energimålen i samarbete med lokala företag. Malmö anses vara en av världens mest hållbara städer. Det är en fin bekräftelse på att vi gör något rätt, säger Katarina Pelin.

14 14 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 5TIPS GRÖNYTOR BLIR ALLT VIKTIGARE Vi bor allt folktätare men man får inte glömma att bevara grönytorna. FOTO: COLOURBOX Landskapsarkitekternas kompetens är viktig när staden förtätas Fråga: Är det viktigt att vi har grönytor när städerna växer och förtätas? Svar: Ja det är det, grönytorna skapar inte bara en attraktiv och hälsosam stad, även fåglar och djur ska må väl. När planerarna står för bebyggelsen går landskapsarkitekterna in med bra lösningar för rums- och markanvändning. När staden förtätas blir grönytorna allt viktigare för att skapa en attraktiv och hälsosam stad med gott om rekreationsytor. Renodlade ekologiska mål är en viktig grund för landskapsarkitekterna. Biologisk mångfald och användning av grönska för lokalt omhändertagande av koldioxid är sådana exempel, säger Per-Mikael Sällström, sekreterare för Planakademin vid Sveriges arkitekter. Landskaparkitekterna kan både det tekniska och den mer konstnärliga gestaltningen med i beräkningen. På 50-talet sparade man orörd natur. Men när det blir mer tryck på marken och invånarantalet Per-Mikael Sällström Sekreterare för Planakademin vid Sveriges arkitekter FOTO: INA FLYGARE GRÖNARE STAD ökar måste man ha mer tydliga anvisningar för grönytor som annars slits ner väldigt snabbt. Hållbarhet handlar inte bara om att vara klimatsmart, utan om att få in helheten och en värdig mänsklig miljö. I framtiden kommer vi inte kunna ha en lika fri relation till naturen som vi är vana vid i Sverige. Men det ska finnas plats för fåglar och djur, och det ska vara kvalitet på ytan i förhållande till det sociala tryck som den kommer att utsättas för. Nyttan av grönytorna förhöjs och får en specifik och genomtänkt funktion när marken är en bristvara. För att klara det krävs kompetens. I det här sammanhanget sätts landskapsarkitekterna på prov. Tidigare fanns en idé om att alla, oavsett var man bor, ska ha högst 200 meter till en grönyta. Det finns undersökningar som visar att om det är längre än så till grönytan utnyttjas den inte fullt ut. Idag när varje tomt har ett högt ekonomiskt värde, och byggherrarna vill exploatera, är det svårt för kommunerna att hålla igen. I sammanhanget känns det extra motiverat att påminna om långsiktigt tänkande, menar Per- Mikael Sällström. ANNA-KARIN FLORÉN redaktionen@mediaplanet.com STADSUTVECKLING Våga byta spår Många visionerar om hållbara städer, få bygger dem. Många vill bo i en tät levande blandstad med utbyggd kollektivtrafik och nära till det mesta. Ändå byggs det mest glest för bilburna. Varför? Vi måste göra upp med arvet av gamla stadsfientliga byggnormer och regler anpassade för bilsamhället. Våga byta spår! Anders Gardebring, Yimby Motverka stadsutglesning Många städer glesas ut. Det ökar beroendet av persontransporter med bil vilket ökar utsläppen och medför höjda miljöskatter. Att motverka stadsutglesning är en huvudfråga för hållbar planering, lokalt och nationellt; större externhandel och annan trafikalstrande verksamhet bör bli tillståndspliktig. Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen Blåögt Det är naivt att tro att ökad tillväxt löser problemen, bara den görs grönare! Varför? Därför att den goda teknikens klimatvinster äts upp av en ständigt ökande konsumtion av prylar och fossildrivna resor. Stefan Edman, biolog, föreläsare och författare KÄLLA: DN FOTO: COLOURBOX

15 Valentin& Byhr Göteborg har en resurs som är mycket ovanlig för en stor stad som planerar för framtiden. I centrum finns en mycket stor yta som idag bland annat täcks av gammal ödslig industrimark. Den går att ta tillbaka och utveckla till en levande stadskärna. Att på detta sätt bygga inifrån och ut är den bärande tanken i Göteborgs strategi för att skapa en hållbar stadsutveckling och en uthållig tillväxt i hela regionen. Göteborg tar tillbaka sitt centrum Göteborgsregionens 13 kommuner har tillsammans arbetat fram mål och strategier för en uthållig tillväxt. De är överens om att nyckeln till framtiden ligger i att göra regionens centrum större, tätare, tillgängligare och mer attraktivt. Som av en lycklig tillfällighet har Göteborg en unik möjlighet att bygga ny stadsmiljö i centrum. På gångavstånd från Centralstationen finns så mycket yta som är täckt av bland annat gammal industrimark att man fram till år 2020 kan bygga nya bostäder åt människor och skapa nya arbetsplatser. Centrala Älvstaden blir framtidens city Göteborgs nuvarande stadskärna kallas Staden innanför vallgraven. De centrala förnyelseområden som idag till stor del täcks av industrimark omfattar en yta som är ungefär fyra gånger så stor. Dessa områden är belägna på båda sidor om Göta Älv och bildar tillsammans med den nuvarande stadskärnan Staden innanför ett område som döpts vallgraven till Centrala Älvstaden. Området kommer att fortsätta utvecklas som De centrala förnyelseområden som idag till stor del täcks en mittpunkt och bli av industrimark omfattar en yta som är ungefär fyra gånger så stor som den nuvarande stadskärnan. en ännu mer attraktiv stadsmiljö för både människor och företag. En dynamisk blandstad nära vattnet som bjuder på mångfald, kultur, mötesplatser och gröna ytor. Från att ha varit industridominerad förändras staden allt mer till att vara ett kunskapscentrum med ett levande näringsliv. Stora satsningar på kollektivtrafik Att göra verklighet av Centrala Älvstaden är en avgörande del av den alldeles färska översiktsplanen för Göteborg, som beskriver hur staden ska utvecklas på ett hållbart sätt genom att ta hänsyn till ekonomiska och sociala såväl som ekologiska och estetiska behov. Visionen innehåller också stora satsningar på infrastruktur, framför allt kollektivtrafi k. Detta för att bättre knyta ihop stadens olika delar och göra den mer tillgänglig för alla som bor och arbetar i regionen. Viktiga ingredienser är nya förbindelser över älven och nysatsningar på tågtrafik. Klimatsmart och klimatsäkrat Alla satsningar i den nya strategin för uthållighet kommer givetvis att ske så att miljöpåverkan minimeras. Här ingår ansträngningar för att minska effekterna på klimatet. Men i planen ingår också en strategi för att klimatsäkra den framtida staden mot höjda vattennivåer och extremt väder. Detta är av särskild betydelse för Centrala Älvstaden, som till stora delar ligger på låg höjd, nära vattnet. Nyckeln till Göteborgsregionens framtid är alltså att ta tillbaka staden. Att rädda den undan de hot som tornar upp sig på horisonten och ta den till sitt hjärta, utveckla och förädla den.

16 16 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN Christer Olofsson Waterfront Building Erik Jarlöv Urban Design Peter Wenster Sveriges kommuner och landsting FOTO: MIKAEL ULLÉN FOTO: PER KRISTIANSEN FOTO: TOMAS SÖDERGREN Fråga 1: Varför tror du att Sverige är så framgångsrikt inom Hållbar stadsutveckling? Sverige har historiskt varit ett rikt land. Ett land där vi insett att kollektiva lösningar är bra för miljön och för en uthållig stadsutveckling.. Vi var väldigt tidigt ute med att satsa på vattenrening, bygga fjärrvärmenät, satsa på att skapa en god standard på våra hus och att försöka få bra kollektiv transporter. Vi är internationellt framgångsrika men hur bra är vi egentligen? Sverige hade möjlighet att ta en tätposition, men utvecklingen har bromsats av ett storskaligt tänkande. Många är överraskade av att Hammarby sjöstad har fått sådan uppmärksamhet. Det visar att vi står oss bra internationellt, men vi bör förvänta oss mycket mer av framtiden. Hållbar utveckling är ett gemensamt ansvar för politiken, näringslivet, forskning och medborgarna. I Sverige är kommunernas kompetens, ansvar och rådighet grunden för arbetet för en hållbar stadsutveckling, baserat bl.a. på det kommunala självstyret. Hållbar stadsutveckling bygger på helhetssyn och systemtänkande och att det finns en bra dialog mellan samhällets parter. Detta är vi bra på i Sverige. Fråga 2: Sverige är starkt inom miljöteknik. Vilka områden kommer ta större mark de kommande åren? Kollektiva lösningar gör att många lösningar permanentas och inte utvecklas. Bostäder och lokaler står för cirka en tredjedel av Sveriges totala energiförbrukning och det går att effektivisera energianvändningen kraftigt med teknik och lösningar som redan finns och fungerar. Optimerad konventionell värmeåtervinningteknik kombinerat med sol, sjö och bergvärmeapplikationer har stor potential. En nollvision för energianvändning i fastigheter känns lika naturligt att ta bort olyckor i trafiken. Större omsorg om materialen. Byggsektorn sektor står idag för en enorm konsumtion av resurser och produktion av sopor, som ofta är starkt nedsmutsade och sammanblandade. En utveckling av nya byggsystem, med demonterbarhet, förnyelsebara byggmaterial och ett större återbruk sparar miljö och energi. Här kan vi bli världsledande! Allt som ryms under kommunalteknik, avfallshantering, vatten- och avlopp, transporter och kollektivtrafik, bostäder och infrastruktur, energi m.m. samtliga områden med koppling till klimatområdet. Kopplingen till livsstilsfrågor och ändrade beteenden blir också allt viktigare inom dessa miljöteknikområden. Det är viktigt att ny teknik utvecklas i nära samarbete med brukare och medborgare. Ny teknik måste användas! Fråga 3: Vilken utveckling vill du se i Sverige med tanke på regeringens satsning 2009/2010? Jag skulle vilja se en utveckling som i projekt Stockholm Waterfront. Vi förflyttar eget producerade energier från överskott till underskott och utnyttjar modern teknik. I stora byggnader finns året runt samtidiga behov av både värme och kyla. System är för värme kyla och ventilation är sammankopplade så att energi kan förflyttas mellan systemen praktiskt taget utan förluster. Därtill kommer användning av sjövatten och isackumulering som både ger fri kyla och hög tillgänglig kyleffekt för utjämning över dygnet. Sammantaget ger detta ett system med extremet låg förbrukning och sparar mycket energi att det är minst dubbelt så bra som en Green Building enligt EU:s standard. Ny arkitektur, nya strukturer och större mångfald, med inslag av täta koldioxidabsorberande grönzoner mitt i stenstäderna. Men det behövs större satsningar! Mer resurser till innovativ svensk stadsutveckling och design, skulle förflytta oss till en internationell frontposition som ger nya möjligheter för export av både kunskap och produkter. Att staten fördjupar och utvecklar samarbetet med den lokala och regionala nivån, såväl med kommuner, landsting och regioner som med det privata näringslivet. Det är på den lokala nivån som det hållbara samhället byggs. Att en ökad satsning görs på Svensk teknik- och tjänsteexport inom miljöområdet, det finns ett stort internationellt intresse för hur Sverige arbetar med hållbar utveckling. Att offentlig upphandling och teknikupphandling utvecklas ytterliggare, som ett verktyg för att ta fram ny teknik inom miljö- och klimatområdet. Att Sverige lyfter Hållbar stadsutveckling och miljöteknik under vårt ordförandeskap i EU andra halvåret Alingsås Sveriges skyltfönster för energieffektivt byggande. Vi bygger energismart för en hållbar framtid. 40 procent av den svenska energitillförseln går till bebyggelsen. Allt fler efterfrågar därför energisnåla hus, av privatekonomiska och miljömässiga skäl. Den svenska byggindustrin ligger i dag långt framme både nationellt och internationellt. Allra bäst går det i Västra Götalands län. Här finns många exempel på passvihusbyggande och andra energismarta byggnader, exempelvis Hamnhuset i Göteborg som är Sveriges största passivhus och Villa Malmborg i Lidköping, Sveriges första passivhusvilla. EnBo09 I Alingsås genomförs Sveriges intressantaste ombyggnadsprojekt, där miljonprogrammets energislukande lägenheter byggs om till passivhus med extremt låg energiförbrukning. Här finns dessutom Nordens enda förskola byggd i passivhusteknik. Allt detta och det bästa inom energieffektivt byggande presenteras vid EnBo 09 mässan som genomförs i Alingsås den april i år. Mer information om mässan hittar du på

17 Where can I buy wholebar stoutsoutwickling? SymbioCity är den svenska exportsatsningen inom miljö och miljöteknik. Den förklarar hur hållbar stadsutveckling är möjlig, och fungerar som ett referensmaterial för svenska företag. Inte minst kan det underlätta en första kontakt med exportmarknaden. Peter Domini Affärsutvecklare Stena Metall AB Avfall betraktas i allt större utsträckning som en resurs och vi ser på våra tjänster ur ett samhällsperspektiv. Där har vi stort utbyte av SymbioCity, säger Peter Domini, affärsutvecklare på det ledande återvinningsföretaget Stena Metall. Stena Metallkoncernen bedriver verksamhet på 250 platser i tolv europeiska länder. Man samlar in, förädlar och återvinner allt slags avfall som uppstår i samhället på ett hållbart sätt. Återvinning är en klimatklok Christer Rosendahl Försäljningsdirektör KMW Energi AB SymbioCity är väldigt betydelsefull för KMW, p.g.a. att svenska företag inom förnyelsebar energi och så kallad Clean Tech skall kunna ha en chans och även hinna med att visa upp sig på den internationella marknaden så behöver svenska företag en plattform att stå på och SymbioCity är en sådan plattform för KMW och andra svenska företag. Det som också är viktigt och som görs är att konceptet SymbioCity verkar på både en politisk nivå samt på företagsnivå. Det är lätt för utländska kunder att hitta leverantörer och konsulter etc och få en snabb information och kontakt om alla Klas Lange CEO Weda Vår företagsgrupp- Weda - utvecklar och marknadsför robotar för rengöring under vatten i exempelvis bassänger, dricksvattenreservoarer, större dammar m.m. Applikationerna för våra produkter är många men väldigt ofta ingår våra produkter som en mindre del i ett större projekt. SymbioCity som då marknadsförs vid delegationsresor m.m. till större städer runtom i världen marknadsförs som en komplett lösning för en stadsdel eller verksamhet och Stena är just nu involverade i konceptet för hållbara hamnar vars syfte är att skapa en hållbar och samhällsintegrerad hantering av det avfall som uppstår från fartyg och i hamnar. Samtidigt som Stena stärker relationen till sina kunder ökar man också kundens konkurrenskraft på en marknad som efterfrågar hållbara alternativ i större utsträckning. Fördelen med SymbioCity-tanken är att man involverar aktörer som tidigare inte varit aktuella i sammanhanget. Ett exempel kan vara el-anslutning av fartyg, så kallad cold ironing, för att reducera mängden avgaser, säger Peter Domini. företag som är knutna till SymbioCity. KMW har bl.a. medverkat i att tala för konceptet bl.a. på World Bio Energy mässan i Jönköping. Det är av stor vikt att svenska politiker och även företagen är ute i världen och säljer in konceptet så att plattformen får den funktion som är meningen att den skall ha. I och med SymbioCity, så kan KMW synas över hela världen och kan också ingå i ett större perspektiv, nämligen det hållbara samhället som är på något vis en symbol för Sverige. Samtidigt som KMW får en bra publicitet så kan många företag tillsammans synas och ingå i ett paket och det är ju mycket vår styrka i Sverige att samverka till en gemensam total lösning på energi och miljöproblemen. ett vattenverk. Weda gör ingen nytta under ett sådant besök. De parter som möts diskuterar lösningar på högre nivåer. Det kan vara något av våra större konsult- eller byggbolag som diskuterar med den lokale borgmästaren eller liknande. När man lyckats sälja in projektet SymbioCity så kliver vi in i nästa skede tillsammans med en mängd andra svenska företag som underleverantörer till konsulten eller den större byggherren beroende på hur detta projekt är upplagt. På så vis gagnar SymbioCity hela den grupp av över 500 miljöföretag som ingår i SymbioCity konceptet. Ewa Björling Handelsminister UD Varför tog ni fram exportplattformen SymbioCity? Sverige har länge legat i framkant inom miljöteknikområdet. Det fanns också ett önskemål ifrån företagen om att kunna presentera det svenska kunnandet på ett samlat och intresseväckande sätt. När allt fler människor bor i städer och intresset och engagemanget för en hållbar och klimatsmart utveckling samtidigt ökar känns det naturligt att försöka sprida vårt kunnande och vår kompetens till andra delar av världen. På så sätt gör vi en insats för miljön samtidigt som vi stärker den svenska exporten. Hur har SymbioCity tagits emot? Under det år som gått sedan vi presenterade SymbioCity inför över 70 ambassadörer i Hammarby sjöstad har jag introducerat och diskuterat SymbioCity i bland annat Kina, Saudiarabien, Botswana, USA och Egypten. Intresset och nyfikenheten inför de lösningar som svenska företag kan bidra med har uteslutande varit mycket stort, något som lockar till ytterligare ansträngningar! Vad utmärker Sverige som miljöteknikland? Att vi är bra på systemlösningar är en viktig konkurrensfördel. Det finns en ax till limpa kompetens här som är mycket värdefull. Våra företag kan bidra med allt ifrån grundläggande stadsplaneringen till smarta energilösningar, effektiv avfallshantering och hållbar vattenrening. Genom att presentera all den spjutspetskompetens som finns i Sverige inom ramarna för en gemensam plattform blir det enklare att nå ut med vad vi har att erbjuda. Vad betyder miljöteknikexporten för Sverige? Den betyder mycket redan idag, inte minst för bilden av Sverige och som ett bidrag i det globala klimatarbetet. Samtidigt är jag övertygad om att det finns en enorm outnyttjad potential. Det handlar inte minst om att förmå fler små- och medelstora företag att våga ta klivet ut i världen, något som jag ser som ett av huvudsyftena med SymbioCity-arbetet. Om du är intresserad av hur SymbioCity kan användas av ditt företag, besök gärna eller kontakta: Håkan Dahlfors, Exportrådet, Tel:

18 18 FEBRUARI 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSIKT Studier i hållbar utveckling är ett måste för alla som vill jobba med arkitektur och planering i framtiden. På universitetens grundutbildningar är utrymmet för hållbarhetsfrågorna begränsat, mer intressanta är masterprogrammen. Mest nyskapande är Stockholm Resilience Center, men Chalmers arkitekturskola har också en spännande utbildning. Nyskapande magisterprogram för framtidens planerare och arkitekter Lena Falkheden är rektor på arkitekturskolan vid Chalmers i Göteborg. Hon ansvarar för det tvååriga masterprogrammet Design for sustainable development. Hon menar att hållbarhet är en nödvändig kunskap för dem som vill jobba med arkitektur och planering redan idag. Vi står inför enorma utmaningar, också lokalt. Resurs- och energianvändning måste minskas radikalt. I arbetet med att nå dit är kunskaper om hur städer byggs och organiseras en viktig del. Chalmers har som målsättning att hållbarhetsaspekten ska finnas med i all undervisning, men att förnya utbildningen tar tid. Till dess ger masterprogrammet en god möjlighet att komplettera grundutbildningen med spetskompetens på det här området. Miljöaspekterna är viktiga, men det finns ekonomiska och sociala aspekter på hållbarhet också. Vi har stora sociala utmaningar som hänger ihop med segregation till exempel, säger Lena Falkheden. Måste ha en stor överblick Den som vill jobba med hållbarhetsfrågor måste förstå hur människor rör sig i stadsmiljön. Då blir det möjligt att organisera staden så att dess invånare uppmuntras att röra sig till fots, med cykel och kollektivtrafik, och minimera godstransporter. Husens energiförbrukning är en annan viktig aspekt att ta hänsyn till. Hur mycket energi som går åt vid uppvärmning och nedkylning av byggnader har stor inverkan på samhällets totala energikonsumtion. Inom energiområdet är de tekniska lösningarna viktiga. Ytterligare en viktig aspekt att ta hänsyn till vid hållbar planering är ett områdets grönstruktur. Även fast städer förtätas, får man inte bygga bort grönskan. Den har betydelse för vår hälsa, men också för stadens klimat. UTBILDNING Miljöaspekterna är viktiga, men det fi nns ekonomiska och sociala aspekter på hållbarhet också. Vi har stora sociala utmaningar som hänger ihop med segregation. Lena Falkheden Rektor på arkitekturskolan vid Chalmers i Göteborg Stor efterfrågan Jag tror att efterfrågan på kompetens på hållbarhetsområdet efterfrågas i allt högre grad från bland andra kommuner. För, visst är klimatfrågan relevant, men inte bara för att sänka koldioxidnivån. Vi måste också förstå konsekvenserna av temperaturhöjningen. Här i Göteborg måste staden planeras för stigande vattennivåer, i förebyggande syfte. Till Chalmers masterprogram antas inte bara studenter som har tre år inom akritektur, studenterna kan också komma från fysisk planering, landskapsarkitektur, eller vara civilingenjörer. Det är helt nödvändigt att vi tar ett tvärvetenskapligt anslag på de här frågorna, säger Lena Falkheden. Det andra spåret, systemekologi, är ett relativt ungt och dynamiskt forskningsområde där det har hänt mycket de senaste åren. Med största sannolikhet kommer systemekologi få stor betydelse i planeringen av våra städer på sikt. Stockholm Resilience Center är ett internationellt tvärvetenskapligt center som studerar socioekologiska system med fokus på hållbarhet. Och hur utveckling och hållbarhet kan gå hand i hand. Centret kom till 2006 och har som målsättning att bli världsledande på området och ligger i anslutning till Stockholms Universitet. Systemekologer Henrik Ernston är nybliven doktorand på Stockholm Resilience Center och undervisar i några av deras kurser. Systemekologer intresserar sig för ekosystemtjänster, förklarar han. Ekosystemtjänster är ett samlingsnamn för den nytta man kan ha av naturen i storstaden. Till exempel tas 40 procent av Stockholms koldioxidutsläpp om hand av träd. Växter kan ta hand om giftiga partiklar. Naturen kan också ta hand om och rena dagvatten. Ekologisk mångfald är ett också viktig att ta hänsyn till när städerna byggs ut och förtätas. Tvärt om mot vad många tror, kan den biologiska mångfalden vara rikare i staden än i den omgivande landsbygden. Städer är ofta placerade vid vatten där det finns gott grundhabitat för växter och djur. Men sen beror det också på att man ofta industrialiserat jordbruket och skapat monokulturer av granskogar och vetefält som i övrigt är biologiskt sterila, säger Henrik Ernston. Ur vår synvinkel är inte bara skyddade grönområden intressanta utan också privata trädgårdar och golfbanor, om man inte släpper ut för mycket gifter på dem. Samman med naturen Henrik Ernston menar att studier i ekosystemtjänster innebär att bilden av staden ritas om. Staden blir en del av naturen snarare än skild från naturen. Kunskapen gör att politiska beslutsprocesser blir mer känsliga för förändringar i lokala ekosystem. Ekologerna studerar också konflikterna mellan de nätverk, arkitekter, biologer och gräsrötter som omger beslutsprocessen. Alla grönområden i staden är inblandade i strider kring vad som ska bygga soch vad som inte ska byggas när olika värdens tår mot varandera. Ofta är de kortsiktiga ekonomiska värdena lätt att uttrycka. Värden som är mindre tydliga käräver ett tydligt civilsamhälle. Masterkursen, Master s Programme in Ecosystems, Governance and Globalisation, som ges på systemekologen på Stockholms universitet och Stockholm Resilence Center omfattar ett urbanekologiskt paket, där också fysisk geografi, natur och samhälle ingår. Hittills har stadens planering dominerats av ingenjörer och arkitekter, men det håller på att förändras, säger Henrik Ernston. Energieffektiv bomässa! Den april! Missa inte! ENERGIFAKTA: UNIK ENERGI- OCH BOMÄSSA! FÖR DIG SOM ÄR INTRESSERAD AV HUS, BOENDE OCH MILJÖ! PASSIVHUSTEKNIK, SOL- PANELER, PELLETS, VINDKRAFT M.M. KÄNN OCH KLÄM PÅ BYGGMATERIAL. BESÖK ENERGI- EFFEKTIVA BYGGPROJEKT I ALINGSÅS. LÄS MER PÅ FJÄRRVÄRMEVARMT VÄLKOMMEN!

19 INTERNATIONAL MASTERS DEGREE IN Sustainable Urban Design SUDes SUSTAINABLE URBAN DESIGN THE TWO-YEAR STUDIO-BASED MASTERS DEGREE PROGRAMME IN SUSTAINABLE URBAN DESIGN PRODUCES HIGHLY SKILLED AND CREATIVE PROFESSIONALS CAPABLE OF MAKING THE WORLD S GROWING CITIES INTO HEALTHY, ATTRACTIVE AND SUSTAINABLE PLACES The Technical Faculty at Lund University Lund offers superb resources for studying the diverse aspects of sustainability and urban design. The Department of Architecture and Built Environment has a well-established reputation for developing humanist modern designs that promote livability, community-building and social sustainability. The master programme is collaborating closely with a number of faculties as well as private and public actors/institutions such as Landscape Architecture at SLU Alnarp, Malmö city planning office, Faculty of Engineering at LTH and the Ax:son Johnson Institute at Lund University. Plus, Lund is located in the dynamic Öresund region, a global leader in balancing urban economic growth and sustainable urban development. Illustration: David Wiberg, Malmö city planning office. NEXT ADMISSION, FALL

20 Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass! År 2030 har Stockholms stad vuxit till närmare en miljon invånare och hela regionen till 3,5 miljoner. Framtidsutmaningen består i att förena den växande storstaden med de värden som gör vår huvudstad unik: närheten till vatten och natur. Det ställer höga krav på att utveckla allt från bostäder och kommunikationer till företagsklimat och service. Det ställer även höga krav på miljö- och klimatarbetet. Norra Djurgårdsstaden ska bli en stadsdel med en tydlig Norra Djurgårdsstaden ligger vid det gamla gasverksområdet längs Husarviken, granne med Nationalstadsparken och Lilla Värtans öppna vatten. Här ska den nya miljöstadsdelen växa fram med klimatsmarta bostäder för boende över de kommande tio åren. Stockholms stads strategi att bygga på redan använd mark ger stora miljövinster då värdefulla naturområden kan sparas. Norra Djurgårdsstaden utvecklas på ett industriområde där stadsgas producerats sedan slutet av 1800-talet. Det omvandlas till ett attraktivt och grönt bostadsområde med god infrastruktur och service. krav. Satsningen på Norra Djurgårdsstaden innebär ett kraftfullt miljöinitiativ där helhetslösningar och systemtänkande kommer ur ett nära samarbete mellan förvaltningar, byggherrar, politiken och närings- Nordin (M). Foto: Lennart Johansson, InfoBild I Norra Djurgårdsstaden ska det på ett enkelt sätt gå att se hur förbrukning och kostnad ökar eller minskar beroende på den egna användningen. Smarta och användarvänliga installationer ska göra det lätt att själv påverka exempelvis den dagliga användningen av varmvatten och hushållsel. själva redan i planeringsskedet, säger Sten Nordin. Klimatanpassning har en central roll i utvecklingen. Norra Djurgårdsstaden planeras och byggs så att stadsdelen möter de utmaningar som en förändring mot ett varmare klimat för med sig. År 2030 ska de primära energikällorna för produktion av el och värme ha ersatts helt av alternativa energislag. Målsättningen är att Norra Djurgårdsstaden ska vara ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande där innovativ svensk miljöteknik och kreativa lösningar utvecklas, prövas och visas upp. Stadsdelen ska vara ett föredöme för andra städer att ta efter, en miljöstadsdel i världsklass, säger Sten Nordin. Stockholms miljöengagemang har även uppmärksammats av EU-kommissionen som utsett Stockholm till Europas miljöhuvudstad år Utmärkelsen är ett utmärkt tillfälle att informera och inspirera andra om det goda miljöarbete staden, stockholmarna och företagen gör, avslutar Sten Nordin. Stockholm växer och utvecklas, och det är upp till oss att gemensamt utveckla staden i takt med tidens Nya tekniklösningar kan prövas för slutna kretsloppsmodeller och optimalt användande av fjärrvärme och fjärrkyla. Genom sin planering och utformning kan Norra Djurgårdsstaden sätta en ny standard för framtidens hållbara stadsutveckling. Miljöarbetet i Hammarby Sjöstad är en bra erfarenhet när vi löpande utvärderar och höjer miljöambitionerna i samverkan med byggherrarna. Samtidigt måste vi inom staden se till att höja kraven på oss Illustrationer: Sweco

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass Miljösatsningar i miljonprogram på väg mot ett Stockholm i världsklass Till 2013 ska energiåtgången minska med över 30 procent. Tillsammans miljöförbättrar vi miljonprogrammen! En fjärdedel av Sveriges

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling Bra miljö är en mänsklig rättighet Milan Obradovic Ordförande Miljönämnden Malmö FAH dagarna 18-19 april 2013 Flyget Flygindustrin står för ca 2%

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.

Läs mer

Spar energi och värna om vår miljö

Spar energi och värna om vår miljö Spar energi och värna om vår miljö Innehåll Inledning 2 Bli ett ljushuvud 3 Medicinsk utrustning 4 Tänk på temperaturen 6 Använd apparater smart 8 Köket en energifälla 10 Inledning Över 40 000 personer

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE Sammanställning till webbsidan Medborgardialog klimatsmart byggande Måndagen den 29 september 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om klimatsmart

Läs mer

Om klimat, miljö och energi

Om klimat, miljö och energi Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd för hållbara städer; SFS 2008:1407 Utkom från trycket den 30 december 2008 utfärdad den 18 december 2008. Regeringen föreskriver följande. 1 Enligt

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. För klimatet! Det behövs ett miljardprogram till boendet för klimatets skull Bostäderna i Sverige behöver

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Energi- och miljöteknik

Energi- och miljöteknik pressinformation november 2013 Energi- och miljöteknik symbio city Det svenska erbjudandet inom energi- och miljöteknik står sig starkt i global konkurrens. Med teknik och kompetens i världsklass har Sverige

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013

Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013 Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013 Premiär för Mina Sidorappen Med Vattenfall i mobilen får du koll på elen Nyhet! Styr ditt hem med Smart Plug Få energi från solen FOTO: Henrik Trygg,

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 8 6 Destination

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

1. Inledning Vision Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7

1. Inledning Vision Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7 Innehåll 1. Inledning... 4 2. Vision... 5 3. Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4. Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7 5. Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 8 6. Destination Eskilstuna AB... 9 7. Eskilstuna

Läs mer

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer