DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING. #2 maj 2013 tidningen för dig i försäkringskassan. Irene Wennemo. Kreativ utredare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING. #2 maj 2013 tidningen för dig i försäkringskassan. Irene Wennemo. Kreativ utredare"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #2 maj 2013 tidningen för dig i försäkringskassan Besök på anonym domstol ny metod KORtar sjuktider Irene Wennemo Kreativ utredare ny tidning: Dina sidor ute i höst

2 #2 INNEHÅLL Slutet blir början på något nytt chefredaktören catharina byström forsakringskassan.se Detta är slutet. Dagens Socialförsäkring gör sitt sista nummer. Det kan låta vemodigt men är egentligen bara roligt och spännande för något nytt är på väg att växa fram och ta vid: Dina Sidor. Är det ett vinnande koncept att fortsätta trycka berättelser på papper? Gammelmedia har ingen framtid. Men vad är det vi pratar om i Försäkringskassan just nu, i vårt visionsarbete med verksamhetsidé och kundlöften? Vi är en kunskapsorganisation där varje medarbetare tar ett helhetsansvar för kunden. Vi behöver kunskap om kunden, kunskap om socialförsäkringen och kunskap om helheten. Vi behöver sammanhang och fördjupning. Den kunskapen kanske man behöver ta in i sin egen takt. Och visualisering är en av grundpelarna i lean. Då verkar det ganska rätt att göra en tidning med berättelser om vår verksamhet, våra kunder, hur andra gör och hur man löser problem och dilemman. Vi behöver diagram, grafik och bilder för att förstå och få en känsla för andras upplevelser och insikter. Det senaste året har det varit problem med distributionen av tidningen, bland annat på grund av att många inte har egna postfack. Det kommer att lösa sig per automatik Vi här på Kommunikationsstaben jobbar nämligen aktivitetsbaserat, vilket innebär att man inte har ett eget skrivbord. Men oj vad postfacken blir viktiga! Så på sikt är de nog på återtåg även om det går stick i stäv med framtidsvisionen om ett trådlöst, mobilt, pappersfritt och alldeles, alldeles underbart samhälle. Vi ses i september! Therese karlberg vill få en 4 miljard till funktionshinder. Ny tidning för ny tid 107 år av 20 tidningshistoria. AKTUELLT Funktionshinderområdet behöver egen miljard 4 Anslagskredit ska rädda budgeten 4 AFU testas i hela landet 6 Nu kommer E-signeringen praktikanter till Försäkringskassan 8 ISF hittar brister i uppföljningen av sjukförsäkringen 9 Fuskkampanj undergrävde stödet till välfärdsstaten 9 TAR EN TITT PÅ vad de gör på Förvaltningsrätten. 12 TAR EN TITT PÅ hur man kan snabba upp kontakten med den sjukskrivnes arbetsplats. 16 Förvaltningsrätten Så hanteras socialförsäkringsmålen. 10 anders Lewin om språket 22 som en demokratifråga. fredrik falk åker utför 29 enkelt, snabbt och rätt. TAR EN TITT PÅ hur Dina Sidor ska möta nya utmaningar 19 NEDSLAGET görs hos Försäkringskassans språkvårdare. 22 NYA RÖN Unga med aktivitetsersättning - ett europeiskt problem. 24 Bättre läkarintyg med bättre samverkan. 26 NYFIKEN PÅ... Fredrik Falk, enhetschef i utförsbacken. 29 PS Generaldirektör Dan Eliasson får sista ordet dagens socialförsäkring maj 2013

3 SIDAN 3 Välkommen kundnytta adoptionskostnadsbidrag barnbidrag bostadsbidrag föräldrapenning havandeskapspenning jämställdhetsbonus tillfällig föräldrapenning underhållsstöd underhållsbidrag aktivitetsersättning arbetsskadeförsäkring närståendepenning rehabiliteringsersättning rese ersättning sjukersättning sjuklön sjukpenning smittbärarpenning statligt personskadeskydd särskilt högriskskydd arbetshjälpmedel assistans Vi måste se helheten ur ett kundperspektiv Jag har försökt få svar på frågan Behöver jag skicka med några bilagor till blanketten för ändrad inkomst på en rad olika sätt. Jag har sökt på er hemsida och fått mängder med klagomål och beröm träffar men ingen vettig information. Jag har ringt och köat i 10 minuter varefter jag lämnade mitt telefonnummer för återuppringning. Jag blev återuppringd. Av pausmusik! Efter fem minuter lade någon på. Jag har mailat er via mailfunktionen på er hemsida och inte fått något svar. För att spara min tid och samtidigt skattepengar kanske det skulle vara en bra idé om ni skrev saker på ett vettigt sätt på hemsidan. Sedan vore det bra om det framgick av blanketterna vilka bilagor ni vill ha med. Så låter det i en lätt frustrerad kundsynpunkt. Och dessvärre är synpunkten inte särskilt ovanlig. Det är en ganska typisk upplevelse från en kund om hur det kan vara att söka information hos oss, säger Karin Luckey som arbetar med kundfrågor. Det här är en kund som på gång Departement och myndigheter 1/6 Innovationsrådet slutredovisar sitt uppdrag. Juni ISF lämnar granskningar av perioddata inom föräldraförsäkringen, det nya tandvårdsstödet, regionala skillnader i bedömningen av vårdbidrag, egenföretagares uttag av sjukpenning och tillfällig föräldrapenning, samt handläggarnas roll i sjukskrivningsprocessen och deras betydelse för sjukfrånvaron. Augusti ISF lämnar granskningar av den fria rörligheten inom EU och rätten till sjukpenning, sjukskrivningsmiljarden, samt skillnader mellan kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster i ett livscykelperspektiv. Försäkringskassans uppdrag 1/8 Redovisning av uppdragen om verkligen har försökt alla vägar in till Försäkringskassan. Utom att besöka oss. Vi vet att det är svårt att hitta information och att förstå vad det är Försäkringskassan förväntar sig och vilken information vi vill ha av kunden. Karin menar att det gäller att få ihop helheten ur ett kundperspektiv. Vi är en Försäkringskassa men ibland arbetar vi fortfarande i stuprör. Varje del måste visserligen fungera var för sig men även tillsammans. Vi måste ha blanketter som är enkla och tydliga. Det måste gå enkelt att hitta fördjupande information på webbplatsen och det måste gå att nå oss per telefon. Att situationen är lite extrem vad gäller telefonin just nu bekräftas av att vi får in många frustrerade kundsynpunkter om svårigheten att nå oss. Det pågår arbete på många håll i organisationen där kundens behov är i fokus. Ett par exempel på detta är att man ser man över informationen på webbplatsen så att den ska bli lättare att hitta och förstå. Utveckling och förbättring av blanketter pågår ständigt där ett viktigt mål är att all information du som kund behöver för att fylla i blanketten ska finnas på blanketten. förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning, finansiell samordning, och kontroller av den tillfälliga föräldrapenningen. I Försäkringskassan 30/6 7/7 Almedalsveckan. Försäkringskassan deltar med sju seminarier och ett barnkalas för att fira 65 år med barnbidraget. DE 5 hetaste debatterna på forum 1Telefonalternativen 2 Stängt servicekontor 3 Hen 4 Det gäller att göra rätt innan vi trycker på utb 5 Språkdjungeln ersättning bilstöd handikappersättning kontaktdagar vårdbidrag europeiska sjukförsäkringskortet sjuk/vård utomlands tandvård aktivitetsstöd utvecklings-ersättning efterlevandeförmåner pension Sandra Acar som blev visstidsanställd vid kundcenter Sundbyberg den 6 maj. Vad lockade dig att söka arbete på Försäkringskassan? Att få arbeta med människor och att hjälpa dem att få det de har rätt till. Det känns som ett av de viktigaste uppdragen i Sverige. Jag hoppas kunna arbeta kvar vid Försäkringskassan i framtiden eftersom det är en trygg arbetsplats med utvecklingsmöjligheter. Har du arbetat med kundcenterverksamhet tidigare? Jag har arbetat med radio och då bland annat med kundcenterverksamhet och med att utbilda en del invandrargrupper och ungdomar. Det var rätt pedagogiska uppgifter jag hade där som jag säkert kan ha nytta av i det här arbetet. Hur har första veckorna varit? Jättespännande. Vi är en rätt stor grupp som anställdes samtidigt och går utbildning tillsammans i sex veckor, och det känns väldigt bra. Just nu håller vi på med en webb-utbildning i ÄHS. Tycker du att arbetet motsvarar dina förväntningar? Det är lite svårt att svara på ännu men det har varit spännande och väldigt mycket att lära sig så här långt. Det är väldigt mycket som är nytt. Det här med sekretesslagstiftningen till exempel. Och det är verkligen ett jättetrevligt gäng som det är kul att lära känna. Vad gör du på din fritid? Jag gymmar en del och umgås med släkt och vänner. Det är svårt att hinna med så mycket mer än så när man arbetar. 677 nya medarbetare anställdes mellan första februari och 16 maj. Av dessa är 100 tillsvidareanställda. dagens socialförsäkring maj

4 AKTUELLT 5 minuter med Helena Dahlberg biträdande presschef och projektledare för Försäkringskassans deltagande i årets Almedalsvecka 30 juni- 7 juli. Större satsning på almedalen Skiljer sig årets deltagande i Almedalsveckan från förra årets? Vi utökar vårt engagemang rejält och arrangerar hela sju egna seminarier förutom att flera av Försäkringskassans medarbetare kommer att delta i många andra arrangörers seminarier. Dessutom anordnar vi ett antal kortare samtal i den kundmötesplats som vi kommer att ha på plats. Vilka seminarier blir det i år? De heter Fortsatt antikrångel en enklare sjukförsäkringsprocess, Personlig assistans myter och sanningar, Vilka är de jämställda föräldrarna?, Fler unga med funktionsnedsättning i arbete hur blir vi bättre möjliggörare, Barnbidraget 65 år vilken betydelse har det och andra familjeförmåner för barnfamiljers ekonomi? och Hur skapas en socialförsäkringslagstiftning som ger förtroende?. Blir det glassutdelning i kundmötesplatsen i år också? Vi ska ha ett riktigt roligt barnkalas på onsdagen. Då firar vi att barnbidraget fyller 65 år i år. Vad vi bjuder på får bli en överraskning. Vad kostar det hela? Vi har en budget på kronor. Det är i nivå med vad andra myndigheter betalar för sitt deltagande. Bror Karlsson Funktionshinder behöver egen m i De medicinska underlagen inom funktionshinderområdet håller inte måttet. Försäkringskassan vill ha en satsning liknande dagens sjukskrivningsmiljard för att skapa incitament till ett kvalitetsarbete. I en skrivelse till Socialdepartementet pekar Försäkringskassan på att kvaliteten i de medicinska underlagen är undermålig. Det låter som allvarlig kritik. Ja, det är allvarligt och vi måste agera när vi ser att det är problem. Alla våra beslut, allt vårt arbete grundar sig på att de medicinska underlagen ska vara bra, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef. Hur många underlag som är bristfälliga går inte att säga utan fördjupade aktstudier. Men det är väldigt få ärenden som inte behöver kompletteringar. Såväl Försäkringskassan som hälso- och sjukvården drabbas av merarbete när de medicinska underlagen brister. Men allvarligare är att de försäkrade drabbas. Med fullgoda medicinska underlag skulle ärendena klaras av avsevärt snabbare. Det skulle också öka transparensen i besluten och därmed stärka rättssäkerheten. Negativ effekt Försäkringskassan är inte ensam om att uppfatta kvaliteten i underlagen som ett problem. Redan för ett par år sedan hörde hälsooch sjukvården av sig och framförde uppfattningen att Försäkringskassan ställde för många kompletterande frågor. Dessutom borde fler professioner inom vården än läkarna vara aktuella. Det senare instämmer Therese Karlberg i, inte minst är de verksamma inom habiliteringen viktiga att samarbete med. Men när Försäkringskassan påtalat problemet för landstingen har svaret ofta blivit att eftersom inte arbetet med funktionshinderfrågorna Försäkringskassan lånar till driften Sedan början av året har Försäkringskassans prognoser reviderats vid flera tillfällen. Framför allt har antalet sjukfall och samtalsmängden till kundcenter ökat markant. i den senaste utgiftsprognosen beräknas kostnaderna i försäkringen öka med tre miljarder kronor fram till Nu får ökningen konsekvenser även för den interna fördelningen av medel. Totalt utökas budgeten med 82 miljoner kronor, varav LFC och KC tilldelas 70 Therese Karlberg omfattas av sjukskrivningsmiljarden så kan det inte prioriteras. Miljarden får närmast en negativ effekt på de områden som inte berörs. Som namnet visar så är det just för åtgärder inom sjukvården som påverkar sjukskrivningarna som politikerna med penningbelöningar skapat incitament till förbättringar. Men funktionshinderområdet dras med samma problem. Helst vill vi ha en egen liknande modell, i andra hand att funktionshinderområdet också får ingå i miljarden. miljoner kronor för att göra nyrekryteringar som krävs för att klara verksamheten. Ökningen av budgeten finansieras genom att utöka anslagskrediten, vilket innebär att myndigheten lånar pengar från nästföljande år. Försäkringskassan har lyft behovet av ytterligare ekonomiska medel till regeringen. I en intervju för Försäkringskassans intranät Fia, säger generaldirektör Dan Eliasson att ytterligare resurser är ett måste och att han räknar med ett positivt besked från regeringen under hösten. Redan påbörjade satsningar på en enklare sjukförsäkringsprocess, utformning av kundlöften och utrullning av lean i myndigheten kommer att fortsätta enligt plan, även om det på kort sikt är kostsamt. I det längre tidsperspektivet medför de effektivisering och kundanpassning av verksamheten. Det är inte uteslutet att det krävs ytterligare justeringar av budgetramen under försommaren. Bror Karlsson 4 dagens socialförsäkring maj 2013

5 iljard Therese Karlberg hoppas att brevet ska få effekt i form av ett uppdrag till Försäkringskassan från regeringen, gärna tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och landsting), och vill gärna se ett liknande arbete som det som pågått kring sjukförsäkringen och aktivitetsförmågeutredningarna (AFU). Förhoppningen är att brevet, som landade i Regeringskansliet i maj, ska hinna behandlas och få effekt i budgetarbetet inför Anders Ljungberg Fem områden att arbeta vidare med Kvaliteten i de medicinska underlagen. Idag saknas ofta tillräckliga uppgifter om graden och omfattningen av personens aktivitetsbegränsning. Ett korrekt underlag skapar rätt förutsättningar för Försäkringskassans arbete. Fördjupade medicinska utredningar. Försäkringskassan saknar idag möjlighet att köpa teamutredningar för personer som har eller ansöker om assistansersättning. Elektroniskt informationsutbyte. Inom ramen för sjukskrivningsmiljarden pågår ett arbete med elektroniskt informationsutbyte. Försäkringskassan vill att även funktionshinderområdet kommer med. Ökad kompetens inom försäkringsmedicin. Samverkan. Idag har Försäkringskassan ett samordningsuppdrag för unga med aktivitetsersättning. Det samordningsuppdraget bör utvidgas. Kundlöften handlar om mänsklighet och förståelse Foto: Thinkstockphoto Kvarnström (S) leder samordningsförbunden Kurt Kvarnström, riksdagsman (S) från Dalarna, omvaldes till ordförande för NNS, Nationella nätverket för samordningsförbund, när nätverket höll årsmöte i april. Han representerar Södra Dalarna samordningsförbund. Styrelsen i övrigt: Marie Litholm (KD), Östra Södertörn, Alf Svensson (S), RAR Sörmland, Erik Kvarndal (C), Västra Skaraborg, Karl-Henrik Nanning (M), Uppsala län, Margareta Fagerhov, Bjuv, Viktoria Strömberg (M), Östra Östergötland, Kenneth Andersson (S), Skellefteå, Ulla Y Gustafsson, Hisingsbacka, Radovan Javurek, Skåne Nordost, samt Ann-Marie Johansson (S) Jämtland. Internationellt arbete ska analyseras Försäkringskassan har fått regeringens uppdrag att redovisa hur arbetet med internationella ärenden förhåller sig till bland annat uppgiften att ge information till berörda om socialförsäkringen, motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, och samarbeta med berörda myndigheter i Sverige och andra länder både i generella frågor och individuella ärenden. Hittar Försäkringskassan brister i arbetet med internationella ärenden ska en åtgärdsplan tas fram var året då Försäkringskassan fastställde en vision och en verksamhetsidé för myndigheten tas nästa steg i riktning mot kundernas behov. Ett eller flera kundlöften ska fastställas innan midsommar. Närmare en fjärdedel av Försäkringskassans medarbetare har deltagit i workshoppar för att bidra till de blivande kundlöftena. Arbetet med att ta fram kundlöftena har bedrivits på alla nivåer i hela myndigheten. I chefsledet, i workshoppar för medarbetarna och i en tvärfunktionell projektgrupp. Inte minst Systembolagets kundlöften har varit Dan Eliasson inspirationskälla för arbetet. När Försäkringskassans ledningsgrupp tar beslut om kundlöftet eller kundlöftena i början av juni kommer närmare en fjärdedel av Försäkringskassans medarbetare att ha bidragit till beslutsunderlaget. I en intervju för Försäkringskassans intranät, Fia, säger generaldirektör Dan Eliasson bland annat att han ser ett kundlöfte som ett sätt att förmedla mänsklighet och förståelse för kundens situation. Han säger också att han tror att kundlöftena kommer att påverka ledning och styrning av arbetet. Att de blir ytterligare ett steg i riktning från att styra på prestation till vilka effekter arbetet har för kunden. Bror Karlsson 8,8 procent. Så hög var sjukfrånvaron inom Statens institutionsstyrelse Därmed la de beslag på den föga eftertraktade förstaplatsen i tabellen över sjukfrånvaron i samtliga statliga myndigheter 2012 enligt en sammanställning från Statskontoret. dagens socialförsäkring maj

6 AKTUELLT Samtal om fortsättning för Kur-projektet I förra numret berättade DS att Försäkringskassan vill förlänga Kurprojektet. Projektet innebär att medarbetare inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, psykiatrin och kommunerna gemensamt får kompetensutveckling inom psykisk ohälsa. Det är ännu inte klart vad som kommer att hända men en dialog förs mellan Försäkringskassan och Socialdepartementet om ett eventuellt regeringsuppdrag med direkt koppling till Kur. Den pågående utvärderingen visar att cirka 90 procent av deltagarna tycker att det varit värdefullt att få utbildning tillsammans med samverkansparter och att liknande satsningar behövs framöver. Kassans första miljökontor invigt I april invigdes Försäkringskassans första miljökontor. Det är NFC i Visby som har fått nya lokaler och blivit ett grönt kontor. Det kommer att följas av fler på andra håll i landet. Försäkringskassan arbetar aktivt för att minska belastningen på miljön, till exempel minska elförbrukning och energiåtgång för uppvärmning. En kvarts miljon vill ha digitala utskick Sedan i mitten av februari har över en kvarts miljon svenskar valt att få sina utbetalningsbesked digitalt istället för i pappersform. I snitt tackar kunder om dagen nej till pappersutskick från Försäkringskassan. Det innebär en besparing på hittills drygt kronor. Försäkringskassan skickar årligen ut cirka 10 miljoner utbetalningsbesked. 4,7 procent var sjukfrånvaron inom Försäkringskassan För kvinnorna var siffran 5,2 och för männen 3,0 procent (Statskontoret). AFU-test i hela landet Testet av det nya verktyget AFU aktivitetsförmågebedömning tar nu ytterligare kliv. Åtta landsting och 30 LFC kommer som piloter att fortsätta samla erfarenheter. För att AFU ska bidra till en rättssäker och systematisk prövning av individens arbetsförmåga är det viktigt att det är noga testat i olika omgångar för att justeringar ska kunna göras efter hand. Nu har därför en tredje och mer omfattande testomgång inletts. Åtta landsting (Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Östergötland, Jönköping, Västerbotten, Västernorrland Torgny Andersen och Norrbotten) och 30 av landets 47 LFC deltar. Samtliga personliga handläggare där kommer att kunna beställa en AFU. Riksdagen vill ha regler som säkerställer att människor får rehabilitering i god tid före maxtid i sjukförsäkringen. Förslag ska komma i budgetpropositionen i september. Det behövs en ordning som säkerställer att människor får rehabilitering för återgång i arbete i god tid innan maxtid i sjukförsäkringen nås. Det ansåg ett enigt socialförsäkringsutskott i mars (betänkande 2012/13:SfU 6 Rehabilitering tillbaka till arbete). Förändringen bör träda i Flera ambassadörer En personlig handläggare, en försäkringsmedicinsk rådgivare och en specialist inom varje deltagande LFC har nyligen fått utbildning. De ska fungera som ambassadörer, det vill säga informera, diskutera och förankra det nya arbetssättet på sina respektive kontor. Även läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och psykologer inom de åtta landstingen har fått utbildning om AFU. Förhoppningsvis kommer det också att finnas en webbaserad teamutbildning i höst. Hur har det gått så här långt? Bra, vi har tagit tillvara erfarenheter och gjort förbättringar efter hand, säger Torgny Andersen, i vanliga fall specialist vid Tidig Bedömning Syd men under våren ansvarig för att dra igång pilotverksamheten. Aktuellt just nu är att vi har fått en analys om arbetsskador som Arbetsmiljöverket gjort åt oss, vilken vi kommer att arbeta in i referensmaterialet till hösten. Då ska vi också ta fram material om arbetshjälpmedel och anpass- Sjukskrivna behöver rehabilitering i god tid Cirka 1200 sjukskrivna får en AFU under testperioden. ning, tillsammans med Arbetsförmedlingen. Referensmaterialet är den del av AFU där krav inom olika yrkesgrupper specificeras. Det publiceras i slutet av maj. Skåne och Västra Götaland har redan startat arbetet inom piloten och beställningar har börjat göras. Övriga landsting och LFC beräknas komma igång i september. Sista datum för beställning av en AFU inom ramen för piloten är 6 december i år. Den kommer således att pågå en bit in på Mer information finns såväl på intranätet som på externa webben. Samma dag som DS pressläggning, 23 maj, höll Socialförsäkringsutskottet, en utfrågning om AFU. Eva Lindén kraft redan januari I Vårpropositionen i april lovar regeringen, i enlighet med utskottets begäran, att återkomma till frågan i budgetpropositionen i september. Försäkringskassan är dock mycket kritisk till förslaget. I yttrandet till utskottet i februari menade man det är viktigt att dra lärdom av tidigare erfarenheter och undvika att hamna i svåra situationer eller att felaktiga förhoppningar om statens ansvar vid rehabilitering väcks. Frågan är komplicerad och sammansatt och behöver därför utredas ordentligt, lämpligen av den pågående parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Införandedatum 1 januari 2014 är orealistiskt. Arbetsförmedlingen ansåg att det nya samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som infördes 2012 och bland annat innebär gemensam kartläggning, tillgodoser behov av arbetslivsinriktad rehabilitering under sjukskrivning. Eva Lindén Foto: Thinkstockphoto 6 dagens socialförsäkring maj 2013

7 E-signering lanseras för flera blanketter I juni lanserar Försäkringskassan de första e-signerbara blanketterna. Ambitionen är att de flesta blanketter ska vara digitala i framtiden. Försäkringskassan har idag e-tjänster för ansökan inom de största förmånerna så som föräldrapenning, bostadsbidrag och sjukpenning. Många blanketter finns också tillgängliga att ladda ner från forsakringskassan. se men de måste skrivas ut och skickas in med post. I juni lanseras de första av dessa blanketter som e signerbara. Som kund loggar man in på Mina sidor med sin e-legitimation, fyller i blanketten och skickar in den genom att signera med e legitimationen. Blanketterna kommer direkt in i systemet och processen fortsätter på samma sätt som om blanketten blivit inskannad. Kundernas förväntan Kunderna förväntar sig idag att kunna utföra sina ärenden digitalt. Därför är det jätteroligt att vi nu kan böja lansera e-signerbara blanketter, säger Ylva Sjösten, produktchef för självbetjäning för privatpersoner. För kunderna är de största fördelarna att det går snabbare, blir rätt från början och att de slipper betala porto och posta blanketten. De kan också se sina ansökningar på Mina sidor och få uppdateringar via mejl eller sms när utbetalningen är på väg. För att se till att kunderna kan och vill använda de digitala tjänsterna görs alltid användartester. För de e-signerbara blanketterna har tester gjorts vid två tillfällen. Ett företag som Försäkringskassan anlitar designar testet och rekryterar testpersoner för djupintervjuer. Under intervjuerna finns Försäkringskassan med i ett angränsande rum och får direkt ta del av de reflektioner som kommer fram. Två blanketter lanseras De första e-signerbara blanketterna som nu lanseras gäller Försäkran för aktivitetsstöd och Begäran om medgivande vid utlandsvistelse. När erfarenheterna har utvärderats kommer en plan att tas fram för vilka blanketter som ska bli e-signerbara och när de kan lanseras. Vi kommer även i fortsättningen att utveckla e-tjänster när det behövs för att erbjuda en mer kundanpassad användarupplevelse, säger Gunilla Dyrhage, chef på VO Självbetjäning. Att vi nu samtidigt lanserar e-signerbara blanketter ger oss möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt erbjuda kunderna en E tjänster och e signerbara blanketter E signerbara blanketter har vissa baskontroller, till exempel en del obligatoriska fält. Men när de väl skickats in måste de handläggas manuellt. E tjänster är mer avancerade och lotsar kunden genom ett flöde och innebär mer eller mindre automatiserad handläggning. Sådana tjänster ger bättre stöd och service till kunderna men kostar mycket och tar lång tid att utveckla. Utseende och funktion är två viktiga komponenter för de e-signerbara blanketterna. Därför har de testats noga. digital ansökan för de flesta förmåner. Ambitionen är att alla ansökningar ska gå att göra digitalt i framtiden, antingen via en e- tjänst eller via e-signerbara blanketter. Eva Lindén igenkänning Det är viktigt att kunderna känner igen sig hos Försäkringskassan även när de har en digital kontakt. Idén är därför att sådant som återkommer, till exempel personnummerfält eller felmeddelanden, ska se likadant ut och fungera på samma sätt i olika blanketter. Det hjälper också till att stärka Försäkringskassans identitet. Samarbete? Generaldirektör till Statens servicecenter Thomas Pålsson har utsetts till generaldirektör för Statens servicecenter. Han kommer närmast från en tjänst som departementsråd i Regeringskansliet där han varit chef för enheten statlig förvaltning. Statens servicecenter är en Thomas Pålsson statlig myndighet under Socialdepartementet som sedan 1 juni 2012 sköter administration åt cirka 100 myndigheter bland andra Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Myndigheten är placerad i Gävle men har även verksamhet i Stockholm och Östersund och har 240 anställda. Nysatsning på värdegrunden Regeringen satser fem miljoner per år till och med 2016 på insatser för att stärka värdegrundsarbetet inom staten. Arbetet ska ske genom olika aktiviteter och skrifter riktade till myndighetschefer och anställda samt fackliga företrädare. Bland annat ska frågor om hur staten genom sina anställda bemöter allmänheten och hur man kan främja en kultur som motverkar korruption och andra oegentligheter diskuteras. Arbetet leds av värdegrundsdelegationen med Lena Marcusson, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, som ordförande. I höst kommer ledningsgrupper och andra ledande funktioner inom Försäkringskassan erbjudas kursen Förtroendefullt samarbete. Dessutom leds dessa av Försäkringskassans egna utbildare. Väl mött! Hälsningar Kompetensforum f oto: r e g e r i n g s k a n s l i e t, m at s b äc k e l i n dagens socialförsäkring maj

8 AKTUELLT Prisad norsk föräldrasida Socialförsäkringsadministrationen i Norge gör som i Sverige och använder sig av sociala medier. NAV Foreldrapenger blev utsedd till årets Facebook-sida vid Social Media Days i februari. Vi har jobbat otroligt mycket med att få bort det byråkratiska NAV-språket och har en personlig ton utan att det går ut över vår roll. Jag tror att hela förvaltningen har mycket att lära, säger kommunikationsrådgivaren Elis Åsbakk Lind till MEMU nr Agneta Rönn utreder assistansen Hur kan man få de verkliga kostnaderna för personlig assistans att bättre stämma överens med ersättningens storlek utan att de totala kostnaderna ökar? Regeringen har utsett Agneta Rönn, tidigare departementsråd, att utreda frågan 9,9 procent. Så hög var sjukfrånvaron bland kvinnor anställda vid Statens institutionsstyrelse. Den högsta siffran i staten Diskrimineringsombudsmannen hade den näst högsta, 9 procent av kvinnorna var sjukskrivna. Statens institutionsstyrelse hade även flest män sjukskrivna, 7,9 procent (Statskontoret). 500 praktikanter till Försäkringskassan Försäkringskassan ska ta emot minst 500 praktikanter med funktionsnedsättning fram till och med Satsningen på praktikanter är en del av ett uppdrag från regeringen till Arbetsförmedlingen. Praktikperioden kommer att vara sex månader lång. De första tre månaderna handlar om att lära känna arbetsplatsen och de följande tre om faktiskt arbete. Många i den här gruppen har kvalificerad utbildning så det kan handla om i princip vilken typ av arbetsuppgifter som helst, säger Louise Ollivier på HR-staben. ISFs kritik mot samverkan avvisas Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen håller inte med ISF om att deras nya samverkan kunde ha genomförts inom ramen för tidigare samarbete. ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) har granskat Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nya samverkan som började införas 2012 (rapport 2013:3). Bedömningen är att den har vidareutvecklats enligt regeringens uppdrag och skapat Det går framåt men för långsamt. Så kan Handisams senaste uppföljning av funktionshinderpolitiken sammanfattas. Personer med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar och delaktighet än befolkningen i övrigt. Det är ett problem ur ett rättighetsperspektiv men också ett resursslöseri, skriver Handisam. Praktikplatserna kommer att annonseras ut lokalt och tillsättas av lokal chef som också utser en handledare för praktikanten. Läroperiod Therese Karlberg som är verksamhetsområdeschef berättar att Försäkringsprocesser har beslutat att ta emot två praktikanter med början i september. Vi kan lära oss mycket som arbetsgivare av det här praktikantprogrammet, säger hon. Hur vi ska bli mer inkluderande och tillgängliga. Det finns en fara att vi bara ser hinder och svårigheter när det gäller att an- förutsättningar för att ge fler sjukskrivna tidigare stöd. Samtidigt anser ISF att förändringarna i stort hade kunnat genomföras inom ramen för tidigare samverkan. Man är bland annat också kritisk till att endast 25 procent av de gemensamma kartläggningarna bedöms leda till aktiva insatser jämfört med tidigare uppskattningar om två tredjedelar. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen håller i sitt yttrande till regeringen inte med. Genomgripande förändringar i samverkan har gjorts, inte bara anpassningar samtidigt som utveckling och implementering fortfarande pågår. Att resurserna fördelats annorlunda än enligt de första uppskattningarna beror på att dessa var just uppskattningar, menar myndigheterna. Den faktiska resursfördelningen har skett utifrån viljeinriktningen från Eva Lindén Långsamt framåt för funktionshinderpolitiken Bland förbättringarna de senaste åren lyfts IT-utvecklingen som underlättar i vardagen fram och att fler nu får tillgång till arbetshjälpmedel, särskilt de med behov av kognitiva hjälpmedel. Under rubriken flaskhalsar listas sådant som att arbetsgivare fortfarande inte vågar anställa personer med funktionsnedsättning och att ohälsa är tio gånger vanligare hos personer ställa personer med funktionsnedsättningar. Och vi kan inte hålla på och tala om för andra arbetsgivare hur vi tycker de ska agera om vi inte själva lever upp till ambitionerna. Arbetsförmedlingens ambition med praktikprogrammet är att minst personer ska beredas praktik och att det ska leda till förbättrade möjligheter till ett framtida arbete, med eller utan lönesubvention. Cirka personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning finns inskrivna vid Arbetsförmedlingen. bror Karlsson med funktionsnedsättning. Handisam föreslår bland annat att Folkhälsomyndigheten bör få i uppdrag att sprida kunskap om den onödiga ohälsan och att Ekonomistyrningsverket för in krav på användbarhet och tillgänglighet i ramavtalen för upphandling av digitala system för statsförvaltningen. Anders Ljungberg 8 dagens socialförsäkring maj 2013

9 Uppföljningen brister efter maxtid i sjukförsäkringen Arbetsförmedlingen måste bättre dokumentera sina insatser för personer som efter maximal tid i sjukförsäkringen kommer till förmedlingen. Försäkringskassan måste hämta in mer information om dem som återvänder. Det är några slutsatser från ISF. Inom ramen för ett regeringsuppdrag har ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) granskat 279 personer som 2010 uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen och sedan återvände inom drygt ett år, (Rapport 2013:6). De flesta deltog i den s k arbetslivsintroduktionen på tre månader och drygt hälften fortsatte i andra insatser. ISF anser dock att kvaliteten är mycket skiftande i Arbetsförmedlingens närmare beskrivningar både av vad som genomfördes och vad resultatet blev. Systematisk uppföljning och utvärdering saknas. Storbritannien Kampanjer mot fusk minskade stödet till välfärdsstaten En tredjedel av drygt nyhetsartiklar om välfärdsfrågor i engelska tidningar under perioden handlade om fusk. Det är en nyhetsrapportering utan några som helst proportioner. Och när personerna så småningom återvänt till sjukförsäkringen använder sig Försäkringskassan många gånger inte av information från Arbetsförmedlingen i sin bedömning av rätt till sjukpenning och behov av insatser även om det ibland kan finnas orsaker till detta. Kunskap och respekt När Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga gör de det utifrån sina olika mål vilket kan vara förvirrande för den enskilda, skriver ISF. Någon harmonisering av myndigheternas bedömning är dock inte nödvändig, eller ens önskvärd, skriver ISF. Däremot är det viktigt att ha kunskap och respekt för varandras definition och syfte för att kunna förklara för den enskilde varför bedömningarna kan bli olika och vad det innebär. Försäkringskassans nya verktyg för bedömning av arbetsförmåga, AFU, som utvecklas i samråd med bland andra Arbetsförmedlingen, tror ISF kan bidra till större förståelse mellan myndigheterna. Delge varandra information ISF genomförde sin granskning i april 2012 och gäller personer som återvänt till sjukförsäkringen före oktober Men i februari 2012 startade Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sitt fördjupade samarbete med tidiga och gemensamma kartläggningar m m. Samarbetet innebär att de två myndigheterna ska ha upparbetade kontakter och delge varandra information långt innan tidpunkten för maxtid i sjukförsäkringen närmar sig. Försäkringskassan kommer att yttra sig om rapporten till regeringen inom kort. Eva Lindén Benefits stigma in Britain November 2012 Turn2us is part of Elizabeth Finn Care, a national charity registered in England and Wales: and Scotland: SC Det konstaterar författarna bakom rapporten Benefits stigma in Britain (University om Kent, november 2012) som pekar på regeringens egna siffror om fusk. Bedrägeri eller fusk uppskattas ligga bakom 0,7 procent av utbetalningarna. Mediernas skriverier, där förstås The Sun som förra året uppmanade läsarna att ange sina fuskande grannar är värst, får effekter såväl för de som behöver välfärdstjänsterna som på allmänheten i stort. De förra upplever sig stigmatiserade och avstår i allt högre grad från att söka bidrag de har rätt till och bland allmänheten sprids en enormt överdriven bild av fuskets omfattning. Dessutom blir uppfattningen att de som får bidrag inte har gjort sig förtjänta av det. Fuskfixeringen är dock inte endast en mediefråga. Även politikerna har hängt på, menar författarna till rapporten, och framhåller att många artiklar om fusk och svindel bygger på politiska utspel. Politikerna väljer ett tufft språk för att ge intryck av handlingskraft, säger Ben Baumberg, en av författarna i tidningen Velferd (2-13). Ben Baumberg förlägger starten på kampanjen mot fusket till 1990-talet och Labours premiärminister Blair som ville värna välfärdsstaten genom att slå mot bedrägerier. Resultatet blev det motsatta, inte minst bland Labours väljare. Anders Ljungberg noterat på fia De viktigaste nyheterna på Fia, Försäkringskassans intranät, sedan förra DS gick i tryck. Interna fel bakom många återkrav Cirka 60 procent av alla återkrav inom aktivitetsstöd är fel som Försäkringskassan orsakat. Nu görs en kraftsamling för att pressa ned återkraven och de kostnader och förtroendetapp som de felaktiga utbetalningarna medför. Försäkringskassans nyhetsbrev lanserat Det första numret av Försäkringskassans digitala nyhetsbrev Försäkringskassan analyserar har producerats och distribuerats. Syftet med nyhetsbrevet är att bidra till en kunskapsbaserad samhällsdebatt. Det riktar sig till en rad olika aktörer och intressenter i samhället. Trafiklivränta bortglömd doldis Trafiklivränta utbetalas av Försäkringskassan till ungefär 125 personer runt om i Sverige som tecknade en privat försäkring med ett utländskt försäkringsbolag under 60-talet. Fortsatt låg kvalitet på läkarintygen I en granskning av Försäkringskassan fick endast drygt hälften av de undersökta läkarintygen godkänt. Det är dock en aning bättre resultat än vid förra årets granskning. Stora förändringar av sjukförsäkringsprocessen De förändringar som planeras syftar till att skapa en ny, bättre och enklare sjukförsäkringsprocess med starkt fokus på de mest behövande kunderna samtidigt som en radikalt förkortad handläggningstid ska genomföras. Det rör sig om ett omfattande utvecklingsarbete som kommer att pågå under perioden 2013 till och med dagens socialförsäkring maj

10 Foto: Eva Lindén Förvaltningsrätterna är ständigt närvarande i Försäkringskassans verksamhet men ändå tämligen anonyma. DS begav sig till Stockholms förvaltningsrätt för att få veta lite mer om saker och ting. text: Eva Lindén Illustration: helena halvarsson Vad gör de på för v Lite förvånad kanske man blir när man närmar sig Förvaltningsrätten i Stockholm. Förväntar man sig inte att den ska vara inhyst i en lite äldre och ärevördig byggnad? Det som tornar upp sig är hur som helst ett höghus från 1960-talet, nära Värtahamnen. Nämligen det som tidigare kallades Philipshuset ett klassiskt kontorshus på Tegeluddsvägen som från början hade paternosterhissar. Hit flyttade Förvaltningsrätten 2007 från Krukmakargatan på Södermalm. Huset har 16 våningar och Förvaltningsrätten tar upp hela huset. På de fyra översta våningsplanen ligger Allmänna avdelningen där bland annat socialförsäkringsmålen avgörs. Ärendena som kommer in fördelas jämnt över de sju enheterna. Några är dock mer specialiserade, till exempel på arbetsskadeförsäkringen och ärenden som rör EU-rätten avgjordes totalt drygt socialförsäkringsmål här. Vanligast är mål om sjukpenning och sjukersättning. Inom Allmänna avdelningen avgörs också mål inom socialtjänstens område samt mål som gäller tvångsvård, tillstånd m m. Utöver Allmänna avdelningen finns en avdelning för skatteärenden och en för migrationsärenden. I hela huset jobbar cirka 450 personer varav ungefär 200 med socialförsäkringsmål i olika omfattning. DS träffar rådmannen och domaren Robert Johansson för att prata lite närmare om hur det går till i Förvaltningsrätten. Vi sätter oss i en av de arton förhandlingssalarna. De är alltid möblerade på samma sätt med ett bord där domarna sitter och ett bord i halvcirkel framför där parterna sitter på var sin sida. Men de är bara till för de mål som avgörs i muntlig förhandling och det gäller endast 1 2 procent av alla socialförsäkringsmål. När övriga mål avgörs samlas nämnden 10 dagens socialförsäkring maj 2013

11 valtningsrätten? i ett vanligt arbets- eller mötesrum. Att så pass få förhandlingar är muntliga är kanske lite förvånande. Anledningen är att socialförsäkringsmål är skriftliga processer och att en muntlig förhandling bara är en komplettering. Alla har dock rätt till muntlig förhandling, men det är inte rutin att informera om den möjligheten. Och det beror på att en muntlig förhandling inte ska göra någon skillnad för utgången, säger Robert Johansson. Nya uppgifter kan förstås komma in, och det händer ofta. Men de kan lämnas såväl skriftligt som vid munt- lig förhandling. Om de lämnas under en muntlig förhandling och Försäkringskassan behöver tid att titta på dem i lugn och ro kan rätten bestämma om fortsatt skriftväxling och förhandlingen skjutas upp. Men för det mesta behövs inte det. Ibland tror den försäkrade att, om Kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen Fortsättning på nästa sida En dom från en av landets tolv förvaltningsrätter kan överklagas till kammarrätten. I landet finns fyra stycken. Såväl enskilda som myndigheter kan överklaga. För att kammarrätten ska ta upp ett mål krävs i allmänhet prövningstillstånd. Det kan ges av i huvudsak två skäl: Om det finns anledning att ändra förvaltningsrättens beslut eller om det behövs prejudikat (ledning för hur liknande fall ska bedömas). I socialförsäkringsmål dömer tre juristdomare. Handläggningen är som regel skriftlig och målet avgörs efter en föredragning av en jurist. Tillförs målet något nytt får parterna tillfälle att yttra sig. Högsta förvaltningsdomstolen är högsta instans. Huvuduppgiften är att skapa prejudikat. Av totalt ungefär ansökningar per år får endast cirka två procent prövningstillstånd. dagens socialförsäkring maj

12 Forts. från föregående sida. förhandlingen sker muntligt, allt måste bli sagt under själva förhandlingen. Men så är det inte. Vi har läst alla handlingar. Det är nämnden som dömer i målen. Den består av en rådman och tre nämndemän som är lekmän. Formellt sett är alla domare. Nämndemän nomineras av ett politiskt parti och utses av landstingsfullmäktige för fyra år i taget. Dock, påpekar Robert Johansson, måste man inte vara medlem i ett parti för att bli nämndeman, även om det är vanligast. Den som är intresserad kan kontakta ett parti. De allra flesta domar fattas enhälligt men vid olika uppfattning sker omröstning. Vid två två har rådmannen utslagsröst, men om alla tre nämndemän tycker något annat än rådmannen så blir det som de tycker. Men det är ovanligt. Jag har varit vid Förvaltningsrätten i ett år och nio månader och jag har varit med om att någon varit skiljaktig vid kanske ett tiotal tillfällen. Någon enstaka gång har uppfattningarna gått isär med två-två. Flera infallsvinklar På frågan vad nämndemännen bidrar med säger han att de har andra infallsvinklar och att det är bra att det finns olika uppfattningar. Mycket handlar om bevisvärdering och bedömning, och deras uppfattning är värdefull. Den försäkrade kan se olika på detta: Ska personer som inte är jurister bedöma mitt fall? Eller vad bra att det inte bara är jurister som dömer! Men visst diskuteras nämndens sammansättning ibland. Svensk rättstradition bygger dock på medborgarinflytande och insyn och nämndemännen är oftast mycket kunniga och pålästa och har omvärldskunskap. Min fråga om det hänt att han har ändrat uppfattning på grund av vad en eller flera nämndemän anser tycker han nog är lite fel ställd. Det fungerar inte på det sättet. Man får aldrig gå in i rättssalen med en färdig uppfattning utan man måste vara öppen för synpunkter. Det är inte så att jag ändrar mig, utan vi kommer tillsammans fram till en uppfattning. Foto: Eva Lindén Är hanteringen effektiv? Riksrevisionen har just inlett en granskning om myndighetsbeslut som överklagas. Syftet är att se om hanteringen är effektiv och rättssäker samt om enskilda får förutsättningar att förstå och hantera processen. En fråga är varför inte förvaltningsrätterna uppnår regeringens mål om att huvuddelen av målen ska ta högst sex månader att avgöra, och varför handläggningstiderna skiljer sig åt. En rapport beräknas publiceras i mars Målen som behandlas i förvaltningsrätterna ska utredas som dess beskaffenhet kräver. Trots det tar förvaltningsrätterna sällan eller aldrig egna initiativ för att få ett mål ytterligare utrett utan går på befintliga underlag. Robert Johansson säger att det beror på att det är en process mellan två parter där varje part för fram sina synpunkter. Hur vidsträckt utredningsskyldigheten, den s k officialprincipen, är finns det olika åsikter om inom och utom domstolen. Vi kan förelägga ena parten att svara på vad motparten säger, eller de kan be oss göra saker som att skicka allt material till en medicinskt sakkunnig. Men det är mycket ovanligt att vi på eget initiativ tar fram ytterligare beslutsunderlag. Ingen rättshjälp Hur blir situationen då för den som trots allt vill ha en muntlig förhandling? Hamnar inte hon eller han i ett underläge i rättssalen? Man kan ta en vän eller släkting med sig som stöd, men att få rättshjälp från Rättshjälpsmyndigheten till ett juridiskt biträde är mycket svårt. Hemförsäkringen täcker inte heller kostnader för rättshjälp i förvaltningsärenden. Vilket innebär att man kan få rättshjälp för Gången i förvaltningsrätten 1Överklagan kommer in till Förvaltningsrätten via Försäkringskassan. Bland annat bör det framgå varför och hur den försäkrade vill att beslutet ska ändras. Ärendet blir 2 nu ett mål och fördelas på en av enheterna inom Allmänna avdelningen. Där lottas det ut på en beredningsansvarig handläggare/ jurist och en beredningsansvarig domare. Handläggaren kontrollerar bilagor, 3 eventuell begäran om anstånd, om klaganden yrkar muntlig förhandling m m. Eventuella nya intyg kan behöva kommuniceras med någon av de processjuridiska enheterna på Försäkringskassan för yttrande vilket sedan skickas till den försäkrade. När ett mål är 4 klart för avgörande, vilket vissa är direkt medan andra kräver ett flertal skriftliga vändor, knyts det till en uppsättande handläggare som gör en rättsutredning, det vill säga går igenom målet, klargör rättsläget och eventuell praxis samt skriver ett förslag till dom. Målet lottas 5 på en domare (rådman) som går igenom handläggarens förslag och bildar sig en uppfattning. Innan det sänds ut till de tre nämndemännen (som är lekmän) har det diskuterats informellt mellan handläggaren och domaren. 12 dagens socialförsäkring maj 2013

13 att processa om var ens tomtgräns går, men inte om rätten till sjukersättning eller assistansersättning. Men grunden för att det i princip inte anses viktigt med juridiska biträden är att domstolens hjälp ska vara tillräcklig. Och vi är mycket noga med att den försäkrade ska känna sig trygg och få säga så lite eller mycket hon själv vill. Värdering av bevisen Domen i målet är som nämnts nästan alltid samstämmig. I den påminns om Försäkringskassans beslut, vad parterna har sagt och eventuellt något om rättsläget. Ibland kan argument för och emot den enskildes sak tas med. Ruth Mannelquist, jurist och forskare vid Umeå universitet, har i sin forskning ( Arbetsförmåga i sjukförsäkringen rätt och tillämpning, Iustus förlag) funnit att domstolarna skriver otydliga domar. Det framgår inte hur bevisen har värderats och hur man har resonerat, menar hon. Något som är viktigt för att den enskilde ska förstå domen, och ta ställning till ett eventuellt överklagande till Kammarrätten. Det är en avvägning, här finns motstående intressen, säger Robert Johansson. Det ska framgå att vi har tagit del av alla handlingar, men vi ska vara försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter. Domen är ju en offentlig handling. Men hur vi skriver domar är något vi jobbar mycket med. Varför fick den enskilde rätt? Varför inte? 2012 var ett domskrivningens år hos oss. Vi arbetar också med att skriva begripligt och ta bort tekniska och byråkratiska ord. Meningar som Ehuru det synes framgå av underställda handlingar är idag ett minne blott. När länsrätterna slogs samman till förvaltningsrätter för några år sedan var ett av skälen att verksamheten skulle bli effektivare och handläggningstiderna kortare. Och det har de blivit, även om de fortfarande är långa. Målet är sex månader och här i Stockholm närmar man sig det i normalfallet. Inget fall är idag över ett år gammalt. Specialisering Ett annat syfte var att underlätta specialiseringen, inte minst i socialförsäkringsmål. Stockholms förvaltningsrätt är dock inte rätt domstol att fråga hur det gått med den saken. Den slogs samman med Gotlands som var mycket liten så sammanslagningen har inte haft betydelse för den saken här. Men jag upplever att vi här med våra sju enheter för socialförsäkringsmål med delvis olika måltyper har nått en bra avvägning mellan specialisering och bredd i kompetensen. Inom varje enhet arbetar fem domare vilket gör det möjligt med ytterligare specialisering. Själv har Robert Johansson idag Varför ändras kassans beslut? ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) granskar just nu hur ofta och varför Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens beslut och förvaltningsrätternas domar överklagas och ändras. Skillnader mellan olika förvaltningsrätter ska särskilt uppmärksammas. Ett annat syfte är att ta reda på hur väl förvaltningsdomstolarnas motiverar sina domar. Granskningen ska redovisas i april haft ett mål om omhändertagande av barn, ett om kontaktperson enligt LSS och innan dagen är slut väntar ett mål om sjukersättning. Att det kan skilja sig rejält i hur ofta förvaltningsrätterna bifaller den försäkrades överklagan och därmed ändrar Försäkringskassans beslut är känt sedan länge. Störst är skillnaden vad gäller sjukförmånerna ändrade förvaltningsrätterna i landet Försäkringskassans beslut i mellan 12 och 36 procent av alla fall. Förvaltningsrätten i Stockholm ändrar förhållandevis få beslut. Bland annat härrör siffran 12 ovan härifrån. Det kan finnas olika skäl till det men Robert Johansson vill inte säga mer än att man välkomnar den grundliga genomlysning som Inspektionen för socialförsäkringen just nu gör på området, och att det ska bli intressant att se vad inspektionen kommer fram till. Olika bedömningar I den allmänna debatten kan man lätt få intrycket att när Förvaltningsrätten ändrar Försäkringskassans beslut så beror det på att Försäkringskassan har gjort fel och Förvaltningsrätter slår fast vad som är riktigt och rätt (även om ju dess beslut i sin tur kan ändras av Kammarrätten). Ska man se det så? Besitter Förvaltningsrätten en högre kompetens? Vem som har rätt är mer en existentiell fråga. Vi är olika institutioner på olika nivåer. Att hävda en högre kompetens vore förmätet. Möjligen har vi olika infallsvinklar. Ofta är förklaringen att nya fakta har tillförts målet. Men det handlar också om bedömningar och ibland gör vi helt enkelt olika bedömningar. 6 På ett sammanträde föredrar handläggaren målet och förslaget till dom för domaren och nämndemännen. Rättsläge och praxis, det vill säga grunden för domen, gås igenom. Därefter diskuterar man gemensamt vad utgången ska bli och omröstning sker. De flesta domar är samstämmiga. Om någon eller några är skiljaktiga tas en mening om detta med i den slutliga domen. Om det i stället blir muntlig förhandling sker den i en förhandlingssal där alla har sina bestämda platser. Den inleds med att rådmannen, som är ordförande, går igenom handlingarna och rättsläget för nämndemännen. Parterna den klagande och Försäkringskassan kallas in. Förhandlingen är offentlig men åhörare förekommer sällan. Om den enskilde vill så hålls den inom stängda dörrar. Rådmannen redogör kort för målet. Förhandlingen är ett komplement till de redan inskickade handlingarna vars innehåll parterna känner till. Den klagandes respektive Försäkringskassans yrkande och grunder redovisas. Den klagande får säga sitt och svara på frågor. Det gäller också eventuella vittnen. Förhandlingarna avslutas med att ordförande talar om när dom i målet kommer att avkunnas. Rätten överlägger. Synpunkter för och emot lyfts fram. Därefter sker omröstning och eventuella skiljaktiga meningar noteras för att tas med i domen. 7 Domen formuleras skriftligt och skickas till parterna. Den klagande och 8 Försäkringskassan kan överklaga till Kammarrätten. Prövningstillstånd krävs. dagens socialförsäkring maj

14 Anders Åhre och Marie-Louise Klang arbetar på Gislaveds vårdcentral. Tillsammans arbetar de för att arbetsgivaren snabbt ska bli insatt i vad som kan behövas göras på arbetsplatsen för att underlätta för patienten att komma tillbaka till jobbet. 14 dagens socialförsäkring maj 2013

15 Fixar snabbare kontakt med jobbet I landstinget i Jönköpings län ordnar vårdcentralerna egna möten med patienten och hennes arbetsgivare om doktorn tror att åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga eller förkorta sjukskrivning. DS har besökt vårdcentralen i Gislaved som var först ut med det nya arbetssättet. text: Eva LindÈN Foto: svante ÖRNBERG rehabsamordnare PÅ VÅRDCENTRALEN Vårdcentralen i Gislaved hade listade patienter under Sjukfrånvaron är låg. I februari i år var 27 kvinnor och 17 män sjukskrivna. Rehabsamordnaren är stödperson för sjukskrivna och kontaktperson för samarbetet med andra aktörer. Hon registrerar och följer upp alla sjukfall över 28 dagar. Rehabsamordnare finns vid alla vårdcentraler i landstinget i Jönköpings län sedan Marie-Louise Klang är rehabsamordnare på vårdcentralen i Gislaved, anställd av landstinget. Det betyder att hon ska bidra till att patienter som är sjukskrivna ska kunna återgå i jobb så snart som möjligt, eller helst inte behöva bli sjukskrivna alls. Hon har ett bra samarbete med de personliga handläggarna på LFC Värnamo, men väntan på det ibland så viktiga avstämningsmötet kan bli en bromskloss eftersom det kommer så sent. Något hon och läkaren Anders Åhre ofta pratade om för ett par år sedan. Det är i och för sig inte konstigt att avstämningsmötet dröjer eftersom det är mycket som ska hända innan dess. Först är det sjuklöneperioden på 14 dagar, sen ska arbetsgivaren anmäla sjukfallet till Försäkringskassan och därefter ska blanketter skickas ut, fyllas i och komma tillbaka. Ärendet ska gå från Tidig bedömning till Fortsatt bedömning hos Försäkringskassan där personen ska få en personlig handläggare och sen ska kanske ett möte bokas. Då har det ofta gått flera månader. Marie-Louise Klang och Anders Åhre ville ha snabbare kontakt med arbetsgivaren och började fundera på hur det skulle kunna gå till. Möten inom fyra veckor från sjukskrivningens början borde vara möjliga, eller allra helst innan personen har blivit sjukskriven. Vi tog upp det med vår verksamhetschef som ett förbättringsarbete och kom överens om att vi skulle testa arbetssättet. Processen Så i september 2011 startade vårdcentralen i Gislaved med det nya arbetssättet. Så här går det till: Om läkaren bedömer att en förändring på arbetsplatsen skulle kunna förkorta patientens sjukskrivning, eller kanske helt förhindra den, kontaktar hon eller han rehabsamordnaren. Rehabsamordnaren kallar patienten till vårdcentralen för att diskutera ett eventuellt trepartsmöte och få veta vem på arbetsplatsen som kan kontaktas. Rehabsamordnaren bokar mötet på vårdcentralen med patienten, arbetsgivaren och läkaren. Ytterligare någon person kan delta, till exempel från Arbetsförmedlingen. Mötet bör ske inom fyra veckor från första sjukskrivningsdagen. Företagshälsovår- den deltar om arbetsgivaren så vill. Läkaren dokumenterar planering och uppföljning. Förbereda samtal På övriga vårdcentraler började man, i olika omfattning, att använda sig av arbetssättet under Det kan dock se lite olika ut. Bland annat har några valt att ibland försöka ringa upp arbetsgivaren redan under patientbesöket. Något som säkert kan fungera bra, säger Marie-Louise Klang men tycker samtidigt att det är en fördel att både patient och arbetsgivare kan vara ordentligt förberedda inför samtalet. Det som diskuteras under mötet är hur patientens situation ser ut och vad som kan göras för att undvika sjukskrivning eller förkorta en redan påbörjad. Patienten säger ofta: Det går inte förändra något på jobbet. Men så visar det sig att det faktiskt gör det. Arbetsgivarna är i allmänhet positiva även om de först blir lite förvånade när jag ringer upp. Det som kan förändras kan exempelvis vara arbetsuppgifter eller arbetstider. Ibland handlar det också om vilka krav som ställs. Marie-Louise Klang ger ett exempel. Vi hade en patient med långvarig smärta i nacken. Han hade delvis anpassat arbete men arbetsgivaren la på Forts. på nästa sida. dagens socialförsäkring maj

16 Patienter och arbetsgivare är nöjda med direktkontakt Ann Britt Ekvall, processledare för sjukskrivnings - och rehabprocessen, landstinget i Jönköpings län, har genomfört en uppföljning och också intervjuat några patienter och arbetsgivare. Patienterna är nöjda eftersom det lett till större förståelse från arbetsgivaren. Arbetsgivarna uppskattar att få direktkontakt med den anställdes läkare. En sammanfattning är att det är värdefullt med tidig kontakt. Flera, om än inte alla, läkare på 24 av länets 52 vårdcentraler använder arbetssättet genomfördes 57 möten/samtal och hittills i år har 26 stycken genomförts (första kvartalet). 31 möten och 7 samtal har hittills följts upp. Av dessa har 16 genomförts före sjukskrivning och 22 under de fyra första veckorna i sjukskrivningen. I cirka tio fall har sjukskrivning kunnat undvikas. I några enstaka fall har patienterna sjukskrivits på deltid under en längre tid. För övriga har sjukskrivningen avslutats successivt inom cirka tre månader. I de allra flesta fall har någon åtgärd genomförts på arbetsplatsen för att underlätta för patienten. Fler testar tidig kontakt Att arbetsgivare ofta alltför sent uppmärksammar att något behöver göras för att förhindra eller förkorta sjukskrivning hos sina anställda var något Försäkringskassan kunde konstatera i den stora kartläggningen av hur sjukförsäkringsprocessen fungerar i praktiken som genomfördes i höstas tillsammans med bland andra arbetsgivare och sjukvården (inom ramen för projektet En enklare sjukförsäkring). Därför ska man nu testa ett nytt arbetssätt på ett antal vårdcentraler i Skåne, Västra Götaland, Västerbotten och så småningom också i Örebro, säger Ingrid Wangerud på Enheten för partnersamverkan på Försäkringskassan. I Skåne omfattas också några ortopedimottagningar. Läkarna kommer, i samråd med patienten, att ta direktkontakt med dennes arbetsgivare när man tillsammans bedömer att något behöver göras på arbetsplatsen. Det kan ske per telefon, remiss eller möte. Allt för att insatser ska komma igång så tidigt som möjligt. Forts. från föregående sida. för mycket arbete och belastningen blev för stor. Vid mötet kunde läkaren förklara risken med det, och man gjorde tillsammans en planering med sjukskrivning på deltid och vad som skulle gälla i övrigt. Idag är patienten igång på sin ordinarie arbetstid igen. Gott exempel Ett annat exempel är en arbetslös patient med en funktionsnedsättning som ville bli sjukskriven. Han hade fått ett arbete som skulle passa honom, men efter ett tag ökade kraven. På mötet, där både arbetsledare och psykolog deltog, diskuterades vilka Utvecklat samspel Inom ramen för regeringsuppdraget Utvecklat samspel arbetar Försäkringskassan tillsammans med bland andra landstingen för att utveckla tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen. I en rapport till regeringen i slutet av april beskrivs vad som pågår på området. Det handlar om bland annat kunskapsspridning, metodutveckling och rutiner för samverkan och dialog. I överenskommelsen mellan staten och SKL, den s k sjukskrivningsmiljarden, finns för i år ett nytt villkor som handlar om just tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen, och som kan sägas koppla till regeringsuppdraget. Det innebär att det landsting som samverkar med andra aktörer för att göra sjukskrivningsprocessen mer effektiv, till exempel med arbetsgivare, har möjlighet att få pengar ur sjukskrivningsmiljarden. Tanken är att det kan finnas mycket att vinna på tidig kontakt mellan sjukvården, som redan före en eventuell sjukskrivning har kännedom om patienternas behov, och andra aktörer. hänsyn arbetsgivaren behövde ta utifrån patientens funktionsnedsättning. Sedan dess har det fungerat bättre. Någon sjukskrivning behövdes aldrig. Konstruktiva möten Även Anders Åhre tycker att trepartsmötena oftast är mycket konstruktiva, inte minst genom att de sker så snabbt. Det blir lättare att aktivera patienten och lösa situationen, det hjälper patienten att må bättre och börja jobba igen. Och Försäkringskassan tycker bara att det är bra att vi kommer igång tidigt. Ska de vara med tar det längre tid och vi blir dessutom fyra parter i stället för tre, och det är inte alltid nödvändigt. Det som ofta brister i sjukskrivningssituationen är information, menar han. Men ju mer man som läkare vet desto bättre bedömningar kan man göra redan från början. Och här ger mötena mycket. Det är värdefullt att få kunskap om hur det ser ut på olika arbetsplatser och vad arbetet egentligen innebär. Patienten kanske säger att han är metallarbetare, men vad innebär det konkret? Vi har mycket tillverkningsindustri här som kan ge problem med överbelastning. Vad kan vi göra för att förebygga och behandla? Och vad kan arbetsgivaren och företagshälsovården göra? På frågan om det finns några nackdelar med att vårdcentralen tar direktkontakt med arbetsgivaren svarar de nej, inte i allmänhet. Men det är viktigt att vara lyhörd och inte försöka tvinga på någon ett möte, säger Marie-Louise Klang. Situationen kan vara känslig, kanske är det aktuellt med varsel på arbetsplatsen. Eller personen kanske är sjukskriven på grund av en konflikt. Samtidigt är det förstås viktigt att konflikter av olika slag kommer upp på bordet och kan få en lösning. Prioriteringsfråga En fundering är om läkarna har tid med de här mötena. Anders Åhre säger att det handlar om att prioritera. Om tidiga insatser uteblir kan det leda till lång sjuklighet, och dessutom kanske behov av fler möten. Samtidigt tar inte mötena så mycket tid från varje doktor eftersom det trots allt inte handlar om så många. Sedan starten i september 2011 har man haft 17 trepartsmöten totalt på vårdcentralen där fyra ordinarie läkare arbetar. Av de 17 personer vars situation har diskuterats på trepartsmöten är alla i jobb idag om än inte på heltid. Både arbetsgivare och patienter är så gott som alltid positiva till att vårdcentralen tar det här initiativet. 16 dagens socialförsäkring maj 2013

17 Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Hon vill skapa samsyn i maktens korridorer Garnisonen på Karlavägen i Stockholm. Fasaden sträcker sig över mer än 300 meter. På flera av våningarna hittar man olika statliga utredningar. Bland dem den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. DS är på plats för att träffa utredningens huvudsekreterare Irene Wennemo. text: Anders Ljungberg Foto: Peter Nordahl Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen startade under sommaren 2010 och ska gå i mål Numera är det en lång tid för en utredning. Redan 1997 började Bo Könberg tjata om en översyn av socialförsäkringarna efter samma modell som pensionsöverenskommelsen (intervju i DS ). Sen hände ingenting förrän statsminister Persson i riksdagens talarstol 2003 plötsligt sa att det skulle bli en översyn. Någon parlamentarisk utredning blev det dock inte. Istället blev det Socialförsäkringsutredningen under ledning av Anna Hedborg, tidigare bland annat socialförsäkringsmininster och GD för Riksförsäkringsverket, som tog fram massor av kunskap och var något av en jättelik förstudie till dagens utredning. Men nu är man igång. Och vi har gott om resurser. Regeringskansliet har inte snålat när det gäller vårt arbete, konstaterar Irene Wennemo. Det säger förstås något om den vikt som läggs vid utredningen. Säkert något också om förhoppningarna. Kanske kommer den gå till hävderna som en ny Pensionsöverenskommelse. Nja, det tror nog inte Irene Wennemo. Vi håller inte på och bygger ett nytt system. Filosofie doktor Irene Wennemo är filosofie doktor i sociologi. Avhandlingen från 1994, Sharing the costs of children, har, Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring maj

18 Forts. från föregående sida Uppdraget som titeln antyder koppling till socialförsäkringen. När den tillkom ingick hon i ett projekt under ledning av Walter Korpi vid Sofi, Institutet för social forskning, vid Stockholms universitet. Ämnesvalet avgjordes av att när jag kom med så fanns bara familjepolitiken kvar. Samtidigt med henne kom Joakim Palme, idag professor i Uppsala och dessutom ledamot av Försäkringskassans vetenskapliga råd, med i Korpis projekt. Han fick pensionssystemet på sin lott. Efter avhandlingsarbetet hamnade båda som sakkunniga hos socialförsäkringsministern, Anna Hedborg. Hon sitter idag för övrigt i ett rum i samma närmast oändliga korridor där Irene Wennemos utredningen huserar med en egen utredning. Dom två, Walter Korpi och Anna Hedborg, har lärt mig allt jag kan, även om vi inte alltid har tyckt lika. Bakgrund i socialdemokratin Efter tiden på departementet har det huvudsakligen handlat om olika positioner inom LO. Irene Wennemo är socialdemokrat. Varför fick hon uppdraget av den moderatledda regeringen att leda arbetet med den viktiga parlamentariska socialförsäkringsutredningen? Hon var ett naturligt val. Innan regeringen kom med sin rehabiliteringskedja hade hon varit med att på LO lägga förslag om en sjukförsäkring med tydligare tidsgränser. Även om vi inte ville knuffa ut någon, tillägger hon. På meritlistan fanns sedan tidigare utredningar om bland annat arbetslöshetsförsäkringen och efter många Sjukförsäkringen Arbetsförmåga och sjukdom Sjukpenninggrundande inkomst Arbetsgivarens kostnadsansvar Ökat ansvar för arbetsmarknadens parter Lämplighet och konsekvenser av en från statsbudgeten fristående sjukförsäkring Huvudmannaskapet för vissa delar av sjukförsäkringen Självrisk och skadekontroll Arbetslöshetsförsäkringen Anknytning till arbetsmarknaden och ersättning Inträdes- och medlemsvillkor En stabil finansiering Arbetslöshetsförsäkringens organisation Samhällets stöd för återgång till arbete Organisations- och strukturförändringar Hälso- och sjukvårdens roll och ansvar Samspelet mellan olika försäkringar och system Kommittén ska slutredovisa den 31 januari Man måste vara kreativ och analytisk men också kunna rata de idéer som inte är bra. år på LO gedigna kunskaper om parterna på arbetsmarknaden. Trots detta blev hon, så klart, överraskad när hon fick frågan i maj När jag innan jag fått frågan såg direktiven kände jag direkt att de var bra, men slogs av tanken att allt kunde falla om de utsåg fel person. Men så fick jag frågan och då var jag ju tvungen att tacka ja. Att det blev en S-märkt person på posten som huvudsekreterare när den moderatledda regeringen utsåg en av de sina till ordförande, Ulf Kristersson, är ändå inte konstigt. Det fanns en logik i det, en signal om att allt tal om att nå samsyn i utredningen var på allvar, säger Irene Wennemo. Kanske tyckte de också att jag har en hygglig integritet. I utredningen sitter parlamentariker men det analyser. Per Åkesson, anslöt i november från i arbete på sin lott. Hon har trots uppdraget fortsatt att vara politiskt närvarande i samhällsdebatten även i andra frågor. På Newsmill i januari i år recenserade hon den pågående debatten inom Folkpartiet och tog ställning, tycktes det, för den socialliberala falangen. Kan man göra det som offentlig utredare? Det är ingen som klagat och jag kan inte låta bli. Men det är klart att jag inte kan skriva om sådant som skulle störa arbetet i utredningen. Augusti 2010 I augusti 2010 drog så arbetet i utredningen igång. Det råder ingen tvekan. Irene Wennemo tycker att det är kul att utreda. Man måste vara kreativ och ana- är Ir Förs Irene wennemo om......sin favoritfråga/hjärtefråga inom socialförsäkringen: Månadsuppgifterna. Ett system där arbetsgivarna rapporterar in inkomsterna varje månad gör förhållandet mellan skatt och ersättning tydligt. Jag har tyckt att ersättningarna ska bygga på månadsuppgifter ända sedan tiden som sakkunnig i Socialdepartementet i mitten av 1990-talet. En annan viktig fråga är rättssäkerheten. Att alla behandlas lika, är avgörande för att vidmakthålla förtroendet för såväl socialförsäkringarna som Försäkringskassan...vad som är viktigast för Försäkringskassan: Vi är angelägna om att ha ett bra samarbete med Försäkringskassan. Hennes uppfattning är att Försäkringskassan länge varit väldigt upptagen med sitt interna arbete men att det inte är försent att bli mer intresserad av utredningens arbete. Det vi kommer att lägga skarpa förslag om måste fungera i praktiken. Att det blir så är både utredningens och myndighetens ansvar. Det är viktigt att Försäkringskassans interna arbete går hand i hand med de förändringar som sker i lagstiftningen. Jag tror att det är viktigt att ha ett intensivt utbyte av erfarenheter mellan utredningen och Försäkringskassan för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Det känns som om man inte alltid tänkt på tillämpningen när socialförsäkringen har förändrats. Införandet av dagisintyget, som nu på förslag från Försäkringskassan avskaffats, kan ses som ett exempel på detta. Irene Wennemo tycker att det verkar som om Skatteverket i detta avseende arbetat bättre tillsammans med sitt departement Finansdepartementet. 18 dagens socialförsäkring maj 2013

19 t n är Irene Wennemo och henns sekretariat som tar fram fakta och Försäkringskassans GD-stab och har sjukförsäkringen och återgång lytisk men också kunna rata de idéer som inte är bra. Men att jobba med politiker i en utredning har sina sidor. Som utredare kan man misströsta över politiken ibland. En dag i månaden är det sammanträde och då ska de snappa allt på en gång. Ibland landar de inte riktigt i frågorna, ibland känns det som om de inte vill bli överens. Efter det senaste valet blev det en stor omsättning bland parlamentarikerna i utredningen. Att sitta i denna kommitté är ett ganska fint politiskt uppdrag vilket inneburit att de som tagit plats varit politiker som många dragit i för andra uppdrag. Ta till exempel Emma Henriksson som gick vidare till att bli gruppledare för KD....sin kännedom om Försäkringskassan vision? Nja, så där... Irene Wennemo känner igen den när jag läser den (rätt hoppas jag) ur minnet. Verksamhetsidén däremot tycks okänd. Utredningens hemsida Men hos S, M och MP, som är de tyngsta partierna i kommittén, har kontinuiteten varit god. Även om det förstås bytts en del där också, främst i början. Ulf Kristersson, som skulle leda utredningen men som knappt hann börja innan han blev minister, ersattes av Gunnar Axén. S-ledamoten Stefan Löfvén har som bekant gått vidare till andra uppgifter. Men Tomas Eneroth (S) har varit med länge nu och Gunvor G Ericsson, (MP), har varit med hela tiden. En annan kändis som kommit och gått är Erik Almqvist (SD), han med järnröret. Ingen skillnad görs Ett problem, menar Irene Wennemo, är att kommitténs uppdrag inte svarar mot hur riksdagen ser ut. I utredningen diskuteras allt som har med de sociala försäkringarna att göra. Här görs inte den skillnad som finns i riksdagen mellan arbetslöshetsförsäkringen och de flesta av de övriga socialförsäkringarna. Kommitténs uppdrag är delat på tre utskott i riksdagen; socialförsäkrings-, social- och arbetsmarknadsutskottet. Faktiskt också utbildningsutskottet, lägger hon till efter lite betänketid. Och av tradition är det så att som politiker kan man antingen socialförsäkringsfrågorna eller arbetsmarknadsfrågorna. Hur sköter sig då politikerna? Den bild som Irene Wennemo förmedlar visar på politiker som inte är ideologiskt låsta utan tänker fritt även om det förstås kan skilja mellan individerna. Ibland känns det som om mandaten är mer bundna och inför betänkandena pratar man ihop sig. Åtminstone inom alliansen. På den röd-gröna sidan är, för tillfället åtminstone, samarbetet inte så nära. Svåra frågor Utredningen brottas med några stora frågor: Arbetsskadeförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen. Rehabilitering och återgång i arbete. Månadsuppgifter. Vi har kommit en bit när det gäller arbetsskadorna. Irene Wennemo ser framför sig en dynamisk lista över vilka tillstånd som är arbetsrelaterade. När listor diskuteras brukar den danska varianten tjäna som utgångspunkt. Men Irene Wennemo vill att listan, för att undvika att den blir stel och fyrkantig, hanteras av ett arbetsmedicinskt råd och att det generella arbetsskadebegrepp vi har idag behålls. När det gäller a-kassan så förespråkar utredningen att ersättningen vid arbetslöshet ska vara den samma oavsett om man befinner sig i en åtgärd eller inte. Rehabkedjan har i stora drag fungerat, menar hon. Åtminstone för dem som har ett jobb att gå tillbaka till. En slutsats som stämmer med en färsk analys från Försäkringskassan. De flesta är positiva till rehabkedjan. Svenskt Näringsliv har en del anmärkningar men inga som inte går att hantera, anser hon. För de mindre företagen kan det vara svårare. Men det stora problemet är de utan anställning. Här handlar det mycket om gränssnittet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det finns kvardröjande oklarheter trots att det har blivit bättre, men mycket återstår att göra. Har till exempel Arbetsförmedlingen de verktyg som arbetet kräver? Metoder behöver utvecklas. Utredandet fortsätter alltså. Rehabkedjan blir kvar Men rehabkedjan är här för att stanna, tror Irene Wennemo, och det oavsett hur det går i valet nästa år även om det kan bli lite petande i detaljer. Arbetet med månadsuppgifter, inkomstuppgifter som arbetsgivaren rapporterar in direkt till myndigheterna, och som utredningen varit inne på vill hon dra igång igen. Det rör ett stort område. Sjukförsäkring, underhållsstöd, bostadsbidrag med mera. Med månadsuppgifter kan man reformera och modernisera socialförsäkringssystemen. Det har andra länder visat. Det kommer här med. Det är hon säker på. Det var en proposition på gång men Centern var emot. Att leda den parlamentariska socialförsäkringsutredningen är ett tungt uppdrag. Nästa år är det val och idag pekar opinionssiffrorna på ett skifte i regeringen. Frågan är om Irene Wennemo är en blivande minister? Och skulle hon vilja bli det? Det är den typen av frågor där man kanske inte kan räkna med ett klart ja eller nej. Något sådant kommer inte heller. Men jag kommer inte att vara avundsjuk på den som blir det. dagens socialförsäkring maj

20 Yggdrasil, Svensk sjukkassetidning, Tidskrift för allmän försäkring, Social försäkring och Dagens socialförsäkring. Drygt 100 år av obruten tidningsutgivning. Här är några exempel på hur tidningarna har sett ut och en förhandsvisning av hur nya tidningen kommer att se ut Dagens socialförsäk r Internet, intranät, Forum, bloggar, grupprum, Twitter, Facebook. Möjligheterna att informera och informeras har aldrig varit så många och oöverskådliga som idag. Inom Försäkringskassan och samhället i övrigt. Samtidigt har det aldrig funnits så många tidningar som idag. De behövs för att ge sammanhang, fördjupning och lite lugn och ro i bruset. Vi tror behovet finns på Försäkringskassan också. I höst tar vi nya tag med en ny tidning för nya behov i en ny tid. Tidningens uppgift skulle blifva att i den mån detta står i det skrifna ordets makt verka för realiserandet af förbundets ändamål. Dess spalter komma sålunda att ägnas åt diskussionen af frågor och angelägenheter samt bekantgörandet af tilldragelser i såväl in- som utlandet, hvilka kunna vara för sjukkasseverksamhetens utöfvare af intresse eller i deras sträfvan för denna verksamhets utveckling af vikt att känna. På samma gång skulle den utgöra ett föreningsband mellan de spridda länkarna i förbundet. Dessa aningen högtidliga rader står att läsa i Yggdrasil, organ för Sveriges allmänna sjukkasseförbund, i augusti 1907, ett profnummer. Det är 106 år sedan! Asken Yggdrasil är världsträdet i den fornnordiska mytologin. Ett rätt tufft namn men redan i det första ordinarie numret, november 1907, hade tidningen döpts om till Svensk sjukkassetidning. Begripligare om än inte lika poetiskt. Olika former Hur som helst. På den här vägen är det. Sjukkasserörelsen, det som sedan 2005, är den förstatligade Försäkringskassan, har alltid haft en tidning. Namn, format, tyngdpunkten i materialet liksom ägaren/utgivaren har skiftat men i grunden har det alltid handlat om det som uttrycktes i programförklaringen för ett drygt sekel sedan. Den tidning du nu läser i har funnits i denna form sedan 2005 då den tog över stafettpinnen från tidningen Social Försäkring. 20 dagens socialförsäkring maj 2013

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Jonas Wells. Ordförande: Kurt Kvarnström. Justerare: Paragrafer 1-16 Marie Litholm

Jonas Wells. Ordförande: Kurt Kvarnström. Justerare: Paragrafer 1-16 Marie Litholm Sammanträdesprotokoll Protokoll SAMMANTRÄDESDATUM 2014-09-26 fört vid sammanträde med Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) Tid: 2014-09-26, kl 9.30 15.00 Plats Riksdagshus 7-9 Beslutande:

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Kajsa Råhlander är vårt Rättsombud Se bifogad information med tips om vad ni kan få hjälp med

Kajsa Råhlander är vårt Rättsombud Se bifogad information med tips om vad ni kan få hjälp med Aktiviteter Vill du vara med och påverka? Vi vill starta en Kompisgrupp för personer med utvecklingsstörning Kom till vårt informationsmöte - Måndag den 20 januari kl 19 (se separat inbjudan) Vinterfest

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 40/2011 Omfattar perioden den 31 okt - 4 nov 2011 samt en komplettering från den 24 oktober Komplettering från den 24 oktober

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 8/2011 Omfattar perioden den 21-25 feb 2011 21 februari Samverkan Försäkringsprocesser (Ann-Helen Engström och Peter Karlsson

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Gör din praktik inom Myndighetsnätverket

Gör din praktik inom Myndighetsnätverket Gör din praktik inom Myndighetsnätverket Ett samarbete mellan SPV, CSN, Försäkringskassan, Bolagsverket, Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Mittuniversitetet, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Karl-Henrik Nanning. Tisdagen 20 april, kl. 13.00, Malmö

Karl-Henrik Nanning. Tisdagen 20 april, kl. 13.00, Malmö 12 mars 2010 1 Plats och tid Riksdagshus 7-9, Stockholm, fredag den 12 mars, kl. 10.00-14.30 ande Kurt Kvarnström, Södra Dalarnas samordningsförbund Alvi Berglund, Finsam Östersund Marie Litholm, Samordningsförbundet

Läs mer