ATT SYNLIGGÖRA BIBLIOTEKET FÖR FÖRÄLDRALEDIGA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT SYNLIGGÖRA BIBLIOTEKET FÖR FÖRÄLDRALEDIGA"

Transkript

1 ATT SYNLIGGÖRA BIBLIOTEKET FÖR FÖRÄLDRALEDIGA Ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete Jennie Elmén Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011

2 Innehållsförteckning 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat 3 2. Förutsättningar Styrdokument Kort utvecklingshistoria över Varbergs biblioteks barn- och ungdomsverksamhet Frågeställning 6 3. Arbetsprocessen Aktionen: Småbarnsstund Verktyg 8 4. Resultat Avslutande reflektion Litteraturlista Bilagor 15 2

3 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Under hösten 2010 och våren 2011 har jag deltagit i en kurs i aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete för bibliotekarier. Kursen var inriktad mot barn- och ungdomsverksamhet. De idéer som ligger till grund för kursen är att utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i verksamhetens förutsättningar och det arbete som pågår där utvecklingsarbetet bör leda till ny professionell kunskap utvecklingsarbetet grundas i aktivt samarbete med ledning samt andra i verksamheten involverade parter den egna arbetsplatsen utgör en potential för utveckling och professionellt lärande. Enligt Rönnerman är aktionsforskning frekvent förekommande både inom näringslivet och offentlig förvaltning när det gäller att utveckla verksamheten. Hon beskriver det som en ansats som har sin tyngdpunkt i praktiken och som främjar ett samarbete mellan forskare och praktiker. Centralt inom aktionsforskningen är att praktikern ställer frågor till praktiken, startar en aktion, följer processen och reflekterar över vad som sker. Det handlar alltså både om att utveckla och förändra verksamheten, men också om att förstå hur förändringen går till under arbetets gång (Rönnerman, 2004, s. 13). Aktionsforskning har ett s.k. "bottom-up"-perspektiv, vilket betyder att det är praktikerna själva som ställer frågor och arbetar för en förändring. Motsatsen är "top-down"-perspektiv som betyder att någon annan bestämmer vad som ska ske i verksamheten. Bottom-up innebär att praktikerna formulerar sina egna frågeställningar och provar olika lösningar på problemen. Det handlar om att formulera frågor kring det dagliga arbetet rörande områden man vill veta mer om (Rönnerman, s. 14). Aktionsforskningen kan därför ses som ett alternativ eller komplement till den traditionella akademiska forskningen. Forskning kan, enligt Rönnerman, "ses som en process som genom systematiskt arbete och relation till teorier ger ny kunskap"(s. 15). Aktionsforskning handlar om att sätta igång en process som griper in i praktiken och kopplas till aktuell forskning. De frågor som praktikern ställer leder fram till en handling (en aktion) som sedan följs systematiskt och reflekteras över. Inom aktionsforskning brukar man hänvisa till en cirkel eller spiral som stöd i utvecklingsprocessen. Den blir således: Planera agera observera reflektera planera - agera observera o.s.v. (Rönnerman, s , 20). Aktionsforskningen är problemorienterad, praktikorienterad och förbättringsinriktad. Den syftar till att utveckla den egna praktiken, förståelsen av den samma och dess sammanhang. Ett minimikrav för att kallas aktionsforskning är, enligt Rönnerman, att det är en systematiskt planerad process (s ). Ett sätt att strukturera och systematisera är att använda olika verktyg. Inom aktionsforskning talas det om tre olika verktyg, eget skrivande, observationer och handledning. Dessa skapar distans till forskningsaktionen, ger nya perspektiv och ny kunskap (Rönnerman, s ). 3

4 2. Förutsättningar I Varbergs kommun finns, förutom stadsbiblioteket, sex filialer, en bokbuss och ett högskolebibliotek Jag arbetar som barn- och ungdomsbibliotekarie på Varbergs bibliotek och det är hit som mitt utvecklingsarbete är förlagt. Under våren 2010 genomförde jag en användarundersökning på Varbergs bibliotek. 100 enkäter delades ut på biblioteket under både för- och eftermiddagarna. 93 svar kom in, 54 från kvinnor och 39 från män. En av de företeelser som jag uppmärksammade var att få föräldralediga mammor och pappor var på biblioteket. Det var endast fyra stycken respondenter som angav i enkäten att de var föräldralediga. Detta fann jag anmärkningsvärt och något som definitivt kunde vara intressant att undersöka vidare. 2.1 Styrdokument En grundläggande förutsättning för olika typer av biblioteksverksamhet är styrdokument och det finns åtskilliga att ta hänsyn till när det handlar om verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom. På internationellnivå finns Unescos folkbiblioteksmanifest, där det bl.a. står att: folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att/ /skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder/ /stimulera barn och ungdomars fantasi och kreativitet. FN:s konvention om barnsrättigheter är också intressant och viktigt att titta på i bibliotekssammanhang. Här kan man läsa att barn har rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, tillgång till information och rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör dem. På nationellnivå är det framförallt bibliotekslagen som styr verksamheten för barn och ungdomar. I paragraf nio står det att särskild uppmärksamhet ska ges åt barn och ungdomar. Det ska finnas 4

5 böcker, informationsteknik och annat som är anpassade till dem, vilket ska understödja språkutveckling och stimulera till läsning. Även Svensk biblioteksförening har utarbetat rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet baserade på FN:s konvention. Det innebär exempelvis att barns och ungdomars egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna påverka denna och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig i biblioteket. Det finns även kulturpolitiska mål, lpo94 och skollagen som också bör vara ledstjärnor för biblioteksverksamhet riktad till barn och unga. På Regionalnivå finns Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i Halland. Biblioteksstrategin visar bibliotekens roll i att förverkliga den regionala utvecklingsstrategins vision, Halland- Bästa livsplatsen. För att uppnå detta har biblioteket angett några olika utvecklingsområden. Dessa är: 1. Biblioteksservice för alla, 2. Profilerade mötesplatser, 3. Livslångtlärande, 4. Delaktighet och skapande, 5. Digitala bibliotek och 6. Allas kompetenser som resurs för utveckling. Tyvärr nämns inte barn som en speciell grupp, utan alla är inkluderade och de ska mötas på bästa sätt efter behov. I nuläget finns ingen lokal biblioteksplan för Varbergs kommun, men det kommer att utarbetas under Kort utvecklingshistoria över Varbergs biblioteks barn- och ungdomsverksamhet. Jag har pratat med Ingrid Kannemann som har varit anställd på biblioteket sedan 1970-talet och mestadels arbetat på barn- och ungdomsavdelningen. Hon minns dessutom hur det var att gå till Varbergs bibliotek som barn på 1950-talet. Då fick barnen bara låna 2 böcker och inga vuxenböcker. Lokalerna var små och barnavdelningen liten. På 1960-talet låg biblioteket i ganska trånga och mörka lokaler på Östra långgatan. Det var två bibliotekarier och en kanslist anställda. Det fanns ingen barnbibliotekarie och barnavdelningen var väldigt liten. Det fanns mer eller mindre ingen barnverksamhet. Men under 1970-talet anställdes det en barnbibliotekarie. Då blev det sagostund varje torsdagsförmiddag, men av utrymmesskäl fanns det inga andra aktiviteter för barn på biblioteket. Mycket av arbetet gjordes på fältet som besök på BVC, förskolor, skolor och föräldramöten. I slutet av 1970-talet anställdes en bibliotekarie på halvtid för att arbeta med bokprat i skolorna. Den tjänsten betalades av skolorna, men senare tog biblioteket över detta flyttade biblioteket till nya moderna lokaler. Fortfarande fanns det bara en barnbibliotekarie. Verksamheten för barn var fortsatt mycket inriktad på uppsökande verksamhet. Men nu fanns det möjlighet till att ha barnteater, utställningar och författarbesök på biblioteket. Under 1990-talet inleddes ett samarbete mellan skolan och biblioteket för att förbättra de befintliga skolbiblioteken som sköttes av lärare. I början av 2000-talet hade de flesta skolorna (12st) fått en fackutbildad skolbibliotekarie. Tjänsterna är på 20 timmar och då är 12 timmar förlagda på skolan och 8 timmar på filial eller stadsbiblioteket. Det gör att barn- och ungdomsverksamheten på 5

6 stadsbiblioteket får hjälp av skolbibliotekarierna också, speciellt vid lovverksamhet. Biblioteket fortsatte att satsas på barnteater och en kanslist anställdes på barnavdelningen. En satsning på ungdomsverksamheten gjordes via ett skrivarläger för ungdomar som var i bibliotekets regi Även unga poeters sällskap var livskraftigt under mitten av 1990-talet. Under 2000-talet har biblioteket börjat med mer lovverksamhet för skolbarn, exempelvis bokfika, teatrar, pyssel och berättarstunder. På lördagar är det sagostund (för barn från 3 år) eller barnteater. Fortfarande är uppsökande verksamhet till förskolor, BVC och öppna förskolan en viktig del av verksamheten. Idag arbetar tre bibliotekarier och en biblioteksassistent på bibliotekets barnavdelning. Eftersom Varbergs bibliotek håller på att byggas om och till så befinner sig biblioteket i tillfälliga lokaler. Visserligen har de anpassats för att möta bibliotekets och dess användares behov, men det har påverkat mitt val av aktionsforskningsområde. 2.3 Frågeställning Hur vill jag då fortsätta med att utveckla arbetet mot barn- och ungdomar? Vi har två grupper som behöver uppmärksammas, dels ungdomar, men särskilt barn i åldrarna 0-3 år. Historiskt verkar det som om de riktigt små barnen fallit mellan stolarna, medan ungdomarna då och då (mestadels under loven) erbjuds aktiviteter på biblioteket. Dessutom pekade användarundersökningen, som jag utförde, på att få föräldralediga och deras barn hittar till biblioteket. Anette Eliasson skriver att risken med att vara till för alla och att kommunicera med alla samtidig är att man inte kommunicerar med någon alls. Vidare menar Eliasson att man bör rikta sin verksamhet mot olika målgrupper utifrån kända och identifierade mål (Eliasson, 2010, s. 7). Därför beslutade jag att mitt förbättringsarbete ska fokusera på barn 0-3 år och deras föräldrar. Jag vill underlätta för föräldralediga att hitta till biblioteket och få kännedom om det utbud som finns här. Min frågeställning blir således: Hur kan biblioteket synliggöras för föräldralediga och därmed deras barn? 3. Arbetsprocessen I förordet till Lena Molins bok, Baby på bibblan, kan man läsa att det råder babyboom i Europa och att det färgar kulturutbudet. Nu finns det barnvagnsbio, babyteater, babykonserter, babysamba m.m. I biblioteksvärlden ser vi fenomen som babybokprat, babysång, babyrim och pyttepoesi (Molin, 2010, s. 5). Jag blev inspirerad av Molin och kunde konstatera att även Varberg uppvisar samma tendenser. Bara på anslagstavlan på Ica hittade jag fem aktiviteter som riktade sig till min tänkta 6

7 målgrupp, babymassage, dans och lek för barn 0-5 år, kyrkans barntimma, träna ihop med din bäbis (föräldra- med bäbisgympa) och babyrytmik. Därför bestämde jag att det var dags för Varbergs bibliotek att utveckla någon aktivitet för de minsta och därmed locka dit föräldralediga. I det halländska projektet kring att synliggöra biblioteket visade det sig att det som bäst marknadsför biblioteket är den verksamhet som bedrivs där, en relevant verksamhet som samspelar med lokalsamhällets behov används mer av fler (Eliasson, s. 3). Att skapa en aktion som är viktig och relevant för målgruppen är avgörande för att nå ut till de föräldralediga och deras barn. Målet med aktionen är att föräldralediga ska få upp ögonen för biblioteket och det utbud som finns här. I likhet med det Tord Höivik skriver i undersökningen Hvem er de og hvor går de? så tycker även jag att det är dags att lyfta blicken från utlåningssiffrorna. Höivik menar att det hittills har varit utlåningssiffrorna som varit måttet för om en biblioteksverksamhet är lyckad eller ej. Men, menar han, dessa siffror är missvisande eftersom ett bibliotek är så mycket mer än bara ett ställe där man kan låna böcker. Undersökningen i Norge visade att lån fortfarande är en väldigt stor del av bibliotekets verksamhet, men att det faktiskt är färre som inte lånar än de som gör det i samband med sitt biblioteksbesök. En viktig aspekt av biblioteket som blivit uppmärksammad på senare tid är dess roll som mötesplats. I den norska undersökningen såg man att de flesta använder biblioteket enskilt, men att hela 26 % använder det tillsammans med någon annan (Hvem er de og hvor går de? 2008, s , 33, 58). Detta var något jag tänkte mycket på när jag började formulera tankarna kring vad min aktion skulle röra sig om. Jag ville fokusera på bibliotekets möjligheter som ett rum för möten, möten för min specifika målgrupp. Eftersom Varbergs bibliotek håller på att byggas om och till så befinner sig biblioteket i tillfälliga lokaler. Visserligen har de anpassats för att möta bibliotekets och dess användares behov, men det har också påverkat mitt val av utvecklingsområde. Jag insåg att det var fruktlöst att undersöka förändringar som gjorts i biblioteksrummet, då vi kommer att flytta snart igen. Det krävdes en aktion som var flyttbar och som kunde följa med biblioteket när det blev dags att packa ihop igen. Inspirerad av bland annat Molin och med givna förutsättningar så började jag tillsammans med en kollega att utveckla en småbarnstund. 3.1 Aktionen: Småbarnsstund I Ett steg till! En metodbok för biblioteksutveckling står det att utveckling inom bibliotek ofta handlar om att med små medel få till en förändring som gör skillnad (2009, s. 5). Så är även fallet gällande mitt utvecklingsarbete, som enligt de grundläggande idéerna ska ta sin utgångspunkt i det arbete som pågår inom den befintliga verksamheten. Annette Kohkoinen är litteraturpedagog och aktiv på länsbiblioteket i Västerbotten. Hon ville arbeta med läsning för riktigt småbarn och kom på Pyttepoesi -poesibad för spädbarn (0-3 månader). Hon menar att grunden för läsning läggs så fort barnet får höra människor prata, sjunga. De lär sig genom rytmer, rim och upprepningar (Kohkoinen, 2007, s. 9-11). Till de som menar att målgruppen för ex. pyttepoesi egentligen är föräldrarna och inte barnen, så hänvisar hon till Karin Helander. Hon är professor i teatervetenskap och anser att barn har samma rätt till kultur som vuxna. Vidare menar hon att vuxnas skepticism ofta grundar sig i vår fixering vid begriplighet och förståelse. Helander anser att små barn inte har några problem med förståelse, de väljer och skapar föreställningar utifrån de bitar de finner intressanta (Kohkoinen, s ). 7

8 Jag och min kollega arbetade fram vad vi kom att kalla småbarnsstunder. Vi valde att fokusera på barn i åldern 0-3 år eftersom målgruppen var föräldralediga. Dessutom har vi sagostund var lördag (om det inte är barnteater) som riktar sig till barn från 3 år. Vi valde medvetet ett brett åldersspann eftersom många föräldrar är hemma med barn i flera åldrar. I de babyaktiviteter som presenteras i Baby på bibblan så såg åldersindelning väldigt olika ut beroende på upplägg och förutsättningar på respektive bibliotek. Vi begränsas av våra tillfälliga lokaler som enbart består av själva biblioteket, inga sagorum eller andra lokaler som kan användas till sådant. Det gjorde att vi var tvungna att ha stunden då biblioteket inte var öppet. Småbarnsstunden blev därmed förlagd till fredagar klockan 9:30 (biblioteket öppnar 10) och vi bestämde oss för att hålla på minuter. Vi valde fredagen eftersom vi vet att öppna förskolan är stängd då. Föräldrarna har inte behövt anmäla sig till stunden i förväg. Det är dock något vi diskuterade inför vårterminen då det kom så många föräldrar och barn på stunderna. Men vi valde ändå att inte ha begränsade grupper denna gång. Vi ville ha ett enkelt upplägg på stunden då vi inte hade så mycket tid till förberedelser. Vi ville dessutom att den skulle vara roligt, locka till lek och ha anknytning till böcker och lässtimulans. Därför lade vi tyngdpunkten på sång, rim och ramsor och tog med en saga vid varje tillfälle. Till varje sång eller ramsa gjorde vi en bild i A4 format som symboliserade just den sången. När barnen varit med ett par gånger så visste de vilken sång som var på gång bara genom att vi visade bilden. Bilderböckerna förstorade vi upp i A3 format så det skulle vara lätt för alla att se. Småbarnsstunden startades och avslutades alltid med samma sång. Vi sjöng alla sånger två gånger och även ramsorna upprepades. Enligt Molin så lär sig och förstår små barn ord lättare då de upprepas. Dessutom skapar repetitioner igenkänning, trygghet och glädje (Molin, s ). Till vårterminen köpte vi äggmaracas så barnen kunde vara med och spela. Vi brukade ta fram äggen de sista fem sångerna och maracasstunden inleddes alltid med samma sång. Barnen älskar att vara med och skapa ljud och rytmer. Under själva stunden satt föräldrar och barn på sagotäcket och kuddar som vi lade fram. Men alla fick inte plats, utan en del fick sitta på stolar lite längre bak. Vi var alltid noga med att påpeka att de barnen som kunde och ville skulle sitta på sagotäcket. Det gjorde att barnen lättare fokuserade på stunden och inte distraherades så lätt av vad som kanske skedde samtidigt i lokalen. Jag och min kollega satt på låga stolar för att alla skulle se oss och våra kort med sånger. I samband med småbarnsstunderna plockade vi fram sångböcker, rim- och ramsböcker och annat material som även kunde stimulera till sång och lek hemma. Dessutom tog vi fram programblad för kommande evenemang. Med start den 29 oktober höll jag och min kollega småbarnsstunder vid sex tillfällen under höstterminen Vi fortsatte med tio stunder under vårterminen och alla var välbesökta. Under våren var det i snitt 24 barn per tillfälle och rekordet var en stund då 35 barn deltog. 3.2 Verktyg En viktig del i aktionsforskning är att de iakttagelser som praktikern gör systematiseras. Det handlar om att iaktta och reflektera på ett systematiskt sätt. Annars är det lätt att drabbas av praktikerforskningens stora dilemma och det är att hänvisa till kontextbunden erfarenhet som det 8

9 som är det sanna. Ett systematiskt tillvägagångssätt är ett kriterium för forskning och inom aktionsforskningen talas det om tre olika sorters verktyg som kan skapa ordning i det man undersöker. Dessa är inte helt separerade utan går in i varandra (Rönnerman, s , ). Nedan kommer jag dock att presentera dem separat och även hur jag använt mig av dem. Observation: Inom pedagogiken brukar ordet observation betyda uppmärksam iakttagelse. Det finns två grundläggande sorters observationer. Den första är "observationer av första ordningen", vilket innebär att någon har som sin huvuduppgift att observera. Observatören behöver inte dela sin uppmärksamhet mellan olika uppgifter. Detta medför en högre kvalitet i observationerna. Den andra typen av observationer är "av andra ordningen". Observatören är själv en del i verksamheten som studeras. Observationen blir då inte det primära utan en del av aktiviteten (Björndal, 2005, s ). Observation är inget enkelt verktyg att använda. Vi har fem sinnen som förser oss med en enorm mängd information när vi observerar. Resultatet blir att en hel del av det vi faktiskt upplever filtreras bort. Forskare har räknat ut att vi tar emot elva miljoner bits under en sekund, men att vi bara registrerar fyrtio bits. Björndal menar att det är viktigt att vi är medvetna om denna informationsflod som våra sinnen bearbetar (Björndal, s. 27). Innan observationen äger rum finns det en mängd saker som man bör ta i beaktande, bl.a. Vem ska observeras? När ska observationen registreras? Hur ska man kunna registrera så mycket information som möjligt? Hur pass avgränsad ska fokusen för observationen vara? och i vilken utsträckning ska registreringen struktureras? (Björndal, s ). Jag har valt att göra en observation av andra ordningen. Jag är med och leder stunden samtidigt som jag försöker observera vad som sker före, under och efter stunden. Eftersom jag inledningsvis var väldigt osäker på vad jag skulle observera så valde jag att ha ett brett fokus. Om man väljer att ha ett mer öppet och utforskande syfte utesluter det detaljerade observationsscheman. Men all observation är mer eller mindre strukturerad eftersom man alltid bör ha ett något avgränsat fokus. Björndal menar att i vissa situationer kan en ostrukturerad observation vara en omöjlig uppgift. Både själva registreringen och kategoriseringen av anteckningarna kan bli mycket arbetsam. Därför bör man använda strukturerade anteckningar eller scheman med teman eller öppna kategorier (Björndal, s ). Samtalsintervju: I samband med observationerna har jag även använt mig av samtalsintervjuer. Det är ett informellt samtal där båda samtalsparter kan välja inriktning på dess innehåll. Fördelen med dessa intervjuer är att vi har dessa samtal kontinuerligt i vår vardag. De kan ge en mängd information utan att vi behöver ordna situationen så att de går att genomföra. Intervjuer är troligtvis bland de bästa sätten att få veta vad någon tycker. Dessutom får man chansen att kontrollera om man förstått något på rätt sätt och klara ut frågetecknen. Nackdelen är att det kan vara svårt att jämföra och strukturera det insamlade materialet även om man som intervjuare försöker styra samtalet mot önskade områden (Björndal, s ). Då jag var med och ledde stunden så kunde jag inte registrera mina observationer direkt. Jag antecknade istället mina iakttagelser i min dagbok omedelbart efter stunden. Björndal anser att det är viktigt att göra det så fort som möjligt efter själva observationen. Om det dröjer en längre tid är det stor risk att det man antecknar blir onyanserat och felaktig (Björndal, s ). Eget skrivande: När det gäller skrivande så använde jag mig av en dagbok eller loggbok som 9

10 Björndal kallar det. Det är, enligt Björndal, det enklaste och minst tidskrävande sättet att skriva ned sina observationer. Att föra loggbok innebär att skriva ned sina tankar, helst i någon form av anteckningsbok, i slutet av en arbetsvecka eller efter avslutad aktivitet. I samhällsvetenskapliga sammanhang ligger dagboksskrivande i linje med det antropologer kallar thick descriptions. Det innebär en omfattande redogörelse av vad som skett i en social situation. Syftet med att föra dagbok är att genom skriftlig reflektion nå en större förståelse för något (Björndal, s.61-62). Jag har valt en ostrukturerad version av dagboks skrivande. Jag har använt mig av ett vanligt kollegieblock där jag har delat sidorna på mitten. På den övre delen av sidan har jag skrivit ned observationer, tankar, samtalsintervjuer och ibland citat från böcker och artiklar som jag läst. På nedre delen av sidan har jag reflekterat över det jag skrivit ned. Ibland har jag skrivit frågor till mig själv och nya tankar som exempelvis observationerna lett till. Handledning: Det innebär att någon utifrån, exempelvis någon från det akademiska fältet, är handledare. Handledning kan ge inblick i teorier, utmana gamla tankemönster, ge möjlighet till reflektion över den egna verksamheten och ge ökad förståelse inför forskningens möjligheter. Regelbundna träffar hjälper deltagarna att fokusera och arbetet kan fördjupas via diskussioner om händelser i vardagsarbetet (Rönnerman, s. 23). Kursen, aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete för bibliotekarier, lade stor vikt vid grupphandledning. Utöver en kursintroduktion med en föreläsning om aktionsforskning så träffades vi tre gånger på hösten och tre gånger under våren. Vid de träffarna utbytte vi erfarenheter och reflekterade gemensamt kring våra respektive utvecklingsarbeten. Vår handledare, hjälpte oss att resonera kring arbetena och att hitta den röda tråden som ibland var svårt att hålla fast vid. Vidare gav gruppdiskussionerna oss tillfälle att tipsa varandra och dra lärdom av de olika utvecklingsarbetena som vi höll på med. 4. Resultat Nedan ska jag redovisa resultatet kring vad som skedde med synliggörandet av biblioteket för målgruppen i samband med småbarnsstunderna. Jag kommer att belysa vad som blev synligt genom observationerna och vad samtalsintervjuerna visade. Detta kommer jag att relatera till de tankar som uppkom under arbetets gång genom min dagbok och genom handledningsträffarna. Inledningsvis var jag väldigt upptagen av att få själva småbarnstunden att fungera. Det var den som felaktigt hamnade i mitt blickfång. Den första observationen jag gjorde fokuserade på tre huvudfrågor, vilka är det som kommer? Hur många kommer? och slutligen vilka barn når vi under stunden? Det jag tittade på var antal mammor, pappor och barn som närvarade och var barnen befann sig i rummet. Jag kom fram till att de barn som vi når bäst sitter på filten framför oss och inte i mammas eller pappas knä längre bort. Med samma fokus som ovan gjorde jag även två intervjuer. Jag samtalade med två mammor med barn i åldern 6 och 4 månader. Det jag var intresserad av att få veta något om var dels om de tyckte att deras barn tog del av stunden, dels hur den skulle kunna bli bättre för de minsta barnen. Mammorna svarade att de tyckte att barnen deltog och att de uppskattade stunden eftersom barnen tycker om sång och rörelse. En av mammorna berättar att de har lånat hem sångböcker och börjat sjunga hemma. När det gällde frågan om hur stunden kunde bli bättre så svarade båda att mindre grupper vore en god idé. De önskade även fler kroppssånger med beröring. Men båda var noga med 10

11 att påpeka att stunden i dess nuvarande form var jättebra. I dagboken, som jag skrev i efter varje stund, behandlar jag problem som hur man kan möta varje barn och förälder när det kommer många deltagare? Jag tänkte på hur sångerna och ramsorna fungerade. Vidare funderar jag på hur vi kunde möblera på barnavdelningen så att det skulle passa vår aktivitet. Jag tänkte också på om det vore vettigt att införa begränsade grupper för att få en bättre stund. Under hela hösten var själva stunden föremål för mitt intresse. Men under det första handledningstillfället på våren så frågar vår handledare mig, vad är det som händer med synliggörandet vid småbarnsstunden? Då insåg jag att jag måste lyfta blicken och istället se vad stunden genererar. Under våren har jag främst fokuserat på vad som sker efter stunden. De frågor jag har burit med mig handlar om vad föräldrarna gör efteråt, vad de frågar efter, vad de gör och vart de går i biblioteket. När stunden avslutats har jag stannat kvar cirka minuter för att observera och ibland samtala med föräldrarna. Därefter har jag skrivit ned mina observationer i min dagbok. Detta har gett mycket ny kunskap om vad vår aktivitet har lett till. I bilaga 1 redovisar jag några av de frågor jag antecknat i dagboken under våren. Jag har inte tagit med alla utan försökt göra ett representativt urval som kan belysa de tendenser som blev synliga. Frågorna kan ge en fingervisning om vad föräldrarna uppmärksammar vid stunden. Efter stunden fick jag naturligtvis många frågor om medier för barn. Framförallt frågade de om fack- och bilderböcker, ex. vem har skrivit Mamma mu? eller var står böcker om krokodiler? Föräldrarna och barnen visste vad de vill ha, men inte var det fanns. Mot slutet av vårterminen upplever jag att frågorna ändrade karaktär. Fler föräldrar vill ha tips på bra böcker om specifika ämnen. Ett exempel är en mamma som berättar att hennes treåring ska opereras och de vill ha böcker som handlar om sjukhus och gärna om att bli sövd. En annan mamma berättar att de ska åka på solsemester och vill ha böcker om att flyga. Föräldrarna frågar på ett nytt sätt eftersom vår relation har förändrats. Jag är inte längre en anonym biblioteksperson eftersom vi har sjungit ihop under hela hösten och våren. Föräldrarna berättar och förklarar mer varför de vill ha något, vilket jag ser som ett tecken på förtroende och familjaritet. Även frågor om sång- och rimböcker var vanligt förekommande. Många av deltagarna blev inspirerade och ville sjunga hemma också, därför behövde de tips på bra böcker i genren. Dessutom var det många som frågade om enskilda sånger som de ville ha tag i, antingen på cd eller i bok. Frågor rörande vuxenmedier var inte lika frekvent förekommande. Men i likhet med frågorna rörande barnmedier så handlade det ofta om att hitta var något fanns, ex. står Stephen King bland deckarna? och var finns böcker om att beskära träd och buskar? De vet att vi har böckerna men behöver hjälp att finna dem. En annan slags fråga handlar om vårt utbud, ex. finns det filmer för vuxna? och har ni böcker på finska? Dessa frågor brukade ofta komma i förbifarten när jag dröjde mig kvar bland föräldrarna. Vi samtalade om något annat och då passade de på att fråga sådant de undrar över. Detta anser jag också har att göra med att vår relation förändrades. Vi lärde känna varandra och de fick förtroende för mig och kan då fråga lite lättare. 11

12 Om jag summerar de områden som jag fick frågor om så rör det sig om stora delar av bibliotekets utbud. Men de föräldralediga uppmärksammade mycket på egenhand genom affischer, utställningar och tips från varandra (se bilaga 2). På väg in till vår barnavdelning har vi en vägg med en anslagstavla och en med boklister, där vi visar nya böcker och veckolån (extra populära böcker). Här stannade många av småbarnsstundens besökare, antingen på väg in eller ut, för att läsa på anslagstavlan. De hittade information om bibliotekets kommande aktiviteter för barn och vuxna, något jag hörde dem diskutera sinsemellan, ex. ska ni på teater nästa lördag? Därtill var det flera som lånade böcker från nyhetsväggen och från pockettråget som också står på väg in till barnavdelningen. På barnavdelningen har vi något som vi kallar föräldrahyllan. Här har vi ställt böcker om graviditet, barnpsykologi, barnmat och annat som rör föräldrar och barn. Detta var något som vi berättat om när vi startade vårterminen men som sen föräldrarna tipsade varandra om. En annan, för mig, önskad effekt av stunden var att föräldrarna och barnen fick nya bekantskaper. Jag ville att aktionen skulle anknyta till biblioteket som mötesplats och så blev fallet. Efter småbarnsstunden var slut var det många som satt kvar på filten och fikade. Då blev det naturligt för dem att börja samtala, något de gjorde mer och mer allteftersom de lärde känna varandra. Filten fick ofta ligga kvar både en och två timmar efter det att stunden var avslutad. Den blev en samlingspunkt för de föräldrar och barn som ville dröja sig kvar. Min målgrupp för aktionen var föräldralediga, men en oväntad bieffekt var att många mor- och farföräldrar också hittade hit. I flera fall var det så att föräldrarna fått förhinder och då skickade de exempelvis mormor istället. Det var intressant att upptäcka att verksamhet riktad till småbarn kan påverka åtminstone tre generationer. Sammanfattningsvis finner jag att stunden har varit lyckad vad gäller att synliggöra biblioteket för föräldralediga. Föräldrarna och barnen har fått en positiv upplevelse av biblioteket, vilket underlättar ett fortsatt användande av vårt utbud. Många av föräldrarna har kommit vecka efter vecka, det jag ser som ett gott betyg för oss. De tycker det är värt att komma hit. En mamma som jag talade med tyckte att det var bra med en rolig anledning att komma till biblioteket varje vecka. Hon ansåg att det var svårt att komma iväg regelbundet. Nu behövde hon aldrig oroa sig för försenade filmer och böcker eftersom de lånar nya varje vecka. Under vårens tio småbarnsstunder så har vi gjort sju nya lånekort och under hösten gjorde vi minst fem, det bör innebära att vi lockat hit nya låntagare. Det var inte ett mål i sig, men en väldigt trevlig bieffekt. En annan önskvärd effekt var att många pappor deltog. Av erfarenhet vet vi att män i 30- årsåldern inte är de mest flitiga biblioteksbesökarna. Därför var det väldigt positivt att de utgjorde ca 30 % av föräldrarna vid våra stunder. Att föräldrar kommer till biblioteket med sina barn är en grundläggande förutsättning för att vi ska ha möjlighet att visa vad som faktiskt finns här. I det avseendet är vi väldigt nöjda, många har deltagit och det har lett till interaktion på olika nivåer mellan besökarna och biblioteket. 12

13 5. Avslutande reflektion Jag är positivt överraskad över utvecklingsarbetet och dess resultat. När jag och min kollega startade förra hösten hade vi ingen aning om att det skulle bli så populärt. Vi stod vid ingången till biblioteket och sa till varandra, hoppas att det kommer någon. I vår sa vi istället, hoppas det inte kommer för många. Vi lyckades med det viktigaste, vilket var att skapa en relevant verksamhet som mötte ett behov i vårt lokalsamhälle. Det gjorde att vi fick många besökare till våra stunder och goda möjligheter att nå målet med aktionen vilket var att biblioteket skulle synliggöras för föräldralediga och deras barn. Via min dagbok, observationer och samtalsintervjuer kan jag fastslå att aktionen fick önskad effekt. Småbarnsstunden har gett mig ett utmärkt tillfälle att arbeta aktionsforskningsinriktat. Det har gjort att jag löpande har funderat över det arbete som vi har gjort. Dagboken var mitt viktigaste verktyg, eftersom det är där jag har skrivit ned mina observationer, intervjuer, tankar och idéer. I dagboken har jag reflekterat kring aktionen och jag upplever att den har fungerat som ett filter. Jag anser att det är lättare att reflektera över något när det finns nedskrivet. Dessutom kan man gå tillbaka och se varför tänkte jag si eller så? Något som jag finner oerhört lärorikt och som underlättade att utveckla tankar vidare. Det jag uppfattar som mest tidskrävande och svårt har varit observationerna. Jag valde att göra ostrukturerade observationer där jag hade ett brett fokus på vad som synliggjordes för de föräldralediga. Dessutom skrev jag ned allt efter själva observationstillfället. Det gäller även de samtalsintervjuer som jag gjorde. Intervjuerna var både spännande och lärorika men det var svårt att hålla den röda tråden. Mitt insamlade material är med andra ord något spretigt och det har varit svårt att jämföra. Men det betyder inte att jag inte fått ut något av det, tvärt om. Det innebär dock att det tagit längre tid att gå igenom materialet för att hitta det som är signifikativt. Den lärdom som jag kan dra av detta är att vid nästa observation använda mig av strukturerade observationsscheman och skriva ned observationerna direkt. En annan viktig insikt jag har fått är att det tar tid och krävs övning för att lära sig att hantera observationer som verktyg. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat har definitivt gett mersmak. Eftersom det tar sin utgångspunkt i den verksamhet man befinner sig i så krävs inga stordåd för att sätta igång en process och se att den faktiskt ger resultat. Om aktionen knyter an till aktuell forskning så kan dessutom djupare kunskap som ligger utanför den egna verksamheten nås. Jag anser att det ger ett professionellt lärande som styrker yrkesrollen och ökar kompetensen, både den egna och verksamhetens. Småbarnsstunden kommer att fortsätta i någon form även när kursen i aktionsforskning är avslutad. Flera av föräldrarna var noga med att försäkra sig om detta. En viktig lärdom jag kan dra av aktionen är att biblioteket har en viktig funktion att fylla för målgruppen och att det är avgörande att försöka se till biblioteksanvändarnas behov. 13

14 6. Litteraturlista Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i Halland. ( ) Bibliotekslagen. ( ) Björndahl, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (140 s) Eliasson, Anette (2010). Det Halländska projektet: Synliggör biblioteket Identitet, image, profil. (Paper till Mötesplatskonferensen i Borås 2010). Ett steg till! En metodbok för biblioteksutveckling (2009). (Tvinningprojektets slutrapport, Regionbibliotek Stockholms skriftserie 3) FN:s konvention om barnsrättigheter. ( ) Hvem er de og hvor går de? Brukeradferd i norske storbybibliotek (2008).(ABM skrift nr. 46) Kohkoinen, Annette (2007). Bebis + bok = glädje. Det underbara i att läsa högt för de allra minsta. Stockholm: En bok för alla. (68). Molin, Lena (2010). Baby på bibblan. Inspirationsbok för bibliotek och öppen förskola. Lund: BTJ förlag. (130 s) Rönnerman, Karin (red) (2004). Aktionsforskning i praktiken erfarehneter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. (222 s) Svensk biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet. ( ) Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest (2006). ( ) 14

15 7. Bilagor Bilaga 1. Vad frågar föräldrarna om efter småbarnsstunden? Frågor rörande: Vuxenmedier: Barnmedier: Skönlitteratur 1. Står Stephen King bland deckarna? 2. Har ni romaner på Finska? 3. Vem har skrivit Harens år? 1. Vi letar efter A. Lindgren, var finns hennes böcker? 2. I vilken bok är det en liten ensam farbror och en hund? 3. Vem har skrivit Mamma Mu? 4. Hur många sångböcker av Kruusval finns det? 5. Min son ska opereras, har ni böcker om sjukhus och hur det fungerar att bli sövd? 6. Vi ska resa till Kreta och vill ha böcker där någon Facklitteratur 1. Var kan jag hitta böcker om trädgårdsskötsel, att beskära träd och buskar? 2. Finns Annas Medelhavs- mat här? DVD, CD och Dataspel 1. Finns det filmer för vuxna? Vad kostar det att låna dem? Arrangemang och programverksamhet Övrigt 1. Vilka författarbesök har ni i vår? 2. Kan man få hjälp att släktforska? 3. Vad är Var och varannan onsdag? 1. Vad kostar det att reservera böcker från andra bibliotek? 2. Har ni Fiskejournalen? 3. Kan man låna Internet här? flyger. Finns det? 1.I vilken sångbok hittar jag Vi leker träd? 2. Finns Bom-bom med i någon bok med skiva? 3. Var finns det böcker om Hajar, krokodiler och myror? 4. Min son älskar traktorer, var finns sådana böcker? 1. Har ni Madickenfilmer? 2. Hur många spel får man låna? 1. Vilka teatrar arrangerar ni i vår? 2. Hur gammal ska man vara på sagostunderna? 3. När har ni sagostunder? 4. Har ni foldrar över era aktiviteter? 1. Får alla barn spela på Äppeldatorn? 2. Kan barnen spela bolibompadraken på barndatorn? 15

16 Bilaga 2. Vad synliggjordes för småbarnsstundens deltagare och hur blev det synligt? Vad synliggjordes: Bibliotekets arrangemang och programverksamhet Skön- och facklitteratur Pocketböcker Nya böcker och veckolån Föräldrahyllan Internet och det trådlösa nätverket DVD, CD och dataspel Biblioteket som mötesplats Tidskrifter och dagstidningar Släktforskning Bibliotekets personal Hur blev det synligt: Synliggjordes genom anslagstavlan som deltagarna passerade när de gick till barnavdelningen. Vi tipsade även om kommande teatrar och sagostunder. Synliggjordes både på barn- och vuxenavdelningen. Dels genom att deltagarna viste vad de sökte, men även via frågor. Dessutom ställde vi fram sång- och rimböcker och annat som kunde stimulera till sång och lek. Synliggjordes då deltagarna passerade dem på väg in till stunden. Synliggjordes då deltagarna passerade dem på väg in till stunden. Synliggjordes av oss men även genom att deltagarna tipsade varandra. Synliggjordes då barndatorerna med spel föranledde frågor kring ämnet. Synliggjordes då barnfilm och spel finns på barnavdelningen och filmer för vuxna strax utanför. Synliggjordes då stunden ledde till socialinteraktion mellan de olika föräldrarna och barnen. Synliggjordes när föräldrar och barn fick vänta i tidskriftsrummet som öppnar kl. 9, medan vi släpper in till småbarnsstunden 9:15. Synliggjordes eftersom deltagarna måste gå förbi släktforskningsrummet på väg till barnavdelningen. Många barn sprang in dit och lekte efter stunden. Synliggjordes eftersom vi sjöng ihop under hösten och våren. Personalen blev mer synliga som individer, vilket gav förtroende för oss. 16

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER

BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete på Bollebygds bibliotek Pernilla Wakman Sjögren Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN

NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN Ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete Angelica Holm Johansson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

SAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA

SAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA SAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA Hanna Franzén Antelid Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier.

Läs mer

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Sammanställning av svaren

Sammanställning av svaren Sammanställning av svaren Utvärderingsfrågor Barnboksveckorna 2009 1. Hur tycker ni att det länsövergripande samarbetet kring Barnboksveckorna har fungerat? Vad var bra? Vad var dåligt? Tanken på ett länsövergripande

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil

Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Synliggör biblioteket - Identitet, image, profil Eskilstuna 25 sep 2012 Eiler Jansson och Lena Angviken Vad ville vi med projektet? Öka medvetenheten hos allmänheten om bibliotekens utbud Öka användningen

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Duvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Fritidsverksamhet a för planen Agnetha Svensson, huvudansvarig Eira Solberg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer