Tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi för Malmö ant av kf 30/5 2002, 107, bih 45

Transkript

1 Tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi för Malmö ant av kf 30/5 2002, 107, bih 45 Innehållsförteckning Inledning... Varför en tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi... Vem berörs av denna strategi... Struktur... Utgångspunkter... Utvärdering av s Alkohol- och drogpolitiska program från Fakta... Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador... Ändringar i alkohollagen... Nationell narkotikahandlingsplan... Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91)... Vissa tobaksfrågor... Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Region Skåne... Kommunövergripande handlingsprogram i Malmö... Forskning och trender... Vem gör vad i Malmö Malmö Högskola... Sjukvården Region Skåne... Länsstyrelsen i Skåne... Polisområde Malmö... Tullverket Skåneregionen... Svensk Handel... Södra Sveriges Hotell- och Restaurangföretagares Förening, SHR... Mål för det tobak, alkohol-, narkotika- och drogförebyggande arbetet i Malmö Vision... Mål tobak... Mål alkohol... Mål narkotika... Mål dopning... Insatsområden Systematisk faktainsamling och analys (epidemiologisk bevakning)... Epidemiologisk bevakning och folkhälsorapportering Åtgärder för att stödja det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet i Malmö... Framtagande av handlingsplan och utvecklande av lokala måldokument/aktivitetsplaner... Inrätta ett center för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Malmö... Dokumentation och uppföljning Åtgärder för att påverka tillgänglighet och utbud... Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd och folkölsförsäljning... Insatser mot hantering av narkotika, dopning och andra illegala droger... Insatser mot svartsprit... Insatser mot tobak Åtgärder för att påverka efterfrågan... Informations- och opinionsbildande insatser... Stöd och utbildning till föräldrar och andra vuxna förebilder... Utveckling av arbetet inom hälsofrämjande skolor... Alkohol- och drogförebyggande program på arbetsplatser... Insatser vid tidig upptäckt av riskbeteende avseende alkohol...

2 2 Insatser vid tidig upptäckt av riskbeteende avseende tobak... Organisation... Central organisation inom... Lokal organisation inom... Ekonomi... Utvärdering... Skiss över parter som deltar i det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Malmö... Inledning Kommunfullmäktige antog ett Alkohol- och drogpolitiskt program för. Våren 2000 presenterades en utvärdering av arbetet med programmet för kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen uppdrog åt stadskontoret att revidera programmet med beaktande av vad som framkommit av utvärderingen antog kommunfullmäktige ett Tobakspolitiskt program för. En uppföljning av programmet presenterades våren Stadskontorets uppdrag att revidera det alkohol- och drogpolitiska programmet innefattade efterhand även att föra in de tobaksförebyggande insatserna i samma program som för alkoholoch drogfrågorna. Föreliggande strategi omfattar således förebyggande insatser inom tobaks-, alkohol- och narkotikaområdena (inklusive dopning). Strategin är framtagen i samverkan mellan, Tullverket Skåneregionen, Polisområde Malmö, Länsstyrelsen i Skåne, Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt/universitetssjukhuset MAS, Svensk Handel Syd, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. Under arbetets gång har stadskontoret också bjudit in till ett antal samtal med berörda aktörer från bl.a. restaurangbranschen, socialtjänsten grund- och gymnasieskolan, fritidsgårdar, KomVux, Malmö Högskola, förenings- och organisationslivet samt ungdomar från Malmös stadsdelar för att diskutera och inhämta synpunkter på innehållet i en ny strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Malmö. Den tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategin utgör plattform för de insatser som skall genomföras för att nå de uppsatta målen. För att konkretisera insatserna för perioden , har en handlingsplan för det tobaks, alkohol- och drogförebyggande arbetet utarbetats. Begreppet drog avser i denna strategi alla narkotiska medel samt i förekommande fall även dopningsmedel. Varför en tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi Folkhälsoarbetet i Malmö pågår inom många områden. Utgångspunkten för arbetet med god hälsa är att det så långt som möjligt bör vara förebyggande och hälsofrämjande, och inrikta sig mer på friskfaktorer än på riskfaktorer. Men arbete med friskfaktorer måste kompletteras med insatser mot viktiga riskfaktorer. Några av de största riskfaktorerna mot god hälsa är användningen av tobak, alkohol och narkotika. har länge fokuserat dessa riksfaktorer och har sedan 1996 haft ett

3 3 komunövergripande alkohol- och drogpolitiskt program och från 1998 ett tobakspolitiskt program. Utvärderingen av det alkohol- och drogpolitska programmet från 1996 visade bland annat att programmet gav värdefull kunskap om förebyggande arbete och att det tvärsektoriella arbetet gav resultat. Utvärderingen visade också på hinder, såsom att programverksamheten varit beroende av externa medel samt på svårigheterna att bilda bred opinion bland Malmös befolkning för såväl programmet som för de frågor och problem som programmet tar upp. En uppföljning av det Tobakspolitiska programmet presenterades våren Av uppföljningen framkom bland annat att det saknades tobaksförebyggande handlingsplaner för vissa kommunala verksamheter med inriktning på barn och ungdom. är på flera sätt en unik stad i Sverige. Närheten till det övriga Europa medför att Malmö med omnejd är ett transitområde för hantering av tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Tillgången till alkohol och narkotika har ökat kontinuerligt i Malmöområdet de senaste åren. Argument om att måttlig alkoholkonsumtion skulle vara hälsofrämjande har tillkommit. På narkotikaområdet kan man se mer liberala attityder bland ungdomar idag än de två senaste decennierna. Alltfler liberala röster hörs också i den offentliga narkotikadebatten. Det visar sig också att de senaste årens gynsamma utveckling för tobaksrökning har brutits. är också unikt med sin etniska och kulturella mångfald. Det visar sig bland annat i malmöbornas olika konsumtionsmönster. Invånarnas alkoholvanor skiljer sig väsentligt mellan olika stadsdelar. Detta får naturligtvis även effekt på t.ex. ungdomars konsumtionsmönster i de olika stadsdelarna. Studier har visat att samlade strategier för att hantera kriminalitet och alkohol- och drogsituationen, t.ex. kommunala handlingsprogram, i sig har en effekt på utvecklingen av drogrelaterade problem i samhället. s är sedan 1994 medlem i European Cities Against Drugs (ECAD). Med dessa grundförutsättningar är det naturligt att fortsätter att utveckla sitt drogförebyggande arbete genom att ta fram en ny reviderad Tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi. Vem berörs av denna strategi Att påverka rökvanor, antalet alkoholskador, mängden narkotikamissbruk och andra problem förknippande med droganvändning är en angelägenhet för alla i Malmö. Det gäller oberoende av om man arbetar, bor, går i skola eller driver näringsverksamhet mm i Malmö. Ett extra stort ansvar för att påverka utvecklingen för tobak, alkohol- och droganvändning vilar på de vuxna malmöborna, framförallt alla föräldrar, som goda förebilder. I det alkohol- och drogförebyggande arbetet står malmöbon i centrum och denna strategi kommer främst att utgå från vad stadens verksamheter kan göra tillsammans, både med och för malmöborna i det förebyggande arbetet. En av de största utmaningarna för denna strategi är att göra alla i Malmö delaktiga i arbetet med att försöka påverka utvecklingen för tobaksanvändning, alkoholskador och narkotika- och annat drogmissbruk. Struktur

4 4 Denna strategi beskriver övergripande mål, insatsområden, organisation, ekonomi samt uppföljning och utvärdering för perioden Strategin kompletteras av Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd, Riktlinjer för folkölsförsäljning och handlingsplaner. Därtill kommer lokala måldokument/aktivitetsplaner. I handlingsplanerna presenteras vad som skall påbörjas/genomföras i Malmö inom en treårsperiod. Den första handlingsplanen gäller för treårsperioden Utifrån strategi, handlingsplan och de lokala förutsättningarna tar Malmös förvaltningar fram lokala måldokument och aktivitetsplaner för varje period. Handlingsplanerna och måldokumenten/aktivitetsplanerna följs upp efter varje period medan målen i strategidokumentet utvärderas efter hela periodens slut. Tobaksprogrammet från 1998 tillkom med som huvudman för sjukvården. I samband med inrättandet av Region Skåne överfördes huvudmannaskapet för sjukvården till regionen. Region Skåne antog våren 2001 mål och strategier för det tobaksförebyggande arbetet. Föreliggande strategi omfattar även en översyn av insatser och mål för det tobaksförebyggande arbetet i Malmö. För att säkerställa genomförandet av insatser och åtgärder inom handlingsplan och strategi inrättas tre kommungemensamma befattningar med uppgift att samordna, stödja, driva och utveckla arbetet. Förslagsvis bildar dessa tre befattningar stommen i ett preventionscenter för Malmö. Varje stadsdel utser en person som kan verka som kontaktperson gentemot preventionscentret Kring centret bildas ett nätverk med representanter från stadsdelarna, utbildningsförvaltningen, fritidsförvaltningen med flera berörda verksamheter. Vid upprättandet av denna strategi har stor hänsyn tagits till andra förebyggande program och strategier i Malmö. Vissa åtgärder och aktiviteter är gemensamma för programmen och strategierna, och berör samma målgrupp. Det är viktigt att olika insatser anpassas till varandra. För det föreslagna preventionscentret gäller t.ex. att det i framtiden även kan innefatta det förebyggande arbetet kring sexuell hälsa och brottslighet. Strategin omfattar insatser med inriktning på att begränsa tillgänglighet och utbud av tobak, alkohol, narkotika och andra droger, samt förebyggande insatser för att motverka skadlig alkoholkonsumtion, tobaksbruk och missbruk av narkotika och andra skadliga droger. De förebyggande insatserna omfattar både allmänpreventiva och sekundärpreventiva insatser. Utgångspunkter Utvärdering av s Alkohol- och drogpolitiska program från 1996 Våren 2000 presenterade Socialmedicinska enheten UMAS, Region Skåne en utvärdering av s alkohol- och drogpolitiska program. Sammanfattningsvis konstaterades följande: Metodutvecklingen har varit den del av arbetet inom programmet som fortskridit med störst framgång. En annan framgångsaspekt som programmet har haft är att det har uppstått och framkommit stora kunskapsmängder ur arbetet. En tredje aspekt som programarbetet har kommit att visa på är möjligheterna som finns inom tvärsektoriellt arbete. Stadsdelsförvaltningarna har utnyttjat det tvärsektoriella arbetet och de har framhållit stadsdelsreformen som en starkt bidragande orsak till att det hela har varit möjligt att genomföra.

5 5 Det är i synnerhet två hinder som har identifierats under utvärderingsarbetet. Det första och kanske mest problematiska har varit att programverksamheten hela tiden har varit beroende av externa medel. Det andra hindret för programetableringen var att det har varit mycket svårt att bilda en bred opinion bland Malmös befolkning för såväl programmet som för de frågor och problem som programmet tar upp, men också bland de myndigheter och förvaltningar som varit inblandade i programmets olika verksamheter under genomförandeperioden. De erfarenheter som framkommit ur denna utvärdering har nogsamt tagits tillvara i utarbetandet av denna nya strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Fakta - Det är en angelägenhet för alla att förhindra skadligt bruk av alkohol, narkotika och andra droger. - De allra flesta ungdomar i Malmö använder inte narkotika och de flesta 16- åringarna har inte varit berusade. - År 2000 uppgav 19 % av flickorna i åk 9 samt 15 % av pojkarna att de röker och 9 % av pojkarna uppger att de snusar - År 2000 uppgav 112 elever i gymnasiets årskurs 2 i Malmö att de använder narkotika (totalt ca 7,5 % av pojkarna och ca 3 % av flickorna). - År 2000 uppgav 820 elever i åk 9 att de har varit berusade (totalt ca 41 % av pojkarna och ca 41 % av flickorna). - En överväldigande majoritet (ca 95 %) av befolkningen i Sverige är emot legalisering av hasch och centralstimulerande droger. - Det har blivit lättare att föra in alkohol och narkotika i landet sedan Öresundsbron öppnade. - Införelsenivån för alkohol har ökat kraftig sedan det svenska inträdet i EU. - Tillgången till narkotika och illegal alkohol är mycket stor i Malmö. - Lagstiftningen rörande narkotika har blivit liberalare i flera av länderna inom EU. - Malmös stadsdelar har olika utgångspunkter och förutsättningar för sitt drogförebyggande arbete. - Samverkan och ett samordnat resursutnyttjande är bästa väg till framgång. - Malmö är en mångkulturell stad. Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Riksdagen antog den 21 februari 2001 en Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (Prop 2000/01:20) Handlingsplanen skall gälla under åren För genomförandet av handlingsplanen har avsätts 450 miljoner kronor under tre år. Målet för det alkoholförebyggande arbetet är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet bör uppnås genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen. Särskilt gäller detta bland ungdomar och unga vuxna. Regeringen har satt upp ett antal prioriterade delmål: - ingen alkohol skall förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditeten - uppväxten skall vara alkoholfri - alkoholdebuten skall skjutas upp - berusningsdrickandet skall minska - det skall finnas fler alkoholfria miljöer - den illegala alkoholhanteringen skall undanröjas Huvudinriktningen för den nationella alkoholpolitiken skall vara att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå och stimulera ökad

6 6 samverkan mellan lokala aktörer. Arbetet för att förebygga alkoholskador skall integreras i det reguljära arbetet, vara långsiktigt och uthålligt och inte upprätthållas i projektform. Vidare har regeringen angivit att alla kommuner bör: - ha alkoholpolitiska program som omfattar regleringen av tillsynen - ha en effektiv tillsyn av företag som serverar eller säljer alkohol - erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholhantering för innehavare av serveringstillstånd och deras personal - samarbeta med polismyndigheten för att motverka illegal alkoholhantering. Ändringar i alkohollagen Den 1 juni 2001 beslutade riksdagen om att göra förändringar i alkohollagen (1994:1738) med ikraftträdande 1 juli 2001 (Prop 2000/01:97). Huvudsakliga förändringar som görs är bl.a. att reglerna för försäljning av öl skärps i syfte att komma tillrätta med konstaterade problem. Vidare gäller i den nya lagen att den som säljer eller serverar öl åläggs bl.a. en skyldighet att utöva särskild tillsyn över denna verksamhet och kommunerna får rätt att ta ut avgifter för tillsynen av dem som bedriver servering av eller detaljhandel med öl. Näringsidkarna skall också anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen eller serveringen sker. Rätten till ölservering i samband med ambulerande korv- och glassförsäljning eller liknande avskaffas. Den straffbestämmelse som gäller innehav av spritdrycker, vin och starköl i uppenbart syfte att olovligen sälja dem utökas till att även omfatta öl. För vissa privata arrangemang tas kravet på serveringstillstånd bort helt. Vid tillståndsmyndighetens prövning av ansökan om tillstånd för servering till allmänheten samt vid prövning av serveringstid skall risken för alkoholpolitiska olägenheter vara vägledande. Nationell narkotikahandlingsplan Regeringen beslutade den 5 april 2002 om en nationell narkotikahandlingsplan (Prop 2001/02:91). Regeringen presenterar i planen sin syn på den samlade narkotikapolitiken och lägger fast grundvalarna för hur en förstärkning av samhällets insatser under åren skall genomföras samt för hur insatserna skall följas upp. Av handlingsplanen framgår att målet för den svenska narkotikapolitiken även i fortsättningen skall vara ett narkotikafritt samhälle. Huvudinriktningen för narkotikapolitiken skall vara målinriktade och samordnade insatser för att begränsa utbudet och efterfrågan av narkotika. Man menar att det behövs utökade insatser för att förstärka den politiska prioriteringen av narkotikafrågan, och förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och organisationer. Vidare behövs en förbättring av det förebyggande arbetet och vårdinsatserna genom bl.a. metodutveckling, kompetensutveckling och forskning. Andra områden för utveckling och effektivisering är behandling inom kriminalvården, insatserna på kontrollområdet, metoderna för att följa narkotikautvecklingen och samhällets insatser samt för att öka det internationella samarbetet. Regeringen har tillsatt en nationell narkotikasamordnare med uppdrag att genomföra och följa upp handlingsplanen. För genomförandet av handlingsplanen avsätts 325 miljoner kronor under tre år. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) En utredning som också kan förväntas resultera i beslut som får konsekvenser för det alkoholoch drogförebyggande arbetet är Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor. Betänkanden har varit föremål för remissbehandling och en proposition väntas presenteras under hösten 2002.

7 7 Nationella Folkhälsokommittén har haft till uppdrag att utarbeta nationella folkhälsomål samt strategier för hur målen skall uppnås. I slutbetänkandet föreslås ett antal nationella mål för folkhälsan. Dessa mål berör på olika sätt föreliggande strategi. Till de mål som specifikt berör livsstilsfrågor kan räknas mål för minskat tobaksbruk, mål för att minska skadligt alkoholbruk och mål för ett narkotikafritt samhälle. Vissa tobaksfrågor Regeringen överlämnade propositionen Vissa tobaksfrågor 2001/02:64 till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. ett förbud för näringsidkare att vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror eller tjänster som riktas till konsumenter, använda varukännetecken som till någon del är i bruk för en tobaksvara eller är registrerade eller inarbetade för en sådan vara. I propositionen lämnas förslag om att alla restauranger och andra serveringsställen skall ha ett eller flera områden där rökning är förbjuden. I propositionen redovisas ett mål om i princip rökfria serveringsmiljöer den 1 januari En särskild utredare föreslås tillkallas för att utreda förutsättningarna för att eventuellt uppnå detta mål på frivillig väg. Vidare lämnas förslag om att den som i sin näringsverksamhet säljer tobaksvaror till konsumenter skall anmäla försäljningen hos den kommun där försäljningen sker och att kommunen skall ha rätt att ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver sådan verksamhet. Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Region Skåne Regionstyrelsen antog våren 1999 riktlinjer för folkhälsoarbetet i Region Skåne. Av riktlinjerna framgår att kommunen är den centrala arenan för ett politiskt folkhälsoarbete och att folkhälsoarbete är ett ämnesområde som inte kan hanteras för sig i en bestämd beslutsnivå i ett avgränsat beslutsområde, utan berör alla samhällssektorer på alla nivåer. Huvudprocessen för Region Skånes folkhälsoarbete är att ansvara för att få igång, stödja och utveckla lokalt och regionalt folkhälsoarbete såväl inåt i den egna organisationen som utåt i samarbete med andra lokalt och regionalt verksamma föreningar, organisationer, myndigheter etc. Denna huvudprocess stöds av huvuduppdragen bevakning och analys (folkhälsorapportering), forskning, utvecklings- och utbildningsprogram samt utvärdering. För att säkerställa att det alkohol- och drogförebyggande arbetet bedrivs på vetenskaplig grund kommer ett kompetenscentrum att inrättas. Centrumet skall förstärka de förebyggande verksamheterna i Skånes samtliga 33 kommuner. n för folkhälsoarbetet är att skapa och vidmakthålla så kallade stödjande miljöer där människor lever och verkar. Region Skåne har antagit Strategier och mål för tobaksförebyggande arbete i Sydvästra Skånes Sjukvårdsdistrikt (2002). Kommunövergripande handlingsprogram i Malmö Inom ramen för folkhälsoarbetet i Malmö har sedan mitten av 1990-talet ett antal förebyggande program antagits. Dessa är Skadeförebyggande program (1997), Tobakspolitiskt program (1998), Program för Sexuell hälsa (1999), Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor (1999) och Övergripande strategier för det brottsförebyggande arbetet (2001). Samtliga program och strategier har på olika sätt beröringspunkter med det alkohol- och drogförebyggande arbetet vilket har medfört att samverkan mellan programmen varit en naturlig

8 8 del i arbetet och kommer att vara så även framöver. Särskilt gäller detta inom skolans verksamhetsområde. Forskning och trender Kommunövergripande program Det finns både nationella och internationella erfarenheter av alkohol- och drogförebyggande program som innefattar kommunövergripande samarbete mellan myndigheter, sjukvården och olika organisationer. Kirsebergsprojektet fick betydelse för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i hela genom sitt nätverksbyggande och övergripande engagemang utöver socialtjänsten, polisen och det individinriktade arbetet. I Stockholms län genomfördes i början av 1990-talet FIA-projektet. I detta förebyggande projekt ingick bland annat informationskampanjer till befolkningen, utökad undervisning i skolan om alkohol, narkotika och tobak med involvering av föräldrarna, utbildning för personal inom mödravården, barnhälsovården och primärvården, och slutligen engagerande av primärvården. I Nya Zeeland och USA har flera kommunövergripande projekt med samma ansats genomförts under och 1990-talen. Utvärderingarna av dessa projekt, där även kontrollstäder utan preventiva strategier samt färre engagerade myndigheter ingick, visar entydigt att den kommunövergripande primärpreventiva ansatsen har störst effekt på attityderna till tobak, alkohol och droger i befolkningen. Tobak Tobaksrökning mångdubblar risken för ett stort antal sjukdomar, t.ex. cancer, hjärtinfarkt och benskörhet. Snusning ökar risken för högt blodtryck och snusare löper större risk att få åldersdiabetes. Tobaksrökning är den största enskilda orsaken till för tidig död och ca personer dör varje år till följd av tobaksrökning. Andelen dagligrökare har minskat kontinuerligt sedan 1970-talet. Efter 1997 sågs dock ett brott i den nedåtgående trenden bland män, andelen dagligrökare steg med knappt två procentenheter. Det kan möjligen bero på den prissänkning som infördes sommaren Antalet sålda cigaretter per person har i stor sett halverats sedan Undersökningar visar att unga flickor röker mer än pojkar och att det finns påtagliga socioekonomiska och etniska skillnader för rökvanor. Betydelsen av passiv rökning för uppkomst av olika typer av sjukdomstillstånd har kommit att uppmärksammas alltmer under senare år. Speciellt gäller att föräldrars rökning i hemmen rökning är en betydande riskfaktor för ökad sjuklighet hos barnen under de första levnadsåren. Tobakslagen från 1993 (med förändringar 1994) förbjuder rökning i bl.a. skolor, daghem, lokaler för hälso- och sjukvård samt färdmedel i inrikes kollektivtrafik. Förbudet för tobaksreklam har medfört att tobaksbolagen sökt nya möjligheter till marknadsföring, t.ex. så kallade tobaksfester. Dessa fester riktar sig främst till ung publik som ges möjlighet att i samband med festen köpa tobaksprodukter till reducerat pris. Under de senaste åren har detta marknadsföringssätt blivit vanligare. Alkohol Den s.k. statistikförda konsumtionen av alkohol omfattar Systembolagets försäljning och bryggeriernas leveranser av öl samt olika distributörers leverans av alkohol till restaurangerna.

9 9 Emellertid omfattar den inte all alkohol som dricks. Därför är måtten på alkoholkonsumtion inte helt tillförlitliga. Det tillkommer illegalt tillverkad eller importerad sprit, inklusive teknisk sprit, hemtillverkat vin och öl, konsumtion vid utlandsresor samt privat införsel av alkohol (både legal och illegal). Jämfört med flertalet av länderna inom EU har Sverige fortfarande en förhållandevis låg alkoholkonsumtion. Konsumtionsmönstret i olika europeiska länder börjar bli alltmer lika. Vinländerna minskar sin vinkonsumtion och ölet och spritens andel av den totala konsumtionen ökar, medan utvecklingen har varit den motsatta i de typiska spritländerna i norden, exempelvis Sverige. En ökad totalkonsumtion av alkohol oavsett om det gäller öl, vin eller sprit, leder till ett ökat antal missbrukare, ett ökat antal alkoholrelaterade skador/sjukdomar och till större kostnader för samhället. En relativt stor del av de alkoholrelaterade problemen i befolkningen uppkommer bland de som dricker måttligt, eftersom de är så många (den epidemiologiska paradoxen). Bland forskarna finns det idag en stor uppslutning kring uppfattningen att måttlig alkoholkonsumtion förlänger livet och i synnerhet reducerar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dessa forskningsresultat gäller personer över 50 år. Svårigheten i att avgöra var gränsen går mellan måttlig och skadlig konsumtion måste betonas. För god medicinsk hälsa gäller regeln för alkoholkonsumtion att mindre är bättre. Narkotika Skånes geografiska läge med dess närhet till såväl Baltikum som länder inom EU, gör länet till ett ofta utnyttjat transitområde för såväl narkotika- som illegala storskaliga alkohol- och cigarettransporter avsedda för såväl vår region som övriga Sverige. Det stora antalet utlandsförbindelser gör att smugglingstrycket riktat mot Skåne är stort. Ur hotbildssynpunkt innebär exempelvis Öresundsförbindelsen med sin intensiva fordons- och tågtrafik tillsammans med snabbgående sjötrafik i regionen att rådande tillgång på narkotika och andra droger i vår närhet sannolikt också är direkt avläsbart även för tillgången i. I en skånsk omvärldsbetraktelse bör eventuella förändringar av närliggande länders drogpolitiska syn beaktas. En liberalisering som innebär ett ökat accepterande av vissa narkotikaklassade preparat som exempelvis marijuana och hasch i vårt närområde eller inom EU-gemenskapen kan motverka Malmös tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi. Den tekniska utvecklingen medför ett utbrett globalt Internet användande, som gör det möjligt att på ett enkelt sätt presentera och saluföra narkotikaprodukter över hela världen. Inom något dygn kan varorna i en mindre beställning av syntetisk narkotika nå köparen. Likaledes kan inom några år vid sidan om alla positiva effekter ett EU-medlemskap för närbelägna länder öster och sydost om vårt län komma att inverka negativt på drogsituationen i Skåne. I ett negativt scenario kan då smugglingsförsöken förväntas bli fler och utbudet av narkotika öka bland annat i Malmöområdet. Dopning Det är förenat med stora hälsorisker att dopa sig och bland annat därför är all dopning i samband med idrottsutövande förbjuden. Att använda dopningspreparat är dessutom enligt svensk lag förbjudet och kan ge upp till två års fängelse.

10 10 Under 1990-talet har det blivit uppenbart att användningen av hormondopningsmedel inte längre är begränsad till idrottsrörelsen utan även är spridd i andra delar av samhället, bl.a. platser med anknytning till kroppsbyggnad och träning på gym. Samtidigt bevisas det genom olika tester att dopningsmedel används i fler idrotter och av helt olika typer av användare. Det finns en viss tendens som visar att idrottsutövare på toppnivå inom helt olika idrotter och från olika länder fastnar i dopningskontroller. Deras roll som förebild för unga kan då negativa effekter. Kropps och utseendefixeringen är fortfarande stor i vårt land, vilket kan ses i t.ex. tv program och reklam. Omkring 1 % av de manliga ungdomarna har i olika frågeundersökningar (för hela Sverige) svarat att de någon gång provat någon form av anabola steroider. Denna siffra är något högre i Malmö. Det har bland ungdomar konstaterats samband mellan hormondopnings-erfarenhet och omfattande alkoholkonsumtion, liksom erfarenhet av narkotika och andra droger. Övergripande förändringar och lagstiftning Sett i ett längre perspektiv har det skett flera förändringar inom lagstiftningen gällande tobak, alkohol och narkotika inrättades en särskild lag gällande tobak, den stärktes 1994, och är nu under översyn. Lagen tar bland annat upp näringsidkares skyldighet att inte sälja tobak till den som är under 18 år, begränsningar för tobaksreklam samt vilka miljöer som skall vara rökfria. Ytterligare skärpningar av lagen är under utredning. Förslag till ändringar av lagen är t.ex. att verka för att restauranger skall vara rökfria miljöer, införa anmälningsplikt för den som säljer tobaksvaror med möjlighet till tillsyn, samt att utöka begränsningarna för tobaksreklam. Lagstiftningen på tobaksområdet har de senaste 25 åren kraftigt skärpts. Alkohollagstiftningen har fram till mitten av 1990-talet inte förändrats i någon större omfattning. Då riksdagen i slutet av 1994 antog regeringens proposition med förslag om att avskaffa statens export-, import-, partihandels- och tillverkningsmonopol hade det gått nästan 20 år utan några förändringar av alkohollagstiftningen. Den ökade internationaliseringen som tog fart på allvar i början av 1990-talet medförde en översyn av de traditionella alkoholpolitiska verktygen i Sverige. De ändrade reglerna som tillåter en väsentligt ökad privat införsel av alkohol i samband med utlandsresa är ett tydligt exempel på detta. Även om balansen mellan restriktivitet och tillgänglighet är något ändrad jämfört med tidigare, kommer samhället även i fortsättningen att vilja kontrollera och begränsa tillgången till alkohol. De viktigaste restriktiva åtgärderna är prisinstrumentet, det vill säga relativt höga skatter, och en begränsad tillgång till alkohol. Att begränsa tillgången handlar främst om att låta alkohol försäljningen ske i Systembolagets drygt 400 butiker i stället för i landets cirka livsmedelsbutiker. Andra begränsande åtgärder är åldersgränser, kriminalisering av svartspritshantering samt de särskilda bestämmelser som reglerar folkölsförsäljning i livsmedelsbutiker respektive alkoholförsäljning på restauranger. Regeringen har gjort en samlad bedömning av vilka effekter en sänkning av vinskatten kan ha för folkhälsan och kommit fram till att en mindre skattesänkning är acceptabel. Sedan 1997 har skatterna för öl och vin sänkts, med upp till 18 procent. Bedömningen är också att en mindre sänkning av skatten på vin och öl kan bidra till att motverka att gränshandel, privatimport och illegal handel med alkohol ökar ännu mer än vad som redan skett. Lagstiftningen rörande alkohol har de senaste åren mildrats.

11 11 Den svenska narkotikalagstiftningen från 1988, med ändringar 1993, är att anse som en av de hårdaste i Europa. Narkotikalagen anger att all hantering och bruk (undantaget medicinskt bruk) av narkotiska preparat är förbjudet. Straffvärdena är mycket höga och domar upp till 18 års fängelse för grova narkotikabrott har utdömts av svensk domstol. Flera europeiska länder har de senaste åren antagit mer liberala lagstiftningar eller föreskrifter för t.ex. eget bruk av marijuana och hasch. Hela den svenska narkotikapolitiken är under översyn, och därmed lagstiftningen på området, vid denna strategis upprättande. Lagstiftning gällande narkotika har de senare åren stått kvar vid en mycket restriktiv hållning. Vem gör vad i Malmö är en stor organisation, som verkar på olika nivåer när det gäller tobaks-, alkoholoch drogfrågor. Kommunstyrelsen arbetar bland annat med strategi, planering och samordning, medan stadens stadsdelar och förvaltningar ansvarar för det praktiska genomförandet av kommunens del av arbetet. Kommunfullmäktige fastställer i samverkan med stadsdelsfullmäktige och förvaltningsnämnder de kommunala målen för varje område. Varje stadsdel och förvaltning svarar för tobak, alkohol- och drogfrågor inom flera olika verksamhetsområden. Inom t.ex. grund- och gymnasieskolans pedagogiska verksamhet, egna policys, riktade kampanjer och andra aktiviteter, har man goda möjligheter att nå alla ungdomar. Hur arbetet bedrivs rent praktiskt kan skilja sig åt från skola till skola. Rektorerna ansvarar enligt läroplanen för att eleverna får kunskaper om tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Vid befarade missbruksproblem upprättas en handlingsplan i samverkan med socialtjänsten/sjukvården. Med skolan som bas finns goda förutsättningar för utvecklad samverkan som innefattar elev- och föräldramedverkan. Individ- och familjeomsorgen arbetar i första hand i samverkan med den enskilde för att komma tillrätta med missbruksrelaterade problem. Verksamheten omfattar allt från förebyggande insatser till direkta ingripanden enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall). Dessutom har kommunen ansvar för tillsyn och tillståndsgivning när det gäller utskänkning av alkohol. Varje stadsdelsfullmäktige ansvarar för myndighetsutövning enligt alkohollagen inom respektive stadsdel. Tillståndsgruppen är placerad hos stadsdelsfullmäktige Centrum. Miljöförvaltningen yttrar sig över samtliga ansökningar om tillstånd för utskänkning av alkohol. Miljöämnden har ansvaret inom staden för godkännande av livsmedelslokaler enligt livsmedelslagstiftningen och för insatser mot störningar till omkringboende enligt miljölbalken. Stadsdelsförvaltningarna ansvarar för tillsynen av folkölsförsäljningen och tillsynen av att tobak inte säljs till den som är under 18 år. Respektive stadsdelsfullmäktige ansvarar för tillsyn av att tobak inte säljs av näringsidkare till den som är under 18 år. Stadsdelsfullmäktige Centrum genom den kommungemensamma

12 12 tillståndsgruppen ansvarar för ärendehandläggning och föreläggande, förbud och utsättande av vite enligt 20 tobakslagen. En stor del av fritidsverksamheten äger rum i olika frivilligorganisationers regi. Verksamheten hos föreningarna i Malmö skall präglas av ett aktivt förhållningssätt mot tobak, alkohol och droger. Ett sådant förhållningssätt är ett villkor för att få föreningsbidrag. Fritidsförvaltningen stödjer föreningslivet i deras arbete med att ta fram egna tobaks-, alkohol- och drogpolicys. De flesta stadsdelar har också en varierande grad av samverkan med föreningar och ideella organisationer när det gäller tobaks-, alkohol och drogförebyggande arbete. Kulturverksamheten i Malmö bedrivs genom kommunala, privata och ideella verksamheter. Malmös kulturutbud är brett och mångfacetterat och når en mycket stor del av malmöborna. Ett utvecklat samarbete med och mellan olika verksamheter inom kultursektorn ger en god möjlighet att arbeta förebyggande mot tobak, alkohol- och droger. Malmö Högskola Malmö högskola inrättades den 1 juli 1998 och har idag ca studenter och 1100 anställda. Malmö högskolas undervisning är inriktad på framförallt områdena hälsa och samhälle, migration, konst, kultur och teknik. Högskolan omfattar även lärarutbildning och en odontologisk fakultet. Över 160 doktorander är verksamma inom skolans forskning. Sjukvården Region Skåne et för sjukvård och medicinsk avgiftning ligger i Malmöregionen hos Region Skåne, Sydvästra Skånes Sjukvårdsdistrikt. Inom sjukvården bedrivs också rökavvänjning Med bland annat den aktuella brukarsituationen som underlag fördelar distriktets beställarnämnd de uppdrag som är ur lokal och nationell synvinkel de mest angelägna. Beställarnämnden beställer bland annat av Beroendecentrum (f.d. Alkohol- och Narkotikakliniken, Malmö), primärvården, tandhälsovården och berörda kliniker, de tjänster som skall utföras och ger de anslag som behövs för att utföra de beslutade åtgärderna. Ett alltid högt prioriterat område är ungdomsmissbruket. På Universitetssjukhuset MAS finns regionens enda beroendeklinik med huvuduppdraget att diagnostisera och behandla alkohol-, narkotika- och läkemedelsberoende. I uppdraget ligger också diagnostik och behandling av högkonsumenter av alkohol och läkemedel (tidiga skador) och diagnostik av allvarlig psykisk sjukdom och personlighetsstörning där beroendediagnos är en väsentlig del. På sjukhuset finns även en Infektionsklinik som bedriver ett Sprututbytesprogram för intravenösa narkotikamissbrukare. Inom Region Skåne finns en Socialmedicinsk enhet, placerad vid Universitetssjukhuset MAS. Där finns en samlad kompetens t.ex. när det gäller epidemiologisk bevakning och folkhälsorapportering, förebyggande metoder, hälsoplanering och samordning, metoder för dokumentation och utvärdering, hälsoekonomi, epidemiologi och biostatistik. Socialmedicinska enheten arbetar nära Lunds Universitets Samhällsmedicinska institution och har ett utvecklat samarbete med sjukvårdens olika delar och med distriktets stadsdelar och kommuner. Sjukvårdens tobaksförebyggande arbete har de senaste åren utvecklats och omfattar idag insatser inom primärvården, sjukhusvården och tandhälsovården. Tonvikten i sjukvårdens tobaksinrikatade arbete läggs på personalutbildning, nätverksbildning, samordning och utveckling av det samlade professionella arbetet med patientens behov i centrum. Sjukvårdens inrättningar är viktiga i arbetet med att arbeta tobaksförebyggande då många av de patienter som

13 13 vårdas inom sjukvården behandlas för sjukdomar som orsakats eller förvärrats av rökning. Som exempel kan nämnas att den allmänna tandhälsovården varje år möter över 90 % av ungdomar under 19 år och drygt 25 % av den vuxna befolkningen. Andra enheter som berörs av tobaks-, alkohol- och drogfrågorna är Sektorspsykiatrin och övriga akutmottagningar inom UMAS. Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen är regeringens företrädare på regional nivå för bland annat utveckling och tillsynsoch tillståndsfrågor inom länet. På central nivå inordnades Alkoholinspektionens verksamhet den 1 juli 2001 i Statens Folkhälsoinstitut som nu är central tillsynsmyndighet på alkoholområdet. På det alkohol- och drogpolitiska området utövar länsstyrelsen tillsyn av kommunernas tillståndsoch tillsynsverksamhet för serveringsärenden samt detaljhandel med öl. Länsstyrelsen bistår dessutom kommunerna med råd och stöd. Länsstyrelsen i Skåne deltar dessutom i Uppdrag Malmös utbildning av krögare i ansvarsfull alkoholhantering. Vidare svarar länsstyrelsen på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut för uppföljning och sammanställning av en årlig länsrapport på alkoholområdet. En annan viktig uppgift är att fördela utvecklingsmedel för alkohol- och drogförebyggande verksamheter i kommunerna. Polisområde Malmö Genom beslut av statsmakterna utgör narkotikabekämpningen ett prioriterat verksamhetsområde för polisen. Inom Polismyndigheten i Skåne bedrivs narkotikabekämpning på olika nivåer. Polisområde Malmös inriktning är huvudsakligen bekämpning på gatu- och försäljningsnivå, och mot narkotikabruk bland ungdomar. Polisområde Malmös insatser riktas särskilt mot miljöer där ungdomar vistas, t.ex. krogar och nöjesplatser. Ingripande mot etablerade missbrukare fortsätter, med syfte att förhindra att ungdomar rekryteras till ett narkotikamissbruk. Polisområde Malmö genomför insatser mot olaglig försäljning av alkohol och då särskilt mot alkohol som illegalt förts in i landet. Genom ett utökat samarbete med andra berörda myndigheter som Tullverket och Migrationsverket har ingripandena effektiviserats. t är att i första hand minska tillgången till alkohol för ungdomar. Tullverket Skåneregionen Tullverket Skåneregionen ger narkotikabekämpningen högsta prioritet. Tullverket arbetar mot alla former av narkotikasmuggling. Även arbetet mot den storskaliga alkohol- och cigarettsmugglingen ges hög prioritet. Kontrollverksamheten inriktas i första hand mot de risker och hot som presenteras i Tullverkets årligen återkommande regionala- och nationella hotbildsanalyser. I Skåne samarbetar tullens och polisens underrättelse- och spaningsverksamhet såväl genom informationsutbyte som i ren operativ samverkan. Tullverket samarbetar också sedan flera år tillbaka med i drogförebyggande frågor och med insatser i gränskontrollen mot bland annat de ungas narkotika- och alkoholsmuggling. Svensk Handel

14 14 Svensk Handel är handelns arbetsgivare- och intresseorganisation. I arbetet med att revidera Malmös alkohol- och drogpolitiska handlingsprogram har förbundet representerats av Svensk Handel Syd. Svensk Handel Syd bistår medlemmarna bland annat i frågor som berör kontakter med kunder och leverantörer, försäkringsärenden, hyresfrågor samt betalnings- och säkerhetsfrågor. Grunden för Svensk Handels medverkan i framtagandet av denna strategi finns i första hand inom området som har med folkölsförsäljning att göra. Handeln har ett intresse av att försäljningen av folköl sker på ett seriöst sätt av alla butiker, med tanke på att det kan bli aktuellt med försäljning av t.ex. vin i livsmedelshandeln. Svensk Handel har i många sammanhang medverkat i kampanjer för att försvåra för ungdomar att komma åt folköl. Svensk Handel anser att egenåtgärder, information, rådgivning samt egenkontroll är bästa metoder för att komma till rätta med de butiker som bryter mot reglerna om ålderskontroll. Svensk Handel Syd har kontakt med polisen, försäkringsbolagen och brottsofferjouren för att komma åt de problem som är förknippade med övrig alkoholrelaterad brottslighet mot handeln. Södra Sveriges Hotell- och Restaurangföretagares Förening, SHR Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom hotell- och restaurangbranschen liksom för vissa närliggande verksamheter. SHR:s uppgift är att främja och stärka medlemsföretagens konkurrenskraft, utveckla branschens villkor och ge hotell- och restaurangbranschen en position som en viktig del i samhället och näringslivet. SHR har antagit ett omfattande etikprogram som speglar medlemmarnas gemensamma värderingar om en livskraftig affärsmiljö. Ledorden är ärlighet och omtanke gentemot gäster, anställda och leverantörer i en bransch utan svartjobb och skattefiffel. I arbetet för god etik och affärsmoral samt konkurrens på lika villkor behövs ett förenklat regelsystem och en effektiv och ändamålsenlig samhällskontroll. sfull alkoholhantering är en förutsättning för en sund bransch. SHR har därför utarbetat ett förslag till policy och handlingsprogram för hur företagen skall agera i förhållande till både kunder och anställda. Alkoholpolitiken är ett av de viktigaste instrumenten för att påverka utvecklingen i branschen. SHR välkomnar samarbete med statliga institutioner och myndigheter i det alkoholpolitiska arbetet. Därför arbetar vi också aktivt med hur den lokala samverkan i alkoholfrågor utvecklas. Mål för det tobak, alkohol-, narkotika- och drogförebyggande arbetet i Malmö Vision Malmö skall vara en tobaks- alkoholskade- och narkotikafri stad. Allas uppväxt skall vara tobaks-, alkohol-, narkotika- och i övrigt drogfri. Mål tobak - att antalet ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa skall minska - att antalet vuxna rökare skall minska

15 15 Detta skall nås genom att påverka: - blivande mammors och nyblivna föräldrars rökvanor - barn och ungdomars rökvanor - försäljningen av tobak till ungdomar under 18 år - möjligheten till rökavvänjning - antalet rökfria miljöer i t.ex. samlingslokaler, idrottsanläggningar, restauranger- och caféer Mål alkohol - att antalet skador till följd av alkoholkonsumtion skall minska - att genomsnittsåldern för alkoholdebut skall höjas - att alkoholkonsumtionen bland ungdomar skall minska Detta skall nås genom att påverka: - den totala alkoholkonsumtionen - berusningsdrickandet och alkoholkulturen (till mer återhållsamma alkoholvanor) - alkoholkonsumtionen hos de grupper som har högst konsumtion - punktnykterhet, t.ex. i samband med graviditet, sjukdom, i trafiken, på arbetet och i förenings- och idrottssammanhang. - olaglig alkoholinförsel - olaglig försäljning, tillverkning och hantering av alkohol - tillgång till och utbud av (laglig) alkohol - alkoholkonsumtion bland ungdomar Mål narkotika - att antalet narkotikamissbrukare skall minska - att inga ungdomar skall testa eller använda narkotika Detta skall nås genom att påverka: - attityderna mot narkotika - tillgång till och utbud av narkotika - strukturer för tidig upptäckt och tidiga insatser - möjligheter till tidig vård för unga missbrukare - narkotikaanvändningen bland ungdomar Mål dopning - att antalet dopningsanvändare skall minska - att inga ungdomar skall testa eller använda dopningsmedel Detta skall nås genom att påverka - attityder mot dopning - tillgång till och utbud av dopningsmedel Insatsområden Denna strategi tar upp fyra insatsområden. Inom varje insatsområde anges vem som är ansvarig för att initiera och driva arbetet med den föreslagna insatsen. Åtgärder och aktörer inom varje insatsområde presenteras och konkretiseras i handlingsplanerna.

16 16 1. Systematisk faktainsamling och analys (epidemiologisk bevakning) 2. Åtgärder för att stödja det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Malmö 3. Åtgärder för att påverka tillgänglighet och utbud 4. Åtgärder för att påverka efterfrågan. 1. Systematisk faktainsamling och analys (epidemiologisk bevakning) Epidemiologisk bevakning och folkhälsorapportering Basera insatserna inom strategin på god kunskap om hur konsumtionsmönster samt drogrelaterade problem och skador är fördelade i befolkningen En förebyggande strategi måste baseras på en god kunskap om hur konsumtionsvanor, problem och skador, förknippade med alkohol och tobak, är fördelade i befolkningen samt hur utvecklingen ser ut över tid. Detsamma gäller tillgång och missbruk av narkotika. En sådan analys måste kombineras med en inventering av vilka resurser som finns för det förebyggande arbetet och vilka förebyggande aktiviteter som redan pågår. Vidare måste åtgärderna i den alkohol- och drogförebyggande strategin noggrant följas upp och utvärderas med målet att hela tiden förbättra kvaliteten i arbetet. 2. Åtgärder för att stödja det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet i Malmö Framtagande av handlingsplan och utvecklande av lokala måldokument/aktivitetsplaner Precisera mål och insatser för det kommunövergripande och det lokala tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet i Malmö Det förebyggande arbetet måste ges en väl fungerande och tydlig struktur för att kunna nå framgång. Därför skall denna strategi ligga till grund för framtagande av centrala handlingsplaner och utvecklande av lokala måldokument och aktivitetsplaner. Handlingsplanerna, som är treåriga, är de dokument som beskriver vad som skall drivas från central nivå under varje period. I handlingsplanerna anpassas strategins mål och insatser till de då rådande förutsättningarna och prioriteringarna i Malmö. I de lokala måldokumenten och aktivitetsplanerna skall riktlinjer i strategin anpassas till de lokala förutsättningarna. Både handlingsplanerna och de lokala dokumenten och planerna skall innehålla konkret mätbara processmål. Inrätta ett center för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Malmö Utgöra ett samlat stöd för det förebyggande

17 17 arbetet inom de kommunala och de samverkande parternas verksamheter En viktig förutsättning för att nå framgång i det förebyggande arbetet är att det ges ett samlat centralt stöd, att det bygger på utvärderade metoder och att de personer som arbetar förebyggande i olika verksamheter har en bred kunskap om framgångsfaktorer för det förebyggande arbetet. Vidare är det viktigt att åtgärderna inom handlingsplanen genomförs och marknadsförs likvärdigt över hela Malmö. Inrättandet av ett preventionscenter för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete kommer att utgöra ett värdefullt samlat stöd för det förebyggande arbetet och kommer, via möjligheter till samordning av olika insatser, att kunna medföra ekonomiska och resursmässiga fördelar. Dokumentation och uppföljning Utgöra underlag för kommande handlingsoch aktivitetsplaner och måldokument Ett viktigt stödjande arbete är dokumentation och uppföljning. Detta skall ske kontinuerligt som underlag till justeringar inför kommande handlings- och aktivitetsplaner och måldokument. 3. Åtgärder för att påverka tillgänglighet och utbud Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd och folkölsförsäljning Verka för ansvarsfull alkoholhantering i restaurangmiljö samt ansvarsfull folkölsförsäljning i butiker vill i dialog och samverkan med restaurangbranschen och andra berörda myndigheter vara med och skapa en väl fungerande restaurangmiljö som främjar gott umgänge och goda sociala relationer och som motverkar skadlig alkoholkonsumtion, krogrelaterat våld, brottslig verksamhet i restaurangmiljön och svartklubbar. Genom att anta Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd och Riktlinjer för folkölsförsäljning i Malmö, betonas bland annat kommunens hållning i frågor såsom serveringstider utöver alkohollagens normaltid, utbildning i ansvarsfull alkoholhantering, tillsyn på restauranger och vid folkölsförsäljning, samt möjligheten att få tillfälliga tillstånd. Restaurangbranschen spelar en viktig roll när det gäller att skapa förståelse för ett ansvarsfullt och måttligt bruk av alkoholdrycker. Insatser mot hantering av narkotika, dopning och andra illegala droger Påverka utbud och tillgänglighet av olika narkotiska preparat, dopning och andra illegala droger. Polisområde Malmö, Tullverket Skåne-regionen

18 18 Malmöområdet är sannolikt den del av Sverige som är hårdast drabbat av narkotika. Antalet narkotikamissbrukare står i relation till tillgång på narkotika och andra droger. Arbete med att minska tillgången till narkotikan är ett högt prioriterat område för polisen och tullen. All dopning i samband med idrottsutövning är förbjuden. Dessutom är flera dopningspreparat narkotikaklassade och underställda narkotikalagstiftningen. Insatser mot svartsprit Påverka utbud och tillgänglighet av svartsprit Tullverket Skåneregionen, Polisområde Malmö Studier och rapporter har visat att det skett en ökad kommersialisering av svartspriten, framförallt av den illegalt införda alkoholen. Det finns en välorganiserad illegal försäljning och marknadsföring till bland annat ungdomsgrupper i Malmö. Med svartsprit avses hembränd sprit, illegalt införd sprit och kemisk sprit. Insatser mot tobak Påverka utbud och tillgänglighet av tobak Tullverket Skåneregionen, Polisområde Malmö Insmugglingen av tobaksvaror är enligt Tullverkets och Polismyndighetens rapporter stor och omfattande. Under år 2001 beslagtog dessa myndigheter tillsammans i Malmö ca cigaretter. Den illegalt införda tobaken säljs ofta olagligt avseende skattebetalning och ålderskontroll. Lagstiftningen om tobak reglerar näringsidkares skyldighet att förvissa sig om att den som köper cigaretter skall ha fyllt 18 år. Det finns uppenbara brister i denna kontroll. Samtidigt finns det, liksom för alkohol, ett stort ansvar för de vuxna att inte förse de som är under 18 år med cigaretter. I tobakslagen framgår också det att i restauranger med över 50 sittplatser skall det finnas rökfria alternativa sittplatser i lokalen. Tillsynsinsatser måste förenas med information till såväl näringsidkare som till den vuxna befolkningen. 4. Åtgärder för att påverka efterfrågan Informations- och opinionsbildande insatser Öka medvetenheten om Malmös tobaks-,

19 19 alkohol- och drogförebyggande strategi samt öka kunskap tobak, alkohol, narkotika och andra droger Opinionsbildning och upplysning utgör allt viktigare delar i det förebyggande arbetet. Informations- och opinionsbildande insatser måste dock genomföras som en del av en samlad alkohol- och drogförebyggande strategi. Insatserna är inriktade på att stödja och stimulera människor att ta ansvar för sin tobaks- och alkoholkonsumtion så att den inte får negativa effekter för dem själva eller för någon annan. Opinionsbildning skall också leda till att behålla det starka motståndet mot narkotika. Det är viktigt att involvera de olika intresseorganisationer som är verksamma inom tobaks, alkohol och narkotikaområdet i informations och opinionsbildande arbete. Stöd och utbildning till föräldrar och andra vuxna förebilder Ge föräldrar och andra vuxna förebilder ett sammanhållet stöd, för att på bästa sätt kunna utöva sitt föräldraskap och sin roll som förebild. I det förebyggande arbetet är vissa målgrupper särskilt viktiga att nå. Det gäller framförallt föräldrar och alla som arbetar med ungdomar eller riskgrupper/riskindivider. Skolan, hemmet, föreningslivet och arbetsplatserna är viktiga arenor för att nå dessa målgrupper. Det är angeläget att utveckla metoder som gör de berörda delaktiga. Utveckling av arbetet inom hälsofrämjande skolor Stärka ungdomars attityder och värderingar mot användning av tobak, alkohol, narkotika och andra droger Skolorna är en av de viktigaste arenorna för att nå och engagera ungdomar. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla skolornas vardag så att den fungerar som en stödjande miljö för hälsa. Skolans verksamheter skall formas så att de stödjer barn och unga så att de kan stå emot de risker de utsätts för. Tobak-, alkohol- och narkotikaundervisningen (ANT) sätts då in i ett större sammanhang. Det är viktigt att se till att det tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbetet bygger på vetenskapliga metoder och genomförs med hög grad av delaktighet och flexibilitet. I detta sammanhang är det nödvändigt att varje skola ser till att regler om förbud mot rökrum eller rökrutor för skolelever följs. Alkohol- och drogförebyggande program på arbetsplatser Stärka alkohol- och drogpolicyarbetet på arbetsplatser

20 20 Missbruksproblem på arbetet påverkar trivsel, gemenskap, säkerhet och effektivitet. Studier visar att kraftfulla program för arbetsplatser ger mycket goda resultat och är kostnadseffektiva genom att minska såväl sjukfrånvaro som personalomsättning. När missbruket påverkar den anställdes situation på arbetsplatsen är det viktigt att ingripa tidigt. Malmö kommun bör med sina ca anställda vara föregångare i arbetet med att ta fram alkohol- och drogpolicy inom sina olika verksamheter. Insatser vid tidig upptäckt av riskbeteende avseende alkohol Hindra riskbeteenden att utvecklas till varaktigt missbruk Region Skåne Insatser i form av rådgivning i samband med tidig upptäckt av en riskfylld alkoholkonsumtion hos patienter inom sjukhusvården har i en rad studier visat sig vara en mycket effektiv metod att minska högkonsumenters riskfyllda alkoholkonsumtion. Denna metod bör utvecklas även inom andra verksamheter som innehåller kurativa åtgärder, t.ex. socialtjänst och skola. Inom polisens och tullens ordinarie utredningsverksamhet används rådgivning och motivering som metoder för att få den berörde att försöka ändra sitt destruktiva levnadsmönster, t.ex. gällande användning av narkotika. Insatser vid tidig upptäckt av riskbeteende avseende tobak. Hindra riskbeteenden att utvecklas till varaktigt missbruk Region Skåne Allt talar för att tobaksförebyggande insatser främst skall syfta till att förhindra unga människor att börja röka och snusa. I detta arbete är det nödvändigt att utveckla nya arbetsmetoder och engagera så många som möjligt av dem som är involverade i barns uppväxt, fostran och vård. Rådgivande insatser om tobakens skadeverkningar till föräldrar och andra vuxna bör utvecklas inom mödrahälsovården, barnhälsovården, barnomsorgen, sjukhusvården, primärvården samt tandhälsovården. Information om tobakens skadeverkningar riktad till unga tobaksanvändare bör utvecklas inom sjukhusvården, primärvården och tandhälsovården. Möjligheter till rökavvänjning för ungdomar bör utvecklas framförallt inom skolan och fritidssektorn och för vuxna inom primärvården och företagshälsovården. Det är i detta sammanhang även viktigt att betona den resurs som olika ideella organisationer utgör. Organisation Alla i Malmö kan vara med i genomförandet av denna strategi. Det finns många verksamheter i Malmö som redan idag är inriktade på att arbeta mot alkoholskador och/eller drogmissbruk samt att påverka människors hälsa och sociala