Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015"

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering Redovisning av regeringsuppdrag A2014/2021/A

2 Sida: 2 av 31

3 Sida: 3 av 31 Dnr: Af-2014/ Datum: Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att göra en utvärdering av kurser i folkhögskolan, den s.k. folkhögskolesatsningen. I den mån det är möjligt bör utvärderingen vara en effektutvärdering. Syftet med uppdraget är att i en utvärdering studera hur folkhögskolesatsningen har påverkat deltagarnas övergång från arbetslöshet till arbete eller studier. Analysen ska ske mot bakgrund av befintlig kunskap om arbetslösa personer som saknar gymnasieutbildning och om ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 31 mars 2015 (Regeringsbeslut A2014/2121/A) Regeringen beslutar, med ändring av beslutet 22 maj 2014 (A2014/2121/A), att Arbetsförmedlingen senast den 14 augusti 2015 ska redovisa uppdraget att göra en utvärdering av kurser i folkhögskolan. (Regeringsbeslut 2015/811/A) Rapporten har skrivits av utredarna Maria Cheung och Gülay Özcan vid Analysavdelningen. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Maria Cheung. I den slutliga handläggningen har enhetschefen vid Analysavdelningen Susanna Okeke deltagit Clas Olsson Maria Cheung

4 Sida: 4 av 31

5 Sida: 5 av 31 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Vad motiverar folkhögskolesatsningen? Vad vet vi om folkhögskoleinsatser? Folkhögskolesatsningen Studiemotiverande kurser Utvärderingsstrategi Matchningsansatsen Data Datakällor och avgränsningar Uppföljningsperiod och mätbara variabler Beskrivande statistik och resultat Beskrivning och uppföljning av deltagarna Resultat Sammanfattning och slutsatser Referenser... 29

6 Sida: 6 av Inledning Arbetsförmedlingen har ett regeringsuppdrag att utvärdera, och om möjligt effektutvärdera, kurser i folkhögskola, den s.k. folkhögskolesatsningen. Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadspolitisk insats framförallt riktad till ungdomar år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och varken har högskolebehörighet eller gymnasieexamen. Sedan 2013 omfattar folkhögskolesatsningen även personer som fyllt 25 år och som är inskrivna i jobb-och utvecklingsgarantin och varken har högskolebehörighet eller avslutad gymnasieexamen. Syftet med satsningen är att motivera deltagarna att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. I denna rapport redovisar vi om, och i vilken utsträckning, satsningen har bidragit till att ungdomars övergång från arbetslöshet till utbildning eller arbete förbättrats. Ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska enligt uppdraget särskilt beaktas vid analysen. Folkhögskolesatsningen är en temporär satsning som påbörjades 2010 och som har förlängts flera gånger, senast fram till utgången av år Den genomförs av folkhögskolorna i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Arbetsförmedlingen har tillsammans med Folkbildningsrådet satt målet med insatsen att minst 25 procent av deltagarna ska motiveras till att gå vidare till fortsatta studier (se Folkbildningsrådet, 2015). Satsningen innebär att deltagarna går en kurs på 65 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader på heltid vid en folkhögskola. Kurserna avser förberedande utbildning av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Den pedagogik och utbildningsmiljö som finns på folkhögskolorna har enligt tidigare bedömningar varit särskilt lämplig för denna målgrupp (se regeringsrapporter från Folkbildningsrådet 2012; 2013; 2014 och 2015). I denna rapport finner vi positiva effekter för övergång till ordinarie studier för unga (16-24 år) som har tagit del av folkhögskolesatsningen under åren Deltagarna lämnar arbetslösheten i högre grad för att övergå till studier än en jämförelsegrupp. Insatsen leder dock till negativa effekter vad det gäller övergång till arbete. Detta kan tolkas som att folkhögskolesatsningen motiverar deltagarna till fortsatta studier snarare än att söka jobb. Effekterna är dock mindre för unga som har en kod för funktionsnedsättning och personer som är födda utomlands.

7 Sida: 7 av 31 De data som ligger till grund för utvärderingen är individdata från Arbetsförmedlingens datalager. Till detta har vi kopplat data från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket för att kunna ta hänsyn till olika bakgrundsvariabler i analysen. I analysen använder vi oss av en matchningsansats (så kallad Coarsened Exact Matching) för att skapa en jämförelsegrupp till deltagarna. Denna rapport är strukturerad enligt följande. I kapitel 2 återger vi en kort resumé över tidigare studier som handlar om arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar. I kapitel 3 beskriver vi Folkhögskolesatsningen och i kapitel 4 beskriver vi vår metod. Data och resultat återges i kapitel 5 och i kapitel 6. I det sista kapitlet 7 sammanfattar vi resultaten och drar slutsatser. 2. Bakgrund 2.1 Vad motiverar folkhögskolesatsningen? Den höga ungdomsarbetslösheten är en aktuell och omdiskuterad fråga i hela Europa. Sverige har under stora delar av 2000-talet haft en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EU Finanskrisen har satt sina spår i många länder men de senaste tre åren har ungdomsarbetslösheten börjat falla i Sverige. Ungdomar är överlag en relativt mobil och flexibel grupp som gynnas vid högkonjunkturer och drabbas hårdare vid lågkonjunkturer. Från tidigare studier vet vi att ungdomars arbetslöshetsperioder karakteriseras av relativt korta perioder jämfört med den äldre befolkningens. Men även korta perioder av arbetslöshet har visat sig ge upphov till negativa konsekvenser flera år efter arbetslöshetsperioden (se Nordström Skans, 2004). Eftersom ungdomar är en väldigt heterogen grupp tenderar ungdomsarbetslösheten att inte slå helt blint utan träffa vissa ungdomsgrupper relativt hårdare. Studier visar att unga med funktionsnedsättningar, unga med utländsk bakgrund och unga utan gymnasieexamen har väsentligt större problem med att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (se Engdahl, M. och Forslund, A. 2015). Internationella studier bekräftar att det är just dessa grupper som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa (se till exempel Scaretta m.fl., 2010). Eftersom det i allt högre grad krävs slutförda grund- och gymnasiebetyg för att kunna etablera sig på dagens arbetsmarknad blir det mer angeläget att utforma verkningsfulla insatser som kan öppna upp vägar för ungdomar som saknar slutförd grund- eller gymnasieutbildning att återuppta sina studier. En central fråga blir därför att veta vilka insatser som faktiskt fungerar och i sådana fall för vilka grupper. 1 Man ska dock vara försiktig när man jämför ungdomsarbetslöshet mellan länder eftersom arbetskraftens storlek för unga mellan år varierar mellan länderna. I länder där de flesta unga är heltidsstudenter som inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften.

8 Sida: 8 av 31 I denna rapport undersöker vi om och i vilken utsträckning folkhögskolesatsningen har någon effekt på utflöde till vidare studier och/eller arbete för ungdomar år. För att få en förståelse för de resultat vi finner gör vi här en kort genomgång över utvärderingar av insatser riktade till ungdomar. Tyvärr vet vi väldigt lite om effekterna av förberedande utbildningar. Det vi vet är att valet av utbildning verkar spela roll för när inträdet på arbetsmarknaden sker (se Engdahl, M. och Forslund, A. 2015). Ungdomar som har läst en yrkesförberedande gymnasieutbildning kommer ut på arbetsmarknaden tidigare än de som läst en studieförberedande utbildning. Detta beror på att ungdomarna som valt en studieförberedande utbildning oftare läser vidare på högskola eller universitet. I samband med avslutade högskolestudier har man observerat ökade arbetsinkomster för dessa ungdomar. När det gäller arbetsmarknadsutbildningar som riktas till samtliga ungdomar har man enbart funnit kortvariga effekter (se Forslund och Vikström, 2011, för en genomgång av litteraturen). 2 Utbildningarnas kurslängd har också visat sig ha en liten betydelse. En studie från USA visade att en veckas längre kurslängd i och för sig innebar högre inkomst efter avslutad utbildning, men att marginalavkastningen var avtagande med kurslängden (se Flores-Lagunes m fl, 2007). I Sverige har man funnit att en arbetsmarknadsutbildning som är längre än 100 dagar inte har någon märkbar signifikant skillnad i effekt gentemot en kortare utbildning som är kortare än 100 dagar (se Harkman, 1997). Eftersom de flesta ungdomar har en relativ problemfri väg in i arbetslivet förespråkar Engdahl, M. och Forslund, A. (2015) riktade åtgärder till grupper av unga med väsentligt sämre arbetsmarknadsutfall än de typiska, snarare än att ha insatser riktade till samtliga ungdomar. Folkhögskolesatsningen är en sådan riktad insats som syftar till att motivera arbetssökande som saknar fullständiga slutbetyg från grund- och gymnasieskolan att studera vidare. Tidigare rapporter visar att folkhögskolan verkar spela en betydande roll vid övergången till fortsatta studier för många människor med en kort tidigare skolutbildning (se Andersén 2003; Paldanius 2007). Eftersom studenter från vad som ofta benämns studieovana miljöer får svårigheter inom den akademiska miljön (se Malmgren 2006) anses folkhögskolans utbildningsvägar vara ett sätt för dessa att ta sig in på universitets- och högskoleutbildningar (se Midholm 2006). 2 Till exempel visar utvärderingar av Ungdomsgarantin gällande åren 1998 och på nolleffekter gällande utflöde till arbete och att det dessutom fanns annonserings- och inlåsningseffekter (se Carling och Larsson, 2005, och Forslund och Nordström Skans, 2006). Utvärderingar av arbetsmarknadsutbildningar verkar ha haft måttliga effekter för unga (se Engdahl och Forslund, 2015).

9 Sida: 9 av Vad vet vi om folkhögskoleinsatser? I dagsläget finns enbart ett fåtal studier som utvärderar effekterna av folkhögskoleinsatser på arbetslösas möjlighet att få ett arbete och benägenhet att studera vidare. Statskontoret har genomfört en kvantitativ utvärdering av de folkhögskoleinsatser som genomfördes innan 2007 (se Statskontoret, 2007). Studien redovisar små och obefintliga effekter av insatserna och sammanfattar med att det är omotiverat att förlänga eller att föreslå en ny satsning. En annan mer beskrivande studie drar emellertid en annan slutsats om de tidigare folkhögskolesatsningarna. 3 Den visar att verksamheten fungerade bra, både ur ett individperspektiv och från folkhögskolornas sida. Slutsatsen var att satsningen överlag var lyckad. Att skolorna fick fria händer att utforma verksamheten och att samarbetet mellan folkhögskolorna och arbetsförmedlingarna fungerade bra var bidragande faktorer till goda resultat. Notera att båda dessa studier gällde de tidigare folkhögskoleinsatserna och att både insatserna och målgruppen skiljde sig från den nuvarande folkskolesatsningen. Den nuvarande folkhögskolesatsningen följs årligen upp och utvärderas kvalitativt av Folkbildningsrådet (se rapporter från ). I dessa rapporter har man genomfört både enkätundersökningar och fokusgrupper med deltagarna. Från enkätundersökningarna finner man att majoriteten av deltagarna upplever att de har fått bättre självförtroende, att de blivit sedda och fått ta plats, att de funnit gemenskap i gruppen samt att de fått bra stöd av kursledare. Vidare upplever majoriteten av deltagarna att kursen skapat förväntningar på att utbildning är en väg till jobb. Majoriteten ser också fler möjligheter och känner att de fått ökad motivation att studera och att de blivit bättre rustade för fortsatta studier. Det framgår även att kurstiden som bedrivs på heltid under tre månader är tillräcklig för att deltagarna ska kunna motiveras till vidare studier (se Folkbildningsrådet 2012 och 2013). Utifrån fokusgrupperna har man funnit att det är folkhögskolans trivsamma miljö, den trygga studiemiljön, stödet av lärarna, ett individuellt bemötande och möjlighet att validera kunskaper och erfarenheter (sedan 2012) samt att andra i gruppen har valt att studera vidare som är de viktigaste faktorerna som kan förklara varför deltagarna motiveras till att fortsätta studera (se Folkbildningsrådet 2012 och 2013). 3 Utvärderingen var beställd av Folkbildningsrådet och genomförd av Ramböll Management, se Folkbildningsrådet, 2006.

10 Sida: 10 av Folkhögskolesatsningen Folkhögskolesatsningen är en temporär arbetsmarknadspolitisk insats som påbörjades 2010 och som sedan har förlängts flera gånger, senast fram till utgången av år Den genomförs av folkhögskolor i ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. På central nivå samarbetar Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet med att fördela platser, sprida information och följa upp insatsen. På lokal nivå samarbetar Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna genom att se till så att platserna utnyttjas optimalt. I januari varje år sluts samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Omfördelning av platser sker i april och i början av hösten (augustioktober) för att möta den lokala efterfrågan. 4 Målgruppen för denna satsning omfattar idag alla ungdomar år samt personer som fyllt 25 år i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB:en) som saknar fullständiga grundskoleeller gymnasiebetyg. När insatsen startades 2010 omfattade målgruppen enbart ungdomar år i jobbgarantin för ungdomar (UGA:n). Detta krav togs dock bort ett år senare så att målgruppen kom att omfatta samtliga ungdomar år från och med Eftersom man så småningom såg ett behov bland fler än ungdomar utvidgades målgruppen från och med 2013 till att även inkludera deltagare som fyllt 25 år inom Jobb- och utvecklingsgarantin. I denna rapport kommer vi specifikt att fokusera på ungdomar som fick insatsen Inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som tillhör målgruppen kan anvisas en folkhögskolekurs (SMF-kurs) på folkhögskola. Utifrån behov av utbildning gör Arbetsförmedlingen en bedömning om anvisning och upprättar en handlingsplan. Folkhögskolan utgår generellt från den arbetssökandes handlingsplan då de utformar kursen. Vid folkhögskolan upprättas en skriftlig individuell studieplan för samtliga deltagare som anvisats där behoven av utbildning och kompetensutveckling identifieras. Sedan 2012 får deltagaren ett komptensintyg av skolan där det ska framgå vilka kunskaper och färdigheter som deltagaren uppnått i de olika insatserna. 7 Under utbildningstiden har deltagaren rätt till ekonomiskt stöd i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Själva utbildningen finansieras centralt av Arbetsför- 4 Utöver detta brukar man ha månadsvisa avstämningar om platsfördelningen där man även diskuterar eventuella problem och åtgärder. 5 Arbetsförmedlingen såg att ett fåtal ungdomar föll mellan stolarna; de som hade fyllt 25 år men var kvar i UGA. 6 Datamaterialet är begränsat till personer som påbörjade en kurs perioden , då endast ungdomar år var berättigade till insatsen. 7 Sedan 2013 har man kunnat validera kurserna med kursintyg (vilket dock inte ger högskolebehörighet). SMFkurserna har även kunnat integreras med övrig verksamhet så att deltagarna kan läsa delar av kursen tillsammans med allmän kurs som i sin tur ger behörighet till högskola. Detta påverkar dock inte vår studie eftersom vår analysperiod sträcker sig till och med år 2012.

11 Sida: 11 av 31 medlingen. 8 Annat stöd som logi och dubbelt boende bekostas av Arbetsförmedlingen 9 medan resekostnader sedan 2012 ersätts av respektive folkhögskola efter behovsprövning. 10 Folkhögskolorna får statsbidrag per deltagare. Avbryter deltagare utbildning inom de två första veckorna efter kursstart utgår ingen ersättning till folkhögskolan för den platsen. Andra utbildningar vid folkhögskolorna kan inte finansieras med dessa medel och det är Folkbildningsrådet som ansvarar för att insatsens kvalitet håller en jämn och hög nivå samt att arbetsmiljöfrågor hanteras enligt gällande lagstiftning på området. 3.1 Studiemotiverande kurser Den kursen omfattar tre månader på heltid och avser en och förberedande utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Den omfattar 65 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader som genomförs på heltid. Per vecka innebär detta minst 20 x 60 minuter eller 30 x 40 minuters organiserad studietid där övrig tid används för enskilda studier eller studier i grupp. Kursen syftar till att underlätta för deltagaren att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Träning i studieteknik med inriktning på kärnämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är centrala. Yrkesvägledning kan också vara ett inslag i kursen. Temaarbeten blandas med studiebesök och andra aktiviteter i syfte att hitta deltagarens motivation, samtidigt som det finns möjlighet att repetera vissa kärnämnen. Tanken är att deltagaren ska få möjlighet att prova på olika ämnen, förbättra sin studieteknik och lägga en plan inför framtiden. På folkhögskolan är gruppen viktig och att det ska finns tid för samtal och erfarenhetsutbyte. Den pedagogik som betonas vid folkhögskolorna är att kurserna har ett praktiskt upplägg med teman, mindre studiegrupper, ett lägre tempo, rikt innehåll av studiebesök, dialoger och reflektioner (se Andersson m.fl., 2013). 11 SMF-kursernas upplägg varierar också beroende på skolans inriktning och profilområde, lärarnas erfarenheter, Arbetsförmedlingens bedömning samt på deltagarnas individuella handlingsplaner och egna önskemål. Om man efter en avslutad kurs vill fortsätta studera kan man till exempel söka till en allmän kurs på en folkhögskola som motsvarar grundeller gymnasieskolans studienivå eller läsa kurser på Komvux. 8 Hur det praktiskt går till finns reglerat i ett samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. 9 Se mer i Förordningen 1996:1100 om aktivitetsstöd. 10 Logi har om det förekommit använts i ytterst lite. Att bo på folkhögskolornas internat har inte varit aktuellt för dem som går kurs. 11 Se även för mer generell information om Folkhögskolan.

12 Sida: 12 av Utvärderingsstrategi En effektutvärdering syftar till att svara på frågan om en insats har ökat deltagarnas chans att nå det önskvärda resultatet (t.ex. arbete eller utbildning) jämfört om personen inte fått insatsen. Det vi vill undersöka är resultatet av att en person deltar i en insats jämfört med att hen inte gjort det. Eftersom en person under samma tidsperiod inte både kan delta och inte delta i en insats, måste vi jämföra deltagaren med en annan person. En sådan så kallad jämförelseperson måste vara så lik deltagaren som möjligt med avseende på alla faktorer som kan förväntas påverka utfallet. Om vi kan identifiera en sådan jämförelseperson kan effekten mätas som skillnaden i utfallet mellan deltagarpersonen och jämförelsepersonen. Deltagandet i SMF-kurser har inte varit slumpmässigt och tilldelningen av kurser har inte varit upplagt som ett renodlat experiment (dvs. där personer slumpas till behandlingsrespektive kontrollgrupp). Hade detta varit fallet kunde de som randomiserats in till kontrollgruppen kunnat fungera som idealiska ställföreträdare för kursdeltagare och utfallet för kontrollgruppen hade kunnat utgöra ett kontrafaktiskt utfall för deltagarna. Istället har vi en kvasiexperimentell design där vi använder oss av en matchningsansats som syftar till att ta fram de genomsnittliga behandlingseffekterna. 4.1 Matchningsansatsen För att identifiera en relevant jämförelsegrupp till deltagare i SMF-kurser använder vi oss av en matchningsmetod som heter Coarsened Exact Matching (se Blackwell m fl., 2009, Iacus m fl., 2012), härefter förkortad CEM. Metoden innebär i korthet att deltagarna i insatsen matchas med relevanta jämförelsepersoner så att de blir lika i ett antal individegenskaper som antas påverka såväl deltagandet i insatsen som utfallet. Grundidén för matchningsansatsen är att om vi kan kontrollera för den selektion som ligger till grund för att delta i insatsen samt andra egenskaper som kan påverka utfallet så kan vi hävda att de återstående skillnaderna i utfallet beror på insatsen. Ett antagande som ligger till grund för denna ansats är att vi med hjälp av registerdata kan skapa en jämförelsegrupp som är lik deltagarna vad det gäller både observerbara och icke-observerbara egenskaper. Exempel på en icke-observerbar egenskap som är viktig i sammanhanget är en individs förmåga att studera. I denna studie använder vi oss av medelbetyg från årskurs nio som en approximation för denna förmåga. På så sätt försöker vi skapa en jämförelsegrupp som är så lik deltagarna som möjligt, även i termer av deras förmåga som normalt inte går att observera i registerdata. Andra egenskaper som vi baserar matchningen på över är antalet arbetslöshetsdagar fram till påbörjad kursstart, ålder, kön, utbildningsnivå, civilstånd, om deltagaren är inom ett garantiprogram, är inrikes eller utrikes född, har eller inte har en kod för funktionsnedsättning, söker jobb på heltid,

13 Sida: 13 av 31 samt om individen är matchningsbar. I estimeringarna kontrollerar vi även för kommunfixa effekter. Man kan såklart argumentera att all förmåga inte går att predicera med medelbetyg från årskurs nio eller att en persons förmåga eller motivation kan ha ändrats över tid. Det är befogade invändningar eftersom betyg inte kan fånga upp all icke-observerbar selektion in i insatsen i fråga. Vi argumenterar emellertid för att medelbetyg från årskurs nio till stor del fångar upp skillnaderna, särskilt gällande studieförmåga för denna målgrupp. Därtill kan tilläggas att betyg har använts som en indikator för förmåga i flera tidigare studier som har använt sig av registerdata. 12 CEM går ut på att datamaterialet delas upp i olika stratum utefter de värden matchningsvariablerna tar för deltagarna. För varje deltagare i ett stratum hittas minst en jämförelseperson som hamnar i samma stratum, d.v.s. som har samma värden i de variabler matchningen görs på. Eftersom en deltagare kan bli matchad med en eller flera jämförelsepersoner får personerna i jämförelsegruppen en vikt som anger hur viktig denna är för matchningen. Dessa vikter används senare i regressionsanalysen som jämför utfallen mellan deltagare- och jämförelsepersoner. Matchningen görs för varje månad under Personer som påbörjar en SMFkurs vid en viss månad under det aktuella året matchas med personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som är berättigade till insatsen och som inte har deltagit insatsen under det aktuella året och månaden. Så länge personer som ingår i jämförelsegruppen inte deltar i insatsen finns de med i jämförelsegruppen. Vi har lagt in en ytterligare restriktion; att personen inte ska ha deltagit i insatsen under ett år framåt (vilket motsvarar uppföljningsperioden) för att kunna vara med i jämförelsegruppen. Resultaten från matchningsansatsen kan tolkas som genomsnittliga effekter av att ha påbörjat kurser på folkhögskolan vid en viss tidpunkt. Dock bör man ha klart för sig att det alltid är svårt att uttala sig om mätbara kausala effekter av en insats som implementeras för samtliga inom en målgrupp eftersom det då är svårt att hitta en naturlig jämförelsegrupp som inte tagit del av insatsen. Till exempel kan det finnas en viss självselektion in till insatsen som vi inte har möjlighet att kontrollera för (som till exempel deltagarnas motivation). Därför bör storleken på de redovisade effektskattningarna i resultatavsnittet tolkas med viss reservation. 12 Se till exempel Holmlund m.fl

14 Sida: 14 av Data 5.1 Datakällor och avgränsningar De data som ligger till grund för utvärderingen är individdata från Arbetsförmedlingens datalager. Datalagret innehåller detaljerade uppgifter om alla som varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen sedan 1991 och omfattar uppgifter om de arbetssökandes arbetslöshetshistoria och personliga egenskaper såsom till exempel ålder, kön, födelseland, utbildningsnivå och bostadskommun. Till detta har individdata från LISA-databasen 13, som administreras och tillhandahålls av Statistiska Centralbyrån (SCB), kopplats, vilket gör att vi kan följa personernas inkomster fram till och med Databasen innehåller även information om personens civilstånd och utbildningsnivåer vilket gör att vi kan kontrollera för dessa socio-ekonomiska bakgrundsfaktorer. SCB har även en registerbaserad aktivitetsstatistik (RAKS) som används för att studera individernas inkomstkälla år Vi har även via SCB kopplat på skoldata från Skolverket där vi har information om personers slutbetyg från årkurs nio, examensår från gymnasiet och om de har behörighet till högskola och universitet. I denna studie analyserar vi effekterna av insatsen för de personer som är år gamla och som har tagit del av satsningen perioden 1/ / Anledningen till denna tidbegränsning är att inkomst- och sysselsättningsuppgifterna baserade på SCB:s LISA-databaser endast finns tillgängliga fram till slutet av Då vi följer deltagarna fram till ett år efter att de har påbörjat en SMF-kurs begränsar vi studien till att inkludera deltagare som påbörjat insatsen senast år Detta eftersom vi då får möjlighet att följa upp dem ytterligare ett år framåt d.v.s. till och med år Eftersom insatsen är riktad till de ungdomar som saknar gymnasieutbildning eller har gymnasieutbildning men saknar högskolebehörighet, begränsar vi urvalet ytterligare till att enbart inkludera unga som saknar en gymnasieexamen och/eller högskolebehörighet. Som tidigare nämnts använder vi oss av medelbetyget från årskurs nio året innan påbörjad SMF-kurs för att kontrollera för vissa icke-observerbara individegenskaper (exempelvis förmåga att studera och studiebegåvning). För de som har en utbildningsnivå kortare än nio år ersätts medelbetyget med värdet noll. Personer med en utbildningsnivå som motsvarar minst nio år men som inte har något betyg från årskurs nio, ingår däremot inte i analysen. Denna avgränsning gör att vi får ett selekterat urval av utrikesfödda i analysen, de som antingen har gått ut årskurs nio i Sverige eller inte alls har gått ut årskurs nio. 13 LISA-databasen (Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier) integrerar befintliga data från arbetsmarknads-, utbildnings- och den sociala sektorn och omfattar samtliga personer 16 år och äldre som var folkbokförda 31 december respektive år. LISA-databasen innehåller främst individdata, men även kopplingar till familj, företag och arbetsställe finns.

15 Sida: 15 av 31 Vi har vidare exkluderat personer som någon gång under tidsperioden har omfattats av etableringsuppdraget. De personer som har exkluderats på grund av denna avgränsning är dock väldigt få. 14 Återstående urval av deltagare som någon gång tagit del av en SMFkurs vilka utgör grunden till analysen består av personer. 5.2 Uppföljningsperiod och mätbara variabler Utfallsvariablerna mätts inom ramen för två olika uppföljningsperioder: 6 månader och ett år efter insatsstart. Två huvudsakliga utfallsmått studeras i analysen: övergång till ordinarie studier samt övergång till arbete. För övergång till arbete studerar vi två separata utfall: arbete utan stöd samt arbete med stöd. Utfallsmåtten baseras på Arbetsförmedlingens registerinformation om de arbetssökande. En persons övergång till ordinarie studier definieras som att en person har lämnat Arbetsförmedlingen på grund av ordinarie studier. 15 Övergång till arbete utan stöd innebär att man antingen har lämnat Arbetsförmedlingen på grund av en anställning 16, eller att man har fått en anställning men kvarstår som registrerad på Arbetsförmedlingen 17 6 respektive 12 månader efter insatsstart. Övergång till arbete med stöd innebär att en person har fått arbete med stöd 18 vilket också inkluderar ett nystartsjobb 6 respektive 12 månader efter insatsstart. 19 Vi studerar även utfallet i vilken utsträckning en person har påbörjat en allmän kurs på folkhögskolan senast höstterminen Anledningen till att vi är intresserade av denna utfallsvariabel är att allmän kurs på folkhögskolan leder till att personen får högskolebehörighet. Då deltagarna redan har kommit i kontakt med folkhögskolor via SMF-kurser kan de ha lättare att söka till en allmän kurs efter insatsen. Slutligen tittar vi även på om personen har registerat sig vid en högskola innan höstterminen 2014 samt vad personen har för huvudinkomstkälla år 2013 (endast för deltagare som påbörjade en SMF-kurs år 2010) personer har uteslutits från analysen. 15 Avaktualiseringsorsak Avaktualiseringsorsakerna 1 (tillsvidareanställning), 2 (tidsbegränsad anställning) och 3 (fortsatt anställning hos samma arbetsgivare). 17 Sökandekategorierna 21 (deltidsarbetslös), 22 (timanställd), 31 (tillfälligt arbete) och 41 (ombytessökande). 18 Sökandekategorierna 38, 39, 40, 42, 43, 45, 49, 56, 58, Sökandekategorierna 33, 36 och 37.

16 Sida: 16 av Beskrivande statistik och resultat 6.1 Beskrivning och uppföljning av deltagarna I detta avsnitt återges en beskrivning och uppföljning av arbetssökande som har tagit del av SMF-kurser åren I tabell 1 visas deskriptiv statistik för deltagarna perioden Vi ser att andelen deltagare inom garantierna minskar från 92 procent till 81 procent år 2011 då UGA-kravet togs bort. Andelen deltagare som har en kod för funktionsnedsättning ökar från 12 till 15 procent mellan åren Vidare minskar antalet inskrivningsdagar fram till insatsstart för varje år. Vi ser dock inga andra stora förändringar för hur selektionen av deltagare har skett över åren gällande de variabler som inkluderas i analysen. Andelen kvinnor ligger kring 40 procent över alla åren. Majoriteten av deltagarna söker heltidsjobb och bedöms att vara matchningsbara. Vad gäller utbildningsbakgrund ser vi att majoriteten av deltagarna är personer som inte har en avslutad gymnasieutbildning. 20 En möjlig förklaring kan vara att arbetsförmedlare ser ett större behov av en SMF-kurs för de som saknar gymnasieutbildning och anvisar dessa oftare jämfört med personer som har gått ut gymnasium (dock utan högskolebehörighet). Alternativt kan det vara så att de som gått klart en gymnasieutbildning är skoltrötta och således är svårare att motivera till att påbörja insatsen. Ungefär procent har läst en SMF-kurs vid en folkhögskola som ligger i en annan kommun än den egna boendekommunen. Antalet deltagande personer i en SMF-kurs åren som inkluderas i analysen summerar till Andelen som inte har avslutat gymnasium är större mellan deltagarna jämfört med andra arbetssökande som är berättigade till insatsen (enligt tabell som inte visas i rapporten).

17 Sida: 17 av 31 Tabell 1: Beskrivande statistik deltagare i SMF-kurs, per år Kvalificerad till UGA/JOB 0,92 0,81 0,78 Kvinna 0,39 0,43 0,41 Ålder 21,51 21,23 21,21 Född i Sverige 0,86 0,85 0,84 Gift/Sambo 0,05 0,04 0,05 Har kod för funktionsnedsättning 0,12 0,12 0,15 Söker jobb heltid 0,99 0,99 0,99 Matchningsbar 0,83 0,82 0,81 Arbetslöshetsdagar fram till SMF-start Gymnasial utb.(ej behörighet till högskola) 0,37 0,33 0,34 Förgymnasial utb. >= 9 år 0,65 0,71 0,69 Förgymnasial utb. <9 år 0,04 0,04 0,05 Medelbetyg årsskurs 9 110,91 111,48 109,78 Läst SMF-kurs i en annan kommun 0,29 0,37 0,42 Antal individer I tabell 2 redovisas utfall till studier och arbete 6 respektive 12 månader efter att deltagarna har påbörjat insatsen. Vi ser att 30 procent av deltagarna som har påbörjat en SMFkurs under 2010 har skrivit ut sig från Arbetsförmedlingen för ordinarie studier inom ett år efter kursstart. Andelen som har fått ett osubventionerat arbete inom ett år (fr.o.m. SMF-start) är 25 procent för deltagarna som har startat utbildningen under Andelen deltagare som har gått vidare till ordinarie studier ökar till 40 procent år 2012 medan andelen som har fått osubventionerat arbete (inom ett år) minskar till 19 procent. Andelen som påbörjar ett subventionerat arbete är låg över alla åren. Av tabellen framgår även att procent av deltagarna har gått en allmän kurs vid en folkhögskola någon gång innan höstterminen Andelen som påbörjat en högskoleutbildning innan höstterminen 2014 minskar från 5 till 2 procent från 2010 till Förklaringen är förmodligen att deltagarna som påbörjar utbildningen 2012 har en kortare uppföljningsperiod fram till höstterminen 2014, vilket gör att vissa ännu inte hunnit avsluta sina gymnasiekompletterande kurser innan mätningen görs. Fler har gått vidare till studier och arbete ett år efter utbildningsstart än efter ett halvår, vilket indikerar att övergång till studier och/eller arbete tar längre tid än 6 månader för vissa av deltagarna.

18 Sida: 18 av 31 Tabell 2: Utfall deltagare SMF-kurs, per år (andelar) Utfall 6 månader efter SMF-start Osubventionerat arbete 0,15 0,12 0,11 Arbete med stöd 0,03 0,02 0,02 Ordinarie studier 0,22 0,29 0,30 Utfall 12 månader efter SMF-start Osubventionerat arbete 0,25 0,19 0,19 Arbete med stöd 0,06 0,04 0,05 Ordinarie studier 0,30 0,38 0,40 Andra utfall (skoldata) Har registrerat sig på högskola senast HT ,05 0,03 0,02 Har registrerat sig på allmän kurs senast HT ,21 0,27 0,28 Antal individer I Tabell 3 och 4 visas beskrivande statistik respektive utfall för olika grupper av deltagare, de som har och inte har en kod för funktionsnedsättning respektive de som är födda i och utanför Sverige. 22 Vi vill dock återigen påpeka att de utrikes födda i vårt urval är en selekterad grupp av de utrikes födda totalt sett. För de personer som har minst nio års utbildningsnivå inkluderar vi endast de som har gått ut årskurs nio i Sverige, det vill säga personer som förmodligen har flyttat till Sverige i tidiga åldrar. Detta bör beaktas vid tolkning av resultaten. 21 Personer som har ett registrerat avbrott i studierna i allmän kurs har exkluderats från andelarna. 22 Funktionsnedsättningskod sätts av Arbetsförmedlingen för de arbetssökande som bedöms att ha funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

19 Sida: 19 av 31 Tabell 3: Beskrivande statistik deltagare i SMF-kurser, undergrupper (1) (2) (3) (4) Kod för Ej kod för Född Född funktions funktions I Sverige utanför nedsättning nedsättning Sverige Kvalificerad till UGA/JOB 0,80 0,83 0,83 0,82 Kvinna 0,37 0,42 0,41 0,40 Ålder 21,47 21,27 21,19 21,87 Född i Sverige 0,90 0,84 1,00 0,00 Gift/Sambo 0,03 0,05 0,02 0,21 Har kod för funktionsnedsättning 1,00 0,00 0,14 0,09 Söker jobb heltid 0,97 0,99 0,99 0,99 Matchningsbar 0,58 0,86 0,82 0,82 Arbetslöshetsdagar fram till SMF start Har behov av tidiga insatser 0,11 0,04 0,05 0,06 Har gått ut gymnasium utan behörighet 0,04 0,05 0,01 0,23 till högskola Förgymnasial utb >= 9 år 0,75 0,68 0,71 0,55 Förgymnasial utb <9 år 0,22 0,27 0,27 0,23 Medelbetyg årsskurs 9 100,38 112,10 117,12 73,35 Läst SMF-kurs i en annan kommun 0,43 0,36 0,38 0,32 Antal individer Bland de som har en kod för funktionsnedsättning ser vi högre andelar arbetssökande födda i Sverige, lägre andelar som har en avslutad gymnasieexamen och lägre andelar som bedöms vara matchningsbara jämfört med de som inte har en sådan kod. Vi ser även stora skillnader i utfallet mellan dessa två grupper. Andelen som påbörjat ordinarie studier eller fått ett osubventionerat arbete ett år efter SMF-start är 39 respektive 22 procent för personer utan en kod för funktionsnedsättning medan motvarande andelar är 27 respektive 10 procent för personer som bedöms att ha funktionsnedsättning.

20 Sida: 20 av 31 Tabell 4: Utfall efter SMF start, fördelat på vissa grupper (1) (2) (3) (4) Kod för Ej kod för Född Född funktions funktions I Sverige utanför nedsättning nedsättning Sverige Utfall 6 mån efter SMF-start Osubventionerad arbete 0,05 0,14 0,13 0,10 Arbete med stöd 0,04 0,02 0,02 0,04 Ordinarie studier 0,19 0,29 0,28 0,25 Utfall 12 månader efter SMF-start Osubventionerad arbete 0,10 0,22 0,21 0,18 Arbete med stöd 0,08 0,05 0,05 0,08 Ordinarie studier 0,27 0,39 0,38 0,33 Andra utfall (skoldata) Har registrerat sig på högskola 0,02 0,03 0,03 0,03 Har gått på allmän kurs 0,25 0,26 0,27 0,19 Antal individer Deltagare födda utanför Sverige har kod för funktionsnedsättningen i mindre utsträckning, har längre väntetider för start av insats, har lägre medelbetyg från årskurs 9, men har en gymnasieexamen i högre utsträckning jämfört med personer födda i Sverige. Utrikes födda har något lägre utfall till studier och arbete jämfört med de som är födda i Sverige. Vi har även gjort en uppdelning i data efter kön (visas inte här). Vi ser inga markanta skillnader varken i termer av bakgrundsvariabler eller i termer av utfall mellan män och kvinnor. Män bor dock i större utsträckning i de kommuner som har en folkhögskola och kvinnorna är gifta eller sambo i större utsträckning. 6.2 Resultat I detta avsnitt redovisas resultat från matchningsansatsen där vi försöker mäta effekten av att delta i insatsen (dvs. att påbörja en SMF-kurs) vid en viss tidpunkt. Observationerna till matchningen består av inskrivningsperioder snarare än personer eftersom en person som tagit del av SMF-kurser kan vara en jämförelseobservation (individ) så länge personen inte har deltagit insatsen. Därför använder vi uttrycket observationer snarare än personer när vi presenterar resultaten från matchningsansatsen i detta avsnitt.

21 Sida: 21 av 31 Tabell 5 presenterar antal matchade och icke-matchade observationer separat för deltagar- och jämförelsegruppen. Tabellen visar att det finns personer i deltagargrupper som det inte går att hitta lämpliga jämförelsepersoner till. Detta beror på att vi har ett stort antal variabler som vi försöker göra en exakt matchning på. När man använder denna matchningsmetod måste man göra en avvägning mellan antalet variabler man tar hänsyn till i matchningen och hur många personer som kan matchas. Ju fler variabler som används i matchningen desto svårare blir det att hitta en jämförelseperson. Å andra sidan ökar chansen att jämförelsepersonerna blir mer lika deltagarna när man matchar på fler variabler. Efter matchningen har vi observationer i deltagargruppen till vilka en jämförelsegrupp på jämförelseobservationer har hittats. Till varje observation i deltagargruppen finns det minst en, men ofta flera jämförelseobservationer. Varje jämförelseobservation kommer att viktas i effektskattningarna nedan. Tabell 5: Antal matchade och ej matchade observationer. Matchade Ej matchade Behandling Kontroll Tabell 6 visar skillnader i medelvärden mellan deltagar- och jämförelsegruppen efter matchning för de variabler som inkluderas i matchningen. Vi ser inga skillnader i medelvärden, förutom i antalet dagar till insatsens start och i medelbetyget. Eftersom dessa två variabler är kontinuerliga har vi ingen möjlighet att göra en exakt matchning med dessa, varför vi istället matchar data för dessa inom givna intervaller. 23 Skillnaderna efter matchning är små i relation till medelvärdet för dessa variabler. 24,25 Arbetslöshetsdagar fram till SMF-start är mätt som antal arbetslöshetsdagar fram till att en deltagare startar en SMF-kurs under den aktuella arbetslöshetsperioden. För jämförelsepersonerna mäts denna variabel som antalet arbetslöshetsdagar i den aktuella arbetslöshetsperioden fram till den 15:e i den månad personen blev matchad för. Med andra ord approximerar vi datumet för insatsstart till den 15:e för jämförelseobservationerna. 23 Vad det gäller medelbetyg har individer som hamnar inom samma decil matchats med varandra. Vad det gäller antal dagar till start av SMF-kurs, har individer inom samma percentil matchats med varandra. 24 Medelvärdet för tid till insats är 175 dagar, medelvärdet för betyg från årskurs 9 är I skattningarna som redovisas i denna rapport har vi i matchningen inte tagit hänsyn till vilken kommun personen bor i. Vi har istället kontrollerat för detta i regressionerna. Som en känslighetsanalys har vi däremot utfört två ytterligare matchningsprocedurer. I den ena har vi matchat deltagarna med jämförelseobservationer endast från de kommuner där andra deltagare finns, i den andra matchningen har vi matchat deltagare med personer från samma kommun (genererar dock få matchningar). Resultaten i rapporten kvarstår även med de alternativa matchningsansatserna.

22 Sida: 22 av 31 Tabell 6: Skillnad i medelvärde för matchningsvariabler mellan deltagar- och jämförelsegrupperna Skillnad i medelvärden Arbetslöshetsdagar framtill SMF-start 6,4 Ålder 0,0 JOB/UGA 0,0 Född i Sverige 0,0 Kvinna 0,0 Kod för funktionsnedsättning 0,0 Söker jobb heltid 0,0 Matchningsbar 0,0 Förgymnasial utb <9 år 0,0 Förgymnasial utb >=9 år 0,0 Gymnasial utb. 0,0 Medelbetyg årskurs 9-2,5 Tabell 7 visar resultaten från effektskattningarna 6 och 12 månader efter påbörjad SMFkurs. Resultaten indikerar att deltagarna i SMF-kurser har cirka 20 procentenheters högre sannolikhet att lämna Arbetsförmedlingen för ordinarie studier jämfört med jämförelsegruppen efter 6 månader. Däremot har deltagarna 13,5 procentenheters lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten för arbete utan stöd efter 6 månader. Skillnaderna i utfall till studier och arbete efter ett år går i samma riktning men estimaten är större. Deltagarna har även signifikant lägre sannolikhet att få arbete med stöd efter både 6 och 12 månader än jämförelsegruppen, men skillnaderna är små. Resultaten indikerar att SMF-kurser leder till att deltagarna går vidare till ordinarie studier i större utsträckning men går vidare till arbete i mindre utsträckning jämfört med jämförelsegruppen. Detta är inte förvånande eftersom syftet med kursen är att motivera unga till vidare studier.

23 Sida: 23 av 31 Tabell 7: Utfall till studier och arbete 6 resp. 12 månader efter SMF-start Ordinarie studier Utfall efter 6 månader Arbete utan stöd Arbete med stöd Ordinarie studier Utfall efter 1 år Arbete utan stöd Arbete med stöd Deltagare 0,201*** -0,135*** -0,007*** 0,246*** -0,176*** -0,016*** (0,006) (0,008) (0,002) (0,007) (0,009) (0,003) Konstant 0,074*** 0,224*** -0,004 0,100*** 0,327*** 0,046*** (0,027) (0,038) (0,009) (0,032) (0,043) (0,014) Antal R2 0,063 0,042 0,035 0,069 0,050 0,042 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1 Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. Separata estimeringar per år (visas i Tabell 8) indikerar att såväl den positiva effekten för utfallet till studier som den negativa effekten för utfallet till arbete utan stöd förstärks över åren Den tilltagande effekten för utfallet till studier skulle exempelvis kunna bero på att de som utformar kurserna har fått ökad erfarenhet med åren, vilket kan ha höjt kvalitén i kursinnehållet och utbildningsmiljön. Tabell 8. Utfall till studier och arbete 12 månader efter insats. Separata estimeringar per år Ordinarie studier Ordinarie studier Ordinarie studier Arbete utan stöd Arbete utan stöd Arbete utan stöd Deltagare 0,181*** 0,253*** 0,274*** -0,138*** -0,187*** -0,189*** (0,014) (0,013) (0,009) (0,018) (0,0166) (0,012) Konstant -0,048 0,169*** 0,097** 0,381* 0,320*** 0,341*** (0,162) (0,057) (0,039) (0,210) (0,073) (0,052) Antal obs R2 0,115 0,134 0,089 0,118 0,108 0,072

24 Sida: 24 av 31 Separata estimeringar för personer med och utan kod för funktionsnedsättning Tabell 9 visar resultaten från separata estimeringar för personer som har kod för funktionsnedsättning och personer som inte har en sådan kod. 26 Övergångar till ordinarie studier samt till arbete utan stöd studeras. Resultaten indikerar att effekten gällande utfallet utbildning av att starta SMF-kurs är mindre positiv för arbetssökande som bedöms att ha funktionsnedsättning jämfört med arbetssökande som inte bedöms att ha funktionsnedsättning. Detta är trots att grupperna inte skiljer sig åt i många avseenden vad det gäller de individegenskaper som kan påverka utfallen (redovisades i tabell 3). Å andra sidan är effekten för utfallet till arbete utan stöd mindre negativ för personer med en kod för funktionsnedsättning. Den negativa effekten för arbete blir dock lika stor som för jämförelsegruppen om man mäter utfallet till arbete totalt (dvs. när även arbete med stöd inkluderas). 27 Tabell 9: Resultat av effektskattningar. Utfall till studier och arbete 12 månader efter SMFstart Har funktionsnedsättningskod Har ej funktionsnedsättningskod Ordinarie studier Arbete utan stöd Ordinarie studier Arbete utan stöd Deltagare 0,170*** -0,101** 0,251*** -0,186*** (0,038) (0,045) (0,007) (0,009) Konstant -0,086 0,026 0,125*** 0,378*** (0,127) (0,153) (0,034) (0,045) Antal Obs R2 0,375 0,335 0,070 0,055 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1 Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. Separata estimeringar för inrikes- och utrikes födda I Tabell 10 ser vi separata skattningar för personer födda i Sverige och utanför Sverige. 28 Resultaten indikerar att SMF-kurser har mindre positiva effekter gällande utfallet till ordinarie studier för de som är utrikes födda. Den negativa effekten för övergångar till deltagare med kod för funktionsnedsättning har matchats med 544 jämförelseobservationer. 27 Estimeringar (som inte visas här) visar att deltagare som har en kod för funktionsnedsättning även har negativ effekt för utfallet till arbete med stöd (-0.108**), medan effekten är nära noll för deltagare som inte har en kod för funktionsnedsättning deltagare som är födda utanför Sverige har matchats med 995 jämförelseobservationer.

25 Sida: 25 av 31 arbete är mindre för denna grupp jämfört med inrikes födda. Detta indikerar att SMF kurser har mindre betydelse för att skifta deltagarna från att söka jobb till att studera vidare för personer födda utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige. Vi vill återigen påpeka att urvalet för utrikes födda är selekterade och att det inte säkert att vi skulle få samma resultat om vi hade möjlighet att studera hela gruppen utrikes födda. Tabell 10: Utfall till studier och arbete 12 månader efter insats Född i Sverige Född utanför Sverige Ordinarie studier Arbete utan stöd Ordinarie studier Arbete utan stöd Deltagare 0,256*** -0,183*** 0,167*** -0,131*** (0,007) (0,009) (0,033) (0,042) Konstant 0,103*** 0,344*** 0,083 0,147 (0,032) (0,043) (0,173) (0,216) Antal obs R2 0,074 0,051 0,255 0,221 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1 Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. Vad innebär det att lämna arbetslösheten för ordinarie studier? Resultaten ovan visar att deltagarna har högre sannolikhet att lämna arbetslösheten för ordinarie studier men lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten för ett arbete utan stöd. Det är svårt att uttala sig om detta är ett positivt eller negativt utfall för deltagarnas framtida arbetsmarknadssituation. Svaret på denna fråga beror på flera faktorer, till exempel vilken typ av studier deltagarna går vidare till, om deltagarna slutför sina studier, om studierna leder till att de får jobb i större utsträckning och högre inkomster än jämförelsegruppen när de har studerat klart. För att svara på dessa frågor behöver vi en längre uppföljningsperiod, vilket inte är möjligt eftersom folkhögskolesatsningen startade 2010 och det senaste tillgängliga datamaterialet är från år Vi kan dock närma oss svaret på frågan genom att använda oss av de personer som har längst uppföljningsperiod, nämligen de som startade SMF-kurser under 2010, och studera flera utfallsvariabler, se tabell 11. Vi estimerar regressioner för utfallen att påbörja en allmän kurs på folkhögskola och att registrera sig på en högskola senast höstterminen

26 Sida: 26 av Vidare tittar vi på löneinkomst (kolumn 3) 29 och en indikator för om individen har studiestöd, förvärvsinkomst, ekonomiskt bistånd eller arbetslöshetsinkomst (omfattar alla former av ersättning till arbetslösa) som huvudinkomstkälla (kolumn 4-7) 30 under Deltagarna har ca 15 procentenheters högre sannolikhet att påbörja en allmän kurs vid en folkhögskola senast höstterminen Även sannolikheten att gå över till högre studier är större för deltagarna i SMF-kurser. De har ca 1,3 procentenheters högre sannolikhet att ha registrerat sig vid en högskola senast höstterminen När det gäller övriga utfall ser vi att sannolikheten för att ha sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete i genomsnitt är 11,7 procentenheter lägre för deltagarna jämfört med jämförelsegruppen. Vi ser också att den genomsnittliga löneinkomsten 31 är lägre för deltagarna samtidigt som sannolikheten att ha studier eller ekonomiskt bistånd som huvudinkomstkälla är högre för deltagarna som påbörjat en SMF-kurs år Detta kan ha sin förklaring i att fler av deltagarna studerar och färre arbetar vilket håller ner deras inkomster. Vidare ser vi inga signifikanta skillnader i sannolikheten att ha någon form av arbetslöshetsersättning som huvudinkomst. Tabell 11: Utfall fram till och med ht 2014 samt år Endast deltagare år (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) Allmän kurs senast Registrerad högskola senast Löneinkomst Huvudink. källa studier Huvudink. källa arbete Huvudink. källa ek.bistånd Huvudink. källa arbetslöshet Ht 2014 Ht Deltagare 0,146*** 0,013* -332,0*** 0,068*** -0,117*** 0,051*** 0,015 (0,010) (0,007) (42,55) (0,011) (0,018) (0,010) (0,012) Konstant ,005 2,071*** -0,028 0,729*** -0,018 0,286** (0,122) (0,083) (499,3) (0,125) (0,212) (0,114) (0,144) Antal obs R2 0,138 0,098 0,111 0,101 0,111 0,087 0,101 Not: Standard fel inom parenteser. *** p<0.01,** p<0.05,*p<0.1. Utfallsvariablerna i samtliga kolumner förutom kolumn (3) är binära variabler. Binära variabler för kommun och år inkluderade i regressioner. 29 Från SCB:s databas LISA (Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier). 30 Från SCB:s register RAKS (Registerbaserad aktivitetsstatistik). 31 Detta är kontant bruttolön under året enligt kontrolluppgift till Skatteverket från arbetsgivare. Beloppet anges i hundratals kronor. Estimatet -332 betyder alltså att deltagargruppen i genomsnitt har kr lägre bruttolön på årsbasis.

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Studiemotiverande folkhögskolekurs 2015

Studiemotiverande folkhögskolekurs 2015 PM 2015-01-29 Generalsekreteraren/LÖ Dnr 16, 2015, 091 Studiemotiverande folkhögskolekurs 2015 Allmänt Denna PM avser Studiemotiverande folkhögskolekurs 2015 och omfattar villkor, preliminär fördelning

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2

Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2 Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 22:2 AV: MARIE GARTELL, CHRISTER GERDES OCH PETRA NILSSON. Sammanfattning De arbetsmarknadspolitiska programmen är en viktig

Läs mer

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Kartläggningen ska belysa skillnader inom målgruppen, vad avser t.ex. kön, ålder, ev. funktionsnedsättning och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsetablering.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Etablering av vissa nyanlända - etableringsuppdraget - genomförandet av 2015-02-20 Verksamhetsår 2014 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/208922 Datum: 2015-02-20

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande mått på ungdomars

Läs mer

Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial

Läs mer

Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 2a. Månadsrapport. 2012-10-31 Reviderad 2012-11-19 Tidsperiod: september 2012

Insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet 2a. Månadsrapport. 2012-10-31 Reviderad 2012-11-19 Tidsperiod: september 2012 2012 2012-10-31 Reviderad 2012-11-19 Tidsperiod: september 2012 Sida: 2 av 18 Sida: 3 av 18 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-10-31 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, september. arbetslöshet.

Läs mer

Utbildning nyckeln till arbete

Utbildning nyckeln till arbete Utbildning nyckeln till arbete En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete DEN FÖRDJUPADE VERSIONEN 1 2 Förord Att utbildning öppnar många möjligheter för enskilda

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 206 Drygt 900 personer fick arbete i april Under april månad erhöll 944 personer någon

Läs mer

Utbildning nyckeln till arbete

Utbildning nyckeln till arbete Utbildning nyckeln till arbete Utbildning nyckeln till arbete Upplysningar om innehållet: Tor hatlevoll, tor.hatlevoll@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-365-9 Text: Tor Hatlevoll

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) En ny övergripande lokal överenskommelse mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen beräknas vara klar i januari 2016. Parterna samarbetar i många frågor

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Bilaga 2. Fallstudier

Bilaga 2. Fallstudier bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 2. Fallstudier Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 2 Fallstudier i tre kommuner

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Yttrande över remiss av departementpromemorian Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av departementpromemorian Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO ... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Ura 2005:6 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen AMS Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Innehållsförteckning

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2015 Arbetslösa som fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier Parter Surahammars

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Subventionerade anställningar

Subventionerade anställningar 2011:34 Subventionerade anställningar En kartläggning MISSIV DATUM DIARIENR 2011-12-19 2011/181-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-22 A/2011/2742/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. Kartläggningen av unga mellan 16-24 i Knivsta

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen. Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström

Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen. Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström Arbetsmarknadsstatistik individer, företag och arbetsställen Maria Håkansson Susanne Gullberg Brännström Relation mellan registren LISA FAD RAMS JOBB RAKS JOBB Arbetstagare (lön) Företagare (inkomst av

Läs mer

Redovisning av befintliga verksamheter

Redovisning av befintliga verksamheter Bilaga 2 till lokal överenskommelse mellan Strängnäs Kommun och Arbetsförmedlingen i Strängnäs Redovisning av befintliga verksamheter Innehåll 1. Insatser i kommunal regi gymnasieskolan... 2 2. Kommunala

Läs mer

Utbildningskontrakt och traineejobb

Utbildningskontrakt och traineejobb Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

2013 Stockholm 2014-02-14

2013 Stockholm 2014-02-14 Studiemotiverande folkhögskolekurs 2013 Stockholm 2014-02-14 Studiemotiverande folkhögskolekurs 1 Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Kan introduktionsprogrammen förbättras?

Kan introduktionsprogrammen förbättras? Kan introduktionsprogrammen förbättras? Utvärdering av ett randomiserat experiment försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) PERNILLA ANDERSSON JOONA OCH LENA NEKBY Pernilla Andersson Joona

Läs mer

Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) - ett randomiserat experiment

Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) - ett randomiserat experiment Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI) - ett randomiserat experiment Lena Nekby Nationalekonomiska institutionen, Stockholms Universitet & Institutet för Framtidsstudier

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:35. Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete

Regeringens skrivelse 2013/14:35. Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Regeringens skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Regeringens skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Skr. 2013/14:35 Regeringen överlämnar

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Urval och antagning av studerande till yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Yrkesvux

Urval och antagning av studerande till yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Yrkesvux UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILDNINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/1215. SID 1 (8) 2009-04-23 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2008-05-14 Urval och

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Leder nystartsjobben till högre sysselsättning?

Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? Linus Liljeberg Anna Sjögren Johan Vikström RAPPORT 2012:6 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 För att skapa fler vägar till jobb för unga föreslår regeringen ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget 2010-01-22 Arbetsmarknadstorget Berit Björnered, tf. samordnare 1 (7) 2010-01-21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget VERKSAMHETENS UPPDRAG Arbetsmarknadstorgets uppdrag Organisera verksamhet

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Praktik och tidsbegränsade anställningar med statligt stöd från Arbetsförmedlingen sker på kommunens förvaltningar samt i kommunens för ändamålet skapade

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet

Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva

Läs mer

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap 2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet Samverkansarenan Ung i Tälje Ung i Tälje är en samverkansarena mellan myndigheter. Södertälje kommun är huvudman och kommunens olika förvaltningar samverkar

Läs mer

upp,elki KF 70 15 JUNI 2015

upp,elki KF 70 15 JUNI 2015 upp,elki KF 70 15 JUNI 2015 Nr.70 Interpellation av Benny Lindholm (FP) om framtiden för arbetsmarknadsinsatser i Uppsala KSN-2015-1161 Efter ett beslut i september 2012 om innovationsvänlig upphandling

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari månad 2016 Fått arbete Under januari påbörjade 1 323 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA Kvalitetsarbete I praktiken AVESTA Var är vi? Förutsättningar MiROi i-learning AB bedriver sedan september 2013 undervisning i SFI (Svenska för invandrare) i Avesta. Undervisningen bedrivs alla helgfria

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget utveckling över tid och långtidsarbetslösheten. Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister 25 augusti 2015

Arbetsmarknadsläget utveckling över tid och långtidsarbetslösheten. Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister 25 augusti 2015 Arbetsmarknadsläget utveckling över tid och långtidsarbetslösheten Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister 25 augusti 2015 Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Anm. Avser åldersgruppen 15-74år. Säsongrensade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:414) om jobboch utvecklingsgarantin; SFS 2015:949 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Regeringen

Läs mer

Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Emmaboda kommun Emmaboda är en liten kommun i Småland, mitt i sydöstra Sverige. Här är nära till vacker natur med skog och sjö och pendlingsavstånd till tre

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer