Guide till föreningar som vill skaffa egen. anläggning ANLÄGGNINGSGUIDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guide till föreningar som vill skaffa egen. anläggning ANLÄGGNINGSGUIDE"

Transkript

1 Guide till föreningar som vill skaffa egen anläggning ANLÄGGNINGSGUIDE

2 KORPENS GRUPPTRÄNINGSGUIDE Den här guiden är tänkt som inspiration och kunskapsstöd för dig som vill lära dig mer om hur din förening kan gå från ord till handling i processen att skaffa en egen anläggning. För många korpföreningar är bristen på bra tider i kommunernas lokaler en verklig flaskhals för föreningens verksamhetsutveckling, och då kan det vara av stort intresse att utforska möjligheten att skaffa en egen lokal: hyra eller köpa lokaler av kommunen eller en privat fastighetsägare, eller att ta över driften av ett företags befintliga friskvårdsanläggning, eller att vara med och projektera en anläggning från grunden tillsammans med andra föreningar och kommunen. Guiden bygger främst på kunskap från våra egna föreningar. Vi vill rikta ett stort tack till alla er som delat med er så generöst av era erfarenheter och kunskap! Ett särskilt tack till Ulf Larsson, verksamhetschef Korpen Gävle, som har författat större delen av texterna i denna guide. Ulf har lång och gedigen erfarenhet av anläggningsprojekt runt om i Korpsverige som han här delar med sig av. Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets vill ha fler idrottsytor Positionera Korpen hos kommunens beslutsfattare för fler och bättre idrottsytor med hjälp av Korpens föreningsutvecklare. Vid nyetablering av anläggningar är det prioriterat att föra en dialog med Distriktsidrottsförbundet (DF) och kommunen för att hitta lösningar på de utmaningar som finns. Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet ska fungera som ett stöd för erfarenhetsutbyte för främst existerande korpföreningar som driver eller driftar en egen anläggning. 2

3 Innehåll 1 Egen anläggning eller inte? Om vikten av nulägesanalysen i föreningen 4 2 Dags för egen anläggning hyra eller köpa? 6 3 Ideell förening och aktiebolag 9 4 Vi gjorde det! Fyra goda exempel från Korpverkligheten 12 Korpen Gotlands väg till ny bassäng Korpen Gävle Bra med egen kompetens, med ibland krävs externt stöd Korpen Hede Nu bestämmer vi själva tiderna för våra verksamheter! Korpen Stockholm får Saab-anställda i Järfälla att träna mer 5 Söka pengar 22 6 Miljö och energi 25 7 Läs- och länktips 25 3

4 KORPENS GRUPPTRÄNINGSGUIDE 1 Egen anläggning eller inte? Om vikten av nulägesanalysen i föreningen Att drömma om en ny anläggning är enkelt. Att faktiskt få en ny anläggning är en lång och mödosam process som involverar många arbetstimmar men är ingen omöjlighet. 4 Anledningen till att det inte byggs fler idrottsanläggningar handlar om ekonomi. Nyckeln till att få en ny anläggning är att bygga upp relationer mellan idrott, näringsliv och kommun för att skapa bästa förutsättningarna. Det är viktigt att ha med sig att det inte finns några genvägar för att få en ny idrottsanläggning byggd. Det finns många goda råd och smarta tips men i slutändan är det hårt arbete, drivkraft och energi som är grunden. Finns inte den rätta viljan att arbeta med en ny anläggning blir det inte heller någon ny anläggning. Vissa föreningar har inte förutsättningar för att driva ett anläggningsprojekt och ska då inte göra det. Många korpföreningar har en vision om en ny idrottsanläggning. Att få en ny idrottsanläggning kan innebära stora förändringar för en förening. Förändringarna beror på föreningens roll i produktion och drift, men oavsett hur stor eller liten roll en förening har i ett anläggningsprojekt så måste föreningen inse vad ett anläggningsprojekt innebär. Varje korpförening måste göra en intern analys innan ett projekt påbörjas eller påtänks. Kontinuitet Handlar om omsättningen av personer inom föreningen, dels bland medlemmar, dels bland de styrande i föreningen. Föreningen behöver en stabil och helst ökande medlemsbas. fakta Vad behövs för att lyckas med anläggningsprojekt? Stort engagemang, bred uppslutning och god förankring i föreningen. Föreningen bör utse en person som har mandat att föra föreningens talan Under projekteringsfasen, byggandet samt när hallen är färdigbyggd, måste föreningen vara beredd att satsa många ideella arbetstimmar. Det skapar stabilitet i föreningen eftersom det är medlemmarna som utgör grunden i en förening. Kontinuitet bland de styrande i föreningen har betydelse då det gäller lojalitet, föreningskännedom, rutiner vilket leder till att föreningen har en tydlig ståndpunkt och vet hur man ska agera i olika frågor. Ekonomi En stabil ekonomi är en nödvändighet om det finns ambitioner att gå in i ett anläggningsprojekt. En stabil ekonomi karakteriseras av en stabil omsättning under en längre period, det vill säga över flera år. Ambitioner En stabil förening är inte beroende av ett fåtal personer utan det ska finnas en tydlig verksamhetsidé som ska tydliggöra vad som är syftet med föreningen. Föreningen ska skapa en utvecklingsplan som innehåller mål och strategier med verksamheten på kort och lång sikt, riktlinjer som föreningen arbetar efter och även policydokument som beskriver vad det innebär att vara en del av föreningen. Med en tydligt angiven väg för föreningen att följa skapas en stadga i föreningen som inte är beroende av individer. Att ta beslut om framtiden blir enklare när besluten kan sättas i relation till föreningen visioner. Resurser Korpföreningen med ambition om en ny idrottsanläggning måste fråga sig om man är beredd att lägga ner kraft och energi under lång tid i form av beslut, lobbning och relationsbildande. Är vinningen större än den eventuella förlusten som det kan innebära om det blir ett nej angående ny anläggning? Vad finns det för resurser i föreningen som kan driva och under hålla processen från idé till beslut? Utmaningen i en förening är att fundera kring om de här resurserna finns och hur de ska frigöras. I ett tidigt skede måste föreningen se över vad det finns för personella resurser att driva en anläggning.

5 Resursfrågan inom föreningen vilket handlar lika mycket om ekonomi som drivkraft och engagemang är en av nycklarna för att få en ny anläggning till stånd och för att kunna driva den på ett framgångsrikt sätt. Förväntningar Många korpföreningar har en bred verksamhet och dåligt med halltider. När en ny idrottsanläggning planeras målas ofta visioner om fler medlemmar upp eftersom halltiderna blir fler. Men en ny anläggning behöver inte betyda fler medlemmar per automatik. Föreningen måste fråga sig hur mycket kostnader finns i dagsläget, och därifrån fråga sig hur mycket mer medlemmar man kan locka med en ny anläggning i relation till kostnaderna. Är det så enkelt att alla problem med halltider löses med en egen anläggning? Kommer det att komma fler medlemmar bara för att vi har en egen anläggning? Behovet En anläggning måste fylla ett behov. Det behovet kan se ut på många olika sätt beroende på föreningens verksamhet, nuläge och ambitioner. Efter att ha synat den egna verksamheten, blivit trygg med sina framtidsambitioner och preciserat föreningens behov är det dags att se till omvärlden. Vid anläggningsfrågor är kommunen en mycket viktig samtalspartner eftersom det är en trolig aktör som kan lösa problem som uppstår, vare sig det handlar om misskötsel eller ekonomiska problem. Därför är det viktigt att föra en dialog med kommunen och läsa på kring vilka beslut som har tagits eller hur budgeten ser ut, allt för att vara väl förberedd och hitta en bra timing att diskutera anläggningsfrågor med kommunen. En förenings behov är sällan tillräckligt för att en ny anläggning ska komma till stånd, utan det krävs en större kraft som tillsammans har ett behov. Omvärldsanalys handlar om att titta på allt annat än den egna föreningen. Tre delar att titta på är den övriga idrotten och kommunens behov. Omvärldsanalysen bör inkludera den övriga idrotten i kommunen, för att hitta potentiella samarbetspartners som har ett behov som överensstämmer med föreningens. Kommunen är en nyckelpart i processen att få en ny anläggning vilket kräver att man förstår hur kommunen tänker, vad kommunen har för prioriteringar och hur man som förening och idrott hittar den bästa ingången till att skapa en konstruktiv dialog. Ett vanligt hinder är ekonomi. En kartläggning av planerade investeringar bör göras för att få en bra timing i dialogen med kommunen. Vilka hyresgäster kan tänka sig att hyra yta i den nya anläggningen? En kartläggning av företagens behov bör göras. Kommun, skolor och friskolor kan i det här sammanhanget kunna fungera som hyresgäster i en idrottsanläggning. Det behövs en medvetenhet om anläggningens livslängd och att det behövs långsiktiga planer på hur anläggningen ska kunna användas utanför föreningens tider. Källa: Ny idrottsanläggning? Hur fler idrottsanläggningar kan byggas och drivas. Svenska Innebandyförbundet fakta En korpförening som ger sig in i ett anläggningsprojekt behöver stadga i sin ekonomi och organisation, tydliga och realistiska framtidsambitioner, rimliga förväntningar, vara tydlig med sina behov och veta att det finns resurser att driva ett anläggningsprojekt. 5

6 KORPENS GRUPPTRÄNINGSGUIDE 2 Dags för en egen anläggning hyra eller köpa? Om en Korpförening upplever att bristen på tider i kommunens verksamhetslokaler förhindrar en utveckling av föreningens verksamhet kan det vara av intresse att undersöka andra alternativ. Ett alternativ kan vara att hyra lokaler av en privat fastighetsägare, ett annat alternativ kan vara att undersöka möjligheten att köpa en fastighet som är lämplig för verksamheten. I båda fallen behöver man få svar på en mängd i huvudsak ekonomiska frågor. Detta försöker vi belysa i nedanstående text och kalkyler. Kalkylerna beskriver förutsättningar för en verksamhet i egen anläggning för gruppträning och styrketräning som idag är de vanligaste motionsformerna i Sverige. På större tätorter krävs det anpassade lokaler för exempelvis grupp-träning, de gamla slitna skolgymnastiksalarna duger inte idag. Det-samma gäller musiken, tidigare gick det bra med en liten kassettspelare i gympasalen idag ska det vara en riktig musikanläggning för att locka många deltagare till verksamheten. I ett ekonomiskt perspektiv så är gruppträningen lite besvärlig. Det krävs stora ytor som endast används under begränsad tid, dvs att stora lokaler står outnyttjade många timmar/dag samt under stor del av sommaren. Det krävs därför att föreningen är kreativ och fyller lokalerna med verksamhet under så står del av dagen som möjligt för att det ekonomiska utfallet ska bli bra. Ett gym kräver initialt relativt stora investeringar i form av styrketräningsutrustning. Dock krävs det inte så stora ytor plus att verksamheten kan pågå hela dagarna och även om än i mindre omfattning under sommaren. Det finns också möjlighet att erbjuda detta utan att det är personal på plats hela tiden i form av s.k. nyckelgym. Att hyra en egen anläggning Om föreningen är ensam hyrestagare så förfogar man över lokalen som man själv önskar. Ofta krävs det att lokalerna anpassas till den verksamhet föreningen ska bedriva. Det blir då en förhandlingsfråga mellan föreningen (hyrestagaren) och fastighetsägaren (hyresvärden) hur anpassningen av lokalerna ska finansieras. Om fastighetsägaren ska finansiera en ombyggnation krävs det oftast ett hyresavtal med föreningen på minst 10 år. Fördelen med en sådan lösning är att föreningen inte behöver ta något lån för att finansiera ombyggnationen men fastighetsägaren kräver istället en högre hyra som ska täcka fastighetsägarens finansieringskostnader. En fastighetsägare måste ha täckning för sina kapitalkostnader, ex räntor på lån på fastigheten samt underhåll och driftskostnader. Utöver detta ska fastighetsägaren också ha en vinstmarginal. Detta innebär att det generellt sett är dyrare att hyra än att själva äga lokalerna. Ett flerårigt hyresavtal innebär dock ett relativt litet risktagande för föreningen samt en trygghet för verksamheten. 6

7 Kostnads/Intäktskalkyl För att se om det finns en ekonomisk bärighet i att bedriva föreningens verksamhet i en egen anläggning, behöver vi göra en kostnads- och intäktskalkyl. I kostnadskalkylen ska hyreskostnaden, eventuella leasingkostnader m m. finnas med. I intäktskalkylen ska olika former av beräknade intäkter tas med. Tänk på att det kan ta några år att bygga upp en verksamhet, vilket ger lägre intäkter i början. Nedan ett exempel på kalkyl för en hyrd lokal/anläggning: Kalkyl basgym + gruppträningslokal Kostnader År 1 År 2 Hyra 350 kvm x 800 kr/kvm/år Utr. Leasing (700 x 48 x 5 % ränta) Personal 100% tjänst Ledarkostnader (arvode-utb.) År pass x 100kr x 40v År pass Service/Underhåll/Förbrukningsmatr Total kostnad Intäkt 400 trän.kort x 190 kr/mån x 12 mån x 190 kr x Försäljnings netto Lokalt aktivitetsstöd Totalt Intäkter Resultat * Alla summor i hela tusentals kronor. Driftskostnaderna är en stor belastning när det gäller egen anläggning. Det uppskattas att driftskostnaden är ungefär tio procent av produktionskostnaden. Kostar en idrottsanläggning tio miljoner kronor är driftskostnaden ungefär kr per år. Källa: Ny Idrottsanläggning, Svenska Innebandyförbundet I exemplet kan man utläsa att det krävs ca 400 deltagare som köper årskort eller ett antal deltagare som tillsammans genererar en intäkt på ca kr på ett år för att det ska finnas en ekonomiskt bärighet i att hyra en egen anläggning med ovanstående kostnader. Det kan ta något år att arbeta upp verksamheten, för att kunna täcka upp en ev. förlust det första eller möjligen de två första åren är det därför nödvändigt att föreningen har ett eget reservkapital eller möjligen en bankkredit. Att äga och driva en anläggning Om föreningen istället köper en fastighet och iordningställer den för sin verksamhet så innebär det en stor trygghet för att utveckla verksamheten och man kan själva avgöra hur man vill förändra i fastigheten för sin verksamhet. Dock innebär detta troligen att föreningen behöver ta banklån eller liknande för att ha möjlighet att köpa fastigheten och för att kunna finansiera en ombyggnation. Långivaren/banken kommer då att kräva en marknadsvärdering av fastigheten för att bevilja lånet. Om marknadsvärdet är högre än det sökta lånet kommer banken att ta ut sin säkerhet i fastigheten. Drift/Underhåll Det är viktigt att föreningen har en organisation med kompetens att hantera drift och underhåll av den egna anläggningen, dessa kostnader ska finnas med i föreningens budget. Man kan säga att en förening som äger en anläggning betalar drifts- och underhållskostnader samt räntekostnader istället för att betala en hyra. Driftskostnader som el och uppvärmning varierar under året beroende av årstid. På senare år har denna kostnad ökat mycket pga. kraftigt höjda elpriser. Detta ger i sin tur anledning till att se över anläggningens ventilations- och uppvärmningssystem, här kan det finnas stora pengar att spara. Tips Under läs- och länktips hittar du flera bra böcker som som handlar om energieffektivisering och miljö/klimataspekterna. 7

8 KORPENS GRUPPTRÄNINGSGUIDE Kapitalkostnad När man har köpt en fastighet, får man en kapitalkostnad som utgörs av summan av räntor och avskrivningar förknippade med fastigheten. Kapitalkostnaden ska tillsammans med drifts- och underhållskostnader vara med i en kostnadskalkyl. I intäktskalkylen ska de beräknade intäkterna på verksamheten samt ev. försäljningsintäkter m m. finnas med. Nedan ett exempel på en föreningsägd lokal/anläggning: Kalkyl basgym + gruppträningslokal Kostnader År 1 År 2 Lån fastighetsköp 350 kvm. 1,5 milj.kr x 6% ränta Driftskostnader el, värme, vatten Utr. Leasing (700 x 48 x 5% ränta) Personal 100% tjänst Ledarkostnader (arvode-utb.) År 1: 15 pass x 100 kr x 40v År 2: 17 pass/v Underhållskostnader Förbrukningsmaterial m m Total kostnad Intäkt 400 kort x 190 kr x kort x 190 kr x Försäljnings netto Lokalt aktivitetsstöd Totala Intäkter Underhållsplan Kostnaden för underhåll av den föreningsägda fastigheten kommer i någon mån att öka efterhand. Det är därför viktigt att upprätta en underhållsplan för fastigheten. Även när man hyr en verksamhetslokal är det vanligt att hyrestagaren, d v s föreningen ansvarar för underhållskostnader invändigt. De beräknade underhållskostnaderna ska finnas med i föreningens budget. Det är idag vanligt att man så att säga köper utrustning via ett leasing-kontrakt, det gäller exempelvis gymutrustning. Det är då viktigt att tänka på att kontraktet inte sträcker sig över längre tid än utrustningens livslängd. Konditionsutrustning som löpband, crosstrainers m m. kan behöva bytas ut efter ca 4 år, vilket innebär att ett leasingkontrakt då max ska skrivas på 48 månader. OBS! Se till att kontraktet har ett slutdatum i annat fall är det ett hyreskontrakt som måste sägas upp av föreningen! Investeringsplan Det är bra att sammanställa en investeringsplan så att föreningen får en bild av kommande investeringskostnader så att dessa kan fördelas från år till år. Likviditetsplan Eftersom efterfrågan på föreningens verksamhet varierar under året så kommer också aktivitetsintäkterna att variera under året. Kostnader i form av personalkostnader och hyror är däremot lika året om. Det är därför viktigt att upprätta en likviditetsplan så att föreningen ser att man har täckning för sina kostnader även under delar av året då intäkterna är lägre (ofta under sommaren). Man kan något förenklat säga att likviditetsplanen redovisar föreningens ut och inflöde av pengar månad för månad under ett år. Resultat * Alla summor i hela tusentals kronor. Summering I exemplet kan vi utläsa att med samma intäkter som i fallet med en hyrd verksamhetslokal blir resultatet med en föreningsägd anläggning ca kr bättre första året. I takt med att föreningen betalar av lånet på fastigheten så minskar också räntekostnaden. Att hyra eller äga och driva en egen anläggning ställer högre kompetenskrav på föreningen än om man endast hyr in sig per timme i kommunens lokaler, men det ger föreningen stora möjligheter att utveckla föreningens verksamhet. Om föreningen ska hyra eller själva köpa en fastighet för sin verksamhet måste nog avgöras från fall till fall. En förening som har en egen verksamhetslokal får också en tydlig profil ut mot allmänheten på orten där föreningen har sin verksamhet. En tydlig profil underlättar marknadsföringen av föreningens verksamhet. Man kan säga att en egen anläggning påtagligt stärker varumärket Korpen på orten. 8

9 3Ideell förening och aktiebolag Om en förening äger eller ansvarar för driften av en idrottsanläggning kan det vara en fördel att bilda ett AB som ansvarar för driften av anläggningen. Alla driftskostnader som el, värme och vatten har en momssats på 25 % vilket också gäller kostnader för underhåll, reparationer och ombyggnationer. De allra flesta tjänster man köper betalar man 25 % moms för. Ett AB kan göra avdrag för dessa momskostnader vilket inte är möjligt för en ideell idrotts förening. Ett AB måste dock ha intäkter som är momsbelagda för att få göra dessa avdrag. Det kan exempelvis vara hyresintäkter, försäljning eller någon annan form av verksamhet. I de flesta verksamheter gäller momssatsen 25 % men några verksamheter är helt moms- befriade eller har andra momssatser. Detta gäller ex. friskvårdsverksamhet som har en moms på 6 % vilket innebär att ett privat AB som erbjuder friskvård är skyldiga att ta ut 6 % moms av sina kunder. Företaget är sedan skyldiga att redovisa (och betala in) denna momsintäkt till skatteverket. Dock är det ju så att företaget också har kostnader där man (har) betalar moms och då oftast 25 % moms, den inbetalda momsen får då dras av från den moms som företaget fått på sina intäkter. Eftersom det är olika momssatser på olika tjänster så kan det innebära att ett företag som erbjuder friskvårdsverksamhet kan göra ett större avdrag för moms på varor och tjänster man köper (ingående moms) än den moms man tar ut av sina kunder (utgående moms). Detta innebär att man får tillbaka överskjutande del av skatteverket. Om organisationen har höga driftskostnader för sina lokaler kan det röra sig om ganska stora belopp. Detsamma gäller om organisationen har stora kostnader för ombyggnationer eller liknande. Exempel 1 Om ett nytt sportgolv i en innebandyhall kostar kr utgör momsen kr. Om arbetskostnaden är kr utgör momsen kr. Ett AB kan dra av kostnaden för ingående moms på kr, det kan inte den ideella idrottsföreningen göra. Exempel 2 Om uppvärmningskostnader, elkostnader och kostnad för vattenförbrukning i verksamhetslokalerna i genomsnitt är kr/mån under ett år så blir driftskostnaden kr på ett år kr av detta är ingående moms som ett AB kan göra avdrag för, det kan inte den ideella föreningen göra. 9

10 KORPENS GRUPPTRÄNINGSGUIDE Moms vid uthyrning av lokaler Uthyrning av lokaler är normalt sett momsfritt, dock är det vanligt att fastighetsägare ansöker hos Skatteverket om så kallad frivillig skatt- skyldighet för att kunna ta ut 25 % moms av sina hyresgäster. En anledning till detta är att fastighetsägaren då också har rätt att dra av momsen på sina omkostnader i form av drift, underhåll mm. Om en (privat) fastighetsägare hyr ut till en ideell förening får inte fastighetsägaren lägga på 25 % moms på hyran. Det kan tyckas vara en fördel för den ideella föreningen men det kan samtidigt innebära att fastighetsägaren inte alls vill hyra ut till föreningen eller att fastighetsägaren vill kompensera sig genom att ta ut en högre hyra som då gör att föreningen inte har möjlighet att hyra lokalen. Det kan då vara en fördel att föreningen bildar ett AB som tecknar ett hyresavtal med fastighetsägaren. AB kan sedan hyra ut lokalerna i form av korttidsuthyrning dvs timme för timme till den egna föreningen och andra organisationer för deras idrottsverksamhet. När ett AB hyr ut lokaler timme för timme för idrottsverksamhet ska 6 % moms läggas på hyran. Detta gäller oavsett vem som hyr, dvs att det gäller även om det är en ideell förening som hyr lokaler för sin verksamhet. Att bilda ett AB Det är relativt enkelt att bilda ett AB och det finns mycket utförlig information om detta på och Det krävs ett aktiekapital på kr för att få registrera ett nytt aktiebolag. Aktiekapitalet är dock ingen direkt kostnad eftersom pengarna tillhör det nybildade aktiebolaget. Det tillkommer dock vissa mindre registreringskostnader, läs mer om detta på Här kan du också läsa mer om F- skattebevis samt hur man registrerar sig som arbetsgivare mm. Det ställs lite högre krav på den ekonomiska redovisningen för ett AB än för en ideell förening, bl.a. så tillkommer momsredovisning som ofta sker månadsvis men den kan för små AB ske mer sällan. I de fall AB kan räkna med att få tillbaka mer momspengar än vad man själva redovisar så är det en fördel att redovisningen sker månadsvis. Inte längre krav på auktoriserad revisor Enligt bestämmelser från 2010 är det inte längre ett krav på mindre AB att anlita en auktoriserad revisor. Följande gäller: Ett aktiebolag måste ha revisor om det når upp till minst två av dessa värden, för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: fler än 3 anställda (i medeltal) mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning Att tänka på: En auktoriserad/godkänd revisor kan ge stöd och hjälp kring den ekonomiska redovisningen och årsredovisningen. Att anlita en auktoriserad/ godkänd revisor medför en relativt begränsad kostnad och ger samtidigt en stor trygghet för organisationen. EU direktiv EU-kommissionen kräver att Sverige anpassar sina momsregler till EU:s direktiv så att ideella föreningar inte längre undantas från skyldighet att redovisa moms för delar av sin verksamhet. Det är ännu inte helt klart vad som då ska innefattas, men det kommer troligen inte att gälla den rent idrottsliga verksamheten. För mindre idrottsföreningar kan ett sådant beslut innebära försämrade ekonomiska förutsättningar samt en mer omfattande ekonomisk administration. Hur detta kan komma att påverka stora föreningar med egna anläggningar är idag ovist. Den Svenska Regeringen med stöd av Riksidrottsförbundet försöker få EU kommissionen att besluta om ett undantag från gällande momsregler för den Svenska Idrottsmodellen. Slutsats En ideell idrottsförening som äger eller ansvarar för driften av en idrottsanläggning kan med i dag gällande moms regler spara in stora kostnader genom att bilda ett AB. För en mindre förening som endast ansvarar för driften av en liten anläggning är det mer tveksamt att bilda ett AB eftersom detta också medför en ökad ekonomisk administration. 10

11 11

12 KORPENS GRUPPTRÄNINGSGUIDE 4 Vi gjorde det! Fyra goda exempel från Korpverkligheten 12

13 Korpen Gotlands väg till ny bassäng Lyssna inte på olyckskorpar! Anna Sandell Skoggren Korpen Gotland Korpen Gotland har lyckats med det som verkade omöjligt att skaffa en ny bassäng i Visby. Den bassäng som föreningen hyrt i över sex år av Gotlands Energi, GEAB, skulle försvinna. GEAB hade planer på att sälja fastigheten med bassäng och allt. Här berättar Anna Sandell Skoggren hur det gick till. Under många år har Korpen fått hyra bassängen av GEAB men med korta hyresavtal eftersom GEAB inte vetat hur en ny köpare skulle vilja ha det. Vattenträningen är något av Korpen Gotlands signum. Särskilt i Visby är vattenträningen vår konkurrensfördel, säger Anna Sandell Skoggren, verksamhetschef och den som drivit bassängfrågan. Problemet måste lösas. Det insåg hon så fort hon fick veta att ryktena om GEAB:s säljplaner var riktiga. Vattenträning har funnits hela tiden, ända sedan Korpen startade förening på Gotland för cirka 20 år sedan. I många år har föreningen haft en vision om att skaffa en egen bassäng. Men det har stannat vid en vision. Ingen har riktigt tagit itu med att undersöka möjligheterna för detta. Eftersom vi är en ideell förening så förutsätter många redan från början att det inte är möjligt att genomföra en sådan här stor sak, säger Anna Sandell Skoggren. Det är precis det hon menar är fel att tro att det är ett hopplöst projekt, att det blir för dyrt, att det aldrig kommer att gå. Lyssna inte på olyckskorpar. Undersök möjligheterna i stället! Vad som behövs är en balans mellan föreningstänk och företagande. Anna inledde ett research-arbete efter att först ha fått klartecken från styrelsen. Den accepterade hennes förslag om att få undersöka Korpens möjligheter att skaffa egen bassäng. Det handlar om en ovanjordsbassäng med cirkamått på 8 x 12 meter och med 32-gradigt vatten. En sådan bassäng lämpar sig för all typ av vattenträning babysim, träning för skolbarn, idrottsföreningar, företag och patientföreningar med mera. Bara i Visby har vi cirka 500 aktiva vattendeltagare i veckan så det är en stor verksamhet, säger Anna. Totalt på hela ön aktiverar vi ungefär 900 personer per vecka i olika bassänger. Det är deltagare från tre månader till 91 år, säger Anna Sandell Skoggren. Totalt på Gotland har Korpen cirka medlemmar. Det kan jämföras med Friskis och Svettis som har över medlemmar. I Visby är konkurrensen om medlemmar hård och det finns många träningsmöjligheter att välja mellan. Flera stora friskvårdsaktörer på marknaden satsar hårt med nya fina anläggningar. Om vi ska kunna överleva i Visby måste vi satsa på vattenträningen, säger Anna. Där har vi i princip ingen konkurrens och efterfrågan och behovet är stort. Start av research-arbetet Hon började sitt research-arbete med att kartlägga Visbys fastighetsmarknad. Fanns det någon befintlig byggnad som kunde lämpa sig för en ovanjordsbassäng av den typ Korpen behövde? Det skulle i så all krävas en takhöjd på minst 6 meter. Eller skulle det krävas ett nybygge och vad skulle det i så fall kosta? Frågorna var många. Anna hade hjälp av sin bakgrund som egenföretagare och entreprenör men hon fick också hjälp av Korpen riks. Jag visste att Ulf Larsson på Korpen Gävle hade erfarenhet av anläggningsfrågor så jag kontaktade honom på ett tidigt stadium. Han har varit med i arbetet med att skaffa bland annat en egen anläggning i Gävle så han kan resan och vet vilka kontakter man måste ta och vad som krävs, säger Anna. 13

14 Ulf Larsson kom till Visby två gånger, dels för att träffa styrelsen och dels för att tillsammans med Anna titta på en fastighet. Just den fastigheten blev det ingenting av med eftersom ägaren inte var villig att hjälpa till att anpassa lokalen efter Korpens behov och att investera i en hyrd lokal var inte aktuellt för Korpen. Arbetet gick trögt eftersom utbudet av lokaler i Visby var begränsat. Så i somras, under sin semester, fick Anna syn på en industribyggnad på Skarphäll, strax utanför murarna i Visby, med en skylt Lokal uthyres. Jag kikade in genom fönstret och tänkte att det här kanske kan vara något! Anna kontaktade fastighetsägaren, Hans-Göran Eklund, vd för Blåeld Fastighetsbolag, och gick igenom fastigheten med honom. De beslutade att tillsammans bekosta en arkitekt som fick i uppdrag att undersöka om Annas önskemål gick att förverkliga i byggnaden.i lokalen hade tidigare funnits en zoo-affär men nu hyrdes den ut för möbelförsäljning. Parallellt med arkitektens arbete jobbade Anna med budgeten tillsammans med kassören och revisorn för att ta fram aktuella siffror på inkomsterna, dagens hyreskostnader och var exakt föreningens ekonomiska smärtgräns låg. Vi kom fram till att en månadskostnad på var vår smärtgräns. Det är vad vi betalar i dag för bassänghyra och kanslihyra. Arkitekten tog fram ett ritningsförslag på lokalen men då visade det sig att även grannen till den tänkta lokalen skulle flytta och i den lokalen skulle det finnas ännu större möjligheter för Korpen att ha sin anläggning. Arkitekten gjorde ett nytt förslag som både Korpen och fastighetsägaren var nöjda med och eftersom lokalen redan innehöll omklädningsrum och kontor skulle ombyggnationen inte bli lika omfattande. Nästa steg var att ordna banklån för att kunna köpa en bassäng. Konsulten Ulf Larsson kom till pass igen. Han tog på sig att ta in offerter på pooler. I första skedet var planen att Korpen Gotland skulle stå för inköp av bassängen och fastighetsägaren för renoveringen. Kostnaden för den och för ombyggnationen skulle sedan läggas på vår hyra. Ett steg tillbaka och två framåt För att kunna skriva av momsen på hyran, beslutade styrelsen att föreningen skulle bilda ett aktiebolag, som skulle stå för driften av anläggningen. Nu flöt det på. Man hade hittat en bank som sagt ja till ett lån på kr, den summa som behövdes för bassängen. Kravet var att styrelsen ställde upp som borgenär. Styrelsen sa nej vilket kändes tråkigt men på ett sätt förståligt eftersom styrelseledamöterna blir personligt ansvariga. Det kändes som att vi kastades tillbaka till ruta ett, säger Anna. Hon och Ulf Larsson undersökte alternativa vägar, till exempel att leasa en bassäng, men intenting var riktigt bra. Sedan dök en lösning upp runt hörnet fastighetägaren sa sig vara villig att stå för finansieringen av bassängen. Vi har haft en otrolig tur som hittat en fastighetsägare som är så positiv till vår verksamhet och som varit villig att stå för ombyggnaden av lokalen. Det är förstås inget man kan räkna med och hade inte det här tillfället dykt upp så hade vi fått söka oss andra vägar till en lösning säger Anna Sandell Skoggren. Den här kompetensen har Korpen Gotland i Visby själva Ekonomisk kompetens i form av en kassör som arbetat många år som ekonom inom kommunen. En revisor som tittat igenom föreningens beräkningar. Erfarenhet av entreprenörskap Stor erfarenhet och en väl inarbetad verksamhet när det gäller vattenträning Brett kontaktnät. Anna Sandell Skoggren har utnyttjat och engagerat familj, vänner och andra i närheten inom olika kompetensområden som till exempel bygg, poolbygg med mera. Extern kompetens Ulf Larsson, Korpen Gävle Den här kompetensen tänker Korpen Gotland i Visby skaffa sig genom internutbildning Underhåll Drift Städ 14

15 Ulf Larsson, Korpen Gävle: Bra med egen kompetens men ibland krävs externt stöd Korpen Gävles anläggningsresa har varit framgångsrik, mycket tack vare starka konsulenter. Redan på 1990-talet hade föreningen fasta lokaler och nu är det storslagna målet att skapa en Hälsans Arena i ett av Gävles hetaste nybyggnadsområden, Gävlestrand. Så här gör vi! Exempel från en förening Gävleföreningen var före sin tid redan när jag anställdes som konsulent i början av 1990-talet säger Ulf Larsson, en av Korpens eldsjälar. I Gävle hade föreningen fasta lokaler i en före detta tennishall där man hade och gruppträning. Lokalerna var hyrda på långtidskontrakt och inte bara på timmar som är vanligt i föreningslivet. När Ulf Larsson började jobba i Gävleföreningen hade träningsvågen ännu inte slagit till. Det var inte så vanligt med gym/träningsanläggningar för allmänheten. Men ganska snart började läget förändras. Allmänhetens intresse för motion ökade och trycket på Korpen att bygga ut blev påtagligt. Vi byggde ut lokalerna i den gamla tennishallen/ Korphallen, i takt med att vi fick nya medlemmar, i den mån det gick och när kommunen i slutet av 90- talet meddelade att de ville sälja fastigheten, anmälde vi oss som intressenter, säger Ulf Larsson. Korpen hade gott rykte i kommunen och det blev inga problem att få ett banklån. Fastigheten fungerade som säkerhet. Nu när man förfogade över hela huset på 600 kvadratmeter blev det rejäla ombyggnationer. Det var högt i tak så det gick att bygga till ett övre plan, inte lika stort som bottenplanet men en hylla, som räckte till en lokal med konditionsmaskiner och en lokal för gruppträning. I samma veva döpte man om huset från Korphallen till Sporthuset. Även om vi hade gott rykte i kommunen så var vårt varumärke Korpen inte särskilt starkt hos allmänheten när det gällde gym-träning. Många förknippade oss kanske mest med korpfotboll för gubbar. Det höll inte nu när konkurrenter som Sats och World Class dök upp på arenan, säger Ulf Larsson. Vi blev tvungna att tänka till, att höja kompetensen och bli tydliga med vad vi ville erbjuda. Kartlager med potential Samtidigt som Sporthuset utvecklades, letade föreningen med ljus och lykta efter en lämplig egen lokal för innebandy. Hittills hade man varit hänvisad till tillfälliga inhyrningar i kommunens olika lokaler och Korpen kom som vanligt sist i kön eftersom ungdomsverksamhet alltid går före vuxenidrott. Vi fick tips om en stor lokal som tidigare varit Lantmäteriets kartlager. Det var en stora, öppna ytor i en fastighet någon kilometer från centrum. De kunde fungera om de byggdes om! Sagt och gjort. Ulf Larsson kontaktade fastighetsägaren fastighetsbolaget Norrporten och frågade om föreningen kunde få hyra kvadratmeter till att börja med. Det gick bra men anpassning och renovering fick Korpen stå för själv. Det blev ett nytt banklån. Det var ju inga flashiga lokaler precis och vi hittade billiga lösningar så vi behövde inte ta ett särskilt stort lån. Resultatet av den inledande renoveringen blev en nästan fullstor innebandyhall och fyra badmintonplaner, som naturligtvis även kunde användas för andra bollsporter, som handboll eller basket. Under årens lopp har föreningen fortsatt att fräscha upp lokalerna och byggt en reception med enklare servering. Men sedan, för tre-fyra år sedan, stod det klart att området Gävlestrand var på väg att exploateras, att förvandlas från industriområde till bostadsområde, lite i stil med Hammarby Sjöstad i Stockholm. Från Korpens sida såg vi planerna både som hot och möjlighet. Vad skulle hända med vår fastighet? Skulle vi klara att köpa loss hela huset på kvadratmeter och behövde vi så stora ytor? 15

16 När föreningen tog upp saken med Norrporten visade det sig att huset var ett udda ägg för fastighetsbolaget och att Korpen visst fick köpa huset. En fördel för Korpen var att Norrporten kunde tänka sig att sälja fastigheten för det bokförda värdet, vilket var så lågt som fyra miljoner kronor. Ulf Larsson gick glad i hågen till banken för att be om ytterligare ett lån men på första banken blev det nej. Lågkonjunkturen hade slagit till, det var 2008, och bankerna höll hårt i pengarna. Men till slut var det en bank som gick med på att låna ut hela köpesumman. Det var tack vare att Korpen lät göra en marknadsvärdering av fastigheten. Värderingen visade att marknadsvärdet var betydligt högre än köpesumman! Huset var vårt och vi började genast bygga om för våra behov. Det blev ett litet gym och två gympasalar, en som vi hyr ut till Engelska skolan, och en för våra egna medlemmar. Huset döptes till Korpen Gävlestrand och föreningen har stora framtidsplaner för verksamheten. Tips Eftersom Sporthuset i centrala Gävle är maxat och inte går att utveckla mer, satsar vi på Gävlestrand i stället. Där finns utrymme att bygga ytterligare ett plan och vår vision är att huset ska bli en Hälsans Arena där många externa aktörer kan få plats, inte bara inom idrott utan inom hälsoområdet i stort, säger Ulf Larsson. Alla ovanstående kompetenser måste inte finnas lokalt, om det finns möjlighet att få hjälp och stöd via det centrala kansliet/regionerna. För en större förening lönar det sig att bilda aktiebolag som ansvarar för drift och underhåll av fastigheter. Då kan man dra av momsen för driftskostnader och investeringar. För oss i Gävle har momsvinsten blivit kronor om året. Se till att ledamöter i styrelsen har kompetenser från privata näringslivet, gärna någon egenföretagare. Den här kompetensen har Korpen Gävle själva Ekonomisk kompetens vilken innebär kunskap i att utforma en budget, att göra en investeringsplan, en underhållsplan, en likviditetsplan/analys, göra intäktsoch kostnadskalkyler samt ta in offerter. Andra erfarenheter/kompetenser bland de anställda: Marknadsföringskompetens IT-kompetens (till exempel att skapa en hemsida) Välutbildad verksamhetspersonal och arvoderade instruktörer Duktig och kundvänlig receptionspersonal Kunnig och utvecklingsinriktad/visionär styrelse Extern kompetens Auktoriserad revisor Köp av arkitekt vid behov Anställ en kreativ och framåtsträvande konsulent/ chef. Gäller särskilt för större föreningar. Genomför årliga planeringskonferenser där riktlinjerna för cirka 5 år framåt dras upp. 16

17 Catrin Backman, Korpen Hede: Nu bestämmer vi själva över tiderna för våra verksamheter! Så här gör vi! Exempel från en förening Efter att Korpen Hede flyttat in i den nya anläggningen 2009 så har medlemsantalet ökat med flera hundra procent. Just nu är det drygt 200 medlemmar i föreningen. Det betyder att mer än var tionde person boende i och omkring Hede är medlem i föreningen medlemmar låter ju inte så mycket, men ser man till antalet i bygden är vi självklart nöjda. Men vi slår oss inte till ro och vill bli ännu fler och utveckla vår verksamhet ytterligare, säger Catrin Backman som är ordförande i föreningen. Året 2009 tog Korpen Hede över lokalen NålaÅa som Hedebygdens kulturkrets tidigare ägt och varit verksam i. Under första året hyrde föreningen lokalen från kulturkretsen, men då de efter ett år gav korpen ultimatumet att antingen ta över lokalen eller flytta ut ur den så började Korpen, med Catrin i spetsen att kolla på möjligheten att överta lokalen. Anläggningen, som är samhällets gamla Folket Hus, hade stor potential men även ett stort renoveringsbehov. Både tid och pengar krävdes för att få lokalen till det föreningen önskade. Innan föreningen flyttade in i, och började hyra, den nya lokalen så hade de haft verksamhet i en lägenhet samt i samhällets gymnastiksal. Anledningen till att föreningen sökte sig från dessa lokaler var enkel. Vi blev för stora för de lokalerna och tiderna i gympahallen räckte inte till. Gympahallen ska ju självklart även ge byns andra idrottsföreningar en möjlighet till träning och det gjorde att tiderna vi blev tilldelade inte passade så bra. När den här möjligheten om egen anläggning dök upp så valde vi, efter många möten med kommun om ekonomiska bidrag etc, att hoppa på den säger Catrin. 17

18 Lokalen kostade föreningen 1 krona och hade, som ovan beskrivits, stora brister när föreningen flyttade in. En av de mest akuta åtgärdspunkterna var att få värme i lokalerna under vintermånaderna: Under vintern 2009, när vi fortfarande hyrde lokalen, var vi tvungna att hålla stängt i 3 veckor eftersom det endast var några få plusgrader där inne. Den låga temperaturen berodde dels på gamla dragiga fönster, men även på att utrustningen i pannrummet var undermålig. Under hösten 2010, efter övertagandet, så såg föreningen till att rusta upp i pannrummet så att verksamheten kunde hålla igång hela året. Nästa projekt blev att byta alla fönster i lokalen och detta gjordes under januari månad Det känns jättebra att stå vid fönstren idag och känna att det inte drar något säger Catrin glatt. Det kommer spara oss mycket pengar i elkostnader också. I dagsläget har lokalen driftskostnader på ca kr/år. Vad de kommer landa på efter dessa renoveringsarbeten vet föreningen ännu inte, men billigare kommer det att bli då värmen numer faktiskt stannar kvar i huset. Hur har föreningen då kunnat finansiera alla dessa kostsamma renoveringsarbeten? Kommunen har varit otroligt hjälpsamma och verkligen sett nyttan i att ha en bra träningslokal i byn samt även förstått att vi är en seriös och hårt arbetande förening. Sammanlagt har vi fått kr i bidrag av kommunen för att rusta upp lokalen och därmed kunna erbjuda bra träning på bra tider. En helt fantastisk summa, så nu vågar jag nog inte fråga om några mer pengar på ett tag! säger Catrin som varit drivande i alla ansökningsprocesser. Föreningen har även fått ett löfte om anläggningsbidrag från RF på maximalt kr för att bygga en ny entré till huset samt köpa och sätta upp en stor skylt på ena långsidan med texten: Korpen Huset. För att kunna få bidraget var vi tvungna att ha en medfinansiär, men eftersom kommunen gått in med så mycket pengar så skrev vi en ansökan som gällde ny entré, skylten på huset samt även fönsterbytet. Huset är så fult utvändigt så detta kommer verkligen piffa upp det och kanske göra fler nyfikna på att komma in och se vad vi håller på med. Nu har vi fått ett löfte om max kr som vi får då vi skickar in kvitton på det material som köpts och arbete som gjorts. Styrelsen har jobbat hårt för detta och även haft hjälp av ett bra kontaktnät av personer inom Korpen och även kommunpolitiker och SISU-konsulenter. Erik Ahlström (som jobbar på Korpen Riks reds anm.) har verkligen hjälpt till mycket. Ringt och mailat och sagt: nu ska du söka det här Catrin, kolla hur korpen Gävle och Vallentuna skrivit här, osv. Så då har jag kunnat kopiera lite av deras arbete och det har underlättat mycket. Sen har vi också en kommunpolitiker som bor i byn som hjälpt mig med vem på kommunen jag ska kontakta och hur jag ska gå till väga. Det har sparat mycket tid då jag hamnat hos rätt person direkt med mina frågor menar Catrin. I samband med att lokalen övertogs så blev föreningen även hyresvärdar. Dels för ett företag som jobbar med ett viktminskningsprogram för sina kunder, och snart flyttar även ett annat hälso inriktat företag, med t.ex. massage på agendan, in i lokaler på anläggningen. Tjejen som driver företaget med viktminskningsgrupperna använder sig av Korpens gym i samband med träningen, och detta har gett Korpen fler medlemmar och bra marknadsföring. De kunder som köper tjänst av företaget och också då tränar i vårt gym får genom detta möjlighet att se att: Ojdå, här tränar ju ingen elit. Något som stärker dem att fortsätta träna och ger oss möjlighet att få fler medlemmar. Vi erbjuder även hennes kunder rabatt om de blir medlemmar och köper ett gymkort. Hyresgästerna ska förhoppningsvis även göra gymmet tillgängligt under dagtid, något som saknas idag. Detta beror på att föreningen inte har någon anställd. När vi nu har två företag som hyresgäster så har vi diskuterat att kunna ha gymmet öppet för medlemmarna under dagtid när någon är på plats i lokalen. Annars är gymmet öppet på kvällarna när vi har gruppträningspass i lokalen, ca måndagtorsdag. Vill man träna andra dagar eller tider får man komma förbi och låna nyckeln från någon av oss i styrelsen. Det funkar ju bra när vi bor i en så liten by och alla känner varann, men det vore jättebra att kunna ge möjlighet att lite enklare att träna på gymmet även dagtid. Föreningen har även sökt och fått idrottslyftsmedel för att kunna nå ut till ungdomar med sin verksamhet. Dessa pengar har gett föreningen möjlighet att byta ut en del av utrustningen i gymmet eftersom föreningen ser att gymträning är en av de verksamheter som 18

19 attraherar dem. Föreningen har även förmånliga rabatter för ungdomarna både på grupptränings och gymkort. I Hede finns en skola för årskurs 1-9 samt även ett gymnasialt turistprogram. Förutom att föreningen besöker klasserna på högstadiet samt gymnasieprogrammet så har de varje termin en idrottslektion tillsammans med årskurs 8 och 9 där de får prova på olika gruppträningsformer. Vi har köpt gymutrustning för sammanlagt ca kr tack vare idrottslyftet. Hälften är nytt och hälften begagnat. Vi såg till att köpa mycket fria vikter eftersom detta är något som efterfrågats. Catrin är även ledare i skidklubben och har där kunnat locka några nya medlemmar hos sina adepter. Om det varit för kallt för att träna utomhus på vintrarna så har vi ibland gått och tränat på Korpen tillsammans istället, gratis. Det har gjort att några av de äldre åkarna efteråt köpt gymkort hos oss för att kunna träna styrka på egen hand. När det gäller tillsyn och städningen av lokalerna så har föreningen delat upp städningen i olika grupper som sköter det en vecka åt gången cirka 2-3 gånger/ termin. I grupperna ingår ledarna och några få medlemmar. Lokalen är också uppdelad i olika städzoner som olika grupper ansvarar för varje vecka för att städjobbet inte ska bli övermäktigt. Visst önskar vi att ännu fler medlemmar skulle ställa upp och vilja hjälpa oss med detta. Det skulle ju minska arbetstimmarna för de som gör det nu. Men samtidigt är vi otroligt tacksamma för de som hjälper till i dagsläget. Vad är då det bästa med att faktiskt förfoga över en egen lokal? Det är absolut att vi själva bestämmer tiderna för våra verksamheter. I dagsläget har vi all vår verksamhet förutom barngympa och vattengympa i lokalen och vi kan lägga passen på dagar som passar våra ledare och på tider som passar våra medlemmar. Hur går de då tillväga för att underhålla lokalerna om de inte har någon anställd vaktmästare som jobbar med det? I början av februari så tog en kvinna kontakt med mig och frågade om hon inte kunde få göra arbetspraktik hos under några månader. Jovisst sa jag och vi pratade ihop oss i styrelsen om vad hon skulle kunna göra. Vi såg en chans att få hjälp med vissa av de saker som vi inte hunnit med som att måla om nere i källaren. Under tiden kom det även fram att kvinnan hade en svägerska som var konstnär, så hon kom och målade en stor Korpen-logga på ena väggen där nere. Resultatet blev så otroligt bra och det känns mycket ljusare och fräschare i de lokalerna nu! Tips Framgångsfaktorer för Korpen Hede Bra relationer till politiker i kommunen och boende på orten. Drivande ordförande, engagerad styrelse och förening. Skapat ekonomiska resurser via sökta bidrag, samarbeten och medlemstillväxt. 19

20 Korpen Stockholm får Saab-anställda i Järfälla att träna mer Elin Schelin, verksamhetsansvarig för Saab på Korpen Stockholm Ett stort projekt som Korpen Stockholm ansvarar för är samarbetet med SAAB i Järfälla. Det var våren 2010 som föreningen tog över friskvården på företaget med anställda. Saab:s förväntningar är tydliga: träningen ska öka. Mätningen visar också att det har skett: Fler deltagare på varje gruppträningspass, fler antal pass per vecka och fler bokningar av träningshallen jämfört med innan Korpen tog över. Att Saab vände sig till Korpen beror på att Korpen Linköping har drivit friskvården på Saab:s liknande anläggning där sedan 2008 med gott resultat. Nu ville företaget ha samma sak gjord på Järfällaanläggningen och då hamnade uppdraget hos oss, säger Elin Schelin, verksamhetsansvarig för Saab på Korpen Stockholm. Även om arbetsplatsträning är Korpens specialitet historiskt sett, finns det inget universalrecept som fungerar överallt. Det gäller att ta reda på vad de anställda på just det här företaget kan tänkas vara intresserade av och hur de vill ha träningen organiserad. Vi valde att bygga på det som fanns i stället för att börja med något helt nytt. Tidigare hade två Saabanställda skött verksamheten. Dessa två anställde vi i stället på deltid. Den ena är numera pensionär och fungerar som anläggningsförvaltare; den andra är gruppträningsinstruktör och friskvårdsansvarig, säger Elin Schelin. Hon tror att det var viktigt att ta vara på företagets egen friskvårdskompetens och kunskap om de anställda. Det var bra för Korpen, som då snabbare fick inblick i träningskulturen, och det var bra för ledningen och de anställda, som slapp en alltför dramatisk förändring. Vi valde att göra så här för att få en trygg övergång och vår plan var att göra förändringar efter hand när vi tyckte att det var nödvändigt, säger Elin Schelin. Det första halvåret skedde inga förändringar i utbudet alls. Korpen fortsatte med den gruppträning och det gym, som redan var igång på företaget samt tog över bokningen av företagets gympahall för de som ville spela bordtennis, spela innebandy eller något annat i egen regi. Men Korpen fortsatte att rekrytera fler inifrån företaget, instruktörer till gruppträning som komplement till de egna instruktörerna. Många tycker det är roligt att ha en kollega som instruktör. Efter ett halvår presenterade Korpen en rad prova-påaktiviteter som till exempel Pilates och Zumba och drog igång tävlingar, till exempel stegtävling och en tävling som gav poäng efter hur mycket man rört på sig. I slutet av året genomfördes en enkät. I enkäten framfördes en rad önskemål på olika träningsformer tipspromenader, lunchpromenader, boxercise, yoga och spinning. De tre senare aktiviteterna startade Korpen Stockholm under våren Vi vet ju att Saab-ledningen vill att fler på företaget ska börja träna. De har inte satt upp några exakta siffror och vi har inte heller satt upp några mätbara mål ännu. Men det kommer. Den stora utmaningen för oss är att vi ska locka både de som är intresserade av motion och de som inte är det. Det måste alltså finnas allt från låg- till högintensiv träning att välja mellan, säger Elin Schelin. Så här gör vi! Exempel från en förening 20

Guide till föreningar. som vill skaffa egen. anläggning

Guide till föreningar. som vill skaffa egen. anläggning Guide till föreningar som vill skaffa egen anläggning KORPENS ANLÄGGNINGSGUIDE 2 Den här guiden är tänkt som inspiration och kun- skapsstöd för dig som vill lära dig mer om hur din förening kan gå från

Läs mer

Allt Du behöver veta om RF:s anläggningsstöd 2015 - en del av Idrottslyftet

Allt Du behöver veta om RF:s anläggningsstöd 2015 - en del av Idrottslyftet Allt Du behöver veta om RF:s anläggningsstöd 2015 - en del av Idrottslyftet Vad kan beviljas anläggningsstöd Gäller från och med 2015-01-01! Huvudsyfte Huvudsyftet med stödet är att skapa nya aktivitetsytor

Läs mer

Kvalitativ undersökning avseende Saabs friskvårdsanläggning hösten 2014

Kvalitativ undersökning avseende Saabs friskvårdsanläggning hösten 2014 Nu är enkäterna, som ni haft möjlighet att svara på, sammanställda. Totalt var det 106 personer som svarade på enkäten. Nedan kan ni se hur svaren har fördelat sig. Vi har försökt att möta så många önskemål

Läs mer

Årsredovisning 2008 BRF Hvitfeldtsgatan 13

Årsredovisning 2008 BRF Hvitfeldtsgatan 13 Årsredovisning 2008 BRF Hvitfeldtsgatan 13 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus upplåta bostadslägenheter under nyttjanderätt

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

ARBETSMATERIAL. Låt medlemmarna hjälpa dig och din förening att uppnå korpkvalitet! Korpens Nöjd MedlemSindex 1

ARBETSMATERIAL. Låt medlemmarna hjälpa dig och din förening att uppnå korpkvalitet! Korpens Nöjd MedlemSindex 1 ARBETSMATERIAL Korpens Nöjd MedlemSindex Låt medlemmarna hjälpa dig och din förening att uppnå korpkvalitet! Korpens Nöjd MedlemSindex 1 Korpens Nöjd Medlemsindex låt medlemmarna hjälpa dig och din förening

Läs mer

Linköpings Binh Dinh Klubb 2015-03-24. Årsmöte 2015. Kallelse till ÅRSMÖTE... 2. Verksamhetsberättelse 2014... 3

Linköpings Binh Dinh Klubb 2015-03-24. Årsmöte 2015. Kallelse till ÅRSMÖTE... 2. Verksamhetsberättelse 2014... 3 Årsmöte 2015 Kallelse till ÅRSMÖTE... 2 Verksamhetsberättelse 2014... 3 Resultat- och balansräkning 2014... 4 Revisorernas berättelse... 6 Verksamhetsplan... 8 Budget 2015... 8 Dessa handlingar är under

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015

Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 Motioner FRISKIS&SVETTIS NYNÄSHAMNS ÅRSMÖTE 2015 1. Olov Sjöström 2015-02-26 MOTION TILL FRISKIS o SVETTIS I NYNÄSHAMN ÅRSMÖTET 2015 ANG KOSTNADER FÖR FÖRLÄNGNING AV AKTIVITETSKORT Jag är aktiv medlem

Läs mer

Affärsplan för Starta eget

Affärsplan för Starta eget Affärsplan för Starta eget Innan du skickar in affärsplanen måste du vara registrerad i Trygghetsfonden, det vill säga anmäld av din arbetsgivare och din registrering/enskilda ansökan vara insänd till

Läs mer

Fördelningsprinciper

Fördelningsprinciper Fördelningsprinciper Fördelningsprinciper för idrottsanläggningar Det är en stor efterfrågan på kommunens lokaler och anläggningar för idrottsverksamhet. Därför har kultur- och fritidsnämnden tagit fram

Läs mer

REvolution i e-handeln!

REvolution i e-handeln! REvolution i e-handeln! NU ÖPPNAR VI PLORIO nätshopping i verkligheten Du får en fysisk butik för dina varor Du och dina kollegor drar kunder till varandra Dina kunder kan känna på och prova varorna Du

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

och Värmdö Sammanfattning Hemställan

och Värmdö Sammanfattning Hemställan Förbud mot kommunala gym i Stockholm och Värmdö Sammanfattning Sveriges Riksdag beslutade hösten 2009 att ändra konkurrenslagen, i syfte att undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig sektor.

Läs mer

Så registrerar du ditt företag

Så registrerar du ditt företag Så registrerar du ditt företag Tycker du att det verkar krångligt att starta företag? Lugn. De här sidorna förklarar exakt hur du registrerar företaget och får en F-skattsedel. Följer du guiden är du klar

Läs mer

Junior lyftet. Pengar till klubben med Juniorlyftet! EN MÖJLIGHET ATT UTVECKLA JUNIORVERKSAMHET

Junior lyftet. Pengar till klubben med Juniorlyftet! EN MÖJLIGHET ATT UTVECKLA JUNIORVERKSAMHET Junior lyftet Pengar till klubben med Juniorlyftet! EN MÖJLIGHET ATT UTVECKLA JUNIORVERKSAMHET 2 SVENSKA GOLFFÖRBUNDET SVENSKA GOLFFÖRBUNDET 3 Varför väljer barn att idrotta? Att ha kul upplevelsen av

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Vi erbjuder lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet för alla VERKSAMHETSPLAN & BUDGET

Vi erbjuder lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet för alla VERKSAMHETSPLAN & BUDGET Vi erbjuder lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet för alla VERKSAMHETSPLAN & BUDGET 2015 Huvudmål Mål 2015 5% vinst 2500 medlemmar Övergripande mål 2015-2017 Tillväxt på 3% till 2630st medlemmar.

Läs mer

IF Friskis&Svettis, Malmö Org.nr 846002-2182. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31

IF Friskis&Svettis, Malmö Org.nr 846002-2182. Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31 Styrelsen och verksamhetschefen för Idrottsföreningen Friskis&Svettis, Malmö avger härmed följande redovisning för förvaltningen av föreningens

Läs mer

Förslag på ny fördelning av medlemsintäkter

Förslag på ny fördelning av medlemsintäkter Förslag på ny fördelning av medlemsintäkter Organisationsbidrag Ett organisationsbidrag ska betalas ut till Regionförbunden. Organisationsbidraget är 3000 sek. Organisationsbidraget ska täcka kostnader

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN. IF Friskis&Svettis Nyköping

VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN. IF Friskis&Svettis Nyköping VERKSAMHETS-/ AKTIVITETSPLAN IF Friskis&Svettis Nyköping 2014 Friskis&Svettis idag Friskis&Svettis är en idé om träning som delas av över 552 000 människor. Utvecklingen har varit enorm. År 1990 hade Friskis&Svettis

Läs mer

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 1 Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 2 Utvecklingen de senaste 12 åren av driftkostnader (förvaltning,

Läs mer

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera

Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet. Få så många som möjligt att Träna/motionera Erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning av hög kvalitet Få så många som möjligt att Träna/motionera Ett friskare Haninge Vara Haninges bästa träningsanläggning Det finns i Friskis&Svettis att ständigt

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Alviks Medborgarhus [Fastighets beteckning är Biografen 2 ]

Alviks Medborgarhus [Fastighets beteckning är Biografen 2 ] Alviks Kulturhus Alviks Medborgarhus [Fastighets beteckning är Biografen 2 ] Ett K-märkt hus som ligger i stadsdelen Bromma Det K-märkta huset ägs idag av Stockholms stad Det K-märkta huset räknas som

Läs mer

Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET. Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden

Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET. Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden Styrelsen i vår förening består av tre ledamöter, Patrik Ekström, Lena Nilsson och

Läs mer

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget EKONOMI Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget Att göra en budget kan kännas som en ren gissningslek. Det är dock väldigt viktigt att tänka igenom den ekonomiskadelen i sitt

Läs mer

Så förklarar vi varför PRO Mervärde

Så förklarar vi varför PRO Mervärde Så förklarar vi varför PRO Mervärde PRO Mervärde på en minut PRO Mervärde ger bättre förmåner. Efter årsskiftet får alla PRO-medlemmar tillgång till rabatter på varor och tjänster på ett nytt sätt. PRO

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning.

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning 6 - noter

Läs mer

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se

Gymnastikförbundet Syd. Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760. fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se P M Datum 2012-09-20 Till Gymnastikförbundet Syd Från Leif Stille, tel 042-297760, 0705-297760 fax 042-297760, e-mail leif.stille@spray.se Momskonsekvenser vid en bolagisering av föreningens ekonomiska

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Killingen 22

Årsredovisning. Brf Killingen 22 Årsredovisning för Brf Killingen 22 Räkenskapsåret 2005 Brf Killingen 22 1(9) Styrelsen för Brf Killingen 22 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2005. Förvaltningsberättelse Verksamhet Fastighet

Läs mer

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar

Idrottslyftet 2013. Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 Goda exempel från några studentidrottsföreningar Idrottslyftet 2013 tips och råd om ansökningar! Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) har mellan 1 januari och 31 december 2013 drygt

Läs mer

Mellansvenska Handbollförbundet

Mellansvenska Handbollförbundet Mellansvenska Handbollförbundet - Utvecklingskoncept mot Vision 2017 Av: Johan Johansson Uffe Nyström Bakgrund Som välbekant så strävar Svensk handboll att uppnå Vision 2017 som vilar på 5 olika fokusområden:

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355.

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355. 1 Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket Organisationsnummer Räkenskapsår 2010 2 Styrelsen för BRF Södrabruket får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 769620-1172 2010-01-01 2010-12-31

Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 769620-1172 2010-01-01 2010-12-31 Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 2010-01-01 2010-12-31 0 1 Ordförandens kommentarer Nu har andra året i föreningens historia gått till ända. Anläggning nummer två har byggts och

Läs mer

2011 Christofer Carlsson

2011 Christofer Carlsson Carlsson & Berger Entreprenad Invest grundades med affärsidén att bygga flerfamiljshus av hög kvalitet, design och med mer genomtänkta planlösningar och högklassigare materialval än våra kollegor i branschen

Läs mer

Nu lyfter vi ridsporten!

Nu lyfter vi ridsporten! Nu lyfter vi ridsporten! Fakta om ridsporten och Idrottslyftet år 5 MER RIDSPORT FÖR FLER Mer idrott för fler. Det är tanken bakom Idrottslyftet som nu går in på sitt femte verksamhetsår. Och öppnar nya

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Bidragsreglemente för ideell fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-12-16 126 Innehållsförteckning 1 Målsättning... 3 2 Allmänna villkor... 3 3 Föreningsregister...

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kråkan Åttiotvå

Årsredovisning. Brf Kråkan Åttiotvå Årsredovisning för Brf Kråkan Åttiotvå 769617-6333 Räkenskapsåret 2013 Brf Kråkan Åttiotvå 1(10) 769617-6333 Styrelsen för Brf Kråkan Åttiotvå, Malmö kommun, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta.

Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Vision Hilti Stockholm 2020 Idrott, skola, hem i ett levande Hägersten- Liljeholmen- Årsta. Martin Lindqvist Ordförande Hilti Brazilian Jiu- Jitsu Klubb Mob. 0704216128 E- post: martin@glykol.com Peder

Läs mer

HSB Bostadsrättsförening Lutan i Malmö nr 2256. Budget 2007-2008. Avseende perioden 2007-09-01 -- 2008-08-31

HSB Bostadsrättsförening Lutan i Malmö nr 2256. Budget 2007-2008. Avseende perioden 2007-09-01 -- 2008-08-31 HSB Bostadsrättsförening Lutan i Malmö nr 2256 Budget -2008 Avseende perioden -09-01 -- 2008-08-31 Datum: -09-26 Upprättad av: Adelaide Yamoah, tfn: 040-35 77 75 Innehållsförteckning Sidan Förutsättningar

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013. Propositioner från styrelsen. Motioner och styrelsens yttranden

ÅRSSTÄMMA 2013. Propositioner från styrelsen. Motioner och styrelsens yttranden ÅRSSTÄMMA 2013 Propositioner från styrelsen Motioner och styrelsens yttranden Proposition 1 Bildande av aktiebolag för drift Allt fler föreningar bildar ett aktiebolag vilket står för bland annat hyra

Läs mer

Brf Ringaren i Visby

Brf Ringaren i Visby Årsredovisning för Brf Ringaren i Visby Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet,

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Enkät för dem som inte ännu fått sin Miniuppgradering

Enkät för dem som inte ännu fått sin Miniuppgradering Enkät för dem som inte ännu fått sin Miniuppgradering 1. Anser du att Miniuppgradering är rätt beteckning på åtgärdspaketet? a. Ja, hyreshöjningen blir ju väldigt måttlig b. Nej, så många åtgärder kan

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Kallelse. till ordinarie föreningsstämma för. Bostadsrättsföreningen Blåklinten nr 4

Kallelse. till ordinarie föreningsstämma för. Bostadsrättsföreningen Blåklinten nr 4 BRF Blåklinten 4 Kallelse till ordinarie föreningsstämma för Bostadsrättsföreningen Blåklinten nr 4 Tid: tisdag den 6 maj 2014, klockan 18.00 Plats: Församlingsvåningen Gustav Vasa, Västmannagatan 63,

Läs mer

Skolbrottning - Rekrytering

Skolbrottning - Rekrytering Skolbrottning - Rekrytering Handledning för klubbar Inledning 2007 upprättade s (SBF) Sportkommitté en handlingsplan för att öka antalet brottare i Sverige. En av punkterna i handlingsplanen var att starta

Läs mer

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20 Projekthandbok Uppdaterad 2015-10-20 Sida 2 av 7 Övergripande Enligt Förordning (2003:596) 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent

Läs mer

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD

RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD RF:s REGLER MED KOMMENTARER FÖR STATLIGT LOKALT AKTIVITETSSTÖD (Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den 21-22 november 2002, den 1-2 december 2003 och den 3 oktober 2006 ) 1 BIDRAGSBERÄTTIGADE

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Ansökan om investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) (BFS 2007:10)

Ansökan om investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) (BFS 2007:10) Ansökan om investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) (BFS 2007:10) Inlämnas i 1 ex till Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Datum Diarienummer Bidrag söks för standardhöjande

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Några ord om att bo i bostadsrätt

Några ord om att bo i bostadsrätt Några ord om att bo i bostadsrätt 2 3 Ditt boende, vår angelägenhet Att köpa ny bostad är ett stort beslut och det finns naturligtvis mycket att ta ställning till. Genom den här broschyren vill vi på NCC

Läs mer

Guide till hur jag ansöker i Idrottslyftet 2015 för projekt: Ishockeyn Vill och Fair play & Respekt

Guide till hur jag ansöker i Idrottslyftet 2015 för projekt: Ishockeyn Vill och Fair play & Respekt Guide till hur jag ansöker i Idrottslyftet 2015 för projekt: Ishockeyn Vill och Fair play & Respekt 1. Logga in på föreningens sida i IdrottOnline genom att klicka på hänglåset i högra hörnet (se bild),

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns Curlingförbund Under augusti månad 2005 fick jag i uppdrag att göra ett förslag till en rekryteringsplan för Värmland

Läs mer

10.30-11.30 KNYTKONFERENS 10.45-11.15. 4A Bidragsskolan. LOK-stöd. Valet av partners. 6A Framtidens träning. Möjligt för unga att förbättra Korpen

10.30-11.30 KNYTKONFERENS 10.45-11.15. 4A Bidragsskolan. LOK-stöd. Valet av partners. 6A Framtidens träning. Möjligt för unga att förbättra Korpen Dags att välja! En knytkonferens är vad det låter som, det liknar ett stort knytkalas. Du som deltagare kommer för att ta en välsmakande munsbit här och där och sätter din personliga agenda för dagarna.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Soleken

Årsredovisning. Brf Soleken Årsredovisning för Brf Soleken Räkenskapsåret 2013 Brf Soleken 1(10) Styrelsen för Brf Soleken, Uppsala kommun, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSINRIKTNING Gymnastikförbundet Norrs verksamhetsplan 2015 utgår i huvudsak från den verksamhetsinriktning som antogs av Förbundsmötet i maj 2014 och den verksamhetsplan

Läs mer

Resultat Enkätundersökning Lundbybadet 2014

Resultat Enkätundersökning Lundbybadet 2014 Resultat Enkätundersökning Lundbybadet 2014 Sammanfattning/Enkel analys av resultatet i korthet! HELHETEN Inga stora skillnader mellan Medley eller Kommunen som utförare! 94% har givit Lundbybadet som

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen. Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen BESTÄLLARE -din guide till avtalen VAD ÄR UPPHANDLING? Vi är alla konsumenter och gör dagligen olika val när vi bestämmer oss för vem vi ska handla olika varor eller tjänster av. Kanske väljer vi att alltid

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Iris 16 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning

Läs mer

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen. Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Jernet 7

Årsredovisning. Brf Jernet 7 Årsredovisning för Brf Jernet 7 Räkenskapsåret 2006 Brf Jernet 7 1(10) Styrelsen för Brf Jernet 7 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006. Förvaltningsberättelse Fastighet Järnet 7 Styrelse

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Inledning. Vad är Korpen? Att vara lagledare. Att vara lagkapten

Inledning. Vad är Korpen? Att vara lagledare. Att vara lagkapten Inledning Som lagledare eller vice lagledare i Korpen Stockholms seriespel får du denna handbok. Den har tagits fram som ett hjälpmedel så att du som lagledare ska veta vad dina uppgifter innebär och hur

Läs mer

IdrottOnline klubb Sök Idrottslyftet 111101

IdrottOnline klubb Sök Idrottslyftet 111101 IdrottOnline klubb Sök Idrottslyftet 111101 Inledning IdrottOnline är idrottens verktyg för kommunikation och administration. IdrottOnline ägs och utvecklas av Riksidrottsförbundet, RF. Hemsidan baseras

Läs mer

Preliminär kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049

Preliminär kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049 Preliminär kostnadskalkyl för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049 1 Innehållsförteckning Preliminär Ekonomisk Plan för Bostadsrättsföreningen Luthagen 18:15, org.nr 769627-3049 1

Läs mer

Dagordning F 13 Kamratförenings årsmöte 2015

Dagordning F 13 Kamratförenings årsmöte 2015 Förslag till Dagordning F 13 Kamratförenings årsmöte 2015 1 Årsmötets öppnande 2 Fastställande av dagordning 3 Val av ordförande till årsmöte 4 Val av sekreterare till årsmötet 5 Val av justeringsmän,

Läs mer

SERVICE BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET

SERVICE BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET SERVICE BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET BOLAGISERING AV GOLFVERKSAMHET En handledning för golfklubben vid utredning om delar av klubbens verksamhet skall bolagiseras. (av Ernst & Young i samarbete med SGF)

Läs mer

Årsredovisning. Brf Vårt Hem nr 4

Årsredovisning. Brf Vårt Hem nr 4 Årsredovisning för Brf Vårt Hem nr 4 Räkenskapsåret 2008 Brf Vårt Hem nr 4 1(9) Styrelsen för Brf Vårt Hem nr 4 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse Verksamhet

Läs mer

Årsredovisning. Brf Vasaborgen

Årsredovisning. Brf Vasaborgen Årsredovisning för Brf Vasaborgen Räkenskapsåret 2008 Brf Vasaborgen 1(9) Styrelsen för Brf Vasaborgen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse Verksamhet Fastighet:

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2004 Brf Solregnet 1(10) Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2004. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Föreningen har

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

2015-08- 2 4. Sammanträdesprotokoll. Gagnefs kommun. Sn 31. Utökat mottagande av ensamkommande barn/ungdomar

2015-08- 2 4. Sammanträdesprotokoll. Gagnefs kommun. Sn 31. Utökat mottagande av ensamkommande barn/ungdomar Gagnefs kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-08-24 Sida 2 Dnr 2015:73/13 ----------, GAGNEFS KOMMUN Sn 31 Utökat mottagande av ensamkommande barn/ungdomar Socialnämnden föreslår

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, mm (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, mm (Ds 2009:58) Till: Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Mervärdesskatt för den ideella sektorn, mm (Ds 2009:58) SABOs synpunkter SABOs synpunkter begränsas till förslaget om att införa en obligatorisk

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer