Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap Ert datum -977 Er referens Regeringen Försvarsdepartementet Stockholm Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap översänder härmed budgetunderlag för perioden Budgetunderlaget har utarbetats i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. I detta ärende har generaldirektör Helena Lindberg beslutat. Myndighetscontroller Fredrik Magnusson har varit föredragande. I den slutliga beredningen har ekonomi- och planeringsdirektör Björn Myrberg deltagit. Helena Lindberg Fredrik Magnusson MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-1.4 Postadress Karlstad Besöksadress: Stockholm: Kungsgatan 53 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

2 samhällsskydd och beredskap -977 Sändlista: Försvarsdepartementet Näringsdepartementet Utrikesdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

3 samhällsskydd och beredskap 1 (26) Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-51.1

4 samhällsskydd och beredskap 2 (26) Innehållsförteckning 1 Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov Rakel - Långsiktig finansiering och utveckling Förvaltningsuppgifter finansierade med anslag 2:4 Krisberedskap Medel till klimatanpassningsåtgärder Kärnenergiberedskap Övergripande beskrivning av verksamhet Det som ska skyddas individens, samhällets och nationens säkerhet Det som hotar hot, risker och sårbarheter Den förmåga som ska skapas förebygga och hantera negativa effekter Behov av författningsändringar m.m Civilt försvar Ekonomi Finansiering Investeringar och lånebehov Räntekontokredit Anslagskredit Bemyndiganden... 24

5 samhällsskydd och beredskap 3 (26) 1 Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov MSB:s roll och uppgifter kompletteras och justeras löpande vilket är naturligt för en myndighet med MSB:s breda uppdrag. I följande avsnitt beskrivs sådana frågor som MSB anser påverkar, eller kan komma att påverka, myndighetens avgifter, anslag och anslagsbehov, t.ex. nya och förändrade uppgifter som MSB anser fordrar ytterligare medel för att kunna genomföras. Utöver de områden som anges nedan finns det flera utredningar mm som kan komma att påverka MSB:s uppdrag och uppgifter, t.ex. den pågående översynen av samhällets alarmeringstjänst. De frågor som tas upp nedan är därmed inte en komplett sammanställning. 1.1 Rakel - Långsiktig finansiering och utveckling Rakelsystemet är Sveriges nationella radiokommunikationssystem för ledning och samverkan. Systemet bidrar till att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlättar den dagliga kommunikationen inom och mellan organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa och bidrar till den enskilda medborgarens trygghet. Driftskostnaderna för Rakel har hittills delfinansierats med anslag men ska på sikt finansieras av användarna fullt ut. MSB bedömer att det under och behövs ytterligare driftsanslag för att finansiera underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten men att avgiftsintäkterna därefter ska täcka driftskostnaderna. MSB föreslår därför att 48,2 mnkr omfördelas till anslag 2:5 Rakel under och ytterligare 33,6 mnkr. Ska denna omfördelning ske inom ramen för MSB:s nuvarande anslag föreslår MSB att detta sker från anslag 2:4 Krisberedskap. Beräkningarna för de kommande årens finansiering av Rakel förutsätter dock att anslutningen till Rakel och därmed intäkterna fortsätter att öka. En viktig användargrupp som hittills anslutit sig i mindre omfattning än ursprungligen beräknat är kommunerna. MSB anser att de förslag till justeringar i den s.k. kommunöverenskommelsen som myndigheten redovisat i regeringsuppdrag angående statlig ersättning till kommuner för arbete inom samhällets krisberedskap (Fö/1942/SSK), är en förutsättning för att stimulera den fortsatta kommunala anslutningen till Rakel. MSB anser att även den långsiktiga finansieringen för landstingen behöver utredas under i syfte att bibehålla eller ytterligare öka antalet abonnemang inom denna användarkategori. De budgeterade intäkterna från statliga användare beräknas öka under de kommande åren. En sådan ökning ställer dock krav på att regeringen höjer de avgiftsnivåer som regleras i respektive myndighets regleringsbrev.

6 samhällsskydd och beredskap 4 (26) Förutsatt ovanstående bedömer MSB att det är möjligt med en positiv intäktsutveckling under perioden som, i kombination med ett inrättande av ett samverkansbidrag på 37 mnkr/år för att finansiera det subventionerade grundabonnemangspriset för kommuner, innebär en balans mellan intäkter och kostnader i slutet av budgetunderlagsperioden. I kapitel 4 redovisas den ekonomiska prognosen för Rakel utifrån ovanstående. 1.2 Förvaltningsuppgifter finansierade med anslag 2:4 Krisberedskap MSB ska enligt regleringsbrevet finansiera regionala ledningsplatser, kontroll av skyddsrum och förvaltning av förstärkningsmateriel med anslag 2:4 Krisberedskap trots att dessa uppgifter inte uppfyller finansieringsprinciperna för anslaget. Utredningen om omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter (S:01) fick hösten i uppdrag att föreslå hur ansvaret för den framtida förvaltningen, inklusive finansieringen, av länsstyrelsernas lokaler för krisledning ska organiseras. MSB anser, i likhet med vad myndigheten angett i tidigare budgetunderlag, att ansvaret för de regionala ledningsplatserna bör överföras från MSB till länsstyrelserna och att verksamheten bör finansieras på annat sätt än idag då verksamheten inte uppfyller finansieringsprinciperna för anslag 2:4 Krisberedskap. Vidare anser MSB att myndighetens ansvar för skyddsrumskontroller är en årligen återkommande förvaltningsuppgift som därmed bör överföras till MSB:s förvaltningsanslag. Att anskaffa förstärkningsmateriel som kommer andra aktörer till godo ligger i linje med finansieringsprinciperna och anskaffning av förstärkningsmateriel bör därför även fortsatt regleras i regleringsbrevet som en uppgift som finansieras med anslag 2:4 Krisberedskap. Förvaltning av befintlig materiel är dock något som bör finansieras på annat sätt, främst med MSB:s förvaltningsanslag (anslag 2:7). MSB har under regeringens uppdrag att utarbeta en strategi för förstärkningsresurser, som en del i samhällets samlade beredskap, där ansvarsprincipen är utgångspunkten i arbetet. I avvaktan på eventuella förändringar i inriktningen för vilken materiel MSB ska tillhandahålla som statlig förstärkningsresurs som resultat av uppdraget kommer myndigheten under periodens inledning endast genomföra ersättningsanskaffningar inom befintliga förmågor. Under slutet av perioden kan det bli aktuellt att anskaffa materiel i enlighet med den framtagna strategin.

7 samhällsskydd och beredskap 5 (26) 1.3 Medel till klimatanpassningsåtgärder MSB finansierar olika typer av förebyggande åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat. Ambitionen för denna verksamhet styrs till stor del av storleken på de anslag MSB disponerar för ändamålet. Särskilt gäller det anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som är ett bidragsanslag till andra aktörer. Där utgår MSB:s planering för budgetunderlagsperioden från nuvarande nivå på anslaget. När det gäller anslag 1:10 Klimatanpassning finansierar det anslaget bland annat myndighetens åtagande som en följd av översvämningsförordningen. MSB ser dock behov av att därutöver vidta och finansiera ytterligare åtgärder t.ex.: - Skyfall metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse då vi ser en ökning i nederbörd och häftiga skyfall - Värmebölja - studie kring möjliga anpassningsåtgärder, kostnad/nytta för åtgärder och i vilken grad de skulle kunna förebygga problem eller förbättra förmågan att hantera värmeböljor och dess konsekvenser för såväl tekniska system som hälsoaspekter - Fortsatt stöd till kommuners medverkan i FN-ISDRs kampanj Making Cities Resilient - Skogsbrand studie kring kunskapen om framtida väderförhållandens inverkan på brandrisk och hur bränderna i Sverige kan komma att förändras - Kartlägga konsekvenser av en översvämning i Hjälmaren likt regeringsuppdraget om översvämning av Mälaren och konsekvenser för samhällsviktig verksamhet i dagens och morgondagens klimat Dessa åtgärder förutsätter dock att MSB tilldelas ytterligare anslag utöver medel som idag disponeras inom ramen för anslag 1:10 Klimatanpassning. Äskandena framgår av kap Kärnenergiberedskap Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) redovisade i juni, på regeringens uppdrag och efter samråd med MSB och berörda länsstyrelser, ett underlag avseende bedömda faktiska kostnader som MSB och länsstyrelserna kommer att ha för kärnenergiberedskapen under perioden - (SSM ). Bakgrunden till redovisningen är att varken nuvarande avgifts- eller anslagsnivåer inkluderar administrativa omkostnader (OH). För att avgifterna som tas ut av verksamhetsutövarna ska motsvara full kostnadstäckning och så att de anslagsmedel MSB erhåller ska täcka hela kostnaden bör såväl avgift gentemot verksamhetsutövarna som anslagsnivåerna höjas enligt SSM. MSB delar SSM:s bedömning och menar därför att MSB:s förvaltningsanslag (anslag 2:7) som finansierar såväl länsstyrelsernas som myndighetens egen kärnenergiberedskap bör höjas med 12-16,5 mnkr per år, se vidare under kap 4.

8 samhällsskydd och beredskap 6 (26) 2 Övergripande beskrivning av verksamhet MSB använder begreppet samhällsskydd och beredskap som ett samlingsbegrepp för områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Dessa tre områden omfattar hela hotskalan från den frekventa olyckan i vardagen till kriser och krig. Målen för området samhällsskydd och beredskap utgår från de övergripande målen för samhällets säkerhet 1 och samhällets krisberedskap 2 som riksdag och regering fastställt. MSB har påbörjat ett arbete med att ta fram en övergripande inriktning för området samhällsskydd och beredskap som konkretiserar statsmakternas styrning och som kompletteras med det samlade analysarbete som MSB bedriver i form av t.ex. uppföljningar, utvärderingar och mer framåtblickande strategiska analyser. Inriktningen ska ligga till grund för dels egna åtgärder som MSB kan vidta och dels åtgärder som vi med olika medel ska försöka påverka andra aktörer att genomföra. Den övergripande beskrivningen av kommande års verksamhet och prioriteringar som anges nedan tar sin utgångspunkt i följande principbild: Utveckling av området samhällsskydd och beredskap Det som hotar Det som ska skyddas Det som hotar Den förmåga som ska skapas De som ska agera Styrinstrument 1 Prop. 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle 2 Skr 2009/10:124 s. 15 Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet

9 samhällsskydd och beredskap 7 (26) 2.1 Det som ska skyddas individens, samhällets och nationens säkerhet Kärnan i det som är området samhällsskydd och beredskap är det som ska skyddas. Skyddsvärdena relaterar till målformuleringar och riktlinjer från politisk nivå, och har följande indelning: - Människors liv och hälsa - Samhällets funktionalitet - Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter - Miljö och ekonomiska värden - Nationell suveränitet MSB ska utveckla ett välavvägt och effektivt skydd med den enskilda människan i fokus. Målgruppen är bred och riktade insatser kan behövas mot olika grupper som t.ex. barn, ungdomar och äldre. I arbetet med att reducera antalet döda i bränder och skapa ett effektivt brandskydd kommer MSB göra olika typer av satsningar, t.ex. fördela medel till ideella organisationer för att främja den enskilde människans förmåga där MSB indirekt bidrar till skyddsåtgärder och mer sammanhållna kommunikationssatsningar. MSB ska arbeta bredare med samhällsviktig verksamhet. Utgångspunkten kommer att vara den strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet som MSB tagit fram och redovisat till regeringen (MSB dnr ) och det pågående arbetet med att ta fram en handlingsplan kopplad till denna. Att definiera och ringa in vad som är samhällsviktig verksamhet är centralt både före, under och efter inträffade händelser. Åtgärder före inträffade händelser i arbetet med att göra risk- och sårbarhetsanalyser och att arbeta med ett systematiskt säkerhetsarbete inklusive kontinuitetshantering är själva utgångspunkten. Under inträffade händelser måste det finnas kunskap om vad som är samhällsviktig verksamhet för att kunna göra konsekvensanalyser till stöd för beslutsfattande om operativa åtgärder. Efter inträffade händelser måste det finnas en medvetenhet om på vilket sätt och i vilken ordning som samhällets funktionalitet ska återställas och en utvecklad erfarenhetsåterföring för att stärka funktionaliteten inför nya störningar. 2.2 Det som hotar hot, risker och sårbarheter Det som hotar är, i grunden, händelser som kan medföra skadeverkningar på det som ska skyddas. Rubriceringen i modellen utgår från lagstiftning om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar: - Olyckor - Kriser

10 samhällsskydd och beredskap 8 (26) - Krig Analyser och bedömningar av det som hotar utgår från behovet att skydda skyddsvärdena från såväl händelser som man vet kommer att inträffa (t.ex. olyckor i vardagen), som händelser vars sannolikhet och konsekvenser är betydligt mer svårbedömda. I detta arbete måste användandet av referensscenarier kompletteras med perspektiv som även tar hänsyn till behovet att skydda skyddsvärdena mot alla slags händelser, inklusive s.k. svarta svanar. MSB ska vidareutveckla referensscenarier som kan bidra till ett mer systematiskt säkerhetsarbete (risk- och sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar etc.) så att den bottom-up-approach som präglar dagens arbete kompletteras med en top-down-approach inspirerat av det arbete som håller på att växa fram inom EU:s civilskyddssamarbete. MSB kommer ha ett fortsatt fokus på naturolyckor/-katastrofer, farliga ämnen (CBRNE) samt cyber- och informationssäkerhetshändelser tre hot och riskområden som är högst påtagliga idag. Klimatförändringen har ökat risken för naturolyckor. Felaktig hantering av farliga ämnen medför risker för allvarliga skador på både människor och miljön. Teknikutvecklingen har ökat samhällets sårbarhet för cyber- informationssäkerhetsrelaterade händelser. Detta är därför tre prioriterade områden att följa och rusta samhället för inom ramen för MSB:s eget expertområde. MSB kommer utveckla ett system för att sätta mindre kända hot dvs. hot som inte uppmärksammas i den utsträckning som de kanske borde på samhällets säkerhetsagenda. I detta ligger ett ansvar att skapa en systematik i hur hot och risker beskrivs, analyseras, diskuteras och föds in i berörda sektorsmyndigheters processer på ett kontinuerligt sätt. Viktigt är också att skapa förutsättningar för tidig varning och därigenom få bättre framförhållning t.ex. genom att uppmuntra forskning inom mindre etablerade områden. Regeringens uppdrag till Försvarsmakten för det militära försvaret av Sverige nödvändiggör att civila aktörer bidrar till den samlade försvarsförmågan. Det ska ske med utgångspunkt i det arbete som redan bedrivs inom ramen för arbetet med skydd mot olyckor och krisberedskap, vilket skapar en grundläggande förmåga till civilt försvar. 2.3 Den förmåga som ska skapas förebygga och hantera negativa effekter För att skydda samhällets skyddsvärden krävs en förmåga att i möjligaste mån se till att olyckor, kriser eller krig inte uppstår, och en förmåga att hantera de negativa effekterna av sådana händelser om de väl inträffar. Detta kan formuleras som två övergripande uppgifter eller förmågor:

11 samhällsskydd och beredskap 9 (26) - Förebygga olyckor, kriser och i möjligaste mån även krig Det finns en förmåga i samhället att förebygga uppkomsten av händelser som ger skadeverkningar och kan karakteriseras som olycka, kris eller krig. - Hantera negativa effekter av olyckor, kriser och krig Det finns en förmåga i samhället att genom planering och andra förberedelser påbörja, eller medverka i, hanteringen av en olycka, kris eller krig och genomföra åtgärder som krävs för att avhjälpa och lindra effekterna av det inträffade, samt i möjligaste mån återställa skadade strukturer eller individer till ett normaltillstånd. Förmåga ska också finnas att kunna samarbeta med och ge stöd till aktörer i andra länder. Tillsammans relaterar de båda förmågorna/uppgifterna till det som benämns som resiliens, dvs. enkelt uttryckt förmågan att motstå och återhämta sig från olika typer av störningar. En viktig förutsättning för att hantera de negativa effekterna av olyckor och kriser är att aktörerna kan leda sin verksamhet och samverka med andra organisationer. MSB driver därför ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla förutsättningarna för ledning och samverkan inom och mellan olika organisationer. MSB tillhandahåller även olika typer av stöd till olika aktörer, inom ramen för ett samlat erbjudande, inom ledning och samverkan. I detta samlade erbjudande ska allt från metodstöd och tekniska stödsystem till utbildningar och övningar för ledning och samverkan vara ömsesidigt stärkande och utgå från samma konceptuella ram. Målgrupperna för MSB:s samlade erbjudande inom ledning och samverkan finns på både lokal, regional och central nivå. Storstadskommuner är en viktig målgrupp bland flera och MSB kommer att ge ett särskilt riktat stöd till deras breda säkerhetsarbete. Genom att aktivt och sammanhållet bidra till utveckling av ledningsplatser, stöd vid implementering av Rakel, utbildningar, övningar och direkt rådgivning m.m. kan MSB:s stöd få en större effekt på samhällsskydd och beredskap. Som en bonuseffekt får myndigheten också en möjlighet att visa på goda kommunala exempel. Ambitionen är att detta ska driva på utvecklingen hos andra. På regional och central nivå är förmågan att dela information myndigheter emellan ett viktigt utvecklingsområde. MSB måste också utveckla förmågan att ta emot externa aktörer i myndighetens lägesbildsverksamhet som kan arbeta integrerat som samverkans- eller expertpersonal. Även förmågan att dela information säkert mellan olika myndigheter behöver utvecklas. MSB kommer att utveckla en tydligare uppfattning om vilken förmåga som myndigheten anser att den kommunala räddningstjänsten bör ha. Skillnader i storlek, hot- och riskmiljö etc. kommer alltid att motivera skillnader och olika ambitionsnivåer mellan räddningstjänster, men MSB ska verka för att det finns en tydlig inriktning för vad som är att anse som god räddningstjänst. Med en sådan inriktning som grund kan en mer systematisk, medveten och enhetlig förmågeutveckling komma till stånd på lokal nivå, vilket i sin tur möjliggör jämförelser och samarbete över kommungränser.

12 samhällsskydd och beredskap 10 (26) MSB kommer fortsätta att utveckla samhällets förmåga till informationssamordning. Vid krishantering är numera hanteringen av bilden av krisen lika angelägen som hanteringen av själva krisen. Trycket från media och allmänhet är ofta stort vid inträffade händelser. Genom den stödjande samordningsroll som MSB har ska MSB inte bara bidra till att ansvariga aktörer får en möjlighet att fatta koordinerade beslut och få tillgång till samhällets samlade resurser, MSB ska också skapa förutsättningar för andra myndigheter att gå ut med samordnade budskap till allmänhet och media. För att klara detta måste MSB både utveckla sin egen förmåga att skapa en plattform för övriga myndigheter att agera utifrån och stödja enskilda aktörer så att de kan delta i MSB:s informationssamordning och t.ex. bidra med underlag till frågor och svar som allmänheten kan ta del av på Krisinformation.se och andra informationskanaler, inklusive olika typer av sociala medier. SOS Alarms uppdrag att tillhandahålla ett särskilt informationsnummer (113 13) kommer att komplettera nuvarande kanaler och kommer troligen ställa särskilda krav på informationsinhämtning och - samordning. Det finns behov av att se över hur varning och information till allmänheten vid olyckor och kriser samt vid höjd beredskap ska ske i framtiden. Nuvarande system med viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via utomhusvarning och information i radio och TV behöver utvecklas och kompletteras med nya tekniker. I dagsläget utnyttjas inte heller befintliga kanaler till alla delar som det avsetts från början. Att vidmakthålla de nuvarande varningsaggregaten för utomhusvarning innebär omfattande moderniserings- och investeringsbehov under de kommande åren. Det behövs en helhetssyn på hur samhället ska utforma system för att på ett enkelt, effektivt och konsekvent sätt kunna varna och informera berörd allmänhet vid olika typer av nödlägen. En långsiktig lösning på dessa behov kräver fortsatta överväganden och investeringar, utöver det nu aktuella initiativet med den informations- och varningstjänst via sms och fast telefoni som SOS Alarm ska införa och ett särskilt informationsnummer; MSB ser framför allt behov av att fortsätta att aktivt delta i det europeiska harmoniseringssamarbetet inom varningsområdet, där varning via mobil telefoni (EU Alert) är en viktig del. Den nu inledda översynen av samhällets alarmeringstjänst erbjuder särskilda möjligheter att anlägga den helhetssyn som behövs på frågorna om varning och information till allmänheten. MSB kommer vara pådrivande i utvecklingen av generella förmågor som kan användas oavsett händelsens karaktär, s.k. generiska förmågor. I arbetet med att utveckla förmågor måste även hot- och riskspecifika behov få sätta sin prägel på arbetssätt m.m. Vissa händelser inträffar t.ex. plötsligt medan andra växer fram gradvis. Utgångspunkten kommer dock vara att i så stor utsträckning som möjligt minimera antalet särlösningar när myndigheten utvecklar eller finansierar olika typer av hot- och riskspecifika arrangemang.

13 samhällsskydd och beredskap 11 (26) Försvarsmaktens pågående planering för det militära försvaret av Sverige ställer krav på att civila aktörer lämnar stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap. Det behöver även analyseras vilka kompletterande åtgärder i övrigt som civila aktörer behöver vidta inför höjd beredskap, med utgångspunkt i den förmåga som samhället har vid fredstida olyckor och kriser. Det långsiktiga målet är ett samlat och samordnat militärt och civilt försvar som använder samhällets resurser på ett effektivt sätt. De som ska agera den enskilde, det offentliga och privata aktörer Ansvars-, likhets-, närhets- och solidaritetsprincipen är grundläggande för hur (och vilka) aktörer ska arbeta inom området samhällsskydd och beredskap. Aktörerna finns på olika nivåer i samhället: lokal, regional, nationell, EU och internationell nivå, och inkluderar: - Den offentliga förvaltningen - Näringslivet - Det civila samhället (ibland benämnt civilsamhället) - Den enskilde individen MSB ska fortsatt stödja kommunerna i deras breda systematiska säkerhetsarbete bland annat genom att utveckla och beskriva en process som främjar en integrerad planering med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalyser, kommunala handlingsprogram och planer för hantering av extraordinära händelser. MSB ska tillhandahålla ett sammanhållet stöd där metoder och processer länkas samman. Målet är att kommunerna bara ska behöva genomföra en samordnad analys med avseende på risker och sårbarheter i kommunen. Ett sammanhållet arbete bidrar också till att främja samverkan mellan olika kommunala förvaltningar. MSB ska möjliggöra och stödja andra aktörers hantering av olyckor, kriser och katastrofer när de inträffar, nationellt såväl som internationellt, genom att stödja insatser och ge stöd till samordning. Hanteringen av händelser ska stå i centrum och MSB ska stödja ansvariga aktörer med de funktioner och förmågor som myndigheten har oavsett för vilket ändamål de ursprungligen har utvecklats. MSB ska göra en analys av andra aktörer som bidrar till samhällsskydd och beredskap. Genom rollen som motor och stöd till andra aktörer som sammantaget bidrar till samhällsskydd och beredskap måste MSB även beakta dessa aktörers funktionalitet. För att kunna bidra till en utveckling av kommuners, företags, frivilligrörelsers etc. arbete med samhällsskydd och beredskap måste MSB göra målgruppsanalyser. Dessa ska sedan kunna ligga till grund för fortsatta åtgärder och en anpassning av MSB:s eget arbete och stöd gentemot de målgrupper som finns.

14 samhällsskydd och beredskap 12 (26) Styrinstrument Styrinstrument handlar om sådant som kan användas för att inrikta och driva arbetet för att skapa en förmåga inom samhällsskydd och beredskap framåt. - Lagar och regler omfattar författningar (lagar, förordningar, föreskrifter), styrande dokument och tillsyn för att följa upp lagar och regler. - Ekonomiska styrmedel omfattar de finansiella förutsättningar för att bedriva verksamhet, t.ex. skatter, bidrag, böter och anslag. - Kunskapsstyrning handlar i grund och botten om att påverka förhållningssätt till samhällsskydd och beredskap. Goda exempel, information, utbildning, övning, etc. är del av sådant arbete. MSB ska utveckla ett utbildningsutbud av hög kvalité som möter de behov som finns inom området samhällsskydd och beredskap. Genom de utbildningar som MSB beställer och genomför ska nästa generations skorstensfejare, brandmän, handläggare, beslutsfattare etc. både få goda fackkunskaper och kunskap om den helhetssyn som måste prägla arbetet med samhällsskydd och beredskap. De utbildningar som MSB beställer och genomför ska bidra till att föra ut metoder och kunskap som genereras i den forskning och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom området och vara av sådan kvalité att t.ex. EU vill använda Sveriges utbildningssystem för att utveckla samhällsskydd och beredskap i Europa och världen. MSB ska, där bemyndigande finns, vid behov meddela föreskrifter och allmänna råd som bidrar till att säkerheten blir godtagbar inom de områden föreskrifterna och råden reglerar. I arbetet ska hänsyn tas till behovet av enkla regler för enskilda och näringsidkare, till utveckling av teknik och näringslivets verksamhet i övrigt samt till ambitionerna att minska antalet regler från myndigheter. I verksamheter där normgivning ingår ska en utgångspunkt vara att enskilda har ansvar för sin egen säkerhet. MSB ska aktivt delta i och så långt möjligt se till att svenska intressen tillgodoses i regelutveckling inom EU och FN. MSB ska använda anslag 2:4 Krisberedskap som ett strategiskt verktyg för att finansiera sådan verksamhet som bidrar till samhällsskydd och beredskap. Den effekt som MSB vill åstadkomma inom olika verksamhetsområden ska återspeglas i inriktningen och fördelningen av 2:4-anslaget. 2:4-anslaget är bara en finansieringskälla bland flera. MSB ska därför också verka för en starkare styrning av de sektorssatsningar som är helt avgörande för att uppnå ett gott samhällsskydd och en god beredskap. MSB ska finansiera forskning som bidrar till samhällsskydd och beredskap och därmed ger effekt i samhället. Den forskning som MSB beställer ska inte enbart möta myndighetens egna behov av kunskap utan vara till nytta för samhället i stort. Eftersom Sverige är en del i en vidare europeisk och internationell kontext är forskning som bidrar till en utveckling av samhällsskydd och

15 samhällsskydd och beredskap 13 (26) beredskap på dessa arenor också viktig. MSB:s arbete med forskning ska också bidra till att skapa möten mellan forskare och praktiker och på olika sätt sprida de forskningsresultat som genereras. Metodik- och teknikutveckling har en central roll för utvecklingen inom området samhällsskydd och beredskap. MSB ser framöver sin roll främst som initiativtagare och kravställare, snarare än som genomförare. MSB:s uppgift är i första hand att utifrån gjorda erfarenheter, omvärldsbevakning, gjorda riskoch sårbarhetsanalyser m.m. formulera en behovsbild och mot bakgrund av de brister som identifierats ta fram en inriktning för vad som behöver åtgärdas. 3 Behov av författningsändringar m.m. 3.1 Civilt försvar MSB har i tidigare budgetunderlag erinrat om behovet av tydligare styrning och reglering av civilt försvar. Behovet kvarstår. Samtidigt behöver samverkan mellan Försvarsmakten och civila myndigheter utvecklas, särskilt med avseende på planering och andra åtgärder inför höjd beredskap. En sådan utveckling sker också, men den behöver stödjas av författningsbestämmelser som tydliggör hur Försvarsmaktens och civila myndigheters planeringsarbete ska samordnas.

16 samhällsskydd och beredskap 14 (26) 4 Ekonomi 4.1 Finansiering Nedan följer MSB:s förslag till finansiering av myndigheten Utgiftsområde 20, anslag 1:10 ap 1 Klimatanpassning del till MSB MSB disponerar anslaget för klimatanpassningsåtgärder, bland annat för uppgifter enligt förordningen om översvämningsrisker. MSB kommer även under den följande perioden att ha kostnader för uppgifter enligt förordningen om översvämningsrisker. Därutöver ser MSB möjlighet att vidta ytterligare åtgärder. Dessa är dock helt beroende på tilldelade anslag (se kap 1.3). Anslag (tkr) 2016 Utgiftsområde 20, anslag 1:10, Klimatanpassning, del till MSB. Nuvarande uppgift Tillkommande utvecklingsprojekt (se kap 1.3) Summa Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering MSB disponerar anslaget från och med. Tidigare har MSB genomfört verksamheten med finansiering genom avgifter ( från Sida, tidigare från UD). Eftersom Regeringskansliet beslutar om vilka projekt som MSB ska delta i och även sätter ekonomiska begränsningar för respektive projekt styr inte MSB över omfattningen av verksamheten som omfattas av anslaget. en för anslaget sätts därför i enlighet med regeringens beräknade tilldelning av anslag. Om regeringen väljer att öka ambitionen (höjt anslag) inom området ser MSB positivt på att genomföra en sådan inriktning. Anslag (tkr) 2016 Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering

17 samhällsskydd och beredskap 15 (26) Utgiftsområde 6, anslag 2:2 ap 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor Anslaget är anvisat för att lämna bidrag till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för bidrag till länsstyrelser för deras kostnader för införandet av översvämningsdirektivet. I budgetpropositionen för anges att anslagsnivån på anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ska återgå till den tidigare lägre nivån om tkr per år. MSB har i tidigare budgetunderlag framfört att efterfrågan på bidrag överstiger den anslagsnivån väsentligt. Om regeringen återigen höjer anslaget skulle det visa på en satsning från regeringens sida. en i nedanstående tabell avser dock beräknad tilldelning enligt Budgetpropositionen. Anslag (tkr) 2016 Utgiftsområde 6, anslag 2: Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Anslagsbehovet varierar stort men det finns idag ingen händelse som indikerar att behovet av anslag överstiger beräknad tilldelning. Detta kan dock ändras snabbt och MSB kommer då att informera regeringen i prognoser eller på annat sätt. Anslag (tkr) 2016 Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap I kapitel 1.2 föreslår MSB ett antal åtgärder som innebär en renodling av anslag 2:4 Krisberedskap i förhållande till bland annat MSB:s förvaltningsanslag. De föreslagna förändringarna innebär också att nuvarande undantag från finansieringsprinciperna för anslaget minskar. De föreslagna förändringarna kan finansieras på olika sätt men i tabellen nedan föreslår MSB en överföring av anslag för skyddsrumskontroller till MSB:s förvaltningsanslag (anslag 2:7). Eftersom det pågår en utredning (Utredningen om omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter (S:01)) med uppdrag att bland annat se på

18 samhällsskydd och beredskap 16 (26) huvudmannaskapet och framtida finansiering för de regionala ledningsplatserna har MSB inte angett något belopp för en eventuell framtida överföring. Anslag 2016 (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap - Nuvarande uppgifter Föreslagna förändringar Finansieringen av kontroller av skyddsrum överförs till MSB:s förvaltningsanslag (se kap 1.2) Regionala ledningsplatser överförs till resp länsstyrelse (se kap 1.2) Summa MSB disponerar även anslag 2:4 ap 1 sedan Anslaget får dock inte tas i anspråk utan beslut av Regeringskansliet. Eftersom MSB inte styr nyttjandet av anslaget anges prognosen till motsvarande beräknad tilldelning. Anslag (tkr) 2016 Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Utgiftsområde 6, anslag 2:5 Rakel I kapitel 1.1 beskrivs hur MSB ser på den framtida finansieringen av Rakel. Nedanstående tabell konkretiserar vilka intäkter och kostnader MSB bedömer för perioden och därmed behov av anslag. När det gäller kostnaderna för Rakel så finns det viss osäkerhet vad avser driftskostnaderna från och med med anledning av att nuvarande driftsavtal löper ut första kvartalet och upphandling av nytt avtal pågår.

19 samhällsskydd och beredskap 17 (26) Användarna kan också komma att ställa nya krav på funktionalitet mm som innebär ökade kostnader vilka dock ska balanseras mot ökade intäkter i motsvarande omfattning. I syfte att bland annat påskynda och stimulera den kommunala anslutningen till Rakel gav regeringen därför MSB ett uppdrag under att föreslå ett inrättande av ett nytt s.k. samverkansbidrag inom ramen för nuvarande ekonomiska ersättningsnivåer till den s.k. kommunöverenskommelsen (uppdrag angående statlig ersättning till kommuner för arbete inom samhällets krisberedskap, Fö/1942/SSK). MSB:s förslag som redovisades den 14 december innebär att kommunernas abonnemangspris för Rakel fastställs till kr/år under perioden Det subventionerade abonnemangspriset föreslås finansieras genom att 37 mnkr/år under samma period omfördelas inom ramen för den ersättning kommunerna får för uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap. MSB anser att de redovisade förslagen är en förutsättning för att stimulera den fortsatta kommunala anslutningen. När det gäller de beräknade intäkterna för Rakel så baseras kalkylerna på att det föreslagna lägre abonnemangspriset för kommuner t.o.m enligt ovan ger en positiv effekt för den fortsatta anslutningen till Rakel och att användargruppen fortsätter att öka med ca nya abonnemang per år under budgetunderlagsperioden. När det gäller statliga användare så baseras avgiftsnivåerna på de kalkyler som Försvarsdepartementet angett som rimliga utifrån nuvarande modell med fastställda avgiftsnivåer i respektive myndighets regleringsbrev. Rakel drift 2016 Driftskostnader och lämnade bidrag Beräknade intäkter av avgifter varav statliga varav kommuner varav landsting varav kommersiella varav övriga Bidrag för kompensation för sänkt avgift för primärkommuner Bidrag för kompensation för sänkt avgift landsting Årets resultat (exkl driftbidrag för att finansiera underskott)

20 samhällsskydd och beredskap 18 (26) Rakel drift 2016 Finansiering - varav tilldelat anslag varav anslagssparande varav balanserat resultat varav behov nya anslagsmedel Ackumulerat resultat (inkl driftbidrag för att finansiera underskott) Anslagsprognos Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap I kap 1.2 föreslår MSB att skyddsrumskontroller som är en förvaltningsuppgift bör överföras från Krisberedskapsanslaget till förvaltningsanslaget. Då MSB anser att verksamheten bör bedrivas med samma ambition som tidigare föreslås nedanstående överföring till förvaltningsanslaget.. I kap 1.4 redovisar MSB att de faktiska kostnaderna för kärnenergiberedskapen för MSB och länsstyrelserna underskrider de anslagsmedel MSB har erhållit för verksamheten. MSB föreslår därför att anslaget höjs för att motsvara den totala kostnaden för verksamheten. Anslag (tkr) 2016 Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Nuvarande uppgifter Föreslagna förändringar Finansieringen av kontroller av skyddsrum överförs till MSB:s förvaltningsanslag (se kap 1.2) Kärnenergiberedska p (se kap 1.4) Summa