Uppsala klimatprotokoll - Period II JUNI 2012 JUNI 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala klimatprotokoll - Period II JUNI 2012 JUNI 2015"

Transkript

1 Uppsala klimatprotokoll - Period II JUNI 2012 JUNI 2015

2 Historik Sjutton organisationer, företag och offentlig verksamhet, med känsla för Uppsala och miljö har under två års tid våren 2010 till våren 2012 utvecklat samarbetet Uppsala klimatprotokoll för att tillsammans nå lägre. Samarbetet är initierat och drivs av Uppsala kommun och syftar till att bidra till Uppsalas långsiktiga utveckling och att nå klimatmålen för Uppsala kommun. Klimatprotokollets format är vidareutvecklat av medlemmarna i Klimatprotokollet. Vid Klimatprotokollets rundabordsmöte den 21 februari 2012 fattades följande inriktningsbeslut: Uppsala klimatprotokoll är ett bra och viktigt samarbete i en för samhället och Uppsala avgörande framtidsfråga. Samarbetet ska utvecklas och fördjupas, och fler organisationer bjudas in. En ny period inleds juni 2012 och avslutas juni 2015.

3 Innehåll Historik...2 Klimatutmaningen Uppsala klimatprotokoll II...5 Vår intention...5 Syfte med Klimatprotokollet...5 Förväntad effekt av Klimatprotokollet Medlemmarnas åtagande...6 Grundläggande åtagande...6 Utveckla klimatmål och genomföra åtgärder...6 Beräkna och redovisa klimatpåverkan...6 Effektmål...7 Aktivitetsmål...7 Utveckla en klimatplan för Uppsala klimatprotokoll...7 Kommunicera klimatfrågan...7 Samarbeta med övriga medlemmar...8 Finansiera Uppsala klimatprotokollet...8 Medlemmar...8 Resursorganisationer Organisation och arbetsprocess...9 Organisation för samverkan...9 Möten på ledningsnivå - Rundabordsmöten:...9 Klimatgruppen:...9 Samordningsgrupp:...9 Program och fokusgrupper...9 Arbetsprocess Mål & åtaganden - underskrift...10 Ahlsell Sverige AB...10 Akademiska Hus AB...10 Fresenius Kabi AB...11 Friskis och Svettis...11 Frontwalker AB...12 Fullerö Park AB...12 GE Healthcare AB...13 IKEA Uppsala...13 NCC Construction AB...14 Ragn-Sells AB...14 Ramböll AB...15 Riksbyggen...15 SLU Sveriges lantbruksuniversitet...16 Svensk Direktreklam AB...16 Teknik & service Uppsala kommun...17 Uppsalahem AB...17 Uppsala kommun...18 Uppsala universitet...18 Uppsala Vatten och Avfall AB...19 Vård & bildning Uppsala kommun...19 Landstinget i Uppsala län...20 Vasakronan AB...20 Vattenfall Värme Uppsala AB...21

4 Klimatutmaningen Den påverkan på klimatet som samhället har får omfattande följder om inte de globala utsläppen av växthusgaser drastiskt börjar minska under det här decenniet. Senast runt år 2050 bör utsläppen i princip ha upphört. Det innebär att uppvärmning, transporter, bygg- och anläggningsarbeten samt elanvändning måste ske resurseffektivt och med förnybara bränslen. All verksamhet bedrivas med liten klimatpåverkan. Uppsala skärper målen Kommunfullmäktiges Översiktsplan 2010 sätter en målbild år 2050 på maximalt ett halvt ton växthusgaser per invånare. I grafen nedan visas historiska och nutida utsläpp per invånare och hur dessa måste minska etappvis till år Uppsala kommuns klimatmål skärptes i maj 2011: år 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 45 % per invånare jämfört med år 1990, för att därefter fortsätta minska. Resurshushållning är en viktig komponent för att främja miljön och klara klimatmålen. Översiktsplanen bedömer att energianvändning måste halveras från idag till Hur går det i Uppsala med att minska utsläppen? De totala utsläppen av växthusgaser i Uppsala har legat ganska konstanta från år 1990 över år 2000 till idag. Idag ligger utsläppen på cirka ton. Utsläppen per invånare har hittills (genomsnitt ) minskat med knappt 20 % per invånare jämfört med Minskningstakten måste alltså öka framöver. Utsläppen från transporter och långväga resande har ökat, medan utsläppen från uppvärmning har minskat. Utsläppen från uppsalabornas flygresor var 2011 cirka 1,2 ton per invånare, vilket är mer än utsläppen från biltrafiken i Uppsala. År 2050 ska samtliga utsläppskällor rymmas inom ett ½ ton per invånare och år. Ton växthusgaser / invånare Mål 2020 Målbild 2030 Målbild 2040 Målbild Långväga resande Målbild Övriga utsläpp Målbild Energi & Transporter Långväga resande Övriga utsläppskällor Transporter El och värme Målbild 2050 Uppsala klimatprotokoll - period I De 17 medlemmarna i Klimatprotokollet svarade 2009 för minst ton cirka 12 % av de totala utsläppen i Uppsala. Beräkningen baseras på medlemmarnas egen el- och värmeanvändning, samt en del av de egna transporterna och resorna. Av energianvändningen (el, värme, kyla och ånga) var andelen hela 27 % av den totala energianvändningen i Uppsala som geografisk kommun. Protokollsmedlemmarna åtog sig mål och åtgärder för år 2011 som motsvarade nästan 3,7 % minskning av de egna samlade växthusgasutsläppen. Beräkningar visar att utsläppsminskningen 2011 blev cirka 7,6 %. Detta samtidigt som omsättningen bland medlemmarna ökade. 4(23)

5 1 Uppsala klimatprotokoll II Vår intention Vi medlemmar i Uppsala klimatprotokoll företag, universitet och offentlig och ideell verksamhet har bestämt oss för att ta ett ledarskap i klimatfrågan. Det finns en stor drivkraft och entusiasm för att aktivt ta ansvar för klimatfrågan och vi har stora möjligheter att med våra egna insatser vända utvecklingen. Lösningar för en hållbar värld måste skapas av alla delar av samhället därför samarbetar vi över bransch- och sektorsgränser och möter medborgarnas och medarbetarnas engagemang. Devisen för vårt arbete är därför: Tillsammans når vi lägre! Kommunfullmäktige i Uppsala har formulerat långsiktiga mål för energieffektivisering och minskning av klimatpåverkande utsläpp för Uppsala som geografisk kommun. För att nå mycket låga utsläppsnivåer är det nödvändigt att företag, myndigheter och organisationer i Uppsala kommun samarbetar och därför har Uppsala klimatprotokoll skapats. Samarbetet i Klimatprotokollet formas och vidareutvecklas av dess medlemmar. Syfte med Klimatprotokollet Huvudsyftet med att driva ett samverkansarbete under ett gemensamt protokoll är att ge ett kraftigt bidrag till att Uppsala kommuns mål avseende klimat och energi uppnås. Den bärande idén med arbetet bygger på att lokala organisationer, som visat på kunnande och förmåga eller som har högt ställda ambitioner inom klimatområdet, samverkar mot gemensamma klimat- och energimål och kommunicerar och inspirerar andra organisationer och Uppsalas invånare. Förväntad effekt av Klimatprotokollet Genom att kombinera organisationernas egen expertis med kompetens kring de lokala förutsättningarna för en effektiv klimatutveckling så är förhoppningen att detta skall ge en hävstångseffekt för utvecklingsarbetet, både på organisationsnivå och på kommunnivå. Samarbetet ger möjligheter att genomföra åtgärder som annars hade varit svåra att driva. Förväntningen är att protokollet skall utgöra en drivkraft för ett konkret utvecklingsarbete genom att åtaganden och mål kommuniceras mot andra medlemmar såväl som utanför samverkansgruppen. En viktig framgångsfaktor för arbetet inom ramen för klimatprotokollet är att det ger konkreta och trovärdiga resultat vilket förutsätter ett resultatdrivet och systematiskt arbetssätt. Ett framgångsrikt arbete inom ramen för protokollet förväntas möjliggöra klimatdriven och hållbar affärs- och verksamhetsutveckling samt öka attraktiviteten för Uppsala kommun. Genom att värdera den egna organisationens mål och åtgärder i en kommungeografisk kontext, främjas samhällsekonomiska och systemeffektiva lösningar. En långsiktig önskad effekt är att gynna utvecklingen i andra kommuner genom att bidra med erfarenheter från arbetet med Uppsala klimatprotokoll. Vi drar nytta av varandras erfarenheter och utvecklar ny kunskap i gemensamt arbete. Vi sprider goda exempel och inspirerar medarbetare, uppsalabor, företag och andra aktörer både här hemma och i världen. Vi söker lokala lösningar på ett globalt problem. Lösningar som underlättar för alla att leva och verka klimatmedvetet. 5(23)

6 2 Medlemmarnas åtagande Grundläggande åtagande Varje organisation som är medlem i Uppsala klimatprotokoll gör följande grundåtagande: arbeta systematiskt för att minska verksamhetens klimatpåverkan ha insikt i de kommungeografiska klimat- och energimålen och de lokala förutsättningarna för ett effektivt klimatarbete med ett systemperspektiv arbeta fram klimatmål för den egna organisationen som stödjer förverkligandet av de långsiktiga kommungeografiska målen inom klimat- och energiområdet genomföra och redovisa klimatåtgärder redovisa basår och årliga totala värden för energianvändning och klimatpåverkan bidra med organisationsspecifik kunskap inom det gemensamma arbetet i Klimatprotokollets arbete bidra med erfarenheter och kompetens inom klimat- och energiområdet och bidra till en lärande process samarbeta med övriga medlemmar i arbetet med att uppnå de egna såväl som de kommungeografiska klimatmålen kommunicera klimatfrågan och arbetet inom protokollet för inspiration inom den egna organisationen, andra organisationer och kommuninvånarna medverka i de gemensamma mötena med ansvariga för verksamhetsledning (rundabordsmöten), klimat/miljö (klimatgruppen) samt kommunikation Kommunen tar ansvar som processledare för Klimatprotokollet. Utveckla klimatmål och genomföra åtgärder Medlemmarna beskriver sina mål utifrån sitt eget organisatoriska perspektiv. För att kunna koppla utvecklingen till de kommungeografiska utvecklingsmålen så bör målen beräknas och redovisas i möjligaste mån till följande sammanhang: Uppvärmning Transporter El, kyla, ånga Långväga resor Övriga klimatpåverkande aktiviteter och resursanvändning Ambitionen med klimatarbetet är att medlemmarna inledningsvis fokuserar på de faktorer som direkt kan kopplas till den egna verksamheten för att successivt utvidga arbetet till att även inkludera indirekta klimatpåverkande faktorer. Fokus ligger på att möta den kommungeografiska klimatutmaningen och respektive medlems utmaning. Beräkna och redovisa klimatpåverkan Medlemmarna åtar sig att mäta och redovisa de för verksamheten mest signifikanta utsläppskällorna på årsbasis (basår 2011) och ambitionen är att stegvis omfatta alltmer, samt effekten av de egna åtgärderna. 6(23)

7 En medlem behöver inte ha en fullt utvecklad beräkning av sina utsläpp vid ingången av protokollsperioden, men har en vilja och åtar sig att utveckla den i och med deltagande i klimatprotokollet. Effektmål Med effektmål avses den önskade effekt avseende energieffektivisering och klimatpåverkan som förväntas vid ett givet tillfälle i framtiden. Effekten mäts för klimatmålen enligt följande: Minskade växthusgasutsläpp i absoluta tal Växthusgasutsläpp i nyckeltal som är relevanta för den egna verksamheten Effekten mäts för energieffektivseringsmålen enligt följande: Minskad energianvändning i absoluta tal Energianvändning i nyckeltal som är relevanta för den egna verksamheten Gemensamma nyckeltal (för närvarande) vid beräkning av energianvändning och klimapåverkan: Omsättning Årsarbetare Aktivitetsmål Med aktivitetsmål avses de aktiviteter som ska ha utförts ett givet tillfälle och som skapar förutsättningar för att effektmålen ska kunna uppnås. Aktivitetsmålen mäts utifrån de kriterier som beskrivits i respektive medlems målbeskrivning. Utveckla en klimatplan för Uppsala klimatprotokoll Åtagande: utveckla en gemensam klimatplan för hela perioden (arbetas fram gemensamt av medlemmarna kvartal tre 2012) klimatplanen uppdateras årligen utveckla gemensamma årliga aktivitetsplaner, även inkluderande kommunikationsaktiviteter, som stöd till klimatplanen aktivitetsplanen för hösten 2012 arbetas fram under kvartal Klimatplanen beskriver Klimatprotokollets, det vill säga medlemmarnas gemensamma ambitioner och mål. Mål formuleras inom målområden kommunikation, lärande och andra målområden som medlemmarna anser vara värdefullt. Kommunicera klimatfrågan Åtagande: medverka i utvecklingen av en gemensam kommunikationsstrategi för Klimatprotokollet medverka i gemensamma kommunikationsaktiviteter inom ramen för Klimatprotokollet kommunicera och informera om Klimatprotokollet och klimatfrågan via sina egna informationskanaler till medarbetare, kunder, leverantörer och andra målgrupper som respektive medlem bedömer som värdefulla. 7(23)

8 Samarbeta med övriga medlemmar Åtagande: samverka med övriga medlemmar genom att ta initiativ till, delta i eller ta ledarskap inom områden där man identifierat gemensamma utvecklingsmöjligheter Utöver rundabordsmötena och klimatgruppens möten är andra samverkansaktiviteter på frivillig basis och medverkan bedöms av respektive medlem utifrån egen nytta och för den samlade nyttan för Klimatprotokollet. Klimatprotokollet är summan av medlemmarnas samverkansinsatser. Finansiera Uppsala klimatprotokollet Resurserna för Uppsala klimatprotokoll II består av medlemmarnas tid, kompetens och andra resurser, medlemsavgifter, kommunens grundfinansiering, eventuella andra bidrag eller sponsring från medlemmar eller andra, samt eventuella medel från externa finansiärer. Medlemmar Åtagande: kommunen grundfinansierar Uppsala klimatprotokoll II med kronor per år under protokollsperioden (3 år), övriga medlemmar erlägger en årlig medlemsavgift om kronor. Samfinansieringen ska primärt säkerställa processledning, allmänna kommunikationsinsatser och mötesadministration för Klimatprotokollet. Resursorganisationer Resursorganisationer deltar som katalysatorer för samverkan, kommunikation eller åtgärdsgenomförande. Det är frivilligt för dem att sätta mål och åtgärder för den egna organisationens energianvändning och klimatpåverkan. De sätter mål och genomför åtgärder som stödjer samverkan i Uppsala klimatprotokoll. Vid ingången av period II är Energikontoret i Mälardalen och STUNS med utvecklingsprojektet Energihuset, resursorganisationer. Båda organisationerna finansieras via anslag från några medlemmar i Klimatprotokollet. Resursorganisationer betalar ingen medlemsavgift. 8(23)

9 3 Organisation och arbetsprocess Organisation för samverkan Möten på ledningsnivå - Rundabordsmöten: Genomförs två gånger per år. Är beslutsorgan för samverkan inom Uppsala klimatprotokoll. Klimatgruppen: Möts minst fyra gånger per år och efter behov. Samordnar samarbetet, säkerställer att Klimatprotokollet har ett trovärdigt klimatarbete samt har egen samverkan på generell nivå. Samordningsgrupp: Samordningsgruppen har till syfte att ge stöd till processledningen i att samordna Klimatprotokollet. Samordningsgruppen består av cirka 5 representanter för medlemmarna. Dessa utses/väljs på årsbasis på rundabordsmötena. Kommunen är ständig ordförande. Processledaren är sekreterare. Program och fokusgrupper För att underlätta fokusering och konkretisering i samverkansarbetet ska Klimatprotokollet arbeta i program. Exempel på program kan vara fastigheter, transporter och resor samt livsmedel. Program kan också utgå från övergripande intressen, såsom exempelvis intern klimatkommunikation. För varje program bildas fokusgrupper för olika delfrågor eller projekt. Medlemmarna samarbetar i program och fokusgrupper utifrån intresse. I fokusgrupper kan andra organisationer än medlemmarna delta, särskilt om det ökar möjligheterna att genomföra åtgärder i enlighet med vad fokusgrupperna vill åstadkomma Protokollsmedlemmar tar ansvar och driver program och fokusgrupper i dialog med processledaren. Arbetsprocess Planering & målformulering Planeringsfasen inför nästkommande år inleds med ett för varje år/sommar återkommande rundabordsmöte där: nuläge med avseende på genomförda åtgärder stäms av eventuellt tillkommande ändrade geografiska mål och förutsättningar granskas Planen för nästkommande kalenderår behandlas i ett vintermöte där: respektive medlems mål och åtgärder fastställs handlingsplan för klimatprotokollet beslutas nästkommande års aktivitetsplan fastställs Genomförande Arbetet med genomförande av åtgärder för att nå de egna målen drivs inom ramen för den interna verksamheten och i linje med den tidsplan som beslutats. För det gemensamma arbetet inom ramen för klimatprotokollet så bedrivs detta enligt Klimatprotokollets klimatplan samt årlig överenskommen aktivitetsplan med gemensamma krafter och under processledningens ansvar. Redovisning & uppföljning Status per medlem och de gemensamma åtagandena redovisas på rundabordsmötena. 9(23)

10 4 Mål & åtaganden - underskrift Medlemmar: Ahlsell Sverige AB Akademiska Hus AB 10(23)

11 Fresenius Kabi AB Friskis och Svettis 11(23)

12 Frontwalker AB Fullerö Park AB 12(23)

13 GE Healthcare AB IKEA Uppsala november 2012 för vår organisation: 13(23)

14 NCC Construction AB Ragn-Sells AB 14(23)

15 Ramböll AB Riksbyggen 15(23)

16 SLU Sveriges lantbruksuniversitet Svensk Direktreklam AB 16(23)

17 Teknik & service Uppsala kommun Uppsalahem AB 17(23)

18 Uppsala kommun Uppsala universitet 18(23)

19 Uppsala Vatten och Avfall AB Vård & bildning Uppsala kommun 19(23)

20 Landstinget i Uppsala län Vasakronan AB 20(23)

21 Vattenfall Värme Uppsala AB 21(23)

22 Resursorganisationer Stuns Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i uppsala, näringslivs och samhälle Energikontoret i Mälardalen AB 22(23)

23 Bilaga A. Medlemmar Uppsala klimatprotokoll är ett sektors- och branschöverskridande samarbete med organisationer verksamma i Uppsala med ett engagemang för miljö och för Uppsala. Protokollet har det antal medlemmar som överensstämmer med protokollets syfte och de resurser som finns eller kan utvecklas för att uppfylla syftet. Det vill säga något specifikt antal fastställs inte. Faddrar för nya medlemmar Klimatprotokollet har ett frivilligt system där gamla medlemmar är faddrar åt nya medlemmar. Systemet med fadderskap är ett sätt att underlätta för nya medlemmar att snabbt komma in i samverkan och för att processledningen ska kunna hantera fler/många nya medlemmar. Att vara fadder innebär att man introducerar den nya medlemmen i vad Klimatprotokollet är, historia och utveckling samt rutiner. Innehållet i fadderåtagandet bestäms av respektive parter. En utvidgning eller fortsättning av fadderskapet kan vara att vara ett extra bollplank för frågor/bekymmer/utmaningar som den nye medlemmen har/ser i Klimatprotokollet. Nya medlemmar under pågående period Nya organisationer kan komma med under innevarande protokollsperiod. Vi strävar efter att ta in nya medlemmar i omgångar. Det är för att skapa större arbetsro och att det ska bli hanterligt för processledningen och faddrarna. De viktigaste kriterierna för nya medlemmar är: engagemang i klimat- och miljöfrågor inkl. viljan att påverka till det bättre engagemang för Uppsala vilja att samverka och som ger nytta till samverkansarbetet Storlek eller klimatpåverkan spelar mindre roll. Nuvarande medlemmar ger tillräcklig tyngd i klimatarbetet (antalet anställda och andel energianvändning och klimatpåverkan i Uppsala). Därför kan fokus vara på att bjuda in organisationer som tillför kraft och initiativ för att främja resultatet för Uppsala klimatprotokoll och därmed klimatarbetet. Mindre, men viktiga organisationer kan bli medlem till en lägre medlemsavgift om årligen. Bredda branschdeltagandet Att bredda branschdeltagandet är önskvärt. Det måste vara många branscher och inte bara en bransch som driver frågan. Vilka inbjudningar som ska göras samråder nuvarande medlemmar och samordnas av processledningen. Själva inbjudan görs genom nuvarande medlemmar, alternativt genom kommunen. 23(23)

Gemensamt ansvar. 29 aktörer sår frön för framtiden.

Gemensamt ansvar. 29 aktörer sår frön för framtiden. 29 lokala aktörer. Ett gemensamt mål. I dag är vi 29 lokala aktörer som tar ansvar och ett ledarskap i klimatfrågan för att gemensamt minska utsläppen och aktivt bidra till ett mer hållbart Uppsala. Genom

Läs mer

Utmanande mål. År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 30 procent jämfört med 1990 års nivå.

Utmanande mål. År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 30 procent jämfört med 1990 års nivå. Samverkan och inspiration. Ett klimatpositivt Uppsala i sikte. I dag är vi 33 lokala aktörer som tar ansvar och ett ledarskap i klimatfrågan för att gemensamt minska utsläppen och aktivt bidra till ett

Läs mer

Lokalt miljömålsråd i Uppsala erfarenheter av samverkan mellan kommun, näringsliv och andra aktörer

Lokalt miljömålsråd i Uppsala erfarenheter av samverkan mellan kommun, näringsliv och andra aktörer MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Lokalt miljömålsråd i Uppsala erfarenheter av samverkan mellan kommun, näringsliv och andra aktörer Maria Gardfjell, kommunalråd Uppsala kommun Lokalt miljömålsråd i Uppsala Samverkan

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Uppsala klimatprotokoll

Uppsala klimatprotokoll Uppsala klimatprotokoll Period III Hösten 2015 våren 2018 Uppsala klimatprotokoll är ett nätverk av företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som samverkar och inspirerar varandra och

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.

Läs mer

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012

Läs mer

Remiss: Ekologiskt ramverk för program och planer samt Miljö- och klimatprogram

Remiss: Ekologiskt ramverk för program och planer samt Miljö- och klimatprogram GOM* 3Lö\$~öZ'2\ Uppsala "KOMMUN Handläggare Astrid Nyström KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Datum Diarienummer 2013-02-26 BUN-2012-1533.50 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Ekologiskt ramverk

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

Pilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan

Pilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunledningen Christian Mattson Processledare 0768 684913 christian.mattson@lerum.se Kommunstyrelsen Pilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan Förvaltningen har uppdraget

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 1 Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Summering...1 Huvudspåren...1 Internt arbete...2 Politiskt programarbete...3 Aktivism och medlemsvård!...3

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Uppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar

Uppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Uppföljning av regionala cancercentrum 2014 Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland 2013-05-04 1(10) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland I den nationella

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

Klimatbokslut 2014 Maj 2015 Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom

Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ

Läs mer

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014 Västerås stad och skattepengarna Västerås stad omsätter drygt 8 miljarder kronor per år. Av detta är 6,6 miljarder kronor skattemedel. Pengarna

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Bilaga 1

Verksamhetsplan 2015. Bilaga 1 Verksamhetsplan 2015 Bilaga 1 Verksamhetsmål 1 Ledord: Gemenskap Vi vill verka för att föreningarna känner mening och glädje över att vara del av Equmenia Väst, och att föreningarna upplever att Equmenia

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Lärande Sommarjobb, Leader Linné projekt Lärande Bygd Journalnummer:

Läs mer

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010 Dnr: 750/2010-019 2010-02-08 Sid: 1 / 12 Universitetsförvaltningen Karolinska Institutets ledningssystem för miljö- och hållbar utveckling Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2015-06-01 45 (50) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, måndagen den 1 juni 2015, kl. 08.00-09.00 Beslutande Leif Skeppstedt (S) ordf Björn Andersson (M) Övriga deltagande Thorsten Schnaars, enhetschef

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 UPPFÖLJNING... 3 1.4 REGELKRAV...

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: Fossilbränslefria kommuner i södra Skåne Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200782 Sammanfattande beskrivning Projektet är ett samverkansprojekt där Länsstyrelsen i Skåne tillsammans

Läs mer

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS) Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Friskis&Svettis IF Kalmar Protokoll 150113 Art: Styrelsemöte Plats: F&S Konferensrum Tid: 18.15-20.30

Friskis&Svettis IF Kalmar Protokoll 150113 Art: Styrelsemöte Plats: F&S Konferensrum Tid: 18.15-20.30 Friskis&Svettis IF Kalmar Protokoll 150113 Art: Styrelsemöte Plats: F&S Konferensrum Tid: 18.15-20.30 Närvarande: Styrelse: Bengt Sjöstedt Katarina Zambrell Erik Andersson Hussein Darwiche Pär Hansson

Läs mer

Dialog för en fungerande värmemarknad. Prisdialogens syfte och mål

Dialog för en fungerande värmemarknad. Prisdialogens syfte och mål Verksamhet 2015 1 Dialog för en fungerande värmemarknad Prisdialogens syfte och mål En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik.

Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik. 1 (7) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik. Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2008 samverka

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29 2016-03-29 Maria Larsson Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring Jag brinner för att skapa samhällen och organisationer som bidrar till ekologisk hållbarhet och livskvalitet.

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

ATT VARA CHEF. vid Centralsjukhuset i kristianstad

ATT VARA CHEF. vid Centralsjukhuset i kristianstad Chefer vid CSK ska tillsammans med medarbetarena aktivt utveckla verksamheten för bättre resultat, hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Riktlinjer för chefer vid Centralsjukhuset Kristianstad ATT VARA

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: MittSkåne på kartan II Journalnummer: 2010-4457 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-MÖTET

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-MÖTET Radisson Blu Linköping den 11 januari 2011 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-MÖTET Arrangör: Trafikverket Installationsenheten Processledning och dokumentation: Thomas Herrmann thomas@openspaceconsulting.com

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 Fastställd av styrelsen 2013-11-12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Avtal bilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiijarden, Stockholms stad

Avtal bilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiijarden, Stockholms stad Avtal bilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiijarden, Stockholms stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 2008-0001655-206 Projektets nummer och namn: A 39, Klimatpakten, delprojekt E inom

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

3, 2006. Lönepolicy. Beslut 2006-003 2006-02-01. Beslut. Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy.

3, 2006. Lönepolicy. Beslut 2006-003 2006-02-01. Beslut. Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy. Beslut 2006-003 2006-02-01 3, 2006 Beslut Lönepolicy Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy. Ärendebeskrivning Bifogad lönepolicy skall utgöra grunden för en fungerande lönebildning. Målsättningen

Läs mer

XX-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

XX-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender -nämndens Verksamhetsplan 2017-2019 Nämndsordförande: () Förvaltningschef: Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Förändring, utveckling och trender Mål och uppföljning

Läs mer

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015 Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och

Läs mer

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande BiLD KVALITETSREDOVISNING Verksamhetsövergripande 2013 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET BUDGETENHET Verksamhetsövergripande TIDSPERIOD 2013 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Verksamhetsövergripande Verksamhetsövergripande

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.

Läs mer

LEADER Göteborgs Insjörike

LEADER Göteborgs Insjörike LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer