Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 1

Transkript

1 Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 1

2 Stickningen nu och då Stickningens historia har berättats av många och ur många synvinklar. Denna mångfald av beskrivningar visar på den stora betydelse som stickningen har haft genom tiderna. Betydelsen av handstickning i Sverige idag är nog uteslutande för att framställa produkter där hantverket kan utnyttjas för sin egen skull. Med dagens stickmaskiner är det inte möjligt att konkurrera med handstickade produkter vad gäller tid och kostnad men väl med kvalitet och utseende. Hantverket har gått från att vara en viktig inkomstkälla där produkten har varit den viktigaste parametern, där tillverkningskostnaden och tiden skulle hållas så låg som möjligt, till att vara ett hantverk där både kostnaden och tiden tillåts öka. Processen har blivit lika viktig som slutresultatet. Det är ett nöje att sticka och vi lägger mycket tid och möda på våra alster. Stickning är en teknik som inte kräver några maskiner. Garn och stickor är det enda som krävs. Det är enkelt att ta med sig sin stickning och man kan alltid sticka några varv när man väntar på bussen. Med samma enkla utrustning kan man åstadkomma allt från enkelt enfärgade till komplext mönstrade plagg. Hantering av ullen har förr alltid ansetts som ett kvinnogöra och många gånger gick kvinnorna samman och utförde en del av arbetet gemensamt. Kanske kunde man idag ta upp de delar av de gamla traditionerna som känns positiva. Att samlas för att gemensamt karda, spinna, färga och utbyta erfarenheter om hantverket och livet i största allmänhet kan ge både inspiration, kunskap och stöd. Men låt oss för all del undvika tvånget att hela tiden prestera något bara för att hålla händerna igång. Stickning som näring Stickning som hemindustri har förekommit i många länder såväl på öar som på fastland. Det är en teknik som inte kräver någon kapitalinvestering i form av dyra maskiner och som kunde utföras av alla, även de äldre som kanske inte längre orkade utföra så många sysslor. Det finns många likheter mellan olika ögruppers förhållande till stickningen. En del öar som har varit betydelsefulla som handelsstationer och som strategiska utposter i de farleder som livligt trafikerades förr har haft mer framträdande mönster och en särart som gör att de i dag framstår tydligare. De fick också tidigt influenser från många olika kulturer och länder via de fartyg som ankom och hade möjlighet att sälja sina egna produkter och således sprida sina mönster och modeller till andra länder. Gotland Gotland var en sådan ö som hade många band till yttervärlden genom sina täta kontakter med Hansan. Nya mönster och tekniker letade sig också fram till ön via de många olika fartyg som anlände. Stickningen lär ha kommit till Sverige på 1600-talet via Danmark till Halland men det finns teorier som tror att tekniken ska ha kommit ungefär samtidigt till Gotland och Öland. En annan teori gör gällande att det ska ha stickats på Gotland redan på 1500-talet men det finns inget bevarat från den tiden som styrker det. På Gotland fanns stor tillgång till ull av hög kvalitet och ullen i sig själv var också en viktig handelsvara. Av de färdiga produkterna sålde man mest tröjor men även mindre plagg som Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 2

3 vantar, mössor och strumpor såldes. Gotlänningarna var duktiga på att sälja sina produkter vidare både genom Hansan och på egen hand på svenska fastlandet. Inte bara Gotlänningarna själva for till fastlandet för att sälja sina plagg, det kom västgötaknallar till ön redan på slutet av 1600-talet för att handla stickade plagg som de sedan sålde under sina vandringar på fastlandet. Efterfrågan på de Gotländska plaggen var stor redan då. Dock var västgötaknallarna inte välkomna av köpmansgillet i Visby som helst såg att ön själva fick ta hand om försäljningen. De gotländska tröjkällingarna är vida omtalade och kom resande från Gotland under höstarna för att sälja sina egna och andra kvinnors stickade plagg på fastlandet. Man stickade förstås under hela året men särskilda stickgillen under dagarna mellan jul och nyår finns beskrivna. Folktron sa att under dessa dagar fick inga hjul snurra för om så skedde skulle fåren vantrivas under hela året. Således var det inte möjligt att spinna vare sig på slända eller på spinnrock under den tiden. Nu var det ju inte heller tänkbart att man var helt sysslolös under denna tid så istället hölls då stora stickgillen när man samlades och stickade och troligen hade man också ganska festligt då. Shetlandsöarna Shetlandsöarna ligger norr om det skotska fastlandet. Så långt norrut att de på de flesta kartor placeras i en egen liten ruta högst upp i hörnet på kartan. Många farleder sammanstrålade just på Shetland och gjorde att det skotska fastlandet var betydligt mer isolerat än ögruppen. Shetland upplever sällan någon snö och frost men har i gengäld mer än nog av regn, fukt och dimma. Därför har produktionen av stickat alltid varit stor på öarna, få kläder är bättre rustade för detta klimat än de som är stickade av shetlandsull. Här fanns stickningen dokumenterad tidigare än på Gotland. Redan från 1500-talet utvecklades handstickningen till en näring som kunde bedrivas i stort sett överallt och på varje ledig stund. Från början var köparna den tyska och holländska fiskeflottan som varje år kom till öarna och köpte upp stickade produkter dels för eget bruk och dels till försäljning i hemländerna. På 1800-talet är det handelsagenter som utifrån det merkantila systemet tillhandahåller ull eller garn och sedan tar hand om de färdiga produkterna. Betalningen skedde oftast med andra varor där valfriheten säkerligen inte var så stor. Detta gjorde att de fria stickerskorna hade större frihet genom att de oftast fick betalt i kontanter. De kunde dessutom sälja direkt till turisterna som redan på 1800-talet började komma till öarna. Här finns en stor likhet mellan de fria Shetländska stickerskorna och Gotlands tröjkällingar Inte bara tröjor och sjalar stickades utan även mycket strumpor. Stickade strumpor bars av överklassen och var mycket populära. Vidare stickades en hel del underkläder av den mjuka shetlandsullen. Shetlandsöarna är också kända för sina vackra tunna sjalar i spetsstickning. Till dessa användes det tunnaste mjukaste garnet och det var varje stickerskas hela skicklighet som visades i dessa arbeten. Det sades att en sjal skulle vara så tunn att den kunde dras genom en vigselring. Sjalarna var fyrkantiga och bestod av ett mönsterblock i mitten och därefter en bård som stickades runt detta block. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 3

4 Övningar Titta på vilka stickade plagg som finns i din familj och försök se hur de är gjorda. Har plagget någon egen historia? Moster Malins stickade kofta från 70-talet, visst finns det någon historia bakom den. Det är det som är vår stickhistoria nu. Om det är möjligt så fråga gärna personen som stickat plagget, de flesta kommer ofta ihåg händelser som skett när just det plagget stickades. Sök också på biblioteket om stickning förr. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 4

5 Färger och mönster Att välja mönster och färgsätta dessa är en viktig del i skapandet av stickade plagg. Genom att bara byta plats på två färger kan vi ändra hela karaktären på plagget. Man kan arbeta med olika utgångslägen. Till exempel kan man antingen utgå från en viss garnkvalitet i några givna färger eller så kan man utgå från ett givet mönster och pröva fram olika färgkombinationer och garnkvaliteter. Har man kört fast kan det vara bra att pröva att byta utgångsläge. Många av de traditionella stickmönstren är symetriska och ofta med diagonala linjer och former. Dessa mönster förekommer även i många andra textila tekniker såsom vävning, broderier, knyppling mm. Det finns ett gemensamt behov av att låta trådarna löpa diagonalt utan att dra ihop sig samt att komma ihåg mönstret. Som ett resultat av detta har många mönster en stor mängd varianter och ett stort utbredningsområde. Om man inte vill sticka med flera färger finns många mönster som är uppbyggda av hur den enskilda maska stickas. Spetsstickning, flätmönster och olika strukturmönster lämpar sig bäst att sticka enfärgat. Traditionella mönster på Gotland Gotländska vantar stickades med samma mönster runt hela vanten och oftast med ganska små mönster och inte så långa flotteringar på baksidan. En bård på skaftet kan förekomma. Ett vanligt mönster är den gamla symbolen för solen, ett sk solhjul, ibland avbildat som ett öppet hjul och ibland med ett kors instickat. Viktigt var att hjulet stickades så att det gick medsols för att förhindra att bäraren av plagget blev olycklig. Lika viktigt var det också att det inte blev kors av felstickade trådar på baksidan av strumporna för det betydde också olycka för den som sedan bar strumporna. Till finplagg användes den finaste vita ullen som färgades i klara färger och stickades med tunna stickor för att likna det vävda tygets struktur. En brudstrumpa skulle vara så tunn och mjuk att den gick att rulla ihop i handen utan att det syntes att man höll i den. Arbetsplaggen stickades av grövre garn och med mindre mönster. Här var inte mönstren enbart en utsmyckning utav plagget utan hjälpte till att få ett tätt och formfast plagg. Ofta valkades också arbetsplagget för att göra dem riktigt varma och slitstarka. Traditionella Fair Isle mönster på Shetlandsöarna Det finns en lite ö bland Shetlandsöarna som särskilt utmärker sig för sina vackra tröjor, Fair Isle. Ön ligger lite utanför själva ögruppen och där uppstod en mönsterstickning i klara färger med många nyanser. Man använde två färger på varje varv och bytte mönsterfärg ofta medan bottenfärgen var densamma. Detta gav upphov till en färgeffekt som kallas för shading en sort skuggning eftersom färgen kunde gå från ljus till mörk. Den rena Fair-Isle-perioden varade ca därefter började de flesta andra delarna av Shetland att producera liknande tröjor. Under denna tid Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 5

6 började även syntetfärgerna att göra sitt intåg och de klara färgerna gick att göra ännu klarare. Under 1920-talet blev Fair Isle tröjor ett begrepp och ett mode men då tillverkades de över hela Shetland. Ursprunget till de traditionella Fair Isle mönstren har väckt många spekulationer. Somliga teorier är mer spektakulära än andra. Bland dessa kan nämnas teorin om att upphovet till mönstren ska härstamma från spanska armadans flaggskepp som förliste utanför ön på 1500-talet. Men då mönstren inte började användas förrän mot slutet av 1800-talet är det svårt att koppla dem till de gamla spanjorerna. De flesta traditionella mönster är symetriska, med några få undantag. Det förekommer ofta diagonala linjer och former, ofta med ett ojämt antal varv. Troligen beroende på att dessa mönster inte fanns tryckta utan kopierades för hand eller stickades ur minnet. De flesta mönster från Shetland kan stickas både vågrätt och lodrätt. Det udda varvet i mitten av mönstret markeras oftast genom att sticka det i en avvikande färg. Färger Den vita ullen var den finaste eftersom den kunde färgas i klara färger medan den grå och svarta användes mest till arbetskläder. På Shetlandsöarna finns en särskild sorts rödbrun nyans som kallas för Moorit. Jag har letat efter en översättning av detta färgnamn till svenska men inte funnit något. Jag hade nästa gett upp när en kontakt via internet med Helga från Island som gav mig kunskap om att det på Island finns får av samma färg. Färgen heter där "moraudur" (altså mo-röd), man säger att detta är mo-rautt, tydligen samma ord som shetländska "moorit". Det betyder egentligen brunröd, torvröd, ordet "mor" (i accusativ "mo") betyder torv, som man förr i tiden också i Sverige hämtade i torvmossan, torkade och använde till bränsle. Det fanns kontakter mellan de skotska öarna och Island redan på vikingatiden. Förutom de vita fåren finns det på Island mörkbruna får som kallas för "svarta", bruna eller mo-röda (också mörkare eller ljusare), och även grå i olika nyanser. Mönsterkomposition När man har valt ett eller flera mönster så gäller det att få en fin enhet av mönster och färgval. Här är det bra att sticka en provlapp men om idéerna är många kan det vara omständligt att provsticka dem alla. Här kan man ta hjälp av papper, färger och kopieringsapparat för att se vilka prover som sedan ska stickas upp. En liten mönsterrapport kan verka väldigt fin men hur blir den när den kombineras till en större enhet. Det kan man fort ta reda på genom att kopiera den och prova kombinationerna i papper. Skissa en mönsterrapport i ungefär naturlig storlek och Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 6

7 ta sedan kopior på skissen och prova med att sätta ihop till olika mönsterrapporter. Man kan även kopiera en stickad mönsterrapport, lägg provlappen direkt i kopiatorn. En skarp kontrastfärg kan ibland ge kompositionen just det lyft som behövs men det får inte bli för mycket. Därför kan det vara bra att pröva sig fram på papper först för att komma fram till rätt färgkombinationer. Ull och garn Att gå in i en garnaffär ger nästan omedelbart inspiration. Alla färger och sorter blandat ger massor av impulser. För egen del anser jag det inte nödvändigt att alltid veta exakt vad jag ska göra av garnet jag köper. Ibland letar jag efter något speciellt och skaffar fram det material jag behöver för att fullfölja en idé. Lika ofta hittar jag garn som jag känner att det kan bli något av så småningom. Genom att sticka och prova sina ideér föds hela tiden nya och det vore förfärligt att komma på en toppenidé sent en söndagskväll men tvingas vänta till garnaffären öppnat för att kunna prova. Det finns också något i oss som säger att man måste avsluta ett påbörjat arbete innan man börjar på nästa. Varför då? Tänk om det pågående arbetet gav en ännu bättre ide och den riskerar att bli bortglömd i väntan på att det första blir klart. Trist i så fall. Dessutom behövs det olika sorters stickningar på gång samtidigt eftersom det inte alltid är så praktiskt att ha en nästan klar tröja i 16 färger med sig på tunnelbanan, då är det kanske bättre med en liten enfärgad vantstickning i stället. Spetssjalen som kräver koncentration och bra ljus passar inte i tandläkarens väntrum eller flygplatsens vänthall. Fråga dig istället varför du stickar. Om svaret är för att du förtjänar ditt uppehälle på det kanske du måste ha självdiciplin och sticka färdigt varje arbete. Om stickningen är för ditt eget höga nöjes skull finns inga lagar som säger att varje påbörjat arbete måste avslutas. Då och då rivs något gammalt halvfärdigt arbete upp när garnet behövs till något annat, men repa inte upp det förrän det verkligen behövs. Det finns ett värde i att plocka bland gamla arbeten också, man vet aldrig när och var de nya ideerna föds. Övningar Välj en mönsterrapport som du vill arbeta med och rita/måla den i ungefär naturlig storlek. Kopiera mönsterrapporten och klipp ut. Pröva olika kombinationer. Ta flera kopior om det behövs. Välj en mönsterkombination och kopiera upp i minst 3 kopior som du sedan färglägger i olika färgställningar. Ta gärna hjälp av litteratur om färglära. Skissa några olika förslag på mudd och färglägg Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 7

8 Modeller och tekniker Nu börjar det bli dags att skissa med stickor och garn. Trixiga moment kan också vara bra att öva sig på innan man sätter igång med tröjan. Provlapp Gemensamt för de flesta modeller är ändå att börja med en provlapp där man kan mäta hur just du stickar det valda mönstret med just det här garnet. Ibland kan det kännas jobbigt att börja med en provlapp när man bara brinner av iver att få sätta igång med tröjan med stort T, men faktum är att man sparar mycket tid på att få det rätt från början. Dessutom är det klokt att pröva några färgkombinationer innan man sätter igång med själva tröjan. Det är ju inte så att du ska stå ut med färgerna bara till dess tröjan är klar, förhoppningsvis ska du tycka om att bära den också. Sticka provlappen minst 10 x 10 cm. Det är enklare att mäta 23 per dm än 2,3 per cm och det gör stor skillnad för passformen av tröjan om måtten blir korrekta. Det är också lättare att se mönster och färger om lappen är lite större. Om man har ont om garn kan man alltid repa upp provlappen om det visar sig behövas mot slutet av arbetet. Mönsterstickning Mönsterstickning med flera färger där den färg som inte används ligger på baksidan av plagget ger ett plagg som är tätare och varmare än ett enkelstickat plagg. Genom att sticka runt slipper man aviga där mönstertråden ligger framför arbetet och det är svårt att se mönstret. Vare sig man stickar runt eller inte är rundstickorna praktiska att arbeta med och avlastar också axlarna. Tröja utan sömmar Hermanna Stengård beskriver i sin bok Gotländsk sticksöm, sagan om Krakas tröja. När gotlänningen Kraka skulle strida mot engelsmännen fick han först en tröja av sin hustru och hon sa Dig ger jag skjortan sida. Ej blev hon sommad samman men av vitgrå håren är hon helvävd vorden. Vem kan väva en skjorta utan söm, med ärmar och allt frågar sig Hermanna och svarar själv att den naturligtvis var stickad. Att skapa en tröja i ett stycke gav bäraren ett extra gott skydd mot olyckor. Det kan jämföras med den magiska cirkeln som inte har någon början och inte något slut. Det ansågs magiskt för det att ondskan då inte kunde stanna och få något fäste. Förutom detta extra skydd mot olyckor finns det andra fördelar med att sticka tröjan i ett stycke. Det är tex lätt att prova den under arbetets gång och justera när det behövs. Dock kan det vara lite besvärligt att ta med sig en tröjstickning eftersom den mot slutet blir ganska stor. Stickning på engelska Shetland har haft influenser och kontakter både från skandinavien och Storbritannien i övrigt. Därför har man utvecklat en teknik att sticka på två sätt samtidigt. I korta drag kan man säga att vi i Skandinavien vanligen stickar med garnet i vänster hand och hämtar garnet med hjälp av höger sticka medan man i Storbritannien håller garnet i höger hand och lägger det om höger sticka innan man drar igenom det. Om man kombinerar dessa båda metoder betyder det att man kan sticka med två färger samtidigt utan att behöva släppa något av garnen. De båda garnnystanen ligger på var sida om stickningen och riskerar inte heller att trassla ihop sig. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 8

9 Låt garnet löpa först mellan lillfingret och ringfingret. Låt garnet därefter ligga på undersidan av handen och löpa först mellan långfinger och pekfingert. De röda na stickas genom att hämta det röda garnet och dra igenom maskan Dra det hämtade garnet genom maskan De gula na stickas genom att först lägga det gula garnet bakom och över stickan.. Och sedan dra det garnet genom maskan Det kan vara bra att tänka på att det är nästan omöjligt att spänna båda mönstertrådarna exakt lika hårt. Det gör inte så mycket men slutresultatet brukar bli bäst om man försöker komma ihåg att hålla de olika trådarna i samma ordning varje gång man stickar. Om den blå tråden ligger i vänster hand och den röda i höger ska de göra så under hela stickningen. Risken är annars att det blir en färgskiftning som är svår att göra något åt. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 9

10 Sticka ihop axlar Fram och bakaxel läggs räta mot räta med respektive kvar på var sin sticka. Det ska vara lika många på fram respektive bakaxeln. Med en tredje sticka stickar man ihop fram- och bakaxelns två och två så att det bara är en rad på den tredje stickan efter avslutat varv. Maska av dessa löst. Detta ger en smidig elastisk sammanfogning av två stickade delar. Ärmkilar Det finn många olika sätt att sticka kilar under ärmar och det beror lite på hur man vill att tröjan ska se ut. Traditionella Shetlandströjor har en kil som utgår från att man ökar en maska på var sida om en mittmaska vartannat varv fram till önskad bredd då kilens sätts på en säkerhetsnål för att sedan plockas upp när ärmen stickas och då minskas en maska på var sida om mittmaskan vartannat varv till dess kilens är slut. En enklare variant är en halv kil (se bilden till höger)som utgår från ett antal som sparas under ärmen när arbetet delas upp för att sticka fram och bakstycket. Dessa används sedan till kil i ärmen på samma sätt som ovan. Halv kil ger en bättre form om man vill ringa ärmhålen lite men behålla vidden i tröjan. Fästa trådar Det tråkigaste arbetet när en tröja är färdig brukar vara montering och att fästa trådar. Tidigare har jag beskrivit hur man stickar tröjan i ett enda stycke och därmed slipper monteringsarbetet så nu ska jag beskriva hur man fäster trådarna medan man stickar så att man när plagget är färdigt bara kan klippa bort ändarna. Om man byter från en färg till en annan tar man både den gamla änden och nya änden och lägger dem tillsammans på avigsidan. Sticka en maska och sno (på avigsidan) de båda garnändarna runt garnet du just stickade med, sticka en ny maska och sno garnet på samma sätt igen. Gör så här 5-6. Om man stickar mycket löst kan man behöva några extra för att det ska fästa. När sedan plagget används, tvättas och nöts kommer trådarna att liksom tova ihop sig och fästa ännu bättre. Det finns några undantag när det inte fungerar att fästa trådarna på detta sätt och det är om man stickar i mycket tunna garner för då kommer de dubbla trådarna att synas genom stickningen. Likaså om man går från mycket mörka partier till mycket ljusa kan den mörka tråden lysa igenom det ljusa och då får man ta till det vanliga sättet att fästa tråd för tråd så att det syns så lite som möjligt. Prova dig fram och glöm inte att titta på arbetet i dagsljus och gärna på lite håll så ser du bättre resultatet. Övningar Välj någon av de pappersskisser du gjorde i förra övningen och sticka en provlapp. Börja med att sticka något av förslagen på mudd och övergå till att sticka enligt mönsterskissen. Experimentera med olika grovlekar av stickor. Sticka prover på olika tekniker. När du är nöjd med färg, mönster, mudd och stickfasthet sticka en provlapp som mäter ca 15 x 15 cm. Det kommer att bli utgångspunkt för dina måttberäkningar. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 10

11 Mått och beräkningar En tröja kan stickas mycket enkel av enbart raka delar eller med många olika mått. I detta häfte finns många mått angivna men egentligen klarar man sig bra med längd och bredd. Vare sig man använder sig av många mått eller bara några få är det viktigt att kontrollmäta och justera under arbetets gång eftersom stickningen är elastisk. För att det ska vara enklare att förstå beräkningarna utgår jag i mina exempel från en provlapp som har stickfastheten 23 per dm på bredden och 25 varv per dm på höjden. Det är inte säkert att resultatet blir tillfredsställande om man exakt följer de beräknade måtten utan ibland måste man kanske frångå ett mått för att få mönsterrapporten att stämma eller om man ser att proportionerna blir fel. Därför måste man prova ofta och även titta på sitt arbete på lite avstånd. Be någon hålla upp stickningen och backa själv några meter för att titta. Så se därför dessa beräkningar som en vägledning och inte som en exakt beskrivning. Ta följande mått Ref Ta följande mått Exempel Exempel i Kommentar i Cm Maskor/Varv A Önskad övervidd m Mät över bysten och lägg till rörelsevidd så inte tröjan sitter åt B Önskad längd varv Antalet varv kan vara till nytta om man vill fördela stora C Önskad ärmlängd inklusive axel. Mäts från nacken mitt bak ner över axeln och ner till handleden. mönsterrapporter Böj något på armen när måttet tas. D Önskad ärmhålshöjd varv Mät från axeln och rakt ner till den punkt där ärmhålet ska börja E Önskat halsdjup fram varv F Önskat halsdjup bak 6 15 varv Mät var ringningen ska börja och gör en vågrät linje från vilken du mäter upp till axeln. G Önskad ärmvidd nertill m Mät runt handleden H Önskad höjd på mudden 6 15 varv Mät hur hög mudden ska bli Beräkna Ref Beräkna följande mått Beräkning Exempel i Cm 1 Mudd nertill. Ca 10 % mindre än Önskad övervidd 100 cm x vidden på tröjan. x 0,9 0,9 = 90 2 Tröjans längd upp till ärmhålet Önskad längd önskad ärmhålshöjd cm 65 cm 25 cm = 40 cm Exempel i Maskor/Varv 230 x 0,9 = varv 62 varv = 100 varv Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 11

12 3 Tröjans bredd fram/bak mellan ärmarna. (Önskad övervidd / 2) 5cm (100cm / 2) 5cm = 45 cm (230 / 2) 12 = Ärmkil 4cm 9,2 = ca 10 5 Axelbredd Bredd mellan ärmarna / 3 45 cm / 3 = / 3 = ca 34 6 Halsbredd fram/bak Om maskantalet bli udda i fördelningen mellan axlar o hals är det bra att jämna ut det i halsringningen 7 Ärmvidd upptill. Kontrollmät detta mått när axlarna är ihopstickade eftersom stickning är ett elastiskt material. Bredd mellan ärmarna / 3 Ärmhålshöjd x 2 + na som sparats vid ärmhålets början 8 Ärmlängd Önskad ärmlängd inklusive axel (axel + ½ halsbredd) 9 Hur ofta ska minskningarna på ärmen göras. Maskorna som sparats från ärmhålet minskas kilformigt under ärmen utan att tas med i denna beräkning. Genom att först räkna ut hur många varv som ärmen ska stickas fram till mudden (Ärmlängd mudd) vet vi hur många varv vi kan fördela minskningarna på, i detta exempel 118 varv 15 varv ger 103 varv för minskningar. Sedan beräknas antalet som ska minskas, Ärmvidd upptill ärmvidd nertill, i detta exempel = 59. Således har vi 59 som ska minskas på 103 varv. 103varv / 59 ger 1 maska att minska var 1,7 varv. Det blir svårt med decimaler så det kan vara nödvändigt att fördela na i flera rapporter. Antingen 1 maska vartannat varv och sedan minska 7 när mudden stickas eller minska 1 maska varje varv de första 16 varven och därefter 1 maska vartannat varv. (Ärmlängd mudd) / (Ärmvidd upptill ärmvidd nertill) = antal varv från minskning till minskning 45 cm / 3 = cm x 2 = 50 cm + na som sparats vid ärmhålets början 70 cm (15cm + 7,5 cm) = 47,5 cm 103 / 3 = ca cm x 2,3 = 115 m + na som sparats vid ärmhålets början 47,5 cm x 2,5 varv = 118 varv (118 varv 15 varv) / ( ) = ca 1,7 så jag väljer att minska 1 maska vartannat varv och resterande minskas jämt fördelade runt före mudden Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 12

13 Övningar Utgå från din provlapp och gör beräkningar för den storlek du vill ha ditt plagg i. Om det är en tröja du tänker sticka kan du använda dig av beräkningsgrunden ovan, annars gör du dina egna beräkningar utifrån din provlapp. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 13

14 Stickade plagg Det finns mängder av beskrivningar på stickade plagg och nya skapas hela tiden. Vilken modell man vill ha är ju en smaksak Om man använder en färdig beskrivning bör man ändå sticka en provlapp först framförallt för att kunna mäta att beskrivningens stickfasthet stämmer med den egna. I annat fall kan storleken bli fel. Om den egna provlappen blir mindre än angivet i beskrivningen ska man byta till större stickor och om provlappen blir större än angivet så byter man till tunnare stickor. Principen att börja med en provlapp och sedan beräkna mått för plagget utifrån detta prov är detsamma oavsett vilket plagg man tänker göra. Vilka mått man behöver varierar naturligtvis. En fyrkantig sjal är det enklaste att mäta, höjd och bredd medan en figurstickad jacka kräver många fler mått. Måtten i tidigare kapitel ska ses som en vägledning och det är inte nödvändigt med alla för att kunna göra en tröja. Nedan följer en basbeskrivning på en tröja men variationen på stickade plagg är ändlös så fortsätt att experimentera med koftor, jackor, kappor, sjalar, vantar sockar mm. Beskrivning på tröja Ref Moment Exempel mått 1 Lägg upp för mudd nertill. 207 H Sticka mudden 15 varv A Öka till önskad vidd jämt fördelat över varvet Sticka upp till ärmhålshöjd 40 cm 4 Spara till en kil under varje ärmhål genom att på var sida om mittmaskan under ärmhålet sätta de som ringar ur ärmhålet. Sätt kilens på en säkerhetsnål 10 på var sida Först stickas bakstycket. Sätt framstyckets en annan rundsticka och lås fast den bakom så att inga glider av Sticka nu fram och tillbaka och ringa ärmhålen så att bredden blir lika med önskad bredd bak. 103 B,F Sticka till dess tröjan mäter önskad längd önskat halsdjup bak. 59 cm 5,6 Dela upp na i tre delar. Axel, hals, axel 34,35,34 Halsen kan ringas genom att några av halsens mot respektive axel stickas med axeln under några varv och stickas tillsammans innan axeln stickas färdigt. Sätt återstående i halsen på en säkerhetsnål. De används sedan i halskanten. Sticka andra axeln omvänd och låt båda axlarnas sitta kvar på stickan (Om du stickar med jumperstickor kan det vara svårt att komma åt att sticka framstycket, då kan man flytta över axlarnas på en rundsticka per axel Vänd på arbetet och sticka nu framstycket Ringa ur ärmhålet på samma sätt som gjordes vid bakstycket till 103 Egna mått Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 14

15 dess att stickningen är lika bred som önskad bredd fram. B,E Sticka till dess tröjan mäter önskad längd önskat halsdjup 55 cm fram. 5,6 Dela upp na i tre delar. Axel, hals, axel 34,35,34 Halsen ringas genom att några av halsens mot respektive axel stickas med axeln under några varv och stickas tillsammans innan axeln stickas färdigt. Sätt återstående i halsen på en säkerhetsnål. De används 25 sedan i halskanten. Sticka andra axeln omvänd och låt båda axlarnas sitta 34 kvar på stickan Sticka ihop bak och fram axel räta mot räta. Om halsen är för liten för att träs över huvudet kan ena sidans fram o bakaxel ha knappar o knapphål. Plocka upp runt halskanten (ta nu med de sparade na i fram och bakhalsen. Sticka med rundsticka en halskant till önskad höjd. Maska av halskanten. Var noga med att avmaskningen blir lös och elastisk, den kan lätt bli stum. 7,4 Plocka upp i ärmhålet. Börja med att trä på kilens och plocka sedan upp antalet för önskad ärmvidd upptill. (räkna inte med kilens ) Minska kilen 1 maska i var sida till dess bara 1 maska av den återstår. Tänk på att ärmen stickas uppifrån och ner om mönsterrapporten har upp och ner. 9 Fortsätt minska ärmen enligt beräkning av hur ofta minskningen på ärmen ska göras. per axel 34 per axel Mät ringningen och beräkna hur många som behövs. 10 varv maska i var sida om kilen 1 maska vartannat varv 8 Sticka till dess ärmen mäter önskad ärmlängd mudd 47,5 cm G Justera eventuellt maskantalet om inte ärmvidden nertill 68 stämmer med önskat mått och sticka sedan mudden. H Sticka mudden till önskad längd. 15 varv Maska av mudden. Var noga med att avmaskningen blir lös och elastisk, den kan lätt bli stum. Övningar Nu är det dags att börja sticka på allvar. Glöm inte att kontrollmäta under arbetes gång och prova ofta. Provningen är det viktigaste, justera måtten efter provningarna om det är nödvändigt Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 15

16 Färdigstickat! När sista maskan är gjord och hela arbetet är färdigstickat så återstår ändå några moment innan plagget är färdigt att bära. Även om tröjan är stickad i ett enda stycke så inget monteringsarbete kvarstår så behöver man fästa de trådar som eventuellt inte har kunnat fästas under arbetets gång samt klippa av alla ändar som är fästa. Sista momentet för ett plagg, oavsett om det är tröja, vantar, mössa eller dylikt, är att tvättas. Inte för att stickningen hunnit bli så smutsig under arbetet utan genom att handtvätta plagget i ljummet vatten med lite tvättmedel i så rättar man till varje maska och det ger ett slätt och fint slutresultat. Skölj till dess sköljvattnet är klart och tillsätt lite sköljmedel alternativt lite hårbalsam i sista sköljvattnet. Efter tvätt kan plagget centrifugeras i maskin. Ylleplagg mår sällan bra av att tvättas i maskin eftersom fibrerna gnids för mycket mot varandra och riskerar att tovas ihop. Undantag är centrifugering eftersom plagget då ligger stilla mot trummans vägg medan vattnet pressas ur. Det går lika bra att själv pressa ur vattnet ur plagget, men tänk på att aldrig vrida ur ett ylleplagg. Det blöta plagget ska ligga ner och torka. Det är också nu man kan forma muddar, kanter och detaljer. Sjalar med uddar ska spännas ut med nålar och är det väldigt tunna sjalar är det bra om de torkar med en handduk ovanpå. Tjockare plagg bör vändas lite då och då. Övningar Klipp av fästade trådar från dina provlappar och tvätta dem i lite ljummet vatten och spänn ut dem för att torka. Om du stickat spetsprover med uddar så spänn ut uddarna till den form som de slutligen är tänkta att ha. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 16

17 Mönsterbilaga Traditionellt fair isle mönster Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 17

18 Traditionellt fair isle mönster Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 18

19 Traditionellt fair isle mönster Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 19

20 Solhjulet, Gotländskt mönster Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 20

21 Traditionellt fairisle mönster Observera att de små bladen som finns på varje diagonal ändrar riktning efter varje mönsterrapport. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 21

22 Flugmönster Mönstret är delbart med Varv 1: 1 rät maska (r) * 5r, lyft 5 med garnet framför (mgf),* 6r Varv 2: aviga (a) hela varvet Varv 3: som varv 1 Varv 4: som varv 3 Varv 5: som varv 1 Varv 6: 8a, *Samla ihop trådarna från rätsidan och sticka tillsammans med nästa maska till 1a, 9a * 8a Varv 7: 1r, * lyft 5 mgf, 5r * lyft 5 mgf, 1r Varv 8: som varv 2 Varv 9: som varv 7 Varv 10: som varv 2 Varv 11: som varv 7 Varv 12: 1a, * 2a, Samla ihop trådarna från rätsidan och sticka tillsammans med nästa maska till 1a, 7a * 3a. Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 22

23 Gallermönster Mönstret är delbart med samt 2 kant Alla udda varv är aviga (a) Repetera mönstret mellan * och * Varv 2: kantmaska (km) * Flytta 2 på en hjälpsticka bakom arbetet och sticka 2 räta (r), sticka 2r från hjälpstickan, 1 omslag (omsl), 3r tillsammans (tills), 1 omsl * Flytta 2 på en hjälpsticka bakom arbetet och sticka 2 räta (r), sticka 2r från hjälpstickan, km. Varv 4: km, * 2r, 1omsl, 2r, 1 omsl, 3r tills, 1 omsl, *, 2r, 1 omsl, 2r, km Varv 6: km, * 2r, 1 omsl, 1r, 1 omsl, 2r, 3r tills, * 2r, 1 omsl, 1 r, 1 omsl, 2r, km Varv 8: km, 2r, * 1omsl, 3r tills, 1 omsl, Flytta 2 på en hjälpsticka framför arbetet, 2r tills, 1r, 2r från hjälpstickan * 1 omsl, 3r tills, 1 omsl, 2r, km Varv 10: km, * 2r, 1 omsl, 3r tills, 1 omsl, 2r, 1 omsl * 2r, 1 omsl, 3r tills, 1 omsl, 2r, km Varv 12: km, * 2r, 3r tills, 2r, 1 omsl, 1r, 1 omsl, *, 2r, 3rm tills, 2r, km Varv 14: km, * Flytta 3 m på en hjälpsticka bakom arbetet, 2r, 2r tills från hjälpstickan, 1r från hjälpstickan, 1 omsl, 3r tills, 1 omsl*, Flytta 3 m på en hjälpsticka bakom arbetet, 2r, 2r tills från hjälpstickan, 1r från hjälpstickan, km Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 23

24 Tappad maska Man stickar först och släpper sedan ner var 4:e maska och resultatet blir att stickningen blir både bredare och längre än vad stickningen är från början. Det blir väldigt fint att sticka sjalar av silkegarn med detta mönster. Mönstret är delbart med Repetera mönstret mellan * och * Sticka mosstickning eller rätstickning till önskad längd (tänk på att stickningen blir längre och bredare när man släppt na) *maska av 3, släpp ner nästa maska från vänsterstickan, gör ett dubbelt omslag avgarnet mellan de kvarvarande na, sticka omslaget 1avig, 1 rm ( för att undvika stora hål vid avmaskningen) *, maska av 3 Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 24

25 Ribbad länk Mönstret är delbart med Repetera mönstret mellan * och * Varv 1: 1 rät maska (r), * 1a (avig), 1r, 1a, 3r *, 1a, 1r, 1a, 1r Varv 2: 1r, * 1r, 1a, 1r, 3a *, 1r, 1a, 2r Varv 3: 1r, * 1a, (1r, 1a, 1r i samma maska), 1a, 3 tillsammans med den mittersta av dessa överst (byt plats på 1:a o 2:a maskan av de 3 som ska stickas tillsammans) *, 1a, (1r, 1a, 1r i samma maska), 1a, 1r Varv:4: 1r, * 1r, 3a, 1r, 1a * 1r, 3a, 2r Varv 5: 1r, * 1a, 3r, 1a, 1r * 1a, 3r, 1a, 1r Varv 6: lika som varv 4 Varv 7: 1r, * 1a, 3 tillsammans med den mittersta av dessa överst (byt plats på 1:a o 2:a maskan av de 3 som ska stickas tillsammans), 1a, (1r, 1a, 1r i samma maska) *, 1a, 3 tillsammans med den mittersta av dessa överst (byt plats på 1:a o 2:a maskan av de 3 som ska stickas tillsammans), 1a, 1r Varv 8: lika som varv 2 Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 25

26 Violer Mönstert är delbart med kant Repetera mönstret mellan * och * Efter den första rapporten ( efter varv 13) måste man sticka ihop kantmaskan med de 2 första na och i slutet av varvet stickas sista maskan och kantmaskan ihop eftersom det annars blir för många. Varv 1: Aviga (a) detta varv upprepas inte mer Varv 2: km, * 4 räta (r) ur bakre maskbågen (bmb), 2r tillsammans (tills), 2 omslag (omsl), 1 lyfr r, 1r, dra den lyfta maskan över r, 4 r ur bmb, 2r *, km Varv 3: km, 5a * 2a vridet tills, 2 omsl, släpp förra varvets omsl, 2a tills, 8a *, 2a vridet tills, 2 omsl, släpp förra varvets oms, 2a tills, 3a, km Varv 4: km, 2r, * 2r tills, 2 omsl, släpp förra varvets omslag, 1 lyft r, 1r, dra lyft m över r, 6r *, 2r tills, 2 omsl, släpp förra varvets omslag, 1 lyft r, 1r, dra lyft m över r, 4 r, km Varv 5: km, 3a, 2a vridna tills, 2 omsl, släpp förra varvets omsl, 2a tills, 1a *, km Varv 6: km, * 2r tills, 2 omsl, släpp förra varvets omslag, 1 lyft r, 1r, dra lyft m över r, 2r, * km Varv 7: km, * 3a, 4 omsl, släpp förra varvets omslag, sticka samman de föregående varvens 5 trådar, först 1a, sedan 1r, 4 omsl, 1a *, km Varv 8: km, 1r, *4 r ur bmb i förra varvets 4 omslag, 2r, 4 r ur bmb i förra varvets 4 omsl, 2r tills, 2 omsl, 1 lyft r, 1r, dra lyft m över r * 4 r ur bmb, 2r, 4r ur bmb, 2r tills, 2 omsl, 1r, km Varv 9: km, 1a, 2 omsl, släpp förra varvets omslag, *2a tills, 8a, 2a vridna tills, 2 omsl, släpp ner förra varvets omslag (i slutet av varvet finns inga omslag att släppa) *, km Varv 10: km, * 2 omsl, släpp förra varvets omslag, 1 lyft r, 1r, dra lyft m över r, 6r, 2r tills *, 2 omsl, släpp förra varvets omslag, 1r, km Varv 11: km, 1a, 2 omsl, släpp förra varvets omslag, * 2a tills, 4a, 2a vridna tills, 2 omsl, släpp förra varvets omslag *, km Varv 12: km, * 2 omsl, släpp förra varvets omslag, 1 lyft r, 1r, dra lyft m över r, 2r, 2r tills *, 2 omsl, släpp förra varvets omslag, 1r, km Varv 13: km, 1a, *släpp förra varvets omslag, sticka samman de föregående varvens 5 trådar, först 1a, sedan 1r, 4 omsl, 4a, 4 omsl *, släpp förra varvets omslag, sticka samman de föregående varvens 5 trådar, först 1a, sedan 1r, km Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 26

27 Referenser Stengård Hermanna Gotländsk sticksöm, gamla mönster samlade och beskrivna Gotlands hemslöjdsförening Gotlands hemslöjdsförening - Tioårsberättelse Fryer Linda G Knitting by the fireside and ISBN on the hillside. A history of Shetland hand knitting industry Johansson Per Göran Gods, kvinnor och stickning ISBN: / EAN: Gottfridsson Inger Gotländska stickmönster ISBN Gottfridsson Ingrid Bergdahl Violet Gotländsk sticksöm ISBN Skoglund Ella Christoffersson Britt-Marie Sticka mönster: ett studiematerial Christoffersson Britt-Marie Sticka spetsmönster: ett litet kompendium McGregor Sheila The complete book of ISBN Traditional Fair Isle knitting Allen John Fabulous fair isle ISBN Gustafsson Kerstin Ull ISBN Waller Alan Snidare Uuve Stickning en lustfylld konst ISBN Lavold Elsebeth Sticka som aldrig förr ISBN Bilaga till Stickas! Medlemsblad 2/2006 Endast för privat bruk 27