Goda exempel. en guide till småskaliga energilösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Goda exempel. en guide till småskaliga energilösningar"

Transkript

1 Goda exempel en guide till småskaliga energilösningar i norra Sverige

2 Innehåll Goda exempel - för en förnybar framtid i glesbygden 3 SMALLEST och RASLRES - förnybara energiprojekt i Norsjö kommun 4 Kretsloppsanpassad bioenergi skapar arbetstillfällen i Glommersträsk 6 Lokal produktion av flisvärme skapar mer arbete i Harads 8 Energifrakts flis-pannor ger värme till landsbygdssamhällen 10 I Kåge ger vinden el till Runes gård 12 Ett litet vindkraftverk med stor genomslagskraft 13 Norskt utvecklings-projekt minskar energi-förbrukningen för Pite Energi 14 I Kenneths fastighet värmer solen upp tappvattnet 16 Vattenkraftverket Matilda har livat upp en hel bygd 18 Storforsen Hotell tar värme och kyla från berget 20 Kampen för att få bygga ett vattenkraftverk 22 Solceller på hyreshus i Ålidhem gör lägenheter mer energisnåla 24 Fliset värmer Tages garage och bostadshus utanför Vindeln 26 Gödsel blir värme och el i ett kretslopp på lantbruket i Oviken 28 Ytterligare goda exempel 30 Till dig som vill veta mer 31 Goda exempel - för en förnybar framtid i glesbygden Runt om i norra Sverige finns en mängd goda exempel på privatpersoner, föreningar, organisationer och företag som har valt att satsa på småskalig förnybar energi i sin egen hembygd. Från några hushåll eller byggnader upp till större samhällen storleken varierar men gemensamt rör det sig om initiativ från företagsamma och övertygade människor som tror på lokalproducerad energi! Ett stort tack till: Tage Mattsson, Lena Ahlgren, Kenneth Brännström, Robert Grönlund, Andreas Viklund, Daniel Fåhraeus, Stig Norén, Krister Nilsson, Ingemar Nilsson, Per Westerlund, Per-Anders Eriksson, Gunilla Degerström, Nils Sandström, Erik Sandström, Martin Johansson, Elvy Grundström, Ingemar Grundström, Margareta Eriksson, Sven Mikaelsson, Rune Widmark, Dan Gustafsson, Mats Gustafsson, Antero Koskitalo, Bo Lundmark och alla andra som på olika sätt har ställt upp i projektet. Text, fotografi, illustration och layout (om inget annat anges): Elizabet Westerlund Kartor: Lantmäteriet Tryck: Ågrenshuset, Örnsköldsvik 2012 Upplaga: 1000 exemplar Med denna broschyr vill vi synliggöra det småskaliga och förnybara, som annars kanske inte får ta så stor plats. Vi vill synliggöra de små och medelstora anläggningar som medfört både förändringar för enskilda människor och ibland för hela samhällen. Ibland har anläggningarna endast inneburit en minskad energiförbrukning, men de kan även innebära fler jobbtillfällen, en bättre utemiljö eller ett närmande mot självförsörjning. Satsningar som bidrar till att pengarna kommer den lokala näringen till godo helt enkelt. Under tre månaders tid har vi besökt anläggningar i Norrbotten, Västerbotten samt Jämtland för att dokumentera dessa inspirerande exempel. Alltifrån små vindkraftverk hemma på gården till stora flispannor som producerar värme till nästan hela samhällen. Vi har klättrat över hängbroar för att titta på vattenkraftverk och pulsat i snön för att kunna dokumentera vindkraftverk. Anläggningarna har tillkommit av en mängd olika anledningar - det kan bero på skenande energikostnader, slumpen, en vilja att göra någonting för miljön eller helt enkelt att det känns som ett roligt experiment. Det som förenar dem alla är nyfikenheten och engagmanget som får dem att satsa på det förnybara. Förutsättningarna för projekten har ofta sett helt olika ut, även i ett och samma län. Vissa projekt har glidit fram utan att stöta på någon större friktion och har bara behövt göra säkra val. Andra har fått kämpa i ständig motvind mot både sin omgivning och myndigheter, ända upp till högsta instans och fått riskera nästan allt. Tyvärr ryms inte alla dessa goda exempel i denna broschyr, så detta projekt blir mer som ett smakprov av vad som finns i den norra delen av landet. Nya förnybara projekt startas ständigt, både i liten och stor skala. Vi tror att denna brochyr både ska kunna inspirera och informera. Att ta lärdom av hur andra har löst sina energibehov kan hjälpa fler att bli självförsörjande. Broschyren Goda exempel är en del av energiprojekteten SMALLEST och RASLRES i Norsjö kommun. Dessa två projekt kan du läsa mer om på nästa sida. Två olika projekt med olika fokus men både med inriktning på just småskalig förnybar energi i glesbygd. Hälsningar från alla vi som varit inblandade i SMALLEST och RASLRES-projekten Eleonore Hedman Projektkoordinator 3

3 SMALLEST och RASLRES - förnybara energiprojekt i Norsjö kommun Projektfinansiärer Projektet RASLRES har som övergripande mål att öka den lokala produktionen av förnybar energi i glesbygden i form av energigrödor, träbiomassa och marin biomassa (alger). I Sverige har RASLRES bland annat försökt identifiera och åtgärda marknadsmässiga hinder för att öka produktion och användning av energigräset rörflen. RASLRES är ett internationellt energiprojekt med det övergripande målet att öka den lokala produktionen av förnybar energi i glesbygden i form av energigrödor, träbiomassa och marin biomassa. Ett annat mål är att sprida existerande kunskap och nya lärdomar till våra projektpartners som finns på platser med liknande ekonomiska, geografiska och demografiska förutsättningar. Aktiviteter för att öka utbud och efterfrågan av energigräset rörflen Norsjös del i projektet utgörs huvudsakligen av ett pilottest som går ut på att stimulera lokal produktion och konsumtion av förnybar energi i form av energigräset rörflen. Rörflen är ett flerårigt ca 2 m högt energigräs. En genomsnittlig skörd ger ca kwh per hektar, vilket motsvarar värme för ett hushåll under ett år. Målet med pilottestet är att lämna efter sig en hållbar lokal marknad, dvs. både tillgång och efterfrågan på rörflen. Även om rörflen har mycket intressanta egenskaper gällande energipotential och odling har de genomförda försöken dock visat att det i dagsläget är svårt att skapa ett lokalt kretslopp. Andra aktiviteter som genomförts är organisation av olika energiseminarier och informationsaktiviteter till odlare och intresserade. RASLRES har även producerat ett internetbaserat verktyg för information och ekonomiska kalkyler om lönsamhet att ställa om till biobränslen. Norsjö Kommun är den svenska projektpartnern för RASLRES, som även har ett gränsöverskridande samarbete med deltagare från Irland, Nordirland och Skottland. Projektperioden har varit juni 2009 till augusti Projektet SMALLEST:s ambition är att skapa förutsättningar för en ökad användning av småskalig förnybar energi i glesbygdsområden i norra Europa. Genom detta vill man bidra till att skapa ekonomiska och miljömässiga fördelar för glesbygden vilket kan göra samhällen självförsörjande i sitt energibehov och även skapa arbetstillfällen och stärka den lokala ekonomin. SMALLEST har verkat för att främja småskaliga förnybara energilösningar i glesbygdsområden. Detta har man gjort främst genom att höja kunskapen och intresset för förnybar energi det vill säga att se de möjligheter vi faktiskt omges av! Projektet har även haft som syfte att identifiera och i möjlig mån röja hinder. SMALLEST målsättning har varit att skapa de hjälpmedel som behövs för att kunna ställa om till förnybar energi. Både konkret gällande olika för- och nackdelar med energiformer och tekniker, men även gällande hur man kan finansiera, äga och driva småskaliga energianläggningar. Nya miljövänliga pilotprojekt Under projekttiden har SMALLEST dokumenterat ett flertal exempel på småskaliga energianläggningar från Jämtland till Norrbotten. SMALLEST har även hjälpt till vid åtta olika pilotprojekt med olika energikällor (solenergi, vattenkraft, biomassa, biogas samt värmepumpsteknik) för att konkret få inblick i vilka frågeställningar som finns och vilka problem man kan stöta på. Andra aktiviteter har varit att arrangera informationsmöten för allmänheten, möten med politiker, skolelever samt energisemniarier. SMALLEST är ett gränsöverskridande projekt som inneburit ett nära informationsutbyte och samarbete med de andra projektdeltagarna från NPP-regionen. Norsjö Kommun har varit den svenska projektdeltagaren i SMALLEST. Utöver Sverige har även Skottland, Finland, Irland, Nord-Irland, Färöarna, Shettlandsöarna samt Island deltagit. Projektperioden har varit juli 2009 till juni SMALLEST-projektet finansierades av Region Västerbotten och Norra Periferiprogrammet (EU). Symbolförteckning Bergvärme Vattenkraft Biogas Vindkraft RASLRES finansierades av Region Västerbotten och Norra Periferiprogrammet (EU). Projekthemsidor: samt Biomassa Solkraft 4 5

4 Kretsloppsanpassad bioenergi skapar arbetstillfällen i Glommersträsk I början av 2000-talet ville politikerna i Arvidsjaur kommun att eluppvärmning skulle fasas ur till förmån för eldning av biobränslen. Detta ledde 1996 till grundandet av Glommers Miljöenergi AB i den lilla byn Glommersträsk i södra delen av kommunen. Företaget har skapat många arbetstillfällen genom att satsa på bioenergi och är idag en viktig arbetsgivare i samhället. Sedan starten har företaget utfört många olika miljöprojekt som på olika sätt har gjort gott för bygden. Idag har man bland annat ett eget kretslopp från frö till färdigproducerad värme till kund. Vår vision är att ha ett kretslopp; att komma så nära naturen vi kan När Bo Lundmark 1996 startade Glommers Miljöenergi AB var det på grund av ett uppsving för eldning av biobränslen. Allt fler privatpersoner hade behov av biobränsle och politikerna ville fasa ut eluppvärmning. Företagets syfte var att arbeta med lokal förädling av biobränslen, vilket har skapat sju nya arbetstillfällen i byn. Ända sedan dess har företaget fortsatt arbeta med utveckling av biobränslen genom olika projekt tillsammans med bland annat kommun och universitet. Företagets första projekt var att inventera biobränslet i kommunen. Vi visade att det finns cirka 600 GWh i kommunen som kunde tas ut årligen utan att stoppa tillväxten. Det egna behovet i kommunen ligger på 160 GWh. Efter det har vi aldrig behövt argumentera för skeptikerna som säger att det inte finns något bränsle här, säger Bo Lundmark. Två biobränslepannor i Glommersträsk Företaget står idag på tre ben: produktion av pellets, utveckling av biobränslen i en egen utvecklingsstation samt leverans av färdig värme till kund. Glommers Miljöenergi var först i kommunen med att starta ett närvärmeverk. Idag har de två pannor som de äger och driver. Den större pannan finns i skolan och ger värme till bland annat kyrka, äldrebostäder och kommunens lokaler. Den mindre pannan i ett hyreshus ger värme till hyresgäster och brandstationen. Att sätta in dessa pannor var företagets egen idé och det är 6 någonting uppskattat. Det har exempelvis minskat uppvärmningskostnaderna för kunderna. I den större pannan eldar man med flis framförallt från Malås sågverk men även från grannsågverket. Den mindre pannan är avsedd för askrika bränslen som exempelvis energigräset rörflen. Kretslopp från frö till värme Fram till slutet av 2013 är företaget med i ett demonstrations- och utvecklingsprojekt tillsammans med bland annat Jordbruksverket och Vattenfall. Ett av syftena med projektet är att skapa ett lokalt kretslopp för energigräset rörflen, ett 2 m högt gräs som fungerar bra även i kyligare klimat. Glommers Miljöenergi har många års erfarenhet av rörflensodling där man idag skapar ett kretslopp från frö till värme. De odlar gräset, skördar det och briketterar sedan i deras egen brikettanläggning. Briketterna eldas sedan i hyreshuset. Dock fattas en länk innan kretsloppet är komplett spridningen av askan. Rörflen är ett väldigt askrikt bränsle och det finns idag ingen färdig lösning för hur man ska sprida askan på ett rationellt sätt. Det går att använda som gödningsmedel, exempelvis har vi funderat på att blanda aska med avloppsslam och göra granuler. Men tyvärr har inte samhället prioriterat att finansiera utveckling av tänkbara lösningar. Är biovärme framtiden? I framtiden ser Bo Lundmark både negativa och positiva saker. Bland annat har deras försäljning av pellets minskat under vintern Glommersträsk och en del pelletsanläggningar har fått lägga ned helt när kundunderlaget minskat. Det beror på att fler går från biobränsle till värmepumpar. Men det är ju att gå bakåt, för då ökar vi ju eluppvärmningen igen och det innebär att vi låser fast oss vid exempelvis kärnkraften eller utbyggd vattenkraft. Det bromsar utvecklingen och ger färre lokala jobb luftvärmepumpar skapar inga jobb förutom montering. På företaget tänker man dock fortsätta arbeta med att utveckla biobränsle och förhoppningsvis även hitta en lösning till askfrågan. En fråga de redan har arbetat med i tio år. Panna för askrika bränslen Teknik: Större flispanna samt mindre panna för askrika bränslen Tillverkare: Stora pannan - konventionell panna med förugn från Swebo, lilla pannan - Catfire Inköpsår: Stora pannan 1998, lilla pannan 2010 Effekt: Stora pannan kw, lilla pannan - 60 kw Drift: Året runt, dygnet runt, lägre effekt under sommar Underhåll: Stora pannan - tillsyn dagligen, lilla pannan - tillsyn någon gång per vecka Årsproduktion: Stora pannan - 0,7 GWh, lilla pannan - 0,22 GWh Flisförbrukning: Stora pannan m 3 flis/år, lilla pannan - 50 ton förädlade biobränslen/år (pellets, rörflen m.m.) Kostnad: Stora pannan - cirka en miljon (med kulvert), lilla pannan kr Finansiering: Till båda pannor bidrag från Jordbruksverket/Länsstyrelsen, 30-50%. Resten banklån Återbetalningsperiod: Stora pannan - 15 år, lilla pannan - 6 år Livsstid: 15 år men förmodligen längre Ägare: Glommers Miljöenergi AB Drift: Glommers Miljöenergi AB Tillstånd: Bygglov Besparing: Skolan har minskat energikostnaden med 50% och hyreshuset med cirka 30% Sju nya arbetstillfällen i byn Rörflen skapar öppna landskap Lägre pris för kund när dessa har gått från el och olja till biobränslen Lokal tillverkning av bränsle Bos tips Tänk över ditt värmebehov bygg inte större panna än nödvändigt. När det gäller att välja panna behöver du tänka på vad den ska användas till. Om du ska elda med askrika bränslen måste du välja en sådan panna. De flesta pannor kan exempelvis elda träpellets. Bo Lundmark på rörflensäng. Foto: Glommers Miljöenergi AB Rörflensbriketter Kräver mer arbetskraft än uppvärmning med el och olja Pannorna kräver daglig tillsyn, sköter sig inte själva Namn: Bo Lundmark (VD Glommers Miljöenergi AB) Adress: Storgatan 1, Glommersträsk Telefon: Mobiltelefon: E-post: 7

5 Lokal produktion av flisvärme skapar mer arbete i Harads Efter ett strandat försök att starta ett närvärmeverk i samhället Unbyn mellan Boden och Luleå, vände sig Bodens kommun istället till samhället Harads i den norra delen av kommunen. Efter en del funderingar och uträkningar på lönsamheten beslutade sig två företag för att gå ihop och gemensamt satsa på att bygga en närvärmeanläggning startade de Harads Arctic Heat AB som i januari 2009 satte igång sin 2MW flispanna i centrala Harads. Vi gör det här för samhällsnyttan Mitt i centrala Harads finns en stor telestation som inrymmer byns flispanna. Sedan 2009 har den gett värme till bland annat skola, vårdcentral, äldreboende och privatbostäder. Anledningen till att det idag finns en flispanna i samhället beror på ett strandat projekt. Bodens kommun hade ansökt om klimatinvesteringspengar från staten till Unbyn (samhälle mellan Boden och Luleå). Men projektet drog ut på tiden och blev till slut inte av. Och då fick vi förfrågan, säger Per- Anders Eriksson - en av delägarna i Harads Arctic Heat AB som idag äger och driver pannan. Ett genomtänkt beslut Att ta beslut om att bygga en närvärmeanläggning var inget snabbt beslut - det tog nästan två år att bestämma sig. Vi var intresserade men energipriserna fick oss att tveka. Så vi funderade och räknade på det. Om vi inte kunde få ett pris till kunderna som var konkurrenskraftigt med pelletseldning så var det ingen idé, vi skulle inte få kunder. Men pelletspriserna gick upp, så vi beslutade oss för att köra. De två företagen - Bomek AB och Forest Development Technology AB gick 2008 ihop och startade företaget Harads Arctic Heat AB. I slutet av augusti 2008 började man bygga om en gammal telestation som låg mitt i byn. Det tog lite tid att komma igång för vi fick några grannar som tyckte vi skulle bygga någon annanstans. Dock kunde vi komma överens till slut. 8 Under sex månader grävde de ned 2 km kulvert (närvärmeledningar) i samhället. Större delen av arbetstiden stod delägarna själva för och det blev många arbetstimmar. Detta för att hinna bli färdiga till projektredovisningen i mitten av februari den 21:a januari brann det i pannan för första gången. Företaget installerade även en solvärmeanläggning på taket till stationen som bidrar med golvvärme till flisförrådet samt bidrar med värme till kulvernätet. Ett projekt för samhället Från ett tidigt stadium beslutade man att bjuda in de boende i samhället att bli delägare - för att få ett större samhällsintresse. Företaget har också försökt hålla priserna nere genom att följa konsumentprisindex. Det finns många som har mycket högre avkastning än vi - men vi gör detta för samhällsnyttan och då måste vi kunna hålla ett konkurrenskraftigt pris. Vy över Lule älv, strax utanför Harads Harads Bygget av pannan har medfört ganska stora förändringar i samhället. Området runt älvdalen är rensat från sly som lokala skogsoch markägare sedan har sålt till Harads Arctic Heat. Företaget försöker också ständigt jobba med att effektivisera sig inom biobränsleförsörjning - i dagsläget är de självförsörjande från stubbe till element. Närvärmeanläggningen har blivit ett populärt utflyktsmål bland energiintresserade, både bland de som funderar på att köpa en egen flispanna och energiturister. Arbetet som delägarna har lagt ned i värmefabriken har inneburit 3-4 fler arbetstillfällen med skötsel, bränslehantering, flisning, transport m.m. Företaget har även funderingar på att starta andra biorelaterade projekt exempelvis biogas eller annan förädling av den biomassa som finns i närheten. Vem vet, fortsätter det att utvecklas kanske vi blir ännu fler i framtiden. Teknik: Flispanna och solvärme Tillverkare: ARITERM Inköpsår: 2008 Effekt: 2 MW Förbrukning: m 3 /år, m 3 /dag under vinter, m 3 /vecka under sommaren Driftstid: Året runt, dygnet runt, lägre effekt under sommaren Underhåll: Daglig tillsyn, Sotning 1 gång per år, byte av tegel vart 3:e år Årsproduktion: 3,5-5 GWh/år Storlek solvärme: 90 m 2 Effekt solvärme: Som bäst 50 kw Reservenergi: Oljepanna Kostnad: År 1 - cirka 11 miljoner, år 2 (nätutbyggnad) - 1-1,5 miljoner Finansiering: Egna lån 70 %, klimatinvesteringspengar under etapp 1 30 % Återbetalningsperiod: 20 år Livstid: Cirka 20 år, vissa delar måste bytas ut Ägare: Harads Arctic Heat AB, som ägs av två företag Bomek AB och Forest Development Technology AB samt vissa anslutna villaägare Drift: Samma som ägarföretagen Tillstånd: Bygglov krävs Bidrag: Arbetskostnaden som berör arbete på egen tomt ger ROT Bättre luftmiljö med färre vedeldare i området Vackrare utsikt med bortröjd sly i närområdet Biobränslet är närproducerat Centralt läge ger mindre energiförluster i kulvert Arbetstillfällen Per-Anders tips Det är viktigt att ha majoriteten av folket i bygden på din sida. Försök få alla positivt inställda och prata med alla som är berörda. Varje enstaka motståndare kan försena eller kullkasta projektet. Försök få ett samhällsintresse, exempelvis genom att bjuda in de boende att bli delägare. Den gamla telestationen. Solvärme på taket Flispannan i Harads Nackdelar Stort eget ansvar. Bränsleanskaffning kräver framförhållning Väderberoende - blöt höst ger dåligt bränsle Centralt läge gör att man ej kan ha öppen flisverksamhet - måste vara lite mer städat Namn: Per-Anders Eriksson Adress: Betsvägen 17, Harads Mobiltelefon: E-post: 9

6 Energifrakts pannor ger värme till landsbygdssamhällen Hemmingsmark Per Westerlund på RW Skogsmaskiner har länge haft ett stort intresse för flis och energi. I början av 2000-talet tog han tag i intresset och började studera småskalig biobränsleförbränning. Driven av detta satte han 2005 igång arbetet med få tillstånd att bygga flispannor i Hemmingsmark utanför Piteå samt i Rosvik mellan Piteå och Luleå. Efter många turer och en del oturer har hans bolag Energifrakt i Piteå AB idag tre flispannor: en i Rosvik och två i Hemmingsmark. Per Westerlund, vd Energifrakt i Piteå AB Ena flispannan i Hemmingsmark Mitt i byn Hemmingsmark utanför Piteå finns de två höga skorstenar som leder till de två flispannor som idag försörjer delar av byn med värme. Det är företaget Energifrakt i Piteå AB som äger och driver dessa pannor. Idag fungerar pannorna väldigt bra men vägen dit har varit krokig och kantad av svårigheter. En resa i uppförsbacke Allting började när Per Westerlund, delägare i familjeföretaget RW Skogsmaskiner började studera småskalig biobränsleförbränning. Han hade länge haft ett intresse för just energi och flis och ville därför bygga en flispanna i Hemmingsmark. Tyvärr var oljepriserna låga vilket gjorde att Piteå kommun inte var intresserade av att exempelvis värma upp skolan i Hemmingsmark. När priserna började stiga 2005 tog han återigen kontakt med kommunen som då var villiga att testa. Men jag uppfattade det som att kommunen var lite rädd att lägga ansvaret på ett privat företag istället för ett kommunägt, säger Per Westerlund. I samband med flissatsningen startade Per ett dotterbolag till RW Skogsmaskiner - Energifrakt i Piteå AB. Företaget köpte upp ett gammalt snickeri i Hemmingsmark som länge stått tomt. Tyvärr blev de nekade bygglov när ett par markägare överklagade. Istället gick man vidare och byggde en flispanna i Rosvik (mellan Piteå och Luleå) hösten 2006 åt det kommunala bostadsbolaget Pitebo fick de kontrakt med Pite Energi i Rosvik, som tog över kulvertsystemet och Energifrakt kunde då bygga en större panna. Den ger värme till bland annat skolor och hyreshus. Per gav dock inte upp hoppet om att bygga en central i Hemmingsmark. Bygglovet i byn gick till slut igenom och man började bygga centralen. Tyvärr brann snickeriet ned började de bygga en ny panncentral och därefter byggde de ut kulvertnätet. Dessvärre brann även denna panncentral ned och då valde man att köpa in en begagnad flispanna som står där ännu idag. De två pannorna i Hemmingsmark ger idag värme till bland annat skola, pensionärshus och privata bostäder. Lokalproducerad flis Från starten hade Energifrakt tänkt att leja bort själva flisningen till ett annat företag. Men det var svårt att hitta någon som kunde erbjuda rätt kvalitet på fliset och kunde erbjuda det vid rätt tidpunkt, säger Per. Så vi skaffade en egen flishugg istället för att kunna få rätt storlek och för att kunna flisa efter behov. Största delen av fliset de producerar är helt lokalproducerat de köper in sly och liknande från lokala skogsägare som rensat på sin egen mark. Flisandet och arbetet med pannorna har även medfört andra förändringar att totalt en till person har anställts. Dessutom har det skapat stort intresse då Per själv ibland får vara ute och föreläsa om sina anläggningar. Teknik: Flispanna Tillverkare: Sia Holts (Rosvik), Mekano och Swebo (Hemmingsmark) Inköpsår: 2007 (Hemmingsmark), 2010 (Rosvik), och 2011 (Hemmingsmark) Effekt: 1,5 MW(Rosvik), 400 kw och 500 kw (Hemmingsmark) Driftstid: Året runt, dygnet runt, lägre effekt på sommaren Förbrukning: 2500m 3 flis/år Underhåll: Årlig genomgång under sommaren, underhåll minst en dag/vecka, tillsyn minst var tredje dag Årsproduktion: 1,6 GWh (Rosvik), 0,8 GWh (Hemmingsmark) Stabil avsättning - värme behövs alltid Bättre luftmiljö i samhället utan vedeldning Lokalproducerad flis - skogsägare säljer till bolaget Ett arbetstillfälle har skapats Kostnad: Hemmingsmark - ny panna: 1,8 miljoner, kulvertutbyggnad kr. Hemmingsmark - begagnad panna: 1 miljon kr. Rosvik: 5,4 miljoner kr Finansiering: Rosvik - Länsstyrelsens lantbruksstöd 1,2 miljoner kr, Hemmingsmark - begagnad panna: Länsstyrelsens investeringsstöd kr. Resten lån Återbetalningsperiod: Cirka 15 år Livstid: Cirka 20 år Ägare: Energifrakt i Piteå AB (dotterbolag till RW Skogsmaskiner AB) Drift: Samma som ägarföretaget Tillstånd: Bygglov krävs Ständig jour på pannan, att den behöver passning Bränsle med mycket kvistar kan ge stopp i pannan Utsikt över byn Hemmingsmark Framtiden ser också ljus ut för deras flisvärmeanläggningar. Båda anläggningarna har just nu ett överskott, det går att producera mer värme än vad det görs idag. Därför ska man nu satsa på förtätningar - att ansluta fler kunder till närvärmenäten då det finns plats för betydligt fler än vad man har idag. Pers tips Tänk på att inte välja för liten flispanna (300kw eller mindre). Med bränslekostnader, flishugg och andra maskiner så blir det för kostsamt och du tjänar inga pengar. Du kanske går plus minus noll eller till och med back. Namn: Per Westerlund, RW Skogsmaskiner Adress: Hemmingsmarksvägen 129, Hemmingsmark Mobiltelefon: E-post: 10 11

7 I Kåge ger vinden el till Runes gård Klösan, Kåge Ett litet vindkraftverk med stor genomslagskraft Persön, Luleå Det var av rent intresse som fick Rune Widmark i Klösan utanför Kåge att börja fundera på att köpa ett vindkraftverk. En tokig idé som han ville se om den skulle fungera. Efter att ha sökt information om vindkraftverk tog han in offerter och i april 2010 kunde det lilla vindkraftverket på 10 kw sättas upp ett vindkraftverk som hydrauliskt kan vikas ned när Rune behöver utföra service på verket. När Antero Koskitalo med familj flyttade söderut till Persön utanför Luleå i mitten av 90-talet slogs de av att blåste en del i det öppna landskapet. Då startade funderingarna på att utnyttja vinden. Efter tankar på att bygga en väderkvarn beslutade sig familjen i början av 2000-talet istället för att satsa på ett vindkraftverk. Med medvind från myndigheter och rätter tog det ändå fyra år innan verket kunde sättas upp på grund av en orolig omgivning. Det var en tokig idé, helt och hållet Det hämmar utvecklingen när folk ständigt säger nej På Rune och Siv Widmarks gård utanför Kåge står sedan 2010 ett 17 meter högt vindkraftverk ett femtiotal meter från bostadshuset. Att det står där idag beror inte på någonting annat än ren nyfikenhet. Något behov fanns inte direkt, det var mer som ett intresse. Att se hur det fungerar, säger Rune Widmark, vindkraftverkets ägare. En tokig idé Sedan tidigare använder Rune vedeldning och en ackumulatortank för att värma upp byggnaderna på gården. När han först kom på idén med att sätta upp ett vindkraftverk, var det för att verket skulle kunna värma vattnet i ackumulatortanken. Dock började han tänka vidare och tanken på ett eget vindkraftverk rotade sig i huvudet. Det blev en tokig idé som han inte kunde bli av med. Han började söka information och en artikel i tidskriften Automation fick honom att undersöka mer intensivt. Rune tog fram information från leverantörer om priser, utförande m.m. och tog sedan ut offerter från 2-3 företag. Vi valde den vi tyckte hade den bästa lösningen. Det var framförallt det elektriska och styrningsbiten det föll på. Sedan rullade det på. Bygglovet tog ett par månader eftersom ingen i Skellefteå kommun tidigare hade hanterat ett bygglov för ett privat litet vindkraftverk. Bygglovet gick igenom utan problem och fundamentet kunde gjutas. Vindkraftverket fick Rune dock vänta på - det blev en försening på ett par månader från Kina. Att resa verket var dock inga problem. Det är som ett Mekano - det kommer i bitar och det är bara att skruva ihop det, säger Rune. Driftstörningar på vindkraftverket Dessvärre har vindkraftverket haft en hel del problem med driftstörningar. Verket fungerar dåligt vid för hårda och byiga vindar. Vid ca 10 m/s ger vindkraftverket maxeffekt trots att det ska klara upp mot 20 m/s. Vindkraftverket ska vrida sig ur vind när det närmar sig maxeffekt men för närvarande fungerar inte det utan verket löser ut för övervarv. Verket måste manuellt startas vid ett sådant stopp. Detta medför att vindkraftverket för närvarande körs med reducerad effekt för att minimera stoppen. Leverantören av verket har ett förslag på lösning av problemet som man håller på med att funktionstesta. Om jag skulle göra någonting annorlunda idag skulle det ha varit att vänta några år tills man utvecklat och testat småskaliga vindkraftverk i större omfattning. Då har det kanske funnits mera utbud och förhoppningsvis till en lägre kostnad. Dessutom har man kanske löst hur man reglerar den överskottsel som vindkraftverket skickar ut på nätet. Idag finns det inget fungerande system för det, säger Rune. När Antero Koskitalo först fick idén om att sätta upp ett vindkraftverk var grundidén att sätta upp ett större verk. Det kunde gagna bygden genom att flera gårdar kunde gå ihop och dela på utfallet. Men i och med att några av gårdarna genomgick generationsbyte och var på väg att trappa ned fanns inget lokalt intresse i byn. Det gick ett par år men idén fanns ändå kvar om att bygga ett mindre vindkraftverk. Så jag började undersöka på internet vilka verk som fanns, säger Antero Koskitalo, vindkraftverkets ägare. Motstånd från omgivningen men medvind från myndigheterna Efter beslutet om att satsa på ett vindkraftverk sökte han bygglov hos Luleå kommun. På byggnadsnämnden visste de dock inte hur de skulle hantera ett sådant bygglov. Ingen hade gjort någonting liknande i kommunen tidigare. Så vi undersökte på internet, ringde runt till de med kunskap om vindkraftverk och skickade sedan in en ansökan. Bygglovet gick igenom men det visade sig inte vara någon snabb process för Antero att få sätt upp sitt vindkraftverk. Hans närmaste grannar var oroliga över projektet. I slutändan blev det en lång procedur över flera år där alla rätter gav honom rätt men grannarna ständigt överklagade. Han fick sätta sig in i alla detaljer kring ett vindkraftverk ljusreflexer, skuggor, fågelliv, ljudnivå. Dock skulle det ha tagit längre tid om det inte skedde under en tid där regeringen beslutat sig för att satsa på vindkraften. Efter mycket kämpande kunde han i november 2007 äntligen ställa upp det begagnade verket från Danmark. Positiv uppmärksamhet får fler att satsa Det lilla vindkraftverket i Persön har skapat stor uppmärksamhet. Flera hundra personer har varit på besök och Antero besvarar ofta frågor från intresserade. Både TV, radio och tidningar har gjort reportage och för ett par år sedan fick Antero Koskitalo och hans familj även ett miljöpris från Luleå kommun på grund av verket. Antero hoppas att de har inspirerat många att göra liknande projekt desto fler som kämpar sig igenom det desto fler triggar det igång. I framtiden hoppas han på ännu mer kreativa energiprojekt hemma på sin gård: Kanske att lägga in markvärme eller solfångare på snickeriet så att det blir självförsörjande på energi. Teknik: Vindkraftverk Panna: Windon Effekt: 10 kw Inköpsår: 2009 Storlek: Vingdiameter 8 m Produktion: 0-70 kwh/dag Driftstid: Året runt, när det blåser. Lägre effekt under vinter Special: Hydrauliskt nedfällbart Finansiering: kr egna medel Återbetalningsperiod: Många år Livstid: Minst 20 år Ägare och drift: Rune Widmark Tillstånd: Bygglov krävs Årsproduktion: När verket går 100% beräknas det ge 7-10 MWh/år Teknik: Vindkraftverk Tillverkare: Vestas Inköpsår: 2007 Effekt: 50 kw Storlek: Vingdiameter 14 m, 22,5 m högt Driftstid: Året runt, när det blåser. Lägre effekt under vinter Underhåll: Tillsyn varannan månad Finansiering: kr egna medel Återbetalningsperiod: Beror på elrpriser, cirka 10 år Livstid: Vet ej verket cirka 20 år Ägare och drift: Antero Koskitalo Tillstånd: Bygglov krävs Årsproduktion: 30 MWh (2011) Namn: Rune Widmark Adress: Klösan 5, Kåge Telefon: Mobiltelefon: E-post: Vindkraftverket i Klösan Vindkraftverket i Persön Foto: Antero Koskitalo Namn: Antero Koskitalo Adress: Markskogsvägen 93, Luleå Telefon: Mobiltelefon: E-post: 12 13

8 Norskt utvecklingsprojekt minskar Pite Energis energiförbrukning Utanför det kommunägda energibolaget Pite Energis lokaler i Piteå står numera två ställningar med totalt 140m 2 solceller. De följer solens aktivitet och vinklar sig mot solen för att kunna få ut så mycket energi som möjligt. Där har de stått sedan hösten 2011 och ska under de kommande åren hjälpa energibolaget att sänka driftskostnaderna för det egna huset och garaget. Att bygga just solceller kom som ett förslag våren 2011 från det norska forskningsinstitutet NORUT som ville starta ett forsknings-/ utvecklingsprojekt inom just solceller. Pite Energis två ställningar med solceller står precis utanför kontorsbyggnaden. Där har de har stått sedan december 2011 och blev inkopplade mot nätet 1 februari. Under februari har solcellerna genererat cirka 1MWh. Vi har inget facit ännu för hur mycket energi vi kommer få men vi hoppas att de kommer producera 30 MWh under den kommande säsongen, säger Andreas Viklund, tekniker och fadder för solcellerna. Vill bidra till utvecklingen av solenergi Att Pite Energi valde att satsa på solceller har sin grund i kravet från deras kommunala ägarbolag att energibolaget ska satsa på utvecklingsprojekt inom En av Pite Energis två trackersystem 14 förnybar energi. Efter att ha fått ett antal mer eller mindre realistiska förslag om olika utvecklingsprojekt under 2011 gjorde de en utvärdering. Ett solcellsprojekt från forskningsinstitutet NORUT i Narvik, Norge var det mest genomförbara och det mest intressanta. Projektet är så väl ett utvecklingsprojekt som ett forskningsprojekt där energibolaget genom sin medverkan bidrar till utvecklingen av solenergi. Solcellerna ger även en vinst för Pite Energi. Elen går ju direkt till våra egna byggnader, kontorsbyggnaden och garaget. Vi förbrukar så pass mycket el att det förmodligen aldrig kommer att gå ut något överskott på elnätet. Det blir mer ekonomiskt jämfört med att sälja elen, vi kan ju räkna bort det pris för energin som vi annars skulle ha köpt in från vårt eget nät. Piteå Snabb process att få upp solcellerna Efter att Pite Energi antagit projektet gick processen vidare. Efter ett par turer under sommar och höst började byggandet under oktober/november Förutom markarbetet tog det tid att vänta in delar som helt saknades eller var felaktigt levererade. När alla delar var på plats tog det dock 2,5-3 veckor att få upp de båda anläggningarna. På grund av att de kom upp så sent hann de dock inte producera någon el. Därmed gick det inte att felsöka och optimera, detta har därför fått vänta tills våren. Ett utvärderingsprojekt Något som är unikt med projektet är att Pite Energi utvärderar olika delar. Exempelvis har de två olika trackersystem för de tvåaxliga solcellerna. De justerar vinkel och kompassriktning automatiskt, den ena datorstyrd och den andra analog, den känner av var på himlen det är ljusast. Att ha ett solföljande system är en förutsättning för att man ska kunna producera tillräckligt mycket energi så långt norrut. En anläggning med fast vinkel och fast riktning kan man bygga betydligt större men kan inte optimera den på samma sätt. En fördel med automatiken är också att vid kraftig vind eller snöfall kan panelerna ställa sig rakt upp och på så sätt blir det mindre underhåll exempelvis under vintern. Dessutom testar Pite Energi fem olika slags solceller åt NORUT för att se vilka som fungerar bäst, bland annat svenskutvecklade och kinesiska solceller. Med detta vill man bidra till utvecklingen av solenergikraftverk i norr. Teknik: Kisel- och tunnfilmssolceller Tillverkare: Yingli Solar, Suisse Soleil, Innotech Solar (två modeller) och Qcells Trackersystem: Kemper och Deger (tyska) Inköpsår: 2011 Effekt: Cirka 20 kw Storlek: 70 m 2 vardera, tillsammans 140 m 2 Driftstid: Året runt, dygnet runt (ej produktion vid mörker) Årsproduktion: Beräknat till 30 MWh Kostnad: Cirka kr Finansiering: kr egna medel, EUbidrag + bidrag från NER (Nordic Energy Research) Återbetalningsperiod: Cirka 15 år Livstid: Minst 25 år men troligtvis uppemot år Ägare: Pite Energi AB Drift: Samma som ägarföretaget Tillstånd: Bygglov krävs om solcellsmodulytan är större än 8 m 2 Solenergi är förnybar Låg underhållskostnad - avspolning kanske en gång/år Projektet bidrar till utvecklingen av solenergikraftverk i norr Projektet skapar PR och gör att folk engagerar sig Andreas tips En av Pite Energis fem solcellssorter Anläggningen producerar inga stora mängder energi men större anläggningar kan producera 100-tals MW Solcellskraftverk är idag inte lönsamma i Norden utan något form av stöd, men förväntas bli det om 5-7 år tack vare billigare solceller och dyrare el Du som funderar på solceller - skaffa dig en helhetsuppfattning om vad som finns på marknaden. Fundera över vad energin ska användas till, hur mycket som behövs. Olika system har olika fördelar och nackdelar. Exempelvis är trackersystem dyrare och mer optimerade medan fasta solceller är billigare men inte lika optimerade Generellt sett bör dock privatpersoner satsa på fasta husmonterade system. Företag och organisationer som vill bygga solcellskraftverk bör definitivt värdera solföljande system. Om du är osäker kontakta någon som är expert inom ämnet. Solnedgång i Piteå Namn: Andreas Viklund (tekniker) Adress: Pite Energi, Västra Kajvägen 1, Piteå Telefon: (arbete) Mobiltelefon: (arbete) E-post: 15

9 I Kenneths fastighet värmer solen upp tappvattnet Skellefteå På ett lägenhetstak på Åsgatan i Skellefteå står 120 plaströr rakt upp från hustaket. Rören är kopplade till en solvärmeanläggning, som ger tappvarmvatten till totalt sex lägenheter från vår till höst. Idén till att sätta upp rören fick Kenneth Brännström för cirka 15 år sedan på ett hotell i Turkiet men det var först 2008 som rören sattes upp. I botten låg ett ekonomiskt intresse men framförallt en stor nyfikenhet att testa om det fungerar även här i norra Sverige. Att se att det fungerar är tillräcklig återbetalning för mig För ungefär femton år sedan satt fastighetsägaren Kenneth Brännström på en skuggig balkong i Turkiet. På grannhotellets tak fanns en väldigt enkelt variant av solvärme. Varje dag klockan tre på dagen när solen stod högt, kokade det över vilket såg ut ungefär som en varm källa på Island. Han tänkte på solen, att det är exakt samma sol i Turkiet som i norra Sverige och att den solenergin borde gå att använda på något sätt. Fantasin blir verklighet Tanken på att själv en dag bygga en solvärmeanläggning låg och malde i Kenneths huvud under många år. I botten fanns ett ekonomiskt intresse men framförallt var det en nyfikenhet. Jag tyckte det var roligt. Kenneth började göra undersökningar kring solvärme och funderade över behovet och hur lösningen skulle se ut. Kenneth Brännströms flerfamiljshus på Åsgatan 16 I sitt huvud hade han en ganska klar bild men tyvärr fanns det inte några liknande anläggningar att titta på. Av en slump såg han en dag en annons av bioenergiföretaget RomoHeat AB i Skellefteå. Då tog han sin första kontakt med Robert Grönlund som redan hade funderat i samma banor och kommit längre i sitt arbete med solvärme. Med hjälp av Robert kunde Kenneth sedan komma fram till den lösning som idag finns installerad i ett av hans flerfamiljshus. Unik inkoppling ger energi längre 2008 satte bygget av solvärmen igång, efter bygglovsansökan och ansökan till Länsstyrelsen om bidrag. Under ett par veckor installerade man ett pannrum och satte upp solvärmerören på taket. I början fanns en stor skepsis inför anläggningen, många runtomkring menade att häruppe finns ju ingen sol. Många har dock blivit överbevisade och överraskade när de sett hur Kenneths anläggning fungerar. 2:a februari hade jag 70 grader varmt i ackumulatortanken. I och för sig bara ett par timmar men ändå. De flesta skulle nog skaka på huvudet och säga att jag måste låta mig undersökas någonstans. Det som är ganska unikt med anläggningen är inkopplingen. En vanlig solvärmeanläggning har en kopparslang i botten av en vattentank vilket bara ger värme från vår och fram till tidig höst. I Kenneths anläggning använder man en plattvärmeväxlare vilket garanterar att alltid få ut maxeffekt. Redan under januari går det att se att värme produceras och från februari till november går värmen på så gott som full effekt. Rören är dessutom monterade med takstöd uppe på taknocken för att slippa problemet med snö som lägger sig över rören. En del av rören är också riktade i nordsydlig riktning för att rören ska komma igång tidigare under dagen. Framtida projekt inom förnybar energi När det gäller framtidsplaner har Kenneth många idéer och funderingar. Närmast på tur står att installera en vedpanna i hans andra flerfamiljshus. Han har även funderingar på att installera en luftvärmepump som ska ta tillvara på frånluftsvärmen från huset. Den går sedan att använda för att värma ackumulatortanken något så den slipper arbeta från lägsta temperatur hela tiden. Den är lite som en bil den fungerar dåligt när man kallstartar, säger Kenneth. Solfångarna på lägenhetstaket Kostnad: kr Finansiering: 50 % bidrag från Länsstyrelsen, resten egna medel Återbetalningsperiod: Vet ej att se att det fungerar är tillräckligt med återbetalning Livstid: Vet ej Ägare: Kenneth Brännström, enskild firma Drift: Kenneth Brännström själv Tillstånd: Bygglov krävs Bidrag: Möjligt att söka om ROT-bidrag Solvärmen fungerar helt automatiskt Plattvärmeväxlare ger varmvatten även vid molnigt väder Miljövänliga vätskor i rör Solvärmens ackumulatortank med plattvärmeväxlare Teknik: Solfångare av vakuumtyp med heatpipe Tillverkare: Sfinx Solar Inköpsår: 2008 Storlek: 4 x 30-rörspaneler i vertikal vinkel, 70 graders vinkel på taknocken. Riktade mot söder och norr. 11,2m 2 belyst yta Driftstid: Februari/mars till oktober/november, när det är sol Årsproduktion: Cirka 8 MWh/år (enligt Statens Provningsverk 79 kwh/m 2 och år men detta är endast miniminivå Anläggningen kräver daglig tillsyn Solvärmen fungerar ej under hela året Kenneths tips Engagemang är mycket viktigt, att lägga ned tid och energi på att ta reda på vilken uppvärmning som blir billigast i längden. Det är även viktigt att isolera rätt om man inte isolerar ordentligt blir det inget bra slutresultat. Namn: Kenneth Brännström Adress: Åsgatan 20, Skellefteå Mobiltelefon: E-post: 17

10 Vattenkraftverket Matilda har livat upp en hel bygd I slutet av 90-talet fick byn Grannäs en förfrågan av Vattenfall om någon i byn ville köpa det gamla vattenkraftverket i Gertsbäcken. Vattenkraftverket var gammalt och i stort behov av renovering, pengar som Vattenfall inte var beredda att lägga ut. Boende i fyra byar gick då samman och bildade Grannäs Intresseförening, som sedan köpte verket i april En månad senare var renoveringen färdig. Elen säljs idag till Danmark men pengarna från den sålda elen har livat upp en hel bygd. Inte har det varit en lätt väg men vi har ju ändå kämpat oss igenom det Vattenkraftverket (även kallat Matilda) i Grannäs i Sorsele kommun har en lång historia. Redan på 1800-talet fanns i Gertsbäcken en kvarn och 1938 byggdes vattenkraftverket som står där ännu idag blev byn kontaktade av Vattenfall som ville sälja sitt verk. Verket var i stort behov av renovering och Vattenfall hade planerat för en jätterenovering på flera miljoner men de insåg att det inte fanns någon bärighet i det, säger Erik Sandström, byaföreningens ordförande. Efter en del funderingar gick fyra byar samman i byalaget och bildade Grannäs intresseförening, som sedan köpte verket. Förutom en vattendom med en lista på åtgärder som måste åtgärdas fick föreningen även pengar för att restaurera efter den stora vårfloden som skedde Föreningen tog snabbt itu med det och under april-maj 1997 reparerade man bland annat överdelen av dammen och bytte ut ruttna stenkistor. 18 Och hon har gått årligen ända sedan dess! Men varje dag när man kliver upp och ska tända lampan så håller man tummarna för att hon ska gå, säger Erik Sandström. Underhållet är dock inte särskilt högt -vattenkraftverket består av äldre och stabila delar. Tuben kommer dock inte leva länge till då den har blivit lappad många gånger. Ibland blir det även stopp i verket på grund av strömavbrott. Då måste verket startas manuellt. Matilda utvecklar bygden Eftersom den producerade elen inte kunde användas i byarna startade föreningen ett företag - Gertsbäck Kraft AB - som säljer elen vidare till ett danskt företag. Vinsten går oavkortat till byautvecklingen och tack vare den har de kunnat bygga en byastuga med samlingslokal, dansloge, förråd samt köpt ett gammalt kapell som numera används som verkstad. Byahuset hyr de sedan ut till föreningar, bröllop och andra evenemang. Några av medlemmarna i Grannäs Intresseförening tillsammans med Matilda Grannäs, Sorsele Helt friktionsfritt har dock projektet inte varit. Byahuset är nämligen byggt på samernas renflyttningsled vilket har inneburit mycket skriverier och överklagningar tills bygglovet slutligen gick igenom. Motståndet mot den nya utbyggnaden Just nu går föreningen även igenom ett stort framtidsprojekt - föreningen vill bygga ut och modernisera verket så det kan tredubbla sin produktion. Detta är någonting de har kämpat för i fem år mot både små och stora intressenter. Bland annat Länsstyrelsen, Fiskeriverket och Kammarkollegiet har yttrat sig mot projekte. Framförallt tror man att utbyggnaden kommer att skada fisket och skapa problem för vattenlevande mikroorganismer. Nästa steg blir att fallet ska tas upp i Svea Hovrätt. Föreningen försöker skynda på projektet då man vill ha en lättskött anläggning som den yngre generationen så småningom kan ta över. I det skick vattenkraftverket är nu är det svårt för någon att kunna ta över. Föreningen räknar med att det nya projektet kommer kosta cirka miljoner kronor. Trots alla problem med att kämpa mot myndigheter och till viss del omgivningen är föreningen nöjda med projektet. Projektet har ju gynnat bygden. Utan Matilda hade vi aldrig haft det här byahuset, en gemensam mötesplats och det har även gett bättre sammanhållning i byn. Utan henne skulle vi inte haft någonting, säger Erik Sandström. Teknik: Vattenkraft Turbintyp: Kaplanturbin från Jämtland Inköpsår: Stationen byggdes i slutet av 30-talet, ombyggnationen gjordes 1997 Fallhöjd: 11 meters falhöjd på en sträcka på 220 m Effekt: 150 kw (max) Driftstid: Året runt, dygnet runt, lägre effekt under vinter Underhåll: Under vintern daglig tillsyn, mer sällan under sommaren, småreparationer i väntan på beslut om vattenkraftverket får byggas ut Årsproduktion: Cirka 0,8 GWh/år Projektet har gynnat bygden bland annat genom bygget av byastugan Bättre sammanhållning i bygden Modernare vattenkraftverk har väldigt lågt underhåll Vattenkraftverket Matilda Intresseföreningens tips När du påbörjar ett vattenkraftsprojekt, kontakta någon/några som har kunskap om miljö och vatten, exempelvis vattenkraftsföreningen. Att åta sig ett projekt som ett vattenkraftverk kräver kunnig personal. Se till att ni är flera i projektet det går inte att vara ensam och göra ett sådant här stort projekt. Kostnad: Cirka 1 miljon Finansiering: Försäkringspengar kr, bygdeavgiftsmedel, checkkredit, beredskapspeng (anvisad arbetskraft) Återbetalningsperiod: Ingen Livsstid: Vet ej Ägare: Grannäs intresseförening byalag som äger aktier i Gertsbäck Kraft AB Drift: Sköts av medlemmar i föreningen Tillstånd: Inget bygglov för renovering men miljödomstolen måste göra vattenprövning (vattendom) Inkomster: kr (under olika summor varje år) Kräver mycket kraft för att driva igenom ett vattenkraftsprojekt Kraftverket måste startas manuellt vid stopp Äldre kraftverk är något svårskötta, kräver mycket kunskap Utsikt över Nalovardo Namn: Erik Sandström Adress: Karlsgård 46, Sorsele Telefon: Mobiltelefon: E-post: 19

11 Storforsen Hotell tar värme och kyla från berget Att bygga ett miljövänligt hotell det var visionen 1994 när byggandet av Hotell Storforsen i Vidsel utanför Älvsbyn skulle börja. Ett hotell på 4000m 2 med golvvärme överallt kräver stora mängder energi och där sökte man efter en lösning som var både miljövänlig och ekonomisk. Då det skulle bli för dyrt att värma byggnaden med endast el och/eller olja valde hotellet till slut bergvärme. En lösning som då var relativt ny och oprövad. Vi skulle inte haft råd att driva hotellet om det inte vore för bergvärmen Strax nedanför Storforsen Hotell finns totalt 33 borrhål i berget som försörjer hotellet med värme. Från 160 meters djup hämtas energin som värmer upp hotellets idag cirka 7000m 2. Antalet borrhål gör anläggningen till en av de största av sitt slag i norra Sverige. Hotellet är även en av de första större byggnaderna att använda bergvärme. I oktober 1995 när hotellet stod klart var det långtifrån vanligt med den här typen av uppvärmning. Ett hotell med miljöprofil Att det blev just bergvärme berodde på den forne hotellägaren Ingemar Nilsson som ville ge hotellet en miljöprofil. Förutom att hotellet är byggt av miljömaterial satsade man på golvvärme istället för traditionell elementvärme. Att värma upp hotellets då 4000m 2 krävde stora mängder energi så man sökte efter en uppvärming som var både miljövänlig Utsikt i Vidsel 20 och ekonomisk. Ingemar Nilsson tänkte då att bergvärme kunde vara värt att testa. För att kunna genomföra projektet tillfrågade hotellet Luleå Tekniska Universitet om de ville ta sig an projektet. Storforsen Hotell inledde sedan ett samarbete där Universitetet fick i uppgift att projektera alltihop. De kom fram till att hotellet behövde 33 borrhål på 160 meter djup. Man överdimensionerade anläggningen rätt mycket, idag är det 8-9 borrhål som inte används, säger Stig Norén, hotellets vaktmästare. Att installera bergvärmen visade sig dock vara ett drygt jobb med många inblandade. Borrningen tog flera månader. Andra problem man hade var med pumparna - delar blev försenade och fel slags olja användes i början. Ingemar Nilssons bror, Krister Nilsson, var också involverad i arbetet, med att gräva runt borrhålen och sedan återställa marken när det var färdigt. Att bygga klart Storforsen, Vidsel tog cirka ett år och bergvärmen stod färdig till den stora invigningen av hotellet i oktober Bergvärme med dubbel funktion Förutom att bergvärmen ger just värme används den även på ett annat sinnrikt sätt - som ett kylsystem. Istället för konventionella kylskåp finns på hotellet kylskåp med ett slags element och fläktar. När vattnet från borrhålen har lämnat sin värme återstår ca 2-5 grader. Detta vatten cirkulerar sedan igenom kylskåpselement och tillsammans med fläktarna skapar de kyla. Mycket underhåll på äldre pumpar Det är olika underhåll på de nya och de äldre pumparna. Den nya från 2005 är nästan underhållsfri medan de som sattes in 1995 är mycket slitna och kräver mycket underhåll. Reservdelarna börjar bli svåra att få tag på. För närvarande är det under utredning om de gamla pumparna ska bytas ut och om det ska installeras nya. I så fall kanske det blir en större och en mindre pump då pumparna mår bästa av att gå 90% effekt hela tiden. På frågan om hur nöjd Ingemar Nilsson blev med bergvärmen svarar han: Mycket nöjd, det blev precis som jag önskade och ville ha det. Den totala energikostnaden blev 20-25% av vad den kunde ha blivit. Vi skulle inte ha haft råd att driva hotellet om det inte vore för bergvärmen. Teknik: Bergvärme Tillverkare: ABB (1995) samt IVT (2005) Inköpsår: 1995 och 2005 Borrhål: 33 borrhål (30 st 160 m och 3 st 130 m) Effekt: Äldre pumpar: 2 x 200 kw, ny pump: kw Storlek: Gamla hotellet m 2, nya delen ca 3040m 2 Driftstid: Året runt, dygnet runt, avstängd majseptember Årsproduktion: Tillräckligt för att värma upp hela hotellet, cirka 7000m 2 Reservenergi: Elpannor Kostnad: Cirka 5 miljoner kr (äldre pumpar) Finansiering: Framförallt lån, bidrag för anvisad arbetskraft (Länsarbetsnämnden, numera Arbetsförmedlingen) cirka % Återbetalningsperiod: Cirka 4-5 år Livstid: Cirka 20 år Ägare: Storforsens Hotell AB Drift: Storforsens Hotell AB Tillstånd: Anmälningsplikt till kommunen för att borra och ha köldbärande vätska i marken Väldigt lågt underhåll på nya bergvärmepumpar Stora besparingar i energikostnad - kanske % av vad energikostnaden skulle ha kunnat vara Inga utsläpp Stigs tips Behöver el för att kunna leverera värme. Kostar pengar att driva pumpen Äldre bergvärmeanläggningar kräver mer underhåll Det är viktigt att få rätt pumpar till din anläggning. Bergvärme är en dyr investering, så tänk över vad du vill att den ska användas till. På längre sikt är det en bra investering som lönar sig. Storforsens Hotell Bergvärmepump från 1995 Bergvärmepump från 2005 Namn: Stig Norén, vaktmästare Adress: Bredsel 105, Vidsel Telefon: (växel, Hotell Storforsen) Mobiltelefon: E-post: 21

12 Kampen för att få bygga ett vattenkraftverk Forsbäck, Tärnaby När en byagemensam fastighet, Forsbäck 1:9, i byn Forsbäck utanför Tärnaby gick ut på auktion, köpte en enskild person med kontakter i energibranschen fastigheten. Tidigare hade där funnits ett vattenkraftverk och nu ville man bygga ett nytt. Efter ägarbyte av fastigheten landade kraftverket i sex delägares ägo som började projektet med att försöka få till stånd ett nytt kraftverk. Ett riskprojekt, men 2002 stod det nya kraftverket med tre turbiner färdigt - i ett rött hus med vita knutar och gardiner. Det var bra att vi hade mod att ge oss in i det här Stationshuset vid Jokksbäcken En av vattenkraftsverkets tre turbiner I byn Forsbäck utanför Tärnaby fanns under cirka 25 år ( ) ett landstingsägt vattenkraftverk. Stationen revs i början av 60-talet och kvar fanns bara fundament och dammen. Fastigheten, Forsbäck 1:9, återgick till byn som byasamfällighet och i slutet av 90-talet ville en av de många delägarna sälja den på auktion. Detta skedde 1999 då en privatperson med kontakter i den småskaliga energibranschen såg möjligheten att bygga ett nytt verk. Fastigheten såldes sedan vidare till ett nybildat bolag och fick sex delägare, tre av dem var från orten och en av dessa var Sven Mikaelsson, boende i byn Forsbäck. De ville ha någon med lokal anknytning med i ägarbilden, säger Sven Mikaelsson, som numera inte är ägare men en av de tre personer som sköter driften. Sedan år 2007 är det företaget Tjernkraft Utsikt över Ume älv AB i Stockholm som äger vattenkraftverket. Tillstånd och motstånd Byggprojektet startade med att söka nödvändiga tillstånd. Ägarna gjorde en bygglovsansökan för att bygga själva huset och skickade även en ansökan till miljödomstolen under För ägarna var detta en nervös tid då de hade tagit på sig ett riskprojekt som handlade om stora summor pengar - bara vattenprövningen kostade en halv miljon kronor. Om projektet inte skulle gå igenom fanns ingen skog eller andra fyndigheter i området som annars kunde ge inkomster. Vi mötte också en del motstånd både från myndigheter och från enskilda personer. Det fanns en oro över att stationen skulle förstöra fisket trots att det aldrig skulle bli torrlagt i bäcken och att fisket uppströms stationsbyggnaden länge har varit försumbart, säger Sven. Bygglovet gick igenom och 2001 fick man godkännande från miljödomstolen. Under 1-1,5 års tid pågick byggandet och renoveringen. Bland annat fick man gräva upp E12 för att kunna lägga tuben under vägbanan. De tre lokala ägarna byggde stationshuset och renoverade även dammen. Stationen blev klar i december 2002, lagom till det kanske sämsta vattenåret på 50 år, skrattar Sven Mikaelsson. Störningar i elnätet skapar problem Sedan dess har verket gått, men med en del störningar. Vattenkraftverket är beroende av el från elnätet och när det blir problem med spänningen eller strömavbrott stannar verket. När detta händer börjar turbinerna rasa fram i en högre fart och skjuter på ännu mer vatten. Detta medförde att det för ett par år sedan gick hål på tuben under E12 ett vakuum bildades vilket drog in ett par plankor i tuben under vägbanan. Numera har man dock en tryckreduceringsventil för att det inte ska kunna hända igen. Det finns också ett larm kopplat till driftpersonalens mobiltelefoner om någonting skulle hända. Vi är alltså tre personer som turas om med jour och underhåll av vattenkraftverket. Ett gynsamt projekt Sven Mikaelsson och de andra f.d. ägarna har varit nöjda med projektet det har varit ett gynnsamt projekt för de involverade. Det var bra att vi hade mod att ge oss in i det här för allting var mycket osäkert och riskfyllt, säger han. Från ägarföretagets sida finns det planer på renovering/uppgradering men det beror på om de får sitt gröna el certifikat förnyat. Teknik: Vattenkraft Turbintyp: Semikaplan Cargo & Kraft Turbin Inköpsår: Fastigheten inköpt 1999, färdigställd 2002 Effekt: 690 kw (3 x 230 kw) Fallhöjd: 28m Driftstid: Året runt, dygnet runt, lägre effekt under vinter Underhåll: Under vintern minst 2 gånger/vecka, under sommaren 3-4 gånger/vecka Årsproduktion: Cirka 3,2 GWh/år vid bra vattenår Bättre vistelsemiljö runt bäcken tidigare var terrängen otillgänglig Sparar cirka 600 ton olja om året Automatisk styrning av vattenflödet och automatisk start vid driftstopp Svens tips Se till att tänka på tuben, vilket material du har och att den förses med reduceringsventiler mot vakuum. Plast är dyrt och trä är väldigt hållbart, det kan hålla kanske 50 år. Rätt dimension på turbinerna är också viktigt, att de tar in rätt mängd vatten. Det är också viktigt att trätuber binds ihop ordentligt längst ned där trycket är som störst och där det också kan uppstå s.k. tryckslag när trottlarna till turbinerna stängs av vid bland annat vid elavbrott på nätet. Kostnad: Cirka åtta miljoner Finansiering: Lån från bank och privatpersoner, bidrag från okänd källa inom småskalig energi cirka kr Återbetalningsperiod: 5-10 år Livsstid: Vet ej Ägare: Tjernkraft AB familjeföretag i Stockholm Drift: Sköts av tre privatpersoner, däribland Sven Mikaelsson. Dessa tre får betalt för sitt arbete Tillstånd: Bygglov samt miljödomstolens vattenprövningar (vattendom) Verket behöver el för att gå utan ström stannar verket Ett vattenkraftprojekt kräver att flera personer är inblandade, det är nästan omöjligt att driva ett sådant projekt själv Namn: Sven Mikaelsson Adress: Forsbäck 229, Tärnaby Telefon: Mobiltelefon: E-post: 22 23

13 Solceller på hyreshus i Ålidhem gör lägenheter mer energisnåla I april 2011 sattes den första solcellen i projektet Hållbara Ålidhem upp på ett hyreshus i Ålidhem, Umeå. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Bostaden i Umeå, Umeå Energi, Umeå kommun och Umeå Universitet. Ett projekt som ska göra en del av hyreshusen i området mer energisnåla. Till och med 2014 ska totalt 2800m 2 byggas på totalt 12 byggnader i stadsdelen. Vi vill visa allmänheten att solceller inte behöver vara särskilt invecklat eller konstigt Sista veckan i april 2011 byggdes den första delen av solcellsparken på ett hyreshustak i Ålidhem, Umeå. Solcellerna är en del av projektet Hållbara Ålidhem ett samarbetsprojekt mellan Bostaden i Umeå, Umeå Energi, Umeå kommun och Umeå Universitet. Idag finns totalt 250m 2 solceller på två hus men vid projektslutet 2014 kommer Umeå kanske ha Sveriges största solcellspark med sina 2800m 2 solceller. Ett mer hållbart Ålidhem Idén till att bygga ett mer hållbart Ålidhem uppkom i samband med ett renoveringsbehov av ett antal hyreshus. Förutom att husen var byggda på 60- och 70-talen hade även en stor lägenhetsbrand härjat i området 2008, där tre hus totalförstördes. Bostaden i Umeå ägaren av husen genomförde då en totalöversikt av energiförbrukningen i tolv hus där man insåg att Pilothuset, Matematikgränd 1 24 dessa hade hög energiförbrukning. För att göra någonting åt både renoveringen och energiförbrukningen beslöt man sig för att söka projektpengar från Delegationen för hållbara städer. Därefter startade Bostaden i Umeå samarbetsprojektet Hållbara Ålidhem. Projektet pågår och innehåller en mängd olika delprojekt, däribland solcellsprojektet. Ett av kraven för att få pengarna är nämligen att en del måste användas till förnybar energi. Solcellsprojektet hamnade hos Umeå Energi där Lena Ahlgren är delprojektledare för just solcellerna. Det är vi som är ansvariga för själva projekteringen. Vi projekterar, köper in och bygger solcellerna. Vi ger Bostaden i Umeå en nyckelfärdig anläggning helt enkelt. Pilothuset har halverat sin energiåtgång Det första steget i processen togs hösten 2010 när man började renovera ett av Umeå husen - det så kallade pilothuset. Pilothuset är ett test där man testar olika åtgärder i renoveringen som kan påverka energibesparingen i fastigheten på lägenhetsnivå. Förutom att sätta upp solceller har man gjort en mängd olika åtgärder som att byta ventilation, fönster samt byte av tak. I varje lägenhet finns också en mätare som visar el- och vattenförbrukning. Pilothuset i stort har sänkt sina energikostnader. Tidigare hade det 200 kwh per m 2 och år men idag är siffran nere i hälften. De nyproducerade lägenheterna i brandkvarteret ligger på drygt 60 kwh per m 2 och år. Det är dock snarare renoveringen än solcellerna som sänkt energiförbrukningen. Sprida kunskap om solenergi En viktig del av projektet för Umeå Energi handlar om att sprida kunskap om solceller till allmänheten. Nu när det finns kunskap om solenergi hos energibolaget hoppas man kunna hjälpa andra. För att synliggöra solcellerna har man bland annat installerat en display på huset där det går att se hur mycket el som produceras. Bostaden i Umeå har även funderingar på att sätta upp solceller på balkonger i området. Vi vill visa allmänheten att det här är någonting man kan göra och att det inte behöver vara speciellt svårt. Det är enkel teknik och alla delar i bygget är standardmaterial. Och oftast när man har pratat med folk och förklarat hur det fungerar så inser folk just det: att det här är ingenting konstigt. Teknik: Solceller pilothuset, Matematikgränd 1 Tillverkare: Trina TSM-240PC05, kristallint kisel och Q-Cells Q.SMART 90 CIGS tunnfilmsteknik Vinkel: 14 grader, västlig riktning Inköpsår: 2011 Effekt: 16 kw Storlek: 120m 2 Driftstid: Maj- september, ej under natt/vinter Årsproduktion: 8,8 MWh (2011) Kostnad: kr (material och montering av solceller) Finansiering: 30 % bidrag från Hållbara Städer, övriga pengar kommer från Umeå Energi, Bostaden i Umeå Återbetalningsperiod: Cirka 25 år Livstid: Cirka 25 år Ägare: Bostaden i Umeå AB Drift: Ej bestämt ännu men troligen Bostaden i Umeå Tillstånd: Bygglov krävs om solcellerna är större än 8 m 2 Soleneergin är närproducerad Välutbyggt återvinningsprogram för solceller Väldigt lågt underhåll - kopplade till internet så de kan kontrolleras från kontoret Energin är gratis Lenas tips Solenergi går ej att lagra Solcellerna producerar mest när vi behöver dem minst (sommar) Om du själv inte har stora kunskaper om solceller, sök hjälp från någon som kan mycket i ämnet, exempelvis en konsult. Ta med konsulten redan i ett tidigt skede så kan du få hjälp med hur du ska tänka, hur du ska dimensionera solcellerna, vilka delar du behöver m.m. Det är en fördel att arbeta med certifierade, kända märken, där det finns referenser sedan tidigare. Du lär dig mycket själv eftersom. Det behöver inte kosta så mycket att anlita hjälp. Solcellerna på pilothusets tak Solcellsanläggningen - de gula lådorna omvandlar likström till växelström Namn: Lena Ahlgren (projektledare) Adress: Umeå Energi, Storgatan 34, Umeå Telefon: (arbete) Mobiltelefon: (arbete) E-post: 25

14 Fliset värmer Tages garage och bostadshus utanför Vindeln När Tage Mattsson skulle bygga ett garage för sitt åkeri utanför Vindeln började han fundera över uppvärmningen. Olja hade länge varit dyrt så han började undersöka andra källor till uppvärmning, allt från att elda hästgödsel till att elda spannmål. Då föll han för idén att elda flis. Idag är han stolt ägare till en 150 kw flispanna som värmer upp gårdens två bostadshus, åkerigaraget och korntorken. Ett beslut han tog för fyra år sedan som han sedan dess aldrig har ångrat. Här har du en som är nöjd! På en liten gård i Västomån strax utanför Vindeln bor Tage och Berit Mattsson. De har en egen flisanläggning som ger värme till två bostadshus, ett större garage samt en korntork. Flispannan blev färdig i september 2008, lagom till det årets tröskning. Jag har aldrig ångrat en enda sekund att jag satte in den, säger Tage. Idén med att byta uppvärmning fick Tage 2006 när han skulle bygga ett garage till sitt åkeri (numera sonens åkeri). Han hade en idé om ett litet pannrum i garaget men tänkte då att det kunde vara lika bra att ta med alla byggnader i uppvärmningen. Just då eldade han med olja och lite ved till moderns hus samt att varmluftspannor skötte korntorken och hönseriet. Förutom kostnaderna med att elda med olja hade de problem med utemiljön: Oljan gav sot på bilen och röken från vedeldningen gav illamående när det slog över vårt hus. Moderns hus samt garage och flispannrum i bakgrunden 26 Vägande av för- och nackdelar Tage Mattsson funderade på många olika alternativ innan han tog sitt beslut. Bland annat funderade han på att elda hästgödsel från stallet bredvid, elda med spannmål eller att skaffa en halmpanna. Efter moget övervägande av för- och nackdelar kom han dock fram till att dessa hade för stora nackdelar och då kändes flis som den bästa lösningen. Målet var att hitta en panna som låg så nära oljeeldning som möjligt, en lättskött panna. För att ta reda på vilken panna han behövde åkte Tage på studiebesök till flisanläggningar i hela landet samt besökte mässor. Han såg både goda exempel och skräckexempel, men allt detta gjorde att han kunde formulera vad han själv var ute efter. Till slut besökte han en man i södra Sverige som jobbade på värmeverk och hade en riktigt fin flispanna. Mannen var mycket kunnig och detta fick Tage att köpa en likadan panna fast modell större. Vindeln En panna med lågt underhåll Tage och hans son stod för pannrumsbygget och kulvertgrävandet plus en del kringarbete. Elektroniken och rördragningen skötte dock kunnig personal. Cirka tre-fyra månader tog bygget, en stressig tid då det var tvunget att vara färdigt till tröskningen i september Flisförrådet står längre upp i skogen på grund av brandrisken förenad med att ha flisförråd för nära pannan. Anledningen till att Tage valde just sin panna Compact var att den var lättskött. Den har automatisk uraskning och rörliga roster, askan behöver bara kollas en eller två gånger per år. Ibland kan det gå veckor utan att Tage går in i pannrummet, nästan så att han glömmer att han har en flispanna. Det lilla underhåll han gör kan handla om att smörja delar i pannan. Om det skulle bli problem i pannan så finns ett larm kopplat till mobiltelefonen. Oftast handlar det om att en större kvist har fastnat. Framtidsförhoppningar När det gäller framtiden förhandlar Tage med kommunen om att i framtiden kunna koppla det lokala ridhuset några hundra meter bort till sitt värmesystem. Redan idag går kulverten nästan ända fram till ridhuset vilket gör det lätt att koppla in ett element. För att det ska vara värt investeringen behöver han dock ett avtal på tio år och kommunen vill just nu bara erbjuda fem. Han har även andra idéer på lut: Jag har lekt med tanken att komma på något fyndigt sätt att torka hönsgödseln på. Det är dynamit som gödningsmedel, kanske sälja det till butiker eller så. Teknik: Flispanna Tillverkare: HDG Compact Effekt: 150 kw, minieffekt cirka 45kW Inköpsår: 2008 Förbrukning: Cirka 450 m 3 flis/år Driftstid: Året runt, dygnet runt Årsproduktion: Tillräckligt för att värma upp två hus, garage och korntork Reservenergi: Oljepanna Kostnad: Cirka kr, exklusive egen arbetskostnad. Finansiering: Bidrag 50 % från Länsstyrelsen (företagsstöd), resten lån Återbetalningsperiod: 5-6 år (när ridskolan kopplas på värmenätet) Livstid: 20 år Ägare: Tage Mattsson Åkeri AB Drift: Sköter företaget självt Tillstånd: Beror på projektet men eventuellt bygglov Mindre avgaser och utsläpp än tidigare Inga problem med rök som lägger sig över huset Flissilon har mycket tjock plåt vilket minskar risken för bakbrand Flispannan i Vindeln Påfyllning av flissilon Enda nackdelen är att cellslussen är något liten. Större kvistar kan fastna vilket gör att pannan stannar. Kan inte lämna pannan utan tillsyn mer än ett dygn Tages tips Om du funderar på att skaffa en flispanna är det viktigaste att du åker och besöker flera flisanläggningar. Genom att göra det får du reda på för- och nackdelar med olika pannor och kan på så vis lättare få fram vad du vill ha. Namn: Tage Mattsson Adress: Västomån 361, Vindeln Telefon: (arbete) Mobiltelefon: E-post: 27

15 Gödsel blir värme och el i ett kretslopp på lantbruket i Oviken Det var redan för cirka 15 år sedan som Dan Gustafsson från Oviken i Bergs kommun gav sig på idén att satsa på biogas. Tänk att slippa lägga ned energi på att hugga ved och istället göra gas av någonting som det fanns i mängder på gården - gödsel! När han hörde talas om att det fanns stödpengar att söka för biogasprojekt gjorde han direkt en ansökan till Länsstyrelsen. Pengarna beviljades och vid nyår 2009 producerade anläggningen sin första gas. Anläggningen har sedan dess både minskat deras förbrukning av el dramatiskt och givit dem värme nästan utan arbetsinsats. Det är skönt att ha det gjort och se att elförbrukningen minskar För ungefär 15 år sedan fick lantbrukaren Dan Gustafsson i Oviken, Bergs kommun, en idé om att starta en biogasanläggning på sitt lantbruk. Han ville ta vara på den energi som fanns på gården - djuren - och slippa lägga många timmar på att ta hand om exempelvis flis eller ved. Tanken låg kvar i huvudet under många år och han började göra efterforskningar samt besöka biogasanläggningar i Sverige och utomlands. Sonen Mats, en av delägarna i gården var skeptisk till en början. Men jag är envis, så jag höll fast vid idéen. Biogaspengar fick familjen Gustafsson att satsa År 2009 fick Dan Gustafsson reda på att det fanns bidrag att söka från Länstyrelsen för biogasprojekt. Han skickade in ansökan och i maj 2009 började man bygga utifrån sina egna förutsättningar. För familjen Gustafsson innebar detta att de byggde anläggningen själva steg för steg i egen regi (istället för en nyckelfärdig anläggning). De byggde en huvudrötkammare och en efterrötkammare och sedan byggdes ett hus utanpå. Anläggningen fungerar så att i ladugården finns en pumpgrop som tar emot gödslet och pumpar upp till det huvudrötkammaren var fjärde timme. Under tre-fyra veckor pågår rötningsprocessen i den rötkammaren. Gödseln värms och blandas kontinuerligt och på så vis produceras metangas. Gasen som produceras fångas upp ur toppen på kammaren och avfuktas innan den transporteras till ett gaslager. Från gaslagret färdas gasen till ett kraftvärmeverk som 28 utvinner både el och värme. Värmen används till uppvärmning av tre bostäder och själva rötkammaren. Allt som allt tog arbetet drygt sex månader. 15:e januari 2010 kunde vi första gången bränna vår egen gas, säger Dan Gustafsson. Det kvarvarande substratet (resterna av gödseln) kan sedan användas istället för handelsgödsel kvävet blir mer lättillgängligt för växterna och dessutom har lukten försvunnit nästan helt. Ett ovanligt projekt När de hade lämnat in sin bygganmälan till kommunen var det ingen på bygg- och miljökontoret som tidigare stött på en sådan här anläggning eller kände till regelverket. Bland annat fanns en rädsla från räddningstjänsten att anläggningen kunde explodera men någon sådan risk finns inte då gasen endast kan brinna, aldrig explodera eftersom den inte är trycksatt. Dan och hans familj fick ett antal besök av bland annat räddningstjänst och skyddsingenjörer som alla kom fram till Till vänster biogasanläggningen, till höger ladugården Oviken, Östersund att anläggningen inte var farlig. De problem familjen har stött på har mest varit av teknisk natur. Ett problem i början var att under vintern bildades kondens i ledningarna vilket gjorde att gasledningar frös. Även inloppet till gaslagret blev till is. Detta åtgärdade man genom att linda värmekabel runt rören. Det har även blivit skumbildning i gödseln när den värms upp, vilket gör att det jäst över ibland. Biogasanläggningen i Oviken skapar ringar på vattnet Hittills är familjen väldigt nöjda med anläggningen. Förutom dramatiskt minskade elräkningar har de skapat ett eget kretslopp på gården. Dans son Mats som sedan tidigare arbetar som konsult åt lantbruk har fått mer arbete när han numera även arbetar som konsult inom biogas. Han stöder de som vill bygga sin egen biogasanläggning med råd, hjälp att hitta leverantörer m.m. Bygget har även inspirerat andra det finns ett gäng andra biogasanläggningar som är på gång i länet. Teknik: Biogas Typ av kammare: Huvudrötkammare (silo) och efterrötkammare (gammalt gödsellager) Produktionstid: 30 dagar uppehållstid i rötkammaren Tillverkare: Standarddelar inom jordbruk Inköpsår: 2009 Effekt: Cirka 9m 3 metangas/h, 55 % - 10 kw el Driftstid: Året runt, dygnet runt, mer värmeproduktion under sommar Storlek: Huvudrötkammare 165m 3 och efterrötkammare cirka 285m 3 Årsproduktion: 87,6 MWh, m 3 gas, cirka 25 % el och resten värme Underhåll: Daglig tillsyn, service av pumpar och motorer någon gång per år Kostnad: Cirka 2,4 miljoner kr Finansiering: Bidrag från Länsstyrelsen 1,2 miljoner kr, lån och egna medel Återbetalningsperiod: Cirka 7-8 år Livstid: Lång Ägare och drift: Yttergärde Lantbruk AB familjeföretag med fem delägare Tillstånd: Bygganmälan till kommunen, kanske någon slags brandskyddskontroll av brandkåren Energbesparing: Från cirka 180 MWh/år till 70 MWh el 2011, 60-70m 3 ved/flis per säsong Hela systemet formar ett kretslopp Behöver mindre handelsgödsel - den egna gödseln fungerar bättre och luktar nästan ingenting Minskat elbehov Dans tips Man måste ha ett litet intresse det går inte att bara köpa en nyckelfärdig anläggning och tro att det sedan bara fungerar av sig självt. Man måste sätta sig in i hur det fungerar och vara beredd att lösa saker som uppstår under tiden. Planera också projektet så biogasproduktionen startar under sommaren det är väldigt svårt att köra igång under vintern. Brinnande biogas Nyfikna biogasproducenter i ladugården Går ej att sluta med djuren utan dem finns inget kretslopp Värme som produceras under sommaren används ej Namn: Mats Gustavsson (Dans son) Adress: Yttergärde 282, Oviken Mobiltelefon: E-post: 29

16 Ytterligare goda exempel Risliden, Norsjö 1979 grävde Leif Bränström och hans bror Lennart i Risliden kulvert för att koppla ihop husen på gården i ett litet värmenät stod pannan klar och panna förbrukar cirka 200m 3 /år. Tre bostadshus på sammanlagt 600 m 2, en stor verkstad och en badtunna finns med i systemet, som består av cirka 100 meter kulvert som transporterar värme från en fliseldad 60 kw-panna. Bröderna flisar själva och har flistugg och traktor på gården. Flisförrådet rymmer 1,5 års förbrukning om det är fullt. : Namn: Leif Bränström (stavar omväxlande med ett och två n) Adress: Risliden 12, Norsjö Telefon: Norrbyberg, Lycksele 1999 installerade Reginald Scholz solceller i hans och sambon Mariana Mattssons trädgård i Norrbyberg i Lycksele kommun. Bostadshuset har en boyta på 120m 2 där 100 av dessa är uppvärmda. Tidigare hade huset direktverkande el och en äldre elspis med en elförbrukning på kwh/år. Detta bytte familjen mot en modern vedpanna/spis med ackumulatortank och solsinga. Sommaren 2011 installerade de en solvärmanläggning. För närvarande har de en extremt låg elkonsumtion - endast 2000 kwh/år. Målsättningen vore naturligtvis att vara helt självförsörjande. : Namn: Reginald Scholz Adress: Norrbyberg 232, Blåviksjön Telefon: Lövlund, Bastuträsk Erland Jonsson och hans familj i Lövlund utanför Bastuträsk får sedan juni 2010 värme till sitt hus och garage från solen och marken. Tre solfångare sitter på garagetaget och en 1050 meter lång slang ligger nedgrävd i jorden. Dessutom sköter en soldriven värmeväxlare ventilation och viss uppvärmning av källaren. Anläggningen har väldigt lågt underhåll, solfångarna ger värme mars-september och resterande tid står jordvärmen för uppvärmningen. Det finns även möjlighet att elda med flis under riktigt kalla dagar. : Namn: Erland Jonsson Adress: Lövlund 1, Bastuträsk Telefon: Mobiltelefon: Hedenäset, Övertorneå Idéen till ett närvärmeverk kom från en av de nio delägare som idag äger Hedenäsets Närvärme AB i Hedenäset utanför Övertorneå. Varför inte göra någonting av all den energi som bara låg i skogen? 2008 startades företaget. En 2MW flispanna med 3,3 km kulvert ger årligen värme åt cirka 60 fastigheter, däribland skolor, hyreshus och kommunala fastigheter i närregionen. 8000m 3 flis förbrukar närvärmeverket varje år. Värmeverket innebar en total investering på cirka 7,2 miljoner där 1,8 miljoner kommer från Jordbruksverket och EU. : Hedenäsets Närvärme AB Namn: Ulf Zakariasson Adress: Norlins väg 18, Hedenäset Mobiltelefon: Till dig som vill veta mer Föreningar Sveriges Energiföreningars Riksorganisation - SERO ww.sero.se Småkraftverkens Riksförening - SRF Svensk Vindkraftsförening - SVIF Svenska Solenergiföreningen -SEAS Svenska Bioenergiföreningen - Svebio Svenska Vattenkraftföreningen Föreningen Sveriges Regionala Energikontor Bra webbresurser Hela Sverge - hemsida för Sveriges byarörelser Portal om allting bionenergirelaterat Bio Fuel Region Bio Energy Tool - bioenergiverktyg med information och ekonomiska kalkyler om lönsamhet att ställa om till biobränslen Energirådgivning Energirådgivarna i Norrbotten och Västerbotten - du kan även hitta din kommuns energirådgivare vi Energimyndighetens hemsida Offentliga resurser Sveriges tekniska forskningsinstitut - för information om bland annat testade solceller, pelletsbrännare m.m. Länsstyrelsen Norrbotten - information om olika slags bidrag till företag, förnybar energi m.m. Länsstyrelsen Västerbotten - information om olika slags bidrag till företag, förnybar energi m.m. LRF - Lantbrukarnas Riksförbund om förnybar energi Boverket - om statliga stöd till förnybar energi Energimyndigheten - arbetar för hållbar energiutveckling. Här hittar du bland annat information om olika energialternativ Näringsdepartementet ansvar för energipolitiken. Finansdepartementet ansvarar för energi- och miljöskatter. Europeiska kommissionen om förnyelsbar energi

17

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is.

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. 1993 grundade Anders Nilsson Håbo Vindkrafts AB Byggde 1993 ett 150 kw:s

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen

Solenergi. en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen Solenergi en del av framtiden! Sol & Energiteknik ingår i NIBE-koncernen En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar på ett helt år! Ett vanligt villatak tar emot

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR

VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar dagens och framtidens bioenergilösningar. Genom

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE.

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. 1 FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. UTREDNING 10.4.2013 BESTÄLLARE: Teknologicenter Merinova. Energiexpert Markus Nyman,

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS

SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS SOLVÄRMESYSTEM SMÅHUS Innehåller information om olika systempaket som nyttjar solenergi! NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER MED SOLVÄRME! SOLVÄRMESYSTEM Här följer grundläggande beskrivningar av de vanligaste systemen

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

el/vvs Solfångare text: foto:

el/vvs Solfångare text: foto: Det är svårt att hitta ett snyggare pannrum än denna knuttimrade stuga i Bergshamra söder om Norrtälje. Bakom den gammeldags fasaden gömmer sig en högst modern biobränsleanläggning där solfångarna på taket

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Vi tror på kraften i förnyelsebar energi

Vi tror på kraften i förnyelsebar energi Vi tror på kraften i förnyelsebar energi SAMARBETSPARTNERS FINANSIÄRER Slutrapport 2010-2013: Projekt Rörflen i glesbygdens småskaliga närvärmesystem 2 (23) En bild säger mer än tusen ord. Här kommer därför

Läs mer

Fusilli. Bidrag av Jonathan Hansson och Filip Hemberg från Polhemskolan i Lund, teknikprogrammet 2B.

Fusilli. Bidrag av Jonathan Hansson och Filip Hemberg från Polhemskolan i Lund, teknikprogrammet 2B. Fusilli Vi har en produkt som skall bidra till minskad energikostnad och minskad miljöpåverkan i samband med omvandlingen av energi. Vi har då valt att utveckla produkten vindkraftverk på så vis att alla

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER

HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER HANDBOK BIOENERGI I FASTIGHETER 1 INLEDNING Bioenergi för uppvärmning har använts i tusentals år men den tekniska utvecklingen har gått fort de sista åren. Idag finns ett stort urval av olika system och

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt

Läs mer

Solenergi. 2015 Lösningar för solvärme och solel med paneler som lämpar sig för alla typer av tak. Ditt tak kan betala en del av din elräkning!

Solenergi. 2015 Lösningar för solvärme och solel med paneler som lämpar sig för alla typer av tak. Ditt tak kan betala en del av din elräkning! Solenergi 2015 Lösningar för solvärme och solel med paneler som lämpar sig för alla typer av tak. Ditt tak kan betala en del av din elräkning! Plannja Solenergilösningar Solenergi är en oändlig, fri och

Läs mer

CTC EcoSol paketerade systemlösningar för solvärme. Nyhet! Solenergi för vanligt folk.

CTC EcoSol paketerade systemlösningar för solvärme. Nyhet! Solenergi för vanligt folk. CTC EcoSol paketerade systemlösningar för solvärme. Nyhet! Solenergi för vanligt folk. Solen ger fem gånger mer energi än vad ditt hus förbrukar. Nu behöver du varken vara astronaut eller Uppfinnar Jocke

Läs mer

Kvalité till rätt pris

Kvalité till rätt pris 2015 Innehåll Kvalité till rätt pris... 3 10 anledningar till varför jag inte kan vara utan en solcellsanläggning.... 4 Varför är det lönsamt?... 4 Om jag inte får någon ersättning alls då?... 5 Innosund

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Solenergi som framtiden älskar.

Solenergi som framtiden älskar. Solenergi som framtiden älskar. Grundat 1997 Djurmo mellan Borlänge och Leksand, Dalarna Leverantör av flexibla värmesystem med solvärme. Leverantör och installatör av solcellsanläggningar för elproduktion

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Med ENERGYWELL. 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år

Med ENERGYWELL. 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år Med ENERGYWELL Fläkt 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år Värme pump Fjärrvärme / Olje- / Elpanna Ackumulatortank

Läs mer

Kom igång med närvärme. Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt. Smedjebacken Industrin behöver närvärmen. Söderbärke Försörjer eko-kommunen

Kom igång med närvärme. Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt. Smedjebacken Industrin behöver närvärmen. Söderbärke Försörjer eko-kommunen Närvärme i Dalarna Kom igång med närvärme 4 Goda exempel: Karlbo Kundkretsen växer stadigt Smedjebacken Industrin behöver närvärmen Söderbärke Försörjer eko-kommunen Sollerön Varmt och gott för skolbarnen

Läs mer

Tematisk arbetsgrupp energi

Tematisk arbetsgrupp energi Tematisk arbetsgrupp energi 1 Deltagare i gruppen Karin Hjerpe/Camilla Lagerkvist Tolke, Jordbruksverket (ordförande) Anna Lööv, Landsbygdsnätverket Andreas Hägglund, LRF Arne Andersson, Energimyndigheten

Läs mer

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi. Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Föredrag vid seminarium på Honne Hotell og Konferensesenter 20 augusti 2003 Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB www.kanenergi.se

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer