Rösträttskvinnor vid kongressen i Köpenhamn 7-11 aug

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rösträttskvinnor vid kongressen i Köpenhamn 7-11 aug. 1906."

Transkript

1 Rösträttskvinnor vid kongressen i Köpenhamn 7-11 aug Det vore underligt, on1 ej mötet i Köpenliamn jämte den betyddse det får för de olika nationalföreningarnes delegerade och öfrigs rösträttsintresserade deltagare och genom dem för den kvinligs röstriittsrörelsen i respektive Iiinder, ocliså har verkat rntt kraftigt srsoin propaganda bland hittills utanförstiiende i den stad, dar det hölls. Redan förberedelserna till kongressen hade ju, efter hvad vi fingo h.örs af de danska damer, som stått i. spetsen för de praktiska anordningarna: inötesbyr&n, inkvarteringen af en del utliidska delegerade, nöjeskon~it&n etc., kallat fram i-iihnga villiga och hjiilpande hiinder, som förut icke varit med i rörelsen. Och sk pressen. Den hastighet, med hvilkeii den elog om fïh den sinått ironiska ton, hvmnled kongressen på förhand omtalades, till den ton af öfverraskaclt erkinnande, ;ja, beundran, son1 gjorde sig giillande i referat.en, var betecknande. Internationell sninling kring ett bestiinidt mål., daraf blir en enhet i mangfdd, som siitter bade kansler och fantasi i rörelse, och det skadar icke, 1G.r den intellektuella nkiagen darjiimte %r SR solid, som hrr var fallet. Utom hvad man.direkt fick veta genom föredragen, kunde man mbagen gång af de delegerades personer göra sina intressanta slutsatser angående» kviunofrå.g,zns» liige i de olika Iiinderila. Nog kuude t. ex. Tgsklnad ph denna r6strattskongress haft bland sina representanter s;"zdana unga fruar som den glada mrs Donohoe frhn Australien eller den drottninglika mrs Denison fran Canada, men nog voro de shsom rösträttskvinnor bet,yclligt mera typiska för de liinder, de representerade, an om de varit tyskor.. 1' Tyskland äro»societeten» och kvinnorörelsen i det hela pli fiendefot, och lika vanligt iir förhdlandet inellan den senare

2 och den borgerliga patenterade tyska husmoderligheten. De, soin icke kunna tri vas i kälkborgerlighetens kvtlfva stugluft, f& nog merendels afsta från att bilda eget hem. Det förefaller icke som en tillfiillighet, att inan just hos ett par af tyskorna kunde finna niigra drag af hvad den konservativa inassan kallar»emancipationstyp». Tyskan fru Ruben var en af dem, som vid minnesfesten öfver Susan B. Anthony fliitade ett blad i minlieskransen, och hennes ord skuro som en hard trumpetstöt genom de öfrign talarinnornas hjärtligs och blida toner vid denna. mycket stilmniogsfulln fest. Lika radikal och aggressiv ar nog i grunden juris dr Anita Augspurg, dock icke otreflig att se och höra med sitt kortklippta har och sin sonora altstämma. I hvarje fall en förrniga. Icke blott klar och öfverskiidlig utan i hög grad underhallande mr hennes redogörelse ör den tyska»verband f ur Frauens t immrecht», hrars organisations- och verksamhetssatt betingas af de egendomliga politiska förhållandena i Tyskland. SA har t. ex. sperb:ind fur Frauen- stim.mrecht* i den lilla staden Offenhach mn Main, belagen i det liberala Hessen, en stor lokalförening, hvars flesta medlemmar äro bosatta i Frankfurt am Main i det striinga och kvinnosaksfientliga Preussen. En annan tysk akademiker, dr Schirmncher, intelligent, smidig, behaglig, var den förträffligaste tolk mellan de tre kongress-spraken, tyska, franska, engelska - det sista förharskande - med en snabbhet i uppfattningen och en spriikrirtiiositet, som gjorde hennes tolkning till en intellektuell njutning för spr&kintresserade. - Jag vill i parentes anmärka, att f"o'redmgm icke tolkades, endast diskussionsinlägg och resolutionsförslag ph *arbetsmötena». Nen p% aftonmötena gafs en kort resumé! af föredragen pa danska af fröken Eline Hansen. - Dr Schirmachers personlighet var det icke lätt att få tag p&. Det drag af lidelsefullhet, som fanas hos hennes landsmaninnor, fröken Luders, hvilken höll det basta talet vid afskedsfesten på Skydebanen, och fröken Heymann, saknades alldeles hos dr Schirmacher. Icke heller hade hon den lugna öppenhet, som utmärkte de flesta af de engelsktalande representanterna. Lidelse fanns däremot hos den unga ryskall. med sammetsmörka ögon och slavisk typ, som under den första dagen i ett tal på tre minuter f ramhöll» Demokratisierung der Rewegung» s%som det viktiga och enda nödviindiga för rösträttens framgång. s

3 De öfriga ryskorna vor0 31dre, harjade af sorg öfver sitt folks -. och sina egna - lidanden. Det 1Ag något diimpadt tragiskt öfvér dem, som frainkallade den starkaste niedkiinsla. Hur man an ryser öfver tidningarnes beskrifningar, fc~r man dock ett mera gripande verklighetsintryck, nar man ser för sig. de personer, som sjalfva lefvrrt midt inne i el5ncndet. Aldrig glömmer jig samtalet med den ena ryskan, som beskref, hur hennes man, en framstbende jurist, utan sak satts i fangelse, 'ocli sina anstriingningar att få honom fri. Efter långa, resor fram och Ater i inidvintern niellan hufvudstaden. och den stad, diir hennes man satt fiingslaå, obh upprepade vädjanden till grefve Witte, hade hon iincltligen lyckats,. hvarefter de bosatt sig ' utonilands. Aldrig glömmer jag det tonfall och den blick, hvarnied en annan af ryskorna sade, då hon gaf mig sitt kort: *Min adress kan jag inte saga, er, jag vet inte, hvar den kommer att bli, min man ar anklagad...» Genom sina politiska förhillanden en kontrast till ryskorna voro finskorna, som representerade den nationella frihetens och tillika den kvinliga röstriit,tsrörelseiis lyckliga seger. För dem liksom för ryskorna var den förra det öfver allt viktiga och den senare blott en del af den. Det dhnande bifall, som halsade dem, var okkss lika mycket riktad.t till dem i egenskap af finskor som i egenskap d dem, hvilka, vunnit m&let: kvinnans fulla medborgarskap. I e- hbrd skola ha Finlands kvinnor förtjänat det. Också hvilade dar %iinu nqot af de tunga %rens allvar öfver de finska delegerade vid kongressen. Den redogörelse, som den statliga fröken Furuhjelm gaf under det stolt klingande namnet: svhr segers, var helt igen6m enkel och flardlös. Under de sju svars Aren efter februarimanifestet hade kvinnorna'blifvit mannens, arbetskamrater.i den tysta, il-iiirdiga fast na9tan förtviflade, oblodiga försvarskampen mot Ryssland, och blifvit det si, att nar befrielsens timma slog, behöfdes inga debatter om kvinnans röstritt. t Med ratta fingo de bada unga talarinnorna från Ungarn, fröken Gliicklich och fröken Rosika Schwimmer, af Köperhamns tidningsref erenter betyg på att vara snydelige s. Det fanns bland de ungerska delegerade två. fröknar Schwimmer, systrar och sa lika hvarandra, att jag vid middagen i Marienlyst, då båda vor0 hvitkladda, rakade tacka den ena för den andras föredrag. Fröken Rosika Schwimmer, rask, -Mig, munter, ungclornligt käck,

4 ' gjorde sin redogörelse för Ungarns kvinliga röstrattsrörelse och de olika partiernas stallning till den till en af de mest fängslande bland de mhnga oliks rapporterna. %Den yngste og mest indtagende d alle Damerne~ kallade en manlig tidningsreferent Italiens enda, representant vid kongress sen, Teresa Labriola. 1 Italien har landsföreningeii för kvinnans röstriitt sh nyligen bildats, att den först nu rid kongressen anniäldes till inträde g International Woman Suffrage Alliancc. Teresa Labriola, docent i rättsfilosofi rid universitetet i Rom, ar förtjusande att se p&. Fin och smidig, från hufriid till fot präglad af denna sydländska grace, bredrid hvilkcn viira nordiska skönheter vanligen te sig som stela dockor. Hennes latta, snabba liufvudrörelser komma en att tanka pk en liten igel. Hennes hy och rika h%r paminna om sagornas stbende beskrifning:»hv;t som snö, röd som blod, svart som ebenholtzs. Mycket öfver sagoprinsessornaa ålder ser hon inte heller ut att vara. Men om todetten siger en, att hon ej ar en sagoprinsessu utan en ung dam i 20:de seklet, s& säger den orskande blicken i de stora, blixtrande svarta ögonen, att hon icke blott iir et1 förtjusande ung dam. Hvarför skulle icke en unirersitetsliirare i juridik på samrna gång vara en vacker ung kvinna? Vetenskaperna bruka JU symboliskt framstallas i kvinnogestalt - si mycket bättre, om man kan taga vetenskapens egna idkerskor till förebilder! Men hur viilväxt hon an ar, skulle Teresa Labriola ej lämpa sig som modell för inonumental plastik. Hon ar för litet massiv, fiir latt och svafvande. En genie liknade hon i sin luftiga hrita dräkt, ej en marmorgudinna. Icke blott genom kontrast utan genom beröringsassociation kommer jag nu närmast att tanka pä den engelska mrs Xontefiore, som vid ett af aftonsammantradena talade näst efter Teresa Lahriola; hon var ej ibland den under International Alliance sorterande engelska nationalföreningens delegerade utan tillhörde de s. k. f raternal delegatess, hvilka ej ha rösträtt nien vii1 yttranileriitt vid a görandet af Alliansens angelägenheter. Hennes föredrag var en redogörelse för den engelska arbeterskeföreningen \Vomenas Social and Political Union's åtgöranden, men slutade med ctt skickligt valdt citat af Ibsen. Mrs Montefiore ar socialist, mycket rik, gift med en brorson till den store filantropen Sir Xoses Montefiore och har adopteradt det egendomliga och tvifrelaktiga agitationsrnedlet för kvinlig rösträtt att vägra betala skatt. Hon

5 later polisen göra utmatning i hennes bostad. Till sitt yttre &r hon ej tilltalande, storväxt, grofhuggen, med tunga rörelser. Men en odisputabelt stor talareförmåga räddade henne från att verka löjligt och en godmodig humor från att verka osympatiskt. ens på dem, som afgjordt ogillade hennes metod. Ingen skrattade åt henne, alla skrattade, då hon ville det. I hvilken syrnpatisk dager förstcd hon icke att framställa de framför Asquiths hus demonstrerande arbeterskorna. Några blefvo fängslade, och ingen af dem ville tillhta mrs Montefiore och andra sina rika vanner att betala bötessumman för dem utan föredrogo att g& i fängelse och lida för den goda saken. Man kan lätt föreställa sig, d& man hör henne, att mrs Montefiore skall göra stormande lycka som folktalare bland tusentals arbetare och arbeterskor vid de stora mötena i Londons parker. - Afven frånsedt hennes elektriserande fran~stallningskonst förstod man bättre de mycket omtalade arbeterskedemonstrationerna, d5 man fick veta, att de engelska fackföreningarna underhålla arbetarerepresentanterna i underhiiset -- parlamentsledamöterna få niiinlige'ii ihtet arvode - och att i åtskilliga af dessa föreningar 60 proc. af bidragen erläggas af kvinnor. Engelskorna talade d a väl och med synbar katedervana. Enkel och flärdlos var den priiktiga, sakkunniga, slagfärdiga mrs Fawcett, medlem af styrelsen i International Womaii Suffrage Alliance. Upptriidde hon i en diskussion, talade hon i korta, bestimda satser, alltid i knappaste form; alltid om fakta. Hennes personlighet stod förtraffligt i öfverensstammelse med hennes egenskap af natioilslekonom och af mor till den första kvinliga matematiker, som blifvit»senior wrangler~ vid ett engelskt universitet. Lika solid som mrs Jhwcett verkade den långa, stillsanlma, ytterst diskreta journalisten miss ~orhs, som ej höll föredrag men iitmarkte. sig rid diskcssionerna, särskildt rörande planen att utge ett internationellt rösträttsblad. Niista möte kommer International Woman Suffrage Alliance att anordna i Holln~zcl. Så bestamdes det p% uppmaning af de holliinciska delegerade. Hur gärna skola icke de, som varit med nu, resa till dr Jacobs' och fröken Kramers hemland! Dr Jacobs, Hollands första kvinliga läkare, klar, lugn, humoristisk, viblig, har. ett af dessa utseenden, som ögonblickligen tillvinna sig ett obetingadt förtroende, som framkalla en kiinsla af trygghet och Iiemvarme, hvar och när man än ser dem. Hon är en af dem,

6 för hvilka tanken på samhällets reformering genom kvinnans politiska och sociala befrielse är den röda traden i deras lif. Men hon har icke behöft bli martyr för den tanken, sisom Susan B. Anthony var det under den tidigare delen af sitt lif. Gift med en man, som fullt delade hennes intressen, har dr Jacobs varit en af de bekdmpare af fördomar, som genom sina lyckliga, personliga förhallanden undgå all bitterhet, och å andra sidan en af de ZycMiga, hvilkas reformtankar ej lämna dem rum för sjiililfvisk maklighet. - Mycket sympatisk var Sven fröken Kranlers, en annan af de holländska delegerade, tillika sekreterare i Inter national Woman Suffrage Alliance's styrelse. Hennes protokoll, omfattande 8-9 timmars dagliga förhandlingar, och för hvilkas utarbetande hon m%ste slappa till det mesta a sin. nattro, voro mästerliga. Och hon sjalf,. strålande af sundhet och valmiiga, var den hemtrefligaste Byn man kan tanka sig. Så mycket mer, i mitt tycke, som hon var liksom utklippt ur ett holländskt porträttstycke från 17:cle århundradet. ogonens laggning, pannana hvalfning, näsa, kinder, allt var s% likt, att man bara saknade en tallriksliknande pipkrage kring halsen för att illusionen skulle varit fullstandig. r: e * Amerikanskorna ar det svart att yttra sig om - jag tanker närmast på, ordf. mrs Chapman Catt och Kev. Anna Shaw - utan att förfalla till ett flitigt bruk af superlativer. Hrilken ordförande ar icke mrs Chapman Catt! Opartisk, som vore hon sjalfva den rättvisans gudinna, som med vagskål i hand ar afbildad p& alliansmarket, orubbligt lugn, energisk, ~pänstig, alltid färdig med ratta ordet i ratta ögonblicket, vare ~ig det galler en ~aklig upplysning eller ett väl funnet och väl formadt tillfiillighetstal. Det helhetsintryck, kongressen efterlämnat, är knutet till ordförandens behärskande personlighet. Den» europeiekt» sinnade, som varit benägen att med det mrnerikanska:. förknippa förestallningen om ytlig godtköpsbildning, fabriksmässig uppkom- lingskultur, borde blifvit botad för otillbörligt generaliserande af det slaget. Men om klar mlblmedvetenhet och stor arbetsförrnaga iiro amerikanska egenskaper, SA ar mrs Chapman Catt för visso en äkta amerikanska. Lugn, samlad energi talar i hvarje drag a3 hennes ansikte. En fulländad lady, med värdigt behag i hvarje örelse - mycket få kunna så. estetiskt behandla solfjädern som

7 mrs Chapman Catt ordförandeklubban - Br hon s% statlig, att den utsökta elegansen i hennes dräkt endast blir en ram för hennes utseende, och så öfverlägsen' - vältalig, klok, kraftfull - att både det ena och det andra endtist blir en ram för hennes personlighet. Mrs Chapman Catt %r en drottning utan guldkrona och hermelinsmantel, ep drottning genom sina ledareegenskaper, ehuru akta demokratiskt sinnad. Reverend Anna Shaw iir en liten rundlagd dam omkring 60-talet, med hvitt hår, svarta ögonbryn och stora mörka ögon. iren elsk+g, klog og fin Bedstemoderr si beskref en tidning hennes utseende, väl med tanke på det hvita haret, ty en ))Bedstem.oderi, som'liknat henne, har bzstamdt hvnrken tidningsreferenten eller vi andra sett och hort. Hon går f. ö. icke in under någon kategori, som annu finnes, hon tvingar till det besvärliga arbete, som kallas ny begreppsbildning. Köpenhamstidningarna kastade sig, kan man gärna saga, i stoftet för hennes &ltalighet. Och hvsd kunde de annat göra? Vii1 bepansrad skall den åhörare vara, som ej ger sig på nåd och onad At en s%dan talare. Men än mer - en hård formalist, en torr. iiitellektual.ist skall den vara, hos hvilken icke snart beundran för viiltnligheten såsom sadan triider i bakgrunden för beundran för vältalaren. Rev. Anna Shaw, en af Amerikas första kvinliga präster, har en underbar stlmrna, ett underbart leende, underbara ögon. En stamma miiktig af hvarje uttryck, rik och fyllig i alla tonlägen. Ett leende, outtömligare %n Mona Lisas men icke sjalfförsj unket, ina,tvandt, utan alltfamnande, lysande, värmande. DA hon 5r högtidligt nllvarlig, blir ansiktet stilla, och allt lif samlar sig i ögonens inte n siva uttryck. Hon ser d& ut som den som skådar in i en annan värld....b Hvad som ännu fattas. Enlivar, som kastar en jiimföranda blick ph förhfillandena vid tiden för Fredrika Bremere uppträdande. och dem som. nu göra sig gällande, skall villigt erkiinna, att de framsynta ideer hon utsadde icke endast ha fattat rot, utan begynna mogna till

8 skörd. Men dem, som nu i glädje ekola skörda frukten af henhes törnuppfyllda arbete åligga därför ;ifven ett stort ansvar. hi11 fordras det mod och uthållighet i >arbetet p& kvinnans höjande i alla afseenden», och i icke mindre grad insikt och måttfullhet. Fredrika-Bremer-Förbundet, hvars program innefattas i ofvan citerade ord, har i det afseendet intet att förebrh sig, och ingenstädes har val detta arhete fortskridit så jämnt, SA vackert som i vart land. För hvarje vän af dessa strafvmden %r detta i dubbel måtto glädjande. Med griimelse mhrste han nämligen ge akt pa hvarje. olyckligt missgrepp, hvarje oförnuftigt skjutande öfver målet, hvilket icke kan annat än skada den i sig sjiiif si rhttvisa saken. Ofta mera kritisk an ovännen gentemot detaljerna, ser han dessutom med förstamning hvarje Drenma i lutan*. Och han kan ju icke dölja för sig, att det annu Br mycket som fattas. Ty i samma mhn som arbetsfiiltet vidgas, framstaller sig oaflstligt ny, obruten mark. Ett sådant har i landet kanske alltför litet beaktadt område &r i regeln skarpt i ögonen fallande vid de möten i landsorten, där kvinliga talare uppträda eller viintas skola uppträda. Hur ofta svika de icke i det afgörande ögonblicket! Ofta då diskussion skulle inledas, maste den förklaras afslutad, innan den egentligen kan sagas ha iigt rum. Jag tror att denna erfarenhet frhn de nybildade F.-B.-F.-kretsföreningarna litet hvarstades har i landet ger vid handen, att dessa föreningar ännu äro att betrakta sasom nyfödda. De måste liira sig att tdn först, innan de kunna handla! Det itr hvarken brist på intelligens eller' tankar, som klafbinder SH mhga erfarna, mogna kvinnors eljest rörliga tungor. Sanningen ar nog den, att den svenska kvinnan, ännu alltför ovan att höra ein stamma ensam tala i en offentlig lokal, blir som paralyserad af skräck vid blotta tanken darpil. Och SA koinmer det sig mången giing, att eljest tungt vägande ord aldrig bli sagda. Men kvinnan behöfver icke längre demonstrativt visa de fii vid dylika möten närvarande representanterna af det manliga slsktet, att hon mycket val förmir hilla tand för tunga, och att det icke är så farligt med den kvinliga talträngdheten i det offentliga lifvet. P& det området har hon tegat i sekler. Det måste bli ett slut p5 hennes tystnad nu.. Vill hon alltjämt kampa sig fram till en makt som betyder

9 ett plus af godt för samhbllet, soni för landet i de5s helhet, skall hennes stainnia kunna,göra sig hörd i komniunens tjänst eller en ghg i politikens - i den tid, då enligt Bertha von Suttiiers framtidsdröm, moralen kans'ke gen on^ henne skall komma att genomsyra politiken! - då niiste hon lbra sig takts konst. \ Ty kvinliga talare at' Guds nåde iiro annu alltför tunnsådda i vårt land. b Hur ofta har iilail icke nu tillfalle att iakttaga, att.dar ))utförsgåevorna» fattas har ett aldrig så val. genomtänkt' föredrag föga verkan. Ett entonigt uppliist eller illa framfördt tal kan aldrig bringa Bhörareii i innerlig ltontakt med talaren, kan aldrig från den senare öfverföra den gnista, som skulle göra den förres hjiirta brinnande i honom. Och det ar detta som fordras, hvarken mer eller mindre, nar helst en sak förfäktas eller ett allvarligt amne iir å bane frtrin höjden af en talarstol. Eljest blir det,: endast ord, ord, ord, som blott»g5 i luftem - -&som en kvinna 'af folket en gång träffande kritiserade en ordrik predikant. I Frankrike har man v~ltalighetskurser för priister,. i Amerika f& gossarna siirskild utbitdiiing i npublic speaking~. Och kvinnan, hvillren i alla offentliga augelageiiheter hittills haft sig anvisad den. stiiinmas roll, hur kan hon tro, att bon får stalets gafva» i samma stund hon betrgcler estraden? Nej, Ii5r ~nl'cste göras nqot för att utbilda livinliga vältalare i Sverige. En lrviiina i tnlarestolen Br aniiu liar i landet en så pass ovanlig företeelse, att det hvilar ett gränslöst ansvar på de å detta område banbrytande. Jag tror, att de aldre, mera mognade kvinnorna, de som sitta inne inecl tankar och erfarenheter, kanna detta. Darför tiga de. De yngre iterigen, som i allmanhet nu för tiden kiinnetecknas af en icke alltid berömlig oracldhet, ha icke förstånd nog att inse, nkr de böra tala. eller tiga, eller hur de börs framlagga sina hugskott. Hvarför skulle de icke kuniia uppfostras till dugliga talarinnor genom af Fredrika-Hremer-Förbiiiidets ltretsföreningt-zr öfverallt i landet bildade 'diskiissioiiskli~b1~ar, dar viiltaliglietskurser gåhos? P dessa klubbar skulle niedlemmarna i tur och ordning under insiktsfull ledning hålla uppliisningar att börja med och darniist föredrag öfver sjillf valda eller uppgifna ämnen. Ahörarna skulle darefter, för att viinjas vid snabbtänkthet, kortfattsdt diskutera en eller annan punkt af det hörda. Lika stor vikt borde därvid laggas vid talets formfulliiiidiiing och klart öfverskådliga innehåll, I

10 330 som vid talarinnans yttre uppträdande. S% länge en kvinlig talare ännu faller i ögonen, bör hon ju vinnlägga sig om att undvika allt som kan i minsta man verka stötande eller störande, vare sig i. dräkt, hhklädsel eller gester. Kvinlig behagsjuka i talarstolen ar lika motbjudande som ett karlavulet uppträdande. Ett flärdfritt, värdigt viisen jämte mattfulla gester äro oeftergifliga villkor för en talarinna, s% ar ett lämpligt organ samt förmhgan att fullt behärska detta att betrakta som a och o för en kvinlig Demosthenes. Den kvinna som icke äger dennes energi att utbilda sina röstresurser, bör, i hiindelse hon af naturen blifvit beghfvad med en tunn, skarp eller osympatisk röst, endast i sista hand agna sig At kallet. - Genom sångöfniugar kunna ju likväl bqde lungor och stamband triinas och genom öfningar i klar och tydlig diktion sprbkliga ovanor bortarbetas. Med ett ord öfnjng, öfning, tills talets konst, I svenska kvinnor, faller som en naturlig gilf~a i ert sköte! Och när ni hunnit dit, niir ni genom en konst som blifvit natur lyckas halla ert auditorium andlöst frlnget, dai, ser jag er shsom hänförda barare af de högsta idéerna i besittning af en makt, som kan leda till hela mänsklighetens val. s-c2 n-12. Nya vägar.' Några tankar om ~Doldai kraftera af dagar om vetenskapens och särskildt naturkunskapens oerhiirda framsteg under de sistförflutna hundra Aren! De iiro snart sagcit hvar mans egendonl, alla de upptäckter och uppfinningar som gjorts under denna tid, Hur mycket talas det icke i ara Eskil Eckhart. e) Haft. IS innehöll &n artikel af iiiiirket F. E. on1 den (i& iips startade skriftserien ~T'agen~, livsrs lidla och mot sanningen striifvande ni61 varmt erkandes, yr saniiita girig afstatid gjor(1es frin vissa af arbetets tendenser. Db emellertid iiinnesvalet i 2T'iigenn ar af en s5 skiftande beskaffenhet' att det laninar riiin At (le mest olikartade uppfattningar, tveka vi ej att delge vira 18sare oevanst&ende ntniikar~ o111 seriens senaste baften, meddelade rlf en nieningsfrande, ehiiru de genom sin SA godt som odeladt erkännande natur tyckax afvika fran det föreglende uttalandet. Red..

11 . och de nya sanningar, som funnits ljuda nara nog fran barns och spenabarns munnar. Och den viirldsbild som ar flertalets har grundligt onldanats, ty gränslinjen mellan det möjliga och det onlöjliga, som förr drogs tringt kring tillvaron, har vidgats i en grad, on? hvilken ghngna släktled ej kunnat drömma. Likaledes (Zr det val kandt, hur det mesta af allt det nya, som tanke och forskning bragte i dagen, i början möttes af likgiltighet, tvifve1 och han. Men trots detta hafva i allmänhet vår tids n~iinniskor annu ej likt sig att vara framsyntare an sina fader, de hafve ej dragit den, slutsatsen, att vetenskapens framsteg best5 just, i att finna nya och opröfvade sanningar, att göra det förut omöjliga möjligt. Annu kan det dock handa, att den obanade vildstig, som tranlpas af nhgon ensam, djarf forskare, kan blifva en vetandets allfarvig, pa hvilken tusenden vandra, ehuru den som vill bryta nya vägar alltjanit följes af tvifvelsjuka blickar O och hbleenden, ja till och nled smädelser. Dylika tankar vackas vid Ilsandet af ett märkligt arbete som kom ut förliden vinter, niimligen Dolda krafter, författadt af pseudonymen Eskil Eckhart. Bokens innehall &r shdant, att det säkert kommer att väcka motsiigelse pa grund af de myckne nya eller. föga kända ilsikter och fakta,, Bom dari framföras. Men den som laser utan förutfattade meningar kan - afven om han ej i allt instiiinmer med förf. - f& en ny syn på förut okända eller oför-. stadda ting. För några kanske det skall kihc2s som om i en ogenomtriinglig bergvägg en port öppnar sig och en vag spriinges och att för ögat breder sig en utsikt af svind1and.e vidd.»dolda kraf.ter» tillhör den af föreatterinnorna Anna Maria Roos och Lucie Lagerbiel'ke utgifna skriftserien B Vägen och är det onekligen mest framsthende af de arbeten, som offentliggjorts i denna. Den utgör hufvudsakligen en sammanfattande framstallning af de osinnliga krafter, Bom verka inom manniskan och är, så vidt jag vet, Atminstone genom sin fullständighet det första arbetet i sitt slag inom den inhemska litteraturen. En ovanligt klar och saker planla.ggning, en fängslande stil, ett innehiil1 mer omväxlande än titeln ger föreställning om, böra göra den till en intressant läsning för vare sig nieningsfränder eller motstandare.»dolda krafter» omfattar tre häften med de repektives

12 titlarna :»Lifsmagnetismen s, si'sykisk kraft r, %Andligt uppvaknandes och»c;uclomlig magis. Arbetets första del föregas af en inledning, författad af friherrinnan Lagerbielke. I denna reclogörea fiir utgif~minnornas hsikter och deras syfte med utgifvandet af :.Vägen,. Därefter tager Eskil Eckhart, som ej ar identisk med nyss-. namnda programtals förf., till orcla. Eskil Eckhart, som haft en m%ng&rig praktik som hypnotisör, redogiir för en clcl intressanta fall af sjukdomars botande genom hypnotisk behandling. Pi. grundvalen a dessa fakta Iiimna~ en ingaelide och vetenskapligt hållen franlstkllning af hypnotism och magnetism soni lakemetoder, hrilka förf. aneer borde användas i mycket större utetriiclrning an hittills skett. Har ma i förbigiieticle upplysas, att magnetism skiljcr sig fran hypnotism, diirigenoin att förutom uppmark samhetens koncentrerande hos patienten samt psykiska suggestioner afven 9. k. magnetiska strykningar användas som botemedel. Förf., som praktiserat den magnetisks metoden, föredrager denna. Hans iakttagelser om dess verkningar och förutsättningarna för dess franlghng skilja sig i mycket friin giingse asikter. En utförlig redogörelse för allt detta kan af mdiiga skal ej ifragakomma och skulle snarare tillhöra en medicinsk tidskrift. Af örf:s om skarp iakttagelse och sjalfständigt tankearbete ~ittxiande rön ~ill jag därför blott framliblla ett. Eskil Ecklisrt upptager iiiimligen Jlesmew mycket fijrhanade teori, att en fr811 magnetisören utströmmande kraft, som öfrerföres till patienteii, är en viiseiitlig orsak till metodens lyckliga erk kan. IJiltaval soin Iniiiiniskokroppen utsiinder varme- och s. k. osynliga ljusstrålar, utgdr frh den en kraftströmning, äfven den bestaende af etervibrationer. Den är ett utflöde från miinniskans sjalfva lifskraft, som förf. beniimner slifsmagnetismen». Hos dem, som haha förmigan att hypnotisera, upptriider den med spnerli~ styrka. För denna &sikt lamnar förf. iihkilliga bevis, öfvertygande, eon mig synes. För öfrigt, att en kraftöfrerföring verkligen iiger rum, kan undertecknad, som under en sjukdom Atnjutit magnetisk behandling, af egen erfarenhet intyga. I %Psykisk kraft» fortsättes skildringen af sonmambulismens fenomen, och mhga intressanta fakta meddelas, hrraraf flertalet dodi äro.hiimtade ur utländska.; etenskapsnliins arbeten. Sirskildt markvärdiga äro de erfarenheter som gjorts af själens förmåga att genom viljekraft inverka ej blott pli den egna kroppen

13 iitm t. o. m. p& oorganisk materia, och hvilka på ett oförtydbart sätt ~lda~aläg~a hvad förf. kallar 2 den äfven rent fysiska realiteten af- viira tankar och känslor». Vidare behandla8 telepati och clairvoyance. Sällsammast och minst kändt är väl psykometriens ännu oförklarade, men vetenskapligt konstaterade fenomen. Här i framställningen af sjblslifvets hittills minst studerade yttringar liksom i bokens sista del möter man för öfrigt en lucka i det annars förtjänstfulla arbetet. Enligt förf. utgöres den immateriella delen af människans väsen af tvänne,delar», nämligen sjal och ande. Denna Asikt uttalas val af miinga filoso er och framträder äfven i bibeln, men för den ej akademiskt bildade allmänheten ar den föga känd; för de flesta äro de bägge orden synonynia. Diirför, enär rdolda krafterr skall vara ett populiirt arbete, hade det varit önskligt, att Eskil Eckhart ej. glömt att gifva en defiiiition af dessa begrepp. Saknaden däraf försvårar uppfattningen och Iran eleda till inissförstånd, äfven da liisaren intuitivt gissar meningen, hiinger hela uppfattningen PK att säga.i luften. SA långt kunna mhga Iiisare med instiimmande följa förf., men innehallet i andra delens sista kapitel,»den osynliga vadden~, och i tredje delen skola cle flesta kanske icke förmå sniälta. Eskil Eckhart konimer in pii omraden, cliir iniinniskors ineningar bero mindre logiska slutledningar och 'bevis än pi personliga iipp1.efvelser och den individuella utvecklingen. Och förf:s %sikter verka si mycket mer öfverraskande genom det föregående innehiotllets objektiva och vetenskapligit karaktiir. Han förfaktar med styrka sin tro ph tillvaron af andeviisen, af bhde högre och liigre art, och nlöjligheten för miinniskor att träda. i förbindelse mecl deni. Detta. Mer ju som spiritism, och beröringspunkter finnas onekligen, nien ocksa olikheter. Och förf. sjiilf polemiserar med. öfverraskande skarpa mot denna riktning. I tredje delen utvecklar Eskil Eckhart närmare sina iisikter i dessa frågor och meddelar de sannolikhetsbevis som kunna gifvas. Föf;s klara logik har ej häller har svikit honom, och hans skäl äro i sjiilfva verket oemotsiigliga, för dem soni tro pa en transcendent verklighet samt kunna. och vilja länka. Ett kate goriskt förnekande vore konsekvent 'blott hos en afgjord materialist. Eskil Eckharts ord bara vittne om ett skarpt förstånd, som först efter mycket tänkande och pröfvande godkänt dessa åsikter, och hvarje tal om fantasteri borde förstumnlas inför det djupa allvar som ljuder ur hans stän~ma... men emellan erkännandet

14 af möjligheten utaf anglars tillvaro och en bestämd öfvertygelse om dess faktiska verklighet ar dock ett stort steg, till och ined för den som vore böjd att dela förf:s åsikter. Men afven den som ej kanner sig öfvertygad bör en siidan bok kunna lära att ej tviflande rycka p% axlarna, utan stanna och lyfta p% hatten inför lifvets okända möjligheter. Sista kapitlet biir öfverskriften»gudomlig magi D. Den som iippmiirksaxnt last Eskil Eckharts bok och följt honom p& hans forskningsfärd genom hemlighetsfulla omriden ser honom här risa p% malet för sitt ihärdiga sökande, finner hans ord vara dutstenen i den tankebyggnad som uppförts inför ens ögon. Det sthr i slutet af kapitlet om andligt uppraknande en dikt, i hrars rytmer klingar en sällsam, ljus drömmelodi. B denna dikt finnas följande ord- >Vet det, du unga, som trar emot stjarnor...» Dessa ord : ' wsom trar emot stjarnor...b kunde stå som ett vslspri% på bokens första blad, ty mer iin nfigot annat äro de ett symboliskt uttryck för den 1ifsHskådning som bär upp hela arbetet. I de bada första delarna förnimmer mrin den blott som en underström af varme. Ibland falla frin förf:s lappar ord som likna glimtar från en aflägsen eld eller toner fr5.n en f3iirra.n klingande sång. Ilen i sista delen bryter elden fram med klara IiIgor, och dess varme ger sprlket högre lyftning och skönhet, dar komma ord som haha något af den svärdets genomträngande kraft och den ljusets bländande glans de tala om, ord som likna eldtungor, hvilkas msande smälter ihop till en lofshng om Angestfullt sökande hjärtans ro vid m%let, om det eviga Ljusets seger öfver sjiilens mörker. A. U. Litteratur. Tolstoj och Dostojevski af D. ~Xeresjkot'ski. Det ar ej ofta man ibland de manga nyheterna p& bokmarknaden, dessa storartade stilprof, som afhandla allt mellan himmel och jord utom det som närmast berör s& val vårt innersta som

15 $33 viirldsalltet, finner en bofr som denna, hvilken utom att medelbart inpplyaa och uttyda tviinne stora andar och temperament desslikes oniedelbnrt gifver oss författarens egen särartade och djupa personlighet. En framsthende engelsk konstkiinnare.har sagt, att,»en kritiker är den som för oss framstidler ett konstverk i en form afvikande fr%n dess egen)) -- %konst uppstiir ur personlighet,.d&rför är det endast för personlighet som konsten uppenbaras och från mötet mellan dessa tv% kommer den.rätta tolkande kritikens. Och i Iluru hög grad detta yttrande slrlr hufvudet p% spiken bevisas bäst genom att se hvilket nytt ljus en personlighet s%dan. som Meres,jlcovskis förstiir att kasta öfver tvenne existenser, s% kiinda och dock så gatfulla som Tolstojs och Dostojevskis. Visserligen fh vi till lifs en hel del yttre sakkännedom om dessa tvenne sins emellan sa olika konstnärsnaturer, om deras lif, Uskådning och egenart soni stilister och författare, men bakom tdlt detta skymtar RIeresjkovskis spanande blick, som med frulrtansvärdt allvar genomsöker samtiden för att finna den ande, som skall förena motsi%gelserna inom den europeiska kulturen. Det är hans orubbliga tro, att det är den slaviska intelligensen med dess religiösa grunddrag, som en ghg skall mottaga uppenbarelsen och för världen förlrunna det tredje rikets tillkonist, det rike, oni hvilket Kristus talar i Johannes 16:de kapitel. Men för att ineii honom kunna tro och. fatta detta, m%ste man i sin natur ha niigonting som reagerar för denna slaviska ande, denna underliga, ngitan skräu~mande blandning ae medeltida, sinnlig. mystik och hypernlodarn, öfverretad kanslighet, hvars böjelse för det abstrakta och spekulativa ännu s% länge ar österlandets förseglade språk för vart praktiska, uthtvända vasterland: för oss, som genom böcker hallre vilja komma i större kontakt med den yttre varldcn än att nödgas pejla v%ra innersta, ignorerade, om an anade djup. Det a.r dessa djup Meresjkovski vill nh hos oss genom att uppdaga den1 i förstorad skala hos tvenne hvaranclra motsatta jättetyper, djupen diir det andliga tangerar det kroppsliga och uppg%r däri i en mystisk enhet, dar det onda och det goda ej l5ngre synas de Atskildn iitaii de samstänimande tonerna i det tidigas llarrnoni, där naturens heliga omedvetenhet lipptages och förvandlas i det öfversinnligas heliga medvetenhet. Detta problem,' den slutliga föreningen n~ellan cle tvb principer soni under olika namn regerat världen allt intill v8ra dagar, kristendom och hellenisn~, arierism och semitisni eller ~oni Meresjkovski sja I beniinmer den~ med ett uttryck 18iiadt fr8n Dostojevski, manniskogudeo f och gudamanniskan, har hail redan utförligt behandlat i sin miiktiga trilogi»gudarlies döds. Nu framställer han det Bter men i en lättfattligare form, förkroppsligadt i dessa tvenne, Tolstoj och D~st~ojevski - den ene en arisk ande, soin till sist öfverghtt till semitismen, den andre en.kristen ande, som till sin fiillkomning lrriifde hellenisniens 1in.rinoiii. I vilm

16 dagar, d5 det mer än iiågonsin förr ar ett behof den inre enheten mellan dessa tvenne endast skenbart sig motsiigande principer, ar det af största intresse att lasa en utliiggriing af en så intelligent, skeptisk och pb samma gang djupt reiigiijs personlighet som Mereaj kovskis. Hans uppfattning om Tolstoj verkar i hög grad förvanandc, troligen ej minst för den sistnäinnde sjiilf, som har fir hora en hel del slutledningar hämtade ur hans lie och liiror, nästan anstötliga i sin uppriktighet, då det giiller cn annu lehnde författare. I början verka dessa afslöjanden rent utaf som ett utslag af illvilja och skadeglädje, men efter iiiigot narinare intreng,znde i författarens mening finner man, att & e,i kan vara fallet. Dt:t fiirriideri mot sin konst, som Tolstoj ph gamla dagar gjort sig skyldig till och som maste verka nedsattande biide för lionoiai sjiilf och för andra hans yrkesbröder, får sixmre geiiom ~Ieresjkovekis utläggning ett försonande drag, ty medan lian gisslar, pekar lian p% etorheten i en natur, som en gkng bragt ifriin in suudn kroppslighet, ej kunde kompromissa, ej iqtn det andlign genoinsyra det kroppsliga, utan maste öfrergb till fientlighet mot allt hvad han förut dyrkat. För honom rar det ett antingen-eller. Med skarp blick har han ock 1yck:its fikliga det egenartade i Tolstojs penselföring, denim hans underbara instinkt att utviilja just de yttre drag som göra situationen för sinnena yataglig, ja ibland iiiistan kvafvande realistisk. Som motsats mot denna med rent yttre medel verkande realism sätter han Dostojerskis skildringar af spröda förnimmelser, af sjalar son1 skapa sig situationer, hvilks ej ha betydelse annat än som hölje och relief iit den handlande intelligensen. Afven Dostojeveki älskar realismen inom konsten, pen realism som s. a. s. ghr till det fantastiska>, för att anvanda hans egna ord. ~Hvad de flesta kalla fantantiskt och exceptionellt ar för mig ofta det verkligas egentliga iis se ni:. Men ocks5 här komnier skillnaden in. Jledan Tolstoj älskar tingen och naturen som»en fortsättning af s.itt eget rasen::, emedan %bide hans styrka och svaghet ligga däri, att han aldrig förmått helt och klart särskilja det kulturella fran det primitiva, liisgöra manniskan från naturen», begagnar Dostojevski företeelserna elidast som en symbol, en förevändning för det eriga ~ltranclet, det som för alla tider uttryckts genom slutstroferna i Faust: :.Alles Pergangliche ist nur ein Gleichnissj. Samma kontrast möter oss ocksii och följdriktigt i de tvenne. författarnes uppfattning af dödens förhallnude till lifret. 3Ieres,jkovski uttrycker det shlundri:, r För Tolstoj existerar blott den eviga motsattningen lif och död; för 1)ostojev~ki blott deras evige enhets, och fortsätter längre fram med ett yttrande SA betecknande för sin upphohman att det bör citeras i sin helhet: >Den rcnaste, fullkomligaste kristendomen är lika förtroendefull mot lif vet, lika orädd för döden, har samma förrniga att göra det oförgangliga förgiingligt som den fullkomliga hellenismen. 31% vara att

17 liljorna ps, fältet i morgon vissna och kastas p% elden, i dag fröjda sig dock Guds rikes söner öfver att sicke ens konung Salomo i all sin hiirlighet var s% klädd soiii en af dem». Den helige Franciskus' leende, da han efter Alvernia-spens fasor sjunger sin hymn till solen, erinrar om Sofokles leende, d% han efter Oedipiistragedieas blodigs fasor sjunger sin hymn till vinets och glädjens gud Dionysos. NAgot ungdomligt ljust siival har som dar, den högsta vishetens stillhet)). Det %r omöjligt att i utdrag gifva den iniilsta försmak af de storslagna utsiktspunkterna i denna bok, dar tanken för att kunna följa förf. måste stiga till höjder, hvarifrhn lifvet och världen te sig i ett perspektiv helt olikt det vanliga. Därför bör hvar och en, som har intresse för det clnir-obscura inom sjalslifvet, soni kant drömkänslor och ta& drömtankar och som ej nöjer sig med den vanliga kosten -- att ignorera dem - skaffa sig denna bok, l%sa den i ensamhet och begrunda den viil. a!l Th. i'? Från kvinnovarlden. England.. Debatten i fi~dedwet for den kvi?tliga röstl-dttcn, sorgligt ryktbar genom det spektakel, som tillstiillts~af en del p% senare tid tillkoinria oroliga elenlent iiloin Englands kvinliga ïöstriittsrörelse, har fått en utförlig skildring i»the English Womaii's Review». En af Arets viktigaste hiindelser, sager tidskriften, var debatten i Underhuset den 25 april rörande den lrvinliga röstriitten, inledd af mr Keir Hardie. Efter att ha 'tecknat den lrvinliga röstriittsrörelsens historia sedan Ar 1532, framstiillde talaren yrkandet, att Huset matte besliita, att kön icke slrulle utgöra något hinder för utöfvande af rösträtt till parlamentet. Flera talare bitriidde yrlrandet och yttrade sig med varme för reformen; en af ledamöterna sade si-; vara för densamma, emedan allt slafveri af hvad slag det vara mande alltid varit hononi förhatligt, det vore i hög grad löjligt att det kön, som gifvit England flera af dess regenter, icke skulle vara kvalificeradt att rösta pa en par- lamentsledamot. En annan yrkade bifall på grund af att kvinnorna otvifvelaktigt skulle med intresse och intelligens iigna sig Ht politiken om de fingo rösträtt. Naturligtvis höllo opponenterna ej inne med sina n~eningar. Mr Creiner (i~obelpri~stagaren) förklarade, att han hade en alltför.

18 stor aktiiiiig för kvinnorna för ittt vilja dra dem in 1)iL dcii politiska arenan och begiira af dem, att de Atoge sig fijrplilitelser och uppgieter, som de inte förstode sig pi och, hrad viirrc var, inte.frilgade efter. Om landets kvinnor uppruaiiades att rösta i frägan, vore tal. öfvertygad om, att nxtjoriteten antngligen~inte skiillc rösta alls eller också rösts nej. Den ifrilgn~armide niotioiiens logiska följd skulle bli att kvinnorna erhöll0 ratt till siite i pttrlamentet; men genom sin fysiska iiatnr voro de icke lanlliade för utöfrande af politiska riirf. I samma ands talade en annan letiamot, mr Evans. Meii knappt hade han yttrat nhgra ord, förrän han ufhriits af oväsen frb D the Ladies Gallery 2, satt i scen af ii il gr:^ lwinnor. som redan gjort sig bemärkta, för sitt anstiitliga uppträdande vid valiniitcnti. Rop pa»votering!» hö,jdes och en flagga stacks ut gciioxn 1äkt:ireas galler. P& talmannens befrtllnirig utryiiicies iiii gilleriet och, orostiftarinnorna aflägsnades af polisen. JIr Evans fortsatte sitt tal till kl. 11, clå enligt den parlamentariska regeln tiden rar ute och 'debatten ajournerades. Huset säges ha varit mycket gynnsamt stamdt för motionen, och hade icke kvinnornas störande uppträde ägt ruin, skulle inihiinda debatten fatt en lyckligare utgiing. Scenen pi% Underhusets liiktare hade eniellertid till följd att de kvinliga fackföreniiigsledariia för bjödos tilltriide t il1 sessionerna. Att alla den krinliga röstrii&tens iliittfulla och allvarliga anhangare med indignation och djupt beklagande skulle bvtrakta dessa excesser faller af sig sjiilf. I den stora röstriittsföreningens namn, >)the National Union of Women's Suff rage,,, h:& dess ledare genom insändare till de dagliga tidningarna f örklarat, att fiireningen ej har n%got att göra ined eller sth i arisvar för till-. ställarinnorna af uppträdet; eii myckenhet andra protester att förtiga.,the English 1\'omanJs Review>! giir med anledning af denna ledsamma sak följande reflexioner :»Det Br sorgligt att behöfva konstatera att de medel, som användas af nigra nyförvirfvade rekryter inom röstrattssaken, i sina yttringar blif vit allt v~ldsammzre. Förgafves söka de, eoin gärna vilja vara öfverseende mot alla som bekanna sig till den ~jtora saken, urskulda deras handlingar ined okunnighet och hrist p& erfarenhet. De kunna ej undgri att se, hurusoiii fieiiderm triumfera, de tvehggsna dra? sig tillbaka och viinneriin förtörnas &t införande af dessa barbariska seder i röstrattekwnpanjen. 01u än de viilkanda rösträttsföreningarna alla med en mun frin~tiga, sig all samhörighet med dem, hdkas föreställning om en politisk valstrid bestnr i att föra orasen utanför motsthdarnas dörrar, att vifta med flaggor, att skrika pa gatorna, ja, t. o. m. att skrids till handgripligheter, SS maste de kanna, att i den stora allmanhetens ögon, alla som gå under det misshagliga namnet wröstrattskrinnor», skaras öf ver samma kam. Och de, som satt denna föraktets stiimpel pi dem som

19 'reclm smickrat sig mecl att ha öfvervunnit lijjets staclium, iiro ej tillgiinglip, för nagi::~ förnuftsskiil. Förblindade d, hvd man viil far an taga vara,, deras kiil~sla och öf ver tygclse, lirrartill bör Iiiggas en viss sva.ghet för att v5icka uppseende, lyssna cle ej till ilagra förestiillniiigar och iipprepa icleligeii son1 pappgojor sanima skri. Icke för att en papegojas skri i och för sig alltid iii: oförnuftigt - clet behöfver slet ej vara - ntm det iir sa, då clet upprepas utan förnuft och utan afseenc1.e fast pii tid och rum. 1;iBviil ha vi ej skii1 att förlora moclet. 'Det ar en usel.klan, soni ej har rid at) offra en karl At galgen», siiger ett skotskt ordspriik. Och den kvinliga röstriittsrörelsen ar ledd mecl alltför mycken klolrhct, clen livilnr p& en alltför fast, af logik och 'coi~imon sens' byggcl grundval för att lrunna lida allvarligt n brick genom dgra enfaldiga kvinnors oförnuftiga beteende». e Onz den politi.skn riistrdttens frnnzsteq i Stor-Britaliien 1" aninar den alltid mycket viil iinderrattacle österrikiska tidskriften»neuea Frauenlebenx en intressant redogöi-else, a Emily Hill. Sftsoin ett af kviiinorö.rträ,ttens mest betydande steg i franiktskridande riktning, som på inhiga %r tagits i England, namnes den af preni.ierministern i maj månad mottagna kvinnodepiitatioilen. D% ministern, Atföljd af sin sekreterare, iiltriidcle i den stora hallen till uthe Foreign Office», viintade honom dar en samling :tf 350 kvinnor af alla sarnh5llsklasser: arbeterskor och doktorer, affiirskvinnor och danier ur aristokratien. 40 parlanientsledsinöter voro n&rvarande, bland dem Sir Wilfrid Lawson, en af deil kvinliga rösträttens och ny kterhetsrörelseiw if rigaste förfäktare, och mr Keir Hardie, arbetarepartiets ledare i Underhuset. Sir Ch. Alaclaren, orclf. i Underhusets lioinité för kvinnoriias röstriitt, hade Htagit sig att introducera cleputationen hos ministern och visade sig diirigenorn som den kvinligz röstriittsrörelsens trogne viin och som värdig son till mrs Pricilla Bright Maclaren, den nu redan SO-hriga pioniiiren för denas rörelse. Deputationens första talarinna var miss Emily Davies, en hvithtirig nara CO-Arig clnm, en af stiftarinnorna af Girton College i Canibridge och ifrig rnecllem af Ceiitralförbunclet för k~iniiails röstriitts exekiitivkoniitc'. Nästa talarinna var mrs Eva Maclaren, soin representerde w the, Wonien's Liberal 1:l"ederations», hvilka rakna omkring S0,000 iiiedleilin~ar. Hon förlrlnracle clet vara en oafvislig plikt n ett parlament, soni gjorde aiispr&lc på att verka i framåtskridandets t;j%nst, att gifva kvinnorna pol.itisk frihet. Miss Margaret Ashton, svägerska till Irlands statssekreterare mr Brgce, talacle i flera liberala kvinnoföreningars namn och begarde röstriitt för kvinnor, på grund af deras uppfyllda medborgareplilr ter.

20 Arbeterskorna hade ypperliga representanter tir sina egna led sarskildt starkt intryck framkaljade en fabriksarbeterska, d% hon berättade, att hon sedan sitt elfte %r aldrig njutit en mfiltid, som. hon ej sjalf förtjiinat. De vid.universiteten utbildade kvinliga läkarna och liirarinnorna shval som kvinnor tillhörande andra yrken representerades af miss Maxy Baleson fran Cambridge, hvilken utlade rösträttens nödvändighet för sina medsystrar. Af premierministerns personliga uttalanden om kl' 7inilornas rösträtt framgick, att han sar en entusiastisk anhängare af densamma; som regeringens första man kunde han emellertid endast uppmana till t%laiuod.. Ministären vore ännti icke i sthcl att on~siitta sina önskningar i garning; blott i.en punkt kiincle han redan nu tillmöteag& kvinnornas fordringar, deras valbarhet till l fulliniiktige för städerna, och grefskapen (Borough and County Coiincils). Ntigon ur deputationen ropade:»det. nöja vi oss inte ined!» Detta missnöje gaf sig eainma eftermiddag ett valdsamt uttryck i ett friluftsmöte pb TrtdXgar Scluare, saiiiniaiikallaclt af de r,zciikal,zre elementen och iinder ledning &f chefen för Underhusets arbctareparti. Samtidigt d.einonstreracle Nationalförbunclet :för kvinnornas röstratt i Eseter Hall iinder Sir R.I:~clarens ordförmdeskap, hvarvid eu resolution antogs om att iippforclri premierininistern att bestämnia en da.g ui~cler pa.giencle parlamentssession för diskuterande af den kvinliga röstriitten. Anspelande p& det har ofvan omtalade spektaklet p5 Underliiisets fruntin~mersl&ktare vid ptiskticlen. menar förf., att hinnoröst riittspnr tiet, ehuru icke Ligande i~iiligon del i demonstrntionen och ej riiknade afigoa af sina niedlenimar bland de utvisade dainerim, tydligen visat, att det verkar fiir saken lika ifrigt som trots 11å.gon af de mest revolutioniira agitatorerna och att resultatet m.%ste blifva detsamma. Ingen reforwrörelsc kan nd.gonsin försigga utan för,zrgelseviickande och störande inellanspel, men pa genorilföres ingen stor reform utan tillströmning af den stora inasstin af dein som. arbeta och lida,. En skrifvelse f rån Fredrika-Bremer-Förbundet rörande de kvinliga telegrafisternas ställning, har enligt styrelsens beslut af 8 sept. inlämnats med följande lydelse : Till kom itevade, fih z1gq3gö~~anrze ccf f öwlug tibl fol.-iindmcz orgawisuiion m. sh. vid IPclqmjkerket. Fredrika-Bremer-Förbunclet, som under en följd af &r med stort intresse följt tel.egrafisternas stri2fvanden.för en förbättrad stiillning, cznhkller hiirinecl vördsanit att. inför den kommission; som n

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ Kapitlen ANROP, JAG och INÅTRIKTNING ur boken LIVETS ORD av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se A A BO YIN RA LIVETS ORD ÖVERSÄTTNING FRÅN TYSKA ORIGINALSPRÅKET

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning EVIGHET Budskap om evig räddning EVIGHET De ting som synas, äro för en tid, men de som inte synas, eviga, 2 Kor. 4: 18. Vi är vandrare på Tidens väg, varje tickande av klockan markerar ett fotsteg, varje

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat K J S King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat www.nyatestamentet.nu Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, som vi har hört, som vi har sett

Läs mer

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6 119 Juldagen år A Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum. Rösträtten När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets

Läs mer

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 SANNING BARMHÄRTIGHET RÄTTVISA FRED Baserat på en text ur boken Reconcile: Conflict Transformation for Ordinary Christians av John Paul Lederach. Bearbetad till drama av Kat

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING Vigselgudstjänst i Grytnäs församling Några ord på vägen Vi gläds mer er i era vigselplaner och vi tycker det är särskilt roligt att ni planerar att gifta er i Grytnäs

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

6 Kom du Helige. 1 Välkommen till denna plats

6 Kom du Helige. 1 Välkommen till denna plats 1 1 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Påståendet, att Gudsmedvetandet är och alltid varit medfött, är väl i det närmaste obevisligt och kanske icke ens sannolikt.

Påståendet, att Gudsmedvetandet är och alltid varit medfött, är väl i det närmaste obevisligt och kanske icke ens sannolikt. OM GUDSMEDVETANDET. Kopierat från http://runeberg.org/gfskrifter/5/0375.html Tryckt i Efterlämnade skrifter 1914 Man hör ibland påstås såsom bevis för Guds tillvaro, att medvetandet om Gud skall vara något,

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

(Introd. 0:35) Och detta skedde på själva "höjden" av hans korta verksamhet.

(Introd. 0:35) Och detta skedde på själva höjden av hans korta verksamhet. Program 131. Markus 4: 1-41. (Introd. 0:35) På vår vandring "Vägen genom bibeln" har vi nu kommit til Markus kapitel 4. - där vi återfinner flera av Jesu liknelser och undret då Jesus stillar stormen.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning STANNA KVAR Budskap om evig räddning STANNA KVAR För en del år sedan hände det att vi passerade genom den lilla staden Yarmouth på ön Isle of Wight, just då en svår storm drabbade Englands sydkust. Yarmouth

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn.

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. En legend om Fågelprydnadernas uppkomst Peter Ommerbo Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. Människorna Öfver Ila den onde engång kom in i ett af sina inre gemak, satt hans mormor

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus.

Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus. Guds förbundslöften som är uppfyllda för dig i Kristus. Guds förbundslöften. Jag vill gärna ge dig dessa livsviktiga förbundslöften som Gud har gett oss människor, som tar emot honom med hela vårt hjärta.

Läs mer

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet.

Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Allt ljus på nåden 140907 Vi är mitt inne i en serie Livsviktigt en upptäcksfärd i Efesierbrevet. Vid ett tillfälle för ett par år sedan kändes det som att mitt hjärta nästan stannade. Jag blev rädd. Jag

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son... 1381 30 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 105:3-4) Gläd er av hjärtat, ni som söker Herren. Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte ständigt. Inledning Liksom tullindrivaren

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon

1. Ingångspsalm. 2. Inledning. Inledande välsignelse. Inledningsord. 3. Psaltarpsalm. Antifon En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning. 2. Inledning 1. Ingångspsalm T.ex. 466, 467, 470 eller 485. Psalmen kan ersättas av annan musik. Inledande välsignelse Den inledande

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån

Läs mer

26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren

26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren Ingångsantifon 1589 26 december - Annandag Jul - Stefanos den första martyren Himlens portar öppnades för den helige Stefanos, den förste bland martyrerna, och han gick in och mottog härlighetens segerkrans.

Läs mer

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 INLEDNING Kärlek är något underbart! Säkert det finaste vi kan uppleva! Vi längtar alla efter att vara riktigt älskade och få bli överösta av någons uppmärksamhet.

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Lycklig eller välsignad

Lycklig eller välsignad Lycklig eller välsignad Av: Johannes Djerf Sedan 1939 så är det lagstadgat i Sverige att alla arbetare har rätt till betald semester. Något som i stort sett alla länder över hela världen har idag. Det

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Ur norske kronprins Haakons tal till sin blivande fru Mette Marit.

Ur norske kronprins Haakons tal till sin blivande fru Mette Marit. "Jag tror inte jag har varit så svag och aldrig så stark som när jag varit tillsammans med dig. Jag tror inte jag har varit så uppfylld av kärlek som tillsammans med dig. Ur norske kronprins Haakons tal

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern 231 Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern lät höra sin röst: Detta är min älskade Son, han är

Läs mer

A. Förbön för sjuka. 1. Psalm. T.ex. psalm 270:1 5, 390 eller 400. Inledande välsignelse och växelhälsning

A. Förbön för sjuka. 1. Psalm. T.ex. psalm 270:1 5, 390 eller 400. Inledande välsignelse och växelhälsning A. örbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. ormuläret kan följas i tillämpliga delar. Vid smörjelsen används t.ex. olivolja. På ett bord som är täckt

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw Skatter i Torahn Bibelstudium nr 11, A Sabbaten den 31 december 2011 Vayigash Steg fram vgæyiw" Torahtext: 1 Mos 44:18 47:27 Haftarah: Hes 37:15-28 Apostoliska skrifterna: Matt 23:1 25:46 Jag tänker om

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Skapad för att Tillbe

Skapad för att Tillbe Skapad för att Tillbe Av: Johannes Djerf I onsdags så startade vi upp församlingens bibelskola. Vilket jag tycker är mycket spännande och jag hoppas även ni deltagare som var med kände det och med en förväntan

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. örbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. ormuläret kan användas i tillämpliga delar i enlighet med situationens krav. På ett bord som är täckt med en

Läs mer

LUCIA. Stigtomta 2013

LUCIA. Stigtomta 2013 LUCIA Stigtomta 2013 Tomte läser: Ni sitta så tysta, vad är det ni väntar? Vem är det som sjunger, vem är det som gläntar i gryningen/skymningen på Eder dörr? Den sången och synen ni minns från förr. Det

Läs mer