Rehabiliteringsprogram för konservativ behandling av artros i handled, tumme och fingrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsprogram för konservativ behandling av artros i handled, tumme och fingrar"

Transkript

1 Rehabiliteringsprogram för konservativ behandling av artros i handled, tumme och fingrar Innehåll på sidan: Inledning Beskrivning av målgrupp Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp Syfte Resurser Anamnes/Utredning Indikation för behandling Mål för intervention Konservativ behandling Kirurgisk behandling Utveckling/ Förbättring av arbetsterapeutisk intervention Referenser Inledning Rehabiliteringsprogrammet bygger på befintliga program inom Sydöstra sjukvårdsregionen, kompletterat med aktuell evidens och beprövad erfarenhet. Litteratursökning har gjorts utifrån elektroniska databaser, t ex AMed, PubMed. Utveckling har skett genom samverkan i regionalt och lokalt nätverk. Regionens styrgrupp för samverkan inom arm- och handrehabilitering har utifrån konsensus i nätverken ansvarat för sammanställningen av programmet. Programmet vänder sig till arbetsterapeuter och arbetsterapeutstuderande i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra utredning och behandling av handartros inom regionen. Enligt Etisk kod ska Arbetsterapeutiska åtgärder vara individ- och miljöinriktade och avse aktiviteter i patientens dagliga liv. Arbetsterapi ska vara till för patienter som riskerar att få eller har fått nedsatt aktivitetsförmåga och som är i behov av stöd för att själv skapa förutsättningar för ett för individen värdefullt liv (FSA, 2005). Intervention sker individuellt eller i grupp i samverkan med patienten. Beskrivning av målgrupp Artros är en vanlig ledsjukdom. Den klassificeras som en degenerativ ledsjukdom med inflammatoriska komponenter. Man beräknar att var fjärde svensk över 55 år har artros. Kvinnor drabbas i större utsträckning än män. Risk att drabbas av artros ökar med stigande ålder men förekommer även hos yngre personer. Riskfaktorer har definierats som bland annat ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare ledskada. Artros utvecklas långsamt och drabbar brosk, ledband, ledhinna, ledvätska och ben. Kännetecken för artros är att det uppstår en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad vilket leder till en sviktande funktion i leden. Leden blir stel och smärtande. Ökad benbildning i anslutning till ledbrosket gör att ledens utseende förändras. Konsekvenser av artros sammanhänger med tillståndet i leden (leddestruktion), symtom, funktionsproblem och aktivitetsförmåga. Symtom och funktionsproblem varierar över tid hos den enskilde. Artros går inte att bota, åtgärder inriktas på att lindra symtom och 1

2 förbättra funktion. Ett fåtal får kirurgisk behandling. En del behandlas med läkemedel, hjälpmedel och ortoser. Alla har nytta av träning och rådgivning (Kjeken et al, 2005), ( Runnquist et al, 1992) och (Vassberg, 2000). Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp Många patienter är yrkesverksamma, vilket gör att arbetsmiljölagen är viktig att beakta. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsförhållanden skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Att erbjuda förebyggande ergonomisk information framhålls som angeläget, för att förbättra förutsättningarna i arbetslivet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2003:4) om systematiskt arbetsmiljöarbete. För att kvalitetssäkra ortosbehandlingen hänvisas till av Stockholms läns landsting och Karolinska institutet utarbetad (LÄNK till riktlinjer för ortosbehandling). Vid bostadsanpassning följs de regler och rutiner som föreskrivs av Boverket. Syfte är att tydliggöra riktlinjer för arbetsterapiintervention av patienter med artros i handled, fingrar och tumme. implementera i sydöstra regionen så att 85 % av arbetsterapeuterna som utreder och behandlar denna patientkategori följer programmet. Resurser Önskvärt är att arbetsterapeut har fördjupad kompetens inom handrehabilitering, såsom grundkurs 5 p i handrehabilitering. Kompetensutveckling kan ske genom auskultation 2 dagar, eller tjänstgöring 2 veckor på hand- och plastikkirurgen Universitetssjukhuset Linköping. Anamnes/Utredning Arbetsterapeut som första instans: Typiska symtom för artros i handen är lokal värk och ömhet samt kraftnedsättning i handen. Vid tumbasartros har patienten även ofta en adduktionskontraktur i tummens MP-led (Lundborg, 1999). Läkaren/arbetsterapeuten gör en klinisk undersökning vid tumbasartros där patienten vanligtvis är palpationsöm över tumbasen, har smärta vid Grinding test, svaghet i pinchgreppet samt inskränkt abduktionsförmåga, ff. a. radialt. Röntgen kan göras för att säkerställa diagnos (Runnquist, Cederlund & Sollerman, 1992). För att möjliggöra utvärdering sker utredning utifrån blankett Anamnes Utredning, bilaga 1. DASH och Quick-DASH Indikation för behandling Beroende på symtomens svårighetsgrad som framkommer vid anamnesen/utredningen väljs konservativ behandling eller kirurgisk behandling. Om inte konservativ behandling ger effekt används kirurgisk behandling. Mål för intervention Målet är att minska symptomen genom tidig behandling och därmed öka patientens 2

3 aktivitetsförmåga. Genom dialog med patienten fastställs individuella mål utifrån obligatoriska mätinstrument i utrednings och utvärderingsbilaga. Konservativ behandling Vid litteratursökning framkommer att ledskyddsprogram i kombination med ortos och träning ger en förbättring vad gäller smärta, stelhet, greppstyrka och förmåga i dagliga aktiviteter för personer med tumbasartros (Boustedt et al, 2009). Vidare visas att ledskyddsprogram i kombination med handträningsprogram ger ökad handstyrka och generellt bättre handfunktion (Stamm et al, 2002) samt att långvarig ortosbehandling minskar smärta (Rannou et al, 2009). Ergonomisk rådgivning Rådgivning/undervisning i ledskydd har utvecklats för att minimera konsekvenserna av ledsjukdom. Ledskydd innebär att lederna alltid belastas i den mest funktionella positionen. Fokus är att minimera de biomekaniska krafterna på lederna för att minska risken för ledskador och sträva efter den bästa funktionen med minsta möjliga smärta (Colditz, 2000) och (Nordenskiöld, 1996). De vanligaste beskrivna aktivitetsproblemen vid lätt till måttlig artros har anknytning till hushållsaktiviteter som att vrida om en trasa, öppna burkar, skruvkorkar och juicepaket, tvätta golv, dammsuga och bära hem varor. Problem beskrivna inom personlig vård var främst att knäppa knappar och dra på strumpor (Kjeken et al, 2005) och (Boustedt, 2009). Rådgivning/undervisning i ledskydd ska främst utgå från aktivitetsproblem som patienten beskriver. Patienten informeras hur han/hon ska utföra aktiviteter för att skona lederna vid artros i hand. Ha respekt för smärtan. Vila, ändra arbetsställning eller använd avlastande stödortos. Minska belastningen genom att skjuta eller dra föremål istället för att lyfta och bära. Fördela belastningen och arbeta med båda händerna. Undvik små statiska grepp typ pinchgrepp och nyckelgrepp. Använd helhandsgreppet i syfte att fördela belastningen på alla fingerleder. Undvik vridrörelser mot motstånd, framförallt i ett pinchgrepp. Använd klotformat handtag eller ett grepp med tvärhandsfattning som förlänger vridrörelsen till underarmen. Arbeta om möjligt med rak handled. Olika pistolhandgrepp kan här rekommenderas. Undvik alltför belastande tumrörelser genom att exempelvis använda verktyg med fjädrande skaft. Arbeta med hävstångsprincipen, d.v.s. förlängd hävarm för att få större utväxling och kraft. Eftersträva balans i vardagen mellan aktivitet och vila Minska belastning genom att använda tekniska hjälpmedel.(runnquist, 1992) och (Trombly, 2008) Evidens för arbetsterapeutisk intervention vid artros i hand är låg. De studier som finns är få och små. Det finns dock flera enskilda studier som visar på god effekt av arbetsterapeutisk intervention (Kjeken et al, 2005) och (Davenport, 2009). Vid artros i knä finns studier med bra kvalitet och hög evidens. Royal College of Physicians UK tar fram riktlinjer som National Institute for Clinical Excellence (NICE) publicerar. NICE s rekommendationer är att intervention som tillämpas vid artros i knä även ska rekommenderas för artros i hand oavsett vilken led som är drabbad och i vilken grad (Davenport, 2009). 3

4 Det finns klinisk beprövad erfarenhet av arbetsterapeutisk intervention som är av stort värde för patienter med artros i hand (Kjeken et al, 2005) och (Davenport, 2009). Enbart rådgivning/undervisning i ledskydd är inte tillräckligt för att patienter med artros ska uppnå bättre hälsa. Problemen är ofta komplexa och flerdimensionella och de flesta patienter med artros kommer att gynnas av multidisciplinärt omhändertagande för att lindra symtom och förbättra funktion (Kjeken et al, 2005), (Boustedt, 2009) och (Davenport, 2009). Se bilaga 2 och 3. Rörlighetsträning Artros innebär i någon mån rörelseinskränkning i handens leder. En bidragande orsak kan vara smärta, ledsvullnad, vilket kan ge nedsatt greppförmåga. Nedsatt rörlighet är kopplad till nedsatt handfunktion vilket ger begränsningar i dagliga aktiviteter (Kjeken et al, 2005). Daglig rörelseträning av handen ger en ökad handfunktion, men ingen lindring av smärta. Genom styrketräning av handen ökar kraften i helhandsgrepp, även rörligheten ökar, men den lindrar inte smärtan (Stamm et al, 2002). Genom att kombinera rörlighetsträning med dag- /nattortoser och undervisning i ledskydd har man påvisat minskad stelhet och smärta samt ökad greppstyrka och förmåga i dagliga aktiviteter (Boustedt et al, 2009). Det är viktigt att dagligen ta ut rörligheten i handled, tumme och fingrar. Gå igenom träningsprogram tillsammans med patienten. Utför rörelserna lugnt och jämt och håll kvar i uppnått läge några sekunder för att sedan slappna av. Se bilaga 4. Ortos Det är i litteraturen påvisats att ortosbehandling har en smärtlindrande och funktionsförbättrande effekt. Vid ortosbehandling är det enligt McKee och Rivard (2004) viktigt att beakta individens behov. Ortosen måste vara bekväm, estetiskt tilltalande, lätt att använda och funktionell. Det är även viktigt med uppföljning av ortosbehandling. Uppföljning och utvärdering Patienten uppmanas att ta kontakt med arbetsterapeut direkt om besvär uppstår. Patientens synpunkter om behandlingen dokumenteras. Utvärdering sker av de individuellt fastställda målen. Se bilaga 5. Kirurgisk behandling Vid svår smärtsam artros i enstaka DIP-leder och om inte konservativ behandling har hjälpt så kan operativ åtgärd (artrodes) ge patienten smärtfrihet. MCP-lederna är mycket sällan drabbad förutom hos reumatiker. Hos dessa patienter görs MCP-ledsartroplastik, i sent stadium, helst i alla fyra MCP-lederna samtidigt. Vid operativa åtgärder i CMC-I-leden görs någon form av interpositionsartroplastik t ex exstirpation av os trapezium som ersätts med kroppseget eller främmande material spacer. Om det är artros i angränsande leder är det nödvändigt att utföra en artrodes i CMC-I-leden. Detta medför viss oförmåga att plana ut handen (Lundborg, 1999). Utveckling / förbättring av arbetsterapeutisk intervention Styrgruppen skall stimulera till att jämförande studier, forskning och utveckling inom området genomförs. 4

5 Referenser Boustedt C., Nordensköld U., & Nilsson Lundgren Å. (2009). Effects of a hand-joint protection program with an addition of splint and exercise. Clinical Rheumatology, Jul; vol. 28, nr. 7, s Colditz J. C. (2000). The biomechanics of a Thumb Carpometacarpal Immobilization Splint: Design and Fitting. Journal of Hand Therapy, vol. 13, nr.3, s Davenport J., B. (2009). An investigation into therapists management of osteoarthritis of the carpomentacarpal joint of the thumb in the UK. Hand Therapy, vol. 14, nr.1, s Kjeken I., Dagfinrud H.B., Slatkowsky-Christensen B. P., Mowinckel P., Uhlig T., Kvien TK., & Finset A. (2005). Activity limitations and participation restrictions in women with hand osteoarthritis: Patients descriptions and associations between dimensions of functioning. Annals of the Rheumatic Diseases. nov; 64 : Lefler C., & Amstrong W.J. (2004). Exercise in the treatment of osteoarthritis in the hands of the elderly. Journal of the American Kinesiotherapy Association, vol. 58, nr. 2 s Lundborg G. (1999). Handkirurgi- skador, sjukdomar, diagnostik och behandling (2nd uppl). Lund: Studentlitteratur. McKee P., & Rivard A. (2004). Orthoses as enablers of occupation: client-centred splinting for better outcomes. Canadian Journal of Occupational Therapy, dec; vol. 71, nr. 5, s Nordenskiöld U. (1996). Daily activities in woman with rheumatoid arthritis. Göteborgs universitet. Runnquist K., Cederlund R., & Sollerman C. (1992). Handens rehabilitering. Skador och sjukdomar. Volym 2. Studentlitteratur: Lund. Stamm T., Machold K., Smolen J., Smolen J., Ficher, S., Redlich K., Graninger W,. Ebner W., & Erlacher L. (2002). Joint Protection and Home Hand Exercises Improve Hand Function in Patient With Hand Osteoarthritis. Arthrits Care & Reearch 47: Rannou F., Dimet J., Boutron I., Baron G., Fayad F., Macé Y., Beaudreuil J., Richette P., Ravaud P., Revel M., & Poiraudeau S. (2009). Splint for Base-of-Thumb Osteoarthritis: a randomized trial. Annals of Internal Medicine, May;vol. 150, nr. 10, s Thyrberg, I., Hass, U., Nordensköld, U., & Skogh, T. (2004). Survey of the Use and effect of Assistive Ddevices in Patients With early Rheumatoid Arthritis. Arthritis & Rheumatism. vol. 51, Nr. 3, s Trombly, C., & Radomski M. (2008). Occupational therapy for physical dysfunction. 6 th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, cop. Vassberg, I. (2000). Arbetsterapi vid CMC I-artros: utveckling och prövning av ett arbetsterapeutiskt behandlingsprogram. Eskilstuna: Nordvästra hälso och sjukvårdsområdet, Landstinget i Sörmland. WWW-dokument (AFS 2003:4) om systematiskt arbetsmiljöarbete. [Elektronisk]. Arbetsmiljöverket. Tillgänglig: < Boverket Dash (2006). The Dash outcome measure. Tillgänglig:< 5

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Triggerfinger. Arbetsterapi program

Triggerfinger. Arbetsterapi program Triggerfinger Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram för Tendovaginitis stenosans Triggerfinger (Dig II-V) Primärvården Region Skåne 2009-01-15 Författare: Åsa Bjärnung, leg arbetsterapeut, Trelleborg

Läs mer

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016 TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 1 mars 16 Artros är en ledsjukdom där ledbrosket successivt förstörs, vilket leder till värk och belastningssmärta samt ibland

Läs mer

Evidens för arbetsterapeutisk intervention ortos för personer med handartros

Evidens för arbetsterapeutisk intervention ortos för personer med handartros Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2012 Evidens för arbetsterapeutisk intervention ortos för personer med handartros

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain 2012 Behandlingsriktlinje Mb de Quervain Behandlingsriktlinjer för Mb de Quervain INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Mb de Quervain. Arbetsterapi program Mb de Quervain Arbetsterapi program Arbetsterapiprogram Morbus de Quervain Primärvården Region Skåne 2005-03-09 Författare: Christina Nordström Vårdcentralen Staffanstorp, Sonja Tixell-Kaufman Vårdcentralen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeutiska interventioner för personer med begränsad handfunktion på grund av artros eller reumatoid artrit.

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeutiska interventioner för personer med begränsad handfunktion på grund av artros eller reumatoid artrit. EXAMENSARBETE Arbetsterapeutiska interventioner för personer med begränsad handfunktion på grund av artros eller reumatoid artrit. Jenny Sandin Jonas Smedberg Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå

Läs mer

Artrosskola på Gotland

Artrosskola på Gotland Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Handortosens inverkan på dagliga aktiviteter och smärta för personer med reumatisk sjukdom.

Handortosens inverkan på dagliga aktiviteter och smärta för personer med reumatisk sjukdom. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Höstterminen 2013 Handortosens inverkan på dagliga aktiviteter och smärta för personer med reumatisk

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

EXAMENSARBETE. Konsten att ha tumme med leder. Artrostummar och ADL-konsekvenser En litteraturstudie. Gunilla Colbing 2014

EXAMENSARBETE. Konsten att ha tumme med leder. Artrostummar och ADL-konsekvenser En litteraturstudie. Gunilla Colbing 2014 EXAMENSARBETE Konsten att ha tumme med leder Artrostummar och ADL-konsekvenser En litteraturstudie Gunilla Colbing 2014 Filosofie magisterexamen Arbetsterapi Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Behandlingsriktlinje Mb de Quervain

Behandlingsriktlinje Mb de Quervain VÅRDRUTIN 1 (7) Godkänt 2019-01-09 Giltigt t.o.m 2022-01-09 Versionsnummer 1.0 Diarienummer Behandlingsriktlinje Mb de Quervain INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5

Läs mer

Behandlingsriktlinje tumbasartros

Behandlingsriktlinje tumbasartros VÅRDRUTIN 1 (24) Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-17 Versionsnummer 1.0 Diarienummer INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Behandlingsriktlinje triggerfinger

Behandlingsriktlinje triggerfinger VÅRDRUTIN 1 (9) Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-09 Versionsnummer 1.0 Diarienummer INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla

Läs mer

Vilka erfarenheter har personer med CMC-1 artros efter användning av hård ortos i sina dagliga aktiviteter? INLEDNING

Vilka erfarenheter har personer med CMC-1 artros efter användning av hård ortos i sina dagliga aktiviteter? INLEDNING 1 Vilka erfarenheter har personer med CMC-1 artros efter användning av hård ortos i sina dagliga aktiviteter? INLEDNING Det går att se på funktionshinder ur olika perspektiv. Dels genom den biomekaniska

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm

Läs mer

När ledvärken begränsar vardagen

När ledvärken begränsar vardagen När ledvärken begränsar vardagen ett bakgrundsmaterial om artros Ett material för media framtaget av Recip AB. Faktagranskat av Anne Bergman, Medical Director, Recip Uppdaterad 2004-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom 2012 Behandlingsriktlinje Karpaltunnelsyndrom 017 Behandlingsriktlinjer för Karpaltunnelsyndrom INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Handrelaterade aktivitetsbegränsningar och greppstyrka hos kvinnor över 75 år som upplever nedsatt handfunktion

Handrelaterade aktivitetsbegränsningar och greppstyrka hos kvinnor över 75 år som upplever nedsatt handfunktion Institutionen för hälsa, vård och samhälle Arbetsterapi och aktivitetsvetenskap Handrelaterade aktivitetsbegränsningar och greppstyrka hos kvinnor över 75 år som upplever nedsatt handfunktion Författare:

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Patientinformation tumbasartros

Patientinformation tumbasartros PATIENTINFORMATION 1 (10) Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-09 Versionsnummer 1.0 Diarienummer Vad är tumbasartros? I våra leder finns ett självsmörjande system, där ledytorna är täckta med slätt brosk. Brosket

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Hälta/or osteokondros

Hälta/or osteokondros Hälta/or osteokondros Hälta orsakad av ledsjukdom på häst är den absolut vanligaste anledningen till nedsatt prestation och förlorad användbarhet hos våra sporthästar. Ledsjukdom kallas på veterinärspråk

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens

Läs mer

DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 10 mars 2016

DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 10 mars 2016 DE QUERVAINS TENDINIT. seninflammation vid handleden (diagnoskod M65.4, operationskod NDM49) - 1 mars 216 Detta är en inflammation kring senorna vid tumsidan av handleden och symptomen är ofta smärta och

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte Handkirurgisk rehabilitering Jenny Rosengren Leg sjukgymnast Enheten för handkir rehab Handkir kliniken Södersjukhuset Introduktion 8 handkirurgiska kliníker i Sverige Sjukgymnaster som arbetar med händer

Läs mer

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1 Grundövningar för bågskyttar Steg En beskrivning av enkla grundövningar som hjälper skyttarna att förbättra sin skjutteknik. Av: Modell: Erik Larsson, erik@ortogonal.com Hanna Janeke Jenny Wredberg Rev:

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp

Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp Christina Olsson Sida 1/7 Aktivitet och andra arbetsterapeutiska begrepp VFU Examinationsuppgift 2 Inledning Under VFU har jag varit dels med två distriktsarbetsterapeuter i kommunal verksamhet dagrehabilitering,

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G1F Allmänna uppgifter

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

PUCCI 2.0. mediroyal.se. facebook.com/mediroyalnordic mediroyal.se

PUCCI 2.0. mediroyal.se. facebook.com/mediroyalnordic mediroyal.se 1 PUCCI 2.0 mediroyal.se facebook.com/mediroyalnordic mediroyal.se 2 Helt nya Pucci 2.0 UNDER MER ÄN TIO ÅR HAR DEROYAL PUCCI - ORTOSERNA FUNNITS PÅ MARKNADEN. Antalet patienter i Europa och USA som fått

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Hälsoråd för Internetstuderande

Hälsoråd för Internetstuderande 10-poängskurs i Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp Hälsoråd för Internetstuderande Du står nu i begrepp att påbörja en Internetkurs. Erfarenheter från tidigare kurser visar

Läs mer

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position

Läs mer

Riktlinje för arbetsterapi vid

Riktlinje för arbetsterapi vid Riktlinje för arbetsterapi vid 1 Faktabakgrund Tendovaginitis stenosans triggerfinger är en av de vanligaste handåkommorna. Symtom och patofysiologi Symtomen kännetecknas av ett hoppande eller knäppande

Läs mer

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina

Läs mer

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter 42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits

Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational Therapy, Theory and Application, Intermediate Course, 30 Credits 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2012 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Teori och metodik, 30 högskolepoäng Occupational

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES

MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT 2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former

Läs mer

Några deltagares tankar om Enter

Några deltagares tankar om Enter Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Medicinkliniken, Oskarshamn Senast uppdaterad: 2011-04-21 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-medicinkliniken-orsk

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer