bobygget. material & system fas2 #3 - rum 26

Transkript

1 bobygget material & system fas2 #3 - rum 26

2 innehåll Fas 2 #3: Material och system Föreläsning Material, John Helmfridsson Generellt om hållbara byggmaterial Väggar, tak och grund Workshop Ytskikt Föreläsning System, Anders Manikoff Hållbarhet och resiliens Försörjningssystemen i Bobygget

3 ws #3 - MATERIAL OCH SYSTEM Rum 26-13/3 5 deltagare från gruppen Vi var totalt 10 personer som deltog. Från gruppen Hannes, Annika, Malin, Lena samt Marina på skype-länk från Linköping. Att ha två workshops samma vecka kan ha lett till att flera istället valde att lägga sin tid på torsdagens workshop. Kvällens upplägg Kvällen ägnades helt åt våra två föreläsare John Helmfridsson arkitekt med inriktning på ekologiska byggmaterial och Anders Manikoff, VD för Herrljunga elektriska. Fortsättning Då få kunde delta spelade vi in föreläsningarna. Kvalitén och ljudet blev inte det bästa men materialet finns tillgängligt. Vi hoppas övervinna några tekniska hinder för att kunna lägga upp det på minigroupen. Om vi i projektledningen får tid över ska vi klippa ihop en kärnfull version. 3

4 FÖRELÄSNING MATERIAL av John Helmfridsson John Helmfridsson är expert på hållbara byggmaterial. Han jobbar nu på Liljewalls arkitekter men har tidigare jobbat på Ekocentrum och Passivhuscentrum. Genrellt om hållbara byggmaterial: John menar att ett materials hållbarhet kan bedömmas utifrån 3 grundaspekter: Gifter Komfort Miljöpåverkan Trä - ett bra byggmaterial För en liten miljöpåverkan bör man generellt utgå från de naturliga material som finns på platsen, i Sverige har vi mycket lera och trä. Sett till miljöpåverkan globalt är trä också ett bra material då det byggs upp av koldioxid från atmosfären. Trä kan sägas bestå av växthusgaser som kapslats in och oskadliggjorts genom en levande biologisk process. Mer specifikt beror träets miljöpåverkan på var och hur trämaterialet har tillverkats och avverkats. Det finns också ämnen i trä som är ohälsosamma för människan, främst i träsorter som gran och tall. Men generellt sett har trä en liten eller positiv miljöpåverkan där andra vanliga byggmaterial, som t.ex plast, gips, glasfiber eller betong emitterar olika gifter eller har en direkt negativ miljöpåverkan. Flera av Johns exempel fokuserade därför på lösningar som använder just träbaserade produkter. Materialens funktion En byggnads största miljöpåverkan är inte själva materialet utan materialens prestanda under byggnadens livstid. Man bör därför tänka in och använda materialens funktion, bland annat hur bra materialen är på att lagra, isolera eller leda värme. Väljer man t.ex att använda lite isoleringmaterial kommer snart den positiva miljöeffekten av att 4

5 använda lite material ätas upp av de negativa effekterna från husets stora värmeförbrukning. Själva byggnationens miljöpåverkan är bara % av byggnadens totala miljöpåverkan under hela livstiden. Hur skapas bra komfort? Enkla tumregler för bra komfort är att eftersträva ett lufttätt hus med jämn temperatur. Här måste man välja mellan materialens miljöpåverkan och materialens prestanda samt mellan passiva och aktiva lösningar. Lufttätheten beror på kvalitén hos husets ångspärr vilket är det tunna skikt i ytterväggen som hindrar inomhusluft att tränga ut. Den mest effektiva ångspärren är en plastfilm. Det finns också ekologiska alternativ, t.ex papp eller träfiberskivor, men dessa har mycket lägre prestanda (dvs de släpper igenom mycket mer inomhusluft). Johns råd var att använda plast eftersom plasten har så mycket bättre effekt att huset får en lägre engerianvändning och därigenom får en lägre miljöpåverkan på sikt. Plastfilmen är dessutom tunn så det är totalt sett inte så mycket plastmaterial som används för ett helt hus. Jämn temperatur kan åstadkommas genom att buffra värme i huset på olika sätt. Det finns passiva lösningar där materialen får verka och mer aktiva lösningar som inbegriper t.ex kaminer på olika sätt. En passiv lösning är att ha en tung väggkonstruktion som tar lång tid för att värmas upp och kylas av. T.ex kan det solljus som värmer väggen under dagen avges under natten och skapa en jämn temperatur över dygnet. En liknande, fast aktiv lösning är en kakelugn. Här måste man själv aktivt tillföra värme genom att elda. Den tunga kakelugnen värmst långsamt upp av elden och avger sedan sin värme till rummet. Mer moderna sätt är att ha en kamin med ackumulatortank. Vedbrasan värmer upp vatten som sedan kan cirkulera i element efter att elden slocknat. Badrum - svårt att bygga miljömässigt John menar att det är mycket svårt att bygga badrum på ett miljömässigt bra sätt. Byggnationen måste godkännas och kraven som finns på till exempel tätskikt i badrum begränsar möjligheterna. 5

6 Väggar, tak och grund John visade ett antal olika ytterväggsystem med miljöambitioner. Vägg 1: Trästomme med självbyggd halmisolering Ett av Johns egna projekt var en byggnad med enkel trästomme som sedan fylldes i med halm som isolerande material. Stommen restes av en byggfirma och väggarna färdigställdes sedan med självbyggeri. Det finns inga professionella byggare på den svenska marknaden med halmbygge som del av sin repertoar men man kan köpa in byggfirmor från Litauen med halm-kompetens. Att komplettera stommen med halm innebär mycket och hårt arbete där halmen packas mellan stomreglarna. Därefter putsas halmen på in och utsida med lera. Det är bra och nödvändigt att leran nära tillgängligt på plats. Väggar med lera/halm konstruktion kan lagra och avge funkt och behöver därför ingen ångspärr. Vägg 2: Träbaserade system för täta hus John har arbetat i flera eko-byggprojekt som använt träelement - dvs stora väggsektioner av huset som byggts på fabrik och körs till platsen på en lastbil. Begränsande mått för träelementen är vad som är tillåtet att köra på ett lastbilsflak. Det finns också färdiga konstruktionssytem man kan köpa in. John rekommenderade PK-bygg i Falköping och Goodfeel i Borås som två möjliga systemleverantörer. Deras stommar är helt i trä och minskar på olika sätt konstruktionens köldbryggor till ett minimum. Köldbryggor är byggelement som oavsiktligt leder ut värme ur huset, t.ex ett dörrhantag i metall som lätt leder ut värme genom dörrskivan. Goodfeel använder så kallade lättreglar och PK-bygg har träreglar som ligger omlott. Båda väggkonstruktioner går att isolera med cellulosafibrer från retur-tidningspapper. Vägg 3: Passivhus i frigolit och betong Det finns passivhusbyggare som använder material som är direkt miljövådliga, t.ex hus helt och hållet i frigolit och betong. Deras tanke är att uppnå en byggnad med väldigt liten värmeförbrukning. Allt material och arbete under byggnationen av ett hus utgör bara ca 15-6

7 25% av en byggnads miljöpåverkan sett till hela byggnadens livstid. Genom att använda effektiva material kan man påverka byggnadens huvudsakliga miljöpåverkan (engergiförbrukningen) och få den totala miljöbelastningen till ett minimum. Frigolit går att smälta ner och återanvända men är ett plastbaserat material. Passivhustekniken har också en del krav på byggnadens teknik kontrollerad ventilering etc. Ett byggföretag som använder tekniken är Embrahus. Tak John hade flera tips att se närmare på kring taklösningar. Bland annat att använda lättbalkar eller den mer ekonomiska saxtakstolar. Att använda OSB-skivor eller intelligent duk där fukt kan vandra åt båda håll som tätskikt då det händer att fukt kan vandra in i taket under varma sommardagar. Grund Det är svårt att grundlägga ett hus på ett miljövänligt sätt. John berättade om 3 olika grundläggningar: Platta på mark. Betongplatta på mark är det vanligaste byggsättet för mindre hus. Ingreppet förstör marken för all framtid. Byggnationen innebär att marken grävs upp och fylls sedan igen med material som bergkross, frigolit och betong. Cellglas. Cellglas har mycket mindre miljöpåverkan än betong men tillverkas genom en komplicerad och dyr metod. Plintgrund. Plintgrund kan vara att föredra ur miljöhänsyn men har konsekvenser för byggnadens utformning. Plintarna använder mindre betong än en platta på mark. Grävarbeten blir också mindre med plintar som sticks ner i marken. Nackdelar är att huset kommer upp, man kan inte gå rakt ut på gräset och behöver en trappa eller ramp upp till ytterdörren. Golven på bottenvåningen får inte den naturliga värmen från marken utan kan upplevas kalla. Utrymmet mellan mark och hus behöver ventileras och isoleras för att lösa problem med fukt och radon från marken. Plintgrund kan också vara mer ekonomisk än platta på mark. 7

8 3 av Johns materialprover; gips, eko-isolering och spånskivan av 25% gift. Workshop Ytskikt Ytskikt är det material man kommer i kontakt med, t.ex väggytor, kökbänkar, golv etc. John berättade och visade exempel på flera ytskikt bland annat gips, råspont, plywood, OSB-skivor och kreativa lösningar sosm att använda grangolv som vägg och takmaterial. Deltagarna fick känna på klämma på olika materialprover. John berättade om materialens kostnad samt vilka material som innehöll gifterklassade medel. (Överraskande var att laminerade spånskivor för kök och möbler kan innehålla upp till 25 % giftklassade bindmedel). Workshop I workshopen om vilka material deltagarna föredrog inomhus framstod råspånt som ett vinnande alternativ. Något dyrare än att använda gips men mer miljövänligt med en naturlig look. En del tyckte råspånten kunde se skräpig ut om inte gliporna mellan brädorna gjordes på ett snyggt sätt. Det fanns också farhågor om att råspånten skulle vara för ohyvlad och ge stickor om man kom emot väggen. 8

9 FÖRELÄSNING SYSTEM av Anders Manikoff Anders Manikoff är VD för Herrljunga energi, Herrljungas kommunala bolag som ansvarar för samtliga försörjningssystem, dvs el, vatten, avlopp, värme och bredband. Anders presenterade Herrljunga elektriskas verksamhet och ställde frågan om en elverkschef kan ha samma intressen som deltagare i Bobygget? Han berättade om tankarna i sitt eget husbygge på landet utanför Alingsås. Bild: Anders Manikoff, Herrljunga elektriska AB Hållbarhet och resiliens Anders visade bilden på de 3 numera klassiska bubblorna ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet där deras överlappande yta kan sägas vara verklig hållbarhet. Till de 3 vanliga bubblorna ville Anders lägga en fjärde bubbla i vad som är tekniskt och praktiskt genomförbart. I denna teknikbubbla kan man spåra människans väg från stenålder till industrialism och IT-samhälle. Människan har ju någon gång varit en hållbar art så när lämnade vi det? frågade Anders retoriskt. Hans svar var att vi lämnade området för verkligt hållbart när vi började leva över de lokala tillgångarna, utrota andra arter etc. - dvs för ungefär år sedan. Vi lämnade 9

10 sedan ytan för socialt hållbart i och med jordbrukssamhället när olika grupper började använda olika landplättar som gav olika skörd - ungefär år sedan. Anders menar att människans historia kan ses som en år lång utflykt i vad-är-tekniskt-möjligt-bubblan där vi först för ca 50 år sedan börjat uppfatta hur samhället hänger ihop med andra system på jorden. Han ser boken Tyst vår som ett perspektivskifte och vändpunkt. Att komma tillbaka till en verkligt hållbart livsstil blir svårt. Vi skulle nog inte acceptera att bo ute i skogen med endast en pilbåge. Anders ser två motsatta poler i debatten, antingen de som förespråkar en tillbakagång till lowtech eller de som vill lösa problemet med ännu mer högteknologi. Båda poler ser han som utopiska. Det Anders anser ligger närmare i tiden och även är mer genomförbart är att bygga samhället mer resilitent. Resiliens innebär motståndskraft i att hantera plötsliga förändringar. T.ex att klara en plötslig storm med skyfall, en svängning i ekonomin eller social påfrestning. Med resiliens som mål kan vi diskutera vad som behöver vara mer lowtech och vad som kan bli mer hightech. Visst finns det även plats för utopier i ett resiliensperspektiv. Anders ser framför sig en by om ca 100 personer kring ett gemensamhetshus som också är byns teknikhub där försörjningssystem kan hanteras lokalt. Han kallar det Mothership community concept. se bild till höger. Vi i projektledningen ritade upp en förbluffande lik bild för att sammanfatta infot från det första mötet med Herrljunga elektriska. Bobygget har ju flera likheter med tanken om ett sådant resilitent bysamhälle, främst i idén om ett samlande byhus. Anders menar att om deltagarna i Bobygget är intresserade av att bygga gemensamma system via byhuset är det något som Herrljunga elektriska också ser fördelar och spännande potential i. 10

11 Anders Manikoff, Herrljunga elektriska AB 11

12 Försörjningssystem i Bobygget När vi grävt ner ledningar och rör har vi skapat ett system vi ska leva med i år framöver, låt oss noga tänka igenom möjligheter och svårigheter i förväg. Med det gemensamma huset som teknikhub är Bobygget är en möjlighet att skapa mer resilienta system mellan det enskilda hushållet och kommunen. Värme Platsen för Bobygget kommer inte omfattas av Herrljungas fjärrvärmesystem. Det blir nödvändigt för boende i Bobygget att bygga sitt eget värmesystem. Här finns en stor möjlighet att t.ex bygga en gemensam bergvärmeanläggning i gemensamhetshuset. 12

13 El Vi undersöker frågor om solel-produktion och hurvida den kan vara gemensam samt vad man kan vinna på en gemensam lösning. En stor fråga är hur el får transporteras över fastighetesgränser, gäller det alla sorters el (både lik och växelström?). Får man transportera el via servitut etc? Både Anders och projektledningen letar på varsitt håll efter info och lösningar. Vatten Vi undersöker kostnader för att använda den lokala vattenkällan i Bobygget för att spola toaletter, vattna etc. Detta är till stor del en kostnadsfråga för en extra pump, rör och kran. Avlopp Avloppsledningar kan dras för att möjliggöra ett framtida reningsverk. Blir det en extra kostnad? Fiber Här finns bara vinster med att ha ett gemensamt abonnemang som går in via byhuset. För att gruppen ska kunna ta beslut hur försörjningssystemet ska se ut tar projektledningen fram de alternativ som finns och listar plus och minus. Vi har hittills jobbat mest med hur fastighetesindelningen påverkar förutsättningarna för gemensamma system, det arbetet är inte färdigt ännu. Anders frågor till Bobygget: Synen på teknik i de egna bostäderna Finns en önskan att gå off grid? Rollen som systemägare, vem gör vad? Egen el-försörjning, solel? Vatten och avloppsdragning Uppvärmning Bredband och kommunikation. 13

14