ORKANER. Lärarlyftet II, delkurs 3; PM om Naturkatastrofer. Ericson Åsa, Klaesson Magdalena, Wärend Susanne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORKANER. Lärarlyftet II, delkurs 3; PM om Naturkatastrofer. Ericson Åsa, Klaesson Magdalena, Wärend Susanne"

Transkript

1 ORKANER Lärarlyftet II, delkurs 3; PM om Naturkatastrofer Ericson Åsa, Klaesson Magdalena, Wärend Susanne Åsa Ericson, Magdalena Klaesson, Susanne Wärend

2 1 Orkaner Tropiska orkaner är ett fenomen som uppstår på jorden mellan vändkretsarna, men inte precis vid ekvatorn (mellan 5 och 20 breddgrader). Man talar om ITCZ, intertropiska konvergenszonen 1. Här, mellan vändkretsarna, är solens strålar som kraftigast och här värms mark och hav upp. För att en tropisk orkan ska uppstå krävs det hög värme och hög luftfuktighet, det vi benämner som tropiskt klimat. En orkan kan bara uppstå om havsytans temperatur är 27 C eller högre. Det här betyder att det uppstår många orkaner i Indiska Oceanen, Stilla Havet och Mexikanska Golfen där det finns stora mängder vatten som kan värmas upp. ITCZ flyttar sig under året pga. jordaxelns lutning. Då vi har vårdagjämning på norra halvklotet och ett halvår framåt är det större risk för att tropiska orkaner ska uppstå norr om ekvatorn. Efter höstdagjämningen är alltså riskerna större söder om ekvatorn och mot den södra vändkretsen. Kartan ovan 2 visar var orkaner förekommer. Man använder olika begrep på samma fenomen, beroende på var i världen de uppkommer: orkaner heter det i Nord- och Mellanamerika, tyfoner i Asien och Australien och vid Indiska Oceanen talar man om cykloner. Vi har valt att använda begreppet orkan i vårt arbete. 1 Anders Törnqvist 4/ Bilden hämtad från Anders Törnqvist,

3 2 Att orkaner uppstår av naturliga orsaker är väl dokumenterat i forskningen. De varma vindarna som förs ut över haven värmer upp ytan. Värmen och fukten stiger och möter riktigt kall luft. När den varma luften kyls ner snabbt och mycket kan det bildas en orkan. Orkanen Katrina var en orkan av kategori 4 när den mötte staden New Orleans, kategori 3 när den först kom in över land i Mississippiflodens delta, 80 km sydost om staden 3. Enligt Saffir-Simpsons skala med kategorier över olika stormar, definieras en storm av kategori 3 som: vindar mellan 178 och 209 km/h (49-58 m/s), vissa skador uppkommer på mindre byggnader, mindre mängd skadade väggar och murar, skador på buskage, stora träd blåser ner, mobila hem och illa konstruerade skyltar förstörs. Samma skala definierar en storm av kategori 4 ungefär så här: vindar med en hastighet på km/h (58-69 m/s), mer omfattande skador på väggar och murar, skadade tak på hus, omfattande skador på fönster och dörrar, buskar, träd och skyltar blåser omkull, stor skada på källare i byggnader nära strandkanten. 4 Saffir-Simpsons totalt fem kategorier sorterar alla under orkan på Beaufortskalan, som vi i Sverige kanske är mer vana vid att höra tals om, med vindar över 33 m/s. I ljuset av detta är det inte svårt att förstå att orkaner orsakar störningar för det lokala näringslivet, vilket vi också återkommer till lite senare i denna PM. 3 Keller/DeVecchio, sid Fritt efter Saffir-Simpsons orkanskala, Keller/DeVecchio sid 327

4 3 Frågan är nu om mänsklig aktivitet påverkar antal orkaner och dess styrka? Den globala uppvärmningen ökar havstemperaturen och gör att den oftare når över 27 C. Många drar slutsatsen att detta gör att antalet orkaner kommer att öka 5. Man ser också kopplingen mellan orkaner och andra naturfenomen som översvämning och jorderosion. Det finns dock forskare som menar att man ännu inte kan dra några slutsatser kring tropiska orkaner uppkomst och global uppvärmning 6. De tre invändningarna forskarna har är följande: För det första: Det finns för lite forskning på området. Man ska akta sig att dra slutsatser som inte är vetenskapligt grundade. För det andra: Det finns en konsensus bland många forskare att det finns ett samband mellan växthusgaser/global uppvärmning och förekomsten av tropiska orkaner. Detta är mycket olyckligt enligt författarna eftersom det inte möjliggör en objektiv forskning. För det tredje: Forskare med en politisk agenda använder orkaner som argument för att den globala uppvärmningen måste stoppas. Pielkes artikel är från 2005 och dess slutsatser ifrågasätts indirekt av Keller m fl. som ju hävdar att orkaner kommer att öka i takt med den globala uppvärmningen. Ett år efter orkanen Katrina, dvs. år 2006 skriver forskarna E Mc Callum och J Heming att den komposita påverkan på orkaner kan härledas till den globala uppvärmningen. Ökat utsläpp av växthusgaser leder till höjd vattentemperatur och högre havsnivåer. Bägge dessa konsekvenser påverkar styrkan på kommande orkaner 7. Författarna tar också upp att 2005 hade rekordmånga orkaner och att flera av orkanerna i Nordatlanten låg på nivå 5. Genom att hävda människans direkta påverkan på orkaner hamnar vi i en etisk diskussion kring vilka som bär ansvar för en ökning av den naturkatastrof som ger störst skada av alla, både vad gäller människoliv och materiella, ekonomiska förluster 8. Inom ITCZ finns både rika och fattiga länder (se karta sid 1). Utanför ITCZ finns Europa och delar av Nordamerika och Asien. Mycket av växthusgaserna släpps ut i länder som inte själva drabbas av de tropiska orkanerna. Politiska beslut för att stoppa den globala uppvärmningen måste därför ske genom internationellt samarbete. Orkanernas effekter skiljer sig åt för I-och U-länder. I en rapport, EvacuAid: A Probabilistic Model to Determine the Expected Loss of Life for Different Mass Evacuation Strategies During Flood Threats visar författarna, Bas Kolen m.fl., vikten av att kunna evakuera människor inför en förestående tropisk orkan. För att klara evakuering av 1000-tals människor krävs bra varningssystem, god infrastruktur, utbildade invånare som tar varningen på allvar och ekonomiska förutsättningar för att klara en evakuering. Det är många olika förutsättningar som ska förverkligas. Förutsättningarna i ett land som USA är givetvis större för en lyckad evakuering än 5 Keller mfl s R.A. Pielke mfl McCallum, Heming, Keller s 325

5 4 för ett fattigt land med svag ekonomi och infrastruktur. Rapporten ger olika beräkningsmodeller för att få fram kostnader och möjligheten att rädda liv. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ett utvecklingslands förutsättningar att klara en större evakuering är små och att ett industrialiserat land klarar sig bättre. Ser man till personliga öden inom ett land så följer det samma mönster. Ta återigen Katrina år 2005 som exempel: 1,2 miljoner människor evakuerades människor omkom, de flesta av dem levde i fattigdom. Det kostar att lämna sitt hem, man saknar eget transportmedel och möjlighet att använda kollektivtrafiken är för många människor alltför dyrbar 9. I artikeln Children s adjustment following hurricane Katrina The role of primary caregivers skriven av Virginia Gil-Rivas och Ryan P. Kilmer undersöker man hur barn upplever och känner det efter en naturkatastrof, i detta fall orkanen Katrina. Metoden som användes är intervjuer med barn och deras vårdnadshavare, som befunnit sig i området där Katrina gick fram. Intervjuerna gjordes vid två tillfällen. Orkanen Katrina förändrade livet för ett flertal barn i USA, dels genom omfattande förstörelse, tvångsförflyttningar dels genom att människor dog. Konsekvenserna av orkanen kom i flera fall efteråt. För många familjer kom det att innebära svårigheter att få de grundläggande behoven tillgodosedda. Enligt artikeln kan de här svårigheterna i sin tur bland annat posttraumatisk stress (PTSS), ångest, depression samt beteendesvårigheter. Katastrofer och andra stressrelaterade situationer kan enligt artikeln leda till långvariga sociala och beteendemässiga problem hos barn. Effekten av dessa beror exempelvis på hur mycket ett barn blivit utsatt, ålder och bakgrund. Enligt artikeln visar forskning på att barn som utsatts för en stressartad situation har behov av en varm och god hemmiljö samt stödjande föräldrar/vårdnadshavare. Då kan det komma att innebära att sociala störningar kan begränsa föräldrars/vårdnadshavares förmåga att efter en naturkatastrof som Katrina, kunna skapa detta. Vidare kan fattigdom och liknade också bidra till svårigheter att upprätthålla denna typ av hemmiljö för barnen. Detta kan då bland annat innebära att barnen får svårigheter i bearbetningsprocessen. En del av resultatet i artikeln visar att det fanns möjligheter för att föräldrar med utbildning hade bättre förutsättningar att återskapa detta, på grund av att de finansiella möjligheterna i många fall var större. Resultatet ger även delvis stöd för betydelsen av omvårdnad och främjandet av barns anpassning efter en katastrof. Med tanke på Katrinas styrka och kraftfulla vindar och inbäddade tornados var förstörelsen som tidigare nämnts enorm både i människoliv och materiellt. Den materiella förstörelsen kom bland annat att visa sig i strömavbrott, vattenbrist, kollapsade hus. Staden New Orleans som blev hårt drabbad av orkanen hade ett utsatt läge genom att ligga under både havsnivån och Mississippiflodens nivå. Kusterna i sydöstra USA har blivit drabbade av flertalet orkaner och översvämningar 10. Området har därför kommit att bli skyddat med bland annat vallar mot översvämningar, när Katrina drog fram förstördes detta till stor del. Ur en 9 Gil-Rivas & Kilmer, Keller sid Keller mfl

6 5 människopsykosocial situation kan man tänka sig att de som var mest socialt utsatta innan Katrina och andra svåra naturkatastrofer, även kom/kommer att bli detta efter. Flertalet problematiska samhällsfrågor uppstod med orkanen Katrina. En del personer saknade möjligheter att delta i en evakuering, en del var rädda för att lämna området, ytterligare andra ville inte lämna sin familj, vänner, släkt. Dessutom fanns för många en rädsla för plundring av sina hem. Katrina kom i mångt och mycket att fungera som en väckarklocka runt om i världen, speciellt för områden som riskerar att drabbas av liknande katastrofer. Myndigheter och liknande blev varse vilka brister som finns i samhället vid en naturkatastrof. Frågor om hur människor uppfattade situationen och om det borde gått ut mer varningar ställdes. Det finns idag relativt goda möjligheter till att förutsäga en orkan i så god tid att människor hinner evakueras. En politisk debatt väcktes även om bland annat översvämningsskydd och hur det globala samhället bör agera för att samordna och hjälpa vid en katastrof. En företagskedja som lyckats stå emot de negativa verkningarna av orkaner på det egna företaget är Waffle House Restaurants, vilken står i fokus för en artikel skriven av Ergun, Heier Stamm, Keskinocak och Swann. Waffle House Restaurants är en restaurangkedja som är privatägd och som har serveringar i 26 av USAs delstater. Restaurangerna är öppna 24 timmar per dygn, 365 dagar om året. Företaget har lyckats mycket bra med att ta fram en kedja av leverantörer och funnit ett system för ledning av logistiken som gör att man snabbt kan stå på fötter igen i ett område som drabbats hårt av orkaner. Företaget har en tydlig policy kring hur man ska svara på ett samhälle som störts av en orkans framfart: Nothing good can come from a closed Waffle House after a hurricane not for us, not for the community, not for the associates 11 [ung: Inget gott kan komma ut av ett stängt Waffle House efter en orkan inte för oss, inte för samhället, inte för våra medarbetare ]. Denna policy gör att företaget gjort till sin ambition att vara först på plats att åter öppna sina serveringar och erbjuda mat till människor i ett samhälle som drabbats hårt av orkaner, ett samhälle där det mesta går på sparlåga och mat kan vara mycket svårt att få tag på. Man anser från företagsledningens sida helt enkelt att man har ett moraliskt ansvar gentemot kunder i goda tider att även finnas där för dem när tiderna är sämre. För att kunna erbjuda detta har man utarbetat en krisplan för hela kedjan från elproduktion och leverantörer till öppna restauranger som visat sig fungera mycket väl. Fallet med Waffle House Restaurang visar att en så viktig näring som livsmedelsbranschen varken får eller måste slås ut helt, ens efter 11 Ergun, Heier Stamm, Keskinocak, Swann, sid 114

7 6 att samhällets infrastruktur vacklar. Självklart är restaurangernas snabba respons efter en samhällsomvälvande katastrof något som gynnar även det egna företagets ekonomi. I ett katastrofläge kan privata företag såsom Waffle House Restaurants 12 vara av stor betydelse. Organisationer och andra samhällsfunktioner med effektiva metoder att förebygga och lindra samt hjälpa vid nödsituationer som naturkatastrofer kan skapa. Waffle House Restaurants visar på hur ett privat företag kan bidra med hjälp. Detta är något som det samhälle vi lever i behöver för att hantera katastrofer på ett så bra vis som möjligt. Det behövs utveckling av effektiva metoder samt läran om att förebygga och lindra och svara på nödsituationer som en naturkatastrof kan komma att orsaka. Waffle House Restaurants har utvecklats under flera års tid. Varje del av denna organisation har tydliga ansvarsområden, som är av betydelse för återhämtning efter exempelvis en katastrof som Katrina. Var gör orkaners framfart mest skada? Kuststräckor är vanligtvis värst drabbade av tropiska cykloner då energitillskottet av värme försvinner, som orkanerna har när de rör sig över varma tropiska vatten. I kustområden bor även en stor del av befolkningen. På flera håll är dessa områden flacka på grund av människans verkningar, då exempelvis naturliga ekosystem som agerat skydd försvunnit. Ett exempel är avskogningen vid stora turistområden. Så en naturkatastrof kan komma att bli extra förödande på grund av detta. Katastrofer på sådana här platser drabbar både infrastruktur och människor. Med klimatförändringar och höjda havsnivåer kommer orkaner att utgöra en stor fara för kuststräckor, där många människor idag bor. Trots dessa fakta fortsätter områden som dessa att exponeras. Med ett allt varmare klimat kommer det att bli ökade energier i lufthavet, som alstrar stora vindar som i sin tur kan komma att leda till ytterligare katastrofer av olika slag 13. Orkaner får ofta omfattande konsekvenser för det lokala näringslivet på drabbade orter. Parallellt med att en stor del av kundunderlaget, det vill säga invånarna, evakueras, förstörs ofta även byggnader, helt eller delvis, i vilka serveringar, butiker, lager och industrier kan vara inrymda. Dessutom orsakar orkaner även förstörelse av vägar och övrig infrastruktur, nödvändig för in- och utförsel av varor och för möjlighet till kommunikation med omvärlden. Keller och DeVecchio har i sin bok flera illustrationer 14 som visar vilka konsekvenser som orkanen Katrina hade på staden New Orleans efter att den gått in över det amerikanska fastlandet i augusti Vallar, avsedda att hindra flodvågen från att orsaka översvämningar i staden, revs helt enkelt ner av den enorma kraften i det vatten de varit avsedda hålla borta från vägar och byggnader. På minst sex platser revs vallarna ned av vattenmassorna 15, 12 Özem Ergon s Keller/DeVecchio 14 Keller/DeVecchio sid 328, 329, 330, Keller/DeVecchio, sid 329

8 7 och orsakade därmed skador motsvarande mångmiljonbelopp på såväl byggnader som vägar i staden. Staden New Orleans är unik i sitt slag. Här har en alldeles egen blandkultur vuxit fram, som är en mix av europeisk, afrikansk, karibisk och sydamerikansk kultur, den så kallade kreolkulturen. Inte minst den fattiga befolkningen i staden New Orleans har slagit ur ett underläge, kan man säga, när man i stället för att låta sig förlamas av de ekonomiska svårigheterna, har stärkt sin identitet genom den lokala kulturen. Författarna till Hurricane Katrina: A Cultural Chernobyl, anför att denna unika kultur hotades att förintas helt av orkanen. När små serveringar och butiker förstörs av vind och vatten är det ofta svårt för ägaren att åter starta upp sitt företag, pga. bristande tidigare investeringar i exempelvis byggnader och försäkringar. I kulturella traditioner ligger också en stor del av den lokala ekonomin. I New Orleans finns små familjeföretag som till exempel ordnar de mycket speciella begravningar som den kreolska kulturen är ensam om, där jazzmusik blandas med urgamla afrikanska ritualer 16. Om kulturen utplånas genom att befolkningen skingras efter en av orkanen framtvingad evakuering, så upphör förstås även denna mycket unika företagsamhet, och flera människor mister sin inkomst. En storm av en lägre dignitet som fått stora konsekvenser på det lokala samhällslivet var stormen Gudrun som drabbade stora delar av södra Sverige i januari Bilden till vänster visar vindbymaximum mätt i m/s per timme, den 8-9 januari Diagrammet visar exempelvis att stormen rasade som värst i Växjö på kvällen det första stormdygnet, efter 19. I byarna hade stormen en vindstyrka på uppemot 42 m/s, vilket motsvarar orkanstyrka (se ovan sid 3 en sammanfattning av orkaner enligt Saffir-Simpson och Beaufort). I orkanens spår förlorade hushåll sin elförsörjning och enorma arealer skog blåste ner och förstördes. Samhället drabbades hårt, framför allt genom att svensk infrastruktur inte är särskilt van vid att svara mot ett hot av detta slag. Efter en vecka var de flesta vägar, som blivit blockerade av nedfallna träd, röjda, medan mer än hushåll fortfarande 16 Hurricane Katrina: A Cultural Chernobyl, sid

9 8 saknade strömförsörjning! 18 En diskussion utbröt i Sverige efter Gudruns framfart, om vem som egentligen bar ansvaret för att så många hushåll drabbades så hårt. Två år senare upprepades problemet, då stormen Per drog in över landet. Dessa båda stormar fick till följd att politiska beslut fattades om att en större andel av elledningar skulle dras under marken och det blev en stor uppgift för elbolagen att gräva ned ledningar för att ersätta tidigare luftledningar. I Sverige har elmarknaden avreglerats och det är inte staten som äger och driver ledningarna, men trots detta bär staten förstås det yttersta ansvaret för att elförsörjningen fungerar i samhället. Gapet mellan de båda ansvarsägarna, staten å ena sidan och elbolagen å andra sidan, belyses av Jenny Palm i hennes uppsats 19. Palm kommer fram till att i en situation där kommunen inte äger elnätet, måste man samarbeta betydligt närmare än tidigare med de privata elbolagen för att försäkra sig om en godtagbar elförsörjning till lokalbefolkningen. 18 faktauppgifter kring följderna av stormen Gudrun är hämtade från smhi.se 19 Palm, Jenny. Emergency management in the Swedish Electricity market: The need to challenge the responsibility gap.

10 9 KÄLLFÖRTECKNING Litteraturlista Ergun, Özlem, Heier Stamm, Jessica L, Keskinocak, Pinar, Swann, Julie L Waffle House Restaurnags hurricane response: A case study. Int. J. Production Economics, nr 126(2010), sid Gil-Rivas, Virginia, och Kilmer, Ryan P. Children s Adjustment Following Hurricane Katrina The role of Primary Caregivers. Keller, Edward A, och DeVecchio, Duane Natural Hazards. 3 uppl. New Jersey, USA: Pearson Education. Kolen, Bas, Kok, Matthijs, Helsloot, Ira & Maaskant, Bob EvacuAid: A Probabilistic Model to Determine the Expected Loss of Life for Different Mass Evacuation Strategies During Flood Threats. Society for Risk Analysis. McKernan, Jerry, & Mulcahy, Kevin V Hurricane Katrina: A Cultural Chernobyl. The Journal of Arts Management, Law and Society, 38:3, sid Palm, Jenny Emergency management in the Swedish electricity market: The need to challenge the responsibility gap. Energy Policy, nr 36 (2008), sid Pielke, R. A., C. LANDSEA, M. MAYFIELD, J. LAVER, AND R. PASCH Hurricanes and Global Warming. American Meteorological Society. November Singelmann, Joachim, och Schafer, Mark Dislocation and Depression: Social Consequences of Hurricanes Katrina and Rita. Society and Natural Resources: An international Journal. 23:10, sid Elektroniska källor du.se : Föreläsning Högskolan Dalarna, Anders Törnqvists föreläsning, 3 sept 2013.

11 10 Bildförteckning sid 1 och 2: bilder hämtade från Högskolan Dalarna, Anders Törnqvists föreläsning, 3 sept sid 5: sid 7: ?print=yes

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Matematikvandring på Millesgården

Matematikvandring på Millesgården Matematikvandring på Millesgården Kort beskrivning Detta är en matematikvandring på Millesgården där läraren går runt tillsammans med klassen och gör gemensamma stopp där eleverna löser olika matematikuppgifter

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Kärnkraftsseminarium, Elforsk Kärnkraftsseminarium, Elforsk Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Tillväxtanalys l Pi Primär målgrupp Regeringskansliet tdär Näringsdepartementet

Läs mer

Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna

Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna Diverse artiklar / citat rörande stormfällningen, påstådda dödsfall, stödpengar till skogsägarna Stormskador Den stora förödelsen i skogarna i södra Sverige var naturligtvis det stora samtalsämnet på den

Läs mer

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat. Klimat 2Z: Ändrad markanvändning / Avskogning (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom fundera på och eventuellt försöka hitta omfattningen av någon orsak till skogskövlingen.

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Effektiva och energisnåla!

Effektiva och energisnåla! Honeywell luftkylare: Effektiva och energisnåla! Honeywell luftkylare är det perfekta alternativet för dig som behöver kyla ner luften men som inte har lust eller möjlighet att göra hål i väggen för att

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Finansierat av FORMAS, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsutveckling

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Mopedens historia. Mopedens början:

Mopedens historia. Mopedens början: Mopeden Mopedens historia Mopedens början: Det var Euge ne och Michel Werner som uppfann motorpeden år 1897 och samma år visades den upp för först gången på parissalongen. Den såg ut som en cykel med en

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36.

Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36. Riskernas geografi Mattliden och Helsinge, 12.10 4.12 Praktiska arrangemang Lektionstider må 8.35 9.30 50 min ti 8.05 9.30 85 min to 14.45 16.00 90 min Sittordningar, kameravinklar, närvaro, besök och

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer