domkretsen Samarbete och dialog i Malmö Öppnare domarbana Ny domarskola Migrationsdomstolen ett år:

Transkript

1 nr Tester, tester, tester Domarspecialisering Vässad förtroendestatistik domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Migrationsdomstolen ett år: Samarbete och dialog i Malmö Öppnare domarbana Ny domarskola

2 nr Tester, tester, tester Domarspecialisering Vässad förtroendestatistik EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Migrationsdomstolen ett år: LEDARE INNEHÅLL Nu ser vi framåt DET KÄNNS SKÖNT att vi nu kunnat sätta lönerna för majoriteten av landets domare. Det är glädjande med det positiva mottagande som de nya lönerna överlag har fått. Möjligheten till individuell lönesättning är en viktig komponent i den framtida konkurrensen om den bästa arbetskraften. Inte minst med tanke på det omfattande generationsskifte vi nu står inför. Vägen fram till nya löner för domarna har varit besvärlig. Därför är det nu viktigt att vi kan lägga detta bakom oss. Vi har många spännande utvecklingsprojekt framför oss som kommer att kräva tid och engagemang och inte minst en bra samverkan med våra fackliga organisationer. En annan viktig komponent i rekryteringen är arbetet med att inrätta en särskild domarskola för ordinarie domare. Jag har utsett Staffan Levén, hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige, att leda det projekt som ska utreda förutsättningarna för en sådan skola. Bland annat Det är också glädjande att vårt största projekt, En modernare rättegång, trots vissa problem med förseningar, nu löper enligt plan. I vår delrapport till regeringen i maj gör vi bedömningen att reformen tidigast kan träda i kraft den 1 november Dessförinnan har vi ställt oss positiva till att genomföra en testverksamhet vid flertalet tingsrätter inom Göta hovrätts domsaga. Den särskilda testlag som regeringen föreslagit förväntas träda i kraft den 1 december Thomas Rolén ska projektet precisera vilka kunskaper 2007 och projektets förberedelser för testverksamheten är därför redan i full gång. och färdigheter som är strategiskt viktiga och som behöver säkras i samband med Närmast stundar dock först semestertider att en nyutnämnd domare tillträder. För för de flesta av oss och jag önskar Er alla en mig är detta en metod att säkra kvaliteten riktigt skön sommar! och kompetensen i framtidens domarkår. Även om det återstår en hel del arbete ser jag fram emot den dag när vi kan ta emot de första nyutnämnda domarna till vår domarskola. Det bör kunna ske under andra halvåret Thomas Rolén, generaldirektör, Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 3 Så kan domarbanan öppnas upp 6 Skola för nyutnämnda domare 7 Ny ordförande för Högsta domstolen 12 GÄSTTYCKARE Marianne Bergström 13 Slut med pappersfakturor 14 EMR klart för tester 16 EMR IT-testar i Tyskland 22 Omhäktning via video 24 Fördomar i rättssalen 26 Specialisering av domare 28 Färre länsrätter föreslås 8 Utvecklingen av Vera 10 Lågt förtroende bland brottsoffer 18 UTBLICK Turkiet får hovrättsinstans 20 Ett år med migrationsdomstol 30 Sveriges största domstol flyttar in 31 À JOUR domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. domkretsen Samarbete och dialog i Malmö Öppnare domarbana Ny domarskola POSTADRESS Domstolsverket PRODUKTIONSLEDARE Marcus Nilsson Jönköping LAYOUT Per Carlsson TELEFON TRYCK Intellecta Tryckindustri AB FAX UPPLAGA ex E-POST domkretsen@dom.se PERIODICITET Fyra gånger per år ANSVARIG UTGIVARE Peder Jonsson Tryckt på miljövänligt papper. Migrationsdomstolarna och REDAKTÖR Anne-Marie Geske Migrationsverket utbyter 2 erfarenheter. DOMKRETSEN Se sid NR 3/2006 FOTO Lars Lydig Marcus Nilsson, Per Carlsson och Anne-Marie Geske

3 AKTUELLT Mot en mer öppen domarutbildning TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO CARL JOHAN ERIKSSON Det bästa sättet att säkra tillgången på skickliga domare i framtiden är att fler unga jurister än idag får möjlighet att genomgå domarutbildning. DET SÄGER JUSTITIERÅDET Anna Skarhed, som på uppdrag av regeringen, tillsammans med hovrättsassessorn Helena Josefsson, har utrett frågan hur domarutbildningen bör utvecklas. I uppdraget angavs att en mer öppen domarrekrytering kunde innebära att behovet av personer som genomgått domarutbildning minskar. Det förutsattes därmed att utbildningen borde krympas. Vi har emellertid kunnat konstatera att domarutbildningen i praktiken redan halverats sedan början av 2000-talet. Bland annat mot den bakgrunden föreslår jag nu att man i stället ska öka antalet utbildningsplatser, säger Anna Skarhed. SAMHÄLLSNYTTA Domarutbildningen efter notarietjänstgöring består idag av tre delar och pågår under fyra år. Utbildningsplatser finns på alla hovrätter och kammarrätter och på drygt 40 underrätter. Anna Skarhed föreslår i sin utredning att de tre delarna behålls men att platserna blir fler. Jurister med domarutbildning utgör en tillgång för hela samhället. En ökning av antalet utbildningsplatser kommer att vara av värde för framtida rekryteringar av domare men också tillföra kompetens inom andra delar av statsförvaltningen och inom näringslivet. Domarutbildning är en bra erfarenhet även för den som till exempel arbetar som åklagare eller advokat. För att skapa en öppnare ingång till domarutbildningen föreslår utredningen att även skickliga och lämpliga jurister utan notariemeritering ska kunna anställas som fiskaler i hovrätt och kammarrätt. Det framstår som logiskt när man kan anställas som ordinarie domare utan att ha notariemeritering. På det här sättet blir ordningen också mer flexibel för den enskilde, menar Anna Skarhed. Det blir allt viktigare att kunna styra över sin egen arbetssituation och planera sin karriär. KONKURRENS OM UNGA JURISTER För att unga jurister ska vilja jobba i domstol gäller det att vi i domstolarna kan profilera oss. Domstolarna ska vara moderna arbetsplatser med intressanta arbetsuppgifter och goda arbets- och lönevillkor. Vi äldre domare måste kunna förmedla att domaryrket är attraktivt, betonar Anna Skarhed. Det kommer att bli hård konkurrens framöver om dem som är duktiga. Anna Skarhed menar att karriärmöjligheterna för föredragande och beredningsjurister i överrätt idag är för begränsade för att dessa tjänster ska vara attraktiva för skickliga unga jurister. I stället föreslår hon att hovrätterna och kammarrätterna ska få tillsvidareanställa så många fiskaler de behöver till beredningsorganisationen. Dessa får sedan konkurrera om anställningar som fiskal i underrätt. Fiskalerna i överrätt får efter uppnådd behörighet själva välja om och i så fall när och vid vilken underrätt de vill söka anställning som fiskal. Detta ger fiskalerna i överrätt ökade möjligheter att själva bestämma över sin fortsatta tjänstgöring. Antalet utbildningsplatser för fiskaler i överrätt bör bestämmas av överrätternas behov av föredragande och inte utifrån ett förväntat framtida behov av ordinarie domare. Inte heller antalet fiskalsplatser i underrätt bör styras av ett förväntat framtida behov av ordinarie domare. Antalet sådana utbildningsplatser får dock inte vara större än att det även fortsättningsvis finns en god arbetsmarknad för de färdigutbildade assessorerna. BEHÖVER UTVECKLAS Utredningen betonar att både de praktiska och de teoretiska delarna av domarutbildningen behöver utvecklas. Fiskaler som tjänstgör i tingsrätt och länsrätt bör inte räknas in i domstolens dimensionering, säger Anna Skarhed. Fiskalerna ska betraktas som domare under utbildning och det ska finnas utrymme så att de ordinarie domarna verkligen kan fungera som handledare. Det kommer att kräva ett ökat antal ordinarie domare i domstolarna. De ökade kostnader som detta innebär motiveras dock av att kvaliteten i domarutbildningen kommer att öka, vilket i sin tur ger ytterligare ökad kvalitet också i dömandet. Anna Skarhed, justitieråd DOMKRETSEN NR 2/2007 3

4 AKTUELLT Röster om de nya förslagen Domkretsen har bett fyra representanter från Sveriges Domstolar att kommentera några av förslagen i justitierådet Anna Skarheds utredning om en öppnare domarutbildning. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO CARL JOHAN ERIKSSON, ROGER OLAUSSON, PER CARLSSON Utredningen föreslår att domarutbildningen ska öppnas upp så att fler unga jurister kan få möjlighet att gå den. Vilka konsekvenser ser du att det kan få? P.J: En ökning av antalet utbildningsplatser bör innebära fler kvalificerade sökanden vid den framtida rekryteringen av domare i hela landet. Vidare bör det underlätta för Högsta domstolen och Regeringsrätten att rekrytera domarutbildade som föredraganden. Även andra arbetsgivare som behöver kvalificerade föredraganden bör kunna dra nytta av en viss ökning av utbildningsplatserna. D.J: Om man ger fler unga jurister möjligheter att söka till domarutbildningen än de som idag är notariemeriterade, borde det rimligen innebära att domstolarna får ett större urval sökanden med andra arbetslivserfarenheter, vilket enligt min mening endast kan vara till gagn för kvaliteten på domarna i Sverige. S.W: Den nuvarande domarutbildningen ger en mycket god utbildning och den alldeles övervägande majoriteten av dem som genomgått den är mycket väl lämpade att bli ordinarie domare eller att erhålla kvalificerade juristtjänster i övrigt. Utbildningen har också utomordentligt hög klass internationellt sett. Dagens domarutbildning är vidare av mycket stort värde inte bara för domstolarna. Det är välomvittnat att unga domarutbildade jurister förser regeringskansli och många andra institutioner och myndigheter med kvalificerad arbetskraft. L.E: Det är bra att utbildningen öppnas upp men det kan finnas en risk i att en bristande förutsägbarhet om framtiden skrämmer duktiga jurister som därmed väljer andra och mer säkra banor. Dagens unga verkar vara mer bundna till samma plats, ofta de större städerna, än vad tidigare generationer varit. Förslaget kan också möjligen leda till en osund konkurrens inom gruppen av yngre domare då dessa ska konkurrera om till exempel en underrättstjänst, det vill säga ett gott samarbete kring att lösa mål och ärenden på bästa sätt kan komma att äventyras. Enligt förslagen i utredningen ska även skickliga och lämpliga jurister utan notariemeritering kunna anställas som fiskaler i överrätt. Vilka för- och nackdelar ser du med det? P.J: Vad jag ser som positivt är att konkurrensen om utbildningsplatserna ökar, möjligheten till specialisering ökar, ytterligare erfarenhet tillförs domstolarna samt att åldersstrukturen blir mer differentierad. D.J: Jag ser i princip bara fördelar med ett sådant förslag. Enligt min mening är ett bra omdöme en domares enskilt absolut viktigaste egenskap allt det andra kan man lära sig under resans gång. Eftersom höga betyg från juristutbildningen säger väldigt lite om en persons omdöme så utestängs idag många bra och lämpliga personer från domarutbildningen. Det är också viktigt att utveckla rekryteringsprocessen av fiskaler till överrätterna. Här har domstolarna mycket att lära från arbetslivet i övrigt om hur rekrytering av kvalificerad arbetskraft borde gå till. S.W: Det är utmärkt att utbildningen öppnas upp så att fler unga jurister kan få möjlighet att gå den. Det är emellertid viktigt att ett noggrant antagningsförfarande äger rum så att endast lämpliga och duktiga jurister bereds tillträde. Inget hinder bör föreligga att även anställa skickliga och lämpliga jurister utan notariemeritering som fiskaler i överrätt. Det finns många exempel på lämpliga och skickliga sådana. Eftersom notariemeriteringen är en utmärkt plattform Jur. kand. Notarie Fiskal överrätt Döma Den nya domarbanan förslaget 1. Första steget mot att bli domare är juris kandidatexamen. Sedan är man formellt sett behörig att söka en tjänst som ordinarie domare. Överensstämmer med förslaget. 2. Den som vill gå den traditionella domarutbildningen börjar med att söka en tvåårig utbildningstjänst som notarie på en tingsrätt eller en länsrätt. Antalet notarieplatser bör öka eftersom detta är en utmärkt inskolning för nyutexaminerade jurister, jämför AT-tjänst för läkare. 3. Efter godkänd notarieutbildning kan man söka anställning som fiskal vid någon överrätt (hovrätt eller kammarrätt). Notariemeritering ska inte vara något krav för att antas som fiskal. 4 DOMKRETSEN NR 2/2007

5 AKTUELLT Pia Johansson, lagman i Blekinge tingsrätt och Länsrätten i Blekinge län Daniel Johansson, notarie, Länsrätten i Stockholms län Sten Wahlqvist, kammarrättslagman, Kammarrätten i Stockholm Lena Egelin, hovrättsråd, Göta hovrätt för domarutbildningen, är det mycket viktigt att anpassa utbildningsinsatser och praktiktjänstgöring för dem som saknar notariemeritering. Av stort värde skulle rent allmänt vara om antalet notarietjänster kunde utökas för att ge möjlighet för så många som möjligt att erhålla notariemeritering. L.E: Det är en stor fördel att rekryteringsunderlaget kan breddas vilket leder till att domstolarna tillförs andra kunskaper än de rent traditionella. En nackdel, gjord för att övervinnas, är att det blir större krav på domstolen som utbildare när de som ska utbildas har olika grund att stå på. I framtiden kommer det att bli ökad konkurrens om duktiga medarbetare. Hur kan man göra för att locka unga skickliga jurister att välja domaryrket? P.J: Genom att erbjuda intressanta kvalificerade arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Domstolarna ska vara moderna arbetsplatser med gemensamma värdegrunder, en tillåtande kultur, ett öppet klimat, en god arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling där karriär och privatliv går att förena samt en arbetsplats där alla känner sitt ansvar för och är delaktiga i verksamheten. Jag tror också att arbetsgivaren måste erbjuda flexibla och individuella arbetsformer samt fokusera mer än tidigare på ledar- och medarbetarskap. En annan strategi kan vara att erbjuda fler notarieutbildning och sommarting, öppna upp och ta emot praoelever, låta domare delta som gästföreläsare på universiteten och på arbetsmarknadsdagar. D.J: Bra lön och en chans att klättra uppåt både med mer ansvar och högre lön. Bra notarie-, fiskals- och domarkurser som känns relevanta och stimulerande. Trevliga arbetsplatser som stimulerar ett kritiskt förhållningssätt. Sänd ut budskapet att domstolarna inte är intresserade av håglösa petimeterbyråkrater, utan av självständiga och begåvade jurister med ett stort hjärta, engagemang och intresse för de människor vars liv påverkas av våra beslut. S.W: Under åren har domarutbildningen bibehållit sin attraktionskraft för unga jurister. För att locka unga skickliga jurister att välja domaryrket är det givetvis som nu av mycket stor vikt att domarutbildningen är av yttersta klass. En utökad möjlighet till notariemeritering skulle i detta sammanhang också ge större inblick i den unika domarrollen med allt vad den innebär av självständighet och oberoende, kvalificerat juridiskt arbete, omväxling och personlig utveckling. Givetvis måste också löneutvecklingen vara god. L.E: Vidareutveckla våra arbetsplatser för att se till att de även framgent är attraktiva, till exempel bra utbildningsprogram, god handledning, goda framtidsmöjligheter i vilket ligger en förutsägbarhet till exempel vad gäller tjänstgöringsort, bra löne- och andra anställningsvillkor. 4 5 nde i underrätt Adjunktionstjänst 7 8 Hovrätts- eller kammarrättsassessor Utbildningen avslutad 6 4. Efter minst ett års tjänstgöring som fiskal i hovrätt eller kammarrätt följer tjänstgöring som fiskal med dömande uppgifter vid underrätt (tingsrätt eller länsrätt) i minst två år. Fiskalstjänsten i överrätt är även fortsättningsvis en tillsvidareanställning, men utan rättighet eller skyldighet att fortsätta som fiskal i underrätt. Större möjlighet att välja hur länge man stannar i överrätt ska erbjudas. Den som vill fortsätta och tjänstgöra som fiskal i underrätt får genomgå ett nytt rekryterings- och antagningsförfarande. 5. Därefter återvänder fiskalen till överrätten för att fullgöra så kallad adjunktionstjänstgöring under ett år. Under adjunktionstjänstgöringen deltar man som ledamot i överrättens avgöranden. Den som blivit anställd som fiskal i tingsrätt eller länsrätt har, liksom idag, rätt att efter två år i underrätt fullgöra adjunktionstjänstgöring. 6. Under tjänstgöringstiden som fiskal i såväl överrätt som underrätt och under adjunktionstjänstgöringen genomgår man ett utbildningsprogram för unga domare. Den nuvarande fiskalsutbildningen är bra men bör utvecklas ytterligare. 7. Efter godkänd adjunktionstjänstgöring utnämns fiskalen till hovrätts- eller kammarrättsassessor. Överensstämmer med förslaget. 8. Därmed är den särskilda utbildningen avslutad och assessorn kan söka sig vidare till andra kvalificerade, juridiska arbeten. Överensstämmer med förslaget. DOMKRETSEN NR 2/2007 5

6 AKTUELLT Domarskola ska säkra kompetensen i framtidens domarkår Den 21 maj antogs direktivet till ett projekt som ska leda till att förutsättningarna för en Domarskola för i första hand nyutnämnda ordinarie domare utreds. Enligt direktivet bör skolan ha sin bas i Jönköping och bidra till att säkra Sveriges Domstolars behov av kompetenta domare. TEXT MARCUS NILSSON FOTO PER CARLSSON Thomas Rolén, generaldirektör MEN BEHÖVS VERKLIGEN en Domarskola? Är man inte färdigutbildad om man har sin juridiska examen från universitetet och sedan i olika sammanhang samlat erfarenheter under tio, femton års tid hur många har en sådan gedigen bakgrund innan de uppfyller en yrkesroll? Skola är ett mångtydigt ord, tror jag. Man kan se skolbänkar, katedermässande och svarta tavlor framför sig när man hör det. Man kan också tänka sig någon som mekaniskt förmedlar kunskaper i olika ämnen. Den här skolan är egentligen mer av en metod för att säkra kvaliteten och kompetensen i framtidens domarkår, säger Thomas Rolén, initiativtagare till projektet och generaldirektör för Domstolsverket. Så många som en tredjedel av den samlade domarkåren går i pension inom de närmaste fyra till sex åren. Sveriges Domstolar står inför en rejäl utmaning när det gäller att kunna upprätthålla en lika hög kompetensnivå som idag, med den mängd nyrekryteringar som behöver göras. Dessutom sker en allt snabbare utveckling på många områden. Yrkesrollen i sig förändras, till exempel genom att samhället ställer helt andra krav på domarna inte minst är man ju mycket mer påpassad av media idag. Det sker en ständig utveckling i processuella och materiella rättsliga frågor, organisationen på arbetsplatsen förändras, och ny teknik tillkommer, säger Thomas Rolén. Hur ska Domarskolan lyckas vara svaret på allt detta? Det är det som projektet nu ska reda ut. En rapport ska vara klar till den 31 december i år, som bland annat har till uppgift att precisera vilka kunskaper och färdigheter som är strategiskt viktiga och som behöver säkras i samband med att en nyutnämnd domare tillträder. Skillnader för domare i de skilda domstolsslagen ska självklart framgå och därutöver ska projektet reda ut alla praktiska frågor kring det här. Frågan om domarnas och domstolarnas självständighet är alltid viktig att uppmärksamma. Innebär inte en mer systematisk domarutbildning att Domstolsverket får en större makt över domarens roll? Tvärtom, skulle jag vilja säga. Nu sker domarutbildningen efter en centralt fastlagd utbildningsplan, som dessutom har några år på nacken, medan Domarskolan ska utformas efter de strategier för kompetensutveckling som antogs förra året. De innebär inte minst att utbildning ska behovsstyras i allt högre grad, efter den enskilda domstolens men också efter den enskilda individens förutsättningar. Detta framgår mycket klart av direktivet. Varför vill du placera Domarskolan i Jönköping? Den egentliga frågan är nog Varför DOMARSKOLAN Projektorganisationen Projektgruppen består av huvudprojektledaren Staffan Levén, lagman vid Hovrätten för Västra Sverige, Anna Klara Strömberg, chef för Domstolsverkets enhet för kompetensutveckling, samt Monica Felding, rådman och jurist vid Domstolsverkets enhet för organisationsutveckling. Utöver en referensgrupp använder projektet också en särskild kompetensgrupp, bestående av experter och sakkunniga inom de viktigaste utbildningsområdena som berörs i utredningen. Därutöver kan projektet behöva ha kontakter med andra organisationer som till exempel Advokatsamfundet, Åklagarmyndigheten och Brottsoffermyndigheten. Utöver förslag till lösningar av praktiska frågor (som lokaler, teknik och resursåtgång) ska den slutliga projektrapporten bland annat beskriva: vilka kunskaper och färdigheter som är strategiskt viktiga och behöver säkras i samband med att nyutnämnda domare tillträder. vad som bör vara obligatoriska inslag för nyutnämnda domare. vilka utgångspunkter, vilken pedagogik med mera som bör vara styrande för innehåll och inlärning i domarskolans verksamhet. En särskilt viktig utgångspunkt för projektet är Strategier för kompetensutveckling inom Sveriges Domstolar som antogs förra året. inte?. Det är ju inte bara för att Domstolsverket ligger i Jönköping. Det är för att Domstolverket ligger där, för att Jönköping rent geografiskt är bra placerat och för att det uppfyller de flesta sådana omständigheter som andra tänkbara orter kan erbjuda. I Jönköping finns tingsrätt, hovrätt, kammarrätt och länsrätt samt tillgång till både lokaler och den teknik som krävs. Det är till och med så att en Domarskola placerad i Jönköping automatiskt får inblick också i framtidens teknik i rättssalarna den som inte finns någon annanstans, eftersom den utvecklas på Domstolsverket i Jönköping. Det kan visa sig vara ovärderligt i en värld där teknikutvecklingen går allt snabbare, säger Thomas Rolén. 6 DOMKRETSEN NR 2/2007

7 AKTUELLT Dömandet viktigast för HD:s nya ordförande Johan Munck, ordförande i Högsta domstolen Johan Munck är Högsta domstolens nya ordförande sedan den 1 april. Efter 19 år som justitieråd är han hemtam och gammal i gården på Bondeska palatset. Trots kritik om allt för milda domslut, menar Johan Munck att HD aldrig får statuera exempel enbart för att försöka tillfredsställa en opinion bland allmänheten. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON FÖRUTOM SJÄLVA CHEFSKAPET, ser Johan EUROPEISKT NÄTVERK Munck egentligen inga större skillnader Samtidigt ser han fram emot att träffa den mellan att vara justitieråd och ordförande i amerikanska Högsta domstolen i Paris i juli Högsta domstolen, berättar han från arbetsrummet inom ramen för det europeiska nätverket av där han bjuder på kaffe och småka- presidenter. kor. Därför menar han också att allmänheten Regeringens policy är att ge befattningen knappast kommer att märka att domstolen som ordförande i Högsta domstolen till har fått en ny ordförande. den i tjänsten äldsta av de 16 justitieråden. Min uppfattning är att detta är en Johan Munck har tre år kvar i huset och drar dömande tjänst och ingen utpräglad chefsbefattning. slutsatsen att tanken från statsmakternas sida Jag har lika många mål som inte är att Högsta domstolens ordförande tidigare, det är inte någon skillnad. Men ska vara en fullfjädrad administratör och han det är klart att jag nu intresserar mig för är heller inte ute efter att genomföra några att målen går undan och att vi inte har för epokgörande förändringar. stora balanser, säger Johan Munck som har arbetat på Bondeska palatset i Gamla stan Hur ser du på Högsta domstolens roll i Stockholm sedan i Sverige? Han kom till Högsta domstolen efter Jämför man den svenska Högsta domstolen många år på justitiedepartementet. De är den, på gott och ont, en mer anonym senaste tre åren har Johan Munck också inrättning än vad Högsta domstolen är varit avdelningsordförande. i många andra länder där den är mer av en Förutom nya administrativa uppgifter kommer han förstås att företräda domstolen utåt. Det innebär bland annat»även om det kan uppstå tillfälliga stämningar, ska Högsta domstolen vara objektiv och inte statuera exempel vid enskilda fall som man inte vill upphöja till allmän levande realitet, som i USA och Kanada men även i England och Frankrike. I Sverige är ceremoniella traditioner väldigt främmande. norm.«johan Munck, ord- mycket resande, Utländska besökare något han ser sig känner inte igen sig förande i Högsta domstolen tvungen att göra. och tycker att det är Min företrädare lite påvert när domare var mycket framstående när det gäller kommer in i vanliga kläder och stämningen internationellt utbyte. Jag har nog inte inte är särskilt högtidlig. Dessutom har domstolen samma talang för detta. Domstolsverket i flera länder en viss politisk betydelse. är väldigt entusiastiskt över internationellt utbyte och delvis är det verket som håller Vill du ändra på det? oss i arbete i det här avseendet, säger Det heter att hälsan tiger still. Det skulle Johan Munck. störa vår tillvaro där vi meddelar prejudikat i mål som har betydelse för rättstillämpningen om vi plötsligt blev en bricka i det politiska spelet. Jag har inte heller saknat de ceremoniella inslag jag möter utomlands. Ska jag vara fördomsfull tycker jag inte att de står i överensstämmelse med det svenska folkkynnet. Hur ställer du dig till kritiken mot att ni dömer för milt? Vi har haft en del sådana fall, det måste vi försöka tåla. Ofta är situationen den att statsmakterna har höjt straffet för ett visst brott. Självfallet har vi då följt den nya lagen, men det har kunnat inträffa att vi har dömt till ungefär tre gånger så långa straff som tidigare, medan opinionen ibland vill ha ett tio gånger så långt straff. Det har vi känt att vi inte har haft täckning för. Även om det kan uppstå tillfälliga stämningar, ska Högsta domstolen vara objektiv och inte statuera exempel vid enskilda fall som man inte vill upphöja till allmän norm. Annars har vi misslyckats med vårt uppdrag, säger Johan Munck. JOHAN MUNCK, ORDFÖRANDE I HÖGSTA DOMSTOLEN Ålder: 64 år Familj: Hustru och tre barn. Bakgrund: Född i Malmö. Fiskal i Hovrätten över Skåne och Blekinge Sakkunnig vid justitiedepartementet , departementsråd och rättschef Justitieråd vid Högsta domstolen sedan Fritid: Spelar altfiol i olika stråkkvartetter. DOMKRETSEN NR 2/2007 7

8 AKTUELLT Christer Boklund, chef för enheten för system, Per Lehto, chef för enhet för infrastruktur och Sari Joelsson, produktansvarig för Vera Utvecklingsarbetet av Vera en lång process TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO PER CARLSSON Driftsättningen av Sveriges Domstolars datoriserade verksamhetsstöd Vera är komplex och tar tid. Utgångspunkten i arbetet är alltid att kvaliteten kommer i första hand. Förseningar är i sig inte acceptabla men kan ibland motiveras av att det behövs ytterligare tid för att säkerställa kvaliteten på de produkter som levereras, säger Christer Boklund, chef för systemenheten på Domstolsverket. IGÅNGSÄTTNINGSPROBLEM och förseningar på vissa områden har varit en del av den senaste versionen av Vera, release nummer sex (Vera R6). Både Christer Boklund och Per Lehto, chef för Domstolsverkets infrastrukturenhet, beklagar att så blivit fallet men med facit i hand är det kanske inte särskilt förvånande. Att samtidigt ta fram en ny stor Verarelease och byta hela infrastrukturen för att i framtiden kunna hantera ljud och bild visade sig vara mer komplext än vad vi förutsåg. Kravet att kunna säkerställa den kvalitet som användarna förväntar sig har vi behållit. Vi väntar hellre med att leverera en produkt tills den fungerar enligt de krav som ställs, säger Christer Boklund. Bland annat har funktioner kopplade till ljud senarelagts inom Vera R6. Vi valde dessutom att dela upp ljud och bild i två separata delar i stället för att sätta båda i drift på samma gång. Ljud är en del av Vera R6 och bild är en del av Vera R7. På så sätt är det lättare att säkerställa kvaliteten på produkterna. Vi har dessutom haft problem med en leverantör av en hårdvara, säger Per Lehto. OLIKA FASER Utvecklingsarbetet av Vera pågår kontinuerligt. Vi arbetar efter en väl inarbetad process som kallas produktförvaltningsmodellen. Den används som ett stöd för hur vi ska hantera olika ändringsönskemål på de olika projekten, berättar Christer Boklund. Arbetet med en release går igenom faserna kravanalys, genomförande, acceptans och driftsättning. Kravanalysen innebär en specificering av krav på nya funktioner som ska ingå i en ny release. Därefter sker själva genomförandefasen. Det är då förändringarna blir verklighet, efter att de har gått igenom delfaserna analys & design, konstruktion och systemtest. Det är viktigt att produkten fungerar enligt funktionsbeskrivningarna och beställarens önskemål. När systemtesterna är avklarade påbörjas acceptansfasen, då både en intern testgrupp från Domstolsverket och externa testgrupper från olika domstolar verifierar kraven. Alla kritiska fel måste vara åtgärdade innan det är dags för driftsättning. Vi testar vanligtvis leveranserna i sexveckorsperioder. Om vi upptäcker att något är fel i produkten, så gör vi en felanmälan. Genomförandegruppen går igenom felen och konstruerar en ny version som testas på nytt. Syftet är att slutprodukten fungerar på ett ändamålsenligt sätt för användarna, säger Sari Joelsson, produktansvarig för Vera. Testerna av nya leveranser upprepas på samma sätt vecka för vecka under en testperiod. När läget anses stabilt och nödvändiga rättelser och uppdateringar är gjorda sätts den i drift. 8 DOMKRETSEN NR 2/2007

9 AKTUELLT Releasearbetets olika faser Beställning av release Krav - detaljering av funktioner Analys & design Genomförande Acceptans test Driftsättning Konstruktion Systemtest Etablera infrastruktur Planera utbildning De som ingår i våra testgrupper arbetar eller har arbetat på domstol och känner till verksamheten. Det är en förutsättning för att de ska kunna bedöma eventuella problem i produkten, fortsätter Sari Joelsson. TRE PROJEKT Den 2 maj levererades Vera R6 utan funktioner kopplade till ljud. Genomförandefasen av Vera R6 påbörjades i mars Projektet skulle ha avslutats i december, men flyttades av olika anledningar fram till maj R6:an har tagit tid att konstruera och testa, säger Christer Boklund. Perioden för acceptansfasen blev därav betydligt längre än sex veckor. Vi började testerna i början av december och avslutade dem i april. Under den här tiden har vi testat precis allt som levererats och vi har haft möjligheter till både rättelser och förbättringar av produkten, säger Sari Joelsson. Hon berättar vidare att det kan vara svårt att förutse problem. En del mindre fel i systemet dyker alltid upp, men det är ändå viktigt att vi kan förutse problemen så långt som möjligt och att de inte hindrar användarna när produkten väl har driftsatts. Egentligen har vi inte haft några större bekymmer med själva systemet utan det har mest varit tekniska problem som till exempel datalåsningar som bidragit till förseningar. Verasupporten var extra bemannad vid driftsättningen i början av maj. Frågorna var många. Det levererades en hel del nytänk i releasen, så vi fick många samtal om nyheterna i den. Men dessutom försvann en del avgörandedokument som lagts in i systemet. Det hade vi inte räknat med, men det är sådant vi håller på att åtgärda, säger Annika Knubbe, teamledare för Verasupporten. NY RELEASE Infrastrukturprojektet är en del av den senaste leveransen och innebär att Vera bytt produktionsmiljö i och med R6:an. Detta för att klara kraven för ljud- och bildupptagningar i En modernare rättegång (EMR). Utvecklingsarbetet av Vera är en lång process och de senaste releaserna har inneburit att Domstolsverkets personal på IT- och Utvecklingsavdelningen haft en hel del extrajobb. Alla har ställt upp och arbetat långa dagar. Det är många som har skjutit på sina semestrar för att möjliggöra releaserna, säger Per Lehto och får medhåll från Sari Joelsson. Inför den senaste driftsättningen arbetade vi hela helgen för att få allt klart. Vi valde att arbeta en helg, eftersom verksamheten inte är lika sårbar då som under en vanlig arbetsvecka, säger Sari Joelsson. I slutet av maj aktiverades digitalt ljud i Vera R6 för ett antal pilotdomstolar. När utvärderingen av testet är genomförd, tekniska justeringar har gjorts på befintlig utrustning på övriga domstolar och en demonstration av det digitala ljudet har genomförts ges klartecken för respektive domstol att använda det digitala ljudet. Det har också satts igång tester för den kommande releasen (R7). Jag ser med spänning fram mot den nya releasen. Den är mindre och lättare, säger Sari Joelsson. R7:an kommer främst att handla om funktioner för att spela in och spela upp bildupptagningar och en komplett lösning för de krav som ingår i EMR. Den kommer också att innehålla funktioner för att sekretessmarkera person- och händelseuppgifter som av misstag, eller annat skäl, registrerats i ett mål eller ärende. DOMKRETSEN NR 2/2007 9

10 AKTUELLT Förtroendet för svenska myndigheter inom rättsväsendet är jämförelsevis högt, men på några punkter finns också brister. Förtroendet för kriminalvården är relativt lågt, och framför allt har allmänheten generellt sett liten tilltro till att rättsväsendet behandlar de som utsätts för brott på ett bra sätt. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Nya perspektiv på allmänhetens förtroende för rättsväsendet TEXT MARCUS NILSSON ÅR 2005 GAV regeringen Brå i uppdrag att genomföra en årligen återkommande brottsoffer- och trygghetsundersökning. I samråd med rättsväsendets myndigheter, däribland representanter för Sveriges Domstolar, konstruerades Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som ställer frågor till allmänheten om utsatthet och oro för brott, men också om erfarenheter och inställning till rättsväsendets olika myndigheter. I mars i år kom Brå med den första rapporten från NTU Förtroendet för rättsväsendet. NTU är ett komplement till befintliga källor om brottslighet, trygghet och förtroende. Den är tänkt att fylla vissa kunskapsluckor, när det gäller förtroendet framför allt för delar och aspekter av rättsväsendet och inom grupper av befolkningen, som tidigare inte undersökts, säger Madeleine Blixt, utredare på Brå och författare till rapporten. ERFARENHET AV BROTT Sedan många år tillbaka gör SOM-institutet vid Göteborgs universitet återkommande undersökningar av allmänhetens förtroende för bland annat polis och domstolar. NTU undersöker dock även förtroendet specifikt för åklagare, kriminalvård och rättsväsendet som helhet. Dessutom kan man redovisa hur förtroendet skiljer sig mellan fler grupper i befolkningen, bland annat mellan sådana som har olika erfarenheter av brott de åtalade, de som själva blivit utsatta och de som har en anhörig som är brottsoffer. I kommande undersökningar, när vi fått ett större underlag, ska vi kunna se hur förtroendet i gruppen unga brottsoffer ser på var och en av de olika myndigheterna inom rättsväsendet, nämner Madeleine Blixt som exempel på hur man kan gå vidare. Vi vet att exempelvis rättsväsendet i Storbritannien flitigt använder sig av en liknande typ av undersökning för att planera sin verksamhet. Det öppnar möjligheten för att kunna rikta insatser av olika slag, inte minst informationsinsatser, och sedan också kunna följa upp på ett helt annat sätt än vad vi har kunnat hittills. Men man ska också vara försiktig så att man inte övertolkar enskilda statistikrapporter och undersökningar, utan ser dem i ett större och framför allt mer långsiktigt perspektiv, säger Peder Jonsson, informationschef på Domstolsverket. INFORMATION VIKTIG FAKTOR Förtroendet för rättsväsendet är högt i internationell jämförelse. NTU visar att såväl polis, åklagare som domstolar till övervägande del åtnjuter ett stort eller ganska stort förtroende från allmänheten. Kriminalvården får lägre siffror. En möjlig delförklaring till det låga förtroendet för kriminalvården är att allmänhetens uppfattning om vad den gör eller borde göra är en annan än den uppgift som kriminalvården faktiskt har. Att spektakulära rymningar fått fäste i allmänhetens medvetande, men inte det faktum att antalet rymningar sedan lång tid tillbaka minskar, spelar säkerligen också roll, menar Madeleine Blixt. Forskning tycks visa att ett samspel mellan bedömningar av verksamhetens trovärdighet och kvalitet, intresset för verksamheten, samt mer allmänna värderingar och opinionsklimatet i samhället, är det som påverkar allmänhetens förtroende. Polisens roll är mer välkänd än övriga rättsväsendets myndigheter, och förtroendet för polisen är följdriktigt högst. Det visar såväl NTU som SOM-institutets undersökningar. Det talar starkt för att informationsfrågor är oerhört viktiga för att vinna allmänhetens förtroende, vilket i sin tur är avgörande för hur väl vi på myndigheterna kan genomföra vårt uppdrag. Just ett sådant samband påpekar ju också den här rapporten från Brå, och lyfter fram internationell forskning som bekräftar det, säger Peder Jonsson. Ett tydligt exempel som avslöjar vikten av rättvisande information, är att de som har uppfattningen att brottsligheten ökat kraftigt under de senaste tre åren, har ett lägre förtroende för rättsväsendet än de som har en mer nyanserad bild, det vill säga att antalet brott faktiskt varit oförändrat eller till och med minskat under denna period. Bara en femtedel av de tillfrågade tror att brottsligheten varit oförändrad eller minskat. På den här punkten finner Madeleine Blixt anledning att vara självkritisk: Det är ju absolut Brå:s uppgift att ta fram underlag och informera om brottsutvecklingen, men vi har samma problem som på Sveriges Domstolar, antar jag. Media uppmärksammar det som sticker ut. Är något oförändrat är det ointressant. Men att genomföra den här undersökningen är ett sätt att förbättra kunskapsunderlaget som förhoppningsvis också kan leda till en nyanserad bild av brottsligheten. LÅGT FÖRTROENDE BLAND BROTTSOFFER Mediebilden är svår att påverka direkt, men en rimlig målsättning för rättsväsendets informationsinsatser borde vara att åtminstone de som har egna erfarenheter av myndigheternas verksamheter har större förtroende för hur brottsoffer behandlas än de som inte har det. Förhållandet är det motsatta idag, säger Madeleine Blixt och hänvisar till de kanske mest anmärkningsvärda resultaten från NTU. Särskilt personer utsatta för brott som drabbar den personliga integriteten upplever ett lägre förtroende för rättsväsendets myndigheter. 10 DOMKRETSEN NR 2/2007

11 AKTUELLT SOM-INSTITUTETS UNDERSÖKNING 2006 Topp tio Balansmått Samhällsinstitution Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Riksbanken 40 - Radio/TV Domstolarna 28 9 Kungahuset FN Grundskolan Bankerna Balansmåttet är framräknat genom att summera den andel (i procent) av de svarande som uppger sig ha mycket stort eller ganska stort förtroende för respektive institution, och dra ifrån den andel som uppger sig ha mycket litet eller ganska litet förtroende. Källa: Riks-SOM 2006 Förtroendebalans Allmänhetens förtroende för rättsväsendet Förtroendebalansen är framräknad genom att summera den andel (i procent) av de svarande som uppger sig ha mycket stort eller ganska stort förtroende i respektive fråga och dra ifrån den andel som uppger sig ha mycket litet eller ganska litet förtroende. Ett tal över noll innebär att antalet positiva överväger. Ett tal under noll betyder att antalet svarande med lågt förtroende överväger. Rättsväsendet som helhet Hela befolkningen och efter kön Polisen Åklagarna Utsatta för brott Domstolarna Kriminalvården Män Kvinnor Samtliga Stora satsningar på bemötandefrågor har också gjorts inom Sveriges Domstolar på senare år och det finns en stor medvetenhet om problematiken. Men det är ett svårt område. Dels kommer en rättegång av känslig karaktär aldrig kunna vara en angenäm upplevelse för offret. Dels finns det sannolikt förväntningar på rättsväsendet, som det inte alltid ens är vår uppgift att uppfylla, säger Peder Jonsson. Information är lite av nyckelfaktor även här, menar Peder Jonsson. Alla inblandade i rättsväsendet kan nog bli bättre på att tydligt tala om vad uppgiften består av, och vilken verksamhet man bedriver. Om brottsoffer upplever sig dåligt behandlade i någon del av rättskedjan så påverkar det sannolikt förtroendet för hela rättsväsendet, vilket också NTU verkar antyda. Men det är hursomhelst svårt att värdera de första resultaten av den här typen av undersökning. Den blir ännu intressantare och användbar i ett utvecklingsperspektiv, säger Madeleine Blixt. I Domkretsen nummer rapporterades om SOM:s undersökning under 2005, och en kraftig tillbakagång i förtroendet för bland andra domstolarna och polisen. Årets SOM-undersökning visar dock att man inte bör dra alltför stora växlar på resultaten från något enstaka år hela det tappade förtroendet och lite till tycks vara återvunnet när SOM nu sammanställt siffrorna från förra årets mätningar. Förtroendebalans Förtroendebalans Utsatta för brott Uppfattning av brottsutvecklingen de senaste tre åren Ökar kraftigt (40 %) (Källa: NTU 2006, Utsatta för brott som särskilt drabbar integriteten Ökar något (39 %) Inte utsatta för brott Oförändrat eller minskat (19 %) Förtroendet för Rättsväsendet som helhet Polisen Domstolarna Att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist Att rättsväsendet behandlar utsatta bra Förtroendet för Rättsväsendet som helhet Polisen Domstolarna Att rättsväsendet hanterar misstänkta rättvist Att rättsväsendet behandlar utsatta bra DOMKRETSEN NR 2/

12 GÄSTTYCKARE Bra bemötande är ett krav för att förtroendet för rättsväsendet ska vara högt FOTO JOHAN WINGBORG I FN:S DEKLARATION om grundläggande rättsprinciper för offer för brott och maktmissbruk, artikel 4 slås fast att Offer ska behandlas med medkännande och respekt för sin värdighet. De har rätt att få tillgång till rättsväsendet och omedelbar upprättelse, enligt vad nationell lagstiftning medger, för den skada som de har tillfogats. För många brottsoffer kan ett gott bemötande i rättsväsendet vara lika betydelsefullt som att en gärningsman identifieras och lagförs. Av artikel 6 första punkten i Europakonventionen för mänskliga fri- och rättigheter följer att rättegången ska vara rättvis även med hänsyn till brottsoffrets intressen, åtminstone när brottsoffrets civila rättigheter prövas, exempelvis rätten till skadestånd. En process fokuserad enbart på gärningsmannens intressen är inte en rättvis process. Brottsoffret har rätt till en opartisk rättegång som hålls i en sådan atmosfär att det kommer till tals. Margareta Bergström, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten Rätten till information och rätten till ett svar på hur åklagarna skulle hantera situationerna gott bemötande är alltså grundläggande men fallen var engagerande och rättigheter. Bemötandefrågorna»En process fokuserad enbart inbjöd till diskussion. har Målsättningen var att på gärningsmannens intressen är inte en rättvis process. på senare tid glädjande nog väckt stort dera på sina egna vär- åklagarna skulle fun- Brottsoffret har rätt till en opartisk rättegång som hålls i en intresse inom rättsväsendet, inte minst och hur dessa påverkar deringar och attityder i domstolarna. Brottsofferfonden sådan atmosfär att det kommer deras bemötande av har varit till tals.«brottsoffer. Projektet medfinansiär i ett projekt i Hovrätten för presenteras på årets Åklagarstämma. Västra Sverige, där man genomfört en intervjuundersökning Erfarenheterna från Brottsoffermyn- med målsägande, vittnen dighetens försöksprojekt Rättegångsskolan och tilltalade i brottmål för att få fram deras visar att målsäganden bär på en stor oro uppfattning om kvaliteten på hovrättens inför förhandlingen. Frågorna handlar mest information, service och bemötande. Av om hur domstolen fungerar och hur förhandlingen den framgår bland annat att målsäganden går till. Ofta är frågorna enkla och vittnen har behov av bättre personligt att besvara. Enkla åtgärder får ofta stora bemötande och service. I det avseendet inverkningar på hur brottsoffret upplever är vittnesstödsverksamheten, som drivs av rättegången. Det kan exempelvis vara att Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket åklagaren får gå ut och hälsa på målsäganden och brottsofferjourerna, uppskattad. Man även om förhandlingen dragit ut efterfrågar information på tiden. En annan både vad gäller huvudförhandlingens gång, vilken roll de»en uppskattad sak är att domaren presenterar sig själv och de andra aktörerna och kortfattat uppskattad sak är att domaren presenterar sig själv och de andra själva har och information beskriver hur rättegången går till. aktörerna och kort- om praktiska Bemötandet från övrig domstolsfattat beskriver hur saker. Undersökningen personal är lika viktigt som domarens rättegången går till. attityd.«visar att uppträdandet Bemötandet från övrig och attityden hos rätttens domstolspersonal är ledamöter har stor betydelse för om lika viktigt som domarens attityd. de som kommer till domstolen känner att Rättsväsendets bemötande av sexualbrottsoffer domarna har lyssnat på dem och om de har utsatts för hård kritik. Brotts- upplever sig blivit rättvist behandlade. Liknande offermyndigheten har nyligen fått i uppdrag undersökningar ingår i kvalitetsarbe- att i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagaroffermyndigheten tet även i andra domstolar. myndigheten och Domstolsverket genomföra Åklagarmyndigheten har erhållit medel ett utbildningsprogram för att öka kun- ur Brottsofferfonden för att genomföra skapen om sexualbrottsoffer och förbättra ett bemötandeprojekt. Det genomfördes bemötandet av dessa. Vi ser mycket fram i samarbete med juridiska forskare vid Umeå emot detta samarbete. universitet. Utbildningen byggde på problembaserat lärande. Fingerade fall spelades MARGARETA BERGSTRÖM, upp genom rollspel eller fungerade som diskussionsunderlag. BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Det fanns inte några givna 12 DOMKRETSEN NR 2/2007

13 Bertil Ryberg och Maud Magnusson, Göta hovrätt AKTUELLT 2008 ska alla domstolar arbeta med elektronisk fakturahantering TEXT ALEXANDER GISSY FOTO PER CARLSSON Elektronisk fakturahantering (EFH) innebär att hanteringen av pappersfakturor snart är ett minne blott för domstolarna. Istället ska pappersfakturorna skannas in och hanteras elektroniskt. Sedan början av året tillämpar nio pilotdomstolar EFH. Införandet har fortsatt under våren och cirka 30 domstolar har EFH före sommaren. PILOTPROJEKTET HAR GÅTT mycket bra och de nio pilotdomstolarna har kommit igång på ett bra sätt. Det innebär att vi successivt kan släppa in alla domstolar i EFH fram till och med februari 2008, berättar Bo Claesson, Domstolsverkets projektledare för EFH. För domstolen betyder införandet av EFH att fakturaadministrationen förenklas, samtidigt medför EFH ett delvis nytt arbetssätt för domstolen. Domstolen tar emot pappersfakturan, kompletterar den med ett så kallat EFH-id och skickar den till ett företag i Östersund. Där skannas fakturan in och skickas i elektroniskt format till Domstolsverket för inläsning i ekonomisystemet, förklarar Bo Claesson. Göta hovrätt är en av pilotdomstolarna för EFH. Vi har börjat arbeta på ett nytt sätt, säger Bertil Rydberg, ekonomiadministratör på Göta hovrätt. Att behandla fakturorna elektroniskt innebär att vi inte längre har något pappersarkiv över fakturor, något som kan vara både bra och dåligt. Vi upplever att vi hade bättre koll på våra fakturor tidigare, samtidigt inser vi att vi måste anpassa oss till detta sätt att arbeta. E-FAKTURA Allt fler företag erbjuder idag sina kunder möjligheten att ta emot fakturor digitalt så kallad e-faktura istället för traditionella pappersfakturor. EFH rymmer dock inte möjligheten att ta emot inkommande fakturor elektroniskt i dagsläget. Förhoppningsvis kan vi under 2008 erbjuda domstolarna möjligheten att ta emot e-fakturor. Det kräver en större insats av oss men finns givetvis med i projektplanen, berättar Bo Claesson. Den utvecklingen stödjer Bertil Rydberg på Göta hovrätt. Att kunna ta emot elektroniska fakturor känns som ett naturligt steg. Då blir EFH ännu mer intressant och användbart för domstolen och för de som arbetar med fakturahanteringen. EFH förutsätter just nu viss manuell hantering vid inkommande fakturor, det finns saker kvar att utveckla innan vi har ett helt digitaliserat flöde. INFÖRANDET PÅ DOMSTOLEN Alla domstolar kommer att vara väl förberedda när EFH införs. Ett informationsmöte för chefsadministratörer eller motsvarande följs av en heldagsutbildning för dem som ska arbeta med den elektroniska fakturahanteringen. Vi kommer att utbilda fem till sju domstolar åt gången. Utbildningarna kommer företrädesvis att hållas i Jönköping, berättar Bo Claesson. Tanken är att domstolarna ska få en så smidig övergång till EFH som möjligt. Det är en del klickande och skrollande i det nuvarande systemet med elektronisk fakturahantering. Förhoppningsvis kommer systemet att blir ännu mer användarvänligt med tiden, säger Bertil Rydberg. Den som arbetar inom Sveriges Domstolar kan läsa mer om EFH på intranätet Doris under Administration/Redovisning. FAKTARUTA Regeringen har fattat ett beslut om att införa e-fakturering i statliga myndigheter senast den 1 juli EFH står för elektronisk fakturahantering och syftar till att hantera och lagra inkommande fakturor elektroniskt. Våren 2008 ska alla domstolar inom Sveriges Domstolar använda sig av EFH. Införandet på domstolen innebär en förenklad administration, men rutinerna för fakturahantering på domstolen förändras i och med EFH. Konterare, vidimerare och attesterare med olika behörigheter hanterar fakturorna i datorn. Fakturorna arkiveras digitalt och blir sökbara, medan originalfakturorna arkiveras i Östersund. DOMKRETSEN NR 2/

14 Testverksamhet viktigt steg mot säkert införande av En modernare rättegång Just nu förbereds ett efterlängtat test där några domstolar inom ett hovrättsområde kommer att få praktisera dokumentation av förhör via videoteknik och prova på de nya arbetsprocesser som tekniken medför. För Domstolsverket är det en chans att göra ett miniatyrinförande av verkets största projekt skapandet av en modernare rättegång. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO PER CARLSSON, CARL JOHAN ERIKSON PROJEKTET EN MODERNARE RÄTTEGÅNG är Domstolsverkets mest komplexa. Det innebär inte bara installation av ny teknik i drygt 400 rättssalar och en avancerad utbyggnad av Vera samt verkets IT-infrastruktur. Det påverkar även arbetsprocesserna i de allmänna domstolarna och innebär utbildning för tusentals personer i landets hovrätter och tingsrätter. Grundtanken från regeringen har länge varit att alla berörda domstolar ska ha en fungerande lösning vid ett och samma datum. Domstolsverket anser å andra sidan att det vore»hur gör vi när det uppstår problem vid en förhandling? Vem gör vad då? Det är oerhört viktiga frågor att besvara. Därför ska vi ha ett aktivt stöd kopplad till testverksamheten så att vi kan utnyttja den kunskapen när reformen träder i kraft för hela landet.«thomas Johansson, projektledare, En modernare rättegång olämpligt att inte testa både arbetsmetoder och teknik innan lagändringen träder ikraft. Verket har därför under en tid fört en dialog med regeringen om att någon form av testverksamhet är nödvändig. Och under vårvintern har vinden vänt. Vi förstår att politikerna vill se lagändringen ute i domstolarna så snabbt som möjligt, men utan fungerande teknik och fungerande arbetsmetoder blir det svårt att genomföra reformen. Nu har vi efter diskussioner med Justitiedepartementet fått acceptans för att hitta en bra form av testverksamhet. Det är vi mycket glada för, säger Thomas Johansson, projektledare för projektet En modernare rättegång. EN TESTVERKSAMHET ÄR PÅ GÅNG Förslaget om testverksamhet bygger på en tidsbegränsad lag som säger att vissa tingsrätter ska dokumentera förhörsutsagor med hjälp av ljud- och bildupptagningar. Lagen beräknas träda ikraft den första december i år och ska gälla fram till den 31 oktober Projektgruppen på Domstolsverket har under våren fört fram sina rekommendationer om hur testverksamheten skulle kunna se ut till regeringen. Tanken är att välja ett antal domstolar i ett hovrättsområde som ska prova den nya tekniken. Fördelarna är bland andra att de utvalda tingsrätterna i området får spela in förhör och bekanta sig med både ny teknik och nya arbetsmetoder. Samtidigt får hovrätten möjlighet att prova på att spela upp materialet och göra sin bedömning med hjälp av de uppgifter som redan är dokumenterade i underrätten. Vi ville ha ett testområde där tillräckligt många mål går från tingsrätt till hovrätt. Sedan gäller det att skapa goda förutsättningar hos redan högt belastade domstolar eftersom testverksamheten med all säkerhet kommer att kräva extra engagemang och resurser, konstaterar Thomas Johansson. VALET FÖLL PÅ GÖTA Efter en hel del funderande fram och tillbaka föll valet på Göta hovrättsområde där 14 DOMKRETSEN NR 2/2007 Thomas Johansson, projektledare, En modernare rättegång

15 Charlotte Brokelind, lagman, Eksjö tingsrätt»reformen är ett steg i rätt riktning. Det är slöseri med resurser att först ta en vända i tingsrätten och sedan göra om samma sak i hovrätten. Dessutom blir det en rättssäkrare prövning om förhandlingen såväl som uppgifterna ligger så nära utredningens ursprung som möjligt i tid.«charlotte Brokelind, lagman vid Eksjö tingsrätt»vi vet ju inte hur vittnena kommer att påverkas av att en kamera spelar in deras utsaga, men förhoppningsvis kan vi minska trycket på vittnena eftersom de kanske inte behöver komma till en förhandling mer än en gång.«charlotte Brokelind, lagman vid Eksjö tingsrätt hovrätten och ett antal tingsrätter ska delta i testverksamheten. Det är en hovrätt som har många ganska stora tingsrätter knutna till sig och den ligger nära Jönköping. Det gör att vi enklare kan stötta med resurser och skapa en bra dialog med dem som deltar. Min ambition är att det ska vara ett frivilligt åtagande där de som säger ja verkligen kan och vill vara med, säger Thomas Johansson. För att få en bild av vem som har möjlighet att vara med har tingsrätterna fått besök av Thomas Johansson tillsammans med Mats Malmsjö eller Jonas Martinsson från projektet. De första reaktionerna har varit positiva. En av de tingsrätter som har fått en förfrågan är Eksjö tingsrätt där Charlotte Brokelind är lagman. Hon ser klara fördelar med att delta i testverksamheten. Det är ett mycket klokt beslut att göra någon form av test och jag är positivt överraskad av regeringens ändrade inställning. Jag hoppas att vi får vara med. Vi är en domstol som gillar utveckling och genom att vara med från början har man större chans att kunna påverka. Planen är att de deltagande domstolarna ska vara klara innan semester. Den riktiga starten blir sedan tidigt i höst då utbildning av centrala respektive lokala lärare sätter igång och installationen av tekniken börjar. När den särskilda testlagen träder ikraft i december ska allt vara på banan. EN STÖDFUNKTION FÖR FRAMTIDEN För Domstolverket handlar testverksamheten inte bara om en möjlighet att testa de olika delarna i införandet, från installation av tekniken, pekskärmen som styr kameran till anpassning av arbetsmetoder och utbildning av anställda. Det är ytterst även ett test på hur införandet kommer att ske i sin helhet och att den plan som projektgruppen har lagt upp för övriga Sveriges Domstolar fungerar. För att inte missa några insikter eller erfarenheter kommer Domstolsverket i samband med testverksamheten att lägga mycket kraft på att skapa en bra stödfunktion, berättar Thomas Johansson. Här ska en gedigen kunskapsbank byggas med erfarenheter att ösa ur före, under och efter införandet i hela landet. Den långsiktiga planen är att sedan skapa ett dynamiskt stöd som ständigt förbättras och som kan spela en viktig roll när projektet väl går in i förvaltningsfasen. Vi ska starta ett delprojekt inom En modernare rättegång som kommer att bygga upp en stödfunktion inför testverksamheten och införandet i resten av landet. Under vintern har vi börjat med en förstudie som är klar i juni med syfte att kartlägga vilka resurser som behövs, säger Thomas Johansson och fortsätter: Det kan tyckas överambitiöst men vi har en tvingande lag som vi har föreslagit ska träda i kraft den första november Vårt fokus nu är att leverera rätt saker, i rätt tid och med rätt kvalitet. VISSTE DU ATT: Projektet En modernare rättegång är ansvarigt för testverksamheten och resultatet av testen. Domstolsverket hoppas därmed minska belastningen på deltagande domstolar. Domstolsverket kommer att dra igång en roadshow i början av 2008, där alla domstolar som berörs av införandet kommer att besökas. Projektet En modernare rättegångs slutdatum är sex månader efter införandet som förslås äga rum den 1 november Det innebär att projektet förväntas lämna över till Domstolsverkets linjeorganisation den 1 maj Det är upp till regeringen att fatta beslut om vilka domstolar som ska ingår i testverksamheten men regeringen brukar gå på Domstolsverkets rekommendationer. Den som arbetar inom Sveriges domstolar kan läsa mer om projektet En modernare rättegång på intranätet Doris eller kontakta projektets informationsansvariga Anne-Marie Geske. DOMKRETSEN NR 2/

16 Tester i Tyskland gav ny infrastruktur godkänt Många frågor fick svar under de fyra veckor som Sveriges Domstolars nya IT-infrastruktur testades i Tyskland strax innan påsk. Men den allra viktigaste var frågan om systemet håller för att spela in, spela upp och lagra de enorma mängder med information som ljud- och bildfunktionen i Vera innebär. Svaret? Jawohl! TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO PER CARLSSON, THOMAS CARLSSON MED PROJEKTET En modernare rättegång är Domstolsverket i full fart med att se till att modern teknik i landets domstolar snart är verklighet. Genom några enkla knapptryckningar kommer domstolsanställda att kunna spela in förhörs- och vittnesutsagor i ljud och bild i 450 salar. Men utan kapacitet att hantera, lagra och skicka filerna smidigt är varken kameran, pekskärmen eller ens de tillhörande program som sköter inspelningarna användbara. En knäckfråga i projektet har därför varit att utveckla och bygga en ny teknisk plattform så att all information kan hanteras i Vera, samt skapa applikationer som tål hög belastning och fungerar tillsammans med målhanteringssystemet. Vår uppgift är att se till att användarna inte märker av belastningen där de befinner sig. De ska enkelt kunna hämta inspelningar som de behöver använda i sitt arbete, och även snabbt ladda upp inspelningar under en förhandling, berättar Peter Öman, delprojektledare och ansvarig för ITområdet inom projektet. MASSOR MED INFORMATION PÅ EN GÅNG Därför måste systemet kunna hantera mycket information samtidigt och ha tillräckligt med utrymme för att spara alla uppgifter centralt. För att lösa detta valde arbetsgruppen efter mycket funderande att bygga en relationsdatabas där all information som hör till ett visst mål kan länkas och sparas på ett och samma ställe relaterat just till det specifika målet. Vi har skapat nya funktioner i Vera som digitalt ljud och bild, men också en helt ny teknisk plattform med nya servrar och ny databas. Den gamla versionen av Vera har vi lyft in i den här nya infrastrukturen, berättar Herbert Adams, IT-handläggare och utvecklare i projektgruppen. Utvecklingsarbetet har pågått i drygt ett år och parallellt har arbetsgruppen själva gjort tester. De har dock bara visat hur bild- och ljudfunktionen beter sig när en, två eller ett fåtal användare gör inspelningar från olika platser samtidigt, vilket är långt ifrån vad som kommer att krävas när det blir skarpt läge. Rent teoretiskt så skulle det kunna ske inspelningar i alla 450 salarna samtidigt. Därför har vårt mål varit att vi ska klara av att hantera 400 samtidiga inspelningar och 100 samtidiga uppspelningar, berättar Peter Öman. Peter Öman, delprojektledare och Herbert Adams, utvecklare NÖDVÄNDIGT TEST I TYSKLAND För att undersöka om det som såg bra ut på pappret verkligen fungerade i verkligheten var det därför viktigt att göra mer genomgripande tester. Sagt och gjort. 16 DOMKRETSEN NR 2/2007

17 »Vera är i högst grad dynamiskt och levande. Det är aldrig klart, det går alltid att utveckla mer och det går alltid att hitta bättre lösningar. Men det är också det som gör det så roligt.«herbert Adams, Domstolsverket Strax innan påsk åkte Herbert Adams med kollegor och leverantörer ner till Hewlett Packards stora testcenter i Böblingen strax utanför Stuttgart, för att ta pulsen på vad gruppen hade åstadkommit så här långt. Väl där kunde de snabbt bygga upp en autentisk testmiljö i den meningen att samma system som finns i Jönköping sattes upp på plats med exakt samma hårdvara och lösningar samt att genomströmning av data, det vill säga att användarbelastning kunde simuleras. Förutom hjälp på plats med att testa och rätta de fel som uppstod, fick också Domstolsverkets grupp tillgång till Ciscos nätverksspecialister på andra sidan Atlanten. Det var väldigt intensivt när vi vad där. Tidsskillnaden mellan Europa och USA gav oss många långa kvällar på kontoret och mycket hämtpizza till middag, konstaterar Herbert Adams. Genom att öka belastningen tills systemet reagerade negativt, hitta en snabb lösning för att rätta felet och sedan öka belastningen igen fick arbetsgruppen en bild av var de svaga punkterna fanns. Ett problem som dök upp var säkerhetsfrågan i form av hastigheten på den viktiga krypteringen. Belastningen gjorde nämligen att krypteringen inte hann göras i samma takt som filerna laddades vilket drog ner farten generellt. Eftersom säkerheten är central och inte något som går att tullas på fick arbetsgruppen lägga lite tid på att lösa detta problem. Vilket också gjordes. SOLID DATABAS BLIR BÄTTRE När fjärde veckan var över och det var dags att packa ihop och styra kosan norrut igen hade lösningen klarat en simulerad belastning på 400 inspelningar fördelat på 400 salar samtidigt som 100 användare tittade på inspelat filmmaterial. Det är ett resultat som bådar gott inför framtiden. Vi simulerade ytterligare ett antal hundra in- och uppspelningar för att titta på hur hårdvaran hanterade detta. Resultatet blev att systemet blir långsammare men det visar att vi har marginaler och hög tolerans, avslutar Peter Öman.»Vår allra största tekniska utmaning i framtiden är att kunna hantera utbyte av elektronisk information rättssäkert oavsett om det är till allmänheten, till andra myndigheter eller inom Sveriges Domstolar.«Peter Öman, Domstolsverket Genom att få möjlighet att åka i väg och helhjärtat kunna ägna sig åt en enda sak utan att vardagens möten, telefoner och andra bestyr stör konstaterar både Peter Öman och Herbert Adams att väldigt mycket blev gjort och att det har varit väldigt värdefullt för gruppens fortsatta arbete. Nu återstår grovjobbet med att förvalta alla erfarenheter, skruva på lösningarna och optimera systemet så att det är redo när det är dags för nästa utmaning. VISSTE DU ATT......den allra första versionen av Vera från 2002 bestod av två applikationsservrar, två databaser och totalt åtta processorer. Idag har det växt till 16 applikationsservrar, fyra databasserverar och 80 processorer....databasen kommer att ha ett slutgiltigt utrymme för terabyte. Domstolsverket räknar med att cirka timmar med ljud- och bildmaterial kommer att finnas i databasen....du kan läsa mer om En modernare rättegång på intranätet Doris eller kontakta informationsansvarig Anne-Marie Geske. DOMKRETSEN NR 2/

18 UTBLICK Turkisk hovrätt uppbyggd med svensk hjälp TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO EYAL WARSHAVSKY, PRESSENS BILD, PER CARLSSON, JOHAN WINGBORG En ny rättsinstans, ny lagstiftning och en rekordsnabb anpassning till EU. Det är resultatet av Domstolsverkets medverkan i att reformera rättsväsendet i Turkiet. TRE HANDBÖCKER MED blanka pärmar i olika pastellfärger ligger på Kjell Björnbergs arbetsbord i Göteborg. En gul, en grön och en röd. Längst upp halvmånen och stjärnan, den turkiska symbolen. Det här är bland de mest handgripliga bevisen på vad svenska Domstolsverket varit med om att åstadkomma i Turkiet. Turkiet har gjort otroligt mycket på kort tid för att reformera sitt rättsväsende och därmed uppfylla kriterierna för inträde i EU. Dödstraff i fredstid och de särskilda statssäkerhetsdomstolarna avskaffades 2003 respektive 2004, säger Kjell Björnberg, snart pensionerad lagman på Hovrätten för Västra Sverige och expert på Turkiets rättsväsende. För sju år sedan, sommaren 2000, gjorde han för EU:s räkning en första inventering av det turkiska rättssystemet. Skälet var att landet formellt sökt inträde i EU och EU behövde kontrollera att alla kriterier för ett inträde uppfylldes. Efter det fick Kjell Björnberg uppdraget att tillsammans med en brittisk kollega kartlägga och föreslå hur reformer skulle utformas. Vi utarbetade 101 förslag till förbättringar. Turkiets rättsväsende ser till stora delar ut som det västeuropeiska. Men landet har hittills bara haft underrätt och en högsta domstol, inget däremellan, vilket har föranlett ett Nederländerna delta och för detta utsågs ett tungrott system, med långa handläggningstider som orsakar sämre rättsäkerhet. Det krävs inte bara faktakunskaper. Vi 20-tal för ändamålet lämpliga experter. letar efter personer som har flera kompetenser. Till exempel att klara språket, vanligen I UTBILDNING Att införa en ny instans, en hovrätt, var engelska, passa in i lärarrollen och inte en av de mest angelägna förslagen, och det minst ha en social kompetens, säger Annika var det turkiska justitieministeriet genast Sehlstedt, som för Domstolsverkets räkning med på, och beslutade att genomföra en plockat ut de svenska medarbetarna. Annika lagändring så att det kunde ske, säger Kjell Sehlstedt är ansvarig för Domstolsverkets Björnberg. internationella utvecklingssamarbete. Efter att Turkiet, med bistånd av Kjell Björnberg, utarbetat ett projektförslag blev TUFFA ARBETSPASS det Nederländerna och Sverige som valdes En som fick kryss i alla rutor är Helena Jönrup, ut som partners till Turkiet för att genomföra kansliföreståndare på Hovrätten för Västra Sverige. Hon har bland annat deltagit i den arbets- själva reformarbetet. Det innebar gedigna utbildningsprogram grupp som tillsammans med turkiska kollegor för de olika personalkategorierna. Totalt utformat en handbok för kanslipersonalen. rörde det sig om tusen domare och åklagare Helena Jönrup konstaterar att arbetet och tolvhundra auxiliary personnel, motsvarande kanslipersonal. Sverige men där fanns också väsentliga skillpå de turkiska domstolarna till en del var likt Metoden var att först utbilda ett mindre antal inhemska domare och åklagare och så vidare, till så kallade trainers, så att de i sin tur utbildade en grupp på cirka 40 andra. Dessutom skulle handböcker för den nya domstolen författas. Slutligen skulle all ny personal utbildas på sammanlagt 36 Annika Sehlstedt, ansvarig för tvådagarsseminarier. I alla Domstolsverkets internationella led skulle Sverige och utvecklingssamarbete 18 DOMKRETSEN NR 2/2007

19 UTBLICK Helena Jönrup, kansliföreståndare på Hovrätten för Västra Sverige, och Kjell Björnberg, lagman på Hovrätten för Västra Sverige Turkiet fick en särskild eloge av EU för att de tagit med kanslipersonalen i utbildningen. Idén kom visserligen från svenskt håll och Kjell Björnberg, men Turkiet ska ha kredit för att de vågade anamma förslaget. nader. Mycket påtaglig var den stora anhopningen av ärenden i de turkiska domstolarna. Där är ett hierarkiskt system och en arbetsfördelning som i dagens svenska domstolar känns främmande. Ingen delegering förekom, domaren måste skriva under alla handlingar. Skillnader märktes också då en delegation från den turkiska arbetsgruppen var på studiebesök i Sverige. De turkiska gästerna var väldigt imponerade av att våra arkiv var så lättöverskådliga och att de flesta hade egna arbetsrum, och fikarum för personalen. Som gäster i Turkiet blev vi hela tiden serverade te, ofta med småkakor eller en söt turkish delight till. Däremot tror jag inte att de själva hade tid att sitta ner och fika.»turkiet har gjort otroligt mycket på kort tid för att reformera sitt rättsväsende och därmed uppfylla kriterierna för inträde i EU. Dödstraff i fredstid och de särskilda statssäkerhetsdomstolarna avskaffades 2003 respektive 2004.«Kjell Björnberg, lagman på Hovrätten för Västra Sverige ALL KOMMUNIKATION VIA TOLK Själva arbetet med handboken utfördes på justitieministeriet i Ankara. De turkiska kollegorna författade texterna till handboken. Vi kom med kommentarer och synpunkter, berättar Helena Jönrup. All kommunikation skedde via tolk. Det vill säga de holländska och svenska deltagarna använde engelska och de turkiska deltagarna turkiska. Självklart utgör språket ett hinder när allt behöver tolkas, säger Marianne Lejman, som deltog i utbildningen av trainers. Marianne Lejman är hovrättsråd vid Hovrätten över Skåne och Blekinge. Trots att de turkiska domarna och för övrigt all personal vid domstolarna är väldigt välutbildade är det förvånansvärt få som behärskar engelska. Arbetet krävde stor koncentration. Speciellt när det var många deltagare i seminariet och det blev så livlig debatt att flera PHARE-PROJEKTET I TURKIET Även om Phare-projektet nu snart avslutas, efter ett och ett halvt år, kommer Domstolsverket att forsätta samarbetet med turkiska justitieministeriet genom ett bilateralt utvecklingsprogram. Annika Sehlstedt är samordnare. Programmet går ut på att rikta in verksamheten ytterligare på de mänskliga rättigheterna och att öka medborgarnas förtroende för domstolsväsendet. Vid sidan av Turkietsamarbetet har Domstolsverket just nu utvecklingssamarbete i Ryssland och Bulgarien och börjar inom kort i Bosnien-Herzegovina. talade samtidigt. Vi fick tolkningen i headphones och det kunde ibland vara svårt att höra vad som sades, säger Marianne Lejman. SNABB UTVECKLING Det har varit oerhört spännande att på nära håll följa rättsutvecklingen i ett annat land. De turkiska deltagarna har varit mycket positiva inför de här reformerna, säger Marianne Lejman. Det har också gått extremt fort med förändringarna, menar Kjell Björnberg. EU blev helt enkelt tagna på sängen, när Turkiet visade sig vara kvalificerat som ansökarland redan förra året. Samtidigt är det ett problem, att arbetet med att rent praktiskt införa hovrätterna gått trögt. Lagstiftningen finns och personalen är utbildad. Men det fattas lokaler och tjänsterna är inte tillsatta, konstaterar Annika Sehlstedt på Domstolsverket. Men faktum kvarstår att handböckerna finns och de anställda har fått sin utbildning och det finns en stor entusiasm inför reformarbetet.»vi blev hela tiden serverade te, ofta med småkakor eller en söt turkish delight till. Däremot tror jag inte att de själva hade tid att sitta ner och fika.«helena Jönrup, kansliföreståndare på Hovrätten för Västra Sverige DOMKRETSEN NR 2/

20 AKTUELLT Erfarenhetsutbyte i migrationsdomstolen TEXT ROGER OLAUSSON FOTO LARS LYDIG Mitt i centrala Malmö samlades under två dagar i slutet av april personal från länsrätten och Migrationsverket tillsammans med representanter för de offentliga biträdena i form av advokater och biträdande jurister. Syftet var att utbyta erfarenheter om det allra första året med migrationsdomstol. Tydligare bevisuppgifter och mer enhetliga muntliga förhandlingar, var två slutsatser som de flesta deltagarna kunde enas om i de livliga och intressanta diskussionerna. EFTER AVGJORDA mål och ungefär stolen, gått till Migrationsverket och till de 800 muntliga förhandlingar vid migrationsdomstolen advokater och biträdande jurister som agerar i Malmö, anser vi att det är dags i rollen som offentliga biträden. Intresset har för aktörerna i processen att samlas för ett varit stort och över 100 personer har anmält prestigelöst och öppet samtal om vad som sig till de två seminariedagarna. varit bra, men framförallt om vad som kan bli bättre, säger Göran Lundahl och Kerstin Hardgren, NYTT RÄTTSOMRÅDE OCH NYA ROLLER som båda är chefsrådmän vid Länsrät- Den nya instans- och processordningen är ten i Skåne län och värdar för dagens möte. den största reformen vid förvaltningsdomstolarna Det är minuterna innan det första av sedan starten Ett belysande de två seminarierna och Göran Lundahl och exempel är den stora rekryteringsinsatsen Kerstin Hardgren verkar nyfikna på vad som med bland annat 111 domare, 227 föredragande kommer att diskuteras under eftermiddagen. och ett 50-tal domstolssekreterare. Vi har hela tiden varit måna om att ha För länsrätterna i Stockholm, Göteborg goda kontakter med och Malmö, både advokater och samt Kammarrätten»Det positiva var den lyhördhet Migrationsverket. i Stockholm har det som domstolen visade för de Upplägget för de här inneburit ett nytt synpunkter som lades fram. Alla dagarna föll sig därför rättsområde, medan naturligt, säger Göran deltagare ville verkligen att mötet det snarare är rollen Lundahl. skulle bidra till förbättringar i som är ny för Migrationsverket Inbjudan har, förutom till den egna personalen på dom- verksamheten hos såväl domstol som parter.«erik Andersson, chef för förvaltningsprocessenheten i Malmö och i viss mån även de offentliga biträdena. Rollen som en part i domstol var helt ny för oss, vi skulle uppträda i muntliga förhandlingar och med erfarna advokater som motpart. Det allmänna intrycket är att vi klarar oss alldeles utmärkt i den nya rollen, säger Mats Baurmann, Migrationsverket. Rollen i den nya instans- och processordningen kommer att innebära fler intresserade advokater, förutspår Maarit Blomgren, advokat. Jag tror att fler advokater ser den nya reformen som mer intressant och utvecklande och att området därför kommer att locka fler advokater. REFORMEN HAR FÅTT EN BRA START Lokalen fylls snart med alla olika deltagande yrkesgrupper. Från talarstolen inleds dagen med en kort sammanfattning av året som gått ur ett domstolsperspektiv. Här nämns det stora antalet muntliga förhandlingar som bidragit till att öka öppenheten för parterna. En annan målsättning var att öka takten i antalet avgjorda mål och det konstateras att det går snabbare än tidigare. Reformen beskrivs också som ett kulturmöte i den meningen att personalen inte bara sökt sig dit från både allmän- och förvaltningsdomstol, utan även från andra myndigheter. Detta ses som något positivt, men det konstateras att det ställer stora krav på samarbete och dialog. Slutsatsen är att det har börjat bra och förhoppningen är att 20 DOMKRETSEN NR 2/2007