UPPLYS SVERIGE! Rapport om landets övergång till energisnål belysning B E LYSNINGSBRANSCHEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPLYS SVERIGE! Rapport om landets övergång till energisnål belysning B E LYSNINGSBRANSCHEN"

Transkript

1 UPPLYS SVERIGE! Rapport om landets övergång till energisnål belysning B E LYSNINGSBRANSCHEN

2 Detta är en larmrapport! Varje år bidrar Sveriges företag och offentliga verksamheter till att nära två miljoner ton koldioxid släpps ut i atmosfären alldeles i onödan. Så mycket skulle man nämligen kunna spara genom att byta ut föråldrade armaturer och lysrör till modern och energisnål belysning. Besparingen motsvarar årligen koldioxidutsläppen från allt inrikesflyg i Sverige under tre år. Eller en femtedel av de klimatmål som regeringen aviserat för år Räknar man besparingspotentialen i kronor blir resultatet lika hisnande. Energimyndighetens kartläggningar visar att Sveriges skolor skulle kunna spara 350 miljoner kronor varje år på bättre belysning. Det motsvarar mer än lärartjänster. För sjukvården motsvarar besparingspotentialen lönekostnaden för 600 sjuksköterskor eller höftledsoperationer. Men varför är då så många gamla energislösande anläggningar fortfarande i drift? Finns det någon hake? Ja, det visar vår färska intervjuundersökning bland energiansvariga på landets kommuner klart och tydligt. Haken är brist på kunskap. Alldeles för få kommuner är idag medvetna om vilka fantastiska vinster som kan uppnås med energieffektiv belysning och automatiska styrsystem för dagsljus och närvaro. Men det finns också lysande undantag. Ribroskolan i Fagersta och Sundsvalls sjukhus är exempel där man genom att utnyttja dagens teknik kunnat sänka förbrukningen med över 70 procent. Vår undersökning visar dessutom att de kommuner som jobbar aktivt med belysningsfrågan också är de som förbrukar minst energi, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån. Ju högre grad av medvetenhet, desto lägre blir kostnaden för skattebetalarna. Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor och belysningsarmaturer. Vi hoppas med denna rapport att bidra till att placera belysningsfrågan på dagordningen när det gäller att spara såväl pengar som miljö. Kunskapsbehovet är enormt! MAGNUS FRANTZELL Vd Belysningsbranschen 7 UPPLYS SVERIGE 2 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 3

3 En lönsam klimaträddare Investeringar i belysningsteknik är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska koldioxidutsläppen, visar en studie från McKinsey 2007, då kostnaden snabbt uppvägs av minskad energiförbrukning. En investering i ny belysningsteknik återbetalar sig i regel snabbt. Sveriges kommuner, stat och företag konsumerar årligen 10 TWh el till belysning. Med moderna belysningssystem skulle man kunna minska den totala förbrukningen med mer än 40 procent. Det motsvarar nära 2 miljoner ton koldioxid eller flygningar mellan Stockholm och Malmö. Sverige väntar på grönt ljus Ny belysning kan spara två miljoner ton koldioxid Dagens belysningssystem drar bara en femtedel så mycket energi som för bara år sedan. Förklaringen är att det under mitten av 1990-talet skedde ett flertal tekniksprång inom belysningsområdet som innebär stora möjligheter att spara energi. År 1995 introducerades energieffektiva T5-lysrörsarmaturer, vilket i ett slag innebar en 40 procentig energibesparing. Nya reflektormaterial i armaturerna, dimbara system med dagsljusavkänning och närvarostyrning innebär ytterligare 40 procent besparing. Sammantaget kan man ofta spara upp till 80 procent energi jämfört med gamla system! Regeringen har aviserat sin ambition att EU bör minska sina koldioxidutsläpp med minst 30 procent fram till år 2020, räknat från basåret Om Sverige tar sig an samma utmaning skulle det innebära att utsläppen måste minska med 15 miljoner ton. Byte av belysningssystem skulle motsvara en femtedel av den minskning Sverige bör göra för att nå detta mål. Utbytestakten för belysning är emellertid låg, cirka 3 procent per år. Det innebär att det tar 33 år att byta ut all gammal belysning. Från 1995 har inte ens 40 procent av belysningsanläggningarna bytts ut och det tar ytterligare 20 år innan hela besparingspotentialen har utnyttjats. Sju av tio skolor har föråldrad belysning Möjligheterna att minska elanvändningen genom byte av belysningssystem är mycket stora. I en riksomfattande studie som gjorts av Energimyndigheten framgår att mer än 46 procent av kontoren och hela 72 procent av landets skolor och sjukhus har föråldrade belysningssystem. När man omvandlar besparingspotentialen i rena kronor blir effekterna hisnande. Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor. Det motsvarar förskolelärare eller 38 miljoner skolluncher under ett år. 4 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 5 Foto: Ulf Celander

4 25% av den totala elkonsumtionen i företag och offentlig verksamhet går åt till belysning. Teknikutveckling på ljuskällor 100% -42% DIMBARA SYSTEM DAGSLJUSAVKÄNNING NÄRVAROSTYRNING -71% -82% Gamla armaturer, T8 (med T8 lysrör=diameter 26 mm och konventionella driftdon) Moderna armaturer, T5 (sk T5-teknik med högfrekvensdrift och 16 millimeters-lysrör) Moderna armaturer, T5 med dimfunktion och dagsljusavkänning Moderna armaturer, T5 med dimfunktion, dagsljusavkänning och närvarostyrning Ljuskällor utvecklas hela tiden och ger mer ljus (lumen) per watt. Mest effektiva är de ljuskällor som används för gatu- och vägbelysning, så kallade högtrycksnatriumlampor. För kontor, skolor och sjukhus är T5-lysrören mest effektiva. LED-belysning (lysdioder), utvecklas snabbt och anses inom 5-6 år att kunna utmana lysrören i energieffektivitet. Möjlig besparing med bibehållen eller förbättrad belysningsgrad Foto: Åke E:son Lindman Kontor, skolor & sjukhus Nuvarande förbrukning (TWh) Sparpotential (TWh) Sparpotential (%) Minskning CO 2 (miljoner ton) 5,5 2,5 45 1,1 Industri 3 1,3 43 0,5 Vägbelysning 1,5 0,4 27 0,2 Hushåll 3,6 1,7 47 0,7 Totalt 13,7 5,9 43 2,5 Besparingen motsvarar en femtedel av de aviserade klimatmålen år 2020 nya lärare skulle kunna anställas om Sveriges skolor bytte belysning. Så har vi räknat: För att översätta besparad energi (TWh) till utsläpp av CO 2 har vi utgått från hur mycket CO 2 som genereras av elkraftproduktionen i EU:s 25 medlemsländer (0,424 Mton CO 2 per TWh). Vi antar därmed att Sverige på marginalen importerar el från våra grannländer. Kontor, skolor & sjukhus: Enligt Energimyndighetens studie är cirka hälften av all belysning föråldrad, här kan man enkelt spara 50 % genom utbyte till moderna armaturer med så kallad T5-teknik. Kontoren har dessutom 12 % glödlampor som kan ersättas av lågenergilampor och spara 80 %. Styrning ger ytterligare 10 %. Totalt innebär det en besparing på 2,5 TWh. Industri: Även här finns hög andel föråldrad belysning som kan ersättas med modern armatur. Besparingspotential 43 %, vilket ger 1,3 TWh. Vägbelysning: 50 % av vägbelysningen har föråldrad teknik, kan ersättas med modern och spara 0,4 TWh. Hushåll: Om vi byter ut 80 % av de 80 miljoner glödlampor med medeleffekt 40W som vi använder varje år till lågenergilampor så sparar vi 80 %, motsvarande 1,7 TWh. 90% av all miljöpåverkan från belysning kommer från energiförbrukningen. Tillverkning, transporter och återvinning utgör endast 10 procent. Foto: Åke E:son Lindman

5 Belysning hamnar långt ner på listan när vi frågar ansvariga kommunchefer om vilka åtgärder de genomför för att minska energiförbrukningen. Bara fyra av tio uppger spontant att man arbetar aktivt med belysningsfrågor. I dessa kommuner är energiförbrukningen också generellt lägre visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Va? Det kan nog ingen svara på... Vi står oss bra när det gäller energiförbrukning för vi har hög medvetenhet i kommunen Miljöchef i högförbrukande kommun Våra energimål är formulerade i energiplanen. Jag kan inte säga att den är så styrande i kommunen som vi skulle vilja. Vi jobbar på att förbättra detta. Miljöstrateg i svensk kommun Teknisk chef i svensk kommun på frågan om hur stor del av elkonsumtionen som går åt till belysning. Alla svenska kommuner har idag en övergripande miljöpolicy eller klimatstrategi med uttalade mål att sänka energiförbrukningen. Sex av tio intervjuade kommunchefer (58 procent) anser även att de står sig lika bra eller bättre när det gäller förbrukningen i jämförelse med andra kommuner. Medvetandet om hur stor den egna energiförbrukningen faktisk är, är dock låg. Tre av fyra (74 procent) svarar att de inte vet hur mycket el-energi som förbrukas i kommunen. 20 procent anser sig veta, men endast två intervjuade uppgav en siffra som stämmer överens med SCB:s siffror. Lägre förbrukning i kommuner med modern belysning De flesta (76 procent) uppger att de genomfört åtgärder för att minska energiförbrukningen den senaste tiden. Av dessa svarar majoriteten att det främst rör sig om fjärrvärme, pellets och byte av oljepannor. Endast fyra av tio (43 procent) inkluderar belysning i detta arbete. En jämförelse med siffror från Statistiska Centralbyrån visar att denna grupp tenderar att använda mindre el-energi. Bland de lågförbrukande kommunerna är det 73 procent som uppger att de aktivt arbetar med belysningsfrågor. Motsvarande siffra bland de högförbrukande kommunerna är 63 procent. Begränsar man frågan till det egna kommunhuset blir skillnaden ännu större. 68 procent av de lågförbrukande kommunerna har gjort något åt belysningen i kommunhuset under de senaste fem åren, mot bara 15 procent av de högförbrukande. Nio av tio i undersökningen har ingen aning om hur stor del av elförbrukningen i kommunen som går åt till belysning. Endast två kommuner angav ett svar som stämmer överens med Energimyndighetens generella beräkningar, dvs cirka 30 procent. En bortglömd fråga i klimatdebatten Trots att ny belysning ensamt skulle kunna uppfylla en femtedel av den minskning av koldioxidutsläppen regeringen aviserat år 2020 svarar bara 26 procent att belysning diskuterats ur ett klimatperpektiv. Sex av tio svarar direkt nej på frågan om belysning diskuterats ur ett klimat- och miljöperspektiv. Fakta om undersökningen: Intervjuerna genomfördes: juni 2008 Intervjuerna har genomförts som telefonintervjuer Intervjuserien genomfördes av United Minds 53 kommuner har intervjuats. Främst har det rört sig om miljöchefer, teknisk chef förvaltningschef. Intervjuerna har genomförts så att vi tagit in ett svar från kommunen men det kan ha inneburit att flera personer har svarat för att kunna ge alla svar. Kommunerna har valts ut så att de ger en spridning över landet och i storlek. Kommunerna har även valts ut för att ge en spridning mellan kommuner som har hög, medel och låg förbrukning av el. Förbrukningen av el är enligt SCB statistik på elförbrukning i Sveriges kommuner. 8 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 9 Foto: Getty Images

6 Energibalans (MWh) efter region, kategori, energibärare och tid Hur stor är elförbrukningen i din kommun? Statistiska Centralbyråns siffror för elanvändningen i offentlig verksamhet baserar sig på undersökningen Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik och används som underlag till kommunal energiplanering, miljömålsuppfyllning och klimatstrategiarbete. Siffrorna pekar på stora skillnader mellan landets kommuner, El-energi Folkmängd el/ind Lerum , Åstorp , Övertorneå , Partille , Strängnäs , Knivsta , Burlöv , Torsås , Salem , Bromölla , Kävlinge , Ale , Nykvarn , Kungsbacka , Mönsterås , Öckerö , Sundbyberg , Vaggeryd , Emmaboda , Haninge , Värmdö , Lomma , Hultsfred , Båstad , Oxelösund , Norberg , Fagersta , Lilla Edet , Olofström , Trelleborg , Svedala , Staffanstorp , Falkenberg , Åtvidaberg , Vellinge , Härryda , Vallentuna , Skurup , vilket delvis kan förklaras med att offentlig verksamhet av SCB är definierad till att omfatta även sjukvård samt forskningsverksamhet. Men siffrorna ger också en indikation på att standarden på belysningen varierar stort mellan landets kommuner. El-energi Folkmängd el/ind Helsingborg , Norrköping , Perstorp , Ljusdal , Malmö , Umeå , Bollebygd , Sollentuna , Hjo , Mellerud , Höör , Ulricehamn , Huddinge , Höganäs , Orust , Mariestad , Nybro , Vårgårda , Älmhult , Essunga , Sjöbo , Grästorp , Markaryd , Bjuv , Heby , Hofors , Växjö , Nora , Laholm , Osby , Ydre , Karlshamn , Kungsör , Alvesta , Smedjebacken , Eskilstuna , Örkelljunga , Söderköping , UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 11

7 El-energi Folkmängd el/ind El-energi Folkmängd el/ind El-energi Folkmängd el/ind El-energi Folkmängd el/ind Hylte , Gnesta , Södertälje , Kungälv , Landskrona , Borlänge , Ludvika , Aneby , Sandviken , Vimmerby , Ljungby , Tomelilla , Färgelanda , Mörbylånga , Habo , Göteborg , Götene , Tanum , Mark , Gävle , Malå , Uppsala , Tibro , Tranås , Bengtsfors , Svalöv , Tjörn , Valdemarsvik , Sävsjö , Katrineholm , Sölvesborg , Varberg , Stenungsund , Boxholm , Mjölby , Lindesberg , Tidaholm , Hässleholm , Uppvidinge , Finspång , Trollhättan , Hörby , Skellefteå , Borgholm , Falköping , Köping , Ystad , Strömstad , Ängelholm , Linköping , Robertsfors , Kinda , Tierp , Tingsryd , Vänersborg , Tyresö , Surahammar , Upplands Väsby , Borås , Skara , Munkedal , Kalmar , Jönköping , Västervik , Lessebo , Kristianstad , Vetlanda , Simrishamn , Tranemo , Österåker , Askersund , Eslöv , Lidköping , Älvkarleby , Flen , Halmstad , Svenljunga , Nordmaling , Arboga , Örebro , Norrtälje , Åmål , Nässjö , Vingåker , Hedemora , Karlskrona , Piteå , Högsby , Leksand , Avesta , Alingsås , Uddevalla , Lycksele , Hallsberg , Haparanda , Värnamo , Säter , Örnsköldsvik , Västerås , Ronneby , Enköping , Sala , Mullsjö , Vännäs , Kumla , Falun , Hallstahammar , Motala , Lysekil , Vadstena , Bjurholm , Härnösand , Timrå , Östhammar , Trosa , Orsa , Sundsvall , Vindeln , Krokom , Solna , Nyköping , Håbo , Danderyd , Mora , Skövde , Sigtuna , Sotenäs , Pajala , Kalix , Dals-Ed , Gislaved , Nynäshamn , Järfälla , Mölndal , Klippan , Eksjö , Sorsele , Kramfors , Skinnskatteberg , Gnosjö , Ekerö , Rättvik , Norsjö , Älvsbyn , Strömsund , Ödeshög , Vilhelmina , Överkalix , Berg , Åsele , Gällivare , Luleå , Vaxholm , Sollefteå , Upplands-Bro , Arvidsjaur , Lund , Malung , Kiruna , Dorotea , Boden , Arjeplog , Jokkmokk , Storuman , Åre , Samtliga Sveriges kommuner ingår inte i statistiken från SCB. För kommuner med mindre än tre elleverantörer är energiförbrukningen sekretessbelagd. 12 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 13

8 Miljöbov eller lysande undantag? Så undersöker du din belysning Medvetenheten om de ekonomiska och miljömässiga vinster som modern belysning medför skiftar stort bland landets kommuner. Ett enkelt sett att kolla hur det står till med kunskaperna och ambitionerna är att se om belysningen nämns i kommunens miljöpolicy eller klimatstrategi, och om det finns en plan för byte till moderna och energieffektiva alternativ. Här följer en checklista för att undersöka standarden i respektive verksamhets belysningsanläggningar. Belysning saknas i energideklarationerna I de energideklarationer som fastighetsägare åläggs att göra, och som ska fungera fullt ut från och med 2009, ingår ej belysning. Istället räknas belysning till verksamhets-el som hyresgästerna själva betalar för. - Denna uppdelning motverkar syftet med energideklarationerna, att åskådliggöra energiåtgång och visa på besparingsmöjligheterna. Detta är något vi önskar att regering och riksdag försöker göra något åt speciellt mot bakgrund av att belysningen i kontor, skolor och sjukhus och liknande lokaler står för procent av elanvändningen, säger Magnus Frantzell, vd på Belysningsbranschen. Danmark, Holland, Frankrike, Tyskland och England har däremot med belysningen i energideklarationerna. I Danmark har man sedan 2006 nya regler i bygglagstiftningen. Vid nybyggnation har de delat in fastigheterna i två grupper. Boende, hotell, etc. ska hålla en energiförbrukning på max 70 KWh/år/m 2. Där ingår värme och ventilation men inte belysning. Den andra gruppen är kontor, skolor, etc. Där ska energiförbrukningen vara max 90 KWh/år/m 2. I denna grupp räknas belysningen in. Detta är hårda krav som medför att minimering av energibehov är nödvändig för att hålla den givna energiramen. Bedömningen är till exempel att intelligent ljusstyrning är nödvändig för att klara energiramen. Utöver detta har man beslutat att identifierade kostnadseffektiva förbättringsprojekt ska genomföras inom fem år. Samma sak kommer att införas för kommunala byggnader. 25% av den totala elkonsumtionen utgörs vanligen av energi till belysning. 1) Är anläggningen äldre än 10 år? Belysningsanläggningar byggda före 1995 har äldre teknik och drar ofta 80 procent mer energi än dagens teknik. Foto: Åke E:son Lindman 2) Vilken typ av lysrör används? Gamla T8-lysrörsarmaturer (26 mm) drar mer än dubbelt så mycket el som modern T5 teknik (15 mm). En tumregel är därför att kolla tjockleken. Äldre armaturer har också oftast fler än två lysrör. 3) Har armaturerna reflektorer? Nya armaturer reflekterar ljuset så att mer ljus hamnar där man vill ha det och inte stannar i armaturen. 4) Släcks ljuset automatisk när man lämnar rummet? Närvarostyrning kan minska förbrukningen med cirka 25 procent. 5) Sjunker ljusnivån automatisk när dagsljuset ökar? Dagsljusavkänning kan minska förbrukningen med ytterligare cirka 25 procent. Foto: Åke E:son Lindman Stöd till energieffektivisering försvinner vid årsskiftet Under 2008 finns fortfarande möjligheten att få bidrag genom respektive länsstyrelse för energieffektivisering i offentliga lokaler. Stödet, som uppgår till 30 procent av kostnaden upp till 10 miljoner kronor per byggnad, kan bland annat ges till installation av bättre belysningssystem. Boverket har mer information om investeringsstödet där det idag finns 782 miljoner kronor som ännu inte betalats ut. 14 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 15

9 Tuffare krav på energisnål belysning En ny lag om ekodesign av energianvändande produkter infördes den 1 maj Lagen innebär att tillverkare av belysning måste ta hänsyn till energiförbrukning och andra miljöfaktorer redan när produkten formges. Direktivet gäller alla energianvändande produkter utom transportmedel och täcker alla energikällor. Både tillverkare och importörer påverkas av direktivet. Hittills har tre belysningskategorier diskuterats under våren: gatubelysning, kontor och hembelysning. Inga produktkrav har dock ännu fastställts, de nya reglerna för gatubelysning och kontor fattas under hösten och för hembelysning i början av nästa år. Inom belysningsbranschen är man mycket positiv till de nya tuffare kraven. Sverige ligger i framkant och våra tillverkare och importörer lever upp till de flesta av kraven redan idag. Förbuden mot energiineffektiva produkter behövs för att det inte ska komma in sämre produkter på marknaden, säger Magnus Frantzell, vd på Belysningsbranschen. Direktivet handlar inte bara om energiaspekter utan om produktens hela livscykel från utvinning av råvaror, produktion och distribution av den färdiga produkten till användning, återvinning eller skrotning av den kasserade produkten. Magnus Frantzell ser dock gärna att lagstiftarna går ett steg längre när det gäller belysning. Fokus har hittills legat på enskilda ljuskällor och förslagen omfattar i första hand att fasa ut glödlampor. Men verklig energibesparing åstadkoms först när man tittar på belysningen som helhet med moderna lysrör, reflekterande armaturer och olika typer av styrsystem. Fakta om EuP Foto: Åke E:son Lindman Direktivet (2005/32/EC) om ekodesign (eller EuP, Energy Using Products) antogs av EU i juli Direktivet omfattar produkter som är energianvändande på ett eller annat sätt. Arbetet med att ta fram de särskilda kraven som olika produkter måste uppfylla inleddes 2007 och fortsätter i år. Kommissionen går igenom produkt för produkt och skickar ut sina förslag på produktkrav på remiss till alla medlemsländer. Energimyndigheten representerar Sverige i denna process. 72% av landets skolor har föråldrade belysningssystem. 16 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 17 Foto: Ulf Celander

10 Slöseriet i siffror 80% mindre energi drar dagens belysningssystem än de för bara år sedan. Inom Energimyndigheten pågår ett långsiktigt arbete med att kartlägga energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Syftet är att ta reda på hur energianvändningen fördelas på olika användningsområden, till exempel belysning, ventilation och datorer. Resultatet hittills visar att kontor, skolor och vårdlokaler skulle kunna spara cirka 5,5 TWh per år genom bättre belysningsteknik. Kunskapen om hur mycket el och övrig energi som används i lokaler och till vad den används behövs också för att kunna göra prognoser för framtida elanvändning och för att bedöma potentialen för energieffektivisering. Kunskapen om besparingspotentialen vad gäller belysning är nästintill obefintlig, säger Egil Öfverholm ansvarig för de kartläggningar som Energimyndigheten under den senaste treårsperioden utfört på kontor, skolor och sjukhus. Energimyndighetens kartläggningar baseras på fysiska besiktningar av lokalernas armaturer och lysrör samt intervjuer med personalen och lokalansvariga. Egil Öfverholm menar att många inte kan skilja på gamla T8-armaturer med konventionella don och moderna T5-lysrör med HF-don. Medvetenheten är också liten om vilka vinster som kan göras med närvarostyrning och dagsljusavkänning. Svenska företag kan spara 5,5 TWh per år på ny belysning. Det motsvarar vad villor använder i hushållsel, varmvatten och uppvärmning under ett år. Det är skrämmande hur många lampor som står och brinner dygnet runt. Ett problem som enkelt skulle kunna lösas med närvarostyrning och dagsljusavkänning eller att lamporna i en korridor tänds sektionsvis, förklarar Egil Öfverholm. 18 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 19 Foto: Åke E:son Lindman

11 Skolor En fjärdedel av Sveriges skolors energiförbrukning går till belysning. 72 procent av skolorna har gammal belysning och om den skulle bytas ut skulle totalt 346,8 miljoner kronor kunna sparas. Det motsvarar förskolelärare, 929 grundskolelärare eller 38 miljoner portioner skolluncher per år. av kostanden för belysning utgörs av elkostnaden. 25 procent av elen i landets skolor används för belysning så här fördelas den på olika typer av belysningssystem Risbroskolan i Fagersta sänkte förbrukningen med 73 procent Risbroskolan är ett utmärkt exempel på hur energieffektiv modern belysning är. När skolbyggnaden från 70-talet renoverades 2006 bytte man ut delar av den ursprungliga, och nu ålderdomliga, belysningen i klassrummen. Den nya moderna belysningen tillsammans med ett styrsystem som styr belysningen efter närvaro och dagsljus sparar hela 73 procent energi. Den nya belysningen innebär dessutom mer och bättre ljus i rummet, en rymligare känsla och mindre blänk på bänkarna. 59% Ålderdomliga belysningssystem Studien visar tydligt hur man genom enkla åtgärder kan spara pengar och lägga dem på skolans verksamhet samtidigt som man gör miljön en tjänst. Vi har också sett i studier att det lugnare ljus som moderna lysrör avger gör det lättare för eleverna att koncentrera sig, säger Egil Öfverholm på Energimyndigheten. 14% Armaturer med T8-lysrör och HF-don 11% Glödlampor 7% Moderna T5-armaturer 5% Lågenergilampa 3% Annat 1% Halogenlampor 929 grundskolelärartjänster kan man få genom att byta belysning. Foto: Kenneth Sundh Sundsvalls sjukhus minskade elförbrukningen med två tredjedelar Vid sjukhuset i Sundsvall har man genomfört investeringar på 30 miljoner kronor till ny effektiv belysning. Statliga bidrag står för 30 procent av kostnaden. Hittills har man bytt ut äldre armaturer mot el-effektiva modeller, samt installerat närvarooch behovsstyrning. Där man gått över till energisparande teknik har elförbrukningen minskat med två tredjedelar, från 7,5 GWh/år till 2,5 GWh/år Genom energieffektivisering har vi fått miljöfördelar med lägre koldioxidbelastning. Ljuskvaliteten är dessutom bättre än tidigare. Vi har idag en bättre anläggning som upplevs trevligare att jobba och vistas i, säger Jan Lindberg, Energicontroller Landstinget Västernorrland. Vårdlokaler Hela 80 procent av befintlig belysning kan bytas ut mot modern och effektiv belysningsteknik, vilket skulle minska energiförbrukningen av kostanden belysning med 55 procent, eller 12 kwh/m 2 utgörs av elkostnaden. och år. Ett sådant teknikskifte innebär en årlig besparing på 252 miljoner kronor. 21 procent av elen i landets vårdlokaler används för belysning så här fördelas den på olika typer av ljuskällor 56% Ålderdomliga belysningssystem 3% Andra Ljuskällor 26% Glödlampor 1% Halogenlampor 7% Moderna T5-armaturer 600 sjuksköterskor skulle man kunna få genom att byta till bättre belysning. Detta belopp motsvarar grovt räknat årslönekostnaden för 600 sjuksköterskor, 250 distriktsläkare eller höftledsoperationer. 2% Armaturer med T8-lysrör och HF-don 5% Lågenergilampor Foto: Rolf Bergman 20 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 21

12 Naturtroget senaste ljustrenden Vitt ljus som efterliknar dagsljuset är den senaste trenden inom belysning, enligt inredningsarkitekten och ljusdesignern Lotta Löfgren, som också ser ett ökat intresse för belysning bland såväl fastighetsägare som hyresgäster. - Energieffektivitet är idag en självklarhet för alla beställare när det gäller belysning. Allt fler får också upp ögonen för vilka arbetsmiljömässiga vinster man kan åstadkomma och kunderna ställer helt andra krav än för bara några år sedan, berättar Lotta Löfgren, som under det senaste året bland annat förvandlat Nerikes Allehandas trånga och mörka lokaler till en modern tidningsredaktion. Vilka är de vanligaste misstagen när det gäller belysning på kontor? - En sak många fastighetsägare missar är att inte ta med hyresgästen i processen. En tidningsredaktion har till exempel helt andra behov än en advokatbyrå. Många snålar också in på system som reglerar belysningen efter dagsljus och närvaro, men då går man miste om en stor besparing. Hur viktig är belysningen när det gäller arbetsmiljö? - Jätteviktig! Både känslomässigt och synergonomiskt. Valet av belysning är lika viktigt som valet av kontorsstolar eller färgen på gardinerna. Rätt belysning framhäver storleken i rummet och underlättar det dagliga arbetet. Det motverkar i sin tur stress och sjukdomar. Vilka är de senaste trenderna när det gäller belysning? - Glödlampor är på väg bort. Just nu vill många ha ett lite kallare neutralvitt ljus som efterliknar dagsljuset. Sen är det också många som väljer olika ljus i olika rum, på samma sätt som man har olika färger på väggarna. Går det att spara energi samtidigt som man förbättrar belysningen? - Ja, men det gäller att sätta in belysningen där den behövs och välja rätt ljuskälla och armatur för rätt ändamål. Idag finns det många olika alternativ. LED-belysning är väldigt energisnålt, men ställer höga krav på armaturerna och lämpar sig ännu bäst för punktbelysning. Om jag ska inreda ett kontor, vilka är dina bästa råd du kan ge när det gäller belysning? - Tänk på att behoven ser olika ut från person till person. Ge därför medarbetarna möjlighet att själva kunna reglera ljuset vid sina arbetsplaster utöver allmänbelysningen. Titta heller inte bara på pris och utseende när du väljer belysning, låna en provarmatur och kolla hur det funkar i verkligheten. Dåligt ljus kostar pengar! 7 UPPLYS SVERIGE 22 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 23 >> Foto: Ulf Celander

13 Valet av belysning är lika viktigt som valet av kontorsstolar eller färgen på gardinerna Lotta Löfgren, inredningsarkitekt och ljusdesigner 24 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 25 Foto detta uppslag: Porträtt Mathias Johansson, övriga Ulf Celander

14 Stockholm i ett nytt skimmer Stockholm har blivit kallt, sjöng en folkkär artist i början av nittiotalet. Nu finns det anledning att ifrågasätta det påståendet. Under de senaste åtta åren har man successivt bytt ut stadens lampor mot nya energieffektiva alternativ med ett varmare ljus som framhäver huvudstadens alla färger i all sin prakt. År 2000 lanserades en ny förbättrad ljuskälla som krävde mindre energi och gav en bättre belysning. Därefter startade Trafikkontoret Stockholm ett projekt för att byta ut alla 400-watts lampor i enheter. Den nya gatubelysningen skapar en tryggare miljö samtidigt som vi sparar stora mängder energi Henrik Gidlund, Trafikkontoret, Stockholms stad I dag består drygt hälften av Stockholms stads alla lampor av en äldre modell och Trafikkontoret fortsätter nu med att byta ut watts lampor. - Vi byter från en kvicksilverlampa till en keramisk metallhalogen. Förutom att den nya lampan innehåller mindre kvicksilver, ger den dessutom en bättre ljuskvalitet till en halverad energiförbrukning, berättar Henrik Gidlund, belysningsexpert på Trafikkontoret. Den nya armaturen är mindre och har en annan utformning. Henrik Gidlund tycker att den är mer estetiskt tilltalande. - Många upplever att ljuset känns varmare och ger stadens färger större rättvisa. När projektet är klart år 2012, kommer Stockholms stad att spara 5,8 miljoner kronor årligen på sin elräkning. 26 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 27

15 Med miljö i räknekalkylen Foto: Åke E:son Lindman Individuellt styrd belysning hos Nordea Målsättningen för den internationella revisions- och konsultbyrån Grant Thornton var tydlig när det gällde belysningen på det nya huvudkontoret i Stockholm: bästa möjliga ljus till lägsta möjliga kostnad vad gäller såväl pengar som miljö. Som Sveriges ledande revisionsbyrå inriktat mot ägarledda företag är Grant Thornton väl medvetna om kostnaderna för el och belysning. När det nya huvudkontoret på Sveavägen i Stockholm planerades fick energifrågorna därför en naturlig och framskjuten plats. Tillsammans med övriga uppsatta miljömål räknar man med att göra en väsentlig klimatbesparing. Samtidigt var kraven höga på de nya lokalernas funktion och utformning. Vi expanderar kraftigt i Sverige och sökte därför en toppmodern, ändamålsenlig och yteffektiv kontorslösning, där vi också har möjlighet att skapa en central och lättillgänglig mötesplats för Stockholms entreprenörer, förklarar Grant Thorntons vd Peter Bodin. I samråd med elkonsulten Belysningslogik Svenska AB valdes ljuskällor med färgtemperatur 827 (2700 Kelvin), vilket ger ett varmt och behagligt ljus att arbeta i. I varje arbetsrum installerades högreflekterande aluminiumarmaturer med en verkningsgrad på upp till 94 procent. Armaturerna monterades direkt i taket och försågs med en två meter halogenfri anslutningskabel med stickpropp för enkelt montage. För att undvika känslan av att kontoret är obemannat släcks belysningen aldrig helt under arbetstiden utan dimras automatiskt ner till 20 procent. Styrsystemet omfattar även närvaro och interaktiv individuell reglering. Med användandet av rörelsedetektering får man en besparing på upp till en fjärdedel. Sammantaget leder det till stora energibesparingar på minst 50 procent och upp till 75 procent jämfört med en vanlig konventionell anläggning. En installation som denna återbetalar sig efter cirka två ett halvt år, lite beroende på kontorets dagsljus-reglering och på antal fönster och ljusinsläpp, säger Bruno Jägerup, ansvarig ljuskonsult på Belysningslogik Svenska AB. När Nordea skulle bygga om och fräscha upp sina lokaler på Regeringsgatan i Stockholm ställde personalen höga krav på belysningen. Lösningen blev en individuellt anpassad arbetsplats där personalen kan styra belysningen efter behov. Nordeas lokaler på Regeringsgatan bestod tidigare av cellkontor. Belysningen hade länge varit föremål för kritik som av många uppfattades som för mörk och diffus. När man stod inför en omfattande renovering och övergång till kontorslandskap ägnades därför belysningen särkskilt stor omsorg. God arbetsbelysning minskar risken för trötthet och besvär med ögon och nacke. För att skapa en bra arbetsmiljö i lokaler där dagsljusförhållandena varierar krävdes det att belysningen anpassades. Varje medarbetare har också olika behov av ljus, till exempel behöver äldre mer ljus än unga. Den nya belysningen skulle därför vara lika smidig och enkel att justera som ett höj- och sänkbart skivbord. Arbetet med att hitta en bra lösning skedde i nära samarbete mellan arkitekten och Bankhälsan. Lösningen blev ett system med reglerbara armaturer vid varje arbetsplats och allmänbelysning som reglerar ljusstyrkan efter dagsljus och närvaro. Frånsett de ergonomiska fördelarna så fick man även en energibesparing på minst 60 procent, jämfört med tidigare anläggning. 28 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 29 Foto: Mathias Johansson

16 På Clas Ohlson behöver ingen släcka lampan Vid projektering av den nya kontorsbyggnaden föll det sig naturligt att välja det senaste av tekniska lösningar speciellt som de medför besparingar av energi och bidrar till en god arbetsmiljö 70% av kostnaden för belysning utgörs av elkostnaden. Roland Isebrink, fastighetstekniker, Clas Ohlson Teknikföretaget Clas Ohlson är ett företag som lever som de lär. Genom att utnyttja den senaste tekniken på det nya huvudkontoret i Insjön beräknar man kunna spara upp till 70 procent energi. Det nya huvudkontoret är m 2 stort och 150 personer vistas dagligen i lokalerna. - Vid projektering av den nya kontorsbyggnaden föll det sig naturligt att välja det senaste av tekniska lösningar speciellt som de medför besparingar av energi och bidrar till en god arbetsmiljö, berättar Roland Isebrink, fastighetstekniker på Clas Ohlson. Energioptimeringen är följden av olika metoder för ljusreglering som kombineras beroende av behovet i respektive utrymme i byggnaden. I allmänna utrymmen som trapphus, korridorer, konferensrum och serviceutrymmen av olika slag är belysningen ansluten till larmsystemet som släcker vid arbetsdagens slut. Gamla ovanor som tända tomma kontorsutrymmen och kopieringsrum bryts därmed automatisk och de som är kvar sist slipper gå på långa släckrundor. Tidigare kunde det hända att rum stod tända dygnet runt, en trist miljöbov som garanterat aldrig sker med det nya systemet. Allmän belysning släcks efter viss tid när larmet kopplats på. Med dagsljusreglering sänks den elektriska belysning då det naturliga dagsljuset faller in i lokalerna. - I serviceutrymmen, som exempelvis kopieringsrum där man normalt inte vistas hela tiden har vi närvarodetektering. Det innebär att belysningen sänks till endast 20 procent av full effekt när rummet är tomt och ökas till 100 procent när en person kommer in i rummet, beskriver Rolf Isebrink vidare. Efter installationen sköter systemet sig självt. Routern kräver en initierande programmering men för finjusteringar finns ett antal användarvänliga manöverpaneler. Utökad service och justeringar kan ske på distans då leverantören när som helst kan få access till systemet via Internet. 30 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 31 Foto: Åke E:son Lindman

17 Jan Lindberg är energicontroller på Landstinget i Västernorrland där man sedan ett par år tillbaka arbetar mycket med frågorna kring energieffektivisering. Nedan är hans tips till andra som vill komma igång med denna typ av projekt. Hur ska man gå tillväga som beställare? 1 Inventera innan start Vid inventering av befintlig belysning engageras personalen genom att ta in synpunkter på hur man jobbar och vilka verksamhetstider som gäller. Förarbetet är viktigt, och ska inte slarvas igenom Anlita proffs I samråd mellan beställare och konsult har energieffektiva lösningar arbetats fram. Att anlita en konsult visade sig vara en bra lösning, de kommer in och vet exakt vad som ska göras, när och hur. Var flexibel När anläggningen driftsatts kommer ofta förslag på förändringar i belysningsstyrning utifrån verksamhetens behov. Fördelen nu är att det är lätt att programmera om styrningen och göra förändringar, både vad gäller tider, hur många armaturer som ska vara tända på natten och annat. Engagera organisationen Nästa steg är att öka medvetenheten i hela organisationen genom att visa upp vad vi uppnått. Det bygger en intern stolthet och lyhördhet. 5 Ny teknik i vardagen lär av goda och mindre lyckade exempel Det är lätt att inte lägga tillräckligt mycket tid på uppföljning i projektplanen, men det är då man verkligen har chans att bygga kunskap till nästa jobb se till att utnyttja detta. 32 UPPLYS SVERIGE UPPLYS SVERIGE 33 Foto: Åke E:son Lindman

18 Liten ordlista Fakta om Belysningsbranschen Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importör av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter. Vi har som verksamhetsmål att skapa intresse, sprida kunskap och verka för ökad kvalitet på belysning i den offentliga miljön. T8 Äldre typ av armaturer med tändare och 26 mm lysrör. T5 Moderna armaturer med HF-don och 16 mm lysrör. Lanserades 1995 och möjliggör en effektivare styrning av ljuset. HF-don Högfrekvent förkopplingsdon inuti moderna T5- armaturer som ökar armaturens effektivitet och medför andra positiva effekter såsom flimmerfritt ljus, direkt tändning av lysrören, lägre elektriska och magnetiska fält och längre livslängd för lysrören. LED (Light Emitting Diode) En teknik inom belysning som använts i årtionden som signal- och markeringsljus i elektriska apparater, bilar, trafikljus med mera. Dioderna gör det möjligt att ge mycket starkt ljus på en begränsad yta. Tekniken utvecklas mycket snabbt och användningsområden för belysning ökar stadigt. Styrsystem Möjliggör att belysningen släcks, dimras och tänds utifrån dagsljuset, närvaro i lokalen och så vidare. Wattimme Energienhet som definieras som en effekt på en watt under en timme. En vanlig spisplatta som är påslagen under en timme förbrukar ungefär tusen wattimmar (en kilowattimme, kwh). Källor Stegvis STIL rapport 1 och 2 Energimyndigheten United Minds A cost curve for greenhouse gas reduction, The McKinsey Quarterly SCB Luftfartsstyrelsen Swedish National Inventory Report, submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Vårdförbundet Sveriges Läkarförbund Läkartidningen 2007 nummer 48 Skolmatens vänner Belysningsföretag anslutna till Belysningsbranschen: LJUSKÄLLOR Auralight AB GE Lighting AB Havells Sylvania AB Osram AB Philips AB Lighting ARMATURER Annell Ljus + Form AB Ateljé Lyktan AB Ecolux AB Elektroskandia AB Erco Lighting AB Fagerhult Retail AB Fagerhults Belysning Sverige AB Fehco AB Fergin Sverige AB Flux AB Fox Design AB Glamox Elektro AB Havells Sylvania AB Kamic Karlstad Automatic AB Ljusgruppen AB Luxo Sverige AB Parabolux AB Philips AB Lighting Proton Lighting AB Selux Ljussystem AB Targetti Poulsen Sweden AB Thorn Lighting AB Waldmann Ljusteknik AB Zero Zobra AB Zumtobel DRIFTDON Helvar AB Osram AB Philips AB Lighting Wennerström Ljuskontroll AB Vossloh-Schwabe Skandinavien NÖDBELYSNING Accenta AB Bergdahls AB CGS Lighting AB Cupola AB Effekta Power Systems AB Elektro Elco AB Fagerhults Belysning Sverige AB Glamox Elektro AB Honeywell Life Safety Kamic Karlstad Automatic AB Ledolight AB Lisol Scandinavia AB Malux Sweden AB Thorn Lighting AB Zumtobel LED Annell Ljus + Form AB Atelje Lyktan AB Ecolux AB Elektro Elco AB Erco Lighting AB Fagerhults Belysning Sverige AB Flux AB Fox Design AB Glamox Elektro AB Ljusgruppen AB Luxo Sverige AB Osram AB Philips AB Lighting Stockholm Lighting Company AB Thorn Lighting AB Wennerström Ljuskontroll AB Zumtobel 34 UPPLYS SVERIGE

19 Omslagsfoto: Sesse Lind, linkimage.com. Form & produktion Prime. Tryck: Wassberg+Skotte, 2008 Box Stockholm Besöksadress: Klara Norra Kyrkogata 31 Telefon: (vxl) Fax: E-post:

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

En ljusare framtid. Spara energi och miljö med modern belysning. Information från

En ljusare framtid. Spara energi och miljö med modern belysning. Information från En ljusare framtid Spara energi och miljö med modern belysning Information från Bättre belysning kan minska koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton Om alla företag skulle byta till moderna armaturer, ljuskällor

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

En ljusare framtid. Att Spara energi och miljö med modern belysning. Information från

En ljusare framtid. Att Spara energi och miljö med modern belysning. Information från En ljusare framtid Att Spara energi och miljö med modern belysning Information från Bättre belysning kan minska CO 2 - utsläppen med två miljoner ton Den renaste kraften kommer varken från naturgas eller

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Vad kostar det att bo?

Vad kostar det att bo? Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 290 kommuner Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Vad kostar det att bo?

Vad kostar det att bo? Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 290 kommuner Villaägarnas Riksförbund den 15 januari 2013 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna

Läs mer

Lokala arbetsmarknader och tillämpningen av reglerna för geografiskt sökområde i arbetslöshetsförsäkringen: Appendix 2.

Lokala arbetsmarknader och tillämpningen av reglerna för geografiskt sökområde i arbetslöshetsförsäkringen: Appendix 2. 2004-10-21 Lokala arbetsmarknader och tillämpningen av reglerna för geografiskt sökområde i arbetslöshetsförsäkringen: Appendix 2. Tabell A3 bygger helt på uppgifter från AMS IT-stöd (AIS), som IAF inte

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer