BREDBAND I SVERIGE 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BREDBAND I SVERIGE 2006"

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 15 juni 2006 PTS-ER-2006:22 ISSN BREDBAND I SVERIGE 2006 Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet

2

3 BREDBAND I SVERIGE 2006 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått uppdraget att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. I uppdraget ingår att bedöma hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt att uppskatta antalet abonnenter. Uppdraget har i huvudsak fullgjorts genom en enkätundersökning som gått till kommuner och operatörer som tillhandhåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang. Enkätundersökningens resultat redovisas i denna delrapport. Rapporten beskriver utbredningen av bredband och identifierar några problemområden som behöver närmare utredning PTS har också fått i uppdrag att identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet och dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Utredningen ska innehålla en internationell jämförelse och ett brett europeiskt perspektiv. Denna del av undersökningen kommer att redovisas i en slutrapport i samband med årsredovisningen för Rapporten har utarbetats av Eivor Westerblom, PTS. Medverkat har också Marlena Molak-Brindell, Jacob Rutberg, Mattias Viklund och Jan Boström, samtliga PTS. Stockholm i juni 2006 Marianne Treschow, Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 BREDBAND I SVERIGE 2006 Innehåll Sammanfattning...9 Summary Inledning PTS uppdrag Genomförande Den svenska IT-politiken Ett hållbart informationssamhälle för alla Lagen om elektronisk kommunikation Åtgärder för att öka den geografiska tillgängligheten Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Tekniker för bredbandsaccess Olika nivåer för att beskriva tillgänglighet till bredband Täckningsgrad Leveransklara bredbandsaccesser Faktiska abonnemang Operatörer som erbjuder bredbandsabonnemang Tillgängligheten till infrastruktur för bredband Utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet Utbredning av olika typer av nät Nationella stomnät Ortssammanbindande nät Områdesnät De statliga stödens betydelse för etablering av bredband Resultat från Länssamverkan Bredband och Sveriges och Kommuner och Landstings uppföljning Bråttom för kommuner och enskilda att söka stöd Nuläge och återstående problem på bredbandsmarknaden Tillgång till bredbandsaccess Konkurrens i hela landet Kopparnätets betydelse Förhoppningar på trådlöst bredband Öppna nät Slutsatser Stora skillnader mellan större och mindre orter Viktiga framtidsfrågor...56 Litteratur...58 Tabeller Tabell 1 Tabell 2 Andel tätorter med områdesnät i olika kommungrupper...37 Andel tätorter med områdesnät i olika tätortsstorlekar...39 Post- och telestyrelsen 5

6 BREDBAND I SVERIGE 2006 Figurer Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Uppskattning av antalet leveransklara xdslabonnemang...22 Antal privata kunder med Internetaccess via någon form av bredbandsaccess...24 Marknadsandelar för olika accessformer...24 Andel anslutningar till Internet med minst 2 Mbps...25 Andel av Internetanvändare med bredband, efter bostadstyp...25 Figur 6 Antal anslutningar för xdsl...26 Figur 7 Marknadsandelar kunder till Internet med bredbandsanslutning...27 Figur 8 Antal operatörer per kommun som tillhandahåller bredbandsabonnemang...28 Figur 9 IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet antal kilometer 2003 till Figur 10 Nätägandet baserat på nätens totala längd fördelat på olika ägarkategorier...32 Figur 11 Fiber- och radionätens ökning och utbredning i kilometer fördelat på olika ägarkategorier...32 Figur 12 Antal kommuner efter antal stomnätsaktörer...34 Figur 13 Antal operatörer som äger eller förfogar över stomnät, per kommun...35 Figur 14 Antal operatörer med ortssammanbindande nät per kommun...36 Figur 15 Antal operatörer med områdesnät per kommun...38 Figur 16 xdsl-täckning i glesbygd januari Figur 17 Antal xdsl-abonnemang januari Bilagor Bilaga 1 - Tabeller...61 Bilaga 2 - Kartor över stomnät Bilaga 3 - Förklaringar till använda begrepp och förkortningar Bilaga 4 - Förklaringar till använda regionindelningar Bilaga 5 - Hur ser enkäten ut? Bilaga 6 - Vilka har svarat på enkäten? Bilaga 7 - Hur stort statligt stöd får kommunerna Post- och telestyrelsen

7 BREDBAND I SVERIGE 2006 Sammanfattning Sammanfattning PTS uppdrag, enligt regleringsbrevet, är att redovisa utvecklingen av bredbandsutbygganden i landet. Uppdraget är till vissa delar återkommande mellan åren men det har utökats i 2006 års regleringsbrev. Liksom tidigare år ingår i uppdraget att göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt att uppskatta antalet abonnenter, vilket redovisas i denna delrapport. PTS ska också identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet och dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Utredningen ska innehålla en internationell jämförelse och ett brett europeiskt perspektiv. Denna del av undersökningen kommer att redovisas i en slutrapport i samband med årsredovisningen för Uppdraget att bedöma utbyggnadstakten och uppskatta antalet abonnenter har fullgjorts genom en enkätundersökning riktad till landets kommuner och bolag som tillhandahåller nätkapacitet och bredbandsabonnemang. Resultaten visar att möjligheten att få bredband alltjämt ökar. Täckningsgraden för kopparnätet, som är det nät som når flest användare, uppgår nu till ungefär 93 procent. Även om det finns täckning i nästan hela landet innebär inte det att alla hushåll samtidigt kan få bredband. Det beror på tekniska begränsningar som att exempelvis telestationer är otillräckligt uppgraderade. PTS bedömer att antalet leveransklara bredbandsaccesser uppgår till ungefär 2,5 miljoner. Det innebär att drygt hälften av landets hushåll omgående skulle kunna få bredband. Tillväxten i antal hushåll som faktiskt väljer att skaffa bredbandsabonnemang varit något större under 2005 jämfört med föregående år. Drygt 1,7 miljoner av hushållen har idag bredbandsabonnemang. Detta är en ökning med 40 procent under Anslutningar med minst 2 Mbps utgör nu drygt hälften av alla abonnemang, jämfört med 40 procent i december Undersökningen visar också att det finns ett tydligt samband mellan orters storlek och i vilken omfattning dessa har tillgång till olika former av accessnät för bredband. Orter med färre än 250 invånare har betydligt sämre tillgång till nät jämfört med större orter. Det finns således fortfarande områden och platser i landet som inte har tillgång till bredband eller som har få operatörer. Eftersom dessa områden ofta ligger i utpräglad glesbygd, där det saknas lönsamhet att bygga ut bredbandsnäten, är frågan om en sådan utbyggnad kommer att ske på marknadsmässig grund. Ett problem är att det idag är oklart vad som menas med god tillgång till bredband. Därför anser PTS att det behövs strategier och konkreta mål för den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Det behövs fortsatt utredning för att identifiera mål och vilka åtgärder skulle kunna vara aktuella för att tillgodose behovet av bredband i landets alla delar. Det gäller också hur förutsättningar för långsiktigt hållbar konkurrens kan åstadkommas i områden där parallelletablering av IT-infrastruktur saknas samt eventuella problem med öppenhet i näten vad det gäller lokala aktörers begränsning av tillgång till accessnätsinfrastrukturen. Mot bakgrund av att analys och åtgärder inom dessa områden i stora delar är beroende av varandra kommer PTS att närmare utreda de aktuella frågeställningarna. Post- och telestyrelsen 7

8

9 BREDBAND I SVERIGE 2006 Summary Summary PTS has been directed, under its Terms of Reference, to report on the development of the build out of broadband in Sweden. This assignment has to some extent been a recurrent task over the years but has been extended in the Terms of Reference for As in previous years, the assignment requires an assessment to be conducted of how rapidly the build out is progressing in various parts of Sweden and also for an estimate to be made of the number of subscribers, which are reported on in this preliminary report. PTS is also required to identify impediments regarding the establishment of infrastructure with high transmission capacity in all parts of Sweden and also to propose or implement measures where called for. The investigation should contain an international comparison and have a broad European perspective. A final report on this part of the survey will be presented in conjunction with the annual report for The assignment of assessing the rate of build out and estimating the number of subscribers has been completed through a questionnaire survey directed at the Swedish municipalities and companies that provide network capacity and broadband subscriptions. The result shows that the opportunities for obtaining broadband are continuing to improve. The level of coverage for the copper network, which is the network that reaches most users, now amounts to approximately 93%. Even though there is coverage in virtually all of Sweden, this does not mean that all households can obtain broadband at the same time. This results from technical restrictions such as for instance when telecommunications exchanges are not adequately upgraded. PTS estimates that there are in total 2.5 million broadband accesses that are ready for delivery. This means that just more than half of Sweden s households could obtain broadband immediately. The growth in the number of households who actually choose to acquire broadband subscriptions has been somewhat greater during 2005 compared with the preceding year. Just more than 1.7 million households currently have broadband subscriptions. This represents an increase of 40% during Connections with at least 2 Mbps now constitute at least half of all subscriptions, compared with 40% in December The survey also shows that there is a clear link between the size of districts and the extent to which these have access to various forms of access networks for broadband. Districts with less than 250 inhabitants have significantly poorer access to networks compared with larger districts. There are consequently still areas and places in Sweden that do not have access to broadband or have few operators. As these areas are often located in particularly sparsely populated areas, where it is unprofitable to build out the broadband networks, the question arises of whether the build out will occur on a market basis. One problem is that it is currently unclear what is meant by good access to broadband. Consequently, PTS considers that strategies and concrete goals are required for the future build out of broadband. Further investigation is required to identify goals and the measures that could possibly be applied to satisfy the need for broadband in all parts of Sweden. This also involves among other things how the preconditions for long-term sustainable competition can be achieved in areas where there is no parallel establishment of IT infrastructure and also possible problems with the openness of networks owing to restrictions by local Post- och telestyrelsen 9

10 BREDBAND I SVERIGE 2006 Summary stakeholders that effect the availability of the access network infrastructure. Considering the fact that the analysis and measures within these areas are to a large extent dependent on each other, PTS intends to investigate the issues involved in more detail. 10 Post- och telestyrelsen

11 BREDBAND I SVERIGE 2006 Inledning 1 Inledning 1.1 PTS uppdrag PTS har sedan 2001 haft regeringens uppdrag att följa utvecklingen och tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Regeringsuppdraget är till vissa delar ett återkommande uppdrag, men är för 2006 utökat. 1 Enligt uppdrag 3 i regleringsbrevet ska en delrapportering ske den 30 juni och en slutrapport i samband med årsredovisningen för PTS har valt att redovisa den kvantitativa delen av undersökningen, i föreliggande rapport, i juni I regleringsbrevet är denna del av uppdraget formulerat enligt följande: Post- och telestyrelsen skall beskriva och analysera utvecklingen av den fortsatta utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. En bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt en uppskattning av antalet abonnenter skall lämnas. Under hösten kommer PTS att arbeta vidare med den utökade delen av uppdraget, vars resultat kommer att presenteras i samband med årsredovisningen för Uppdraget är formulerat på följande sätt: Post- och telestyrelsen skall identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet och dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Rapporten skall innehålla en internationell jämförelse och ett brett europeiskt perspektiv. Jämfört med föregående års rapportering har PTS i år valt att fokusera mer på att lyfta olika problem på marknaden. Detta för att visa på behov av olika åtgärder för att främja en effektivt utbyggd IT-infrastruktur och god tillgång till bredband i hela landet. Vissa problem på marknaden berörs redan i denna delrapport medan en mer uttömmande probleminventering och förslag till åtgärder kommer att lämnas i slutrapporten, i samband med årsredovisningen Rapporten innehåller, liksom tidigare år, ett avsnitt om statliga stöd till bredbandsutbyggnaden. Eftersom Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Länsstyrelsernas samverkansorgan, Länssamverkan Bredband, gör studier inom detta område har denna del kortats ned och blivit mindre omfattande än tidigare år. 1.2 Genomförande Under våren 2006 har en uppföljning av enkäterna från skett genom att en ny enkätundersökning genomförts. Samtliga landets kommuner och operatörer som tillhandahåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang har fått ta del av och besvara en av PTS utskickad webbenkät. Frågorna i enkäten gällde omfattning och utbredning av IT-infrastruktur för bredband per den januari 2006, se bilaga 4. 1 Regeringsbeslut II 38 Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Post och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen 11

12 BREDBAND I SVERIGE 2006 Inledning Årets enkät har varit belagd med svarsplikt. Lagen om elektronisk kommunikation (EkomL) 8 kap. 1 p. 3 ger stöd för detta då uppgiftsinhämtningen rör ett klart definierat statistiskt ändamål (regeringsuppdrag). Materialet kan även komma att användas för marknadsbedömningar och beslut rörande betydande marknadsinflytande (SMP) samt för eventuella beslut rörande samhällsomfattande tjänster, EkomL, 8 kap. 1 p. 4 och 5-7. Svarsplikten har omfattat alla respondenter som är anmälningspliktiga enligt EkomL. Svarsfrekvensen för enkäten uppgår till totalt 91 procent. Fördelningen mellan bolag och kommuner uppgår till 87 respektive 96 procent. De bolag och kommuner som besvarat enkäten innehar enligt PTS bedömning minst 95 procent av den allmänt tillgängliga IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet i Sverige. För att visa på trender i utvecklingen har PTS valt att visa detta med tabeller och kartor där jämförelser görs mellan åren. I vissa kommuner och/eller tätorter har antalet operatörer minskat över tiden. Detta kan bero på konsolidering, att någon operatör inte längre bedriver verksamhet eller att någon respondent inte lämnat fullständigt svar. Vissa uppdateringar av föregående års data har gjorts då uppdaterad information har kommit PTS tillhanda, varför siffror som presenteras i denna rapport kan skilja sig åt jämfört med förra årets rapport. För den del av rapporten som rör vilken utbyggnad som skett med hjälp av statligt stöd har PTS tagit del av information från Länssamverkan Bredband och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I denna del av rapporten har PTS även haft kontakt med några Länsstyrelser, Statistiska Centralbyrån (SCB) samt Skatteverket. PTS har genom media och Internet samlat information om i övrigt aktuella händelser på området. Information har också hämtats in genom andra analyser som PTS genomfört samt litteraturstudier. Inför enkätutskicket har samråd skett med Näringslivets regelnämnd och Sveriges Kommuner och Landsting. 2 Vid samrådet har PTS redogjort för urvalet av uppgiftslämnare och tiden för genomförandet. Information har också lämnats om innehållet i frågeformuläret och att PTS beslutat att införa svarsplikt. För bearbetning och analys av enkätsvaren har PTS samarbetat med Jennifer Råsten vid NetLight Consulting AB. Webbenkäten har utformats i samarbete med Unified Dialogs AB. 2 Förordning /1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. 12 Post- och telestyrelsen

13 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken 2 Den svenska IT-politiken Detta kapitel beskriver de politiska målen för IT-infrastrukturen. Det övergripande IT-politiska målet är att Sverige skall vara ett hållbart samhälle för alla. Målet för tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av landet bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. De elektroniska kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Kommunikationerna skall vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. Sverige skall ligga i framkant i dessa avseenden. Det främsta medlet för att uppnå detta är att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens. Målet skall i första hand uppgås genom marknadens regi men för de delar av landet där de kommersiella förutsättningarna saknas finns möjlighet att söka olika former av statliga stöd. 2.1 Ett hållbart informationssamhälle för alla Riksdagen fastslog den 26 januari 2006 att det övergripande IT-politiska målet är att Sverige skall vara ett hållbart informationssamhälle för alla. 3 Det innebär att kvinnor och män, unga och gamla i alla delar av landet skall ges tillgång till modern IT-infrastruktur och samhällsnyttiga IT-tjänster för att förenkla vardagen och förbättra livskvaliteten. För att bättre precisera huvudmålet har man föreslagit tre delmål: 1. IT skall bidra till förbättrad livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag. 2. IT skall användas för att främja hållbar tillväxt. 3. En effektiv och säker fysisk IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet, bl.a. för att ge människor tillgång till interaktiva offentliga e-tjänster. Målformuleringen för delmål tre innebär i princip ett fullföljande av den förra IT-propositionens mål för tillgänglighet dvs. att hushåll och företag i alla delar av Sverige bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. 4 Utbyggnad av IT-infrastruktur bör i första hand ske i marknadens regi men staten har det övergripande ansvaret att se till att sådan infrastruktur finns tillgänglig i hela landet. IT-politiken bygger alltså på att det är marknaden som skall vara drivande för utvecklingen. Den offentliga sektorn har en roll i första hand som reglerare, upphandlare och föredöme. Bland åtgärderna kan nämnas 3 Prop. 2004/05:175, riksdagens betänkande 2005/06:TU4, riksdagsskrivelse 2005/06: Prop. 199/2000:86, riksdagens betänkande1999/2000:tu9, riksdagsskrivelse 1999/2000:256. Post- och telestyrelsen 13

14 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken 24-timmarsmyndigheten, demokratiutveckling, elektronisk handel, telemedicin och att med hjälp av IT-stöd utveckla och förnya hälso- och sjukvården. 2.2 Lagen om elektronisk kommunikation Lagen om elektronisk kommunikation 5 som skall vara teknikneutral trädde i kraft den 25 juli 2003 och ersatte den tidigare telelagen och lagen om radiokommunikation. Lagen utgår från EG-reglering och innebär att det numera finns ett gemensamt och harmoniserat regelverk för alla elektroniska kommunikationstjänster för alla länder inom EU. I propositionen till lagen 6 anges att målet för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. De elektroniska kommunikationerna skall; ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden, vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begränsningar samt att främja internationell harmonisering. Staten skall ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. 2.3 Åtgärder för att öka den geografiska tillgängligheten I Sverige finns en stor del glesbygd där utbyggnad inte bedöms komma till stånd utan att staten går in med statliga stöd. Exempel på satsningar är att kommunerna kan ansöka om stöd för områden där en utbyggnad inte bedöms komma till stånd på kommersiell grund. Stöd kan sökas för att förbättra tillgången till nationellt stomnät, ortssammanbindande nät, områdesnät och accessnät. 7 Genom de statliga bredbandsförordningarna ges kommunerna möjlighet att med stöd av statliga och egna medel initiera, planera och även etablera utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation på landsbygden. Ekonomiskt stöd lämnas till anläggande och förvärv av telenät samt till hyra av anslutning till telenät. I det stödberättigande underlaget får ingå kostnader för projektering, material, arbete, maskinhyra och dokumentering, men inte kostnader för utnyttjande av mark vid anläggande av telenät. För att kommunerna skall 5 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. 6 (Prop. 2002/03:110) Lag om elektronisk kommunikation, m.m. 7 Utveckling av IT-infrastrukturen en skrift om insatser för att öka tillgängligheten i hela Sverige; Näringsdepartementet. 14 Post- och telestyrelsen

15 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken kunna utnyttja de statliga stödmedlen måste, i enlighet med förordningarna om bredbandstöd, vissa villkor vara uppfyllda. Förordningarna anger att 50 procent av stödmedlen betalas ut när ett projekt är godkänt och resterande 50 procent stödmedel betalas ut när ett projekt är genomfört och slutredovisat. Villkor för att kommunerna skall kunna ansöka om stöden är att; de statliga stödmedlen i huvudsak används för utbyggnad av IT-infrastruktur för bredband i orter/områden med färre än 3000 invånare, kommunerna identifierar vilka områden som inte blir utbyggda genom marknadens försorg. Detta görs i de så kallade IT-infrastrukturprogrammen som skall godkännas av länsstyrelsen, kommunerna tillämpar ett öppet anbuds/upphandlingsförfarande så att man undviker att snedvrida konkurrensen på marknaden och att marknaden så långt som möjligt stimuleras att engagera sig i utbyggnaden, kommunerna genom avtal ställer krav på operatörer som erhåller offentliga stödmedel. Näten skall vara öppna för konkurrens och ha tillräcklig kapacitet, stöden avser åtgärder fram till och med Stöd för upprättande av IT-infrastrukturprogram Alla kommuner, oavsett om de är berättigade till stöd för bredbandsutbyggnad eller inte, har haft möjlighet att ta del av stöd för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Stöden gällde mellan år 2001 till 2004 och hade en total ram på cirka 31 miljoner kronor. 8 Stöd för nationellt stomnät Regeringen gav i augusti 2000 affärsverket Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ett stomnät med öppen ledning, tillgängligt för alla operatörer. Nätet skulle byggas på marknadsmässiga villkor och huvudorten i varje svensk kommun skulle få en svartfiberanslutning. Nedgången inom Telecombranschen i början av 2000-talet försvårade dock genomförandet av utbyggnaden och det tog längre tid än beräknat. Totalt har 215 av 290 kommuner anslutits till Svenska Kraftnäts stomnät, som skulle ha varit klart under För att komplettera denna utbyggnad har regeringen inrättat ett ekonomiskt stöd för stomnätsanslutningar. Den nätkapacitet som ansluts med stöd skall bestå av fiberoptiska kablar och stödet uppgår totalt sett till 400 miljoner kronor. 9 8 Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. 9 Förordning (2003:62) om stöd till kommuner för anläggande av anslutning till rikstäckande telenät. Post- och telestyrelsen 15

16 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken Uppdraget till Svenska Kraftnät har upphört och verket får numera på samma villkor som andra operatörer, konkurrera om uppdrag från kommunerna när dessa konkurrensutsätter stöden, dvs. när kommunerna med hjälp av de ekonomiska stöden upphandlar leverantörer av nät. Stöd för ortssammanbindande nät För de ortssammanbindande näten, som förbinder de större orterna i en kommun, finns ett ekonomiskt stöd som kommunerna kan söka (totalt 1,9 miljarder). 10 Detta stöd är tänkt att kompensera för avståndet mellan orterna och göra det lättare för marknaden att finansiera nätutbyggnaden i tätorter. Under 2005 vidtog regeringen en rad åtgärder som syftade till att statens utgiftstak inte skulle överskridas. 11 En av åtgärderna innebar att medel för utbyggnad av ortssammanbindande nät inte fick utnyttjas under I samband med budgetpropositionen för 2006 beslutades att 180 miljoner kronor skulle betalas ut under hösten 2005 och att resterande medel skulle vara tillgängliga senast under Stöd för områdesnät För att stimulera byggandet av spridningsnät inom orter och områden kan kommunerna få ekonomiskt stöd till utbyggnad av områdesnät (totalt 1,2 miljarder kronor). 14 Stöd för orter och områden där nätet är eftersatt Regeringen har omfördelat 500 miljoner kronor från accessnätsstödet till kommunernas bredbandsutbyggnad, se nedan. Stödet får användas för att etablera stomnät, ortssammanbindande nät och områdesnät på orter och i områden där nätet är eftersatt. 15 Övriga former av stöd för bredbandsutbyggnad Genom EU:s så kallade strukturfonder finns ytterligare möjligheter för kommuner i Sverige att söka bidrag för utbyggnad av IT-infrastruktur. Många av stödprojekten i Sverige delfinansieras både av svenska staten och av EU. För enskilda abonnenter finns en möjlighet att söka stöd för utbyggnad av accessnätet. 16 Stödet är utformat som en skattereduktion för en bredbandsanslutning som har kostat över kronor. Stödet ges till 50 procent av kostnaderna mellan och kronor och är alltså maximerat till kronor. Totalt har 1,1 miljarder kronor öronmärkts för detta stöd. 10 Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät. 11 Prop. 2004/05:1, budgetproposition för Regleringsbrev för länen/regionerna, Dnr N2004/10176/ITFoU. 13 Betänkande 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1, budgetproposition för Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. 15 Förordning (2004:619) om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter där telenätet är eftersatt. 16 Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele och datakommunikation. 16 Post- och telestyrelsen

17 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare 3 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Detta kapitel avhandlar de vanligaste teknikerna för bredbandsaccess, samt hur tillgängligheten ser ut för slutanvändare. Tillgängligheten diskuteras på tre nivåer, täckningsgrad, leveransklara bredbandsaccesser och faktiska abonnemang. Några intressanta iakttagelser är: att möjligheten för hushåll att ansluta sig till bredband har ökat med cirka 40 procent under Ökningen beror till stor del av kopparnät som uppgraderats till xdsl. att xdsl, som fortfarande är den dominerande accessformen, fortsätter att öka och nu har 63 procent av marknadsandelarna och totalt 2,2 miljoner anslutningar. att antalet hushåll med tillgång till bredbandsaccess sedan januari 2005 har ökat från 1,2 miljoner hushåll till 1,7 miljoner ett år senare, vilket innebär en ökning på 41 procent. Den snabbaste ökningen har skett för bredbandsaccesser på 2 Mbps eller mer. att den en vanligaste orsaken till att hushåll avstår från att beställa bredband är att det anses för dyrt samt att man inte använder Internet tillräckligt mycket. att boende i glesbygd, jämfört med boende i städer och storstadsregioner i större utsträckning har xdsl som accessform för sitt bredband. att närmare 30 procent av hushållen i glesbygd bor där bredband inte erbjuds jämfört med 20 procent av hushållen i storstadsregionerna. att förutsättningarna för konkurrens mellan operatörer har ökat. Nu har samtliga 290 kommuner fem eller fler operatörer som tillhandahåller abonnemang till slutanvändare vilket kan bero på en fortsatt hög ökningstakt för LLUB. att cirka hälften av landets kommuner uppger en täckningsgrad på mellan procent i kommunen. att 21 procent av hushållen i Sverige nu har bredbandsaccess via fiber ända fram till hemmet och Sverige behåller en bra position internationellt även om ökningen av abonnemang varit lägre i Sverige än i andra OECDländer. Med termen Internetanslutning med hög överföringskapacitet avser PTS en fast uppkoppling till Internet. Internetanslutning med hög överföringskapacitet till slutanvändare kan erbjudas via ett antal olika accessformer. De vanligaste formerna i Sverige i dag är anslutning via det traditionella accessnätet med xdslteknik, anslutning via kabel-tv samt övrig fast anslutning (fiber-lan). Övriga accessformer är bl.a. FWA (Fixed Wireless Access), WLAN (Wireless Local Area Network), PLC (Power Line Communication) och satellit. Post- och telestyrelsen 17

18 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Tillgängligheten till infrastruktur för bredband innefattar både nätutbyggnad och uppgradering av befintliga nät. I detta kapitel beskrivs olika former av nät som används för bredbandsaccess till slutanvändaren. Utbyggnaden av transportnät, som huvudsakligen sker med fiber och radio, beskrivs utförligt i kapitel Tekniker för bredbandsaccess Koppar Koppar är framförallt intressant som en accesslösning. Accessnätet är den sista biten av nätet ut till användarna, det vill säga förbindelsen mellan en telestation och en kund/abonnent. I accessnätet sker utbyggnaden av bredband främst genom uppgradering av telestationer till xdsl. Nya kopparledningar dras i mycket liten omfattning. Kabel-TV Ett alternativ till kopparaccessnätet är kabel-tv-nätet. Om en fastighet är ansluten till ett kabel-tv-nät kan detta uppgraderas till att även fungera för Internet, vilket kallas returaktivering. Returaktivering kräver dels viss ombyggnad i fastighetsnätet, dels att radio- och TV-uttag byts ut till uttag som även har anslutning för kabel- TV-modem samt att den centrala utrustningen i kabel-tv-näten, head-endutrustningen, uppgraderas. Fiber Optisk fiber är i dagsläget den tekniskt överlägsna lösningen. Ljussignaler i en optisk glasfiber kan överföra större mängder information per tidsenhet till lägre kostnad än något annat medium idag. Det är dock dyrt att bygga ut optisk fiber i accessnätet varför denna teknik framförallt används till att bygga ut transportnät. Många städer bygger idag vittförgrenade stadsnät med optisk fiber. I och med detta finns möjlighet att även ansluta flerfamiljshus och bostadsområden. Fiber dras då oftast inte in i varje bostad, utan fram till varje enhetsswitch och därefter via så kallad tp-kabel 17 till uttag i bostaden. Radio Trådlöst bredband erbjuds i dag främst till företag och enfamiljshus genom att operatören sätter upp en central basstation som slutanvändarna kopplar upp sig emot. I de flesta fall så kräver denna tjänst att man monterar upp ett radiomodem utomhus på taket eller på en mast vilket ger en relativt komplicerad installationsprocess. Den nya generation av system som nu kommer ut på marknaden stödjer i större omfattning användning av radiomodem placerade inomhus vilket möjliggör självinstallation av modemen på samma sätt som för xdsl och kabelmodem. I och med detta så kan man även utöver fast bredbandsuppkoppling erbjuda nomadisk/begränsat mobil bredbandsuppkoppling inom operatörens täckningsområde. 17 Definition, se bilaga Post- och telestyrelsen

19 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Stora förhoppningar har på senare år ställts till den teknik som i dagligt tal benämns WiMAX, då detta är den första standardiserade teknik för trådlöst bredband som fått utbrett stöd hos industri och operatörer. Med en allmänt erkänd standard förväntas de försäljningsvolymer som är en förutsättning för billig slutkundsutrustning uppnås. Vidare förväntas ökad konkurrens mellan leverantörerna ytterligare driva ned prisnivån på slutkundsutrustning. Den första generationens WiMAX-utrustning finns nu på marknaden, vilket förväntas leda till en ökad utbyggnadstakt för fast trådlöst bredband. För framtiden är det stora intresset inriktat på andra generationen WIMAX, mobil WiMAX som utlovas ge bättre prestanda, lägre priser och fullt stöd för mobilt bredband. Trådlösa lokala nätverk (Wireless Local Area Network, WLAN ), används för närvarande endast i begränsad omfattning för slutkundsaccess. Den vanligaste användningen är i dessa fall som hotspots på publika platser såsom tågstationer, hotell och kaféer. Det finns också en begränsad utbyggnad av fast trådlöstbredband baserad på WLAN-teknik. Den stora användningen för denna teknik är annars som trådlösa kontors- eller hemmanätverk. Satellit Satellit är en accessteknik som börjat erbjudas i Sverige och kan sägas vara under fortsatt utveckling. Idag erbjuder flera operatörer en hybridlösning med mottagning via parabolen för satellit-tv och sändning via vanligt telefonmodem. Inom en snar framtid förväntas flera satellitoperatörer erbjuda en komplett bredbandslösning via satellit. Denna teknik kan ses som ett komplement till de slutkunder som inte har tillgång till annan accessform. Priserna ligger betydligt högre än andra accessformer och även om de förväntas sjunka i framtiden kommer bredband via satellit att vara en nischmarknad. PLC, Power Line Communication Power Line Communication eller elnätskommunikation är en teknik som utnyttjar elkablarna för överföring av data. För att kunna använda elnätet till bredband krävs dels ett elnätsmodem mellan datorn och eluttaget, dels att den lokala transformatorstationen är försedd med modem samt uppkoppling till Internet. 18 Tekniken skulle rimligtvis kunna vara ett attraktivt alternativ till xdsl och fiber, men mycket få elbolag har satsat på PLC och elnätskommunikation har hittills inte etablerats i någon större omfattning i Sverige. 3.2 Olika nivåer för att beskriva tillgänglighet till bredband Tillgängligheten för slutanvändare kan diskuteras på olika sätt. PTS har valt tre nivåer för att beskriva den fysiska tillgängligheten för slutanvändare: Täckningsgrad Leveransklara bredbandsaccesser Faktiska abonnemang Med täckningsgrad avses den andel av hushållen och företagen inom ett område som kan erbjudas bredbandsabonnemang. Detta innebär inte att alla inom detta område samtidigt kan bli abonnenter på bredbandsabonnemang (leveransklara 18 Elnätskommunikation en teknisk marknadsrapport, 2003, PTS-ER-2003:40. Post- och telestyrelsen 19

20 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare bredbandsaccesser) då möjligheten att koppla in nya kunder kan vara begränsad av tekniska skäl. Antalet faktiska abonnemang visar hur många abonnenter som egentligen finns Täckningsgrad För att få en uppfattning om hur god täckning det är i olika regionala delar av landet har PTS i enkätundersökningen frågat kommunerna hur stor del av hushållen i den egna kommunen som har möjlighet att få anslutning med hög överföringskapacitet. Av de 274 kommuner som svarade är det endast fyra kommuner som har en täckningsgrad på mindre än 50 procent. Nära 50 procent uppger en täckningsgrad mellan procent. Hur stor täckningsgrad respektive kommun har redovisas i bilaga 1, tabell 8. Nedan redovisas täckningsgraden för olika tekniker. De redovisade täckningsgraderna skall dock inte jämföras mellan olika tekniker då det kan vara stora skillnader mellan vilka åtgärder som krävs för att uppgradera de olika näten. På grund av överlappning mellan olika tekniker bedöms täckningen totalt sett i landet vara ungefär 95 procent. Koppar Täckningsgraden för kopparnätet, vilket är det nät som kan erbjuda flest anslutningar i Sverige, uppgick vid årsskiftet 2005/2006 till 93 procent. 19 Detta är en ökning med tre procentenheter sedan april 2005 och innebär att 93 procent av de fasta telefonikunderna är anslutna till telestationer där det finns bredbandsnoder (DSLAM 20 ) installerade. Detta betyder inte att DSLAM-kapacitet finns installerad för 93 procent av alla kunder. Kabel-TV Den näst vanligaste accessformen är bredband via kabel-tv-nätet. Drygt 2,1 miljoner hushåll har tillgång till kabel-tv-mottagning, vilket motsvarar cirka 60 procent av Sveriges hushåll. Alla dessa 60 procent är dock inte returaktiverade vilket krävs för att nätet skall vara leveransklart för bredband. De två största kabel-tv-operatörerna är Com Hem och UPC, dessa har tillsammans 1,7 miljoner anslutna hushåll 21 varav 75 procent redan är returaktiverade och 88 procent har möjlighet till returaktivering och därmed bredband via kabel-tv-nätet 22. Fiber Även för den tredje dominerande accessformen, fiber-lan, gäller att täckningsgraden skiljer sig något från antalet tekniskt leveransklara bredbandsaccesser då accessnätet kan vara begränsat med hänseende på hårdvara såsom routrar och switchar. PTS bedömer att täckningsgraden för fiber-lan ligger nära antalet leveransklara bredbandsaccesser, se vidare avsnitt Enligt uppgift från TeliaSonera AB, maj Definition, se bilaga Radio och TV-verket, Medieutveckling Enligt uppgift från Com Hem och UPC Post- och telestyrelsen

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna Post- och telestyrelsen smp@pts.se Sidnr 1 (6) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2012-01-17 11-9306, 11-9313 Remiss av PTS PM Substitutionsanalys:

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

IT-infrastrukturen i Sverige, 2001

IT-infrastrukturen i Sverige, 2001 DATUM RAPPORTNUMMER 1 mars 2002 PTS-ER-2002:5 ISSN 1650-9862 Dnr 01-8703 IT-infrastrukturen i Sverige, 2001 Uppnås målet om tillgänglighet? IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län

Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona. Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Dialogmöte 17 november 2014 Karlskrona Blekinge Kalmar Kronoberg & Skåne län Arbete med mobiltäckning Rättigheter, förväntningar och var är vi idag? Christa Ahlenblom Christian Höglund PTS Post- och telestyrelsen

Läs mer

2001-08-15 01-8703. IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse

2001-08-15 01-8703. IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse DATUM DIARIENUMMER 2001-08-15 01-8703 IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse Augusti 2001 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Uppdrag... 5 2.2 Tidigare

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om alternativa accesstekniker, den 18 februari 2015

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om alternativa accesstekniker, den 18 februari 2015 Minnesanteckningar från Villagruppens möte om alternativa accesstekniker, den 18 februari 2015 Deltagare Vid mötet deltog, utöver deltagare från Bredbandsforums villagrupp, representanter för aktörer som

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK? Hej! Det har kommit in en massa frågor till BIK (Bredband i Kungälv Ekonomiska förening) avseende bredbandsutbyggnaden med fiber i Kungälvs kommun. Jag har satt ihop en information om lite av varje. Jag

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020 BILAGA 1 Datum Sida 2013-04-26 1(12) Konsumentmarknadsavdelningen Oscar Holmström 073-640 58 17 oscar.holmstrom@pts.se 1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

ISP på landsbygden. Information på Internetdagarna 2003-10 - 08. Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo

ISP på landsbygden. Information på Internetdagarna 2003-10 - 08. Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo ISP på landsbygden Information på Internetdagarna 2003-10 - 08 Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo Agenda Bakgrund Teleservice Bredbandstäckning Infrastruktur Tjänster Ekonomi Konkurrens

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad?

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Stöd till passiv infrastruktur genom EU-kommissionens gruppundantag Projektet mindre än 10 miljoner euro Saknas 3G respektive avancerade trådlösa accessnät

Läs mer

Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16. Stefan Hedin Ordförande

Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16. Stefan Hedin Ordförande Bredband i Framtiden Sjöbo 2011-09-16 Stefan Hedin Ordförande Stadsnäten i Sverige Nästan 50% av fibernäten i Sverige drivs av Stadsnäten 85% av Stadsnäten är kommunalt ägda Viktiga kunder: Operatörer

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Kartläggning av IT-infrastruktur i Örebro län www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2009:53 260}) Innehåll 1. Sammanfattning... 4 2. Organisation av arbetet... 5 Arbetsgrupp... 5 3. Bakgrund... 5 4. Avgränsning...

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län. Författare: Maarit Nurkkala 2011:15

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län. Författare: Maarit Nurkkala 2011:15 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Författare: Maarit Nurkkala 2011:15 Titel: Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? PM Datum 2012-01-17 Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Läs mer

Jordbruks verket. 20i3-01- 2 9 013-45'5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem

Jordbruks verket. 20i3-01- 2 9 013-45'5. O Nej IX] ADSL. D Internet via telefonmodem Jordbruks verket PROJEKTSTÖD Bilaga nr 3 - marknadsanalys för stöd till bredband och samtycke till medfinansiering från PTS Du ska använda blanketten för att redovisa din marknadsanalys när du söker stöd

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Dalarnas län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Dalarnas län Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Dalarnas län Författare: Joakim Holback 30 maj -2012 Förord Enligt regleringsbrevet för 2012 ska Länsstyrelsen verka för att målen i regeringens

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt - med samma kvalitet, likvärdigt pris och bättre Internetuppkoppling Björn Berg, Informationsansvarig, TeliaSonera 1 2 Teknikskifte på landsbygden Delar av det

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

levererar bredband direkt hem till dig

levererar bredband direkt hem till dig levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer