Rösträttskvinnor vid kongressen i Köpenhamn 7-11 aug

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rösträttskvinnor vid kongressen i Köpenhamn 7-11 aug. 1906."

Transkript

1 Rösträttskvinnor vid kongressen i Köpenhamn 7-11 aug Det vore underligt, on1 ej mötet i Köpenliamn jämte den betyddse det får för de olika nationalföreningarnes delegerade och öfrigs rösträttsintresserade deltagare och genom dem för den kvinligs röstriittsrörelsen i respektive Iiinder, ocliså har verkat rntt kraftigt srsoin propaganda bland hittills utanförstiiende i den stad, dar det hölls. Redan förberedelserna till kongressen hade ju, efter hvad vi fingo h.örs af de danska damer, som stått i. spetsen för de praktiska anordningarna: inötesbyr&n, inkvarteringen af en del utliidska delegerade, nöjeskon~it&n etc., kallat fram i-iihnga villiga och hjiilpande hiinder, som förut icke varit med i rörelsen. Och sk pressen. Den hastighet, med hvilkeii den elog om fïh den sinått ironiska ton, hvmnled kongressen på förhand omtalades, till den ton af öfverraskaclt erkinnande, ;ja, beundran, son1 gjorde sig giillande i referat.en, var betecknande. Internationell sninling kring ett bestiinidt mål., daraf blir en enhet i mangfdd, som siitter bade kansler och fantasi i rörelse, och det skadar icke, 1G.r den intellektuella nkiagen darjiimte %r SR solid, som hrr var fallet. Utom hvad man.direkt fick veta genom föredragen, kunde man mbagen gång af de delegerades personer göra sina intressanta slutsatser angående» kviunofrå.g,zns» liige i de olika Iiinderila. Nog kuude t. ex. Tgsklnad ph denna r6strattskongress haft bland sina representanter s;"zdana unga fruar som den glada mrs Donohoe frhn Australien eller den drottninglika mrs Denison fran Canada, men nog voro de shsom rösträttskvinnor bet,yclligt mera typiska för de liinder, de representerade, an om de varit tyskor.. 1' Tyskland äro»societeten» och kvinnorörelsen i det hela pli fiendefot, och lika vanligt iir förhdlandet inellan den senare

2 och den borgerliga patenterade tyska husmoderligheten. De, soin icke kunna tri vas i kälkborgerlighetens kvtlfva stugluft, f& nog merendels afsta från att bilda eget hem. Det förefaller icke som en tillfiillighet, att inan just hos ett par af tyskorna kunde finna niigra drag af hvad den konservativa inassan kallar»emancipationstyp». Tyskan fru Ruben var en af dem, som vid minnesfesten öfver Susan B. Anthony fliitade ett blad i minlieskransen, och hennes ord skuro som en hard trumpetstöt genom de öfrign talarinnornas hjärtligs och blida toner vid denna. mycket stilmniogsfulln fest. Lika radikal och aggressiv ar nog i grunden juris dr Anita Augspurg, dock icke otreflig att se och höra med sitt kortklippta har och sin sonora altstämma. I hvarje fall en förrniga. Icke blott klar och öfverskiidlig utan i hög grad underhallande mr hennes redogörelse ör den tyska»verband f ur Frauens t immrecht», hrars organisations- och verksamhetssatt betingas af de egendomliga politiska förhållandena i Tyskland. SA har t. ex. sperb:ind fur Frauen- stim.mrecht* i den lilla staden Offenhach mn Main, belagen i det liberala Hessen, en stor lokalförening, hvars flesta medlemmar äro bosatta i Frankfurt am Main i det striinga och kvinnosaksfientliga Preussen. En annan tysk akademiker, dr Schirmncher, intelligent, smidig, behaglig, var den förträffligaste tolk mellan de tre kongress-spraken, tyska, franska, engelska - det sista förharskande - med en snabbhet i uppfattningen och en spriikrirtiiositet, som gjorde hennes tolkning till en intellektuell njutning för spr&kintresserade. - Jag vill i parentes anmärka, att f"o'redmgm icke tolkades, endast diskussionsinlägg och resolutionsförslag ph *arbetsmötena». Nen p% aftonmötena gafs en kort resumé! af föredragen pa danska af fröken Eline Hansen. - Dr Schirmachers personlighet var det icke lätt att få tag p&. Det drag af lidelsefullhet, som fanas hos hennes landsmaninnor, fröken Luders, hvilken höll det basta talet vid afskedsfesten på Skydebanen, och fröken Heymann, saknades alldeles hos dr Schirmacher. Icke heller hade hon den lugna öppenhet, som utmärkte de flesta af de engelsktalande representanterna. Lidelse fanns däremot hos den unga ryskall. med sammetsmörka ögon och slavisk typ, som under den första dagen i ett tal på tre minuter f ramhöll» Demokratisierung der Rewegung» s%som det viktiga och enda nödviindiga för rösträttens framgång. s

3 De öfriga ryskorna vor0 31dre, harjade af sorg öfver sitt folks -. och sina egna - lidanden. Det 1Ag något diimpadt tragiskt öfvér dem, som frainkallade den starkaste niedkiinsla. Hur man an ryser öfver tidningarnes beskrifningar, fc~r man dock ett mera gripande verklighetsintryck, nar man ser för sig. de personer, som sjalfva lefvrrt midt inne i el5ncndet. Aldrig glömmer jig samtalet med den ena ryskan, som beskref, hur hennes man, en framstbende jurist, utan sak satts i fangelse, 'ocli sina anstriingningar att få honom fri. Efter långa, resor fram och Ater i inidvintern niellan hufvudstaden. och den stad, diir hennes man satt fiingslaå, obh upprepade vädjanden till grefve Witte, hade hon iincltligen lyckats,. hvarefter de bosatt sig ' utonilands. Aldrig glömmer jag det tonfall och den blick, hvarnied en annan af ryskorna sade, då hon gaf mig sitt kort: *Min adress kan jag inte saga, er, jag vet inte, hvar den kommer att bli, min man ar anklagad...» Genom sina politiska förhillanden en kontrast till ryskorna voro finskorna, som representerade den nationella frihetens och tillika den kvinliga röstriit,tsrörelseiis lyckliga seger. För dem liksom för ryskorna var den förra det öfver allt viktiga och den senare blott en del af den. Det dhnande bifall, som halsade dem, var okkss lika mycket riktad.t till dem i egenskap af finskor som i egenskap d dem, hvilka, vunnit m&let: kvinnans fulla medborgarskap. I e- hbrd skola ha Finlands kvinnor förtjänat det. Också hvilade dar %iinu nqot af de tunga %rens allvar öfver de finska delegerade vid kongressen. Den redogörelse, som den statliga fröken Furuhjelm gaf under det stolt klingande namnet: svhr segers, var helt igen6m enkel och flardlös. Under de sju svars Aren efter februarimanifestet hade kvinnorna'blifvit mannens, arbetskamrater.i den tysta, il-iiirdiga fast na9tan förtviflade, oblodiga försvarskampen mot Ryssland, och blifvit det si, att nar befrielsens timma slog, behöfdes inga debatter om kvinnans röstritt. t Med ratta fingo de bada unga talarinnorna från Ungarn, fröken Gliicklich och fröken Rosika Schwimmer, af Köperhamns tidningsref erenter betyg på att vara snydelige s. Det fanns bland de ungerska delegerade två. fröknar Schwimmer, systrar och sa lika hvarandra, att jag vid middagen i Marienlyst, då båda vor0 hvitkladda, rakade tacka den ena för den andras föredrag. Fröken Rosika Schwimmer, rask, -Mig, munter, ungclornligt käck,

4 ' gjorde sin redogörelse för Ungarns kvinliga röstrattsrörelse och de olika partiernas stallning till den till en af de mest fängslande bland de mhnga oliks rapporterna. %Den yngste og mest indtagende d alle Damerne~ kallade en manlig tidningsreferent Italiens enda, representant vid kongress sen, Teresa Labriola. 1 Italien har landsföreningeii för kvinnans röstriitt sh nyligen bildats, att den först nu rid kongressen anniäldes till inträde g International Woman Suffrage Alliancc. Teresa Labriola, docent i rättsfilosofi rid universitetet i Rom, ar förtjusande att se p&. Fin och smidig, från hufriid till fot präglad af denna sydländska grace, bredrid hvilkcn viira nordiska skönheter vanligen te sig som stela dockor. Hennes latta, snabba liufvudrörelser komma en att tanka pk en liten igel. Hennes hy och rika h%r paminna om sagornas stbende beskrifning:»hv;t som snö, röd som blod, svart som ebenholtzs. Mycket öfver sagoprinsessornaa ålder ser hon inte heller ut att vara. Men om todetten siger en, att hon ej ar en sagoprinsessu utan en ung dam i 20:de seklet, s& säger den orskande blicken i de stora, blixtrande svarta ögonen, att hon icke blott iir et1 förtjusande ung dam. Hvarför skulle icke en unirersitetsliirare i juridik på samrna gång vara en vacker ung kvinna? Vetenskaperna bruka JU symboliskt framstallas i kvinnogestalt - si mycket bättre, om man kan taga vetenskapens egna idkerskor till förebilder! Men hur viilväxt hon an ar, skulle Teresa Labriola ej lämpa sig som modell för inonumental plastik. Hon ar för litet massiv, fiir latt och svafvande. En genie liknade hon i sin luftiga hrita dräkt, ej en marmorgudinna. Icke blott genom kontrast utan genom beröringsassociation kommer jag nu närmast att tanka pä den engelska mrs Xontefiore, som vid ett af aftonsammantradena talade näst efter Teresa Lahriola; hon var ej ibland den under International Alliance sorterande engelska nationalföreningens delegerade utan tillhörde de s. k. f raternal delegatess, hvilka ej ha rösträtt nien vii1 yttranileriitt vid a görandet af Alliansens angelägenheter. Hennes föredrag var en redogörelse för den engelska arbeterskeföreningen \Vomenas Social and Political Union's åtgöranden, men slutade med ctt skickligt valdt citat af Ibsen. Mrs Montefiore ar socialist, mycket rik, gift med en brorson till den store filantropen Sir Xoses Montefiore och har adopteradt det egendomliga och tvifrelaktiga agitationsrnedlet för kvinlig rösträtt att vägra betala skatt. Hon

5 later polisen göra utmatning i hennes bostad. Till sitt yttre &r hon ej tilltalande, storväxt, grofhuggen, med tunga rörelser. Men en odisputabelt stor talareförmåga räddade henne från att verka löjligt och en godmodig humor från att verka osympatiskt. ens på dem, som afgjordt ogillade hennes metod. Ingen skrattade åt henne, alla skrattade, då hon ville det. I hvilken syrnpatisk dager förstcd hon icke att framställa de framför Asquiths hus demonstrerande arbeterskorna. Några blefvo fängslade, och ingen af dem ville tillhta mrs Montefiore och andra sina rika vanner att betala bötessumman för dem utan föredrogo att g& i fängelse och lida för den goda saken. Man kan lätt föreställa sig, d& man hör henne, att mrs Montefiore skall göra stormande lycka som folktalare bland tusentals arbetare och arbeterskor vid de stora mötena i Londons parker. - Afven frånsedt hennes elektriserande fran~stallningskonst förstod man bättre de mycket omtalade arbeterskedemonstrationerna, d5 man fick veta, att de engelska fackföreningarna underhålla arbetarerepresentanterna i underhiiset -- parlamentsledamöterna få niiinlige'ii ihtet arvode - och att i åtskilliga af dessa föreningar 60 proc. af bidragen erläggas af kvinnor. Engelskorna talade d a väl och med synbar katedervana. Enkel och flärdlos var den priiktiga, sakkunniga, slagfärdiga mrs Fawcett, medlem af styrelsen i International Womaii Suffrage Alliance. Upptriidde hon i en diskussion, talade hon i korta, bestimda satser, alltid i knappaste form; alltid om fakta. Hennes personlighet stod förtraffligt i öfverensstammelse med hennes egenskap af natioilslekonom och af mor till den första kvinliga matematiker, som blifvit»senior wrangler~ vid ett engelskt universitet. Lika solid som mrs Jhwcett verkade den långa, stillsanlma, ytterst diskreta journalisten miss ~orhs, som ej höll föredrag men iitmarkte. sig rid diskcssionerna, särskildt rörande planen att utge ett internationellt rösträttsblad. Niista möte kommer International Woman Suffrage Alliance att anordna i Holln~zcl. Så bestamdes det p% uppmaning af de holliinciska delegerade. Hur gärna skola icke de, som varit med nu, resa till dr Jacobs' och fröken Kramers hemland! Dr Jacobs, Hollands första kvinliga läkare, klar, lugn, humoristisk, viblig, har. ett af dessa utseenden, som ögonblickligen tillvinna sig ett obetingadt förtroende, som framkalla en kiinsla af trygghet och Iiemvarme, hvar och när man än ser dem. Hon är en af dem,

6 för hvilka tanken på samhällets reformering genom kvinnans politiska och sociala befrielse är den röda traden i deras lif. Men hon har icke behöft bli martyr för den tanken, sisom Susan B. Anthony var det under den tidigare delen af sitt lif. Gift med en man, som fullt delade hennes intressen, har dr Jacobs varit en af de bekdmpare af fördomar, som genom sina lyckliga, personliga förhallanden undgå all bitterhet, och å andra sidan en af de ZycMiga, hvilkas reformtankar ej lämna dem rum för sjiililfvisk maklighet. - Mycket sympatisk var Sven fröken Kranlers, en annan af de holländska delegerade, tillika sekreterare i Inter national Woman Suffrage Alliance's styrelse. Hennes protokoll, omfattande 8-9 timmars dagliga förhandlingar, och för hvilkas utarbetande hon m%ste slappa till det mesta a sin. nattro, voro mästerliga. Och hon sjalf,. strålande af sundhet och valmiiga, var den hemtrefligaste Byn man kan tanka sig. Så mycket mer, i mitt tycke, som hon var liksom utklippt ur ett holländskt porträttstycke från 17:cle århundradet. ogonens laggning, pannana hvalfning, näsa, kinder, allt var s% likt, att man bara saknade en tallriksliknande pipkrage kring halsen för att illusionen skulle varit fullstandig. r: e * Amerikanskorna ar det svart att yttra sig om - jag tanker närmast på, ordf. mrs Chapman Catt och Kev. Anna Shaw - utan att förfalla till ett flitigt bruk af superlativer. Hrilken ordförande ar icke mrs Chapman Catt! Opartisk, som vore hon sjalfva den rättvisans gudinna, som med vagskål i hand ar afbildad p& alliansmarket, orubbligt lugn, energisk, ~pänstig, alltid färdig med ratta ordet i ratta ögonblicket, vare ~ig det galler en ~aklig upplysning eller ett väl funnet och väl formadt tillfiillighetstal. Det helhetsintryck, kongressen efterlämnat, är knutet till ordförandens behärskande personlighet. Den» europeiekt» sinnade, som varit benägen att med det mrnerikanska:. förknippa förestallningen om ytlig godtköpsbildning, fabriksmässig uppkom- lingskultur, borde blifvit botad för otillbörligt generaliserande af det slaget. Men om klar mlblmedvetenhet och stor arbetsförrnaga iiro amerikanska egenskaper, SA ar mrs Chapman Catt för visso en äkta amerikanska. Lugn, samlad energi talar i hvarje drag a3 hennes ansikte. En fulländad lady, med värdigt behag i hvarje örelse - mycket få kunna så. estetiskt behandla solfjädern som

7 mrs Chapman Catt ordförandeklubban - Br hon s% statlig, att den utsökta elegansen i hennes dräkt endast blir en ram för hennes utseende, och så öfverlägsen' - vältalig, klok, kraftfull - att både det ena och det andra endtist blir en ram för hennes personlighet. Mrs Chapman Catt %r en drottning utan guldkrona och hermelinsmantel, ep drottning genom sina ledareegenskaper, ehuru akta demokratiskt sinnad. Reverend Anna Shaw iir en liten rundlagd dam omkring 60-talet, med hvitt hår, svarta ögonbryn och stora mörka ögon. iren elsk+g, klog og fin Bedstemoderr si beskref en tidning hennes utseende, väl med tanke på det hvita haret, ty en ))Bedstem.oderi, som'liknat henne, har bzstamdt hvnrken tidningsreferenten eller vi andra sett och hort. Hon går f. ö. icke in under någon kategori, som annu finnes, hon tvingar till det besvärliga arbete, som kallas ny begreppsbildning. Köpenhamstidningarna kastade sig, kan man gärna saga, i stoftet för hennes &ltalighet. Och hvsd kunde de annat göra? Vii1 bepansrad skall den åhörare vara, som ej ger sig på nåd och onad At en s%dan talare. Men än mer - en hård formalist, en torr. iiitellektual.ist skall den vara, hos hvilken icke snart beundran för viiltnligheten såsom sadan triider i bakgrunden för beundran för vältalaren. Rev. Anna Shaw, en af Amerikas första kvinliga präster, har en underbar stlmrna, ett underbart leende, underbara ögon. En stamma miiktig af hvarje uttryck, rik och fyllig i alla tonlägen. Ett leende, outtömligare %n Mona Lisas men icke sjalfförsj unket, ina,tvandt, utan alltfamnande, lysande, värmande. DA hon 5r högtidligt nllvarlig, blir ansiktet stilla, och allt lif samlar sig i ögonens inte n siva uttryck. Hon ser d& ut som den som skådar in i en annan värld....b Hvad som ännu fattas. Enlivar, som kastar en jiimföranda blick ph förhfillandena vid tiden för Fredrika Bremere uppträdande. och dem som. nu göra sig gällande, skall villigt erkiinna, att de framsynta ideer hon utsadde icke endast ha fattat rot, utan begynna mogna till

8 skörd. Men dem, som nu i glädje ekola skörda frukten af henhes törnuppfyllda arbete åligga därför ;ifven ett stort ansvar. hi11 fordras det mod och uthållighet i >arbetet p& kvinnans höjande i alla afseenden», och i icke mindre grad insikt och måttfullhet. Fredrika-Bremer-Förbundet, hvars program innefattas i ofvan citerade ord, har i det afseendet intet att förebrh sig, och ingenstädes har val detta arhete fortskridit så jämnt, SA vackert som i vart land. För hvarje vän af dessa strafvmden %r detta i dubbel måtto glädjande. Med griimelse mhrste han nämligen ge akt pa hvarje. olyckligt missgrepp, hvarje oförnuftigt skjutande öfver målet, hvilket icke kan annat än skada den i sig sjiiif si rhttvisa saken. Ofta mera kritisk an ovännen gentemot detaljerna, ser han dessutom med förstamning hvarje Drenma i lutan*. Och han kan ju icke dölja för sig, att det annu Br mycket som fattas. Ty i samma mhn som arbetsfiiltet vidgas, framstaller sig oaflstligt ny, obruten mark. Ett sådant har i landet kanske alltför litet beaktadt område &r i regeln skarpt i ögonen fallande vid de möten i landsorten, där kvinliga talare uppträda eller viintas skola uppträda. Hur ofta svika de icke i det afgörande ögonblicket! Ofta då diskussion skulle inledas, maste den förklaras afslutad, innan den egentligen kan sagas ha iigt rum. Jag tror att denna erfarenhet frhn de nybildade F.-B.-F.-kretsföreningarna litet hvarstades har i landet ger vid handen, att dessa föreningar ännu äro att betrakta sasom nyfödda. De måste liira sig att tdn först, innan de kunna handla! Det itr hvarken brist på intelligens eller' tankar, som klafbinder SH mhga erfarna, mogna kvinnors eljest rörliga tungor. Sanningen ar nog den, att den svenska kvinnan, ännu alltför ovan att höra ein stamma ensam tala i en offentlig lokal, blir som paralyserad af skräck vid blotta tanken darpil. Och SA koinmer det sig mången giing, att eljest tungt vägande ord aldrig bli sagda. Men kvinnan behöfver icke längre demonstrativt visa de fii vid dylika möten närvarande representanterna af det manliga slsktet, att hon mycket val förmir hilla tand för tunga, och att det icke är så farligt med den kvinliga talträngdheten i det offentliga lifvet. P& det området har hon tegat i sekler. Det måste bli ett slut p5 hennes tystnad nu.. Vill hon alltjämt kampa sig fram till en makt som betyder

9 ett plus af godt för samhbllet, soni för landet i de5s helhet, skall hennes stainnia kunna,göra sig hörd i komniunens tjänst eller en ghg i politikens - i den tid, då enligt Bertha von Suttiiers framtidsdröm, moralen kans'ke gen on^ henne skall komma att genomsyra politiken! - då niiste hon lbra sig takts konst. \ Ty kvinliga talare at' Guds nåde iiro annu alltför tunnsådda i vårt land. b Hur ofta har iilail icke nu tillfalle att iakttaga, att.dar ))utförsgåevorna» fattas har ett aldrig så val. genomtänkt' föredrag föga verkan. Ett entonigt uppliist eller illa framfördt tal kan aldrig bringa Bhörareii i innerlig ltontakt med talaren, kan aldrig från den senare öfverföra den gnista, som skulle göra den förres hjiirta brinnande i honom. Och det ar detta som fordras, hvarken mer eller mindre, nar helst en sak förfäktas eller ett allvarligt amne iir å bane frtrin höjden af en talarstol. Eljest blir det,: endast ord, ord, ord, som blott»g5 i luftem - -&som en kvinna 'af folket en gång träffande kritiserade en ordrik predikant. I Frankrike har man v~ltalighetskurser för priister,. i Amerika f& gossarna siirskild utbitdiiing i npublic speaking~. Och kvinnan, hvillren i alla offentliga augelageiiheter hittills haft sig anvisad den. stiiinmas roll, hur kan hon tro, att bon får stalets gafva» i samma stund hon betrgcler estraden? Nej, Ii5r ~nl'cste göras nqot för att utbilda livinliga vältalare i Sverige. En lrviiina i tnlarestolen Br aniiu liar i landet en så pass ovanlig företeelse, att det hvilar ett gränslöst ansvar på de å detta område banbrytande. Jag tror, att de aldre, mera mognade kvinnorna, de som sitta inne inecl tankar och erfarenheter, kanna detta. Darför tiga de. De yngre iterigen, som i allmanhet nu för tiden kiinnetecknas af en icke alltid berömlig oracldhet, ha icke förstånd nog att inse, nkr de böra tala. eller tiga, eller hur de börs framlagga sina hugskott. Hvarför skulle de icke kuniia uppfostras till dugliga talarinnor genom af Fredrika-Hremer-Förbiiiidets ltretsföreningt-zr öfverallt i landet bildade 'diskiissioiiskli~b1~ar, dar viiltaliglietskurser gåhos? P dessa klubbar skulle niedlemmarna i tur och ordning under insiktsfull ledning hålla uppliisningar att börja med och darniist föredrag öfver sjillf valda eller uppgifna ämnen. Ahörarna skulle darefter, för att viinjas vid snabbtänkthet, kortfattsdt diskutera en eller annan punkt af det hörda. Lika stor vikt borde därvid laggas vid talets formfulliiiidiiing och klart öfverskådliga innehåll, I

10 330 som vid talarinnans yttre uppträdande. S% länge en kvinlig talare ännu faller i ögonen, bör hon ju vinnlägga sig om att undvika allt som kan i minsta man verka stötande eller störande, vare sig i. dräkt, hhklädsel eller gester. Kvinlig behagsjuka i talarstolen ar lika motbjudande som ett karlavulet uppträdande. Ett flärdfritt, värdigt viisen jämte mattfulla gester äro oeftergifliga villkor för en talarinna, s% ar ett lämpligt organ samt förmhgan att fullt behärska detta att betrakta som a och o för en kvinlig Demosthenes. Den kvinna som icke äger dennes energi att utbilda sina röstresurser, bör, i hiindelse hon af naturen blifvit beghfvad med en tunn, skarp eller osympatisk röst, endast i sista hand agna sig At kallet. - Genom sångöfniugar kunna ju likväl bqde lungor och stamband triinas och genom öfningar i klar och tydlig diktion sprbkliga ovanor bortarbetas. Med ett ord öfnjng, öfning, tills talets konst, I svenska kvinnor, faller som en naturlig gilf~a i ert sköte! Och när ni hunnit dit, niir ni genom en konst som blifvit natur lyckas halla ert auditorium andlöst frlnget, dai, ser jag er shsom hänförda barare af de högsta idéerna i besittning af en makt, som kan leda till hela mänsklighetens val. s-c2 n-12. Nya vägar.' Några tankar om ~Doldai kraftera af dagar om vetenskapens och särskildt naturkunskapens oerhiirda framsteg under de sistförflutna hundra Aren! De iiro snart sagcit hvar mans egendonl, alla de upptäckter och uppfinningar som gjorts under denna tid, Hur mycket talas det icke i ara Eskil Eckhart. e) Haft. IS innehöll &n artikel af iiiiirket F. E. on1 den (i& iips startade skriftserien ~T'agen~, livsrs lidla och mot sanningen striifvande ni61 varmt erkandes, yr saniiita girig afstatid gjor(1es frin vissa af arbetets tendenser. Db emellertid iiinnesvalet i 2T'iigenn ar af en s5 skiftande beskaffenhet' att det laninar riiin At (le mest olikartade uppfattningar, tveka vi ej att delge vira 18sare oevanst&ende ntniikar~ o111 seriens senaste baften, meddelade rlf en nieningsfrande, ehiiru de genom sin SA godt som odeladt erkännande natur tyckax afvika fran det föreglende uttalandet. Red..

11 . och de nya sanningar, som funnits ljuda nara nog fran barns och spenabarns munnar. Och den viirldsbild som ar flertalets har grundligt onldanats, ty gränslinjen mellan det möjliga och det onlöjliga, som förr drogs tringt kring tillvaron, har vidgats i en grad, on? hvilken ghngna släktled ej kunnat drömma. Likaledes (Zr det val kandt, hur det mesta af allt det nya, som tanke och forskning bragte i dagen, i början möttes af likgiltighet, tvifve1 och han. Men trots detta hafva i allmänhet vår tids n~iinniskor annu ej likt sig att vara framsyntare an sina fader, de hafve ej dragit den, slutsatsen, att vetenskapens framsteg best5 just, i att finna nya och opröfvade sanningar, att göra det förut omöjliga möjligt. Annu kan det dock handa, att den obanade vildstig, som tranlpas af nhgon ensam, djarf forskare, kan blifva en vetandets allfarvig, pa hvilken tusenden vandra, ehuru den som vill bryta nya vägar alltjanit följes af tvifvelsjuka blickar O och hbleenden, ja till och nled smädelser. Dylika tankar vackas vid Ilsandet af ett märkligt arbete som kom ut förliden vinter, niimligen Dolda krafter, författadt af pseudonymen Eskil Eckhart. Bokens innehall &r shdant, att det säkert kommer att väcka motsiigelse pa grund af de myckne nya eller. föga kända ilsikter och fakta,, Bom dari framföras. Men den som laser utan förutfattade meningar kan - afven om han ej i allt instiiinmer med förf. - f& en ny syn på förut okända eller oför-. stadda ting. För några kanske det skall kihc2s som om i en ogenomtriinglig bergvägg en port öppnar sig och en vag spriinges och att för ögat breder sig en utsikt af svind1and.e vidd.»dolda kraf.ter» tillhör den af föreatterinnorna Anna Maria Roos och Lucie Lagerbiel'ke utgifna skriftserien B Vägen och är det onekligen mest framsthende af de arbeten, som offentliggjorts i denna. Den utgör hufvudsakligen en sammanfattande framstallning af de osinnliga krafter, Bom verka inom manniskan och är, så vidt jag vet, Atminstone genom sin fullständighet det första arbetet i sitt slag inom den inhemska litteraturen. En ovanligt klar och saker planla.ggning, en fängslande stil, ett innehiil1 mer omväxlande än titeln ger föreställning om, böra göra den till en intressant läsning för vare sig nieningsfränder eller motstandare.»dolda krafter» omfattar tre häften med de repektives

12 titlarna :»Lifsmagnetismen s, si'sykisk kraft r, %Andligt uppvaknandes och»c;uclomlig magis. Arbetets första del föregas af en inledning, författad af friherrinnan Lagerbielke. I denna reclogörea fiir utgif~minnornas hsikter och deras syfte med utgifvandet af :.Vägen,. Därefter tager Eskil Eckhart, som ej ar identisk med nyss-. namnda programtals förf., till orcla. Eskil Eckhart, som haft en m%ng&rig praktik som hypnotisör, redogiir för en clcl intressanta fall af sjukdomars botande genom hypnotisk behandling. Pi. grundvalen a dessa fakta Iiimna~ en ingaelide och vetenskapligt hållen franlstkllning af hypnotism och magnetism soni lakemetoder, hrilka förf. aneer borde användas i mycket större utetriiclrning an hittills skett. Har ma i förbigiieticle upplysas, att magnetism skiljcr sig fran hypnotism, diirigenoin att förutom uppmark samhetens koncentrerande hos patienten samt psykiska suggestioner afven 9. k. magnetiska strykningar användas som botemedel. Förf., som praktiserat den magnetisks metoden, föredrager denna. Hans iakttagelser om dess verkningar och förutsättningarna för dess franlghng skilja sig i mycket friin giingse asikter. En utförlig redogörelse för allt detta kan af mdiiga skal ej ifragakomma och skulle snarare tillhöra en medicinsk tidskrift. Af örf:s om skarp iakttagelse och sjalfständigt tankearbete ~ittxiande rön ~ill jag därför blott framliblla ett. Eskil Ecklisrt upptager iiiimligen Jlesmew mycket fijrhanade teori, att en fr811 magnetisören utströmmande kraft, som öfrerföres till patienteii, är en viiseiitlig orsak till metodens lyckliga erk kan. IJiltaval soin Iniiiiniskokroppen utsiinder varme- och s. k. osynliga ljusstrålar, utgdr frh den en kraftströmning, äfven den bestaende af etervibrationer. Den är ett utflöde från miinniskans sjalfva lifskraft, som förf. beniimner slifsmagnetismen». Hos dem, som haha förmigan att hypnotisera, upptriider den med spnerli~ styrka. För denna &sikt lamnar förf. iihkilliga bevis, öfvertygande, eon mig synes. För öfrigt, att en kraftöfrerföring verkligen iiger rum, kan undertecknad, som under en sjukdom Atnjutit magnetisk behandling, af egen erfarenhet intyga. I %Psykisk kraft» fortsättes skildringen af sonmambulismens fenomen, och mhga intressanta fakta meddelas, hrraraf flertalet dodi äro.hiimtade ur utländska.; etenskapsnliins arbeten. Sirskildt markvärdiga äro de erfarenheter som gjorts af själens förmåga att genom viljekraft inverka ej blott pli den egna kroppen

13 iitm t. o. m. p& oorganisk materia, och hvilka på ett oförtydbart sätt ~lda~aläg~a hvad förf. kallar 2 den äfven rent fysiska realiteten af- viira tankar och känslor». Vidare behandla8 telepati och clairvoyance. Sällsammast och minst kändt är väl psykometriens ännu oförklarade, men vetenskapligt konstaterade fenomen. Här i framställningen af sjblslifvets hittills minst studerade yttringar liksom i bokens sista del möter man för öfrigt en lucka i det annars förtjänstfulla arbetet. Enligt förf. utgöres den immateriella delen af människans väsen af tvänne,delar», nämligen sjal och ande. Denna Asikt uttalas val af miinga filoso er och framträder äfven i bibeln, men för den ej akademiskt bildade allmänheten ar den föga känd; för de flesta äro de bägge orden synonynia. Diirför, enär rdolda krafterr skall vara ett populiirt arbete, hade det varit önskligt, att Eskil Eckhart ej. glömt att gifva en defiiiition af dessa begrepp. Saknaden däraf försvårar uppfattningen och Iran eleda till inissförstånd, äfven da liisaren intuitivt gissar meningen, hiinger hela uppfattningen PK att säga.i luften. SA långt kunna mhga Iiisare med instiimmande följa förf., men innehallet i andra delens sista kapitel,»den osynliga vadden~, och i tredje delen skola cle flesta kanske icke förmå sniälta. Eskil Eckhart konimer in pii omraden, cliir iniinniskors ineningar bero mindre logiska slutledningar och 'bevis än pi personliga iipp1.efvelser och den individuella utvecklingen. Och förf:s %sikter verka si mycket mer öfverraskande genom det föregående innehiotllets objektiva och vetenskapligit karaktiir. Han förfaktar med styrka sin tro ph tillvaron af andeviisen, af bhde högre och liigre art, och nlöjligheten för miinniskor att träda. i förbindelse mecl deni. Detta. Mer ju som spiritism, och beröringspunkter finnas onekligen, nien ocksa olikheter. Och förf. sjiilf polemiserar med. öfverraskande skarpa mot denna riktning. I tredje delen utvecklar Eskil Eckhart närmare sina iisikter i dessa frågor och meddelar de sannolikhetsbevis som kunna gifvas. Föf;s klara logik har ej häller har svikit honom, och hans skäl äro i sjiilfva verket oemotsiigliga, för dem soni tro pa en transcendent verklighet samt kunna. och vilja länka. Ett kate goriskt förnekande vore konsekvent 'blott hos en afgjord materialist. Eskil Eckharts ord bara vittne om ett skarpt förstånd, som först efter mycket tänkande och pröfvande godkänt dessa åsikter, och hvarje tal om fantasteri borde förstumnlas inför det djupa allvar som ljuder ur hans stän~ma... men emellan erkännandet

14 af möjligheten utaf anglars tillvaro och en bestämd öfvertygelse om dess faktiska verklighet ar dock ett stort steg, till och ined för den som vore böjd att dela förf:s åsikter. Men afven den som ej kanner sig öfvertygad bör en siidan bok kunna lära att ej tviflande rycka p% axlarna, utan stanna och lyfta p% hatten inför lifvets okända möjligheter. Sista kapitlet biir öfverskriften»gudomlig magi D. Den som iippmiirksaxnt last Eskil Eckharts bok och följt honom p& hans forskningsfärd genom hemlighetsfulla omriden ser honom här risa p% malet för sitt ihärdiga sökande, finner hans ord vara dutstenen i den tankebyggnad som uppförts inför ens ögon. Det sthr i slutet af kapitlet om andligt uppraknande en dikt, i hrars rytmer klingar en sällsam, ljus drömmelodi. B denna dikt finnas följande ord- >Vet det, du unga, som trar emot stjarnor...» Dessa ord : ' wsom trar emot stjarnor...b kunde stå som ett vslspri% på bokens första blad, ty mer iin nfigot annat äro de ett symboliskt uttryck för den 1ifsHskådning som bär upp hela arbetet. I de bada första delarna förnimmer mrin den blott som en underström af varme. Ibland falla frin förf:s lappar ord som likna glimtar från en aflägsen eld eller toner fr5.n en f3iirra.n klingande sång. Ilen i sista delen bryter elden fram med klara IiIgor, och dess varme ger sprlket högre lyftning och skönhet, dar komma ord som haha något af den svärdets genomträngande kraft och den ljusets bländande glans de tala om, ord som likna eldtungor, hvilkas msande smälter ihop till en lofshng om Angestfullt sökande hjärtans ro vid m%let, om det eviga Ljusets seger öfver sjiilens mörker. A. U. Litteratur. Tolstoj och Dostojevski af D. ~Xeresjkot'ski. Det ar ej ofta man ibland de manga nyheterna p& bokmarknaden, dessa storartade stilprof, som afhandla allt mellan himmel och jord utom det som närmast berör s& val vårt innersta som

15 $33 viirldsalltet, finner en bofr som denna, hvilken utom att medelbart inpplyaa och uttyda tviinne stora andar och temperament desslikes oniedelbnrt gifver oss författarens egen särartade och djupa personlighet. En framsthende engelsk konstkiinnare.har sagt, att,»en kritiker är den som för oss framstidler ett konstverk i en form afvikande fr%n dess egen)) -- %konst uppstiir ur personlighet,.d&rför är det endast för personlighet som konsten uppenbaras och från mötet mellan dessa tv% kommer den.rätta tolkande kritikens. Och i Iluru hög grad detta yttrande slrlr hufvudet p% spiken bevisas bäst genom att se hvilket nytt ljus en personlighet s%dan. som Meres,jlcovskis förstiir att kasta öfver tvenne existenser, s% kiinda och dock så gatfulla som Tolstojs och Dostojevskis. Visserligen fh vi till lifs en hel del yttre sakkännedom om dessa tvenne sins emellan sa olika konstnärsnaturer, om deras lif, Uskådning och egenart soni stilister och författare, men bakom tdlt detta skymtar RIeresjkovskis spanande blick, som med frulrtansvärdt allvar genomsöker samtiden för att finna den ande, som skall förena motsi%gelserna inom den europeiska kulturen. Det är hans orubbliga tro, att det är den slaviska intelligensen med dess religiösa grunddrag, som en ghg skall mottaga uppenbarelsen och för världen förlrunna det tredje rikets tillkonist, det rike, oni hvilket Kristus talar i Johannes 16:de kapitel. Men för att ineii honom kunna tro och. fatta detta, m%ste man i sin natur ha niigonting som reagerar för denna slaviska ande, denna underliga, ngitan skräu~mande blandning ae medeltida, sinnlig. mystik och hypernlodarn, öfverretad kanslighet, hvars böjelse för det abstrakta och spekulativa ännu s% länge ar österlandets förseglade språk för vart praktiska, uthtvända vasterland: för oss, som genom böcker hallre vilja komma i större kontakt med den yttre varldcn än att nödgas pejla v%ra innersta, ignorerade, om an anade djup. Det a.r dessa djup Meresjkovski vill nh hos oss genom att uppdaga den1 i förstorad skala hos tvenne hvaranclra motsatta jättetyper, djupen diir det andliga tangerar det kroppsliga och uppg%r däri i en mystisk enhet, dar det onda och det goda ej l5ngre synas de Atskildn iitaii de samstänimande tonerna i det tidigas llarrnoni, där naturens heliga omedvetenhet lipptages och förvandlas i det öfversinnligas heliga medvetenhet. Detta problem,' den slutliga föreningen n~ellan cle tvb principer soni under olika namn regerat världen allt intill v8ra dagar, kristendom och hellenisn~, arierism och semitisni eller ~oni Meresjkovski sja I beniinmer den~ med ett uttryck 18iiadt fr8n Dostojevski, manniskogudeo f och gudamanniskan, har hail redan utförligt behandlat i sin miiktiga trilogi»gudarlies döds. Nu framställer han det Bter men i en lättfattligare form, förkroppsligadt i dessa tvenne, Tolstoj och D~st~ojevski - den ene en arisk ande, soin till sist öfverghtt till semitismen, den andre en.kristen ande, som till sin fiillkomning lrriifde hellenisniens 1in.rinoiii. I vilm

16 dagar, d5 det mer än iiågonsin förr ar ett behof den inre enheten mellan dessa tvenne endast skenbart sig motsiigande principer, ar det af största intresse att lasa en utliiggriing af en så intelligent, skeptisk och pb samma gang djupt reiigiijs personlighet som Mereaj kovskis. Hans uppfattning om Tolstoj verkar i hög grad förvanandc, troligen ej minst för den sistnäinnde sjiilf, som har fir hora en hel del slutledningar hämtade ur hans lie och liiror, nästan anstötliga i sin uppriktighet, då det giiller cn annu lehnde författare. I början verka dessa afslöjanden rent utaf som ett utslag af illvilja och skadeglädje, men efter iiiigot narinare intreng,znde i författarens mening finner man, att & e,i kan vara fallet. Dt:t fiirriideri mot sin konst, som Tolstoj ph gamla dagar gjort sig skyldig till och som maste verka nedsattande biide för lionoiai sjiilf och för andra hans yrkesbröder, får sixmre geiiom ~Ieresjkovekis utläggning ett försonande drag, ty medan lian gisslar, pekar lian p% etorheten i en natur, som en gkng bragt ifriin in suudn kroppslighet, ej kunde kompromissa, ej iqtn det andlign genoinsyra det kroppsliga, utan maste öfrergb till fientlighet mot allt hvad han förut dyrkat. För honom rar det ett antingen-eller. Med skarp blick har han ock 1yck:its fikliga det egenartade i Tolstojs penselföring, denim hans underbara instinkt att utviilja just de yttre drag som göra situationen för sinnena yataglig, ja ibland iiiistan kvafvande realistisk. Som motsats mot denna med rent yttre medel verkande realism sätter han Dostojerskis skildringar af spröda förnimmelser, af sjalar son1 skapa sig situationer, hvilks ej ha betydelse annat än som hölje och relief iit den handlande intelligensen. Afven Dostojeveki älskar realismen inom konsten, pen realism som s. a. s. ghr till det fantastiska>, för att anvanda hans egna ord. ~Hvad de flesta kalla fantantiskt och exceptionellt ar för mig ofta det verkligas egentliga iis se ni:. Men ocks5 här komnier skillnaden in. Jledan Tolstoj älskar tingen och naturen som»en fortsättning af s.itt eget rasen::, emedan %bide hans styrka och svaghet ligga däri, att han aldrig förmått helt och klart särskilja det kulturella fran det primitiva, liisgöra manniskan från naturen», begagnar Dostojevski företeelserna elidast som en symbol, en förevändning för det eriga ~ltranclet, det som för alla tider uttryckts genom slutstroferna i Faust: :.Alles Pergangliche ist nur ein Gleichnissj. Samma kontrast möter oss ocksii och följdriktigt i de tvenne. författarnes uppfattning af dödens förhallnude till lifret. 3Ieres,jkovski uttrycker det shlundri:, r För Tolstoj existerar blott den eviga motsattningen lif och död; för 1)ostojev~ki blott deras evige enhets, och fortsätter längre fram med ett yttrande SA betecknande för sin upphohman att det bör citeras i sin helhet: >Den rcnaste, fullkomligaste kristendomen är lika förtroendefull mot lif vet, lika orädd för döden, har samma förrniga att göra det oförgangliga förgiingligt som den fullkomliga hellenismen. 31% vara att

17 liljorna ps, fältet i morgon vissna och kastas p% elden, i dag fröjda sig dock Guds rikes söner öfver att sicke ens konung Salomo i all sin hiirlighet var s% klädd soiii en af dem». Den helige Franciskus' leende, da han efter Alvernia-spens fasor sjunger sin hymn till solen, erinrar om Sofokles leende, d% han efter Oedipiistragedieas blodigs fasor sjunger sin hymn till vinets och glädjens gud Dionysos. NAgot ungdomligt ljust siival har som dar, den högsta vishetens stillhet)). Det %r omöjligt att i utdrag gifva den iniilsta försmak af de storslagna utsiktspunkterna i denna bok, dar tanken för att kunna följa förf. måste stiga till höjder, hvarifrhn lifvet och världen te sig i ett perspektiv helt olikt det vanliga. Därför bör hvar och en, som har intresse för det clnir-obscura inom sjalslifvet, soni kant drömkänslor och ta& drömtankar och som ej nöjer sig med den vanliga kosten -- att ignorera dem - skaffa sig denna bok, l%sa den i ensamhet och begrunda den viil. a!l Th. i'? Från kvinnovarlden. England.. Debatten i fi~dedwet for den kvi?tliga röstl-dttcn, sorgligt ryktbar genom det spektakel, som tillstiillts~af en del p% senare tid tillkoinria oroliga elenlent iiloin Englands kvinliga ïöstriittsrörelse, har fått en utförlig skildring i»the English Womaii's Review». En af Arets viktigaste hiindelser, sager tidskriften, var debatten i Underhuset den 25 april rörande den lrvinliga röstriitten, inledd af mr Keir Hardie. Efter att ha 'tecknat den lrvinliga röstriittsrörelsens historia sedan Ar 1532, framstiillde talaren yrkandet, att Huset matte besliita, att kön icke slrulle utgöra något hinder för utöfvande af rösträtt till parlamentet. Flera talare bitriidde yrlrandet och yttrade sig med varme för reformen; en af ledamöterna sade si-; vara för densamma, emedan allt slafveri af hvad slag det vara mande alltid varit hononi förhatligt, det vore i hög grad löjligt att det kön, som gifvit England flera af dess regenter, icke skulle vara kvalificeradt att rösta pa en par- lamentsledamot. En annan yrkade bifall på grund af att kvinnorna otvifvelaktigt skulle med intresse och intelligens iigna sig Ht politiken om de fingo rösträtt. Naturligtvis höllo opponenterna ej inne med sina n~eningar. Mr Creiner (i~obelpri~stagaren) förklarade, att han hade en alltför.

18 stor aktiiiiig för kvinnorna för ittt vilja dra dem in 1)iL dcii politiska arenan och begiira af dem, att de Atoge sig fijrplilitelser och uppgieter, som de inte förstode sig pi och, hrad viirrc var, inte.frilgade efter. Om landets kvinnor uppruaiiades att rösta i frägan, vore tal. öfvertygad om, att nxtjoriteten antngligen~inte skiillc rösta alls eller också rösts nej. Den ifrilgn~armide niotioiiens logiska följd skulle bli att kvinnorna erhöll0 ratt till siite i pttrlamentet; men genom sin fysiska iiatnr voro de icke lanlliade för utöfrande af politiska riirf. I samma ands talade en annan letiamot, mr Evans. Meii knappt hade han yttrat nhgra ord, förrän han ufhriits af oväsen frb D the Ladies Gallery 2, satt i scen af ii il gr:^ lwinnor. som redan gjort sig bemärkta, för sitt anstiitliga uppträdande vid valiniitcnti. Rop pa»votering!» hö,jdes och en flagga stacks ut gciioxn 1äkt:ireas galler. P& talmannens befrtllnirig utryiiicies iiii gilleriet och, orostiftarinnorna aflägsnades af polisen. JIr Evans fortsatte sitt tal till kl. 11, clå enligt den parlamentariska regeln tiden rar ute och 'debatten ajournerades. Huset säges ha varit mycket gynnsamt stamdt för motionen, och hade icke kvinnornas störande uppträde ägt ruin, skulle inihiinda debatten fatt en lyckligare utgiing. Scenen pi% Underhusets liiktare hade eniellertid till följd att de kvinliga fackföreniiigsledariia för bjödos tilltriide t il1 sessionerna. Att alla den krinliga röstrii&tens iliittfulla och allvarliga anhangare med indignation och djupt beklagande skulle bvtrakta dessa excesser faller af sig sjiilf. I den stora röstriittsföreningens namn, >)the National Union of Women's Suff rage,,, h:& dess ledare genom insändare till de dagliga tidningarna f örklarat, att fiireningen ej har n%got att göra ined eller sth i arisvar för till-. ställarinnorna af uppträdet; eii myckenhet andra protester att förtiga.,the English 1\'omanJs Review>! giir med anledning af denna ledsamma sak följande reflexioner :»Det Br sorgligt att behöfva konstatera att de medel, som användas af nigra nyförvirfvade rekryter inom röstrattssaken, i sina yttringar blif vit allt v~ldsammzre. Förgafves söka de, eoin gärna vilja vara öfverseende mot alla som bekanna sig till den ~jtora saken, urskulda deras handlingar ined okunnighet och hrist p& erfarenhet. De kunna ej undgri att se, hurusoiii fieiiderm triumfera, de tvehggsna dra? sig tillbaka och viinneriin förtörnas &t införande af dessa barbariska seder i röstrattekwnpanjen. 01u än de viilkanda rösträttsföreningarna alla med en mun frin~tiga, sig all samhörighet med dem, hdkas föreställning om en politisk valstrid bestnr i att föra orasen utanför motsthdarnas dörrar, att vifta med flaggor, att skrika pa gatorna, ja, t. o. m. att skrids till handgripligheter, SS maste de kanna, att i den stora allmanhetens ögon, alla som gå under det misshagliga namnet wröstrattskrinnor», skaras öf ver samma kam. Och de, som satt denna föraktets stiimpel pi dem som

19 'reclm smickrat sig mecl att ha öfvervunnit lijjets staclium, iiro ej tillgiinglip, för nagi::~ förnuftsskiil. Förblindade d, hvd man viil far an taga vara,, deras kiil~sla och öf ver tygclse, lirrartill bör Iiiggas en viss sva.ghet för att v5icka uppseende, lyssna cle ej till ilagra förestiillniiigar och iipprepa icleligeii son1 pappgojor sanima skri. Icke för att en papegojas skri i och för sig alltid iii: oförnuftigt - clet behöfver slet ej vara - ntm det iir sa, då clet upprepas utan förnuft och utan afseenc1.e fast pii tid och rum. 1;iBviil ha vi ej skii1 att förlora moclet. 'Det ar en usel.klan, soni ej har rid at) offra en karl At galgen», siiger ett skotskt ordspriik. Och den kvinliga röstriittsrörelsen ar ledd mecl alltför mycken klolrhct, clen livilnr p& en alltför fast, af logik och 'coi~imon sens' byggcl grundval för att lrunna lida allvarligt n brick genom dgra enfaldiga kvinnors oförnuftiga beteende». e Onz den politi.skn riistrdttens frnnzsteq i Stor-Britaliien 1" aninar den alltid mycket viil iinderrattacle österrikiska tidskriften»neuea Frauenlebenx en intressant redogöi-else, a Emily Hill. Sftsoin ett af kviiinorö.rträ,ttens mest betydande steg i franiktskridande riktning, som på inhiga %r tagits i England, namnes den af preni.ierministern i maj månad mottagna kvinnodepiitatioilen. D% ministern, Atföljd af sin sekreterare, iiltriidcle i den stora hallen till uthe Foreign Office», viintade honom dar en samling :tf 350 kvinnor af alla sarnh5llsklasser: arbeterskor och doktorer, affiirskvinnor och danier ur aristokratien. 40 parlanientsledsinöter voro n&rvarande, bland dem Sir Wilfrid Lawson, en af deil kvinliga rösträttens och ny kterhetsrörelseiw if rigaste förfäktare, och mr Keir Hardie, arbetarepartiets ledare i Underhuset. Sir Ch. Alaclaren, orclf. i Underhusets lioinité för kvinnoriias röstriitt, hade Htagit sig att introducera cleputationen hos ministern och visade sig diirigenorn som den kvinligz röstriittsrörelsens trogne viin och som värdig son till mrs Pricilla Bright Maclaren, den nu redan SO-hriga pioniiiren för denas rörelse. Deputationens första talarinna var miss Emily Davies, en hvithtirig nara CO-Arig clnm, en af stiftarinnorna af Girton College i Canibridge och ifrig rnecllem af Ceiitralförbunclet för k~iniiails röstriitts exekiitivkoniitc'. Nästa talarinna var mrs Eva Maclaren, soin representerde w the, Wonien's Liberal 1:l"ederations», hvilka rakna omkring S0,000 iiiedleilin~ar. Hon förlrlnracle clet vara en oafvislig plikt n ett parlament, soni gjorde aiispr&lc på att verka i framåtskridandets t;j%nst, att gifva kvinnorna pol.itisk frihet. Miss Margaret Ashton, svägerska till Irlands statssekreterare mr Brgce, talacle i flera liberala kvinnoföreningars namn och begarde röstriitt för kvinnor, på grund af deras uppfyllda medborgareplilr ter.

20 Arbeterskorna hade ypperliga representanter tir sina egna led sarskildt starkt intryck framkaljade en fabriksarbeterska, d% hon berättade, att hon sedan sitt elfte %r aldrig njutit en mfiltid, som. hon ej sjalf förtjiinat. De vid.universiteten utbildade kvinliga läkarna och liirarinnorna shval som kvinnor tillhörande andra yrken representerades af miss Maxy Baleson fran Cambridge, hvilken utlade rösträttens nödvändighet för sina medsystrar. Af premierministerns personliga uttalanden om kl' 7inilornas rösträtt framgick, att han sar en entusiastisk anhängare af densamma; som regeringens första man kunde han emellertid endast uppmana till t%laiuod.. Ministären vore ännti icke i sthcl att on~siitta sina önskningar i garning; blott i.en punkt kiincle han redan nu tillmöteag& kvinnornas fordringar, deras valbarhet till l fulliniiktige för städerna, och grefskapen (Borough and County Coiincils). Ntigon ur deputationen ropade:»det. nöja vi oss inte ined!» Detta missnöje gaf sig eainma eftermiddag ett valdsamt uttryck i ett friluftsmöte pb TrtdXgar Scluare, saiiiniaiikallaclt af de r,zciikal,zre elementen och iinder ledning &f chefen för Underhusets arbctareparti. Samtidigt d.einonstreracle Nationalförbunclet :för kvinnornas röstratt i Eseter Hall iinder Sir R.I:~clarens ordförmdeskap, hvarvid eu resolution antogs om att iippforclri premierininistern att bestämnia en da.g ui~cler pa.giencle parlamentssession för diskuterande af den kvinliga röstriitten. Anspelande p& det har ofvan omtalade spektaklet p5 Underliiisets fruntin~mersl&ktare vid ptiskticlen. menar förf., att hinnoröst riittspnr tiet, ehuru icke Ligande i~iiligon del i demonstrntionen och ej riiknade afigoa af sina niedlenimar bland de utvisade dainerim, tydligen visat, att det verkar fiir saken lika ifrigt som trots 11å.gon af de mest revolutioniira agitatorerna och att resultatet m.%ste blifva detsamma. Ingen reforwrörelsc kan nd.gonsin försigga utan för,zrgelseviickande och störande inellanspel, men pa genorilföres ingen stor reform utan tillströmning af den stora inasstin af dein som. arbeta och lida,. En skrifvelse f rån Fredrika-Bremer-Förbundet rörande de kvinliga telegrafisternas ställning, har enligt styrelsens beslut af 8 sept. inlämnats med följande lydelse : Till kom itevade, fih z1gq3gö~~anrze ccf f öwlug tibl fol.-iindmcz orgawisuiion m. sh. vid IPclqmjkerket. Fredrika-Bremer-Förbunclet, som under en följd af &r med stort intresse följt tel.egrafisternas stri2fvanden.för en förbättrad stiillning, cznhkller hiirinecl vördsanit att. inför den kommission; som n

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Att hitta Pärlan. Av: Johannes Djerf

Att hitta Pärlan. Av: Johannes Djerf Att hitta Pärlan Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att visa ett litet filmklipp idag ifrån ett kärt tvprogram. Inte mitt favoritprogram direkt, men det kan vara en bra inledning för dagens predikan

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats

Himmel och jord förkunnar Hans heliga namn Jesus är upphöjd min Konung är upphöjd över allt. 2 Välkommen till denna plats 2 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna LUCIASÅNGEN Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva Då i vårt mörka hus Stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Varför måste Jesus dö?

Varför måste Jesus dö? Varför måste Jesus dö? "Jag gör så gott jag kan. Mer kan inte Gud begära" Så säger många människor när man för frågan om rättfärdighet på tal. Gud vill gripa in i ditt och mitt liv. Vi tvekar inte att

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Mitt namn är Satu Nordberg, jag kommer från Kyrkogårdsö som hör till Kökar kommun.

Mitt namn är Satu Nordberg, jag kommer från Kyrkogårdsö som hör till Kökar kommun. FÖRETAGSJUNTAN ULFSBY GÅRD 28.2.2009 Hej! Mitt namn är Satu Nordberg, jag kommer från Kyrkogårdsö som hör till Kökar kommun. Kyrkogårdsö är en liten ö med tre gårdar, nu finns det två bosatta familjer

Läs mer

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills

Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills i Pir a, Karl Framställning och kritik af J.St. Mills FRAMSTÄLLNING OCH KRITIK AP r. ST. MILLS, LOTZES OCH SIGWARTS LÄROR OM mmm n b fl b {[ AKADEMISK AFHANDLING SOM MED TILLSTÅND AF VIDTBERÖMDA FILOSOFISKA

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Bli ett original. inte en kopia!

Bli ett original. inte en kopia! Bli ett original inte en kopia! Vi ser alltför få original i vårt samhälle och i vår omgivning i dag. Originalen som kör sin egen grej och har sin speciella framtoning. Och visst är det konstigt, när vi

Läs mer

- Jag reser norrut, sade Euripides, jag går till Macedonien, dit jag är bjuden.

- Jag reser norrut, sade Euripides, jag går till Macedonien, dit jag är bjuden. HISTORISKA MINIATYRER av August Strindberg (Bonniers, Sthlm: 1917) Sokrates Sparta hade besegrat Athen, och Athen låg i ruiner. Folkväldet var slut och man hade fått trettio tyranner. Sokrates och Euripides

Läs mer

"Vem" Vem vet egentligen vad du heter, och vem du är På så mycket glädje och värme du bär Jag känner mig som en svan. fastfrusen i is Räven kommer,

Vem Vem vet egentligen vad du heter, och vem du är På så mycket glädje och värme du bär Jag känner mig som en svan. fastfrusen i is Räven kommer, Nr 2 Innehåll "Vem"... 3 DU OCH JAG"... 4 "En Sång"... 7 "Inbördeskrig"... 8 "Ser"... 9 "Livet går vidare"... 10 "Karlstad"... 11 "Råg och vete"... 12 "Tack"... 13 "Finns"... 14 "Kyssar"... 15 "Demonstrera

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin

Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin Bönen i gudstjänsten Karlstad stift, Västerstrandskyrkan den 23 mars 2010 Margareta Melin När det gäller byggstenarna för dop har jag inte talat om bönerna i dopgudstjänsten. Jag tänkte göra det i det

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Johannes 19: 17, 18; Lukas 23: 48, 49; Hebreerna 13: 12, 13. Evangelium är om Kristus och är därför ett mycket omfattande

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf

Använd av Gud. Av: Johannes Djerf Använd av Gud Av: Johannes Djerf Under den här adventstiden så har vi talat om en sak. Guds angelägenhet att få komma nära ditt liv. Vi har talat om Jesus som sann konung och Gud, som kommer ridandes in

Läs mer

SOL LJUS HEALING. Solar Light Empowernment. Anna-Lena Vikström

SOL LJUS HEALING. Solar Light Empowernment. Anna-Lena Vikström SOL LJUS HEALING Solar Light Empowernment Free manual En komplett distanskurs med övningar varje vecka (Årets sommargåva från Anna-Lena Vikström 2015) En healing som får dig att uppleva solens och naturens

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer