Hlssleholms kommun. Leif J annerstig och Johan Berglund

Transkript

1 I Hlssleholms SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(50) Plats och tid Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Utses att justera Ersättare Hässleholm Kulturhus, Röda salongen, kl J.,D /tf -o3 -:5/ Douglas Roth, Mikael Koenen, Irene Nilsson, Tommy Nilsson, ~ Urnan Widmark 33-39, Gunilla Lindoff, Patrik Jönsson, C.ecilia 'Tomerefelt 33-44, Leif Nilsson, Lars-Göran Wiberg, Pär Palmgren, I ngridnyman, Johan Kronqvist 33-39, Robin Gustavsson, Andreas Dahlberg, Sven-Erik Andersson, Lena Wallentheim, Karin Axelsson, J onnydolkov, Anna Wallentheim, Per-Åke Purk, Christer Welinder 33-39,J ohn Bruun, Jonathan RJönsson, Peter Groth, Gunnel Bruhn, NLkael Björklund, Benny Petersson, Arne Dahlström, Ernst Herslow 33-44, Michael Strömberg, Rolf Delcomyn, Mats Sturesson, Richard Bernsheim, O:mnie Asterman, Ulf Erlandsson, Lars Johnsson, Christer Caesar, Joachim Fors, Eva Persson, Wmnie Aronsson, Rolf Tronäss, Helena Malje, Harald Lind, Johan Berglund, Leif Jannerstig, Lena Svensson, Lennart Nilsson, Marianne Nilsson, Karin Nilsson, Anita Pet:erson, Eva-Marie Liden 33-39, Sven-Inge Persson, Ulf Berggren, Solbritt Lindborg och Lena Nilsson. f-ja.ns-göran Hansson, Björn Widmark 33-42, Per-Gunnar Andersson, Kristina Berglund, Lynn 'Ihulin 40-54, Göran Blomberg 43-54, Bo Eklund 45-54, Thomas Rasmusson 40-54, Åsa Erlandsson och Gunnel Brännström Lynn Thulin, Göran Blomberg, Bo Eklund, Bengt Troedsson, Lars Olsson, Charlotta Eroldsson, Kerstin Andersson, Lars-I var Ericsson, Fredrik Borre, Thord Johansson, Gunnel Brännström, Zidon Kristensson, Gösta Svensson, Stig Hansson, Pelle Svensson, Annelie Qderberg, Thomas Rasmusson, Anders Wallentheim, Diana Hagman, Elisabeth Friberg, Peter Hallbrink, Åsa Erlandsson, Petra Johansson, KarinaJannerstig och Paul Nordström. Kanslichef Maj-Inger C,arlsson Kommunsekreterare Lisa Thell Mikael Koenen och Irene Nilsson Leif J annerstig och Johan Berglund Justerare

2 ~ Hluleholms SAMMANfRÄDESPROTOKOLL 3(51) Anslag I bevis Protokollet är justerat Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdag Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tidigast får tas ner Förvaringsplats för protokollet Underskrift Håssleholms, Kommunledningskontoret... ~.itl Kommunsekreterare Lisa Thell Datum då anslaget togs ner Signatur 2014-

3 I Hluleholms SAMMANIRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2014/ (51) 33 Fråga om Korskyrkan i Tyringe Beslut Frågan får ställas. Frågan är besvarad. Beskrivning av ärendet Tommy Nilsson (S) har lämnat in en fråga om vilka skäl och motiv det finns för att sälja Korskyrkan i Tyringe. Frågan är ställd till styrelsens ordförande Pär Palmregn (M) som besvarar frågan. Tommy Nilsson (S) tackar för svaret. Bilagor: 1. Frågan. Sänt till: Justering Utdraget bestyrkes k J/-f

4 Tyringe Fråga HÄSSLEHOLMS KOMMUN Komm;_in:,tyr Isen Till Kommunstyrelsens ordförande Korskyrkan i Tyringe Efter många turer har styrelsen äntligen börjat arbeta med den lista på fastigheter som en äger men som inte nyttjas. Frågan är om fastigheterna ska vara kvar i ens ägo, om de ska försäljas eller om de ska rivas. Oftast sker en rimlig och väl avvägd bedömning om vad som ska ske i framtiden för respektive fastighet. Jag skulle ändå vilja ställa följande fråga Vilka skäl och motiv finns för att sälja Korskyrkan i Tyringe? c \,- Tom:a WJy~ / ledamot (s) Jz I!I

5 I Hlssleholms SAMMAN1RÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2014/ (51) 34 Fråga om styrelsens uppsiktsplikt över barnoch utbildningsnämnden Beslut Frågan får ställas. Frågan är besvarad. Beskrivning av ärendet Cecilia Tomerefelt (-)har lämnat in en fråga om styrelsens uppsiktsplikt över barn- och utbildningsnämnden. Frågan är ställd till styrelsens ordförande Pär Palmgren (1vf) som besvarar frågan. Cecilia Tomerefelt (-)tackar för svaret. Bilagor: 1. Frågan. Sänt till: Justering Utdraget bestyrkes

6 HÄSSLEHOLMS l\ommun Kommun="tyr. 'r.en Fråga till Kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren: Jag har som ersättare i KS uppsiktsplikt men kan inte få del av vad en gymnasieelev på respektive program kostar i Hässleholms. Se bifogad fråga och bifogat svar från KS. Att inte BUN/BUF omedelbart kan ange denna grundläggande summa är mycket oroväckande och späder på kritiken från den oberoende granskningen som presenterades för KS Granskningen visade att 17 miljoner av gymnasieskolans budget inte är inräknade i elevkostnaden. Hade en friskola visat samma brist på kontroll hade kritiken varit hård. Nu är det den ala organisationen som inte kan uppge basal information och kritiken uteblir. Min fråga är: Vilka åtgärder kommer du att vidta eftersom KS inte kan utöva sin uppsiktsplikt över Barn- och Utbildningsnäm nden?

7 I H1111eholms SAMMANTRÄDESPROTOKOll Sammanlrädesdatum Diarienummer 4{10) Kommunstyre/sen 42 Beslut Kommunstyrelsen beviljar Cecilia T omerefelt (-) att ställa en fråga angående rapport från barn och utbildningsnämnden, se bilaga. Kommunstyrelsen ordförande återkommer nästkommande styrelsesanunanträde hur tillvägagång ska ske. Beskrivning av ärendet C.ecilia Tomerefelt (-)medges att få ställa en fråga gällande rapport från barn och utbildningsnäxnnden. Bilagor; 1. Frågan. Sänt till: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Justering Utdraget bestyrkes

8 KS Fråga Den 15/ delgavs KS-ledamöterna en genomlysning av BUN:s verksamhet i form av en konsultrapport. KS har ännu ej fått BUN:s svar på rapporten. Med tanke på Kommunstyrelsens uppsynsplikt torde det ligga i allas vårt intresse att få några grundläggande frågor skriftligt besvarade på nästa KS. Enligt rapporten kostar gymnasieverksamheten 17 miljoner mer än angiven kostnad per elev gånger antalet elever. Mina frågor är följande: Vad är den verkliga kostnaden per elev på de olika programmen i en? Hur många elever finns det på varje program och hur många av dem är skrivna utanför Hässleholms (dvs ger interal ersättning)? Hur många elever bosatta i Hässleholms, går på skolor utanför en och vilken elevpeng betalar BUN för dem? När kommer BUN:s svar på hela rapporten att redovisas för KS? Cecilia Tornerefelt

9 I Hlssleholms SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2014/ (58) Kommunstyrelsen 66 Svar på fråga gällande BUN-rapport Kommunchef Bengt-Arne Persson infonnerar styrelsen om det svar han fått fr.ån förvaltningschef Eva Andemon, BUN, avseende Qcilia Tomerefelts fråga om BUN-rappon som ställdes föregående scyrelsesarrunantriide den 24 februari. Nedan presenteras det svar som mottagits: Nedanstående siffror redovisas hänned På övriga frågor ges svar i samband med svaret på revisions.rapporten som ska vara Kommunstyrelsen tillhanda 2 maj. Antal elever i våra gymnasieskolor 1566 Antal elever från annan 387 Antal elever i annan s skolor 351 Antal elever i fristående skolor 365 Bilagoc 1. Frågan. Sänt till: Kommunstyrelsen Justering., (Ji) Il h Utdraget bestyrkas

10 I Hluleholms SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2014/ (51) 35 Svar på interpellation om statens satsning av lärarnas löner Beslut Interpellationen är besvarad. Beskrivning av ärendet Peter Groth (MP) har lämnat in en interpellation om statens satsning av lärarnas löner. Interpellationen är ställd till styrelsens ordförande Pär Palmgren (11). Pär Palmgren (11) besvarar interpellationen. Peter Groth (11P) tackar för svaret. I diskussionen deltar även Lena Wallentheim (S) och Per-Åke Purk (V). Ärendets tidigare behandling , 30 beslutar fö ljande: 1. Interpellationen får ställas. 2. Interpellationen bordläggs. Bilagor: 1. Interpellationen. 2. Svaret. Sänt till: ~ nfullmäktige Justering Utdraget bestyrkes

11 HÄSSLEHOLMS 1~1"M MUN Kommunstyr.,_,, miljöpartiet de gröna På fullmäktigesammanträdet i januari delade lärarförbundet ut ett flygblad med information och konkreta frågeställningar om lönesituationen i en. Den här typen av frågeställningar riktas ofta till politiken, men de leder aldrig till att svar ges på de frågor som stä lls. Kommunen har som övergripande mål både att vara en attraktiv arbetsgivare och att ha en god medborgardialog. Därför borde det vara en självklarhet att möta de frågestä llningar som kommer fram. Jag tar därför flygbladets text exakt kopierat och lämnar in den so m interpellation i fullmäktige, och ber styrelsen ordförande att bemöta påståendena och svara på de frågor som ställs. Peter Groth Mil~öparti e t ::1-l.rj) /. J -/.!}, '-011 f!--1 './;._. I Svarta Fakta 10 Båda medarbetarenkäterna som genomförts visar att det är lönen som anställda är allra mest missnöjda med. Någon i en borde kontinuerligt arbeta för att få till rätt lönestruktur. Kommunens lönekartläggning av anställdas löner och behov av förändringar pågår. Syftet är att upptäcka. åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön. På de senaste 3 åren har löneskillnaderna Ökat med 25 /o mellan män och kvinnor i Hässleholm. Skillnaden nu är kr. Kommunens lönekartläggning går emot ens lönepolitiska mål om lika lön. Varför lyfts och åtgärdas det inte i kartläggningen? Under en livstid förlorar kvinnor 3,6 miljoner (enligt Maria Arnholm, (Fp)) som de annars tex kunnat äta lunch ute för, semestrat eller anlitat hjälp hemma för, och därmed även förebyggt ohälsa. Marknadskrafterna fungerar inte för kvinnodominerade yrken som tex förskollärare, trots bristen på dessa. I stället för att höja lönen anställs personer med annan bakgrund och ofta utan någon utbildning, vilket sänker både kvaliteten och statusen för yrket. Kristianstad har avsatt 15,6 miljoner kronor för att uppnå rättvisa löner till Grundskollärare senare år, fritidspedagoger, förskollärare och gymnasielärare finns bland de grupper som ska rättas till. Staten satsar på skolan och lärarna. Statusen måste höjas och lönerna är det mest effektiva redskapet för att åstadkomma detta. Hur ska Hässleholms lösa detta statliga uppdrag?

12 Svar på interpellation från Peter Groth, Miljöpartiet till styrelsens ordförande Pär Palmgren om lönesituationen i en Håssleholrns skall vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser och nöjda medarbetare. Detta kan sägas vara utgångspunkten för resultatet av ens medarbetarenkät för Våra starkaste frågeområden, såsom delaktighet, utveckling, ledarskap, jämställdhet/ mångfald, och dessutom med ett totalt högt nöjdmedarbetarindex, visar på ens stora möjligheter till både förändring och utveckling och att personalen faktiskt är rätt nöjd med sin anställning i Håssleholrns. Medarbetarenkätens frågeområde lön visar visserligen på en låg siffra men man skall komma ihåg att området innehåller ett antal olika frågor med anknytning till lönefrågan. Det gäller frågor som inte bara skattar den anställdes uppfattning om huruvida den egna lönen är rimlig eller ej, utan också frågor om man haft lönesamtal och har kännedom om lönekriteriema. Lönefrågan finns också med bland ens prioriterade områden, främst för att skapa förståelse för den individuella lön som individen faktiskt har. Kommunens lönekartläggning utgår ifrån diskrimineringslagens krav på att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader utifrån ett könsperspektiv och inom/ mellan yrkesgrupper. En lönekartläggning är alltid kopplad till de yrkesgrupper som är representerad i en till skillnad från en jämförelse som endast jämför medellöner och kön. Avståndet mellan kvinnors och mäns medellöner har visserligen ökat något under de senaste åren. En ökning som kan bero på flera orsaker, det kan hänga samman med resultatet av flera löneöversyner, hur marknaden påverkar, hur omvärlden ser ut. Det finns inget enkelt svar utan frågan måste analyseras för att få ett grepp om hur lönen för våra yrkesgrupper utvecklats över tiden. Kommunens lönestruktur skall stödja personalförsötjningen och lönen skall vara individuell och differentierad och spegla den enskildes ansvar, kompetens och de krav som ställs på befattningen. Kommunen har inte något lönepolitiskt mål om lika lön. Kommunens jämställdhetsplan talar om jämställda löner utifrån vår diskrimineringslagstiftning. Grannen har avsatt ett antal miljoner för att uppnå "rättvisa löner". Utöver de centrala avtalen har personalutskottet i Hässleholm under en rad av år satsat på olika yrkegrupper, däribland de uppräknande lärarkategorierna. Satsningarna härrör sig från våra lönekartläggningar eller då det av andra skäl har funnits behov att prioritera olika grupper. Exempel på detta är de satsningar som genomförts under då en utöver de centrala avtalen satsat 7,8 mkr på lärarkategorierna. Staten satsar på skolan bl.a. genom införandet av sk förste lärare. För Håssleholrns del har detta inneburit att 20 förste lärare anställts inom grundskolan, gymnasiet och särskolan. Planen är att ytterligare 56 skall anställas. Sammantaget kan sägas att Håssleholrns genom sin aktiva personal- och lönepolitik väl hävdar sig som en bra arbetsgivare inom vår välfärdssektor. Pär Palmgren

13 I Hlul holms SAMMANIBÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2010/ (51) 36 Svar på motion om öppen närtrafik i Hässleholms Beslut beslutar följande: 1. Motionen bifalles. 2. Tillväxtavdelningen ska samordna arbetet inom en. 3. Uppdraget ska redovisas till styrelsen senast under september Tillväxtavdelningen ges i uppdrag att tillsammans med berörda ala förvaltningar och Skånetrafiken belysa olika möjligheter att förbättra allmänna ikationer till stationsorterna. Yrkande Sven-Erik Andersson (Q tackar för svaret på Lars-I var Ericssons vägnar. Patrik.Jönsson (SD) och Peter Groth (MP) yrkar bifall till motionen. Beskrivning av ärendet Lars-I var Ericson har i en motion till fullmäktige pekat på betydelsen av goda ikationer för att ens invånare ska kunna bo utanför tätorterna. I motionen framförs att en bör undersöka hur andra er löst frågan om öppen närtrafik/kompletteringstrafik samt tillsammans med Skånetrafiken finna en lösning. Motionen är i högsta grad aktuell då nyöppningen av flera stationer i en kraftigt reducerat busstrafiken. Befintlig närtrafik är inte ett pendlings- eller skolalternativ. Sedan motionen lämnades in har flera olika förslag till lösning diskuterats och belysts gemensamt av Skånetrafiken och en. Justering Utdraget bestyrkes

14 I HISSleholms SAN1MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2010/ (51) Forts. 36 Nåmnas kan det pågående projektet "Söderåstrafiken", dock utan att någon lösning uppkommit. Ärendets tidigare behandling , 18 beslutar att bordlägga ärendet. Yrkande Ordföranden noterar att motionären inte är närvarande och föreslår att ärendet bordläggs, vilket beslutas. Kommunstyrelsen , 10 beslutar att föreslå fullmäktige följande beslut: 1. Motionen bifalles. 2. Tillväxtavdelningen ska samordna arbetet inom en. 3. Uppdraget ska redovisas till styrelsen senast under september Tillväxtavdelningen ges i uppdrag att tillsammans med berörda ala förvaltningar och Skånetrafiken belysa olika möjligheter att förbättra allmänna ikationer till stationsortema. UPP?ffi om ledarriiter som au tår från att ddtaffl i IX!Slutet Sverigedemokraternas ledamöter deltager inte i beslutet. Protde dlsantedemng Peter Groth (MP) lägger en protokollsanteckning enligt bilaga 3. Yrkanden Lars Arvidsson (FP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskott , 309 beslutar att föreslå styrelsen att föreslå fullmäktige fö ljande beslut: 1. Motionen bifalles. 2. Tillväxtavdelningen ska samordna arbetet inom en. 3. Uppdraget ska redovisas till styrelsen senast under september Justering Utdraget bestyrkes

15 I Hlissleholms SAMMANIBÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2010/ (51) Fons Tillväxtavdelningen ges i uppdrag att tillsammans med berörda ala förvaltningar och Skånetrafiken belysa olika möjligheter att förbättra allmänna ikationer till stationsortema. Bilagor: 1. Svar på motionen, Motionen. 3. Protokollsanteckning, Peter Groth (MP). Sänt till: Tillväxtavdelning Berörda ala förvaltningar Skånetrafiken Diariet - uppdrag Justering Utdraget bestyrkes

16 ,,,,,,,,,,. n..-==nn ~ Hässleholms SVAR Datum Diarienummer / (2) Handläggare Ritva Nilsson Tillväxtavdelningen Ritva. Nilsson@hassleholm.se Motion - Öppen närtrafik i Hässleholms Förslag till beslut Tillväxtavdelningen får i uppdrag att tillsammans med berörda ala förvaltningar och Skånetrafiken belysa olika möjligheter att förbättra allmänna ikationer till stationsorterna. Tillväxtavdelningen ska samordna arbetet inom en. Uppdraget ska redovisas till styrelsen före september månads utgång Härmed anses motionen besvarad. Ärendes hantering Lars-Ivar E ricson har i en motion till fullmäktige pekat på betydelsen av goda ikationer för att ens invånare ska kunna bo utanför tätorterna. I motionen framförs att en bör undersöka hur andra er löst frågan om öppen närtrafik/kompletteringstrafik samt tillsammans med Skånetrafiken finna en lösning. Nuläge Motionen är i högsta grad aktuell då nyöppningen av flera stationer i en kraftigt reducerat busstrafiken. Befintlig närtrafik, som funnits sedan lång tid tillbaka, utgörs av 5 dubbelturer i veckan, under dagtid. Närtrafiken är därmed inte ett pendlings- eller skolalternativ. Sedan motionen lämnades in har flera olika förslag till lösning diskuterats och belyst av Skånetrafiken och en gemensamt, t ex det pågående projektet "Söderåstrafiken". I området kring Söderåsen har man arbetat för att samordna den vanliga linjetrafiken med skolbusstrafik. Målet är att den tidigare uppdelade trafiken inom erna ska omvandlas till en väl fungerande, sammanhållen Kommunchefens stabsfunktion I Utvecklingsstaben Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E~po t: en@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: +fl h~ K:\ L - Stab-Ledn\Stab_Utv\landsbvQdsutveckling\yttrande\öppen närtrafik motionssvar till LI E.doc

17 2(2) kollektivtrafik för skolresor, arbetspendling, inköpsresor och fritidsresor. Projektet avslutas 2013 och en utvärdering pågår för närvarande. T yvärr har dessa olika lösningar inte varit möjliga att applicera inom Hässleholms. foör att kunna forna en hållbar lösning som tar hänsyn till förhållandena i Hässleholms måste ett större utredningsarbete ske i samverkan med ala förvaltningar, Skånetrafiken och Vägverket. ~ Tillväxtchef,/J rk~7 Ritva Nilss Samordna e Kommunchefens stabsfunktion/ Utvecklingsstaben Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: en@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K~<;~Ledn \'!:::._~\landsby~ds u tveckl ini;i \yttrande\öppen närtrafik motionssvar till LIE.doc

18 HÄSSL : :J ~ : ~l \k3 v. :1>,iMUN Korr " s' Ji E;...0: 11 Motion till kon11nunfulhnäktige i Hässlehol..I ~ ' ' Oppen närtrafik i Hässlehohns komn1un. Goda ikationer är en forutsättning for att ko1nrnuninvåna111a skall kunna bo utanför tätorterna. För att möjliggöra arbetsresor,inköpsresor och fård till fritids- och kulturaktiviteter bör det finnas en öppen närtrafik. Det innebär att det finns fungerande fård1nedel till olika platser i komn1unen utan att n1an är beroende av bil.. Öppen närtrafik kan 1ned vissa restriktioner användas för resor ino111 kon1n1unen 1ncl Ian tidig inorgon och till kvällstid. Villkor kan exe1npelvis vara att man har iner än en kilometer till nännaste busshållplats eller att busshållplatsen inte har mer än en avgång per dag. Kommunen bör snarast undersöka hur andra ko1n1nuner löst frågan om öppen närtrafik eller som den i vissa ko1n1nuner kallas " ko1npletteringstrafik" och sa1ntidigt inleda överläggningar 1ned Skånetrafiken om hur detta ordnas på bästa sätt. Öppen närtrafik är ett viktigt n1edel for en levande landsbygd och en bättre miljö. Tyrinpe 6 cember 20 I 0 ex( ~ Lars -Ivar Ericson C

19 Protoko llsa nteckn ing Kommunstyrelsen den 28 januari ärende 10 Svar på motion - öppen närtrafik i Hässleho lms Miljöpartiet har inget att invända mot förs laget till beslut, men konstaterar att innebörden är snarlik med det beslut fullmäktige fattade vid senaste sammanträdet i Förfrågan om tillköp av trafik, där det i punkt 5 beslutades att "Kommunledningen får i uppdrag att till sa mmans med Skå netrafiken utreda och komma med förslag på lösni ngar för att lösa kompletterande busst rafik för övriga större tätorter i en i samband med att pågatågstrafiken utökas till dessa orter". Det bord e vara rim ligt att bestämma vilken beslutsformulering som ska gä lla för att undvika missförstånd och orsaka ineffektivitet i arbetet. Peter Groth

20 I Hluleholms SAMMANIRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2013/ (51) 37 Svar på revisionsrapport "Granskning av arvoden och pensioner till förtroendevalda" Beslut antar personalavdelningens skrivelse som svar på revisionens granslming av arvoden och pensioner till förtroendevalda. Uppgift om ledamöter som avstår från att delta i beslutet Folkets väls ledamöter väljer att inte delta i beslutet. Yrkande Revisorernas ordförande Nils Olof Sennmalm (Q redovisar revisorernas synpunkter i rapporten. Beskrivning av ärendet Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i.hässleholms granskat utbetalda arvoden till förtroendevalda under perioden januari - augusti Syftet med granslmingen har varit att bedöma om det finns ändamålsenliga och tillräckliga rutiner samt kontroller som säkerställer att en korrekt utbetald ersättning till förtroendevalda politiker sker i enlighet med av fullmäktige fastställt reglemente. Revisionen har bland annat gjort följande iakttagelser: :Man bedömer att arvodesreglementet tillräckligt tydligt anger hur arvoden till förtroendevalda skall beräknas. Vid eventuella tvister anges att styrelsens personalutskott gör tolkning. Samtliga under perioden utbetalda månadsarvoden har skett i enlighet med reglementet. :Man har stickprovsvis granskat att utbetalningar av sammanträdesarvoden och timarvoden liksom ersättning för förlorad arbetsinkomst har skett med aktuella belopp och utifrån godkända underlag och i enlighet med anvisningarna i reglementet. Utöver att vissa intyg för förlorad arbetsinkomst är äldre än ett år finns inga anmärkningar på ersättningarna eller hanteringen. Justering Utdraget bestyrkes

21 I Hlssleholms SA11MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer 2013/ (51) Forts. 37 Generellt är det revisionens bedömning att arvoden till förtroendevalda utgått i enlighet med av fullmäktige fastställt reglemente. Revisionen rekommenderar att en genomgång sker av godkännandefunktionen mellan nämndsekreterare och vem som skall attestera och behovet av att reglera i attestreglementet och eventuellt i delegationsordningen. Man tror även att en skriftlig instruktion om hur kontroll och godkännande ska ske skulle skapa en enhetlig hantering och styrka den interna konrollen. Revisionen menar att personalutskottet bör överväga att införa rutiner för att säkerställa att intyg för förlorad arbetsinkomst inte får vara äldre än ett år vid utbetalningstillfället. Personalavdelningen konstaterar följande: Att den genomlysning som genomförts av revisionen har på ett bra sätt visat att ens rutiner följer det av fullmäktige fastställda reglemente. Revisionen pekar på några förbättringsområden där en översyn bör göras. En översyn av godkännandefunktionen kommer att göras med reglering i attestreglementet och eventuellt även i delegationsordningen. För att skapa en enhetlig hantering kommer behovet av en skriftlig instruktion för nämndsekreterare och attestant även att ses över. Personalutskottet kommer även att se över rutinen för säkerställande av att intyg om förlorad arbetsinkomst inte är äldre än ett år vid utbetalningstillfället. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen , 46 beslutar att föreslå fullmäktige att anta personalavdelningens skrivelse som svar på revisionens granskning av arvoden och pensioner till förtroendevalda. Personalutskottet , 5 beslutar föreslå styrelsen att anta personalavdelningens skrivelse som svar på revisionens granskning av arvoden och pensioner till förtroendevalda. Sänt till: Personalavdelning Revisionen Ko mm u nfu I I mäktige Justering Utdraget bestyrkes

22 SAMMANI'RÄDESPROTOKOLL 12(51) Hlssleholms Sammanträdesdatum Diarienummer 2014/ Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) Beslut antar bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL), enligt bilaga, i enlighet med Sveriges er och landstings styrelses beslut. Uppgift om ledamöter som avstår från att delta i beslutet Folkets väls ledamöter väljer att inte delta i beslutet. Beskrivning av ärendet Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas för förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bland annat närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk De nya bestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Förmånerna i pensions bestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet för anställda, AKAP-KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår den 31 december 2014 eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. Justering Utdraget bestyrkes

23 I Hlssleholms SAMMAN1RÄDESPROTOKOll Sammanträdesdatum Diarienummer / (51) Forts. 38 OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive och landsting/ region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen , 45 beslutar att föreslå fullmäktige att i enlighet med Sveriges er och landstings styrelses beslut anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL), enligt bilaga. Personalutskottet , 6 beslutar att i enlighet med Sveriges er och landstings styrelses beslut föres lå styrelsen att föreslå fullmäktige att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL), enligt bilaga. Bilagor: 1. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL). Sänt till: Personalavdelning Justering Utdraget bestyrkes

24 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

25 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda l Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 allagen och som fullgör uppdrag hos en eljer landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska fömas. Med pensions myndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omstäl1ningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den fö11roendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på

26 arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsemas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av en eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos en eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regenngen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan

27 utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av en eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos en eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen ejler regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som ful1mäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd.

28 Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan - om särskilda skäl föreligger - besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav.

29 Pensions bestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. I allagen och som fullgör uppdrag hos en eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte for förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med "rätt till egenpension" inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat ta rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelsema ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensions bestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. famiijeskydd

30 3 A vgiftsbestämd ålders pension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4-9 i pens i onsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetskada eller ledighet enligt föräldraledighetslagen (FörL), och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut tih förtroendevald enligt 4 kap 12 allagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 allagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under

31 tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i forhållande till nedsatt arbetsfönnåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från en, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar en och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de ärliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den tortroendevalde kan få allmän pension utbetalad> och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige.

32 Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fuljgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 allagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersärtning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken kan lämnas.

33 Anmärkningar I. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäl ler för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fy11er 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.)

34 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och I 00 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

35 Bilaga - Vissa Förtydliganden till OPF-KL I. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 allagen Med förtroendevalda avses i denna lag (allagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett alförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av allagen. Kommunaldemokratiska kommitten ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den fortroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB).

36 Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+ l) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+ I). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+ l) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+ 1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut.

37 I Hlssleholms SAMMANfRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer / (51) 39 Aktualitetsförklaring av tillägg, "Tema vindkraft", till översiktsplan Beslut förklarar att det tematiska tillägget "Tema vindkraft" till översiktsplanen är aktuellt med undantag enligt styrgruppens förslag daterat samt med tillägget att verk med höjd över 150 meter inte ska medges. Reservation Mikael Björklund (FV)och Björn Widmark (11) samt folkpartiets och miljöpartiets ledamöter reserverar sig till förmån för sina yrkanden. Uppgift om ledamöter som avstår från att delta i beslutet Sverigedemokraternas ledamöter väljer att inte delta i beslutet. Protokollsanteckning Sverigedemokraternas ledamöter lägger en protokollsanteckning. Bi/4g:i. Yrkanden Mats Sturesson (Q yrkar bifall till styrelsens förslag. Mikael Björklund (FV) yrkar återremiss av ärendet, lägger ett tilläggsyrkande samt kommer inte att delta i beslutet om återremissen inte vinner gehör. Bi/4g:i. Peter Groth (MP) yrkar bifall till Tema vindkraft i sin helhet och bifall till aktualitets förklaringen. Leif Nilsson (S) yrkar bifall till styrelsens förslag. John Bruun (FP) yrkar bifall till Björklunds yrkande och att ärendet ska beslutas idag. Justering Utdraget bestyrkes

38 I Hlssleholms SAMMANI'RÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer / (51) Forts. 39 Per-Åke Purk (V) yrkar bifall till styrelsens förslag, liksom Tommy Nilsson (S), Rolf Tronäss (M) och Robin Gustavsson (KD). Ernst Herslow (M) yrkar bifall till Björklunds yrkande. Omröstning Ordföranden ställer först proposition på om yrkandet om återremiss ska bifallas eller avslås och finner att det ska avslås. Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: "Den som vill avgöra ärendet idag röstar ja. Den som vill återremittera ärendet röstar nej." 47 ja-röster och 4 nej-röster avlämnas. 9 avstår från att rösta. Se lista. har alltså beslutat att avgöra ärendet idag. Därefter ställer ordföranden proposition på styrelsens förslag, Peter Groths yrkande och Mikael Björklunds yrkande och finner styrelsens förslag bifallet. Votering begärs. För att få fram ett motförslag i huvudvoteringen ställer ordföranden proposition på Peter Groths yrkande och Mikael Björklunds yrkande och finner Björklunds yrkande utsett till motförslag. Följande voteringsproposition godkänns i huvudvoteringen: "Den som stöder styrelsens.,, förslag röstar ja. Den som stöder Björklunds yrkande röstar nej. 40 ja-röster och 8 nej-röster avlämnas. 12 avstår från att rösta. Se lista. har alltså beslutat att bifalla styrelsens förs lag. Beskrivning av ärendet Av 3 kap. 27 plan- och bygglagen framgår att fullmäktige minst en gång under mandattiden ska pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5. Justering Utdraget bestyrkas

39 I Hlssleholms SM1MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Diarienummer / (51) Forts. 39 I samband med att det tematiska tillägget till översiktsplanen med tema vindkraft antogs av fullmäktige den 26 oktober 2009 beslutades också att en utvärdering skulle göras 2012 för att följa upp hur planens intentioner tillgodosetts. Utvärderingen ska ligga till grund för ställningstagandet av det tematiska tilläggets för vindkraft aktualitet inför aktualitetsförklaringen av hela översiktsplanen för mandatperioden Stadsbyggnadskontoret i samarbete med miljökontoret gjorde under våren 2013 en utvärdering ur ett tjänstemannaperspektiv samt tog fram ett förslag till ställningstagande av tilläggets aktualitet. Förslaget remitterades till partierna i fullmäktige. En redogörelse för de olika partiernas yttranden har upprättats. Styrgruppen för översiktsplanering har med utvärderingen och de inkomna synpunkterna upprättat ett förslag till ställningstagande, innebärande bland annat att Matterödsåsen inte längre ska vara utpekat område som lämpligt för större vindkraftsverksetableringar. Byggnadsnämnden har genom beslut den 10 december 2013, 233, dels godkänt styrgruppens förslag till ställningstagande av det tematiska tilläggets, Tema vindkraft, aktualitet, med tillägg att verk med totalhöjd över 150 meter inte ska medges, dels översänt förslaget till fullmäktige och föreslått "fullmäktige besluta förklara att det tematiska tillägget till översiktsplanen, tema vindkraft, är i huvudsak aktuellt med undantag enligt styrgruppens förslag till ställningstagande". Det antecknas att Energimyndigheten den 16 december 2013 utsett Nåvlingeåsen och Matterödsåsen till riksintresse för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalk.en. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen , 47 beslutar att föreslå fullmäktige förklara att det tematiska tillägget "Tema vindkraft" till översiktsplanen är aktuellt med undantag enligt styrgruppens förslag daterat samt med tillägget att verk med höjd över 150 meter inte ska medges. UPP?ffi om ledarräer som au tår från att ddtaga i klutet Sverigedemokraternas ledamöter avstår från att deltaga i beslutet. Justering Utdraget bestyrkes Yl. V/.