ORKANER. Lärarlyftet II, delkurs 3; PM om Naturkatastrofer. Ericson Åsa, Klaesson Magdalena, Wärend Susanne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORKANER. Lärarlyftet II, delkurs 3; PM om Naturkatastrofer. Ericson Åsa, Klaesson Magdalena, Wärend Susanne"

Transkript

1 ORKANER Lärarlyftet II, delkurs 3; PM om Naturkatastrofer Ericson Åsa, Klaesson Magdalena, Wärend Susanne Åsa Ericson, Magdalena Klaesson, Susanne Wärend

2 1 Orkaner Tropiska orkaner är ett fenomen som uppstår på jorden mellan vändkretsarna, men inte precis vid ekvatorn (mellan 5 och 20 breddgrader). Man talar om ITCZ, intertropiska konvergenszonen 1. Här, mellan vändkretsarna, är solens strålar som kraftigast och här värms mark och hav upp. För att en tropisk orkan ska uppstå krävs det hög värme och hög luftfuktighet, det vi benämner som tropiskt klimat. En orkan kan bara uppstå om havsytans temperatur är 27 C eller högre. Det här betyder att det uppstår många orkaner i Indiska Oceanen, Stilla Havet och Mexikanska Golfen där det finns stora mängder vatten som kan värmas upp. ITCZ flyttar sig under året pga. jordaxelns lutning. Då vi har vårdagjämning på norra halvklotet och ett halvår framåt är det större risk för att tropiska orkaner ska uppstå norr om ekvatorn. Efter höstdagjämningen är alltså riskerna större söder om ekvatorn och mot den södra vändkretsen. Kartan ovan 2 visar var orkaner förekommer. Man använder olika begrep på samma fenomen, beroende på var i världen de uppkommer: orkaner heter det i Nord- och Mellanamerika, tyfoner i Asien och Australien och vid Indiska Oceanen talar man om cykloner. Vi har valt att använda begreppet orkan i vårt arbete. 1 Anders Törnqvist 4/ Bilden hämtad från Anders Törnqvist,

3 2 Att orkaner uppstår av naturliga orsaker är väl dokumenterat i forskningen. De varma vindarna som förs ut över haven värmer upp ytan. Värmen och fukten stiger och möter riktigt kall luft. När den varma luften kyls ner snabbt och mycket kan det bildas en orkan. Orkanen Katrina var en orkan av kategori 4 när den mötte staden New Orleans, kategori 3 när den först kom in över land i Mississippiflodens delta, 80 km sydost om staden 3. Enligt Saffir-Simpsons skala med kategorier över olika stormar, definieras en storm av kategori 3 som: vindar mellan 178 och 209 km/h (49-58 m/s), vissa skador uppkommer på mindre byggnader, mindre mängd skadade väggar och murar, skador på buskage, stora träd blåser ner, mobila hem och illa konstruerade skyltar förstörs. Samma skala definierar en storm av kategori 4 ungefär så här: vindar med en hastighet på km/h (58-69 m/s), mer omfattande skador på väggar och murar, skadade tak på hus, omfattande skador på fönster och dörrar, buskar, träd och skyltar blåser omkull, stor skada på källare i byggnader nära strandkanten. 4 Saffir-Simpsons totalt fem kategorier sorterar alla under orkan på Beaufortskalan, som vi i Sverige kanske är mer vana vid att höra tals om, med vindar över 33 m/s. I ljuset av detta är det inte svårt att förstå att orkaner orsakar störningar för det lokala näringslivet, vilket vi också återkommer till lite senare i denna PM. 3 Keller/DeVecchio, sid Fritt efter Saffir-Simpsons orkanskala, Keller/DeVecchio sid 327

4 3 Frågan är nu om mänsklig aktivitet påverkar antal orkaner och dess styrka? Den globala uppvärmningen ökar havstemperaturen och gör att den oftare når över 27 C. Många drar slutsatsen att detta gör att antalet orkaner kommer att öka 5. Man ser också kopplingen mellan orkaner och andra naturfenomen som översvämning och jorderosion. Det finns dock forskare som menar att man ännu inte kan dra några slutsatser kring tropiska orkaner uppkomst och global uppvärmning 6. De tre invändningarna forskarna har är följande: För det första: Det finns för lite forskning på området. Man ska akta sig att dra slutsatser som inte är vetenskapligt grundade. För det andra: Det finns en konsensus bland många forskare att det finns ett samband mellan växthusgaser/global uppvärmning och förekomsten av tropiska orkaner. Detta är mycket olyckligt enligt författarna eftersom det inte möjliggör en objektiv forskning. För det tredje: Forskare med en politisk agenda använder orkaner som argument för att den globala uppvärmningen måste stoppas. Pielkes artikel är från 2005 och dess slutsatser ifrågasätts indirekt av Keller m fl. som ju hävdar att orkaner kommer att öka i takt med den globala uppvärmningen. Ett år efter orkanen Katrina, dvs. år 2006 skriver forskarna E Mc Callum och J Heming att den komposita påverkan på orkaner kan härledas till den globala uppvärmningen. Ökat utsläpp av växthusgaser leder till höjd vattentemperatur och högre havsnivåer. Bägge dessa konsekvenser påverkar styrkan på kommande orkaner 7. Författarna tar också upp att 2005 hade rekordmånga orkaner och att flera av orkanerna i Nordatlanten låg på nivå 5. Genom att hävda människans direkta påverkan på orkaner hamnar vi i en etisk diskussion kring vilka som bär ansvar för en ökning av den naturkatastrof som ger störst skada av alla, både vad gäller människoliv och materiella, ekonomiska förluster 8. Inom ITCZ finns både rika och fattiga länder (se karta sid 1). Utanför ITCZ finns Europa och delar av Nordamerika och Asien. Mycket av växthusgaserna släpps ut i länder som inte själva drabbas av de tropiska orkanerna. Politiska beslut för att stoppa den globala uppvärmningen måste därför ske genom internationellt samarbete. Orkanernas effekter skiljer sig åt för I-och U-länder. I en rapport, EvacuAid: A Probabilistic Model to Determine the Expected Loss of Life for Different Mass Evacuation Strategies During Flood Threats visar författarna, Bas Kolen m.fl., vikten av att kunna evakuera människor inför en förestående tropisk orkan. För att klara evakuering av 1000-tals människor krävs bra varningssystem, god infrastruktur, utbildade invånare som tar varningen på allvar och ekonomiska förutsättningar för att klara en evakuering. Det är många olika förutsättningar som ska förverkligas. Förutsättningarna i ett land som USA är givetvis större för en lyckad evakuering än 5 Keller mfl s R.A. Pielke mfl McCallum, Heming, Keller s 325

5 4 för ett fattigt land med svag ekonomi och infrastruktur. Rapporten ger olika beräkningsmodeller för att få fram kostnader och möjligheten att rädda liv. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ett utvecklingslands förutsättningar att klara en större evakuering är små och att ett industrialiserat land klarar sig bättre. Ser man till personliga öden inom ett land så följer det samma mönster. Ta återigen Katrina år 2005 som exempel: 1,2 miljoner människor evakuerades människor omkom, de flesta av dem levde i fattigdom. Det kostar att lämna sitt hem, man saknar eget transportmedel och möjlighet att använda kollektivtrafiken är för många människor alltför dyrbar 9. I artikeln Children s adjustment following hurricane Katrina The role of primary caregivers skriven av Virginia Gil-Rivas och Ryan P. Kilmer undersöker man hur barn upplever och känner det efter en naturkatastrof, i detta fall orkanen Katrina. Metoden som användes är intervjuer med barn och deras vårdnadshavare, som befunnit sig i området där Katrina gick fram. Intervjuerna gjordes vid två tillfällen. Orkanen Katrina förändrade livet för ett flertal barn i USA, dels genom omfattande förstörelse, tvångsförflyttningar dels genom att människor dog. Konsekvenserna av orkanen kom i flera fall efteråt. För många familjer kom det att innebära svårigheter att få de grundläggande behoven tillgodosedda. Enligt artikeln kan de här svårigheterna i sin tur bland annat posttraumatisk stress (PTSS), ångest, depression samt beteendesvårigheter. Katastrofer och andra stressrelaterade situationer kan enligt artikeln leda till långvariga sociala och beteendemässiga problem hos barn. Effekten av dessa beror exempelvis på hur mycket ett barn blivit utsatt, ålder och bakgrund. Enligt artikeln visar forskning på att barn som utsatts för en stressartad situation har behov av en varm och god hemmiljö samt stödjande föräldrar/vårdnadshavare. Då kan det komma att innebära att sociala störningar kan begränsa föräldrars/vårdnadshavares förmåga att efter en naturkatastrof som Katrina, kunna skapa detta. Vidare kan fattigdom och liknade också bidra till svårigheter att upprätthålla denna typ av hemmiljö för barnen. Detta kan då bland annat innebära att barnen får svårigheter i bearbetningsprocessen. En del av resultatet i artikeln visar att det fanns möjligheter för att föräldrar med utbildning hade bättre förutsättningar att återskapa detta, på grund av att de finansiella möjligheterna i många fall var större. Resultatet ger även delvis stöd för betydelsen av omvårdnad och främjandet av barns anpassning efter en katastrof. Med tanke på Katrinas styrka och kraftfulla vindar och inbäddade tornados var förstörelsen som tidigare nämnts enorm både i människoliv och materiellt. Den materiella förstörelsen kom bland annat att visa sig i strömavbrott, vattenbrist, kollapsade hus. Staden New Orleans som blev hårt drabbad av orkanen hade ett utsatt läge genom att ligga under både havsnivån och Mississippiflodens nivå. Kusterna i sydöstra USA har blivit drabbade av flertalet orkaner och översvämningar 10. Området har därför kommit att bli skyddat med bland annat vallar mot översvämningar, när Katrina drog fram förstördes detta till stor del. Ur en 9 Gil-Rivas & Kilmer, Keller sid Keller mfl

6 5 människopsykosocial situation kan man tänka sig att de som var mest socialt utsatta innan Katrina och andra svåra naturkatastrofer, även kom/kommer att bli detta efter. Flertalet problematiska samhällsfrågor uppstod med orkanen Katrina. En del personer saknade möjligheter att delta i en evakuering, en del var rädda för att lämna området, ytterligare andra ville inte lämna sin familj, vänner, släkt. Dessutom fanns för många en rädsla för plundring av sina hem. Katrina kom i mångt och mycket att fungera som en väckarklocka runt om i världen, speciellt för områden som riskerar att drabbas av liknande katastrofer. Myndigheter och liknande blev varse vilka brister som finns i samhället vid en naturkatastrof. Frågor om hur människor uppfattade situationen och om det borde gått ut mer varningar ställdes. Det finns idag relativt goda möjligheter till att förutsäga en orkan i så god tid att människor hinner evakueras. En politisk debatt väcktes även om bland annat översvämningsskydd och hur det globala samhället bör agera för att samordna och hjälpa vid en katastrof. En företagskedja som lyckats stå emot de negativa verkningarna av orkaner på det egna företaget är Waffle House Restaurants, vilken står i fokus för en artikel skriven av Ergun, Heier Stamm, Keskinocak och Swann. Waffle House Restaurants är en restaurangkedja som är privatägd och som har serveringar i 26 av USAs delstater. Restaurangerna är öppna 24 timmar per dygn, 365 dagar om året. Företaget har lyckats mycket bra med att ta fram en kedja av leverantörer och funnit ett system för ledning av logistiken som gör att man snabbt kan stå på fötter igen i ett område som drabbats hårt av orkaner. Företaget har en tydlig policy kring hur man ska svara på ett samhälle som störts av en orkans framfart: Nothing good can come from a closed Waffle House after a hurricane not for us, not for the community, not for the associates 11 [ung: Inget gott kan komma ut av ett stängt Waffle House efter en orkan inte för oss, inte för samhället, inte för våra medarbetare ]. Denna policy gör att företaget gjort till sin ambition att vara först på plats att åter öppna sina serveringar och erbjuda mat till människor i ett samhälle som drabbats hårt av orkaner, ett samhälle där det mesta går på sparlåga och mat kan vara mycket svårt att få tag på. Man anser från företagsledningens sida helt enkelt att man har ett moraliskt ansvar gentemot kunder i goda tider att även finnas där för dem när tiderna är sämre. För att kunna erbjuda detta har man utarbetat en krisplan för hela kedjan från elproduktion och leverantörer till öppna restauranger som visat sig fungera mycket väl. Fallet med Waffle House Restaurang visar att en så viktig näring som livsmedelsbranschen varken får eller måste slås ut helt, ens efter 11 Ergun, Heier Stamm, Keskinocak, Swann, sid 114

7 6 att samhällets infrastruktur vacklar. Självklart är restaurangernas snabba respons efter en samhällsomvälvande katastrof något som gynnar även det egna företagets ekonomi. I ett katastrofläge kan privata företag såsom Waffle House Restaurants 12 vara av stor betydelse. Organisationer och andra samhällsfunktioner med effektiva metoder att förebygga och lindra samt hjälpa vid nödsituationer som naturkatastrofer kan skapa. Waffle House Restaurants visar på hur ett privat företag kan bidra med hjälp. Detta är något som det samhälle vi lever i behöver för att hantera katastrofer på ett så bra vis som möjligt. Det behövs utveckling av effektiva metoder samt läran om att förebygga och lindra och svara på nödsituationer som en naturkatastrof kan komma att orsaka. Waffle House Restaurants har utvecklats under flera års tid. Varje del av denna organisation har tydliga ansvarsområden, som är av betydelse för återhämtning efter exempelvis en katastrof som Katrina. Var gör orkaners framfart mest skada? Kuststräckor är vanligtvis värst drabbade av tropiska cykloner då energitillskottet av värme försvinner, som orkanerna har när de rör sig över varma tropiska vatten. I kustområden bor även en stor del av befolkningen. På flera håll är dessa områden flacka på grund av människans verkningar, då exempelvis naturliga ekosystem som agerat skydd försvunnit. Ett exempel är avskogningen vid stora turistområden. Så en naturkatastrof kan komma att bli extra förödande på grund av detta. Katastrofer på sådana här platser drabbar både infrastruktur och människor. Med klimatförändringar och höjda havsnivåer kommer orkaner att utgöra en stor fara för kuststräckor, där många människor idag bor. Trots dessa fakta fortsätter områden som dessa att exponeras. Med ett allt varmare klimat kommer det att bli ökade energier i lufthavet, som alstrar stora vindar som i sin tur kan komma att leda till ytterligare katastrofer av olika slag 13. Orkaner får ofta omfattande konsekvenser för det lokala näringslivet på drabbade orter. Parallellt med att en stor del av kundunderlaget, det vill säga invånarna, evakueras, förstörs ofta även byggnader, helt eller delvis, i vilka serveringar, butiker, lager och industrier kan vara inrymda. Dessutom orsakar orkaner även förstörelse av vägar och övrig infrastruktur, nödvändig för in- och utförsel av varor och för möjlighet till kommunikation med omvärlden. Keller och DeVecchio har i sin bok flera illustrationer 14 som visar vilka konsekvenser som orkanen Katrina hade på staden New Orleans efter att den gått in över det amerikanska fastlandet i augusti Vallar, avsedda att hindra flodvågen från att orsaka översvämningar i staden, revs helt enkelt ner av den enorma kraften i det vatten de varit avsedda hålla borta från vägar och byggnader. På minst sex platser revs vallarna ned av vattenmassorna 15, 12 Özem Ergon s Keller/DeVecchio 14 Keller/DeVecchio sid 328, 329, 330, Keller/DeVecchio, sid 329

8 7 och orsakade därmed skador motsvarande mångmiljonbelopp på såväl byggnader som vägar i staden. Staden New Orleans är unik i sitt slag. Här har en alldeles egen blandkultur vuxit fram, som är en mix av europeisk, afrikansk, karibisk och sydamerikansk kultur, den så kallade kreolkulturen. Inte minst den fattiga befolkningen i staden New Orleans har slagit ur ett underläge, kan man säga, när man i stället för att låta sig förlamas av de ekonomiska svårigheterna, har stärkt sin identitet genom den lokala kulturen. Författarna till Hurricane Katrina: A Cultural Chernobyl, anför att denna unika kultur hotades att förintas helt av orkanen. När små serveringar och butiker förstörs av vind och vatten är det ofta svårt för ägaren att åter starta upp sitt företag, pga. bristande tidigare investeringar i exempelvis byggnader och försäkringar. I kulturella traditioner ligger också en stor del av den lokala ekonomin. I New Orleans finns små familjeföretag som till exempel ordnar de mycket speciella begravningar som den kreolska kulturen är ensam om, där jazzmusik blandas med urgamla afrikanska ritualer 16. Om kulturen utplånas genom att befolkningen skingras efter en av orkanen framtvingad evakuering, så upphör förstås även denna mycket unika företagsamhet, och flera människor mister sin inkomst. En storm av en lägre dignitet som fått stora konsekvenser på det lokala samhällslivet var stormen Gudrun som drabbade stora delar av södra Sverige i januari Bilden till vänster visar vindbymaximum mätt i m/s per timme, den 8-9 januari Diagrammet visar exempelvis att stormen rasade som värst i Växjö på kvällen det första stormdygnet, efter 19. I byarna hade stormen en vindstyrka på uppemot 42 m/s, vilket motsvarar orkanstyrka (se ovan sid 3 en sammanfattning av orkaner enligt Saffir-Simpson och Beaufort). I orkanens spår förlorade hushåll sin elförsörjning och enorma arealer skog blåste ner och förstördes. Samhället drabbades hårt, framför allt genom att svensk infrastruktur inte är särskilt van vid att svara mot ett hot av detta slag. Efter en vecka var de flesta vägar, som blivit blockerade av nedfallna träd, röjda, medan mer än hushåll fortfarande 16 Hurricane Katrina: A Cultural Chernobyl, sid

9 8 saknade strömförsörjning! 18 En diskussion utbröt i Sverige efter Gudruns framfart, om vem som egentligen bar ansvaret för att så många hushåll drabbades så hårt. Två år senare upprepades problemet, då stormen Per drog in över landet. Dessa båda stormar fick till följd att politiska beslut fattades om att en större andel av elledningar skulle dras under marken och det blev en stor uppgift för elbolagen att gräva ned ledningar för att ersätta tidigare luftledningar. I Sverige har elmarknaden avreglerats och det är inte staten som äger och driver ledningarna, men trots detta bär staten förstås det yttersta ansvaret för att elförsörjningen fungerar i samhället. Gapet mellan de båda ansvarsägarna, staten å ena sidan och elbolagen å andra sidan, belyses av Jenny Palm i hennes uppsats 19. Palm kommer fram till att i en situation där kommunen inte äger elnätet, måste man samarbeta betydligt närmare än tidigare med de privata elbolagen för att försäkra sig om en godtagbar elförsörjning till lokalbefolkningen. 18 faktauppgifter kring följderna av stormen Gudrun är hämtade från smhi.se 19 Palm, Jenny. Emergency management in the Swedish Electricity market: The need to challenge the responsibility gap.

10 9 KÄLLFÖRTECKNING Litteraturlista Ergun, Özlem, Heier Stamm, Jessica L, Keskinocak, Pinar, Swann, Julie L Waffle House Restaurnags hurricane response: A case study. Int. J. Production Economics, nr 126(2010), sid Gil-Rivas, Virginia, och Kilmer, Ryan P. Children s Adjustment Following Hurricane Katrina The role of Primary Caregivers. Keller, Edward A, och DeVecchio, Duane Natural Hazards. 3 uppl. New Jersey, USA: Pearson Education. Kolen, Bas, Kok, Matthijs, Helsloot, Ira & Maaskant, Bob EvacuAid: A Probabilistic Model to Determine the Expected Loss of Life for Different Mass Evacuation Strategies During Flood Threats. Society for Risk Analysis. McKernan, Jerry, & Mulcahy, Kevin V Hurricane Katrina: A Cultural Chernobyl. The Journal of Arts Management, Law and Society, 38:3, sid Palm, Jenny Emergency management in the Swedish electricity market: The need to challenge the responsibility gap. Energy Policy, nr 36 (2008), sid Pielke, R. A., C. LANDSEA, M. MAYFIELD, J. LAVER, AND R. PASCH Hurricanes and Global Warming. American Meteorological Society. November Singelmann, Joachim, och Schafer, Mark Dislocation and Depression: Social Consequences of Hurricanes Katrina and Rita. Society and Natural Resources: An international Journal. 23:10, sid Elektroniska källor du.se : Föreläsning Högskolan Dalarna, Anders Törnqvists föreläsning, 3 sept 2013.

11 10 Bildförteckning sid 1 och 2: bilder hämtade från Högskolan Dalarna, Anders Törnqvists föreläsning, 3 sept sid 5: sid 7: ?print=yes

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Naturkatastrofer och klimatförändringar

Naturkatastrofer och klimatförändringar Naturkatastrofer och klimatförändringar 21-22/9-2007 Kurslitteratur: Keller, E.A. & R. H. Blodgett. 2006: Natural hazards. Earth s processes as hazards, disasters and catastrophes. Prentice Hall. och Bogren,

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Livsmedelsförsörjning vid extrem väderhändelse i Queensland, Australien

Livsmedelsförsörjning vid extrem väderhändelse i Queensland, Australien Livsmedelsförsörjning vid extrem väderhändelse i Queensland, Australien Klimatanpassning 2013 Therese Frisell, Livsmedelsverket Nyhetssändning 3 januari 2011 Worst of Rockhampton flooding yet to come http://youtu.be/9fso5f9zcoy

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Plankton basen i havets näringsvävar

Plankton basen i havets näringsvävar Den populärvetenskapliga artikeln är en utredande text som på ett lättsamt och begripligt sätt beskriver ett vetenskapligt ämne. En tänkt läsare ska inte behöva vara grundligt insatt i ämnet för att kunna

Läs mer

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK ATT LÄKA EN MÅ BRA-DAGBOK

SOPHIE ZETTERMARK ATT LÄKA EN MÅ BRA-DAGBOK SOPHIE ZETTERMARK ATT LÄKA EN MÅ BRA-DAGBOK Torsdag 30 juni 2016 Jag mår äntligen bra: jag känner mig stabil och full av ett underbart lugn, jag har inga destruktiva mönster och ingen önskan att ha det

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer