TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1. 2011-05-26 Dnr 725-2011"

Transkript

1 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Åkerström Christina Westman Kommunstyrelsen Budgetuppföljning och prognos för Östersunds kommun 2011 Kommunens styrelser/nämnder, bolag och kommunalförbund har redovisat hur verksamhet och ekonomi bedöms utvecklas under Kommunens budgeterade resultat i årsbudget 2011 uppgår till 30 miljoner kronor. Per sista april redovisar kommunen ett resultat på 43 miljoner kronor. Det beräknade resultatet per sista december är 83 miljoner kronor dvs ett överskott jämfört med budget om ca 53 miljoner kronor. Kommunens verksamheter prognostiserar per sista december ett resultat med ca 2 miljoner kronor och finansförvaltningens resultat förväntas också bli ett plusresultat med 81 miljoner kronor. Det högre resultatet beror framförallt på ökade skatteintäkter med 40 miljoner kronor och ökade intäkter för fastighetsavgifter med 2 miljoner kronor. Uppjusteringen av skatteintäkterna är en följd av högre utfall i 2010 års taxering och en viss uppjustering av skatteunderlagsprognoserna för 2010 och Utdelning under detta år från Vestibulum AB med 40 miljoner kronor påverkar också resultatet positivt. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Nämndernas, Utförarstyrelsens, Förbundens och bolagens rapporter, Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Miljö- och samhällsnämndens begäran om tilläggsanslag med kronor för ökade kostnader i samband med utbrottet av Cryptosporidium godkänns och anslaget finansieras ur kommunens rörelsekapital. 2. Utförarstyrelsen teknisk förvaltning får tilläggsanslag för finansiering av åtgärder på Storsjöbadet upp till 5 miljoner kronor. 3. Överförmyndaren beviljas kronor i tilläggsanslag och anslaget finansieras ur kommunens rörelsekapital. 4. Kultur- och Fritidsnämndens begäran om tilläggsanslag som ramkompensation för elprisökningar med kronor avslås. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

2 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr miljoner kronor av det förbättrade resultatet skuldförs för eventuella åtaganden för åtgärder i den fastighet som ägs av Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek. 6. Vård- och omsorgsnämnden uppmanas vidta kraftfulla åtgärder för att klara budget 2011 och vid årets slut redovisa en ekonomi i balans. 7. De nämnder och styrelser som i sina prognoser redovisat risk för budgetunderskott uppmanas vidta åtgärder för att vid årets slut redovisa en ekonomi i balans års budgetramar justeras med anledning av nya beräkningar för faktiska kostnader för kapitaltjänst. Ökad budgetram beslutas för miljöoch samhällsnämnden med kronor och minskad ram för kultur- och fritidsnämnden med kronor. Det totala beloppet på kronor finansieras genom ökade intäkter internränta verksamhet med kronor och budgeterade avskrivningar verksamhet med kronor. 9. Budgeterad investeringsram på 125 miljoner kronor för Arenan överförs från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. 10. Det av kommunfullmäktige antagna personalmålet för 2011 gällande medelvärdet av genomförd medarbetarundersökning stryks då något medelvärde inte finns utan är samma mått som nöjdmedarbetarindex. 11. Kommunfullmäktiges antagna mål om flyktingars sysselsättning för % av flyktingarna i åldern år med uppehållstillstånd arbetar, praktiserar eller studerar efter avslutad introduktionstid ska gälla även Kommunstyrelsens redovisning av frågan om etablering av tankställe för fordonsgas godkänns 13. Rapporterna Östersunds kvalitet i korthet och Samlat resultat godkänns och nämnder/styrelser får i uppdrag att fortsätta utveckla de kvalitativa aspekterna i styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. 14. Upprättad budgetuppföljning och prognos per 30 april godkänns och läggs till handlingarna. Bakgrund Enligt kommunens uppföljningsrutiner har samtliga nämnder och styrelser, kommunägda bolag samt de kommunalförbund som kommunen är medlem i att göra en uppföljning av sin budget per april och augusti. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

3 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Budgetuppföljning och prognos Den kommunala verksamheten beräknas redovisa ett positivt resultat med 1,7 miljoner kronor, vilket är 0,5 miljoner lägre än budgeterat. Barn- och utbildningsnämnden, valnämnden, kommunrevision, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nollresultat det vill säga förväntar sig ha en ekonomi i balans. Miljö- och samhällsnämnden prognostiserar ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Underskottet hänför sig till extrakostnader i samband med utbrottet av parasiten Cryptosporidium med kronor, ökade kostnader för kapitaltjänst med 1,3 miljoner kronor samt ökade hyreskostnader med kronor. Dessutom har kostnaderna för väghållningen ökat med kronor på grund av ökningar av bränslepriset. Miljö- och samhällsnämnden bedömer att de kommer att ha ett nollresultat om de får kompensation 2011 för ovanstående uppräknade poster. Kommunledningsförvaltningen anser att nämnden bör få kompensation för de kostnader nämnden haft för provtagning mm vid hantering av Cryptosporidium i kommunens vatten. Vidare gör kommunledningsförvaltningen en i samband med budgetuppföljningen reviderad beräkning av kostnader för kapitaltjänst där nämnden bör få täckning för sina kostnader. Nämnden förväntas för övrigt vidta de åtgärder som krävs för att nämndens ekonomi ska vara i balans vid årets slut. Utförarstyrelsen teknisk förvaltning har erhållit resultatkrav på 2,4 miljoner kronor. Utförarstyrelsen teknisk förvaltning prognostiserar ett resultat på 1,9 miljoner kronor det vill säga 0,5 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet. Utförarstyrelsen redovisar att det finns osäkerheter om omfattning av skador på Storsjöbadet. Den utredning som blev klar i början av maj visar på skador både på befintlig byggnad och på den nya påbyggnaden. I nuläget finns ingen exakt bedömning framtagen av vad åtgärderna kostar men att de uppskattas bli mellan 3-5 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det finns osäkerheter om kostnadsutveckling för åtgärder på Storsjöbadet och föreslår kommunfullmäktige att utförarstyrelsen teknisk förvaltning erhåller utökad ram för finansiering av åtgärder upp till 5 miljoner kronor. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett prognostiserat underskott med 6 miljoner kronor. Underskottet hänförs till ökade kostnader för äldreomsorgen med 5 miljoner kr där antalet personer med hemtjänst har ökat kraftigt, för LSS med 3 miljoner kr där kostnadsökningen avser start av nya boenden, för viten med 3 miljoner kr från socialstyrelsen medan den egna verksamheten uppvisar ett överskott på 5 miljoner kr. Nämnden beslöt den 15 mars 2011 om en åtgärdsplan för att säkerställa att nämnden uppnår en ekonomi i balans. Planen innehåller ett antal aktiviteter som följs upp och redovisas till nämnden. Kommunledningsförvaltningen föreslår till kommunfullmäktige att nämnden ska vidta kraftiga åtgärder för att verksamheten ska komma ner i den budgetram man tilldelats från fullmäktige. Överförmyndaren har redovisat överskridande av kostnader under de senaste åren och har flera år fått tilläggsanslag för detta. Motsvarande ramökning Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

4 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr har dock ej budgeterats varför prognosen för 2011 ånyo pekar på ett överskridande om ca 0,6 miljoner kronor. Avvikelsen beror på ökad ärendemängd med ökad komplexitet och arvodenas storlek. Överförmyndaren föreslås få tilläggsanslag med kronor. I budgetdirektiven 2012 så ligger en utökning av överförmyndarens budget med 1 miljon kronor. Kultur- och Fritidsnämnden begär i samband med budgetuppföljningen i april tilläggsanslag som ramkompensation med kronor för ökade elpriser. Nämnden föreslås vänta till budgetberedningen då frågan prövas i samband med 2012 års budgetarbete. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ingen nämnd/styrelse får justering av anslag för elpris vid denna uppföljning. Kommunstyrelsen har budgeterat en lönebuffert på 12 miljoner kronor (motsvarande 0,7 %) för eventuella löneökningsbehov utöver ramuppräkningar på 2 %. Utifrån tecknade centrala avtal och lokala lönepolitiska ställningstaganden beräknas löneökningsnivån 2010 uppgå till cirka 2,35 %. I de direkta förhandlingarna kan emellertid smärre justeringar komma att ske, vilket innebär att viss osäkerhet fortfarande råder om utfallet. Om resultatet av löneöversynshandlingarna skulle bli ett utfall på 2,35 % uppkommer ett överskott/resultat på 3,5 miljoner kronor. Budgetuppföljning finansförvaltningen Den största avvikelsen i budgetuppföljningen finns inom finansförvaltningen. Skatteintäkterna beräknas bli 40 miljoner kronor högre än budgeterat. Budgeterade skatteintäkter för 2011 baseras på den skatteunderlagsprognos som Sveriges Kommuner och Landsting upprättade i oktober Utfallet för skatteintäkterna 2011 påverkas på olika sätt av tre års skatteinkomster genom taxeringsutfall, prognoser och slutavräkningar. I december 2010 var 2010 års taxering, som avser 2009 års skatteinkomster, klar. Taxeringen innebar för vår kommun högre skatteintäkter med 8,5 miljoner kronor för Dessutom påverkar det 2011 års taxering positivt med 41 miljoner kronor, samt kommer troligen även att påverka 2011 års inkomster som taxeras år Allt detta regleras i en s k slutavräkning till kommunen. Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från SKL iden 3 maj 2011 görs därför en uppjustering av skatteunderlagsprognosen för 2011, avseende taxeringarna 2010 och Orsaken till denna revidering/slutavräkning är den återhämtning som gjorts efter den s k finanskrisen. Förutom förändringen i rena skatteintäkter erhålls även den uppräkning som erhålls i det s k skatteutjämningssystemet genom den s k avräkningen. I utjämningssystemet beräknas beloppen av hela landets skattekraften, inte bara i Östersunds kommun. Det förbättrade skatteunderlaget är till en del redan känt och beaktat i gällande baskalkyl. Utdelning från Vestibulum AB sker med 40 miljoner kronor och påverkar finansförvaltningens resultat. Utdelningen avser tidigare fastighetsförsäljning och är en engångspost. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

5 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kostnader för kapitaltjänst I samband med prognosarbetet har kommunledningsförvaltningen gjort reviderade beräkningar för slutliga kapitaltjänstkostnader med hänsyn till verklig investeringsnivå. Den ändrade beräkningen innebär ett behov av en teknisk justering av berörda nämnders budgetramar som finansieras inom kommunens rörelsekapital. Investeringar De budgeterade investeringarna för 2011 uppgår till 504 miljoner vilket är ca 314 miljoner kronor högre än föregående års utfall. Prognosen pekar på lägre investeringsnivå med 170 miljoner kronor än budgeterat. I kommunens investeringsbudget har 125 miljoner kronor funnits avsatta till arenainvesteringar I slutet av april godkände kommunfullmäktige arenautredningen och har avsatt totalt 250 miljoner kronor i investeringsbudgeten till den nya arenan. Investeringsramen på 125 miljoner kronor för arenan föreslås föras från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. Detta med anledning av att det är kommunstyrelsens finansutskott förstärkt med presidiet för kultur- och fritidsnämnden som utgör ledningsgrupp för projektet. Uppförandet av arenan är försenat så per sista december förväntas projektets kostnader uppgå till ca 11 miljoner kronor. Kommunens bolag De kommunägda bolagen prognostiserar ett resultat på 281 miljoner kronor. Med det förväntade resultatet uppnår alla bolagen utom Östersundsbostäder AB det avkastningskrav som Östersunds kommun har i sina ägardirektiv. Revidering av kommunfullmäktiges antagna personalmål för 2011 Personalmålet - Det totala medelvärdet av genomförd medarbetarundersökning ska förbättras jämfört med 2010 föreslås utgå eftersom något medelvärde inte finns utan det är samma mått som nöjdmedarbetarindex. Kommunfullmäktiges beslut om mål om flyktingars sysselsättning för 2010 Integrationsservice hade 2010 ett mål att 50 % av flyktingarna i åldern år med uppehållstillstånd arbetar, praktiserar eller studerar efter avslutad introduktionstid. Då förändringar i ansvar förelåg beslutades aldrig detta mål gälla för Så i samband med budgetuppföljningen föreslås nu målet gälla även för Uppföljning av förskolans beläggning Kommunstyrelsen har beslutat att det ska lämnas redovisning av placerade barn, tillgängliga platser och efterfrågenivån i förskolan enligt kommunledningsförvaltningens månatliga uppföljning. Redovisningen ska lämnas i samband med budgetuppföljningar och bokslut. Antalet barn i förskoleverksamhet är på några barn när detsamma som föregående år. Andelen inskrivna barn har legat konstant på 91 % av samtliga som har fyllt 1 år och därigenom kan ge föräldrarna rätt att erhålla barnomsorg. Antalet tillgängliga platser har varit fler 2011 jämfört med I april fanns 80 platser av totalt platser på 172 avdelningar, att placera barn på resterande del Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

6 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr av terminen I april 2010 fanns 65 platser. Redovisning med kommentarer finns i bilaga 4. Etablering av tankställe för fordonsgas Ett av kommunstyrelsens inriktningsmål är att kommunen ska ha en god försörjning av biogas för fordon med ett preciserat effektmål att det ska finnas två tankställen i kommunen. Nya konkurrenslagstiftningen begränsar kommunernas möjligheter att agera på marknaden i frågor som ankommer på näringslivet. Kommunstyrelsen beslutade den 3 november 2009 att utreda marknadens intresse och förutsättningar för att etablera ett tankställe för gas i Östersund. Den 8 juni 2010 godkände kommunstyrelsen en överenskommelse med Länstrafiken om att kommunen ska garantera tillgång till biogas i tillräcklig omfattning för fem gasbussar inklusive reservgas i form av naturgas. Kommunen ska också enligt avtalet se till att Stadsbussarna kan tanka bussarna i direkt anslutning till depån i Odenskog. Dialog pågår nu med ett företag att etablera ett tankställe i anslutning till nuvarande bussgarage. En förutsättning för bolagets intresse var att kommunen snabbt redovisade en långsiktig viljeförklaring kring satsning på biogas för fordonsgas. Kommunstyrelsen beslutade därför den 23 mars 2011 att avge en viljeyttring att biogas för drift av stadsbussar är ett strategiskt drivmedel vid kommande upphandling av stadstrafik och krav på biogas ska ingå i kommande upphandling. Man beslutade också att kommunen är beredd att genomföra investering i grundläggande infrastruktur för tankställe i Odenskog för ett belopp upp till 2 miljoner kronor att finansieras via arrendeavgift. Utförarstyrelsens investeringsram bör justeras med dessa två miljoner. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att fullmäktige godkänner kommunstyrelsens hantering av biogasfrågan. Ramavtalstrohet Kommunens ramavtalstrohet har mätts i samband med budgetuppföljningen. Målet på troheten är, som tidigare år, satt till 95 % för kommunen som helhet och uppmätt värde blev 97 %. En förvaltning låg strax under målvärdet. Förvaltningen hamnade på 94 % och har till kommunledningsförvaltningen kommenterat avvikelsen och lämnat åtgärdsförslag. Slutsummering Sammanfattningsvis redovisar verksamheterna i stort sett ett resultat enligt budget. Det ekonomiska resultatet vid årets slut beräknas bli ca 80 miljoner vilket är ca 50 miljoner högre än den budget som fullmäktige beslutade om i december Förklaring till resultatförbättringen är dels att kommunens skatteintäkter 2011 förväntas bli ca 40 miljoner högre än budget och dels utdelning från Vestibulum AB med 40 miljoner. Den utdelningen avser tidigare fastighetsförsäljning och är en engångspost. Av det förbättrade resultatet har fullmäktige redan använt 13 miljoner genom att i mars bevilja tilläggsanslag till vård och omsorgsnämnden och att 18 miljoner nu föreslås användas för bland annat ökat fastighetsunderhåll vid Storsjöbadet och Länsbiblioteket. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

7 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kommunens investeringsnivå beräknas bli ca 170 miljoner lägre än budgeterat, främst på grund av försening av byggnation av nya arenan. Genom den lägre investeringsnivån och det förbättrade resultatet behöver inte kommunen låna lika mycket pengar som det är budgeterat. Detta medför att framtida räntekostnader sjunker med ca 2 miljoner per år, jämfört med de beräkningar som gjorts i flerårsbudgeten för Förbättringen inom svensk ekonomi ger ökade skatteintäkter även kommande år med ca 30 miljoner, 2013 med ca 35 miljoner och 2014 med ca 40 miljoner. Utifrån detta når kommunen ett nollresultat för 2012, vilket betyder att intäkterna beräknas täcka verksamheternas kostnader, dvs att kommunen klarar det lagstadgade balanskravet. Målet god ekonomisk hushållning innebär att det, förutom att täcka verksamheternas driftkostnader, ska finnas pengar för att även finansiera en normal årlig investeringsvolym med skattemedel. För att nå målet saknas i nuläget 60 miljoner kronor 2012, och ytterligare 30 miljoner 2013 och Under treårsperioden således 90 miljoner kronor, utifrån de prognoser som finns i dag. I bilaga till detta ärende redovisas sammandrag av Östersunds kommuns prognostiserade resultat, budgetavvikelser, investeringar, utfall för personalekonomiska mål, kommunens synpunktshantering, beläggningen i förskolan och rapporterna Östersunds kvalitet i korthet och Samlat resultat KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen, teknisk förvaltning, vård- och omsorgsförvaltningen, överförmyndarens kansli, kultur- och fritidsnämndens kansli och redovisningschef Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

8 ÖSTERSUNDS KOMMUN - Delårsbokslut/prognos Bilaga 1 Driftredovisning Budget 2011 Delårsbokslut Prognos 2011 Utförarstyrelsen/Serviceförvaltningen - 0,2-0,2 Utförarstyrelsen/Teknisk förvaltning - 3,3 1,9 Barn- och utbildningsnämnd - 9,9 - Miljö- och samhällsnämnd - - 0,0-2,0 Vård- och omsorgsnämnd - - 0,5-6,0 Kommunstyrelse/Kommunledningsförvaltning - 11,1 8,6 Revision - 0,5 - Kultur- och fritidsnämnd - 0,8 - Socialnämnd - 0,5 - Valnämnd - 0,1 Överförmyndare - - 1,6-0,6 Summa verksamhet - 24,3 1,7 Finansiering 18,1 19,1 81,3 Totalt 18,1 43,3 83,0 Investeringsredovisning Budget 2011 Delårsbokslut Prognos 2011 US/Serviceförvaltningen 4,0 0,2 4,0 US/Teknisk förvaltning 277,2 54,2 240,6 Barn- och utbildningsnämnd 10,1 1,3 10,1 Miljö- och samhällsnämnd 49,8 1,9 40,7 Vård- och omsorgsnämnd 5,3 1,1 5,3 KS/Kommunledningsförvaltning 142,4 0,8 18,4 Kultur- och fritidsnämnd 14,0 0,1 14,0 Socialnämnd 1,2 0,1 1,2 504,0 59,9 334,3 Exploateringsredovisning Budget 2011 Delårsbokslut Prognos 2011 Utgifter - 24,5-3,4-16,4 Inkomster 20,5 1,4 8,3 Resultat 2,9-2,9

9 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Budget 2011 Delårsbokslut Prognos 2011 Verksamhetens intäkter 743,8 237,9 743,8 Verksamhetens kostnader , , ,0 Avskrivningar - 136,3-42,1-132,0 Verksamhetens nettokostnader ,6-935, ,2 Skatteintäkter 2 303,7 781, ,6 Generella statsbidrag och utjämning 585,9 196,1 588,2 Finansiella intäkter 8,5 2,9 46,1 Finansiella kostnader - 13,4-1,2-7,7 Resultat för extraordinära poster 18,1 43,3 83,0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 18,1 43,3 83,0 Kommunens ursprungliga budget var 30,3 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden har beviljats tilläggsanslag med 12,2 mnkr. KASSAFLÖDESANALYS Budget 2011 Prognos 2011 Löpande verksamhet Årets resultat 18,1 83,0 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster 144,1 142,4 Kassaflöde från löpande verksamhet 162,2 225,4 Förändring i rörelsekapitalbindning Förändring kortfristiga skulder - - Förändring kortfristiga fordringar ,0 Förändring förråd - - Förändring i exploateringstillgångar - 0,9 Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalbindning ,1 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar - 504,0-334,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,8 3,8 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar - 24,5-16,4 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 20,5 8,3 Kassaflöde från investeringsverksamhet - 504,2-338,6 Finansieringsverksamhet Upptagna lån 333,8 150,0 Amortering på lån - - Ökning av långfristiga fordringar - - Minskning av långfristiga fordringar 4,5 4,5 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 338,3 154,5 Förändring i kassaflöde - 3,7-28,8 Likvida medel vid årets början 207,9 46,0 Likvida medel vid periodens slut 204,1 17,2

10 1 Uppföljning av Östersunds kommuns personalpolitiska mål Bilaga 2 Budgetuppföljningen per 30 april 2011 innehåller uppföljning av personalpolitiska mål. Uppgifterna gällande sjukfrånvaro avser perioden 1 januari mars 2011 och övrig personalstatistik per 31 mars. 1.1 Kommunövergripande personalpolitiska mål Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 6 %. Under perioden 1 januari mars 2011 var sjukfrånvaron 6,7 procent. Det är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med motsvarande period i fjol. Om sjukfrånvaron under resterande del av året ligger på samma nivå som under 2010, antas utfallet bli 6,3 procent. Arbetet med att förebygga arbetsrelaterad sjukfrånvaro pågår ute i förvaltningarna inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den tydliga rehabiliteringsprocessen och rutinen tidig återgång förväntas bidra till fortsatt sänkt sjukfrånvaro och bedömningen är att målet kommer att uppnås på årsbasis. Sjukfrånvaro i procent per förvaltning 1 januari - 31 mars Barn- och utbildningsförv Kommunledningsförv Samhällsbyggnad Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Teknisk förvaltning Vård- och omsorgsförv Östersunds kommun totalt 3,2% 3,4% 3,5% 3,5% 3,0% 7,4% 7,3% 6,7% 5,6% 6,6% 7,5% 6,3% 7,2% 8,6% 6,7% 7,2% 0,0% 4,0% 8,0% 12,0% Vid samtliga rekryteringar lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. De nämnder som följt upp målet att rekrytera rätt kompetens har redovisat att de uppnått målet per april alternativt att de beräknar uppnå målet på årsbasis. Målet bedöms kunna uppnås. I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka. Andelen tillsvidareanställda kvinnor är per 31 mars 76 % och andelen män 24 %. Samhällsbyggnad är den enda förvaltningen som har en jämn könsfördelning, 53 % kvinnor och 47 % män. Målen att öka andelen män bedöms inte kunna uppnås för, utförarstyrelsen/serviceförvaltningen och socialnämnden. Däremot är bedömningen från barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att man kommer att uppnå målet att öka andelen män i förvaltningen.

11 Bilaga 3 Synpunktshantering per 30 april 2011 Den hantering av synpunkter som finns i kommunen har använts sedan januari 2006 av kommunens samtliga förvaltningar i varierad omfattning. Medborgare/brukare kan lämna synpunkter via kommunens hemsida, på särskild blankett för synpunkter, genom telefonsamtal eller muntligt vid besök. Hanteringen av synpunkterna är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner för att det ska ge en tydlig bild av vilken typ av synpunkter som kommer in och i vilken omfattning. För perioden 1 januari tom den 30 april 2011 har kommunens verksamheter totalt fått in 81 synpunkter som registrerats i systemet. Det är fler i antal än för samma period 2010 då det kom in 63 synpunkter. Antalet synpunkter som registrerats speglar på inget vis den omfattning som är den verkliga. Förvaltningar väljer av olika orsaker att inte nyttja de möjligheter som datastödet erbjuder, att tydliggöra omfattning och typ av synpunkter som kommer in till kommunen. I stort sett alla förvaltningar behöver arbeta mer aktivt för att få in och ta tillvara de synpunkter som finns på kommunal verksamhet. För att bedriva ett aktivt och framgångsrikt kvalitetsutvecklingsarbete krävs också att man systematiskt och strukturerat tar hand om den information som synpunkter från brukare/kunder/medborgare ger. Kommunens nämnder/ styrelse har totalt 19 servicedeklarationer samt 5 för intern verksamhet. Servicedeklarationerna har en naturlig koppling till synpunktshanteringen som i sin utformning och rätt hanterat, kan ge en ökning av antalet synpunkter. Resultat av inkomna synpunkter på kommuntotal nivå redovisas i tabellen nedan. Resultat av uppföljningen per förvaltning redovisas på webben under Tala om vad du tycker och servicedeklarationer. Klagomål Beröm Förslag Summa Tillgång& tillgänglighet Kom petens Bem ötande Inflytan de Verksamhetsspecifika Su mma

12 Bilaga 4 Utvecklingen över året av placeringar och efterfrågan inom förskoleverksamheten. Det första diagrammet visar antalet barn totalt som placerats i förskolan, även uttryckt som andelen av det vid varje månad (den 15:e) befintliga 1-6 åringar. Varje månad under 2011 har det tillkommit i genomsnitt 45 barn, som fyllt ett år och tackat ja till erbjuden plats i förskolan. Den 15:e april 2011 var 12 barn fler inskrivna jämfört med motsvarande tid för ett år sedan. Antalet nyinskrivningar varierar över året Totalt antal placerade barn och efterfrågenivå i egen regi & enskilt driven verksamhet 90,9% 90,9% 90,9% 90,9% 95% Antal placerade barn % 85% 80% 75% 70% 65% Andel barn i fsk av samtliga barn 3050 januari februari mars april Den 15:e i varje månad 60% Antal placerade barn Totalt Efterfråge-nivå Antalet inskrivna barn varierar över året. Nedanstående diagram visar hur det genomsnittliga antalet inskrivna barn per grupp ökat under år 2011 från 16,6 till 17,3 samt hur antalet möjliga platser att placera barn på, i de 172 förskoleavdelningarna, minskat från 209 platser till 80 platser. Grupperna är allra störst under slutet på våren. År 2010 var det flest barn inskrivna under maj månad och lägsta antalet möjliga platser att placera nytillkommande barn på (3273 inskrivna barn, respektive 50 lediga platser ). Skillnaden mellan beställda platser i egen regin och placerade barn samt genomsnittligt antal inskrivna barn per grupp i egna regin Antal lediga platser , , , ,3 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 Antal barn per avdelning 40 januari februari mars april Den 15 varje månad Tillgängliga platser Barn per grupp 10,0

13 Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering gjorts så värdena avser rätt år. Resultat för 2010 avser oftast 2010 men alla kostnader avser Nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. Gröna fält är lika, högre/bättre värden än genomsnittet i jämförande kommuner för respektive år, gula fält är områden som kan förbättras /U Nordin Din kommuns tillgänglighet Svara e-post 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-post-fråga får svar inom två arbetsdagar? Svara telefon 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Länsbibliotekets öppettider 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Storsjöbadets öppettider 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar? Plats i förskolan 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Väntetid Äldreboende 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? Väntetid socialbidrag 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Kontakt till beslut/ kontakt till utbetalning Resultat 2006 Resultat 2007 Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat % 73 % 96 % 93 % 40 % 46 % 50 % 46 % 100 % 73 % 50 % 77 % 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Medel och högstalägsta värdet % % 56 % % 83 % % 12 tim 24-2 tim 25 tim 54-3 tim Ingen mätning i Ösd 78 % % Ingen mätning i Ösd 20 dag dag 49 dag 45 dagar 45 dagar 83 dagar 52 dag dag 6 dag 9 dag Ingen mätning i Ösd 14 dag 41-1 dag 1

14 Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner Trygghetsaspekter i Din kommun Resultat Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (SCB 1 indexvärde ) 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Resultat 2007 Mätning i Ösd gick ej att jmf Resultat Ingen mätning i Ösd Resultat 2009 Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd 5,3 barn 5,2 barn 5,2 barn3 5,0 barn Resultat 2010 Ingen mätning i Ösd 24 pers Medel och högstalägsta värdet pers 24-4 pers 5,4 barn 6,4-4,2 barn Din delaktighet och kommunens information 13. Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? Information på webben 14a. Hur god är kommunens information på hemsidan till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng % Delaktighet 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) Inflytande 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (SCB Inflytandeindex, antal poäng av max 100) Resultat 2006 Resultat 2007 Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat ,2 % 81,2 % 65 % 75 % 77 % 83 % 70 % 70 % 70 % 72 % 43 poäng Ingen mätning i Ösd Medel och högstalägsta värdet ,5 % 90,5-61 % 69 % % 91 % 4 64 % % Ingen mätning i Ösd 44 % % 42 poäng poäng 1 Östersund har endast genomfört SCB:s Medborgarundersökning hösten Nästa mätning blir Index = svaren på ett antal frågor ger olika poäng (ex 0,1,3 p). Genomsnittet ger ett värde/jämförelsetal som sedan jämförs med andra kommuner. 3 Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt). Ur föräldra-/trygghetsaspekt ett sämre värde än snitt i 67 kommuner 4 Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92%), Upplands Väsby och Östersund (91%) och Kungsbacka (90%) har de högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %. 2

15 Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner Din kommuns Resultat Resultat Resultat Resultat kostnadseffektivitet Resultat 2010 Förskolan 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan 5? Kr/barn kr/barn Kr/barn Grundskolan 18a. Genomsnittligt meritvärde åk 9? b. Andel utan betyg i ett eller flera 23,6 % ämnen? (%) 17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 % 43,2-3,7 19. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel behöriga till gymnasiet 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? - kostnad per betygspoäng, kr Gymnasieskolan 21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna inom 4 år, inkl. IVprogram 22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/elev 7 Äldreomsorg 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (SCB 1-100) 26. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng ) 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr kr kr 77 % 80 % 78 % 83 % kr kr kr kr/elev 10svar bra värde 1 svar dåligt värde 1 fråga ej svar % 100 % kr kr kr 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (SCB NKI-index 1-100) 8 Medel och högstalägsta värdet kr/barn kr 87,8 % ,4 % 332 kr kr 77 % % kr/elev kr/elev 12 frågor ställda till 129 kommuner kr kr frågor ställda till 87 kommuner kr kr Enbart kommunala förskolor ej enskild regi 6 Måttet ej med i KKiK Nytt mått för Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen

16 Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner Din kommun som samhällsutvecklare Resultat 2006 Resultat 2007 Resultat 2008 Resultat 2009 Resultat 2010 Medel och högstalägsta värdet Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? 76,2 84,6-60,0 30. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 31. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit i kommunen? 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 33. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ranking kommuner, Enkätsvar) 34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? 35. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material 36a. Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala antal bilar? (inkl. kommunala bolag) 36b. Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 37. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? 38. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Index 1-100) 6,3 6,1 5,1 6, ,7 % 3 % 4 % 4 % 5,3 11,7-0,9-24 (-52,8) - (-2,2) 4 % 11-1 % Kristinehamn bästa placering 47,1 dag 45,7 dag 38,8 dag 34,4 dag dag 55,5-14,3 dag Kommunen 48 % 44 % 43 % 35 % Kommunen 50 % 37 % Kommunen 52 % 2,5 % 3 % 13 % 10 % % Kommunen 50 % Ingen mätning i Ösd 37 % % 38 % % 2,9 % 10,9 %- 0,8 % 8 % 34-1 % SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år 10 November

17 Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner Definitioner av indikatorer/mått Sammandrag av SKL:s verktygslåda 2010 Totalt har 130 kommuner deltagit i Kommunens kvalitet i korthet och redovisat värden för Östersund har inte lämnat värden för 6 indikatorer eftersom vårt sätt att registrera inte överensstämmer med SKL:s definition avs. förskolan och Östersund har inte deltagit i SCB Medborgarundersökningar under 2009 och Under 2011 kommer SCB, på uppdrag av bl.a. Östersund, genomföra en ny Medborgarundersökning. SKL tar fram värden från nationell statistik och kostnader avser tidigare år eftersom den nationella statistiken redovisas på webben först under juli månad nästkommande år. Redovisning av indikatorer sker på flera olika sätt: absoluta tal, poäng, indexvärde, andel, ranking m.m. Gröna fält betyder att Östersunds värde är lika eller högre/bättre än genomsnittet i jämförande kommuner respektive år. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET Mått 1 E-post 2010 Källa - extern mätning - hur stor andel av de frågor vi har fått via e-post som besvarats inom 2 arbetsdagar. SKL har beställt av företag (JSM Telefront) på uppdrag av kommunerna. Frågor ställs inom områdena bygglov, förskola, grundskola, IFO, miljö och hälsa, äldreomsorg, handikappomsorg och kultur och fritid. Mått 2 Telefon 2010 Källa - extern mätning av hur stor andel av medborgarna som fick kontakt med en handläggare när man ringer till kommunen för att få svar på enkla frågor. SKL beställt av företag (JSM Telefront) på uppdrag av kommunerna. Samma områden som ovan. Mått 3 Bemötande telefon 2010 Källa - extern mätning av hur stor andel av medborgarna som fick ett gott bemötande när de kontaktar kommunen. SKL beställt av företag (JSM Telefront) på uppdrag av kommunerna. Samma områden som ovan. Mått 4 Öppettider Länsbiblioteket 2010 Källa - intern mätning av totala antal antalet öppettimmar på huvudbiblioteket utöver tiden 8-17 vardagar under en normalvecka. Redovisas i timmar per vecka. Information från Länsbibliotekets hemsida. Mått 5 Öppettider Storsjöbadet 2010 Källa - intern mätning av totala antal antalet öppettimmar i simhallen utöver tiden 8-17 vardagar under en normalvecka. Kommunen väljer ut den simhall som har längst öppethållande. Redovisas i timmar per vecka. Information från Storsjöbadets hemsida. Mått 6 och 7 ej mätt i Östersund Registrering i Östersund - av när föräldrar vill ha plats i förskolan och när de erbjuds plats - följer inte den definition som SKL har och Östersund kan därför i dagsläget inte jämföra sig med övriga kommuner. Mått 8 Väntetid Äldreboende 2010 Källa - intern mätning av genomsnittlig väntetid i dagar från det att ansökan inkommit till erbjudande om plats på äldreboende. Samtliga placeringar under sex månader Mätning genomförd av vård- och omsorgsförvaltningen och rapporterad till kommundatabasen. Redovisad i RKA:s undersökning. Mått 9 Väntetid Socialbidrag 2010 ej mätt i Östersund Källa intern mätning av genomsnittligt antal dagar från första kontakt till beslut och första kontakt till utbetalning (inkl. utredningstid). Mätning genomförd av socialförvaltningen. Mätning ej genomförd i Östersund 2010 eftersom byte av verksamhetssystem pågår och dessa uppgifter var inte möjliga att ta fram. 5

18 TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner Mått 10 Medborgarnas upplevelse av trygghet 2009 eller 2010 Källa - SCB:s medborgarundersökning (endast genomförd 2008 i Östersund) del Trygghet. Innefattar följande frågor: Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er? hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? hur trygg och säker kan du känna dig mot stöld och inbrott? Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära är ett sådant ideal kommer tryggheten i din kommun? Redovisas i antal poäng av 100 möjliga. Länk Östersund avser att genomföra en ny SCB undersökning under Mått 11 Hemtjänst antal personal som besöker brukare 2010 Källa - intern mätning av antalet personal i snitt som besöker hemtjänsttagare. Omfattar den service som ingår i hemtjänsttaxan. Äldre personer med hemtjänst med mer än en beviljad hemtjänstinsats 7 dagar per vecka under 14 dagar. Genomförd av vård- och omsorgsförvaltningen under hösten 2010 och rapporterad till kommundatabasen. Mått 12 Förskolan 2009 Källa - Skolverkets statistik. Redovisas som antalet inskrivna barn per årsarbetare i snitt. Måttet utgår från planerad personaltäthet inte den faktiska. Länk Förskola/personal/tabell 1. DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION Mått 13 Kommunval 2010 Källa - Valmyndigheten. Antalet avgivna röster (giltiga och ogiltiga) i förhållande till antal röstberättigade. Länk Mått 14 Kommunens webb 2010 Källa - extern undersökning av SKL där kommunernas hemsidor har granskats utifrån 12 områden. Informationsindex redovisar ett genomsnittligt resultat i % för alla områdena. Svaren på frågorna ska kunna hittas inom 2 minuters sökning på kommunens webb. Mått 15 Kommunmedborgarnas deltagande i kommunens utveckling 2010 Källa - intern mätning genomförd av kommunledningsförvaltningen. Redovisas i SKL:s medborgarindex i procent av 60 möjliga poäng. Mått 16 Medborgarnas inflytande över kommunens verksamhet 2009 och 2010 Källa - Inflytandeindex SCB (endast genomförd 2008 i Östersund) Resultatet hämtas från Medborgarundersökningens del som kallas inflytandeindex och redovisas i antal poäng i förhållande till 100 möjliga. Länk Hela undersökningen finns också på kommunens hemsida under Om kommunen/ekonomi och Kvalitet/Kvalitet och Resultat. Östersund avser att genomföra en ny SCB undersökning DIN KOMMUNS KOSTNADSEFFEKTIVITET Mått 17 Kostnad förskolan 2009 Källa - Skolverkets statistik total kostnad för förskola i kommunal regi (ej enskild regi) dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i kommunala förskolor. Mått 18 Grundskolan 2010 Källa Skolverkets statistik över andel elever i årskurs 5 som genomfört de nationella proven i svenska/svenska 2, engelska och matematik och som nått kravnivån. Proven genomförda våren Skolverket har ännu inte levererat stati- 6

19 Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner stik till SKL så några kompletterande mått redovisas istället- genomsnittligt meritvärde (betyg) och andel utan betyg i ett eller flera ämnen. Mått 19 Grundskolan 2010 Källa - Skolverkets statistik. Grundskolan andel som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Redovisning av 2010 års resultat. Mått 20 Grundskolan kostnad 2009/resultat 2010 Källa - Skolverkets statistik och Dagens Samhälle. Grundskolan måtten visar på hur effektivt kommunen använder resurserna i skolarbetet dvs. uppnått resultat utifrån satsade resurser. Kostnaderna (pedagogisk personal, ej lokaler, skolskjutsar m.m.) i förhållande till resultaten meritvärdet. Mått 21 Gymnasieskolan 2010 Källa Skolverket. Gymnasieskolan måtten utgår ifrån folkbokförda elever i kommunen och anger andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IV-program. Mått 22 Gymnasieskolan kostnad 2009/resultat 2010 Källa Skolverket och SKL:s VKV. Gymnasieskolan folkbokförda elever i kommunen. Kommunens kostnad per elev i förhållande till andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Mått 23 Särskilt boende/äldreboende 2010 (se bilaga) Källa - intern mätning i kommunen utifrån SKL:s Äldreboendeindex. Mätning genomförd av vård- och omsorgsförvaltningen och redovisad till RKA:s kommundatabas. Mätningen genomförd hösten Se separat bilaga. Mått 24 Särskilt boende/äldreboende 2009 Källa SKL:s VKV tabell 8 (Vad kostar verksamheten/skl). Kostnad i snitt per boende i särskilt boende och avser i stort sett personalkostnader. Mått 25 Särskilt boende/äldreboende 2010 Källa SCB:s undersökning NKI (NöjdKundIndex, endast genomförd 2008 i Östersund) så har brukarna på en skala 1-10 kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av sitt särskilda boende. Frågor om trygghet, inflytande och hur nöjd man är med de olika tjänster som erbjuds på boendet. Redovisas som indextal av max 100. Ny Medborgarundersökning genomförs i Östersund Socialstyrelsen gav SCB i uppdrag att genomföra en undersökning inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen har skickat in svar till Kolada (kommundatabasen). Mått 26 Hemtjänst 2010 (se bilaga) Källa intern mätning hösten frågor som besvarats av vård- och omsorgsförvaltningen och rapporterats till RKA:s kommundatabas. Se separat bilaga. Mått 27 Hemtjänst 2009 Källa SKL VKV. Redovisas i kronor i snitt per vårdtagare. Mått 28 Hemtjänst 2010 Källa SCB NKI (NöjdKundIndex, endast genomförd 2008 i Östersund). Brukarna har på en skala 1-10 kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av hemtjänsten. Redovisas som indextal av max 100. Ny Medborgarundersökning genomförs i Östersund Socialstyrelsen gav SCB i uppdrag att genomföra en undersökning inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen har skickat in svar till Kolada (kommundatabasen). 7

20 DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE Östersunds kvalitet i korthet Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Jämförelse 2010 med 130 kommuner Mått 29 Sysselsättningsgrad 2009 Källa - SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Redovisas som kommunens sysselsättningsgrad i % av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år. Mått 30 Nya företag första halvåret 2010 Källa - Nyföretagarcentrums Företagsbarometer. Nyföretagarcentrum hämtar uppgifter från Bolagsverket. Redovisas som antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare under en bestämd period. Länk htpp:// Mått 31 Antal förvärvsarbetande 2009 Källa - SCB:s Företagsregister. Redovisas som antal nya förvärvsarbetande under ett år. Mått 32 Försörjningsstöd/Socialbidrag 2009 Källa - Socialstyrelsens statistik för försörjningsstöd. Redovisning av totala antalet biståndstagare inkl. barn som vid minst ett tillfälle under kalenderåret erhållit ekonomiskt bistånd, i förhållande till befolkningsantalet i %. Mått 33 Företagarnas omdöme 2010 Källa - Svenskt Näringslivs kommunranking utifrån enkätfråga till företagare Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? Redovisas utifrån enkätsvar och som kommunens ranking i förhållande till rikets kommuner från Mått 34 Ohälsa kommunmedborgare nov 2010 Källa - Försäkringskassan. Redovisas som summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning divideras med befolkningen år. Alla dagar är omräknade till heldagar. Mått 35 Hantering/återvinning hushållsavfall 2009 Källa intern mätning redovisning av teknisk förvaltning/renhållningen. Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall i %. Mått 36 Miljöbilar 2010 Källa intern mätning av Grön Trafik. Redovisas som andel miljöbilar inkl. de kommunala bolagen i förhållande till kommunens totala antal bilar. Redovisning görs också av andelen miljöbilar inom enbart kommunförvaltningen. Mått 37 Ekologiska livsmedel 2009 Källa intern undersökning av serviceförvaltningen/matproduktion. Redovisas som andel inköpta (kr) miljömärkta livsmedel i förhållande till totalt inköpt livsmedel, redovisad i %. Inköpta ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler. Mått 38 Attraktiv kommun att bo i 2009 och 2010 Källa SCB:s Medborgarindex. Delfrågor ur Medborgarundersökningen. Redovisas som indextal av 100 möjliga. Östersund gjorde undersökningen hösten 2008 och ny undersökning genomförs i Östersund

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2011

Kommunens kvalitet i korthet 2011 Kommunens kvalitet i korthet Reviderad 2012-02-14 2(8) Kommunens kvalitet i korthet Är s kommun bra på att informera sina kommuninvånare? Är gamla nöjda med sitt äldreboende? Hur är det att vara företagare

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? Område Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Allmänt om projektet KKiK Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Kommunens kvalitet i korthet 2014 Kommunens kvalitet i korthet 2014 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under 2014 deltog 225 kommuner deltog

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) 3. Så bra är Grästorps resultat jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Hur god är kommunens webbinformation till medborgare? Hur väl möjliggör kommunen

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011 SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Jesper Tjulin 2011 Kommune Bergs kommun gör med stöd av SKL årliga undersökningar av kommunens kvalitet ur 5 perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet,

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Kommunens kvalitet i korthet 2016 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog ca 250 kommuner i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet 2015 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 240 kommuner deltog i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Kommunens kvalitet i korthet 2017 Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 258 kommuner i KKiK. Undersökningen

Läs mer

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet Svalövs kommuns kvalitet i korthet Så här bra är Svalövs kommun jämfört med andra Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra med varandra. Den beskriver nas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET MARKARYDS KOMMUN 2014 Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina kommuninvånare en så

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

Vingåkers kvalitet i korthet 2010

Vingåkers kvalitet i korthet 2010 Vingåkers kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet är ett projekt som SKL driver. Vingåkers kommun har deltagit sedan starten. Syftet är att ge en bild av kommunens kvalitet till medborgare, politiker

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015 Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) KKiK är ett jämförelseprojekt som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2015 deltog cirka 230 av Sveriges kommuner i KKiK genom att ta fram resultat utifrån

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Sammanställning för KKiK

Sammanställning för KKiK Sammanställning för KKiK 2011-2013 [Klicka här och skriv avdelning] [Klicka här och skriv namn och titel] Beslutad: [Klicka här och skriv instans och datum] Innehåll Din kommuns tillgänglighet... 5 Trygghetsaspekten

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) s resultat jämfört med övriga kommuner 2017-02-17 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 82 87 96 95 100 86 88 Andel av invånarna

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke. 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke. I länet är det Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund deltar i KKiK.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET För att ge en snabb och enkel överblick över hur Hudiksvalls kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i tre grupper: Grön

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet 212 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Undersökningen genomförs

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid 9 kommuns kvalitet i sammanfattning kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat. Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är

Läs mer

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Riket Större städer

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Riket Större städer Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2018-01-23 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 87 96 95 100 100 86 89 Andel av invånarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013 Hammarö kommuns kvalitet i korthet Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2. Hur stor andel medborgarna som

Läs mer

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2010

Kommunens kvalitet i korthet 2010 Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Är s kommun bra på att informera sina kommuninvånare? Är gamla nöjda med sitt äldreboende? Hur är det att vara företagare i s kommun? Hur trygga

Läs mer

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012 Säffle kommuns Kvalitet i Korthet Resultat Resultaten kommer från kommunens egna mätningar samt externt från skolverket, SCB, socialstyrelsen m fl. Grönt = Bra. Säffle tillhör de 25 % av kommunerna som

Läs mer

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 1 2 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Förklaring i ord KKiK 2013

Förklaring i ord KKiK 2013 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna

Läs mer

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat

Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat 2014-01-23 Dnr KS-2014/86 Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat 2011-2013 SAMMANFATTNING Knivsta kommun deltar årligen i Kommunens kvalitet i korthet. Nyckeltal/måtten är framtagna för att ge en

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

KKiK i ord. Område 1. Kommunens tillgänglighet

KKiK i ord. Område 1. Kommunens tillgänglighet Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet 2012

Kommunens kvalitet i korthet 2012 Kommunens kvalitet i korthet Reviderad 2013-02-14 2 (9) Kommunens kvalitet i korthet Är s kommun bra på att informera sina kommuninvånare? Är gamla nöjda med sitt äldreboende? Vilka resultat når vi i skolan

Läs mer

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET MARKARYDS KOMMUN 2015 KOMMUNENS Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun KOMMUNENS Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina

Läs mer

PROTOKOLL Kommunfullmäktige. 2012-06-18 Dnr 1044-2012. Budgetuppföljning och prognos för Östersunds kommun 2012

PROTOKOLL Kommunfullmäktige. 2012-06-18 Dnr 1044-2012. Budgetuppföljning och prognos för Östersunds kommun 2012 136, KF 2012-06-18 18:00 KS: 1044/2012 PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2012-06-18 Dnr 1044-2012 Budgetuppföljning och prognos för Östersunds kommun 2012 Kommunens styrelser/nämnder, bolag och kommunalförbund

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat redovisade i tabellerna.

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post % Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) 75 8 85 9 95 1 94 86 86 Trend, tillgänglighet E-post % 1 8 6 6 72 84 87 94 4 2 211 213 214 215 216 Tillgänglighet Telefoni. Direkt svar på enkel fråga. (%) 5

Läs mer

Resultatrapport. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Åre kommun

Resultatrapport. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Åre kommun Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Åre kommun 2017 2 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2017 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Kommunens Kvalitet i Korthet 215 Tillgänglighet e-post. Svar inom två dagar (%) 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 87 82 84 1 8 6 4 2 TREND % 84 87 72 6 211 213 214 215 Tillgänglighet telefon.

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv

Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström Kallelse 1 2016-01-22 Sammanträde Kommnala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Plats och tid Bäve plan 0, Stadshuset kl. 13:00 torsdagen den 25 februari 2016 Ordförande Sekreterare Ingemar

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 1 Inledning För att ge politiker, tjänstemän och medborgare en översiktlig bild av kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter deltar Öckerö kommun i

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer