107 Svar på interpellation - Ärendehanteringstider (TUP) 111 Bildande av Svartkällsskogens naturreservat

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige Tid , Kl 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 107 Svar på interpellation - Ärendehanteringstider (TUP) 108 Svar på interpellation - Angående Botkyrka kommuns kostnader för extern annonsering och sponsorbidrag under 2011 och 2012 (BP) 109 Svar på interpellation - Asfaltsupplag på Rikstens gamla flygbana 33 (M) 110 Avtal Folkets Hus Hallunda 111 Bildande av Svartkällsskogens naturreservat 112 Fråga om ansvarsfrihet - Södertörns överförmyndarnämnd Årsredovisning, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum (Mångkulturellt centrum) Valkrets och valdistriktsindelning Svar på motion - Inför ett skönhetsråd för att värna kommunens karaktär avseende estetik (TUP) 116 Svar på motion - En handlingsplan för bekämpning av barnfattigdom i Botkyrka (S) 117 Svar på motion - Förbjud försäljning av godis, snacks, läsk och s.k. energidrycker i kommunens skolcafeterior och fritidsgårdar (KD)

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige Svar på motion - Inför mobila team inom hemtjänsten för människor med demenssjukdom (M) 119 Svar på motion - Hemtjänstpersonalen i Botkyrka bör ha arbetskläder (S) 120 Svar på motion - Nyckelfri hemtjänst (SD) 121 Svar på motion - Bättre inomhusklimat med hjälp av energisparåtgärder (M) 122 Svar på motion - Energibesparande i kommunala lokaler, inomhus- och utomhusanläggningar (M) 123 Svar på medborgarförslag - Bättre möjligheter att säga tack 124 Svar på medborgarförslag - Gör det möjligt att bifoga bilagor till webbformulär 125 Anmälningsärenden 126 Valärenden 127 Ny interpellation 128 Nya medborgarförslag 129 Nya motioner 130 Enkel fråga Kommunfullmäktiges sammanträde sänds på webben via Välkommen! Birgitta Mörk Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 Svar på interpellation från Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) angående ärendehanteringstider Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) har skrivit en interpellation angående kommunens bygglovverksamhet, med frågor om framförallt handläggningstider för påföljdsärenden. Kommunens myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen ska vara rättssäker, tydlig och effektiv. Samhällsbyggnadsnämnden har, bland annat genom två revisionsrapporter (våren 2010 och en uppföljning i september 2011), kunnat konstatera brister i verksamheten. Extra tydliga har dessa blivit vid införandet av den nya plan- och bygglagen. Nämnden ställde sig i november 2011 bakom en handlingsplan för att komma till rätta med dessa brister. Handlingsplanen ska regelbundet följas upp, bland annat genom ärendestatistik vid varje nämnd och fördjupade rapporter i samband med delårs- och helårsbokslut. En stor del av problemet har handlat om en avsaknad av fungerande rutiner och en ryggsäck med påföljdsärenden som av olika skäl inte blivit hanterade. Nämnden kan konstatera att den antagna handlingsplanen följs och följs upp och att verksamheten, steg för steg, förbättras. Under förra året genomfördes en bygglovenkät som gett värdefull ny input. Bygglovenkäten kommer framöver att genomföras årligen. Under våren kommer nämnden även, bland annat utifrån resultaten i bygglovenkäten, att uppdatera handlingsplanen från Botkyrkas medborgare har rätt att förvänta sig en kvalitativ och effektiv service. Nedan återfinns svar på frågorna i interpellationen. Fråga 1 och 2: Varför tar det så lång tid för kommunen att hantera ett ärende när handläggaren är överens med anmälaren om att fel (av tredje part) har begåtts och måste åtgärdas? Varför fastnar många enkla ärenden i kommunens byråkrati efter att handläggaren har hanterat ärendet? Frågan handlar om tillsynsärenden, det vill säga ärenden som kommer sig av misstanke eller anmälan om olovligt byggande. Årligen hanteras ca 80 bygglovrelaterade tillsynsärenden. Först ska det avgöras om den aktuella åtgärden är olovlig, alltså inte följer bygglov eller inte har bygglov. Om detta konstateras följer ett antal handläggningsmoment och beslut som ska leda till rättelse. Även ett påföljdsärende ska hanteras. Bygglovverksamheten har under senare år haft extra resurser för att i första hand hantera de tillsynsärenden som tyvärr har blivit liggande. Antalet gamla tillsynsärenden minskar stadigt, men det är ett tidsödande arbete med alla de handläggningsmoment som krävs. Successivt byggs också kompetens inom bygglovgruppen för att hantera alla nyinkomna tillsynsärenden vartefter de kommer in. Nämnden har i sin framåtsikt pekat på att bygglovhanteringen även framöver kommer att behöva prioriteras resursmässigt. Olika tillsynsärenden tar olika lång tid att handlägga. Ett enkelt ärende kan oftast avslutas omgående, om man snabbt kan konstatera att åtgärden inte innebär en överträdelse, eller om det olovligt utförda efter dialog med ägaren snabbt och enkelt rättas av fastighetsägaren. Normala tillsynsärenden kräver nämndens beslut. Hanteringen styrs av förvaltningslagen, som säger att ett ärende inte får avgöras innan den som beslutet är riktat mot fått ta del av allt som tillförts ärendet. Före nämndens beslut ska fastighetsägaren underrättas om anmälan, få 2-3 veckor på sig att svara och dennes svar ska sedan kommuniceras med den som anmält. Ett

4 normalt tillsynsärende kan ta runt 6 månader att hantera. Därtill bör man ge fastighetsägaren möjlighet att vidta rättelse. Ofta inser de att lov krävs och söker lov i efterhand, då vilar ärendet tills en lovhandläggare bedömer om lov kan ges eller rättelse sker. Ibland kan flera veckor krävas för att kunna vidta rättelse. Ett normalt ärende kan därmed ta 6-12 månader. Om ett beslut överklagas kan processen sträckas ut flera år innan beslutet vinner laga kraft. Det gäller både beslut i själva bygglovärendet och beslut om vitesföreläggande. Fråga 3: Planerar kommunen att vidta åtgärder för att skynda på hanteringen av den här typen av ärenden? Samhällsbyggnadsnämnden kommer även framöver att behöva prioritera resurser för hantering av tillsynsärenden. Arbetet fortskrider enligt den handlingsplan nämnden har antagit. Verksamheten har förstärkts under 2012 och 2013 för snabbare handläggning av tillsynsärenden. Äldre ärenden måste betas av och för nya ärenden måste balans uppnås mellan inkomna ärenden och avgjorda ärenden. Ytterligare resurser kan behövas under kommande år, men handläggningen kan också effektiviseras ytterligare. Exempelvis kan bättre informationsinsatser förhindra att en del tillsynsärenden ens uppstår. Fråga 4: Anser du att bygglovshanteringen är effektiv utifrån ett medborgarperspektiv? Vi jobbar kontinuerligt med att öka effektiviteten i all verksamhet. Bygglovshanteringen är inte undantagen. Den årliga enkätundersökningen angående bygglovshanteringen kommer att ge väsentligt bättre möjligheter att följa upp arbetet utifrån ett medborgarperspektiv års enkät ger en bra bild av bygglovshanteringens svagheter och styrkor. Enkäten visar bland annat att informationen gällande den nya taxan får gott betyg och att den tekniska kontrollen har en hög servicegrad med korta handläggningstider. Den största utmaningen handlar om att förkorta handläggningstiden från att ansökan kommer in till beslut i ärendet. För nämnden är denna fråga högt prioriterad. Under 2013 kommer en rad förbättringsåtgärder att genomföras för en ökad kvalitet och en mer effektiv service. Bland annat arbetas det med en bygglovguide på webben, en uppdatering av praxis och rutiner, en utvärdering av den nya plan- och bygglovtaxan och olika former av kompetensutveckling av handläggare och chefer inom verksamheten. Serviceåtaganden vad gäller handläggningstidens olika faser diskuteras också. För att nämna några exempel. Peter Nyberg Samhällsbyggnadsnämndens ordförande (s)

5 INTERPELLATION Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Peter Nyberg (S) angående ärendehanteringstider. Olovligt byggande är ofta mycket kontroversiella ärenden som inte sällan väcker stor kritik. Ibland är det ärenden som på ett negativt sätt förändrar karaktären i ett bostadsområde. Andra gånger påverkas inte helhetsmiljön, men det sker ändå på de kringliggande fastigheternas bekostnad. Många Botkyrkabor delar sannolikt uppfattningen att ärenden om olovligt byggande ska vara beslutade inom rimlig tid. Speciellt viktigt är snabb hantering av ärenden då anmälaren är drabbad. Rimlig tid kan exempelvis anses vara 3 månader efter grannens anmälan till handläggaren, men senast 6 månader. Medborgare värderar bra information, gott bemötande, skyndsam handläggningstid och hög tillgänglighet. Därför bör det vara lätt att hitta information om sitt ärende och hanteringen bör ske snabbt, korrekt och rättsäkert. En utdragen process leder i regel till frustration hos den drabbade. Många medborgare funderar antagligen över om kommunen är för stor och byråkratisk eller om man inte ständigt förbättrar sina rutiner och agerande, som man måste göra i ett konkurrensutsatt företag. Vi förstår att alla ärenden ska utredas, vridas och vändas så att man utrett alla sidor av frågan och har en god grund att fatta beslut på. Alltför utdragna ärendehanteringstider är dock långt ifrån lagom, de är oacceptabla och skapar obehag hos den drabbade. Dessutom kan konflikter mellan grannar förlängas och förvärras av den långa tiden. Kanske bör man ha en "snabbfil" för enkla ärenden precis som när det gäller att få akuten på sjukhus att bli effektivare, d.v.s. smartare sortering och olika processer för olika typer av ärenden? Med hänvisning till ovan vill jag fråga samhällsbyggnadsnämndens ordförande följande: 1, Anser du att Botkyrka har ett problem med att många ärenden fastnar i byråkratiska processer? 2, Planerar kommunen att vidta åtgärder för att skynda på hanteringen av ärenden om olovligt byggande? 3, Anser du att bygglovshanteringen är effektiv utifrån ett medborgarperspektiv? Nils-Bertil Carlson Estrada (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

6 Svar på interpellation från Nils Junker (BP) gällande Botkyrka kommuns kostnader för extern annonsering och sponsorbidrag under Nils Junker har skrivit en interpellation om kommunens externa annonsering i lokaltidningarna samt ställt frågor om kommunens kostnader och utvärdering av sponsring. Anledningen till att kommuner annonserar i t e x lokaltidningar är för att leva upp till ansvaret att ge kommuninvånarna samhällsinformation och sprida information om kommunens olika verksamheter. Kommunen använder bland annat annonsplats till kungörelse om fullmäktige- och nämndmöten och information om nya samråd samt utställningar av detaljplaner mm. Sponsring är ett ekonomiskt samarbete som innebär att en kommun stödjer t ex en idrottförening med pengar, varor eller tjänster mot någon form av motprestation och med förväntningar av någon form av effekter. Sponsring är inte detsamma som välgörenhet eller bidrag. Det handlar inte heller om stöd för att en verksamhet ska finnas till. Sponsring är heller inte ett långsiktigt ekonomiskt åtagande. All sponsring som vi i Botkyrka kommun deltar i ska syfta till att stärka Botkyrkas varumärke. En grundförutsättning för att sponsring ska komma i fråga är att den stärker bilden av Botkyrka och kommunens modell innebär att sponsringen ska ge något tillbaka till alla inblandade och leda till ett resultat som kan mätas mot fördefinierade mål. 1. Vad kostade denna externa annonsering totalt under 2011 respektive 2012 exklusive faktarutan Aktuellt i Botkyrka i Mitt i Botkyrka och Södra sidan? Svar: Utöver Aktuellt i Botkyrka så annonserade kommunen och under 2011 för en kostnad av ca kr och 2012 för en kostnad av ca kr. 2. Vad kostade faktarutan Aktuellt i Botkyrka i Mitt i Botkyrka och Södra sidan under 2011 och 2012? Svar: Annonsen Aktuellt i Botkyrka kostade under 2011: kr och 2012: kr. Anledningen till ökningen är att Södra Sidan under 2012 började ge ut sin tidning till alla hushåll i hela Botkyrka och att kommunen därmed började annonsera i Södra sidan. 3. Vad kostade kommunens sponsorverksamhet under 2011 och 2012 Svar: Under 2011 betalade kommunen ut kr i sponsring och under 2012 betalade kommunen ut kr i sponsring. Under 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om ny sponsringspolicy.

7 4. Har effekterna av extern annonsering och sponsring utvärderas? Svar: Effekterna av extern annonsering har inte utvärderats, men en stor del av syftet är att sprida samhällsinformation till kommuninvånarna. När annonseringen är genomförd är därmed syftet och målet med aktiviteten uppnådd eftersom kommuninvånarna kan läsa informationen i tidningarna. Som ett led av den nya sponsringspolicyn arbetar kommunikationsavdelningen i kommunen med att utveckla utvärderingsmetoder för att utvärdera och mäta resultatet av sponsringsavtalen. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s)

8 bp BOTKYRKAPARTIET Interpellation Till Kommunstyrelsens ordförande Angående Botkyrka kommuns kostnader för extern annonsering och sponsorbidrag under 2011 och Kommunens huvuduppgift är att i första hand att driva skola, vård och omsorg, som finansieras via medborgarnas skatter. Vid sidan om kärnverksamheterna annonserar kommunen återkommande i t.ex. Dagens Nyheter och Mitt I Botkyrka. Intern annonsering i till exempel Pejl på Botkyrka bortser vi från i denna interpellation. 1 ) Vad kostade denna externa annonsering totalt under 2011 respektive 2012 exklusive faktarutan Aktuellt i Botkyrka i Mitt i Botkyrka och Södra Sidan? 2) Vad kostade faktarutan Aktuellt i Botkyrka i Mitt i Botkyrka och Södra Sidan under 2011 och 2012? 3) Vad kostade kommunens sponsorverksamhet under 2011 respektive 2012? 4) Har effekterna av extern annonsering och sponsoring utvärderats? Nils Junker Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

9 Svar på interpellation från Anna-Marie Carlsson och Mattias Franzén (m) angående Asfaltsupplag på Rikstens gamla flygbana Anna-Marie Carlsson och Mattias Franzén (m) har skrivit en interpellation angående Riksten friluftsstad AB (RFAB) masshantering. Specifikt så handlar motionen om en oro över att massa i form av betong och asfalt lagras vid F18. Svar: 1) Är det vettigt med tanke på att detta är skyddsområde för Tullinge vattentäckt, där vi vet att en hel del föroreningar redan upptäckts så att vattenuttaget under en period har stoppats? RFAB har valt att använda sig av mellanlagringsplatser för utvecklingen av Riksten. Detta för att så långt som möjligt uppnå massbalans inom Friluftsstaden. Genom att återvinna massor istället för att förbruka jungfruligt material så sparar man på naturens resurser. Dessutom så kan man genom att använda sig av mellanlagring slippa transporter med tunga fordon igenom området. Detta minskar både utsläpp och buller och är även mer kostnadseffektivt. Betong är ett så gott som inert material, det vill säga att det inte ger ifrån sig farliga ämnen. Asfalt tillverkad innan 1970-talet kan där emot innehålla stenkolstjära, därför lagrar RFAB all asfalt på hårdgjord yta. Asfalt som har dokumenterat innehåll av stenkolstjära lagras separat under tältliknande konstruktioner. För att vara säker på vilken asfalt som innehåller stenkolstjära så har hela flygplatsområdet inventerats och provtagits med avseende på stenkolstjärhaltig asfalt. Detta gjordes innan all byggnation påbörjades. Mer om detta kan läsas i den masslagringsplan som RFAB tagit fram. 2) Kan du därför tänka dig att ge förvaltningen i uppdrag att se till att bråtet skyndsamt transporteras bort? I det här läget ser jag inte någon anledning att misstänka vare sig brott mot lag eller masshanteringsplan, därför ser jag inte heller någon anledning att i det här läget frakta bort massorna. Maria Gawell-Skog Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande (s)

10 Kommunfullmäktige Interpellation Till Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Maria Gawell Skog Asfaltupplag på Rikstens gamla flygbana 33 I förlängningen av Friluftsvägen mot söder kan man vid promenader i skogsbrynet längs med bana 33 (gamla beteckningen på F18) se att någon använder den gamla landningsbanan som upplag. Närmast bebyggelsen är det mest jord och sand men kommer man längre bort mot halkbanan är det närmast ett berg bestående av betong och asfaltrester i stora stycken. Vi vill därför fråga miljö och hälsoskyddsnämndens ordförande: 1. Är det vettigt med tanke på att detta är skyddsområde för Tullinge vattentäkt, där vi vet att en hel del föroreningar redan upptäckts så att vattenuttaget under en period har stoppats? 2. Kan du därför tänka dig att ge förvaltningen i uppdrag att se till att bråtet skyndsamt transporteras bort? Foto bifogas på sid 2. Anna-Marie Carlsson Mattias Franzén

11 Bilaga: Foto över bråtet längst med flygbana 33 i Tullinge

12 PROTOKOLLSUTDRAG 1[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Avtal Folkets Hus Hallunda (KS/2013:305) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till avtal med Folkets Hus Hallunda. Reservationer Samtliga ledamöter för (M), (FP), (KD) och (TUP) reserverar sig till förmån för ett gemensamt yrkande. Sammanfattning Kommunen har haft ett samarbetsavtal med Folkets Hus Hallunda som löpt under perioden till Samtal om ett nytt avtal påbörjades av den politiska ledningen under Diskussionerna har dragit ut på tiden och en överenskommelse har nyligen träffats med föreningen. Denna överenskommelse förutsätter kommunfullmäktiges godkännande. Avtalsperioden är 10 år vilket är detsamma som tidigare avtal. Det nya avtalet bygger i stor utsträckning på innehållet i det föregående avtalet. Bland de viktigaste förändringarna kan nämnas att bolaget ges möjlighet att utöka sin upplåning med 3 miljoner kronor, vilket också påverkar den rörliga ersättningen som baseras på föreningens räntekostnader. Vidare föreslås att den fasta ersättningen ska räknas upp med två procent per år från och med I avtalet finns nu inskrivet att föreningen ska amortera minst kronor per år och att man årligen ska redovisa hur uthyrningen av lokalerna fördelas mellan föreningslivet och kommersiella hyresgäster. Kommunens årliga ersättning till föreningen kan med nu gällande räntenivåer beräknas till cirka kronor per år. Detta belopp inryms i den budgetram som finns upptagen i ettårsplanen för 2013 för detta ändamål.

13 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:305 Kommunfullmäktige beslutade , 76 att återremittera ärendet. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Bakgrund Den politiska ledningen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ge en kort bakgrund till ärendet kring nytt avtal med Folkets Hus i Hallunda, vilket återremitterades av kommunfullmäktige vid sitt sammanträde i juni I återremissförslaget föreslås att avtalstiden ska förkortas till 3 år och att räntebidraget successivt ska avvecklas under en 3 års period. En kort historisk beskrivning I mitten av 1980-talet beslutade kommunen att stödja ett projekt för anordnande av samlingslokaler i Hallunda för föreningar och allmänhet. Kommunfullmäktige beslutade att gå i borgen för den slutliga finansieringen av projektet. Projektet byggde på att föreningen fick stöd från kommunen. I lokalerna inrymdes även lokal för bibliotek som förhyrs av kommunen. De första åren förhandlades storleken på ersättningen från kommunen varje år. Beloppet på detta bidrag låg inledningsvis runt 5 miljoner kronor. Under 1992 hamnade föreningen i ekonomiska svårigheter p.g.a den finansiella oro som då rådde. Kommunen tvingades mot den bakgrunden att stötta föreningen med bl.a. ytterligare lån för att undvika en konkurs. I det sammanhanget förhandlades ett långsiktigt samarbetsavtal fram mellan kommunen och föreningen med en löptid på 10 år. Avtalet byggde liksom det nuvarande förslaget på en fast driftersättning och en del som var kopplad till föreningens räntekostnader. Detta avtal godkändes av kommunfullmäktige Storleken på den totala ersättningen baserad på då gällande räntenivåer beräknades till cirka 4,8 miljoner kronor. Det första långsiktiga samarbetsavtalet löpte ut Med utgångspunkt från det tidigare gällande avtalet träffades då ett nytt avtal med föreningen med endast mindre justeringar. Den fasta ersättningen höjdes vid detta tillfälle från kronor till kronor. Den totala ersättningen uppgick för år 2004 till kronor. Förslag till nytt avtal Det senaste samarbetsavtalet löpte ut Förhandlingar om ett nytt avtal har förts under hösten 2012 och våren Från kommunens sida har vi önskat en tydligare uppföljning kring utnyttjandet av lokalerna samt att det lades fast en amorteringsnivå som ledde till att skulden minskades. Från föreningens sida har man bl.a. önskat en följsamhet med kostnadsutveckl-

14 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:305 ingen för det belopp som inte varit kopplat till räntekostnaderna. Därutöver har föreningen framfört behov av att skapa utrymme för att åtgärda de problem som funnits med takläckage. Folkets Hus verksamhet förutsätter ett stöd från kommunen om det ska fungera som en mötesplats för kommuninvånare och föreningsliv. När avtalet utformades bedömdes den aktuella konstruktionen kring räntekostnaderna som en rimlig fördelning mellan kommunen och föreningen. Med nuvarande låga räntenivåer innebär detta stöd en ersättning på kronor. Alternativet till denna konstruktion var vid tillfället för avtalets upprättande att ge ett högre fast bidrag till föreningen som täckte en viss del av räntekostnaderna. Detta hade under den gångna perioden varit ett sämre ekonomiskt alternativ för kommunen. När det gäller avtalstidens längd har denna varit 10 år i de båda tidigare avtalen. På denna punkt har det redan från början varit ett starkt önskemål från föreningen att få stabila och långsikta förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Verksamheten som bedrivs har en stark koppling till den fastighet som byggts för ändamålet. De lån som finns och som är kopplade till fastigheten bygger på mycket långa löptider. Det bedömdes därför att 10 år var en rimlig löptid för avtalet mellan kommunen och föreningen. Vår bedömning är att en avveckling av räntestödet skulle ha en stor ekonomisk betydelse för föreningen inte minst om räntorna skulle höjas de närmaste åren. Vi kan därför känna en stor osäkerhet kring att föreningen skulle klara en sådan försämring av intäkterna i sin verksamhet. Då kommunen borgar för föreningens lån skulle det kunna innebära ökade risker för att kommunen skulle behöva infria sitt borgensåtagande. Vill man minska ersättningen från kommunen bör detta bygga på en diskussion med föreningen där man tillsammans kommer fram till vad som är möjligt utan att det slår tillbaka på kommunen. Ett annat sätt att minska kommunens och föreningens kostnader vore att kommunen själv tog upp de lån som föreningen har och lånade ut motsvarande summa till föreningen. För närvarande uppgår föreningens lån till cirka 29 miljoner kronor. Vår bedömning är att räntenivåerna genom detta skulle kunna sänkas med 1-2 procent, vilket skulle ge en minskad räntekostnad på mellan kronor. Med det förslag till avtal som nu föreligger skulle detta kunna ge en minskad kostnad för kommunen på mellan kronor och kronor. Riskmässigt är det egentligen ingen större skillnad för kommunen då man i dag gått i borgen för dessa lån. Samtidigt innebär detta att kommunen indirekt får en starkare koppling till föreningen som kan göra det svårare att upprätthålla en självständig roll i förhållande till föreningen.

15 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[4] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:305 Yrkanden Jimmy Baker (M), Karin Pilsäter (FP), Stefan Dayne (KD) och Anders Thorén (TUP), bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att förslagen ställs mot varandra. Expedieras till: - Kommunfullmäktige

16 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 150 Avtal Folkets Hus Hallunda (KS/2013:305) Vi valde att, i juni, återremittera ärendet så att avtalet kunde omarbetas. Skälen till detta var: Det är för oss tveksamt att vi, med skattemedel, ska subventionera en aktör på det här sättet. När kommunen hyr sina lokaler i Tumba C, som t.ex. konsthallen och biblioteket, så står inte kommunen för två tredjedelar av centrumbolagets räntekostnader. Detsamma gäller även när kommunen hyr lokaler i exempelvis Hallunda C. Vi menar att Folkets Hus Hallunda bör få tillåtas vara en aktör som verkar på marknadsmässiga villkor, annars så får man en konkurrensfördel gentemot andra aktörer på marknaden. Vi vill därför fortfarande att avtalstiden bör kortas ner till tre år. Vi vill även att kommunens räntebidrag gradvis trappas ner, från två tredjedelar idag, till 0 % år om tre år. Vi anser inte att majoriteten har tillgodosett våra förslag till ändringar, vilket gör att vi måste ställa oss negativa till avtalet som sådant. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att avslå ärendet. Jimmy Baker (M) Karin Pilsäter (FP) Stefan Dayne (KD) Anders Thorén (TuP)

17 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 150 Avtal Folkets Hus Hallunda (KS/2013:305) Vi valde att, i juni, återremittera ärendet så att avtalet kunde omarbetas. Skälen till detta var: Det är för oss tveksamt att vi, med skattemedel, ska subventionera en aktör på det här sättet. När kommunen hyr sina lokaler i Tumba C, som t.ex. konsthallen och biblioteket, så står inte kommunen för två tredjedelar av centrumbolagets räntekostnader. Detsamma gäller även när kommunen hyr lokaler i exempelvis Hallunda C. Vi menar att Folkets Hus Hallunda bör få tillåtas vara en aktör som verkar på marknadsmässiga villkor, annars så får man en konkurrensfördel gentemot andra aktörer på marknaden. Vi vill därför fortfarande att avtalstiden bör kortas ner till tre år. Vi vill även att kommunens räntebidrag gradvis trappas ner, från två tredjedelar idag, till 0 % år om tre år. Vi anser inte att majoriteten har tillgodosett våra förslag till ändringar, vilket gör att vi måste ställa oss negativa till avtalet som sådant. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att avslå ärendet. Jimmy Baker (M) Lars Johansson (FP) Stefan Dayne (KD) Anders Thorén (TuP)

18 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:305 Referens Rolf Gustafsson Mottagare Kommunstyrelsen Beskrivning av bakgrunden för kommunens stöd till Folkets Hus i Hallunda Bakgrund Den politiska ledningen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ge en kort bakgrund till ärendet kring nytt avtal med Folkets Hus i Hallunda, vilket återremitterades av kommunfullmäktige vid sitt sammanträde i juni I återremissförslaget föreslås att avtalstiden ska förkortas till 3 år och att räntebidraget successivt ska avvecklas under en 3 års period. En kort historisk beskrivning I mitten av 1980 talet beslutade kommunen att stödja ett projekt för anordnande av samlingslokaler i Hallunda för föreningar och allmänhet. Kommunfullmäktige beslutade att gå i borgen för den slutliga finansieringen av projektet. Projektet byggde på att föreningen fick stöd från kommunen. I lokalerna inrymdes även lokal för bibliotek som förhyrs av kommunen. De första åren förhandlades storleken på ersättningen från kommunen varje år. Beloppet på detta bidrag låg inledningsvis runt 5 miljoner kronor. Under 1992 hamnade föreningen i ekonomiska svårigheter p.g.a den finansiella oro som då rådde. Kommunen tvingades mot den bakgrunden att stötta föreningen med bl.a. ytterligare lån för att undvika en konkurs. I det sammanhanget förhandlades ett långsiktigt samarbetsavtal fram mellan kommunen och föreningen med en löptid på 10 år. Avtalet byggde liksom det nuvarande förslaget på en fast driftersättning och en del som var kopplad till föreningens räntekostnader. Detta avtal godkändes av kommunfullmäktige Storleken på den totala ersättningen baserad på då gällande räntenivåer beräknades till cirka 4,8 miljoner kronor. Det första långsiktiga samarbetsavtalet löpte ut Med utgångspunkt från det tidigare gällande avtalet träffades då ett nytt avtal med föreningen med endast mindre justeringar. Den fasta ersättningen höjdes vid detta tillfälle från kronor till kronor. Den totala ersättningen uppgick för år 2004 till kronor. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post rolf.gustafsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

19 BOTKYRKA KOMMUN 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:305 Förslag till nytt avtal Det senaste samarbetsavtalet löpte ut Förhandlingar om ett nytt avtal har förts under hösten 2012 och våren Från kommunens sida har vi önskat en tydligare uppföljning kring utnyttjandet av lokalerna samt att det lades fast en amorteringsnivå som ledde till att skulden minskades. Från föreningens sida har man bl.a. önskat en följsamhet med kostnadsutvecklingen för det belopp som inte varit kopplat till räntekostnaderna. Därutöver har föreningen framfört behov av att skapa utrymme för att åtgärda de problem som funnits med takläckage. Folkets Hus verksamhet förutsätter ett stöd från kommunen om det ska fungera som en mötesplats för kommuninvånare och föreningsliv. När avtalet utformades bedömdes den aktuella konstruktionen kring räntekostnaderna som en rimlig fördelning mellan kommunen och föreningen. Med nuvarande låga räntenivåer innebär detta stöd en ersättning på kronor. Alternativet till denna konstruktion var vid tillfället för avtalets upprättande att ge ett högre fast bidrag till föreningen som täckte en viss del av räntekostnaderna. Detta hade under den gångna perioden varit ett sämre ekonomiskt alternativ för kommunen. När det gäller avtalstidens längd har denna varit 10 år i de båda tidigare avtalen. På denna punkt har det redan från början varit ett starkt önskemål från föreningen att få stabila och långsikta förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Verksamheten som bedrivs har en stark koppling till den fastighet som byggts för ändamålet. De lån som finns och som är kopplade till fastigheten bygger på mycket långa löptider. Det bedömdes därför att 10 år var en rimlig löptid för avtalet mellan kommunen och föreningen. Vår bedömning är att en avveckling av räntestödet skulle ha en stor ekonomisk betydelse för föreningen inte minst om räntorna skulle höjas de närmaste åren. Vi kan därför känna en stor osäkerhet kring att föreningen skulle klara en sådan försämring av intäkterna i sin verksamhet. Då kommunen borgar för föreningens lån skulle det kunna innebära ökade risker för att kommunen skulle behöva infria sitt borgensåtagande. Vill man minska ersättningen från kommunen bör detta bygga på en diskussion med föreningen där man tillsammans kommer fram till vad som är möjligt utan att det slår tillbaka på kommunen. Ett annat sätt att minska kommunens och föreningens kostnader vore att kommunen själv tog upp de lån som föreningen har och lånade ut motsvarande summa till föreningen. För närvarande uppgår föreningens lån till

20 BOTKYRKA KOMMUN 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:305 cirka 29 miljoner kronor. Vår bedömning är att räntenivåerna genom detta skulle kunna sänkas med 1-2 procent, vilket skulle ge en minskad räntekostnad på mellan kronor. Med det förslag till avtal som nu föreligger skulle detta kunna ge en minskad kostnad för kommunen på mellan kronor och kronor. Riskmässigt är det egentligen ingen större skillnad för kommunen då man i dag gått i borgen för dessa lån. Samtidigt innebär detta att kommunen indirekt får en starkare koppling till föreningen som kan göra det svårare att upprätthålla en självständig roll i förhållande till föreningen. Niclas Johansson Tf Kommundirektör Rolf Gustafsson Tf Ekonomichef