SELASETUR REPORT NO. 0205

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SELASETUR REPORT NO. 0205"

Transkript

1 SELASETUR REPORT NO by Per Åke Nilsson *a a Selasetur Íslands/Hólaskóli

2 Åres genombrott som ett svenskt Davos När jag under min tid vid Mittuniversitetets turisminstitution försökte förklara för studenter som mestadels kom från södra Sverige att Frösön en gång i tiden var Jämtlands främsta turistattraktion, såg de bara frågande på mig. När jag nämnde Stokketitt och Utsiktstornet såg de ännu mer förvånade ut och Pettersson-Berger gav heller inget lyft. De hade till största delen sökt utbildningen för vintersportorten Åres skull. På Frösön bodde man i studentlyor, man turistade inte. Åre var från början också en sommardestination och det var först genom Bergbanans invigning 1910 som en spirande vinterturism uppenbarade sig där. Lundsbergsliften, invigd 1940 som den första i landet, ledde fram till det definitiva genombrottet för Åre som vintersportort genom att man fick arrangera alpina VM Fortfarande var dock steget långt till det mål som Carl Olof Rahm redan 1903 uppställde: att göra Åre till ett svenskt Davos. Politisering av fritiden Under 60-talet politiserades idrott och friluftsliv. I och för sig började politiseringen redan under 30-talet med exempelvis införandet av semester på två veckor och därmed problematiseringen av begreppet fritid. Man var rädd för att den nyvunna fritiden skulle missbrukas i stället för att utgöra en källa till vederkvickelse och därmed göra arbetaren till en bättre arbetare. Där var fack och arbetsgivare överens. Som en följd av detta intresse för fritiden som samhällsförbättrare infördes på 70-talet begrepp som det rörliga friluftslivet och översiktsplanering. En ändring av kommunallagen 1968 gjorde det möjligt för kommunerna att agera mer aktivt genom stöd till anläggningar och genom lån och tomtmark. Det blev också möjligt att starta kommunala bolag eller medverka i andra företag. En meningsfull fritid åt alla löd slagordet. Utvecklingen i kommunen Finansminister Gunnar Sträng myntade på 70-talet begreppet den gröna vågen. Han tänkte nog närmast på synkroniseringen av gatljusen i Stockholm när han med sin myndiga röst förkunnade att det går en grön våg från städerna till landsbygden. Men det var inte denna våg som gjorde Åre till en av de få tillväxtkommunerna i Norrlands inland. I stället var det turismen som drev utvecklingen framåt. Vid ingången av 70-talet fanns det knappt invånare i Åredalen och antalet turistbäddar var ca När 80-talet inleddes hade kapaciteten ökat till bäddar och turismen bedömdes att ha skapat cirka 800 helårsarbeten ( 25 till 30 % av alla helårsverk i kommunen). Åre hade nu störst marknadsandel av hotell av alla kommuner i Sverige. Kommunens skatteintäkter på turismen beräknades till tjugo miljoner medan utgifterna beräknades till tio miljoner. Under femton år förvandlades Åre från relativt beskedlig sommarturistort till ett svenskt Davos som Carl Oolof Rahm och STF redan vid sekelskiftet sett vid horisonten.

3 Starten som primärt rekreationsområde Nära besläktat med den gröna vågen på 70-talet var det spirande miljömedvetandet. I kölvattnet på Rachel Carsons omskakande och omdebatterade bok Tyst vår insåg många att miljöproblematiken måste hanteras och vid den här tiden betydde hantering detsamma som planering. En utredning Mark och vatten - tillsattes med direktiv att se över strandskyddet och det obrutna fjällområdet och därmed skapades de så kallade primära rekreationsområdena. Syftet var att dessa skulle planeras främst utifrån nationella rekreationsbehov vilket innebar att planeringsprocessen blev en samrådsprocess mellan stat och kommun. Som pilotområde föreslog utredningen Åre. Ett nytt Åreprojekt presenteras När Carl Olof Rahm lanserade sitt Åreprojekt var optimismen stor men resultatet blev ganska magert. Nu var optimismen om möjligt ännu större och Rahms tillkortakommande skulle vändas i framgång. 70-talet var de stora projektens årtionde med staten som pådrivande aktör. Det nya Åreprojektet sjösattes 1971 och man föreslog en skedesvis utbyggnad i sex etapper. Den första etappen rörde utbyggnad av centrala Åre med vissa basinvesteringar i regionen. Senare etapper rörde utbyggnad av Östersunds flygplats samt mindre insatser i Duved och Storlien. De sista etapperna rörde utbyggnad även av Bydalen, Kall och Vålådalen. I den sista etappen föreslogs anläggningar i Åre centrum för inomhusaktiviteter. Det var ett försök att bryta den ensidiga profil Åre skaffat sig som vintersportort eftersom de föreslagna anläggningarna var avsedda att kunna användas även på sommaren, en första ansats till diskussionen om ett året-runt Åre. Åreprojektet och verkligheten Den första etappen, beräknad till en kostnad av 47 miljoner kronor, innebar bland annat en satsning på en kabinbana. Likheten är slående med Rahms projekt där Bergbanan blev det stora numret. Denna kabinbana skulle liksom Bergbanan bli Åres flaggskepp och utvecklingsmotor. Byggtiden beräknades till tre år. Genom ändringarna i kommunalgen kunde man 1973 bilda ett finansieringsbolag, ÅPAB, med näringsliv, kommun och landsting som delägare. Året därpå bildades ytterligare ett bolag, Åre Lift-och Kabinbane AB (ÅKAB), med uppgift att ta över kabinbaneprojektets genomförande och så småningom dess drift. Åre kommuns politik var att låta näringslivet ta största ansvaret. Man menade att kommunen var för liten aktör i detta stora sammanhang. Det nya Åreprojektet blev dock, liksom Rahms projekt, aldrig fullföljt. Endast den första etappen påbörjades med Kabinbanan som den stora satsningen. Det visade sig dock tämligen snart att de föreslagna 47 miljonerna för etapp 1 knappast var en realistisk beräkning. I stället kom notan för staten att sluta på 127,3 miljoner kronor.

4 Kabinbanan en gökunge? Under 70-talet inträffade en planeringsturbulens av aldrig tidigare skådat slag. Den planeringsoptimism som präglat första halvan av årtiondet försvann som genom ett trollslag i slutet av samma årtionde genom den finansiella krisen. Långtidsplaneringen (på 5 år) 1978 hann aldrig lämna trycket innan den blev inaktuell. Slagordet blev planering med osäkerhet och man fick det att låta positivt, fast alla egentligen visste att man inte hade en aning om vad som skulle ske. I efterhand talade man i planeringskretsar om miljonärssjukan: när det offentliga bestämde sig för att bygga något nytt, exempelvis ett badhus, så resonerade man som så att ett nytt badhus kostar så pass mycket pengar att det är lika bra att satsa ordentligt och få något verkligt nytt och funktionellt för pengarna. I många fall innebar det skenande kostnader. Bygget av kabinbanan följde nästan bokstavligt denna process. Redan innan starten blev det problem. Den Schweiziska byggfirman var inte van vid de speciella vindförhållanden som gäller på Åreskutan och man lyssnade tydligen heller inte på kunniga ortsbor utan byggde banan på ett mycket utsatt ställe. Detta fick otaliga driftstopp till följd, framförallt på grund av nedisning. Ursprungligen beräknades kabinbanan kosta 7,28 miljoner kronor men redan innan man börjat bygga hade nya beräkningar hamnat på miljoner kronor. Departementet fick kalla fötter och ville ha alternativa lösningar. En ny beräkning gjordes med resultat att kostnaderna väntades stiga till 42,1 miljoner. Regeringen beviljade ändå medel så att bygget kunde starta. Redan året därpå sprang kostnaderna upp till 54 miljoner och ytterligare ett år senare redovisade ÅKAB att banan skulle kosta 74 miljoner kronor att färdigställa. Regeringen räddade ÅKAB med ett ränte- och amorteringsfritt lån på 30 miljoner kronor på fem år. Trots allt står Kabinbanan där idag som ett monument över 70-talet. Det är till och med ett av länsmuseet fredat monument som symboliserar 70- talets byggnadsestetik vilket gör det omöjligt att förskönas. Turister som överklass Turismen hade länge utsatts för negativa beskrivningar, men på 70-talet kopplades den ihop med klassklyftor och lyxtillvaro. Turisterna blev en överklass som på turistorterna tog plats från vanliga människor. Åreprästen Lennart Lindén var en av dem som förde ortsbornas talan mot turisterna. Han framhöll att Åreprojektet enligt hans mening startat i fel ända. I stället för att från början låta ortsbefolkningen vara med och utforma det, så presenterades man ett färdigt förslag för Åreborna. De stämningar som Lindén gör sig till tals för bildar också underlag för en då vanlig uppfattning om Åre i media. DN har 1977 rubrikerna Nu dundrar politikerna mot miljonrullningen i Åre och Ett huvudlöst projekt för rika utförsåkare. I Aftonbladet skrev Eva Wikander en artikel under rubriken Det inplastade Åre där hon ondgör sig över den marknadsföring som Åre lanserar. Hon kallar det ett kommersiellt hångrin mot människornas behov av friluftsliv och naturupplevelser.

5 Från statens sida konstaterade idrottsminister Rämgård att framtoningen i massmedia inte för Åreprojektet vidare precis. Under den tid Åreprojektet förbereddes fick Åre positiv draghjälp av media, men under slutet av 70-talet kom Åre att representera kapitalismens avigsidor och kritiserades för kommersialisering. De nya plastkorten för betalning var vid den här tiden i mångt och mycket något som de nya jet-set - människorna använde. Det var lätt att göra kopplingen inplastat Åre till dessa människor och deras plastkort. Åre uppfattades av många som ett sönderbyggt och turistförpestat område. Stenmarksepoken Vissa saker gav emellertid Åre en positiv image. En sådan var Stenmarksepoken. Den gav svenska folket insikten att alpländernas monopol på alpina skidframgångar var brutet och Åre var sinnebilden för att även Sverige kunde vara med i kampen om medaljer och framgångar. Alpin skidåkning blev 70-talets stora innegrej. Redan på 60-talet gav Bengt-Erik Grahn en försmak av vad utförsåkningen skulle komma att betyda i Sverige. Hans spektakulära åkstil uppmärksammades, men eftersom han nästan aldrig kom i mål blev effekten ändå inte så stor. Hans klubb Fjällvinden från Tärnaby blev dock känd. När därför Ingemar Stenmark dök upp som en produkt av samma klubb var marken till viss del preparerad. Under hans sagolika karriär på 70-talet med 86 världscupssegrar och 8 mästerskapsmedaljer blev utförsåkning definitivt en nationell angelägenhet. Varken förr eller senare har väl en svensk idrottsstjärna lyckats få svenska folket att så mangrant följa sporttävlingar under en så lång period. Utförsåkning blev en kommunal angelägenhet. Backar preparerades, liftar installerades och fritidsbyar etablerades. Utförsåkning blev ungdomens inneaktivitet. Där fanns inget av längdåkningens smått puritanska och självplågande anda. De nya storkommunerna med sina nya resurser, och med Åre som ledstjärna, etablerade informationskontor med det dubbla syftet att - med samma material - påverka både presumtiva näringsidkare och turister. De flesta anläggningar kostade dock skyhögt mer än de inbringade och efter Stenmarksepoken kom en smärtsam revidering av kommunens turismsatsningar. Åre sökte två av de OS som ägde rum under 1970-talet: 1972 i Sapporo, tillsammans med Tammerfors, och 1976 i Innsbruck, likaledes tillsammans med Tammerfors Inte bara Åre Under 70-talet gick det rörliga friluftslivet från att vara ett begrepp till att bli en realitet. Bilen tog över tåget som transportmedel och Åre fick nya turister som rörde sig fritt, alltmer oberoende av gamla tiders boende och övernattningsmönster.

6 Centralorten Åre fick konkurrens. Redan under kriget hade Bydalen fått gratisskjuts genom förbudet för utlänningar att besöka Åre och nu utnyttjade man läget med både ny lift och det dittills okända begreppet självhushåll. I Duved byggdes liftar och orten framstod som mer framåt och fräsch än det något insomnade Åre. Eldsjälen i Duved, Lennart Brunnhage, var den drivande kraften som såg till att Duved blev dominerande på liftområdet. Men Åre hade de intressantaste backarna och med satsningen som primärt rekreationsområde vände utvecklingen till Åres fördel. En samordning mellan Åres och Duveds liftsystem var en nödvändighet menade Åres kommunalråd John Bruno Jacobsson och Åres liftbolag köpte upp Duveds liftsystem i akt och mening att sammankoppla dem till en helhet. Det blev en kraftig kollisionskurs med Lennart Brunnhages Duved, men konflikten löstes i den plan som kommunen fastställde 1982 för turismutvecklingen i Åredalen där Åre/Duved sågs som en enhet tillsammans med Storlien. Andelshusbyggande och utveckling utanför Åre/Duved Andelshus blev populära under 70-talet. Idén kom på 60-talet efter mönster från kontinenten. Fördelarna låg i den låga kontantinsatsen för andelsägarna, nackdelarna låg i beroendet av en konjunkturkänslig marknad som lätt inbjuder till spekulation. Sjunker stugbyns attraktivitet blir det färre personer som delar på kostnaderna och till slut kan de sista andelsägarna blir sittande med Svarte Petter. Detta drabbade flera stugbyar med andelshus, bland annat i Storlien. Stugbyn i Strolien uppstod när vägen byggdes dit Samtidigt satsades det på Storulvån, Blåhammaren och Sylarna för att knyta ihop dessa anläggningar. Sylstationen totalrenoverades 1977, brann ned till grunden tre år senare och uppfördes på nytt ytterligare tre år senare. Lars Göran Larsson, Ottsjökocken, köpte Högåsens värdshus med andelshusby i Ottsjö Hans idé var att göra värdshuset känt för såväl vardagsmat som festmat. Även detta blev en i raden av konkurser i andelshusbranschen. Vissa av delägarna i bolaget hade sålt belånade andelar utan att meddela köparen att de var belånade, sålt andelar som ej var byggda och så vidare. Turismen och miljön Diskussioner om miljövänlig turism dök på 70-talet upp världen runt och kom i Europa att röra situationen i Alperna, beroende på det enorma slitage som dessa utsattes för samtidigt som området kontinuerligt vuxit som transitland för tung lastbilstrafik och tät persontrafik. Länsstyrelsen i Jämtland varnade 1978 kommunerna för en alltför snabb utbyggnad av turistorterna. Turismen hade börjat få sin beskärda del av miljörörelsens kritik som gick ut på att luftföroreningar genom avgaser, orenade avlopp, förbrukning av knappa färskvattenresurser och sopberg följde i massturismens spår. På sikt en ohållbar utveckling menade man. Naturvårdsverket påpekade att trängselproblem i fjällen kan upplevas besvärliga om kontakt med andra turister inte går att undvika, eftersom det stora flertalet har semester vid en och samma tid på året. Trängsel är, menade man, i de flesta fall liktydigt med upplevd trängsel.

7 Rekreationssociala mål Låginkomstutredningen gjorde på många sätt intryck på debattklimatet när den publicerades Den svenska rekreationspolitiken kunde inte ställas utanför denna debatt och 1975 fastställdes mål som innebar att sociala och ekonomiska hinder inte fick bestämma konsumtion av rekreation. Detta resulterade i att turismen blev till partipolitik. Det borgerliga blocket hävdade turismens näringspolitiska betydelse och att den skulle finansiera sig själv. Socialdemokraterna lyfte fram den rekreationspolitiska betydelsen i stället, bland annat genom begreppet hinderproblematik. För Åres del blev den näringspolitiska delen av rekreationspolitiken dominerande och koncentrationen av kapitalet inom näringen bäddade också för detta Stödområden införs i Sverige 1971 Tännforsen fridlyses 1971 Åreutredningen startar 1972 Gösta Olander dör 1973 SJ överlåter bergbanan till Åre Fjällbanor 1973 Turistkommitténs slutbetänkande 1973 Åre Fjällbanor köper Bergbanan och Fjällgården 1973 Ny lift byggs i Bydalen, meter lång 1973 ÅPAB bildas 1974 Åre storkommun bildas 1974 ÅKAB bildas 1974 Hedmans Hotell brinner ner 1975 Sveriges Turistråd skapas 1975 Beslut om primära rekreationsområden 1976 Ullådalens anläggning klar med väg 1976 Kabinbanan byggs 1977 Sylstationen totalrenoveras 1978 Hotell Granen säljs till Åre kommun 1979 ÅPAB läggs ner 1980 Åre/Falun söker OS 1988 Åres genombrott som ett svenskt Davos Litteraturhänvisningar Aronsson, Leif (1980) Marknader för turism i fjällområdet och Jämtlands län. Östersund: Utvecklingscentrum Turism Broggi, MF (1985) Sanfter Turismus: Schlagwort oder Chance für den Alpenraum? Vaduz : CIPRA Carlsson, Thomas & Sandeberg, Nils (1979) Trängsel i fjällen. Naturvårdsverket Rapport 1979:1211 Fagerström, Thomas & Ohlsson, Björn (1986) Turismen i Åre del 1. Turismens ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter i Åre kommun. Östersund: Mitthögskolan Hägerhäll, Bertil (1988) Vår gemensamma framtid. Stockholm: Prisma

8 Lindén, Lennart (1977) Turismens sociala konsekvenser. Stockholm: S:t Lukasinstitutet Lindgren, Göran (1979) Andelsboende. Östersund: J/H Turistförening Nilsson, Suzanne & Persson, Anneli (1992) Åre en möjlighet även på sommaren? Östersund: Mitthögskolan Olson, Hans-Erik (1988) Staten, turismen och rekreationen. Stockholm: Förvaltningshögskolan Rolén, Mats (1990) Jämtland-Härjedalens historia del V Tiden Östersund: Länsmuseet Sehlin, Halvar (1986) Känn ditt land: STF:s roll i den svenska turismens historia. Stockholm: STF Sjögren, Otto (1929) Förord I Till Fjälls, Svenska Fjällklubben Årsbok Turner, Louis & Ash, John (1975) The Golden Hordes. Constable London Waller, Martin (1986) Åre en krönika i ord och bild. Stenström Interpublishing. Uddevalla Utredningar Statens Offentliga Utredningar 1964:47 Utgångsläge och utvecklingstendenser Statens Offentliga Utredningar 1965:19 Friluftslivet i samhällsplaneringen Statens Offentliga Utredningar 1966:33 Anläggningar för det rörliga friluftslivet mm Statens Offentliga Utredningar 1967:50 Kommunala befogenheter inom turistväsendet Statens Offentliga Utredningar 1969:29 Idrott åt alla Statens Offentliga Utredningar 1971:75 Hushållning med mark och vatten Statens Offentliga Utredningar 1973:52 Turism och rekreation i Sverige Statens Offentliga Utredningar 1983:43 Områden för turism och rekreation Statskonsult (1979) Utvärdering av planerings- och beslutsprocessen i Åre-projektet Stockholm: Statskontoret TUR-75 (1978.) Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kommunförbundets länsavdelning,

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar? Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska

Läs mer

C-UPPSATS ÅRE. Utveckling, konsekvens & framtid. Karl Dumky. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS ÅRE. Utveckling, konsekvens & framtid. Karl Dumky. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2006:038 ÅRE Utveckling, konsekvens & framtid Karl Dumky Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Läs mer

Samhällets roll för besöksnäringen -

Samhällets roll för besöksnäringen - Samhällets roll för besöksnäringen - Västerås 2011-10-12 Jörgen Elbe Högskolan Dalarna www.du.se/tourism jel@du.se Kurbits Kurbits Destinationsutveckling Utveckla turistdestinationer Exportmognad Exportmognadsguiden

Läs mer

ÅRE: UTVECKLING OCH PLANERINGSUTMANINGAR IDA THURESSON, PLAN- OCH BYGGCHEF ÅRE KOMMUN

ÅRE: UTVECKLING OCH PLANERINGSUTMANINGAR IDA THURESSON, PLAN- OCH BYGGCHEF ÅRE KOMMUN ÅRE: UTVECKLING OCH PLANERINGSUTMANINGAR IDA THURESSON, PLAN- OCH BYGGCHEF ÅRE KOMMUN Byn Åres utveckling från medeltiden till idag Åre kommuns främsta övergripande utmaningar Planeringsspecifika utmaningar

Läs mer

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Nyhetsbrev från Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Maj 2006 Lillsjöparken sluter sig som en grön ring kring Lillsjön i Ulvsunda. Den är en omistlig del i Lillsjöns rekreationsområde och måste bevaras för

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana. Landskrona 2011-03-10 KS 45 Stadsbyggnadskontoret har lämnat ut till samråd förslag till planprogram för Norra Borstahusen. Avsikten med programmet är att skapa planstöd för byggnation på upp till 1100

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Att kommunisera i en politisk miljö. Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB

Att kommunisera i en politisk miljö. Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB Att kommunisera i en politisk miljö Bo Krogvig Springtime / Six Year Plan AB Eller where did we go right? http://www.youtube.com/watch?v=o n46ctew8r0 Från särintresse till allmänintresse VännerAmbassadörer

Läs mer

Återremiss - Detaljplan för antagande del av Borstahusen 1:1 (Strandbyn) och tillhörande MKB

Återremiss - Detaljplan för antagande del av Borstahusen 1:1 (Strandbyn) och tillhörande MKB Socialdemokraterna i Landskrona Landskrona 2014-01-09 Reservation KS 19/2014 Återremiss - Detaljplan för antagande del av Borstahusen 1:1 (Strandbyn) och tillhörande MKB Vägval Landskrona är en framtidsparoll

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson Brukskultur Åtvidaberg 2004 Att vilja men inte kunna Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson De första dagarna i oktober 1971 publicerade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

I slutet på 80-talet innehade han också inofficiella världsrekord på "den flygande kilometern", som bäst 176 km/tim.

I slutet på 80-talet innehade han också inofficiella världsrekord på den flygande kilometern, som bäst 176 km/tim. Ola Rylander Medlem nr 17 av Svenska Handikappidrottens Hall of Fame Motivering Ola Rylander tillhörde under 1980 talet världseliten i de alpina grenarna. Vid sidan om pisterna var han handikappidrottens

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 Adrenalin. Äventyr. Frihet. Natur. Utmaning. Syre. Härproducerat. Upplevelse. Njutning. Puls. Upplevelse. Nöje.

Läs mer

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 3

KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 3 KANDIDATER TILL PARTIKONGRESSEN DEN 8-12 APRIL 2017 VALKRETS 3 INFORMATION Den 8 till 12 april har Socialdemokraterna sin 39:e partikongress. Denna genomförs på Svenska mässan i Göteborg. Till kongressen

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Dokumentation Kommunalt & idéburet medskapande

Dokumentation Kommunalt & idéburet medskapande Dokumentation Kommunalt & idéburet medskapande 28/1 2015 Kommunalt och Ideellt medskapande i Vilhelmina 28/1 2015 Den 28 februari möttes 42 personer ifrån idéburen och offentlig verksamhet i länet på Hotell

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

159 Motionssvar, Låt barn och ungdomar göra sig hörda

159 Motionssvar, Låt barn och ungdomar göra sig hörda Kommunfullmäktige 2016-09-26 1 (6) 159 Motionssvar, Låt barn och ungdomar göra sig hörda Kst/2016:82 Bakgrund/Ärendet Föreligger motion daterad den 8 februari 2016 från Bror Wallström (L) och Lena Jonsson

Läs mer

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum. Rösträtten När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Sammanställning av enkät

Sammanställning av enkät 1. Svarande: Liberalerna:1 Moderaterna: 2 Kristdemokraterna: 2 svar (ett gemensamt dokument) Socialdemokraterna: 1 (meddelar att enkäter ej besvaras) Miljöpartiet: 2 2. Har du en uppfattning om hur storregioner,

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

2007-12-21. Så ska Vårby gård lyfta CAMILLA HAMMARSTRÖM om konsten som går rakt in i vår vardag

2007-12-21. Så ska Vårby gård lyfta CAMILLA HAMMARSTRÖM om konsten som går rakt in i vår vardag Så ska Vårby gård lyfta CAMILLA HAMMARSTRÖM om konsten som går rakt in i vår vardag 2007-12-21 Vincent van Gogh, prästsonen som ville frälsa människan i sin nöd, var en tid utan större framgång predikant

Läs mer

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030 Airport Bakgrund Utvecklandet av området Södra Lappland kan beskrivas genom tre olika faser. Genom skapandet av ett destinationsbolag har de fyra kommunerna lagt grunden för att öka antalet besökare och

Läs mer

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se PROMEMORIA Ärendenummer: FO 2007-016 Datum: 2007-11-21 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende ett kommunalt bolags ombyggnad

Läs mer

Byastämma i Degeberga

Byastämma i Degeberga Minnesanteckningar Kommunledningskontoret 2013-11-21 Hanna Nicander Byastämma i Degeberga Plats: Tingshuset i Degeberga Tid: 2013-11-21, kl. 18:30-20:45. Deltagande politiker: Pierre Månsson (FP), Heléne

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ PÅ VEMS VILLKOR? VILHELMINA 17 18 NOVEMBER 2015 Välkommen till den tredje årliga konferensen i forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö. Tio forskningsprojekt

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.

Läs mer

- samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med förbättrad kommunal och kommersiell service samt fler bostäder

- samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med förbättrad kommunal och kommersiell service samt fler bostäder 1 (5) 2010-07-02 Anders Johansson (S) Kommunalråd 08-591 260 01 073-663 87 85 anders.johansson@sigtuna.se Nya Märsta Centrum - samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med

Läs mer

Satsa på spårtrafiken

Satsa på spårtrafiken Satsa på spårtrafiken Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Norrköping 2008-11-27 Kollektivtrafik för framtidens städer Klimatkrisen är vår tids kanske största politiska utmaning. Vi behöver snabbt

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen

Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Närvarande: Yvonne Nilsson Gauffin Flens Hembygdsförening, Krister Karlsson och Mats Frankenberg Vadsbro-Blacksta

Läs mer

Vad ska vi göra med alla våra gamla hus?

Vad ska vi göra med alla våra gamla hus? Vad ska vi göra med alla våra gamla hus? Vid förra sekelskiftet flyttades en mängd gamla byggnader till hembygdsparker och hembygdsgårdar. Husen räddades från förgängelsen i ett försvinnande allmogearv.

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Förändringarnas Åre. Kulturhistorisk landskapsanalys av riksintresset Åredalen

Förändringarnas Åre. Kulturhistorisk landskapsanalys av riksintresset Åredalen Förändringarnas Åre Kulturhistorisk landskapsanalys av riksintresset Åredalen Omslagsbilder: Turister vid bergbanan i Åre omkring 1925 respektive 2007. Foto: Nils Thomasson (privat ägo) resp. Johan Loock.

Läs mer

Maskinhallen Från Projektering till Byggnation

Maskinhallen Från Projektering till Byggnation Från Projektering till Byggnation Av: Martin Lindén, Ågesta GK 2006-05-07 Sammanfattning: Behovet av större och bättre planerade maskinhallar är idag stort på många golfklubbar. Antalet maskiner och aggregat

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Motion. Landskrona i arbete

Motion. Landskrona i arbete Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar

Läs mer

Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Ostlänken och Nyköpingsbanan viktiga frågor för Kommunbygderådet i Nyköping

Ostlänken och Nyköpingsbanan viktiga frågor för Kommunbygderådet i Nyköping KBR Ostlänkengruppen Ostlänken och Nyköpingsbanan viktiga frågor för Kommunbygderådet i Nyköping Ostlänken är en föreslagen drygt 15 mil lång högfartsbana genom södra Sörmlands och centrala Östergötlands

Läs mer

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009 1 BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Vi investerar i små välskötta svenska bolag

Vi investerar i små välskötta svenska bolag Vi investerar i små välskötta svenska bolag 1 2 Engelbrekt Kapital köper företag med en omsättning mellan 5 och 30 miljoner kronor Vi erbjuder Dig som står inför ett ägarbyte en trygg framtid för Ditt

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Projektplan. Konstgräsanläggning Stallaholm Samtliga fotbollsklubbar i Essunga kommun. IK Elmer Essunga IS Främmestad IK Fåglums IF Nossebro IF

Projektplan. Konstgräsanläggning Stallaholm Samtliga fotbollsklubbar i Essunga kommun. IK Elmer Essunga IS Främmestad IK Fåglums IF Nossebro IF Projektplan Konstgräsanläggning Stallaholm Samtliga fotbollsklubbar i Essunga kommun IK Elmer Essunga IS Främmestad IK Fåglums IF Nossebro IF Inledning 1. Projektnamn Konstgräsanläggning Stallaholmsområdet

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet) Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?

Läs mer

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund

Vindkraft och turism. Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Vindkraft och turism Bosse Bodén ETOUR/Mittuniversitetet Östersund Landskapsanalys * - Europiska landskapskonv. Betalningsvilja sol- resp vindk. Havsnäs; kort- (250-1000) resp lång sikt (13) lok. årsarbeten

Läs mer

KALMAR KOMMUN PROTOKOLL ARBETSUTSKOTT 2006-06-30. Tid 14.00 14.25. Omfattning 149-153. Beslutande Johan Persson (s) ordförande.

KALMAR KOMMUN PROTOKOLL ARBETSUTSKOTT 2006-06-30. Tid 14.00 14.25. Omfattning 149-153. Beslutande Johan Persson (s) ordförande. KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2006-06-30 146 Tid 14.00 14.25 Plats Stadshuset Omfattning 149-153 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Konftel tar över hela verksamheten

Konftel tar över hela verksamheten Konftel tar över hela verksamheten Foto: Scanpix, Jan Håkan Dahlström Efter ungefär ett år stod det klart för alla inblandade att man behövde göra något för att öka försäljningsvolymen och effektivisera

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått

Läs mer

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I LÄRARFÖRBUNDET DECEMBER 2015

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I LÄRARFÖRBUNDET DECEMBER 2015 FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I LÄRARFÖRBUNDET DECEMBER 2015 Presentation av Anna Åsbergh ord. ledamot Anna arbetar på Lärarförbundets expedition på onsdagar. Övriga dagar jobbar hon som gymnasielärare på Bessemerskolans

Läs mer

En presentation. Fritidsvetarna 2013

En presentation. Fritidsvetarna 2013 En presentation Fritidens utveckling under 100 år c:a 1900 Folkrörelsernas l framväxt 1902 Första studiecirkeln - folkbildningsarbetet startar 1903 Riksidrottsförbundet bildas tävflan är livet 1912 Birkagården

Läs mer

Upptäck fjällvärldens prisvärda backar

Upptäck fjällvärldens prisvärda backar Upptäck fjällvärldens prisvärda backar Åre eller Sälen i vinter? Fundera en gång till. Det finns närmare ett 20-tal andra vinteranläggningar som gärna är med och konkurrerar om dina semesterpengar. En

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun

Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun 1 IT- och regionminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på fast och mobil telefoni inom Strömsunds kommun Sänder er detta brev som ett försök att beskriva den frustration

Läs mer

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN Kommunen arbetar för närvarande även med en revidering av översiktsplanen i dess helhet. Vi är

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

husvagnsfolk försöker muta sig till säsongsplats

husvagnsfolk försöker muta sig till säsongsplats husvagnsfolk försöker muta sig till säsongsplats den stora FÖRdELEN med vintercamping är att man kommer nära backen med sitt boende till ett rimligt pris. Ett halvårs uppställning kostar ungefär som en

Läs mer

Sundbybergs kommun Framtidsdialog 11 februari 2014 Läget - City vid station och hav

Sundbybergs kommun Framtidsdialog 11 februari 2014 Läget - City vid station och hav Sundbybergs kommun Framtidsdialog 11 februari 2014 Läget - City vid station och hav Gunnar Ericson Senior advisor En stad i förvandling Från 270 000 till 230 000 invånare Världsledande företag/pärlband

Läs mer

Gästnätter Åre helår

Gästnätter Åre helår Gästnätter Åre helår hotell, stugby, förmedlat boende* (*skattat 2004-2005) Gästnattsutveckling indexerat 225 200 175 150 125 75 50 Utlandet totalt Sverige Totalt 98 663 118 413 136 821 161 148 167 415

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Vinterturismens byggnadsverk Åres byggnadshistoria från det första skidhotellet till dagens skidortsindustri

Vinterturismens byggnadsverk Åres byggnadshistoria från det första skidhotellet till dagens skidortsindustri Byggnadstraditioner i gränstrakter Vinterturismens byggnadsverk Åres byggnadshistoria från det första skidhotellet till dagens skidortsindustri Av Veronica Olofsson 2006-02-21 Jamtlis hörsal www.grenstrakter.org

Läs mer

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Gunnar Ågren I denna artikel ger Gunnar Ågren, med mångårig erfarenhet som socialläkare i Stockholm, en översikt över utvecklingen av antalet hemlösa, förändringar

Läs mer

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Samrådsredogörelse gällande ÅVS Kiruna-Riksgränsen, plattformar och passager

Samrådsredogörelse gällande ÅVS Kiruna-Riksgränsen, plattformar och passager Bilaga 11 Samrådsredogörelse gällande ÅVS Kiruna-Riksgränsen, plattformar och passager Vid en dubbelspårsutbyggnad måste Trafikverket ta hänsyn till en mängd olika faktorer som TSD (Europeiska byggregler

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010

Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010 Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010 Antagen av invånarna i Rydsnäs 2010-11-03. Ansvarig förtroendevald politiker: Anders Andersson Handläggare: Lennart Jonsson Arbetsmetod Planen har tagits

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Resultatet av Indecaps enkätundersökning

Resultatet av Indecaps enkätundersökning Resultatet av Indecaps enkätundersökning Först och främst vill jag tacka er som var med och svarade på enkätundersökningen. Anledningen till att vi skickar ut en sådan lite då och då är för att få en chans

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Ortstruktur Östra Sörmland november 2016

Ortstruktur Östra Sörmland november 2016 Ortstruktur Östra Sörmland 2050-27 november 2016 Upplägg 1. Bakgrund och syfte (Christian) 2. Metod och slutsatser (Sarah) 3. Vad har det används till? (Christian) Ostlänken och städers relation Ostlänken

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning 1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska

Läs mer

Högskola eller folkhögskola? Det är frågan!

Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Publicerad nr 4-5 2008. Författare Hans-Erik Olson Avdelning Debatt Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Har fritidsledarutbildningen kommit till vägs ände? Skolorna har inte lyckat reda ut om de

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer