Vår handläggare Ert datum Er beteckning

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret BIN/2011:42, 629 Vår handläggare Ert datum Er beteckning 1 (12) Tillsynsbesök Tallås genomförde Bildningsförvaltningen under en heldag tillsynsbesök på Tallåsskolan. Rektor, sammanlagt 17 elever, varav tre elevrådsledamöter och två kompisstödjare, 9 lärare, varav några ur skolans ledningsgrupp och likabehandlingsgrupp intervjuades. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Bildningsförvaltningens bedömning är att Tallåsskolan inte i tillräckligt hög grad lever upp till kravet på att alla elever skall ges förutsättningar att nå målen. Lpo Kunskaper, Mål att uppnå i grundskolan Andelen elever, som gick ut grundskolan med ett fullständigt slutbetyg (minst 16 ämnen) var läsåret 2009/ ,8 %. 23 % av eleverna blev inte behöriga till gymnasieskolan. Betygsresultatet i år 9 sjönk till 185 i genomsnittligt meritvärde. Pojkarnas resultat drar ned genomsnittet och medan cirka 80 % av flickorna har fullständigt slutbetyg ligger pojkarna på 68 %. Rektor bedömer att det lägre resultatet detta läsår är en effekt av flera samverkande faktorer. Skolan genomgick en mycket kraftig förändring i elevsammansättning mellan våren och hösten En tredjedel av eleverna i år 9 kom från en skolenhet som lades ner sommaren Ett stort antal nyanlända elever finns nu också på skolan. Tidigare har de barn, med annat modersmål än svenska, som man haft, bott längre i Sverige. På skolan finns en kommungemensam särskild undervisningsgrupp för funktionshindrade barn. Flera av dessa gick i år 9 och gick ut utan fullständiga betyg. Under lärarintervjuerna framgick inte att man skulle ha analyserat studieresultaten utifrån ett genusperspektiv på skolan. Några lärare vände sig emot detta synsätt och menade att man istället skall analysera på individnivå. Man framhöll att det finns en biologisk skillnad på pojkar och flickor. Pojkarna tar för sig mer i klassrummet och flickorna är tystare men presterar BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: bildningsforvaltningen@katrineholm.se

2 2 (12) sedan desto bättre på proven. På frågan om skriftliga prov var det som avgjorde betygsresultatet så svarade några detta inte är fallet, utan att det snarare är så att det är tack vare pojkarnas muntliga prestationer, som deras resultat så pass bra som de är. Ett par lärare lyfte det faktum att pojkarna i större utsträckning har en utvecklad kultur av att det inte är okej att plugga. Detta hade man inte reflekterat över så att det lett till några åtgärder i syfte att på någon övergripande nivå försöka förändra attityden. Under elevintervjuerna framkommer inte att någon enda elev på Tallåsskolan, i undervisningssituationen, bringats till insikt om att de går i en målstyrd skola. Trots varierande frågor om vad som styr undervisningen, hur lärarna presenterar ett arbetsområde eller hur man vet vad man skall lära sig och kunna, lyckades inte någon elev dra sig till minnes att man hade uppställda mål och kriterier för sitt aktiva lärande. För att säkerställa att inte enstaka elever förde allas talan ställdes flera kontrollfrågor med handuppräckning. Ett undantag fanns dock i elevrådsgruppen där en av eleverna sade sig ha detta helt klart för sig i B-språk; spanska. Detta ämne läser hon dock på grannskolan. När eleverna fick klart för sig vad vi var ute efter kunde två elever vagt dra sig till minnes att ett par lärare delat ut några papper vid läsårets början och någon kunde minnas ett papper, som var uppsatt på dörren till ett klassrum. Att detta skulle utgöra en styrning och vägledning för vilka krav lärarna i förväg har satt upp för olika betyg förstod man dock inte och man hade inte uppfattningen att man i förväg kunde veta vad som krävdes för att nå godkänt (år 6-7) eller högre betygsnivåer inom ett arbetsområde. Elevernas beskrivning av undervisningsupplägget ger i stället vid handen att de upplever att huvuddelen av de teoretiska ämnena är läroboksstyrda istället för mål- och kriteriestyrda. Eleverna upplevde också att läroboksstyrningen kunde bli ganska enformig. Laborationer i no utgjorde delvis ett undantag. I ämnet bild var man hårt styrd till att utföra samma uppgift. Även i ämnet musik upplevdes styrningen hård. De elever som har musikprofil tyckte av naturliga skäl att detta var ett av de roligaste ämnena, men skulle gärna vilja ha lite mer variation i val av musik. Ett undantag utgjorde dock ämnet idrott och hälsa. Här upplevde eleverna en större variation, och att de fick ta ett större ansvar för sin inlärningssituation, bland annat genom att leda kamraterna i övningar. Nio av 11 elever upplevde att idrott och hälsa var det roligaste, eller ett av de roligaste ämnena i skolan. Lärarna gav uttryck för att man haft en tid med stora omställningar bakom sig. Två skolor har slagits samman och elever med kort tid i Sverige finns nu på skolan. Detta hade många lärare ingen beredskap för och saknade strategier för hur man skulle kunna möta dessa elever. Efter snart tre terminer vittnar man dock samstämt om att man nu börjat hitta former för en successiv introduktion in i ordinarie klasser utifrån en medveten strategi. Bildningsförvaltningen vill särskilt framhålla sin uppskattning för dessa

3 3 (12) ansträngningar och gläds med de lärare, som upplever att de gjort framsteg i arbetet. Lärarna gav uttryck för att de bedriver en undervisning baserad på målstyrning. Man delar ut målen vid läsårets början och man talar om vad man skall uppnå. En lärare framhöll att hon hade arbetsområden, där hon delade ut mål och kriterier men att detta blev enahanda för eleverna så ibland gjorde hon inte det. I förberedelseklassen framhöll läraren att man hade mycket tydliga delmål som följdes upp dagligen. Bildningsförvaltningens bedömning är att eleverna inte i undervisningssituationen får tillräckligt med tid och stöd att förstå vilka mål, som styr undervisningen, vare sig övergripande eller inom olika avsnitt och inte heller att de i förväg medvetandegörs om mål att uppnå och vilka kriterier som gäller för olika avsnitt. Detta gör att de inte har möjlighet att, i det dagliga arbetet, ta ett större ansvar för sin undervisningssituation i takt med stigande ålder och mognad. Bildningsförvaltningen bedömer därför att Skolinspektionen skulle komma att rikta allvarlig kritik mot Tallåsskolan i detta avseende. Det bör särskilt poängteras att eleverna på Tallåsskolan upplever att de lär sig mycket i skolan även om inte undervisningen baseras på målstyrning. Detta framgår också av den i november 2009 genomförda brukarundersökningen. Emellertid går det inte att hävda att lärarna i förväg har tydliggjort höga krav och förväntningar på elevernas prestationer. Bildningsförvaltningens bedömning är att med en professionell målstyrning skulle elevernas resultat generellt kunna vara högre. Rekommendationer Tillse att eleverna får arbeta tydligt målstyrt så att de på så vis blir bättre studieförberedda och kan ta ansvar. Diskutera och utveckla undervisningssätt i alla ämnen där man i högre grad frigör sig från läroboksstyrning och i undervisningssituationen utgår från målen i läroplan och kursplaner. ( Detta innebär inte att man skall undervisa utan läromedel!) Använd tid till att diskutera hur man som pedagog inom den målstyrda modellen i högre grad genom ämnesinnehåll och upplägg skall kunna möta och nå, i synnerhet pojkarna, utifrån deras verklighet utanför skolan. Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdrag Lärarnas utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Tallåsskolan har, enligt rektor utbildad personal, som i huvudsak undervisar i de ämnen de är behöriga i.

4 4 (12) 2 kap års skollag Av kvalitetsredovisningen framgår att sammanlagt 19 anställda i pedagogisk verksamhet skulle sakna adekvat utbildning. Det visar sig dock att denna statistik inrymmer alla modersmålslärare vilka egentligen bör redovisas under Interkulturella enheten. Många modersmålslärare har hög kompetens men inte alla är behöriga enligt svensk standard. Rekommendationer: Kartlägg all personals kompetens noggrant, senare förslagsvis med Kompetensportalens hjälp när denna utvecklats. Lärares bedömning och utvärdering Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram De individuella utvecklingsplanerna följer grundskoleförordningens krav. Åtgärdsprogrammen följer inte grundskoleförordningens krav och är i vissa fall så bristfälliga att de skyndsamt måste åtgärdas. 7 kap. 2 grundskoleförordningen 5 kap. 1 grundskoleförordningen Tallåsskolans lärare verkar ha delvis olika förutsättningar för att bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till mål och kriterier. Man hänvisar till tidigare nedlagt arbete på matriser. I SO upplever man att matriserna är tämligen heltäckande och utgör en god grund för en likvärdig bedömning, även mellan skolorna i kommunen. I svenska och engelska finns vissa delar som används men man uppger att det inte är heltäckande. Dock hävdar de ämnesföreträdarna att man är så samkörda på skolan att man bedömer likvärdigt. Man har exempelvis texter som man bedömt i olika kravnivåer. Hur det är med likvärdigheten mellan skolorna framgår dock inte. Alla elever uppger att de, vid utvecklingssamtalet, får god information om vilka resultat de uppnått i alla ämnen. Man får underlagen i förväg och kan sätta sig in i bedömningen. Alla känner igen att man utifrån underlaget får en individuell utvecklingsplan upprättad.

5 5 (12) Bildningsförvaltningen har tagit del av ett urval åtgärdsprogram. Inget av dessa åtgärdsprogram fyller fullt ut kraven för ett sådant. Bildningsförvaltningen har nyligen implementerat nya mallar för åtgärdsprogram. Dessa har granskats av Specialpedagogiska skolmyndigheten och där fått godkännande. Rektorerna fick i augusti 2010 utbildning och Elevhälsans specialpedagoger har erbjudit utbildning till skolorna. Vissa brister i nuläget kan alltså förklaras utifrån att de nuvarande åtgärdsprogrammen baseras på den gamla mallen. Utifrån de tidigare mallarna finns dock ingen rimlig förklaring till de nuvarande bristerna beträffande avsaknad av lång- och kortsiktiga mål, avsaknad av regelbunden uppföljning av delmål, avsaknad av elevs och vårdnadshavares delaktighet i upprättandet av planerna och avsaknad av koppling till läro- och kursplanemålen. Det förefaller som om många åtgärdsprogram i allmänhet upprättas vid utvecklingssamtalen och följs upp vid nästa utvecklingssamtal. Detta gör att de sannolikt inte ger någon större effekt och snarast är att uppfatta som någon slags variant på en individuell utvecklingsplan, om än bakåtsyftande, och därför sannolikt blir ganska verkningslösa. Utifrån lagstiftarens intentioner tar inte skolan ett tydligt ansvar för att höja sina svaga elevers resultat utan de lämnas därhän eller lämnas över till speciallärare. Ett exempel på detta är att 40 elever i år 8 våren 2010 saknar betyg i matematik. Ett åtgärdsprogram är ett officiellt upprättat dokument vilket ställer stora krav på professionalitet och seriositet. Rekommendationer Skilj på möten för upprättande av individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram. Skapa rutiner för att upprätta åtgärdsprogram tidigt och så snart brister identifieras. Rektor måste skyndsamt säkerställa att upprättade åtgärdsprogram på skolan följer lagstiftarens krav. Lärares bedömning och utvärdering Nationella prov De nationella proven har i ämnet svenska god korrelation till satta slutbetyg. I engelska och matematik går det inte på ett säkert sätt att bedöma om avvikelsen är rimlig. 7 kap. 10 grundskoleförordningen

6 6 (12) Samtliga elever har, enligt kvalitetsredovisningen deltagit i de nationella proven vilket är mycket positivt! I ämnet svenska / svenska A har det nationella provet och andel satta betyg exakt överensstämmelse (82%). I engelska är differensen nästan fem procentenheter (NP 79 % mot 84,8% godkända betyg). I matematik är avvikelsen nästan åtta procentenheter (NP 70 % mot 77,9 % godkända betyg). De nationella proven i matematik ligger så pass sent på läsåret att det är relativt ont om tid för att reparera kunskapsluckor, som inte före de nationella proven identifierats och åtgärdats av skolan. I analysen beskrivs att avvikelser bevakas och att avvikelsen i matematik minskat drastiskt sedan tidigare år. Detta är mycket positivt. Rektors, och skolans bedömning är att avvikelsen är rimlig. Bildningsförvaltningen ifrågasätter inte denna bedömning. Rekommendationer Fortsätt bevaka skillnader i resultat på nationella prov och satta betyg. Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering Rektors förtrogenhet med undervisningen samt ansvar för utvärdering. Rektor har god kunskap om verksamheten men behöver driva diskussionerna kring målstyrning och likvärdig bedömning. Rektor måste skyndsamt säkerställa att åtgärdsprogrammen följer lagstiftarens krav. 2 kap. 2 första stycket 1985 års skollag. Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar Eleverna berättar att rektor vid Tallåsskolan besöker dem åtminstone tre till fyra gånger per termin. Han är välkänd på skolan. Han visar också i samtal god insikt om hur verksamheten fungerar och är medveten om vissa brister. Eftersom undervisningen av eleverna upplevs vara i avsaknad av tydlig målstyrning behöver rektor driva frågor om en undervisning, som kan upplevas som mer stimulerande utifrån just detta perspektiv. Rekommendationer Initiera pedagogiska diskussioner om hur lärarna tydligare kan arbeta målstyrt. Initiera ytterligare kompetensutveckling beträffande upprättande av åtgärdsprogram och syftet med dessa. Skolans lärandemiljö

7 7 (12) Tillit till elevernas förmåga Elevinflytande Anpassning efter elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Lärarna bör i större utsträckning tillsammans med eleverna tolka de nationella kursplanerna och tillsammans planera och utvärdera undervisningen. De olika elevorganen behöver en fullgod utbildning för att kunna genomföra sitt uppdrag. Elevskyddsombud ska utses i enlighet med lagen. 4 kap års skollag Lpo 94, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Lpo 94 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2.2 Kunskaper Elevgruppen upplever inte att de deltar i arbetsplaneringen av undervisningen. De har även i liten utsträckning möjlighet att påverka innehållet. En elev i år 9 beskriver att det är läraren som bestämmer. Det ges några exempel på tillfällen då eleven har möjlighet att påverka. En elev beskriver att på bildlektionen så kan eleverna, när de avslutat det den bestämda uppgiften fortsätta med något fritt. En elev i år 6 beskriver att i svenska så kan man byta från att göra skrivuppgifter till att läsa istället. På idrottslektionen menar flera elever att det är möjligt att tipsa läraren och att de även får möjlighet att leda en lektion eller en uppvärmning. I musik beskriver eleverna att det kan bli enformigt eftersom läraren under en längre tid håller sig till en musikalisk gene. Eleverna ger förslag på att musik borde kunna vara att få skapa egen musik och gärna i mindre grupper. Eleven upplever att de bara arbetar i stor grupp. Utifrån ålder och mognad så är det viktigt att eleverna också har ett större ansvar och inflytande över sin kunskapsinhämtning. Eleverna kan inte beskriva att de i någon större utsträckning deltar i utvärdering av sin undervisning. Det är under utvecklingssamtalet, som eleverna upplever att de har störst möjlighet att berätta hur de ser på undervisningen i de olika ämnena. Eleverna ansvarar inte för eller leder sitt eget utvecklingssamtal. Det finns skolenheter som låter eleverna genomföra sina egna samtal och detta med goda resultat. Att låta eleverna utifrån ålder och mognad ta ansvar för sitt eget utvecklingssamtal är en möjlig väg att gå. Elevrådet och elevrepresentanter för trivselutskottet har inte genomgått någon utbildning. Eleverna känner inte till SVEA, Sveriges elevråd, som är en

8 8 (12) samarbetsorganisation av och för elevråd i övre grundskolan och gymnasiet. Att vara medlem här och/eller ta hjälp för att genomföra en utbildning kan vara en möjlighet. Elevrådet och elevrepresentant för trivselutskottet upplever att den nya organisationen för elevråd med tillhörande utskott känns mer seriös än tidigare organisation. Förut upplevde man att det inte hände något. Framöver ska det utöver fritidspedagog, även delta lärare på ett roterande schema. Lärare kommer inte att delta på hela mötet. Det upplevs som positivt med lärardelaktighet. Elevrådet beskriver att frågor de driver är uteslutande trivselfrågor. De har inte drivit frågor som kan kopplas till det faktiska skolarbetet. En fråga som de har funderat lite på men som de inte lyft i elevrådet är antalet provtillfällen per vecka. De uttrycker en viss osäkerhet om huruvida det är en fråga de kan lyfta. Detta är ett tydligt tecken på att eleverna inte är riktigt säkra på i vad mån de faktiskt får vara med och påverka skolans kunskapsuppdrag. Det finns ett matutskott, tidigare matråd, som enligt elevrådet inte fungerar tillfredsställande. De har möten två gånger per termin, men det kommer sällan någon representant från måltidspersonalen. Här tycker man att det borde finnas en kontakt till elevrådet. En fråga som eleverna lyckats driva igenom är att få te serverat till lunchen. Elevrådet känner inte till att det finns några utsedda elevskyddsombud på skolan. Rektor bekräftar att skolan idag inte har utsett elevskyddsombud, men att frågan skall ses över. Frågan regleras i Arbetsmiljöförordningen 1kap. 1, 8a samt i Arbetsmiljölagen (1977: 1160)1 kap. 1, 2 kap. 1 och 6 kap En elevskyddsombudsutbildning behöver genomföras med de elever som utses. Lärarnas vanligast förekommande sätt att låta eleverna utöva inflytande på sin undervisning är genom att ge dem några olika alternativ att välja emellan. Det finns en uppfattning om att ju yngre eleverna är, desto svårare har de att klara av att ha ett inflytande och man låter därför inte eleverna påverka så mycket. Här är det läraren som bestämmer ramarna. I brukarenkäten så är elevernas upplevelse att deras möjlighet till inflytande sjunker med stigande ålder. Eleverna i år 8 upplever i lägre utsträckning att lärarna lyssnar på deras tankar och idéer än i år 6. Läraren i SO tycker att eleverna kommer med bra förslag och att han också försöker anpassa undervisningen efter elevernas förslag där det är möjligt. Han ger även elever möjlighet att vid redovisning välja mellan exempelvis prov eller grupparbete. En annan lärare beskriver att det kan se väldigt olika ut från lärare till lärare, men att hon lyssnar in hur elevernas prov ligger för att det inte ska blir för hög belastning. Hon är också flexibel med inlämningstider av arbeten och när det passar bra att lägga läxor. Samma lärare föreslår att ett så kallat skrivschema för hur elevernas prov ligger skulle vara bra att ha.

9 9 (12) I idrott och hälsa får eleverna större utrymme att utöva inflytande på vårterminen, då det upplevs att eleverna kommit in i skolarbetet bättre. Här kan eleverna få planera och genomföra en egen lektion. Inom slöjden har läraren en terminsplanering, som han menar begränsar elevernas möjlighet att utöva elevinflytande. Det är i slutet på terminen som eleven kan få välja lite friare, om de har skött sina kort och lyckats visa att de klarat av olika moment inom slöjden. De elever som kom från Nävertorp och nu går i år 9 har fortfarande kvar sin hustid, från Nävertorp. Här lägger eleverna upp sin egen planering och genomför elevstyrd lektionstid. Lärarna lyfter också fram att skolan har temaveckor och att när skolan har musikal så har eleverna möjlighet till stort inflytande. Lärarna ger inte uttryck för att eleverna har någon större kunskap för eller förmåga att kunna ha inflytande på sin egen kunskapsinhämtning. Det förefaller vara så att lärarna i liten utsträckning kan se att elevernas egna idéer och tankar kan uppfylla kraven på att nå kursplanens mål. Bildningsförvaltningens bedömning är att om eleverna fick bättre tillgång till mål, delmål och kriterier skulle elevinflytandet väsentligen kunna öka. När det kommer till utvärdering av undervisningen, menar lärarna att de är duktiga på detta. SO- läraren gör det i stor utsträckning efter varje avslutat arbetsområde, muntligt eller skriftligt. Läraren i slöjd låter eleverna reflektera över det man gjorde vid förra lektionen samt utvärderar efter varje terminsslut. Idrottsläraren menar att han inte i tillräckligt stor utsträckning gjort det och att det är något han kan bli bättre på. Två klasser arbetar med loggböcker. Loggböcker används också framgångsrikt i förebredelseklassen på Tallås. Loggboken blir här inte bara en kommunikation och ett redskap mellan lärare och elev utan också med föräldrarna. Bildningsförvaltningen konstaterar att elevernas uppfattning om i vilken mån de får utvärdera undervisningen och kunskapsinhämtandet ligger påfallande långt ifrån lärarnas uppfattning. För eleverna är det främst utvecklingssamtalet, som upplevs som en slags utvärdering. Detta utgör skäl för en djupare analys på skolan. Rekommendationer Se över möjligheterna att erbjuda eleverna i elevrådet en utbildning. För både elever och elevråd finns det anledning att förtydliga att deras möjligheter till reellt inflytande inte endast sträcker sig till trivselfrågor utan i större utsträckning i undervisningen och i utvärderingsarbetet. Diskutera gemensamma strategier på skolan för hur elevinflytande ökas i takt med stigande ålder och mognad. Koppla detta till en för eleverna tydlig målstyrning.

10 10 (12) Trygghet och studiero Allmänt; Trygghet, respekt, trivsel Bildningsförvaltningen bedömning är att Tallåsskolan generellt kännetecknas av trygga elever som trivs och har det bra på sin skola. Lpo 94 2:1 Normer och värden Eleverna uppger att de trivs på sin skola och att det är mycket ovanligt med kränkande behandling. Man uppger också att man behandlas väl av lärare och övrig personal på skolan. Trygghet och studiero Ansvar och inflytande på Likabehandlingsplanen Planen måste i högre grad följas upp och ses över under medverkan av elever och vårdnadshavare. 14 a kap års skollag Tallåsskolans Likabehandlingsplan tillika plan mot kränkande behandling, har två av 13 elever sett och sju av 13 ur elevgruppen har fått den förmedlad till sig. Av elevrådet och representanten från trivselutskottet har en av fyra sett eller känner till den. Representanten i trivselutskottet känner inte till den! Varken elevrådet eller representant för trivselutskottet har varit delaktiga i upprättandet av planen. Det framgår i planen att elever ska delta vid utvärdering och revidering av planen. Det krävs att det även framgår i planen hur eleverna ska medverka vid upprättandet av planen. Eleverna känner alla att det på skolan alltid finns en vuxen de kan vända sig i förtroende om de själva eller en kompis råkat ut för trakasseri eller kränkande behandling. Skulle en elev bli kränkt av en vuxen känner eleverna att de skulle vända sig antingen till en förälder eller till en personal som de har förtroende för. Även rektor skulle vara möjlig att vända sig till.

11 11 (12) Eleverna beskriver att det förekommer trakasserier och kränkningar via Internet eller mobil. Detta sker i huvudsak på fritiden mellan elever. På skolan utväxlas det mer blickar mellan eleverna. Här är det viktigt att vara uppmärksam på utvecklingen för att på så sätt kunna sätta stopp för trakasserier och kränkningar. Eleverna kan inte nämna någon plats som de upplever vara otrygg på skolan. De upplever att det finns närvarande vuxna i de flesta situationer. Det är främst när de har rast som vuxennärvaron minskar, eftersom lärarna själva har rast då. Överlag upplevs skolan trygg att gå på. Elevrådet beskriver, vad som förefaller var en kulturskillnad på skolan, mellan de olika profilerna friskvårds-, NO- och musikklass. Det hela blir tydligast i år 9. De beskriver att i musikklassen kan eleverna vara sig själva och accepterar varandras olikheter. I NO-klassen ses man som pluggig. I friskvårdsklassen behöver eleven passa in i mallen för att accepteras. Här finns det också en tydlig hierarki och umgås man inte med rätt personer, är det svårt att bli accepterad. Här finns det all anledning att se över vilka faktorer som påverkar denna utveckling och då särskilt i friskvårdsklassen. Representanten för trivselutskottet har inte uppfattat att det genomförts kontinuerlig kartläggning och observation av trakasserier och kränkande behandling i verksamheten tillsammans med dem. Skolan har dock nyligen genomfört en egen trygghetsenkät där elever ur trivselutskottet varit delaktiga i utformningen av frågeställningarna. Här har skolan frågat om det finns otrygga platser på skolan. De platser som nämns är korridoren och skolgården. Skolan har som mål i likabehandlingsplanen att åtgärda detta. Här är det viktigt att en uppföljning av frågan genomförs för att se om det skett en förändring vad gäller otrygga platser på skolan. Personalen känner till planen och har också förmedlat den till samtliga vårdnadshavare. De ser dock att de kan involvera vårdnadshavarna i större utsträckning i arbetet med planen. Här skulle vårdnadshavare som finns i områdesrådet kunna delta. Det är i huvudsak vid en incident, som lärarna informerar eleverna om de lagar som rör diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärarna tycker att skolan har väl fungerade rutiner för att motverka och upptäcka trakasserier och kränkningar. Det finns ett mycket välfungerande Trygghetsteam på skolan. Detta utrycker även eleverna. Elevrepresentanten för trivselutskottet beskriver att de har mycket god kontakt med trygghetsteamet och att det går att ringa kurator om det skulle vara något akut. Personalen berättar att alla på skolan arbetar med Social och Emotionell Träning (SET), något de tycker är positivt samtidigt som ett par lärare är tydliga med att poängtera att metoden är ifrågasatt och att den bör användas med förnuft. Det framkommer att några lärare inte är villiga att lämna ut sig

12 12 (12) själva som exempel, i enlighet med metoden. En lärare tycker att det pedagogiska konceptet Mångfald och Dialog (MOD), är en metod som har glömts bort och att det borde kunna komplettera SET. Det finns idag ingen kontinuerlig handledning för SET-arbetet, som inryms i ämnet Livskunskap på skolan. Alla lärare har genomgått en utbildning i SET. Rekommendationer Öka elevernas delaktighet i upprättandet och uppföljningen av Likabehandlingsplanen. Öka informationen om innehållet i Likabehandlingsplanen i syfte att göra den till ett levande dokument. Öka föräldrainflytandet genom att till exempel utnyttja områdesrådet bättre i utformning och uppföljning av planen. Tillse att lärarna får kontinuerlig handledning i SET. I tjänsten Jörgen Rüdeberg verksamhetschef Bildningsförvaltningen Rona MacDonald handläggare Bildningsförvaltningen