Thunmanskolan. Verksamhetsberättelse för läsåret

Transkript

1 Thunmanskolan Verksamhetsberättelse för läsåret augusti 2012

2 Thunmanskolans uppdrag, förutsättningar samt ekonomi Thunmanskolan är en 4-9 skola med 439 elever och hade vid läsårets slut 438 elever (433 elever föregående läsår), fördelade enligt följande över årskurserna: Åk 4 (2 klasser) 42 elever Åk 5 (1 klass) 25 elever Åk 6 (3 klasser) 64 elever Åk 7 (4 klasser) 98 elever Åk 8 (4 klasser) 108 elever Åk 9 (4 klasser) 101 elever Klasserna är indelade i 4 arbetslag: Ett arbetslag för åk 4-6 samt tre arbetslag för åk 7-9. Samtliga klasser på skolan har sitt eget hemklassrum och klasserna i arbetslagen samt tillhörande arbetsrum för personalen ligger i nära anslutning till varandra. Personalstyrkan uppgår till 52 personer varav 37 är lärare och lärarna motsvarar ca 35 heltidstjänster. I princip all pedagogisk personal har en lärarbehörighet. Antalet elever per årsarbetande lärare är 8,17 och det finns 8,06 lärare per 100 elever. Budgetomslutningen för 2011 var ca 28,7 tkr och resultatet landade på minus 998 tkr. Fördelning se tabell. Föregående år var minusresultatet 245 tkr och över tid har Thunmanskolan haft en budget i obalans. Under innevarande läsår har klasstorlekarna varit mindre i åk 4, 6, 7 och 9, jämfört med läsåret innan. För att på bästa sätt kunna ta hand om de elever som går på Thunmanskolan, så att de ges bästa möjliga förutsättningar för att nå en hög måluppfyllelse, har vi behövt göra vissa omprioriteringar från den tänkta organisationen under läsårets gång. Allt för att kunna vara den skola för alla som vi vill och måste vara, i enlighet med styrdokumenten. Personalkostnad ,90% Mat ,11% El ,69% Läromedel ,83% Städ/Lokalkostnader ,03% Övrigt ,44% Totalt ,00% Det stora som påverkat oss som skola innevarande läsår är den nya läroplanen och den nya skollagen som trädde i kraft per den 1 juli Det är också här vi har lagt tyngdpunkten i vårt arbete. För oss har det inneburit att alla elever som går i årskurs 4-8 läst enligt den nya läroplanen och de elever som går i årskurs 9 läst enligt den gamla läroplanen. Lokalt på skolan gick vi även från fem till fyra arbetslag, vilket innebar en del förändringar för både klasser och personal. Ett av arbetslagen bestod av de sex klasserna på mellanstadiet, varav två av dessa klasser i åk 6 kom från Ängbyskolan. De tre övriga arbetslagen bestod var och en av två årskurser (7-8, 7-9 eller 8-9). Inför läsåret införde vi mentorstid och IUP-tid för alla klasser på skolan samt skickade ut månadsbrev till föräldrarna. I februari sjösatte vi en elevsamordnartjänst, som arbetar för att alla elever är i skolan och samordnar arbetet för att förebygga kränkningar. Ett samarbete med Röda korset inleddes kring läxläsning efter skoltid. Skolans ledningsgrupp består av rektor och fyra arbetslagsledare, som träffas för ledningsarbete en gång per vecka samt vissa heldagar. Skolans arbetslag har ett stort medbestämmande och inflytande i organisationen och arbetslagledarna har en viktig roll i detta arbete tillsammans med rektor. Den administrativa personalen och övriga på skolan bildar ett informellt arbetslag. Skolans elevhälsoteam, som under året samarbetat med ledningsgruppen kring skolutveckling, har under året ändrat form. Till en början ingick kurator, psykolog, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare och rektor. Under vårterminen ändrade vi denna konstellation genom att speciallärarna ej längre ingick i EHT. Istället bildade de tillsammans med specialpedagog de s k specialfunktionerna på skolan. Måndag och torsdag eftermiddag har varit konferensdagar och då har bl a följande varit på agendan: arbetslag, ämneslag, APT, IT-arbete och Trygghetsgrupp. I skolans centrum finns elevcafé, personalrum och bibliotek vilket gör att personal och elever möts och vistas nära varandra även under elevernas undervisningsfria tid under skoldagen. Elevcaféet och biblioteket har drivits av en fritidsledare och två resurspersoner. 2

3 Fokus för skolan under läsåret har varit styrdokumenten samt följande: Stärka skolans identitet - Målet är att Thunmanskolan ska vara det självklara valet för elever och föräldrar i upptagningsområdet. - Thunmanskolans mål är att ha de bästa meritvärdena i kommunen samt att vara elevernas förstahandsval av skola. - Thunmanskolans mål är att andelen elever som är nöjda med skolarbetet samt känner att deras delaktighet i skolarbetet ska öka 2012 jämfört med Arbetsro och arbetsglädje - Thunmanskolans mål är att öka skolans resultat generellt, men också att öka pojkarnas resultat så att de ligger i paritet med flickornas. - Alla skolans elever ska också känna sig trygga på skolan. - Thunmanskolans mål är att andelen elever och föräldrar som upplever arbetsro samt lust till lärande ska öka 2012 jämfört med Uppdraget från Utbildningsnämnden Kunskaper - Eleverna ska ges möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, stimulera viljan och utveckla förmågan att söka kunskap. - Eleverna ska lämna skolan med tillräckliga baskunskaper; minst godkända betyg i alla ämnen. - Eleverna ska lämna skolan med gott självförtroende. - Skolan ska utveckla undervisningen mot ökad IT-användning för att motsvara samhällets ökade krav. Normer och värden - Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas och bli sedda utifrån sina förutsättningar. - Alla elever ska utveckla en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social och etnisk bakgrund samt utvecklar en respekt för allt levande. - Alla som vistas i skolan ska känna trygghet och trivsel och uppleva ett socialt klimat som skapar tilltro och harmoni. - Mobbning och kränkande behandling är oacceptabelt och ska motarbetas på alla sätt. Ansvar och inflytande - Eleverna ska ges stort inflytande över sitt lärande och sin arbetsmiljö. - Eleverna ska ges insyn i de beslut och i den organisation som påverkar deras dagliga liv. Grunden för denna verksamhetsberättelse har lagts i ledningsgrupp, arbetsgrupper och ämneslag kontinuerligt under läsåret. Även elevrådet har varit delaktiga. Därefter har jag som rektor tillsammans med ledningsgruppen sammanställt materialet och färdigställt verksamhetsberättelsen. I vår verksamhetsberättelse har vi utgått ifrån tre områden: Kunskaper, Normer och värden samt Ansvar och inflytande. Verksamhetsberättelsen blir sedan utgångspunkten för Thunmanskolans verksamhetsplan gällande läsåret

4 Kunskaper Målet var att samtliga elever som lämnade Thunmanskolan skulle ha minst godkänt i alla ämnen och att meritvärdena skulle höjas i förhållande till föregående år. Detta år sjönk vårt meritvärde till 202 (217 föregående år). Även andelen gymnasiebehöriga elever har minskat gentemot föregående år. Dock har elevernas betyg höjts i jämförelse med de betyg eleverna i nuvarande årskurs 9 fick i årskurs 8 samt hur de låg till under deras tidigare skolår (nationella proven i åk 5). Glädjande är också att fler elever jämfört med 2011 har valt Thunmanskolan inför årskurs 7 samt att i princip alla elever flyttar från Gredelbyskolan (åk 3) till oss och årskurs 4. Våra resultat förbättrades i de nationella proven för årskurs 6, jämfört med dessa elevers resultat i årskurs 5. Även resultaten på Diamantdiagnoserna (åk 4 och 5) är relativt goda och ligger väl till gentemot kommunen i stort. Minnet från skolan Enkät i åk 9 visar att eleverna lämnar skolan med gott självförtroende och jämfört med tidigare år har denna nöjdhet i år ökat. Mellanstadiet har i år fått Active boards installerade i sina klassrum och de har börjat integreras i den dagliga undervisningen. Utöver detta har man på mellanstadiet använt sig av Ipads för att stötta elever i behov av särskilt stöd. Även i den övriga verksamheten har IT-användandet ökat och trycket på datorerna blir allt större. En stor utmaning inför framtiden är att integrera IT än mer i undervisningen och att upprusta befintlig datorpark, så att behoven som finns idag tillgodoses på ett bättre sätt. Även användandet av kompensatoriska hjälpmedel har ökat på skolan under året som gått. Alla pedagoger på skolan har också en egen bärbar dator. Nationella prov årskurs 6 Resultaten i alla ämnena (engelska, matematik och svenska) förbättrades jämfört med åk 5. Bäst är resultaten i engelska där 98 % av eleverna når målen på varje delprov. Flera elever har höjt sig i samtliga tre ämnen och fått godkänt på flera delmoment jämfört med Tittar man närmare på de elever som inte klarat av vissa delmoment, beror en del på att eleverna inte läst instruktionen tillräckligt och därmed inte svarat fullständigt. Dessa elever nådde E-nivån i ämnet mot slutet av läsåret då de visats förmågor och kvalitéer i den övriga undervisningen. Några elever var nervösa inför proven och presterade under sin förmåga vilket också påverkar resultaten. Några få elever kommer inte nå E-nivån, men har ändå utvecklats positivt under året. Utifrån analyserna av proven kommer vi att prioritera arbetet med våra svaga sidor under nästkommande läsår: stötta elever som är nervösa inför prov (avdramatisera), skapa mer individualiserat/anpassat material, utveckla skrivandet hos eleverna genom öva stavning, öva berättande, utveckla vokabulär för att sätta dem i ett korrekt sammanhang, utveckla arbetsmetoder och arbetsformer som möjliggör ett mer individuellt lärande i klassrumssituationen, jämfört idag Nationella prov i årskurs 9 Andelen elever som klarat G-nivån på de nationella proven i engelska, matematik och svenska är högre jämfört med förra året. I biologi är däremot andelen som inte når G färre, jämfört med föregående år. Största skillnaderna i resultat finns i ämnet matematik där 17 % av eleverna inte nådde målen jämfört med 26 % 2011, vilket är en klar förbättring även om vi har mycket att arbeta med för att komma vidare. Årets prov i matematik var inte lättare, men problemlösningen var mindre textrik, vilket gynnade de lässvagare eleverna som därmed nådde G och ett resultat jämförbart med Vi behöver fortsätta att prioritera matematiken och lyfta ämnet genom att utveckla alternativa arbetsmetoder och undervisningsformer. I biologi låg en stor tyngdpunkt på provet i ekologi vilket de flesta eleverna läser i åk 7. Läsårsplaneringarna i NO bör ses över så att de olika ämnesområdena blir mer spridda över åren (7-9) missade många elever G-poäng på laborationsmomentet, men i år hade nästan samtliga elever mycket bättre resultat på själva laborationen, undantaget planeringsmomentet. I engelska har fler elever inte nått G i slutbetyg trots att de fått ett G i provbetyg. I provet kan man nå ett G trots att man inte klarar alla moment i skriftlig och/eller muntlig kommunikation utan bara genom att få ett gott resultat i läs- och hörförståelse. Det innebär då att man trots ett godkänt provbetyg faktiskt inte nått alla målen för G i läroplanen. Skillnaden i betygsresultat och provresultat är betydligt mindre i samtliga ämnen jämfört med tidigare år. De skillnader som ändå är beror till största delen på att elever under läsåren kunnat visat prov på fler färdigheter än vad proven visar, visat på större säkerhet och under andra former. Gällande de nationella proven har vi innevarande läsår gjort följande: avidentifierade prov, samrättning av uppsatser 4

5 och övriga delar rättas av en till två personer, ämneskonferens med resultat- och bedömningsdiskussioner, analys av resultat och ev. diskrepans mellan resultat och betyg och kommunövergripande diskussioner om rättning och bedömning Betyg Andelen elever som inte når målen i kärnämnena i år är större jämfört med förra året. Om man tittar på årets elever i årskurs 9 och deras tidigare resultat ser man att de från vårterminsbetygen i åk 8 (2011) avsevärt förbättrat sina resultat, även om alla elever inte nått ända fram till ett G. Antalet åtgärdsprogram på skolan visar vilka behov dessa elever haft och vilka olika insatser som gjorts på individ- och gruppnivå. Dock behöver vi bli ännu bättre på att fokusera på hur barnet/eleven på bästa sätt utvecklas mot målen när vi skriver dessa åtgärdsprogram. En del i detta är att fokusera mer på undervisning och själva lärmiljön. Skillnaden i antal skrivna åtgärdsprogram mellan pojkar och flickor är också något vi måste genomlysa Vad beror det på? Exempel på åtgärder är individuellt stöd av undervisande lärare, stöd av speciallärare, minst två matematiklärare på flera matematiklektioner, språkval sv/eng, in-scannat material och användning av ClaroRead, IUP-tiden, elevens val, mattestuga under vårterminen med inriktning mot nationella proven m.m. Alla arbetslag har ständiga diskussioner om hur man hjälper dessa elever på bästa sätt och hur undervisningen kan utvecklas för att bättre möta elevernas förutsättningar och behov. Meritvärden har sjunkit detta år jämfört med förra året. Förutom att andelen elever som inte nått målen ökat så är det också en mindre andel elever som nått VG och MVG i samtliga ämnen. Dels har det över tid i denna årskull funnits färre elever som legat i framkant. Sedan lägger vi mycket tid och energi på att få de elever som inte når G att nå dit. Då vi tappar vi lätt ett skikt av elever som skulle kunna utveckla ett G till ett VG, VG till ett MVG. Under året har vi uppmärksammat att vi måste ha en tydligare struktur för att både stötta de elever som riskerar att inte nå målen och pusha dem som nått långt, men inte hela vägen fram till det högsta betyget. En central del i detta är att vi behöver utveckla undervisning och lärmiljön i skolan kring våra elever. Det svåra är inte att upptäcka de som behöver stöttning, utan att stötta dem på rätt sätt. Generellet sett har flickorna betydligt högre betyg än pojkarna, även om det bland de med högst betyg är lika många flickor som pojkar. Däremot är de elever som inte nått gymnasiebehörighet överrepresenterade av pojkar. Det ser också olika ut i olika ämnen, vilket vi uppmärksammar för att kunna dra lärdomar av inför framtiden och kunna utveckla våra resultat i skolans samtliga ämnen. I årskurs 8 är det några elever som saknar många betyg, vilket vi nogsamt uppmärksammat och kommer att arbeta med genom att skapa lärmiljöer som bemöter dessa elever där de befinner sig och att de därifrån utvecklas på ett positivt sätt. En del i detta arbete blir att få samtliga elever till skolan och få elever som tidigare haft en relativt sporadisk skolgång av olika anledningar att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gymnasiebehörighet Fem av eleverna missade behörigheten då de saknade betyg i matematik, en elev med anledning av att betyg i engelska saknades. Två elever saknade betyg i både matematik och engelska, en elev saknade betyg i matematik och svenska, en elev saknade betyg i engelska och svenska och 4 elever saknade betyg i alla tre ämnena. Sammantaget var det 15 elever som ej uppnådde gymnasiebehörighet. Hur vi har arbetat Mycket av vår tid under läsåret har varit inriktat på de nya läroplanerna. Diskussioner, samtal, läsande etc. har skett och vi på skolan har utifrån detta mejslat fram våra lokala pedagogiska planeringar, bedömningsmatriser o s v. Kommunövergripande diskussioner främst inom praktisk-estetiska ämnen har genomförts för att utveckla de olika ämnena. Vid uppstarten av läsåret träffades alla praktiskt-estetiska lärare och la grunden för det fortsatta arbetet under läsåret. Därefter har man ämnesvis fortsatt att träffas för att diskutera betyg, bedömning och arbetsprocesser. En från varje arbetslag har genomgått Skolverkets utbildning Entreprenörskap i skolan. Denna grupp har sedan spridit sin kunskap vidare till övriga på skolan, bl a genom föreläsning och workshops. Allt för att få in detta tänk från läroplanen i vårt dagliga arbete och vad det innebär för oss som arbetar på skolan och hur vi kan stärka eleverna genom dess användande. Specialpedagog med fokus på det övergripande ansvaret för specialfunktionerna anställde inför detta läsår. Dennes roll är att se till att alla elever/lärare får adekvat stöd, utifrån där de befinner sig. Specialpedagogen ger bl a stöd i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel, strategisamtal, bemötande i klassrummet och ev. 5

6 annat stöd (resurslärare eller elevassistent). Handledning av arbetslag/lärare och observation är två andra viktiga delar i detta uppdrag. Specialpedagogens funktion och roll behöver förtydligas på skolan, då denna funktion tidigare läsår arbetade på annat sätt. Under läsåret har specialpedagogen haft ett tydligare uppdrag att leda och samordna det övergripande elevhälsoarbetet på skolan. Har haft en dialog med Gunilla Hammar-Säfström och Stavros Lourca (från klass 9A) kring ett upplägg för att utveckla undervisningen på Thunmanskolan. Resultatet blev en inspirationsföreläsning för alla kommunens grundskolor i våras. Samarbetet med Gunilla och Stavros kommer att fortsätta i höst med målet att utveckla undervisningen på skolan. Jag som rektor har tillsammans med undervisande lärare i matematik analyserat och har försökt hitta vägar att stärka matematiken på skolan. Vid några av dessa möten deltog även två matematikpiloter, som i övrigt också är knutna till skolan. Vi försökte identifiera vad som fungerade resp. inte fungerade och vi kom fram till att vi behöver utveckla vår undervisning avseende att bemöta alla elever där de är och med varierade metoder. Det förekommer redan i dag en mångfald av olika arbetssätt på skolan i matematik, men detta är något vi behöver fortsätta att utveckla d v s undervisningen i ämnet matematik. Samtalen resulterade också i ett studiebesök på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge för lärarna samt att extraundervisning (efter ordinarie skoltid) erbjöds till elever i åk 9 under våren. Läxläsning efter skoltid i samarbete med Röda korset. Lagt mycket kraft på att skapa bra förutsättningar för att ta emot våra nya elever i åk 4 och 7 till hösten. Bl a genom besök i alla sexor, föräldramöten, kontinuerlig dialog med klasslärare för att skapa bra grupper samt överlämningar av enskilda elever inför deras start på skolan. Vi har under året arbetat för att LPP:erna skulle bli mer kända för elever och vårdnadshavare genom UNIKUM, vilket de också blivit under läsårets gång. De finns idag utlagda på UNIKUM. Dock behöver vi bli bättre på att skapa en dialog med elever och föräldrar via UNIKUM samt att lärarna mer kontinuerligt under terminerna skriver in sina bedömningar av eleverna i dem. Vi har också arbetat för att utveckla våra bedömningar av eleverna med konkreta utvecklingsmål och metoder i varje ämne. Året som gått har vi på skolan haft mycket diskussioner kring bedömning och betygssättning av eleverna, utifrån Lgr-11 och dess intentioner. En av våra lärare sitter också med i den kommungemensamma gruppen som diskuterar just betyg och bedömning Hur gör vi rätt? Varje ämneslag har också påbörjat arbetet med att ta fram hållbara metoder för att kunna mäta eleverna i förhållande till kunskapskraven och vad som krävs för att nå dit. Ett arbete med likvärdig bedömning genom gemensamma prov, diskussion kring bedömning samt betygssättning har också drivits under läsåret. Detta arbeta blir också en viktig del det kommande läsåret d v s att utveckla undervisningen i ämnena. Detta har möjliggjorts genom ökad tid till ämneskonferenser, som innevarande läsår varit längre (ca 2 h/gång) och detta har skapat bättre möjligheter till att diskutera en likvärdig bedömning och vad det innebär, hur vi ska mäta elevernas kunskaper och hur vi ska tolka den nya läroplanen. En gemensam föreläsning med Christian Lundahl har också anordnats i kommunens regi kring betyg och bedömning nu i vår och det fortsatta samarbetet och hur det ska se ut håller på att utformas i kommunen, vilket vi uppskattar. Läsårsplaneringar i samtliga ämnen finns att läsa på hemsidan. Under våren tog skolan ett beslut att göra om upplägget för nästa läsårs utvecklingssamtal och skrivandet av IUP:erna. Fr o m läsåret kommer alla utvecklingssamtal att ligga i början på resp. termin och då skrivs också den individuella utvecklingsplanen. Mot slutet av varje termin skrivs sedan en sammanfattande bedömning i UNIKUM i varje enskilt ämne, som sedan blir grunden för nästa IUP etc. Innebörden av detta är att eleverna föregående läsår fick tre skriftliga avstämningsperioder. Anledningen till denna förändring är att den skriftliga bedömningen tydligare ska kopplas till höstens IUP:er och lärarens arbete med eleverna för att nå kunskapskraven. Arbetet för att utveckla elevhälsan på skolan, så att vi ger alla elever bästa möjliga förutsättningar att lyckas utifrån sina förutsättningar, har påbörjats och kommer att fortsätta nästkommande läsår. Utifrån den kommungemensamma satsningen med bl a Petri Partanen och hans tankar kring att utveckla elevhälsa kommer vi att skapa en struktur på skolan som skapar bra 6

7 förutsättningar för våra elever att lyckas och för oss som arbetar på skolan att bedriva ett elevhälsoarbete som genomsyrar hela skolans verksamhet och utvecklar kvaliteten på vår undervisning. Under föregående läsår har elevhälsoteam och skolans ledningsgrupp haft möten/samtal där man gemensamt har diskuterat hur vi utvecklar Thunmanskolan och möter alla elevers behov på bästa sätt. Även strukturen på EHT har belysts och här har vi konstaterat att vi behöver lägga mer kraft på det strategiska arbetet d v s det förebyggande arbetet. Elevhälsoteamet (= EHT) har träffats varje vecka och i teamet ingår nu kurator, skolsköterska, rektor och specialpedagog. Vid läsårets start ingick även speciallärarna i EHT, men under resans gång (februari 2012) lät vi göra en förändring och speciallärarna klev då av EHT. Istället bildade de en egen grupp tillsammans med specialpedagogen Specialfunktionerna. Specialpedagogen blev då länken mellan EHT och denna grupp. Anledningen var att vi ville effektivisera arbetet med att stötta elever/lärare och också använda tiden på ett optimalt sätt. Mentorer och andra personer inbjuds vid behov alternativt att de har bokat tid på EHT. Kurator, skolsköterska, mentorer och speciallärare/specialpedagog har gett stöd av olika karaktär utifrån behov. Plan B-grupp har startats upp på skolan. Detta är en grupp som utifrån Ross Greene s tankar kring inlärning och lärande arbetar med att utveckla alternativa handlingssätt för att bemöta eleverna där de är och fånga upp dem, så att de kan utvecklas på ett bra sätt. Tillsammans med SoK-teamets medlemmar kommer arbetet att fortskrida i höst. Under året har specialresursen för elever i behov av särskilt stöd organiserats enligt följande: 100 % specialpedagog, ingår i elevhälsoteamet, 40% specialpedagog med inriktning mot 4-6 t o m mars 2012, 80 % speciallärare, även ansvarig för Svenska som andraspråk (= SVA), 100 % speciallärare, med ansvar för undervisning i mindre sammanhang, 100 % speciallärare, med ansvar för undervisning i mindre sammanhang samt inne i klass (åk 6), 75 % resurslärare i åk 9, 75% resurslärare med inriktning på elever med hög skolfrånvaro och 225 % elevassistenter (3 st), ansvariga för enskilda elever/även stöd inom klassen/arbetslaget. Inom ramen för språkvalet ges också stöd för att utveckla kunskaperna i svenska och engelska. Eleverna undervisas där i mindre grupper. Sommarskola har erbjudits till elever i åk 8 som ej nått E eller har ett svagt E i matematik och/eller engelska. En lärare i engelska samt en speciallärare har varit lärare för dessa. Även Alsike skolas elever bjöds in till denna aktivitet. IUP-tiden (60 minuter i veckan) använde vi för att eleverna skulle förverkliga sina mål enligt IUP:n. Denna tid finns alla lärare i arbetslaget tillgängliga (7-9) och samtliga elever i arbetslaget. Utifrån de uppsatta målen på varje enskilds IUP samt mentorssamtalen planeras det för varje elev och vad han/hon ska fokusera på den närmsta tiden. Mentorstiden (60 minuter i veckan) användes bl a för att ha enskilda elevsamtal och följa upp elevernas IUP:er. På mentorstiden har klassen och mentorerna/klasslärarna träffats och gått igenom den kommande veckan. Man har också haft information, klassråd (varierande omfattning), mentorssamtal och läsning av skönlitteratur. Samtliga NO-laborationer i åk 7-9 har bedrivits i halvklass och i åk 4-6 har man arbetat med NTA. Till största delen har halvklasserna skapat möjligheter till ett mer individualiserat arbetssätt i NO och på 4-6 har NTA bidragit till att arbetet mot kunskapskraven i NO har underlättas och blivit mer konkreta för eleverna. Elevernas resultat följs upp, bl a i samband med höstterminsbetygen samt elevernas uppnående av kunskapskraven i åk 4-7. Avstämningen har skett i arbetslag, ämneslag, elevhälsoteam och ledningsgruppen. Vi måste bli bättre på att systematisera vårt uppföljningsarbete och skapa strukturer så att alla elever får adekvat stöd i skolan. Det svåra är här inte att veta vilka som behöver stöd, utan det komplexa är frågan Vilket stöd/typ av undervisning/lärande behöver han/hon för att utvecklas optimalt? Inför nästa läsår kommer vi att återinföra strukturerade klasskonferenser, vilket innebär att vi en gång per termin går igenom varje klass och varje elev. På dessa klasskonferenser deltar delar av EHT samt undervisande lärare och aktuellt arbetslag. 7

8 Vi har under läsåret påbörjat arbetat med att förbättra vårt analysarbete på skolan och ställt frågorna: Vad vet vi, varför är det så och vad gör vi åt det? Resultatet av detta är att vi i år har mera fokus på våra resultat. Varför är det som det är och vad gör vi åt det?), jämfört med föregående år. En nyhet är också att varje enskild medarbetar har skrivit en egen utvärdering av läsåret med fokus på analys av årets resultat samt hur jag som individ/vi som skola behöver utvecklas för att skapa ännu bättre förutsättningar i klassrummet. Den personliga utvärderingen blev sedan grunden till utvärderingarna i andra grupper på skolan. Inför läsåret betonades vikten av en tydlig struktur på lektionerna med inledning, syfte och avslutning. Vi kan konstatera att vi inte nådde hela vägen fram, bl a beroende på att vi ännu ej hittat fullgoda strukturer för att hjälpa varandra i detta arbete. En annan anledning har varit det rent schematekniska, som ställt till det för oss. Utmaningen inför framtiden är att lösa schemafrågorna och utveckla strukturer för att stärka skolas lärmiljöer. En väg i detta är kollegaobservationer och klassrumsobservationer, vilket vi kommer att utveckla under det kommande läsåret. Elevens val genomfördes under läsåret i arbetslagen och utfallet har största delen upplevts positivt. Läsåret låg elevens val på några heldagar, men vi upplever att årets upplägg (1 elevens val/vecka) har fungerat bättre, vilket även utvärderingar med eleverna visar. Ett utvecklingsområde är här att få en ännu starkare koppling mellan elevens val och kunskapskraven. Under läsåret har vi även erbjudit eleverna att läsa teckenspråk för hörande. Intresset var till en början stort, men avhopp har gjort att vi valt att avveckla denne verksamhet inför läsåret Normer och värden Thunmanskolans mål var att alla i verksamheten ska känna sig trygga och bli väl bemötta. Trygghetsgruppens arbete har fr o m vårterminen letts av en elevsamordnare. Vi ansökte om projektpengar och beviljades också detta för att anställa en elevsamordnare på 50%. Elevsamordnarens roll är att tillsammans med skolans trygghetsgrupp arbeta för att hantera kränkningssituationer som uppstår samt för att förebygga dem. En annan del är att stötta elever som har svårt att komma till skolan och av olika anledningar inte alltid är i skolan. Fungerar även som ett stöd för mentorerna/klasslärare/föräldrar kring att hantera olika dilemman som uppstår. Projektet löper ut per den 21 december 2012 och vi ska under hösten utvärdera projektet och se vilken effekt det har haft. Det är stor skillnad mellan könen, då flickorna presterar bättre och får genomgående högre betyg. Tittar vi på de nationella proven så är trenden densamma. En av anledningarna till att flickor får högre betyg kan bero på att de läser mer, är mer studiemotiverade. Det är även mer socialt accepterat att vara duktig. I flera klasser har det under året inte varit accepterat bland pojkarna att vara duktig. Pojkarna är också generellt sämre på att ta eget ansvar och planera sitt arbete, vilket vi uppmärksammat och kommer att ta tag i. Trots att vi inte fokuserat specifikt på att utjämna skillnaden mellan pojkar och flickor, så kan vi konstatera att pojkarna fått mer resurser från specialfunktionerna för att klara målen. Varför det ser ut som det gör vet vi inte fullt ut idag, utan det är något vi behöver gräva djupare i. Vi behöver hitta vägar för att undervisningssituationen i klassrummet ska stödja eleverna bättre än idag, oavsett bakgrund och kön. Minnet av skolan Enkät för åk 9 97% (93% föregående år) av eleverna minns med glädje sin tid i år 4-6 och 99% (90% föregående år) på 7-9. Motsvarande siffror gällande tryggheten är att i år 4-6 kände sig 95% (91% föregående år) trygga och på 7-9 var det 98% (95% föregående år). Glädjande är även att det är 98% (92% föregående år) som tycker att jag duger som jag är och hela 95% (98% föregående år) har under sin skoltid lärt sig att acceptera andra. Sedan ser 91% (86% föregående år) tillbaka på sin skoltid med glädje. Fler elever känner att alla barn är allas barn Samtidigt visar Minnet av skolan-enkäten att 22% (29% föregående år) av eleverna i år 4-6 samt 21% (32% föregående år) på 7-9 har upplevelser av att ha blivit mobbade av andra elever. Givetvis en allt för hög siffra och något vi ser allvarligt på. I samtal med trygghetsgruppens lärare upplever man ett ökat antal mer 8

9 komplexa ärenden, där trakasserier eller andra kränkningar mellan elever sker genom sociala medier eller på platser utanför skoltid, men som självfallet spiller över på relationerna mellan elever i skolan. Generellt sett är pojkarna något mer nöjda med skolan är flickorna, dock är skillnaderna relativt små. Eleverna upplever att de är trygga och blir väl bemötta på skolan. Vuxennärvaron under skoldagen, delvis tack vare hemklassrummens anslutning till arbetslagets lärarrum, är en stor framgångsfaktor. Likaså är elevsamordnare, Trygghetsgruppen och kamratstödjarna fortsatt viktiga funktioner på skolan tillsammans med elevhälsoteamet. Hur vi har arbetet Trygghetsgruppen har tillsammans med klassernas kamratstödjare och all personal på skolan arbetat kring detta. Som ett led i att arbeta med attityder, bemötande och värderingar har samtliga klasser på skolan haft mentorstid på schemat och kamratstödjarna har under läsåret haft kontinuerliga möten med arbetslagens representanter från Trygghetsgruppen och Trygghetsgruppen består av personer från i stort sett samtliga av skolans yrkeskategorier och vid behov slussas ärende vidare till Elevhälsoteamet. Mycket kraft har under året lagts på att skapa en bra och trygg lärmiljö på skolan och i arbetslagen. Skolan har en modell för hur vi arbetar mot mobbning och kränkande behandling som vi följer och vår likabehandlingsplan reviderades under höstterminen utifrån den nya skollagen och läroplanen. Skolverkets Allmänna råd kommer att användes i detta arbete under hösten d v s i arbetet med att revidera den nuvarande planen. Vi har bl a tagit hjälp av föreläsare, film och skönlitteratur under läsåret för att stärka eleverna på skolan kring dessa värderingsfrågor. Vi har även utnyttjad mentorstiden till etiska samtal och vi arbetar för att integrerar detta arbete än mer i klassrummet. Månadsbrevet som rektor skriver och mentorerna/klasslärarna lägger till klasspecifika saker i har varit en positiv länk till föräldrarna. Den har skapat ett gott samarbetsklimat, ger en inblick i skolans verksamhet, skapar förtroende och ger tydlig information till föräldrarna. Inför läsåret tog vi fram ett förväntansdokument, så att alla vet vad vi kan förvänta oss av varandra. Vår utvärdering visar att vi behöver vara ännu tydligare med vad alla inblandade parter kan förvänta sig av varandra och på vilket sätt. En del kommer att bli att dokumentet hålls mer levande genom att vi kontinuerligt återkommer till det i olika sammanhang Gällande utvecklingssamtalen har vi börjat diskutera hur vi gemensamt ser till att de synpunkter som framkommer på dessa samtal kommer berörda till del, så att vi (enskilt och på skolan) kan dra lärdom av detta inför framtiden och förbättra vår verksamhet. En annan del vi ytterligare behöver förbättra är hur vi genomför samtalen och gemensamt med elev och vårdnadshavare skriver den individuella utvecklingsplanen. Under läsåret genomförde vi ett öppet hus och våra upplevelser av detta var till största delen positiva. Både nuvarande och nya föräldrar/elever besökte oss och de fick en inblick i vår verksamhet. Det vi behöver utveckla är det rent organisatoriska samt hitta när på läsåret det skall ligga för att få bäst effekt. Huvudsyftet med det öppna huset var att attrahera nya elever/föräldrar till skolan samt visa upp vår verksamhet för de elever/föräldrar som redan finns på skolan. Ansvar och inflytande Vi har under året upplevt att många elever vill ta ett ökat ansvar, men inte riktigt vet hur de ska göra. De behöver tränas stegvis i ansvarstagande och ges mönster att förhålla sig till. Vi behöver utarbeta en plan för skolan och hur vi vill träna eleverna i att ta ökat ansvar i takt med stigande ålder för sina studier och som är generell för alla ämnen och hela skoldagen. Hur vi har arbetat För att kunna utöva inflytande krävs information och på skolan arbetar vi med flera kanaler för att kontinuerligt sprida viktig information. Allt för att elever och vårdnadshavare ska kunna ta ansvar och få insyn i skolans verksamhet. En viktig informationskälla till detta är de återkommande månadsbreven. En 9

10 annan är Thunmans skolråd. Skolrådet leds av dess ordförande och skolan representeras av rektor samt en från varje arbetslag. Utöver detta deltar representanter från klasserna. På skolrådet det under läsåret diskuterats följande: Vilken arbetsmarknad möter eleverna efter skolan? Hur kan vi (föräldrar och skola) samarbeta för barnens bästa? Skolmaten, stämningen på skolan, Öppet hus etc. Vi försöker hitta former där vi gemensamt bidrar till att utveckla Thunmanskolan. Vårt frånvarohanteringssystem (Skola 24) har fungerat bra under läsåret. Mentorerna har här kunnat släppa mycket av uppföljningen till föräldrarna gällande närvaro/frånvaro d v s informationsbiten. Mentorerna/klasslärarna kunde istället fokusera på att bryta negativa trender/dåliga mönster hos eleverna genom samtal etc. Elevsamordnare har också en viktig roll i arbetet med elever som av olika anledningar inte kommer till skolan med regelbundenhet. Den nya hemsidan är ett lyft med bra information och layouten är lika över hela kommunen, vilket bidrar till att föräldrar och elever känner igen sig. Vi har under läsåret försökt få elever och föräldrar att använda sig av hemsidans kalender för resp. klass och resultatet av detta har varierat. En viktig del för framtiden är att alla på skolan fyller i det som skall fyllas i, så att kalendern ständigt är aktuell. Självklart är också UNIKUM ett viktigt redskap i kommunikationen med elev och dess vårdnadshavare. Vi har under året lagt ut s k föräldradagar i kalendariet. Detta var tänkt att vara dagar då föräldrar, utan att behöva argumentera med sina barn, kunnat besöka skolan och vår verksamhet. Dock var det väldigt få föräldrar som nyttjade dessa tillfällen att besöka skolan, trots att idén kom från Thunmanskolan skolråd och föräldrarna själva. Elevrådet på skolan träffades var fjärde vecka och varje klass representerades med två elever. En styrelse utsågs och Elevrådet organiserade bl a Operation Dagsverke, stilbytardag och en talangjakt innevarande läsår. Elevrådet uttryckte i sin utvärdering att mötena legat på samma tider under året d v s samma lektioner har gått bort. Till nästa år har elevrådet pratat om att bjuda in de andra högstadieskolorna i kommunen till någon idrottsturnering och rektor har kontinuerligt deltagit på elevrådets möten samt haft kontakt med dess styrelse. Elevrådets och kamratstödjarnas aktiviteter på skolan och i arbetslagen bidrar till att stärka vi-andan på skolan. Vi vill att eleverna ska känna en stolthet över att gå på Thunmanskolan. Enligt elevrådets utvärdering konstaterar eleverna att de inte har haft så mycket klassråd på mentorstiden. Vissa klasser sa att de inte fått ha det för sina mentorer och andra klasser hade inte haft något att diskutera på sina klassråd. Oavsett vad, kommer vi att fokusera på detta framöver och hur detta arbete kan utvecklas och på så sätt stärka elevinflytandet på skolan. Strukturer för klassråden behöver utarbetas och följas av alla. Vi arbetar för att eleverna ska få ett ökat inflytande över huret i sitt lärande genom bl a en ökad delaktighet i upprättande av LPP:er och IUP-mål. En ökad delaktighet medför också en ökad arbetsglädje och större möjligheter till en god måluppfyllelse. 10

11 Rektors sammanfattande analys Under läsåret har vi på Thunmanskolan lagt mycket fokus på den nya läroplanen/nya skollagen och hur den skulle omsättas i praktiken d v s generera bättre elevresultat. Vi har under året som gått ökat fokus på att systematisera och utveckla skolans arbete kring: kunskapsuppföljning, betyg och bedömning, bemötande av elever och deras behov, hemmasittare och elevhälsoarbetet. Utifrån styrdokumenten, Utbildningsnämndens uppdrag och skolans fokusområden för Arbetsro och arbetsglädje samt Stärka skolans identitet. Vi noterar att meritvärdet sjunkit på skolan och resultaten både för pojkar och flickor har försämrats, mest för pojkarna. Dessutom har andelen elever som uppnått gymnasiebehörighet sjunkit något. Vi har arbetat hårt med att få alla elever godkända och redo för framtiden, men vi har inte nått hela vägen fram till det självklara målet för vår verksamhet samtliga elever på Thunmanskolan ska uppnå minst betyget E i samtliga ämnen och gå raka i ryggen från skolan ut i framtiden. En viktig del i detta arbete blir analysen av undervisningen och den lärmiljö som vi erbjuder våra elever Varför blev det som det blev och hur skapar vi bättre förutsättningar för lärandet på Thunmanskolan? Petri Partanen skriver följande i sin bok (Att utveckla elevhälsa): Förmågan att vara närvarande och engagerad, kunna urskilja de viktiga delarna (närhet och fokusering) och att få syn på mönster och helheter (perspektiv och överblick), att kunna uppfatta likheter och olikheter, upptäcka orsakssamband och förstå händelseförlopp, styrkor och svårigheter, hinder och möjligheter, att kunna skifta perspektiv o s v är centralt för att man ska kunna ta kloka välavvägda framåtsyftande beslut. En organisations arbetsformer kan underlätta eller försvåra vårt tänkande och vår förmåga att förstå, hantera och lösa dilemman. Genom att ha höga förväntningar på både eleverna och oss själva samt våra kollegor så kommer Thunmanskolan att växa och ha möjlighet att utveckla skolans arbete med att bemöta alla elever, så att de minst når betyget E i samtliga ämnen samt utjämna skillnaderna mellan pojkar och flickor. Vi måste hela tiden genomlysa vår verksamhet och se vad vi kan utveckla/förbättra. Hur skapar vi likvärdiga (inte lika) förutsättningar för alla elever, oavsett bakgrund och kön? Under läsåret har vi lagt mycket fokus på den nya läroplanen och det har, med facit i hand, nog tagit kraft från en del annat. I ämnena finns numera bedömningsmatriser och arbetslagen/lärarna har tillsammans med eleverna gjort lokala pedagogiska planeringar för arbetsområdena. Dock har elevernas delaktighet varierat och det är något vi behöver utveckla framöver d v s ett ökat elevinflytande över undervisningen. Ett mål vi på skolan har haft är att öka det ämnesintegrerade arbetet och på så sätt skapa en större helhet för våra elever. Ett sätt att stärka detta har varit att lägga in tid för ämnesövergripande arbete i kalendariet. Som en del av detta ligger givetvis att våga pröva nytt. Som alltid när man prövar något nytt, så riskerar man ibland att misslyckas. Inom vissa delar av vår verksamhet har det skett en positiv förstärkning av det ämnesövergripande arbetet, men ett fortsatt utvecklingsarbete behövs. Det är ett viktigt område, då det krävs en ämnesintegrering för att vi ska kunna hantera alla de kunskapskrav som eleverna ska uppnå under resans gång. Vi har också utökat mentorstiden för samtliga elever på skolan och en IUP-tid för varje arbetslag har införts. Under dessa tillfällen gavs ökade möjligheter till individualisering, diskussioner och hjälper oss så att vi hela tiden har siktet inställt på att samtliga av våra elever ska klara de uppställda målen i läroplanen. I dialog med vårdnadshavare/föräldrar har vi arbetat för att varje elevs unika behov och förmågor ska tillgodoses och för att vi ska vara en skola för alla, oavsett bakgrund och stöd hemifrån. Vi tror på inkludering framför exkludering och att alla elever vill om de kan (Ross Greene). En annan viktig faktor i vårt fortsatta utvecklingsarbete är att alla barn är allas barn. Sedan ska våra styrdokument vara kända av alla och både elever och vårdnadshavare är viktiga parter i skolans utvecklingsarbete. Vi har prioriterat arbetet med att få de elever som av olika anledningar har haft svårt att komma till skolan att göra det d v s vara i skolan varje dag och delta i undervisningen, utifrån sina förutsättningar och förmågor. Det är positivt att fler elever/föräldrar valt Thunmanskolan inför läsåret , jämfört med föregående läsår. Vi har under läsåret påbörjat arbetet med att fram en långsiktig vision för skolan och vart vi vill komma samt hur vi kommer dit. Vi är ännu ej helt i mål, men vi ska bli den bästa skolan för våra elever, där de både trivs och känner sig trygga samt har en hög grad av måluppfyllelse. Vi ska också vara en attraktiv arbetsplats där alla känner en stor delaktighet och att man spelar roll. En viktig del i detta arbete är allas elev- och kunskapssyn på skolan och hur vi hittar arbetssätt och arbetsmetoder för att utveckla 11

12 förutsättningarna för lärandet på skolan och hur det i sin tur leder till en ökad måluppfyllelse bland våra elever. Fokus för läsåret är att utveckla arbetsformer så att resultaten höjs och eleverna når upp till kunskapskraven samt att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat ska minska d v s pojkarnas resultat behöver höjas. Vi spelar roll för eleverna! Knivsta den 20 augusti 2012 Mattias Ringqvist Rektor, Thunmanskolan 12

13 Bilagor Diamantdiagnoser (årskurs 4-5) Diagnos AG6 (2-3 min) 1a 1b 2a 2b 3a 3b Thunman 100% 83% 89% 72% 78% 56% 4A, 18 st Thunman 4B, 23 st 100% 83% 91% 65% 91% 52% Diagnos AS4 (4-5 min) Thunman, 5A, 25 st 88% 84% 88% 84% 60% Diagnos AS5 (4-5 min) Thunman, 5A, 25 st 84% 88% 84% 40% Diagnos AS6 (5-6 min) Thunman, 5A, 25 st 96% 84% 72% 72% 76% 48% 48% Diagnos AG9 (4-5 min) Thunman, 5A, 25 st 88% 96% 84% 84% 80% 84% 80% 80% Statistik från Nationella prov i åk 6 (åk 5 före 2012) 2011 Kunskapsprofil i engelska år 5 Elever som nått kravnivån Andel på samtliga delprov (5) 3 eller fler delprov 2 eller färre delprov Flickor 42% 0% 8% Pojkar 25% 4% 21% Samtliga 67% 4% 29% 2012 Kunskapsprofil i engelska åk 6 (Thunmanskolan, 1 klass) Andel 2 eller färre delprov samtliga delprov (4) 3 delprov Flickor 39% 0% 4% Pojkar 56% 0% 0 Samtliga 96% 0% 4% 13

14 2012 Kunskapsprofil i engelska åk 6 (Thunmanskolan, tre klasser inkl. Ängbyskolans elever) Andel samtliga delprov (4) 3 delprov Flickor 45% 0% 2% Pojkar 50% 3% 0% Samtliga 95% 3% 2% Engelska, antal/andel elever som nått kravnivån på varje delprov (2012) Delprov A B 1 B 2 C Antal % 98% 98% 98% 98% 2011 Kunskapsprofil i matematik år 5 2 eller färre delprov Elever som nått kravnivån Andel på samtliga delprov (4) 3 delprov 2 eller färre delprov Flickor 42% 4% 4% Pojkar 29% 4% 17% Samtliga 71% 8% 21% 2012 Kunskapsprofil i matematik (Thunmanskolan, 1 klass) Andel 2 eller färre delprov samtliga delprov (4) 3 delprov Flickor 35% 4% 4% Pojkar 43% 4% 8% Samtliga 78% 8% 12% 2012 Kunskapsprofil i matematik i åk 6 (Thunmanskolan, tre klasser inkl. Ängbyskolans elever) Andel samtliga delprov (4) 3 delprov Flickor 38% 3% 6% Pojkar 45% 5% 3% Samtliga 83% 8% 9% Matematik, antal/andel elever som nått kravnivån på varje delprov (2012) Delprov A B C D Antal % 100% 92% 94% 86% 2 eller färre delprov 14

15 2011 Kunskapsprofil i svenska/svenska som andraspråk år 5 Andel samtliga delprov (5) 3 eller fler delprov 2 eller färre delprov Flickor 42% 8% 0% Pojkar 29% 17% 4% Samtliga 71% 25% 4% 2012 Kunskapsprofil i svenska/svenska som andraspråk (Thunmanskolan, 1 klass) Andel samtliga delprov (5) 3 eller 4 delprov 2 eller färre delprov Flickor 43% 0% 0 Pojkar 35% 13% 9% Samtliga 78% 13% 9% 2012 Kunskapsprofil i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 (Thunmanskolan, tre klasser inkl. Ängbyskolans elever) Andel samtliga delprov (5) 3 eller 4 delprov Flickor 47% 0% 0% Pojkar 38% 13% 3% Samtliga 85% 13% 3% Svenska, antal/andel elever som nått kravnivån på varje delprov (2012) Delprov A B C D E Antal % 97% 97% 97% 97% 92% 2 eller färre delprov Åk 9 NP samt meritvärde och gymnasiebehörighet 2011 Engelska - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven (antal) IG G VG MVG Betyg Nationella prov Engelska - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven (antal) IG G VG MVG Betyg Nationella prov Matematik - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven: IG G VG MVG Betyg Nat. Prov

16 2012 Matematik - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven (antal) IG G VG MVG Betyg Nationella prov Svenska - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven (antal) IG G VG MVG Betyg Nationella prov Svenska - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven (antal) IG G VG MVG Betyg Nationella prov NO - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven (antal) IG G VG MVG Betyg Nationella prov NO - Jämförelse mellan slutbetyg och resultat på Nationella proven (antal) IG G VG MVG Betyg (biologi) Nationella prov Betyg Ämne/Kurs, Åk 9 MVG VG G IG Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hemkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk, språkval, Franska Moderna språk, språkval, Spanska Moderna språk, språkval, Tyska Modersmål albanska Modersmål arabiska Modersmål engelska Modersmål finska Modersmål persiska Modersmål sydkurdisk (sorani) Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd SVA Svenska Teknik Total

17 Betyg Ämne/Kurs, Åk 8 A B C D E F Streck Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hemkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Moderna språk, språkval, Franska Moderna språk, språkval, Spanska Moderna språk, språkval, Tyska Modersmål franska Modersmål persiska Modersmål thailändska Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd SVA Svenska Total Andel elever som ej fått betyg i årskurs 9 tre år bakåt i tiden (per ämne) (Noteras bör att de är inta är samma elever utan olika årskullar.) Andel IG i åk 9 (%) VT 2010 VT 2011 VT 2012 Engelska Matematik Svenska Samma elevers resultat på nationella proven i åk 5: Andel IG i åk 5 (%) VT 2006 VT 2007 VT 2008 Engelska Matematik Svenska Resultat för årets åk 9 och deras två tidigare terminsbetyg: Årets åk 9, andel IG VT 2011 (HT-Åk 8) HT 2011 (VT-Åk 9) VT 2012 (%) Engelska Matematik Svenska

18 Meritvärden och gymnasiebehörighet Meritvärde i åk 9, Thunmanskolan Flickor 217 Pojkar 197 Meritvärde i åk 9, Thunmanskolan Flickor 224 Pojkar 210 Meritvärde i åk 9, Thunmanskolan ,8 Flickor 216,3 Pojkar 187,1 Andel gymnasiebehöriga, Thunmanskolan ,6% Andel gymnasiebehöriga, Thunmanskolan ,9% Andel gymnasiebehöriga, Thunmanskolan ,1% Åtgärdsprogram Årskurs Antal flickor med ÅP Total Antal pojkar med ÅP Årskurs Totalt antal åtgärdsprogram Thunmanskolan Totalt 69 Andelen åtgärdsprogram i förhållande till elevantal: 16 % (71 av 439 elever) Samtliga flickor/pojkar på skolan: Andelen flickor med åtgärdsprogram: 9 % Andelden pojkar med åtgärdsprogram: 23 % 18

19 Utvärdering av läsåret inför skrivande av verksamhetsberättelse på Thunmanskolan Det börjar bli dags att summera läsåret och vi ska nu knyta ihop säcken genom att vi skriver vår verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen ska sätta fokus på elevernas resultat och vår analys av dem: Hur blev det? Varför blev det så? Hur kan det bli ännu bättre framöver? Arbetsgången för skrivandet av vår verksamhetsberättelse kommer detta år att vara som följer: 1. Var och en analyserar sitt läsår se nedanstående frågeställningar 2. Arbetslagen/ämneslagen/arbetsgrupper/EHT+specialfunktionerna utvärderar och analyserar sitt läsår 3. Ledningsgruppen 4. Rektor Instruktioner till punkten 1 Alla på skolan analyserar sitt läsår skriftligt (kortfattat), utifrån nedanstående. Lämnas till Mattias senast 15 juni. A. Beskrivning av hur man arbetat - Metod (min undervisning, olika arbetssätt, etc) - Individanpassning och bemötande av elevers olika behov (barn i behov av särskilt stöd och särbegåvningar) - Olika redovisningsformer för eleverna - Kontinuerlig bedömning av eleverna och deras förmågor gentemot Lpo-94/Lgr-11 - Elevinflytande - Samarbete med kollegor/föräldrar B. Resultat - Hur blev det? (Nationella prov, Betyg/Kunskapskraven, Pojkar-flickor, etc) C. Analys - Min analys av resultatet Varför blev det som det blev? - Hur måste jag arbeta för att resultaten ska förbättras framöver? Ta med dig det du skrivit till ämneslaget/arbetslaget, så att ni sedan har dessa som underlag för er gemensamma utvärdering av läsåret. De av er som inte arbetar som lärare, skriver kortfattat ner hur ert år har varit och er analys av varför det blev som det blev och hur det kan bli ännu bättre. Sedan lämnar ni det till mig senast den 8 juni. 19