Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 8 mars 2012

Transkript

1 Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 8 mars 2012 Närvarande Björn Albin, HV (ordförande) Nils Nilsson, vice rector Daiva Balciunaite Håkansson, ELNU Kajsa Higgins, PPI Kristina Kakoulidou, KV Stephanie Carleklev, Design Karin Siöö, Linnéstudenterna Mitsu Susuki, ELNU Anna Lindahl, ELNU Christina Siwertsson, SA Emil Tyberg, SOL Camilla Lundqvist, IR Charlotte Skoglund, IR Johanna Stier, IR Anna Lundström, SOL Gösta Sundberg, DFM Alexandra Holmdahl, IR Åsa Wågman, SV Linda Ingeman, KOM Uppföljning från föregående möte Föregående mötesanteckningar gicks igenom: Internationaliseringskommitténs möte. Nulägesrapport från IR. Föreläsningsserien Inspiration och riktning mot internationalisering. Kartläggning internationaliseringsansvariga och deras respektive arbetsuppgifter. Internationella konferenser. Rapport från GRÄNSEN. Den nya organisationen; hur den kan påverka internationaliseringsarbetet. Studenter utanför avtal. Rapporter från institutionerna. Lärarmobilitet. Rapport från Vice Rektor Internationaliseringspolicyn: Ett år har gått sedan arbetet drog igång. Remissrundan förlängdes i september och kraftfulla reaktioner har kommit fram i den. Huvudkritik: Policyn är FÖR omfattande. Kommer folk att orka ta sig till den? Övrig kritik: Den är för olik andra policys från universitetet. I den ursprungliga policyn fanns fem centrala punkter och 23 mål. Dessutom indikatorer kopplade till målen. Den nya policyn är nedkortad och avskalad. Det finns en bilaga, där det mesta av det som ansågs överflödigt finns med. De fem centrala områdena är kvar, men det finns bara två prioriterade mål per område. Fokus har varit att underlätta för institutionerna att prioritera. Omarbetningen har tagit tid, men det är stora förändringar. Kommittén är nu nöjd och ska presentera den för rektorsgruppen. Inom kort borde den ligga i ett mer officiellt och läsbart skick och komma nätverket tillhanda. Den omarbetade policyn är mer organisationsneutral med tanke på omorganisationen.

2 Utredningen om betalstudenter: Tillsattes för att fylla kunskapsluckor. Rapporten är på väg och de tre berörda avdelningarna (Kommunikationsavdelningen, IR och Studerandeenheten) kommer att kunna börja agera utifrån den. Borde dras för nätverket så snart som möjligt. Gruppen som jobbat fram rapporten borde gå från projektgrupp till processgrupp. Diskussioner pågår om hur tid och resurser ska kunna sättas av. Ansökan om stipendier till strategiskt internationaliseringsarbete: Siste mars ska ansökan in till STINT. Två ansökningar på gång vid Lnu: - En till ett projekt för att bygga upp en organisation som ska arbeta med att ta fram särskilda stipendier till internationella studenter. - En till att arbeta fram ett samlat och genomarbetat koncept för ett framtida sommaruniversitet vid Lnu. De strategiska medlen för internationalisering för 2011 håller på att sluträknas. Lnu har träffat Jönköpings internationella människor på deras initiativ. Lnu:s tanke- (policyn) och styrmodell har väckt nyfikenheten. Ska vi inte samarbeta mer, vi är ju faktiskt småländska universitet?, var andan i diskussionen och Lnu är inte främmande för att till exempel dela monter på internationella mässor och konferenser. Resultatet av avtalsgruppens arbete ska presenteras av Charlotte Skoglund inom kort. Mitsuru Suzuki påpekade faran med att samarbeta med en högskola som Jönköping. Den internationella publiken vill ofta skilja mellan universitet (university) och högskola (university college). Detta måste man fundera på innan man går vidare med ett eventuellt samarbete med Jönköping. Mitsuru Suzuki invände också att ett eventuellt sommaruniversitet inte får handla om att sälja sig till utvecklingsländer. Att kunna rekrytera i- landsstudenter är en garanti för kvalitet och en ypperlig bas för att rekrytera betalstudenter. Nulägesrapport från IR Ansökan till utbytesstudier 2012/2013 Camilla Lundqvist rapporterade att det har blivit fel i informationen till utåkande studenter angående den så kallade 30- poängsregeln. Ny information har gått ut till studenterna. IR upplever att det är väldigt många avhopp bland de utåkande studenterna. Totalt 200 studenter av 682 ansökningar om utbytesstudier hoppade av. IR har gjort en sammanställning: på regioner, institutioner och när i processen studenterna hoppar av. Framöver kommer studenter som hoppar av att få en förfrågan om varför de gör det och svaren kommer också att sammanställas. Camilla Lundqvist föreslog att en arbetsgrupp ska följa upp de senaste ansökningsomgångarna och att den grupp som har jobbat med det tidigare kan göra det den här gången också. Mitsuru Suzuki hade två reflektioner om varför så många hoppar av: Det tar alldeles för kort tid att fylla i en ansökan. Dessutom är programstrukturen för krånglig; vissa studenter kan inte åka ut alls. Andra bara under en viss termin. Studenterna blir inte heller inspirerade av universitetets akademiska personal att åka utomlands. Därför måste det finnas inspirerande inslag i undervisningen. Studentföreningarna kan också bli bättre på att jobba med till exempel alumner. Universitetets roll är att bistå ekonomiskt. Emil Tyberg höll med om att det är den akademiska dimensionen i internationaliseringsarbetet som fattas. IR gör tillräckligt nu är det upp till kärnverksamheten att dra sitt strå till stacken. Anna Lindahl påtalade dock att IR och institutionerna måste samarbeta och integrera mer än de gör idag.

3 Kajsa Higgins menade att det mest av allt är en ledningsfråga. Det MÅSTE finnas incitament om att internationalisering är viktigt. Diskussion kring vad som utgör ett utbytesavtal Charlotte Skoglund rapporterade om avtalsprojektet som handlar om hur Lnu ska arbeta framöver med avtal. Vissa institutioner utmanar den gängse definitionen av ett utbyte genom att anta utländska, icke- betalande studenter, till distanskurser och distansprogram. Men är en student som är registrerad vid sitt hemuniversitet och läser på distans vid Lnu verkligen en utbytesstudent? Andra frågor att förhålla sig till i diskussionen om vad som är ett utbytesavtal: - Hur förhåller vi oss administrativt till att en student läser år ett vid sitt hemuniversitet och år två vid Lnu? Hur ska de administreras? På distans och på plats vid Lnu? - Hur många studenter kan man anta till studier vid Lnu på ett och samma avtal. - Högskoleverkets definition på utbytesstudent är att en student läser en del av sin utbildning vid ett annat lärosäte och kan tillgodoräkna sig studierna i sin examen. Är det verkligen lagligt att göra som DFM gör? Ingen av de lärosäten IR har varit i kontakt med angående detta jobbar på det här sättet. Gösta Sundberg bekräftade att det DFM gör ligger i gråzonen och välkomnar att Lnu lägger fast ett regelverk. Han underströk också att DFM började med det här innan betalreformen trädde i kraft hösten DFM har aldrig krävt av IR att de här studenterna ska få samma service som övriga utbytesstudenter. DFM ser heller inget egenvärde i att driva den formen av utbyte på egen hand. Karin Siöö berättade att det på Linnéstudenterna har dykt upp ett antal av DFM:s studenter och på grund av förvirringen kring deras status har det varit svårt att hjälpa dem på ett korrekt sätt. Gösta Sundberg lade till att de flesta studenter via deras avtal är distansstudenter och att bara ett fåtal är på plats fysiskt i Växjö. Anna Lindahl tog upp att vi inte alltid är så strategiska när det gäller internationalisering. Till exempel skulle man kunna erbjuda alla internationella studenter vid Lnu OCH svenska även på distanskurser men att det då ska handla om att skapa en internationell akademisk miljö, inte om att rekrytera studenter till enskilda kurser. Dessutom förbises det i andra sammanhang så viktiga balanskravet när man jobbar på som DFM gör. Mitsuru Suzuki påpekade att internationalisering inte bara handlar om att läsa kurser på andra språk, i ett annat land. Internationalisering förutsätter att man rent fysiskt är på plats i ett annat land. Samt att det inte är acceptabelt att det finns en tredje grupp internationella studenter, som ingen känner till och som inte får samma behandling som alla andra. I ett avtal ska studentmobiliteteten anges i siffror och det ska inte ska gå att ta emot ett stort antal studenter på ett fåtal avtal. Daiva Balciunaite Håkansson tyckte att Lnu måste reda ut det här och drar lärdomar. Hon varnade också för att systemet inte får sätta stopp för lärandeprocessen: Vad är egentligen internationalisering? Är det ett krav i dag att man måste passera landgränser. Detta bör diskuteras! Björn Albin trodde på tydlighet och att vi måste vara på det klara med vad ett utbyte är. Anna Lindahl höll med. Regler och riktlinjer är inga bromsklossar, utan förutsättningar för att vi ska kunna agera som en myndighet. De är garanter för att studenterna behandlas korrekt och rättssäkert.

4 Charlotte Skoglund påpekade att Lnu är en myndighet och ålagd att följa lagar och regler. Det handlar inte om byråkrati, utan om studentfokus. Det är studenterna som hamnar i kläm om vi åsidosätter regelverket. Emil Tyberg berättade om erfarenheterna från SOL när det gäller att erbjuda distanskurser till utbytesstudenter. Från början var alla på plats, sedan ville en del av studenterna inte komma hit. Därför bör man fundera på om det verkligen är så viktigt att studenterna är på plats. Världen har förändrats och Sverige är för litet i studentantal mätt och alltfler universitet vill erbjuda kvalificerade mastersprogram och skapa den dynamik som det blir studenter från olika världsdelar möts i undervisningssalen. Daiva Balciunaite Håkansson lade till att prognoser för den globala studentmobilitetens omfång pekar mot att den fysiska förflyttningen kommer att minska eftersom de ekonomiska förutsättningarna försämras. Hur ska vi då nå de internationella studenterna? Vi får inte vara närsynta, utan tänka mer långsiktigt. De mest flexibla organisationerna kommer också att vara de mest framgångsrika. Charlotte Skoglund efterlyste fler synpunkter från nätverket, som IR kan ha med sig i de fortsatta diskussionerna om vad som är utbyte och vad som inte är det. Mitsuru Suzuki påpekade vikten av att ha en inkluderande inställning; att inte stänga ute några studenter. Emil Tyberg framhöll att många av internationaliseringens målsättningar också kan uppnås i ett virtuellt klassrum. Återrapportering från arbetsgruppen GRÄNSEN och allmän diskussion om organisationsdiskussionen Emil Tyberg återkopplade till underlaget som delades ut på förra mötet, där GRÄNSEN har varit proaktivt när det gäller att placera in internationaliseringsarbetet i förslaget till ny organisation. Man kan se allt på två sätt horisontellt och vertikalt. Mottagning kan till exempel ligga på olika nivåer: på institutionerna sker det i klassrummet, på fakulteterna blir det en fråga om rekrytering och på central nivå handlar det om att rekrytera framtida studenter. GRÄNSEN vill att det ska bli så normalt som möjligt för alla studenter (svenska som utländska) att i första hand vända sig till studievägledare på institutionsnivå. Nätverket gav GRÄNSEN i uppdrag att arbeta vidare med att placera in olika funktioner i den nya organisationen. Rapport från arbetsgruppen för internationell marknadsföring och rekrytering Linda Ingeman berättade att rapporten är i sitt slutskede och förväntas vara klar nästa vecka. Den har redan presenterats för internationaliseringskommittén och berörda chefer. Den tar upp allt från marknadsföring, agenter, alumner, studieavgifternas innehåll till praktiskt service (såsom bostäder). Det diskuteras huruvida projektgruppen ska övergå i en processgrupp där Stefan Haglund, Linda Ingeman och Elena Vinci Hytter jobbar vidare med studenter utanför avtal i nära kontakt med exempelvis studentföreningar. Mitsuru Suzuki uppmanade gruppen att titta på hur världsledande universitet som exempelvis Harvard jobbar med marknadsföring och rekrytering av studenter. Rapport om tilldelning av Linnaeus/Palme- projekt Charlotte Skoglund delade ut ett arbetsdokument med lista över projekt och tilldelade medel.

5 Totalt har det kommit in 21 ansökningar. Av dem är 10 pågående projekt, och 11 är nya. Sammanlagt 17 projekt har beviljats pengar. Det rör sig om en bra spridning med projekt i både Asien, Europa, Afrika och Sydamerika. 25- årsjubileum mellan vänorterna Växjö- Duluth 2012 Lnu: roll i detta Ingela Åberg var inte närvarande och kunde inte föredra punkten. Men Christina Siwertsson, som sitter i styrelsen för vänortsföreningen, erbjöd sig att vara en länk till föreningen om nätverket bestämmer sig för att delta. Kartläggning av förutsättningar för internationaliseringsansvariga vid institutioner. Björn Albin konstaterade att av det material som har delats ut att döma ser det mycket olika ut från institution till institution. Han uppmanade nätverket att gå hem och granska materialet. Övrigt Aktuellt gällande internationalisering från institutionerna: DFM har lämnat in en Tempusansökan, som har krävt mycket arbete. SV har ett antal etiopiska lärare på plats i Kalmar och de kommer att hålla två öppna föreläsningar den 14 mars. Åsa Wågman undrade om nätverket blir en grupp på det den nya internwebben. Camilla Lundqvist upplyste om att Carina Sörgårn, informatör på IR, driver på för att det ska bli så. Diskussionspunkter under våren 2012 En allmän diskussion om den nya organisationen bör även föras i nätverket, vilket dagens deltagare tyckte var en bra idé. Hur fångar vi upp de internationella doktoranderna? Om de inte vänder sig till exempelvis Linnéstudenterna fångas de inte upp. Frågan ställdes av Karin Siöö. Daiva Balciunaite Håkansson efterlyste en genomgång om vem som gör vad när det gäller just de internationella doktoranderna. Det finns ett behov av att återinrätta doktorandombudet (eller motsvarande) på studentkåren, påpekade Karin Siöö. Bjuda in nya informationschefen till Nätverket under våren 2012 Det tyckte nätverket var en god idé. Björn Albin och Ingela Åberg försöker hitta en lämplig tid. Vid tangenterna/ Johanna Stier