Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5 Årsredovisning 2011

6

7 Datum Diarienr LS-LED INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 VIKTIGA HÄNDELSER 6 Nämndorganisation 6 Arvodesaffären 6 Bolagisering Folktandvården 7 Informationssäkerhet 7 Kollektivtrafikmyndigheten 7 SAMMANFATTANDE ANALYS 8 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN 10 Medborgarperspektivet 10 Personalperspektivet 31 Förnyelseperspektivet 37 Miljöperspektivet 45 Ekonomiperspektivet 51 SPECIFIK AVRAPPORTERING 52 Policy för personer med funktionsnedsättning 52 Landstinget Sörmlands HBT-policy 53 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTID 55 Samhällsekonomisk utveckling 55 Befolkningsutveckling 55 EKONOMISK ANALYS 56 Årets resultat Skatte- och nettokostnadsutveckling 57 God ekonomisk hushållning 58 Investeringar 71 BOLAG OCH FÖRBUND 73 Vita Huset i Nyköping AB 73 Folktandvården Sörmland AB 73 Sörmland Landstingsservice AB 74 Regionförbundet Sörmland 74 Länstrafiken Sörmland 75 PERSONALANALYS 77 Anställda 77 Arbetad tid och frånvarotid 79 Lönekostnadsanalys 84 MILJÖANALYS 86 A. Effektivt miljöarbete Styrning av miljöarbetet Upphandling Utbildning 88 B. Klimatpåverkan 88 C. Kemikalier och läkemedel 92 1 (127)

8 Datum Diarienr LS-LED Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland 93 Verksamhetsanalys 96 INTERN KONTROLL 102 DRIFTREDOVISNING RÄKNINGAR, KASSAFLÖDESANALYS, NOTER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 105 Resultaträkning 105 Balansräkning 106 Kassaflödesanalys 108 Noter 110 Redovisningsprinciper 123 LANDSTINGETS DONATIONSSTIFTELSER 126 Landstingets donationsstiftelser Fondkapital, kr 126 BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2 (127)

9 Inledning Inledning Landstingsstyrelsens ordförande Året har till mycket präglats av ekonomin inom länssjukvården. Med kostnadsökningar på 90 miljoner årligen inom sjukhusvården har landstinget vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bekymren. Landstingsstyrelsen har dessutom begärt utförlig redovisning från länssjukvårdsnämnden om den månatliga utvecklingen i enlighet med sin uppsiktsplikt. Även om specialistsjukvården har bekymmer är det trots allt glädjande att övriga verksamheter inom landstinget fortsätter hålla budgetdisciplin och samtidigt fortsätter arbeta med kvalitetsutveckling. Här kan primärvården tydligt ses som en verksamhet som utvecklats starkt; både ekonomiskt men framför allt inom tillgänglighet och bemötande där kvalitetsmätningar visar att primärvården utvecklas positivt. Den sörmländska Hälsovalsmodellen har varit framgångsrik i att bemöta medborgarnas krav på en tillgänglig primärvård. Den för året nya primärvårdsnämndens arbete har dessutom gett goda resultat kring både ekonomi och kvalitet inom landstingsdriven primärvården. Den nya gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, där samtliga länets kommuner och landstinget representeras, har också fått framgång under året då man antagit sitt reglemente. Nämndens syfte; att åtgärda de mellanrum som kan uppstå mellan kommuner och landsting är en viktig åtgärd utifrån medborgarnas förtroende för offentlig sektor. För grupper som multisjuka äldre kommer nämnden kunna spela en viktig roll i framtiden. Under hösten bildades dessutom en ny kollektivtrafikmyndighet i länet. Myndigheten organiseras som kommunalförbund mellan landstinget och länets kommuner. Dess ansvar blir att utveckla den offentligt finansierade kollektivtrafiken, med Länstrafiken som dotterbolag, samtidigt som myndigheten ansvarar för handläggningen av ansökningar från privata kollektivtrafiksaktörer som är villiga att etablera sig i länet. Den stora utmaningen för kollektivtrafikmyndigheten blir att ta ett helhetsgrepp över hela den regionala kollektivtrafiken inklusive tågtrafiken. Den statliga ambitionen att slå ihop landstingen till storregioner hamnade under året i en ny återvändsgränd. Landstinget Sörmland, tillsammans med Västmanland och Örebro län påbörjade, på initiativ av länets partier, under hösten ett utkast till regionansökan. Det är landstingen som officiellt ansvarar för att bereda en ansökan till staten. Efter en remissomgång i de tre länens samtliga kommuner kunde dock konstateras att det inte fanns tillräckligt starkt stöd för att gå vidare med en ansökan hos staten. Det är viktigt att betona att huvudansvaret för regionsammanslagningar i landet ligger hos regeringen. Inte ett enda landsting i landet har under året, trots ambitioner, kunnat lämna fram en regionansökan. Om staten menar att det finns ett behov av storregioner i landet måste man också peka ut hur dessa ska se ut. I den delen har regeringen misslyckats. 3 (127)

10 Inledning Inför 2012 kommer flera stora utmaningar att finnas. Specialistsjukvårdens ekonomiska situation innebar att landstinget under året 2011 påbörjat en utredning om förutsättningarna för framtidens hälso- och sjukvård. Denna beräknas bli klar under En jämlik vård byggd på kvalitet förutsätter en ekonomi i balans. Om målet därför är att Landstinget Sörmland ska bli ett av de mest framgångsrika landstingen i landet krävs att vi även vågar syna vår nuvarande organisation. Detta strukturarbete kommer bli en av de största utmaningarna inför det kommande året. Åsa Kullgren Landstingsstyrelsens ordförande 4 (127)

11 Inledning Landstingsdirektören När vi ser tillbaka på 2011 kan vi konstatera att det är stor aktivitet i vår organisation. Inom landstinget pågår många utvecklings- och förbättringsprojekt. Som exempel kan nämnas införandet av ett kvalitetsledningssystem samt av dokument- och ärendehanteringssystemet EDIL. Hälso- och sjukvården har påbörjat ett flerårigt utvecklingsarbete av vårddatasystemet SYSteam Cross. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser i stället för klinikstrukturen. Från bra till bäst, Hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete, har lett till att ett nytt arbetssätt, One stop clinic, har införts. Det innebär att kvinnor med misstänkt bröstcancer får snabbt besked så att de slipper orolig väntan. Samarbetet med Landstinget Västmanland har resulterat i att vi från och med den 1 juli har en gemensam upphandlingsenhet för båda landstingen. Under året arbetades det intensivt inför bildandet av en ny kollektivtrafikmyndighet som är på plats sedan årsskiftet. Inom miljöområdet har landstinget skapat ett miljöledningssystem som lever upp till alla delar i ISO Beslut har fattats om att miljöledningssystemet ska certifieras och förberedelserna inför detta är i full gång. Efter ett års intensivt arbete med att ta fram kärnan i den regionala kulturverksamheten, ha en dialog med kommunerna och företrädare för kulturlivet i Sörmland, har Landstinget Sörmland en kulturplan för att arbeta utifrån. Kulturplanen är en utgångspunkt för ett framtida arbete kring samverkansformer, prioriteringar, utveckling och förnyelse av kulturen i Sörmland. Ekonomiskt slutar året med ett mindre överskott, exklusive RIPS-räntan, och landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Tillsammans med fokus på kärnverksamheternas innehåll ser jag med tillförsikt fram emot kommande år. Helena Söderquist Tf landtingsdirektör 5 (127)

12 Viktiga händelser Viktiga händelser Nämndorganisation Under 2010 tillsattes en kommitté för att se över landstingets politiska organisation. Utifrån kommitténs förslag beslutade landstingsfullmäktige att göra följande förändringar från och med : Landstingsstyrelsen Det ekonomiska ansvaret för landstingsstyrelsen förtydligas, liksom ansvaret för samordningen av hälso- och sjukvården i länet och för att miljö- och folkhälsofrågor kvalitetssäkras i samtliga beslut. Primärvårdsnämnden Som en konsekvens av införandet av Hälsoval inrättades en ny nämnd Primärvårdsnämnden med ansvar för drift och utförande av primärvård i landstingets egen regi inom ramen för vårdvalssystemet. Länssjukvårdsnämnden I konsekvens med införandet av en Primärvårdsnämnd bildades en ny nämnd - Länssjukvårdsnämnden med ansvar för länssjukvård, medicinsk service, närvård i de delar som inte avser primärvård inom vårdvalssystemet samt rättspsykiatri. Gemensam nämnd med kommunerna Den tidigare Gemensamma hjälpmedelsnämnden ombildades till en gemensam nämnd för vård- och omsorgsfrågor i Sörmland, tillika hjälpmedelsnämnd. DU-nämnden Under våren 2011 beslutade Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland om att inrätta en gemensam upphandlingsverksamhet från och med 1 juli Den befintliga DU-nämnden ansvarar för den gemensamma upphandlingsverksamheten. Arvodesaffären Under inledningen av året var mycket fokus riktat mot den s k arvodesaffären. Frågan påverkade i stor utsträckning landstingets politiska- och tjänstemannaledning. Informationsenheten fick ägna mycket tid åt att möta mediaanstormningen i samband med debatten. Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube, bloggar och övrig internetmedia användes i stor utsträckning. 6 (127)

13 Viktiga händelser Bolagisering Folktandvården Från och med 2011 bolagiserades landstingets folktandvård och Folktandvården Sörmland AB bildades. Parallellt har ett moderbolag bildats Vita Huset AB. Moderbolaget äger Folktandvården Sörmland AB samt Landstingsservice AB som startade sin verksamhet 1 januari Det pågår arbete med att förtydliga rollerna mellan Landstinget Sörmland, moderbolaget och dotterbolagen. Informationssäkerhet En ny funktion för informationssäkerhet har bildats med uppgift att strategiskt utveckla, styra och samordna informationssäkerheten i landstinget enligt beslutad policy. Viktiga delar i den nya funktionen är att arbeta med ledningssystem för informationssäkerhet, att fortsätta leda den grupp för patientdatalagen som finns inom landstinget samt att höja kompetensen för informationssäkerhet bl a genom utbildning. Kollektivtrafikmyndigheten En ny kollektivtrafiklag gäller från och med 1 januari Det innebär bl a att kollektivtrafiken öppnas för konkurrens samt att länen under vissa förutsättningar ges möjlighet att arrangera trafik också över länsgränsen. En ny kollektivtrafikmyndighet i respektive län tar enligt den nya lagen över ansvaret för att arrangera regional kollektivtrafik av allmän betydelse. I Sörmland organiseras myndigheten i form av ett nytt, för ändamålet bildat, kommunalförbund. Myndigheten kommer att ta över ägandet av Länstrafiken Sörmland AB. Bolaget kommer att tills vidare ges uppgift att för myndigheten genomföra kollektivtrafiken. Utredning pågår om framtida organisation för Länstrafiken Sörmland AB samt för det gemensamt ägda bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Inriktningen på utredningen är att behålla de samverkansfördelar som uppnåtts. 7 (127)

14 Sammanfattande analys Sammanfattande analys Inom medborgarperspektivet pågår många aktiviteter för att förbättra kvalitet, tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Även om Landstinget Sörmland inte ligger så bra till i en jämförelse med andra landsting vad gäller tillgängligheten, har den ändå förbättrats under året. Trots detta har Sörmlands utfall från den s k kömiljarden reducerats utifrån måluppfyllelsen inom specialistsjukvården där kraven för att få ersättning har skärpts sedan förra året. Måluppfyllelsen vad gäller delaktighet, information och bemötande är förhållandevis god. Av Öppna Jämförelser 2011 framgår dock att Sörmland inom Hälso- och sjukvården genomgående ligger under rikssnittet inom dessa områden. Det pågår många aktiviteter inom landstingets verksamheter för att uppnå jämlikhet i hälsa och för att vara ett öppet landsting för alla. Möjligheten att mäta resultatet av dessa aktiviteter är dock begränsad. Även inom personalperspektivet pågår många aktiviteter, t ex för att säkra kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Parallellt med detta har framförallt Hälsooch sjukvården under hösten avslutat ett stort antal visstidsanställningar för att klara den ekonomiska situationen. Efter flera års minskande sjukfrånvaro står nu 2011 för en viss ökning. Faktum är dock att majoriteten av landstingets verksamheter genomför hälsofrämjande aktiviteter för sina medarbetare. Många konkreta aktiviteter pågår också för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i utvecklingen av sin verksamhet. Vad gäller förnyelseperspektivet pågår inom hela organisationen ett intensivt arbete med att utveckla och konkretisera olika processer - både verksamhetsnära och administrativa. Utgångspunkten är att genomförda översyner förbättrar verksamheten även om det i dagsläget är svårt att mäta resultatet. Samverkan med angränsande landsting och andra aktörer har fortsatt och utökats under året. Konkreta resultat av samverkan kan noteras bl a vad gäller beslut om gemensam upphandlingsenhet och finanspolicy. Miljöarbetet i Landstinget Sörmland har 2011 präglats av planering och arbete med certifiering av landstingets miljöledningssystem enligt ISO I juni genomfördes en dokumentgranskning av systemet. Granskningen var det första steget i certifieringsprocessen. Certifieringsrevisioner påbörjas våren 2012 tillsammans med externt certifieringsföretag. Landstinget beräknas kunna få sitt certifikat sommaren Ekonomiperspektivet har präglats av ett intensivt arbete inom hälso- och sjukvården för att minimera beräknat underskott. Landstinget redovisar trots detta ett negativt resultat för 2011 om hänsyn tas till intäkts- och kostnadsposter av engångskaraktär. Det är en effekt av att verksamhetens nettokostnader har ökat procentuellt mer än skatteintäkter och statsbidrag. 8 (127)

15 Sammanfattande analys Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom alla vitt skilda verksamheter inom samtliga perspektiv. Goda resultat kan också i viss utsträckning noteras men för att öka mätbarheten behöver ett utvecklingsarbete göras avseende såväl styrtal som måltal för dessa. Under 2011 har ekonomiperspektivet varit i fokus och som en del i det har antalet anställda minskat stort under hösten. Det går i dagsläget inte att utläsa om detta skulle ha haft någon direkt negativ inverkan på t ex tillgänglighet, patientsäkerhet eller personalens hälsa. Under 2012 bör dock detta bevakas. 9 (127)

16 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Uppföljning av de strategiska målen Under respektive strategiskt mål redovisas styrtal samt olika aktiviteter som genomförts i syfte att bidra till att uppnå målen. Styrtalen är indikatorer som visar i vad mån man uppnår de strategiska målen. Styrtalen ska vara mätbara och visa utvecklingen under en längre tidsperiod. För de styrtal där det är relevant anges måltal på kort eller lång sikt. Presentationen under respektive mål har inom vissa perspektiv delats upp per förvaltningsområde. Presentationen avslutas med en bedömning av måluppfyllelse. I de fall det finns både utfall och fastställda måltal för ett styrtal redovisas måluppfyllelsen med nedanstående färgmarkeringar: Grad av måluppfyllese Utfall i förhållande till måltal Helt uppfyllt 100 % eller bättre Delvis uppfyllt 80 % - 99 % Ej uppfyllt < 80 % Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Redovisningen av måluppfyllelsen inom detta mål är omfattande och har därför delats upp i tre delområden; God kvalitet, Vård i rimlig tid samt Delaktighet, information och bemötande. Inom respektive delområde redovisas måluppfyllelsen förvaltningsvis. God kvalitet Hälso- och sjukvården Styrtal Utfall Måltal Kommentar Alla inlagda patienter ska ha en dokumenterad vårdplan Ingår i Bra till Bäst-projekt avseende "Flöde vårdavdelningar". Medicinsk vårdplan skrivs under första rond på avdelning. En ny och mer kortfattad version av vårdplan testas fr o m december Alla tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar ingår i Andel dagkirurgi av totala antalet operationer ska bli högre Andel vårdrelaterade infektioner ska minska arbetet. 47 % Andelen har minskat något. De specialiteter som avses är Kirurgi (29 %), Ortopedi (55 %), Kvinnosjukvård (40 %) och Öron Näsa Hals (74 %). ÖNHkliniken har ändrat vårdnivå på några operativa ingrepp och utför dem i större omfattning i öppenvård. 6,8 % <7 % Genomsnitt för riket var 9,3 %. Utfallet är en minskning från 8,2 % hösten 2010 och målet <7% nåddes för första gången. 10 (127)

17 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Kunskapsbaserad vård Primärvården har tillsammans med Länssjukvården under de senaste åren arbetat fram övergripande rutiner för att på ett standardiserat sätt ta till vara nationellt etablerad kunskap inom vårdområdet. Resultatet av detta visas i årsredovisningen genom bl.a. förbättringsarbetet Från Bra till Bäst, införande av nationella riktlinjer och upprättande av länsgemensamma vårdrutiner. Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar uppskattningsvis med sig extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter inom både länssjukvården och primärvården med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionscheferna. Målet har varit att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Vid ronderna har bl a patientsäkerhetskulturenkätens resultat, arbetet med avvikelser, Lex Maria-, patientnämnds- och LÖF-ärenden, läkemedelsgenomgångar, introduktionen av SBAR 1 och WHOs checklista 2 vid operation gåtts igenom. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet är även infört på de privata vårdcentralerna. Under 2011 har avvikelser inom alla kategorier rapporterats inom hälso- och sjukvården, varav 559 i Primärvården (en ökning med 14%). Av dessa är (81 %) avslutade, vilket är samma andel som Arbetet med Synergi under 2011 har fokuserats på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Under året har 14 händelse- och 9 riskanalyser genomförts. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Hälso- och sjukvårdens arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår men trots goda resultat är fortfarande följsamheten dålig till basala hygienrutiner och klädregler på våra vårdavdelningar. Följsamheten har förbättrats under året efter informations- och utbildningsaktiviteter (den totala följsamheten i alla moment var 55 %, att jämföra med rikssnittet på 65 % hösten 2011). 1 SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under första kvartalet 2011 genomfördes ett breddinförande av SBAR inom Hälso- och sjukvården. 2 WHO s checklista vid operation används inför, under och efter operationer och tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Checklistan är ett stöd för att saker inte ska missas vid operationen. 11 (127)

18 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet PPM Trycksår visade relativt goda resultat. I Sörmland var 12 % av sjukhuspatienterna drabbade av olika former av trycksår från lindriga rodnader till svårare sår (riksgenomsnittet var 14 %) vid mätningen hösten Karsudden Styrtal Andel patienter som får strukturerad missbruksbehandling Andel patienter som får strukturerad behandling riktad mot riskbeteende Andel patienter som genomgår brottsbearbetande behandling Andel patienter som genomgår funktionsbedömning Utfall Kommentarer 100 % Arbetet med att implementera nationella riktlinjer för missbruksbehandling har pågått under året. Provtagningsrutinerna har ändrats för att möjliggöra kartläggning av aktuellt missbruksmönster inom hela patientpopulationen. Provtagning för kontroll av drogfrihet i samband med permissioner har utökats. Läkemedelsbehandling för att stödja drogfrihet kan sannolikt bli mer offensiv. 22 personer har under det gångna året påbörjat utbildningar i MI, ASI 3 och Återfallsprevention som ett led i att stärka upp missbruksvården. 100 % Arbetet med farmaceutisk genomgång har pågått under året och kommer att vara färdigt inom kort. Syftet är att se om det finns möjlighet att minska ned antalet dostillfällen per dag eller på annat sätt underlätta administreringen och följsamheten för patienten. 100 % Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en psykolog som gör en bedömning av patientens förmåga och motivation att påbörja en brottsbearbetande behandling. Utgångspunkten är att alla patienter ska genomgå en sådan under vårdtiden och under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder 4 för att kunna följa upp denna behandling påbörjats. 60 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 35 %. Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en arbetsterapeut som gör en bedömning av patientens funktionsförmåga som ligger till grund för den fortsatta vårdplaneringen. Under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder för att kunna följa upp dessa bedömningar påbörjats. 3 Mi=Motiverande intervju(motiverande samtal) ASI= Kartläggning av patientens missbruk och leverne 4 KVÅ-koder=kvalitetsåtgärd 12 (127)

19 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Andel patienter utsatta för tvångsåtgärder Andel patienter som döms för brottslighet under pågående vårdtid Andel patienter som har utsedd stödperson Andel patienter som återintas under pågående öppenvård Utfall Kommentarer 41 % 41 % män och 74 % kvinnor har någon gång under året varit utsatta för någon tvångsåtgärd. Motsvarande siffror för övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige: 27 % män, 28 % kvinnor. Riktigheten i denna statistik behöver kvalitetssäkras. 3 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 12 %. Ett förbättringsarbete pågår inom läkargruppen med fokus på riskbedömning. Metoden som används är en strukturerad klinisk bedömning som tar hänsyn till såväl statiska som dynamiska riskfaktorer. 80 % Alla patienter informeras vid flera tillfällen under den första tiden på sjukhuset om rättigheten till stödperson. 25 % Ett förbättringsarbete har genomförts under årets första månader som fokuserat på hur riskhantering under öppenvård ska ske för att kunna förbättra möjligheten att snabbt kunna sätta in eller intensifiera åtgärder för att minska risken för återfall i brottslighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentarer Andel patienter som medverkar vid kontroll av metabolt syndrom 90 % 85 % Lokala rutiner har utarbetats utifrån de riktlinjer som tagits fram av svenska psykiatriska föreningen. 15 sjuksköterskor har genomgått en intern utbildning i somatisk sjukdomslära där omvårdnad och behandling vid metabolt syndrom har varit i fokus. Ett av syftena med utbildningssatsningen är att öka kunskapen om metabolt syndrom hos sjukhusets sjuksköterskor och därmed ge dem en kunskapsbas att använda i motiveringsarbetet med att förmå patienterna att medverka vid kontroll och behandling av metabolt syndrom. 13 (127)

20 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Habilitering och Hjälpmedel Dammsdalskolan Den nya skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet har ställt nya krav på verksamhetens inriktning. Bland annat har behörighetskraven för lärare skärpts, samt kraven för att få sätta betyg. Den nya lagens krav på det psykosociala stöd som ska ges är väl tillgodosett med skolsköterska, kurator, psykolog samt skolläkare med särskild kompetens inom området. Socialstyrelsen och Skolinspektionen har under året genomfört inspektioner på Dammsdal. Socialstyrelsens inspektioner, som genomförts på samtliga elevhem, har varit såväl oannonserade som annonserade i förväg. Inspektionernas inriktning har varit att dels undersöka elevernas möjlighet att uttrycka sina åsikter enligt FN:s barnkonvention och dels verksamhetens efterlevnad av de krav på dokumentation som ställs enligt gällande lagstiftning. I de rapporter som lämnats har Socialstyrelsen inte haft något att erinra avseende elevernas delaktighet. Däremot har förbättringsområden påtalats avseende dokumentationen, där åtgärder nu har vidtagits för att komma tillrätta med dessa. Rapport från Skolinspektionens inspektion har ännu inte inkommit. Sjukresor Jämfört med föregående år har resandet med taxi ökat med ca 5 %, medan ersättning för resa med privat bil och kollektivtrafik minskat med ca 7 %. Antal resenärer med särskilda behov, såsom liggande transport, ensamåkning, framsätesåkning, ledsagning och bärhjälp till och från fordon har ökat. Information om regelverket har givits till vårdpersonal, transportörer samt intresseföreningar Handikappservice I budget för 2011 anvisade landstingsfullmäktige, på försök, 1 mnkr för att genom ett verksamhetsinriktat bidrag, stödja olika insatser till personer med funktionsnedsättning. Habilitering- och hjälpmedelsnämnden fattade under hösten 2010 beslut om hur bidraget skulle fördelas till intresseorganisationerna. Av 19 inkomna ansökningar från 11 olika organisationer, beviljades 18. Bidraget fördelades till verksamhet såsom kurser i datakunskap, föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättning, framställningar av anpassat informationsmaterial samt uppsökande verksamhet till personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund. De organisationer som beviljats bidrag ska i början av 2012 rapportera måluppfyllelse och ekonomiskt utfall för erhållna bidrag. 14 (127)

21 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Hjälpmedel Antalet sörmlänningar, företrädesvis vuxna, som erhållit hjälpmedel under 2011 har minskat något jämfört med föregående år, medan andelen barn som erhållit hjälpmedel ökat. Volymutvecklingen följs kontinuerligt för ett antal olika typer av hjälpmedel. Bland dessa kan t.ex. konstateras att sedan 2007 har antalet andningshjälpmedel ökat med 64 %, sängar med 40 % och rollatorer med 14 %. Antalet hjälpmedel av olika slag skiljer sig mellan olika kommuner. Exempelvis har drygt 39 av Trosabor en rollator, medan motsvarande uppgift för boende i Katrineholm är drygt 75. Skillnader likt denna kan ha flera orsaker som exempelvis ålderstruktur, hälsotal, geografi samt tradition och kompetens hos förskrivare. Kultur och utbildning Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg 58 % 96 % Målet har inte nåtts. Resultat 2010: 80 %, 2009: 71 %. Resultatet i riket var 76 %. Målet 2011 var orimligt högt. En stor osäkerhet råder angående Skolverkets beräkningsunderlag. Troligen ingår elever som aldrig påbörjat sin utbildning Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet Omdömesnivå i förhållande till riksgenomsnittet: - Deltagare i Eskilstuna folkhögskolas allmänna kurs - Deltagare i Åsa folkhögskolas allmänna kurs inom skolan. 75 % 90 % Rikets resultat är 87 %. Måltalet är inte nått Utfallen 2010 och 2009 var 90 % respektive 97 %. 2,6 2,8 2,7 3 Utfallet ligger för båda skolorna inom spannet för riksgenomsnittet 2,7 +/- 5 % (2,84-2,57). Åsa folkhögskola ligger för första gången på länge över det angivna normvärdet. Resultatet har dock varit inom spannet även tidigare. Skolorna bedriver ett systematiskt arbete inom kvalitetsområdet genom uppföljningar, kvalitetsredovisningar och det följande förändringsarbetet. 15 (127)

22 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Ökad tillgänglighet vad gäller utbudet Sörmlands museum har under året vidareutvecklat utställande och andra verksamheter utomhus och på nya arenor, t ex Röster i Flen, Kolla husen i Trosa, slöjdworkshops på festivaler och nya stadsvandringar. Även utnyttjande av webben, inte minst då sociala medier, har prioriterats. Kungstornet inom Nyköpingshusområdet har tillgängliggjorts för rörelsehindrade genom film som ska läggas bl a på hemsidan. Syntolkning har inte genomförts men planering för tillgängliggörande av HiS-skyltarna 5 för synskadade har inletts, liksom projektet Funktionshindrades historia. En upplevelsedag på Nyköpinghus för landets specialskolor har genomförts i samarbete med Åsbackaskolan och Specialskolemyndigheten. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse i utbud och tjänster Scenkonst Sörmland har fått en ökad ram för att utveckla dansen. En dansproducent på halvtid arbetar fr o m augusti och projektet Dansbussen har besökt offentliga folkfyllda platser i nio kommuner under våren. Inom Scenkonst Sörmland finns ett konstnärligt råd. Scenkonst Sörmland har satsat på nyskrivet med unga nyutexaminerade elever för skolutbudet. En referensgrupp bestående av scenkonsten samt olika musikarrangörer har skapats för höst- och vårutbud 2011/2012. Genom samverkan och dialog har förnyelse och högre konstnärlig kvalité i utbudet uppnåtts. Verksamheten har utvecklats bl a genom integreringen av länets hemslöjdskonsulenter i verksamheter som har resulterat i hantverksprojektet Do it Yourself med stor delaktighet från ungdomsgrupper. Museét har särskilt satsat på användandet av samlingarna genom utnyttjande av webben, utställningar utomhus mm, liksom på att verka på nya arenor i hela länet. Ett utvecklingsprojekt där olika forskare bjuds in till samlingarna för att belysa vad de kan berätta och användas till har inletts, vilket ger nya perspektiv och oanade resultat. FOU-projekt kring museipedagogiken har inletts i samarbete med Riksförbundet Sveriges Museér och fyra andra länsmuseér. Museét ingår även i det internationella utvecklingsprojektet Hållbar besöksnäring. Inom Sörmlands museum behandlas utvecklingsfrågorna på skiftande sätt inom varje verksamhetsområde, inom ledningsgruppen och i större sammanhållna projekt. 5 Historien i Sörmland (HIS) 16 (127)

INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5

INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 Årsredovisning 2011 Datum Diarienr 2012-03-16 LS-LED11-725 INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 VIKTIGA HÄNDELSER 6 Nämndorganisation 6 Arvodesaffären 6 Bolagisering Folktandvården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG DATUM 2010-10-27 74 Styrtal till budget 2011 - Hälso- och sjukvården Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden; 1. Antar hälso- och sjukvårdens förslag på styrtal till budget

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Förändringar i styrtal - Karsudden.

Förändringar i styrtal - Karsudden. Förändringar i styrtal - Karsudden. som togs bort inför budget 2012 Att bedriva evidensbaserad behandling riktad mot riskbeteende. Att bedriva evidensbaserad vård riktad mot riskbeteende under öppenvårdsförhållanden.

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-447 145 Styrtal 2010 för hälso- och sjukvården. Revidering Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer de reviderade

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Medborgare (patient, kund) Mål 1. Medborgare får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Primärvården ska bedriva patientfokuserad

Läs mer

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Tjänsteskrivelse H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andren, förvaltningschef 2014-09-17 HU-HOH14-145 Nämnden för Habilitering och Utbildning Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Bakgrund

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E-post Landstinget Västmanland Landstingshuset Västerås

Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E-post Landstinget Västmanland Landstingshuset Västerås YTTRANDE 1 (2) Datum 2016-08-31 LTV 160775 Landstingets revisorer Yttrande över granskningsrapporten Granskning av patientsäkerhetsarbetet Landstingsstyrelsen instämmer i revisionens slutsatser; att ansvarig

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Nämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte

Läs mer

Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland avseende listning över länsgräns

Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland avseende listning över länsgräns Listning över länsgräns LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND LANDSTINGET SÖRMLAND Diarienummer LiÖ: LiÖ 2014-216 Diarienummer DLL: LS-LED14-330 Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland

Läs mer

Nämndens årsredovisning 2011

Nämndens årsredovisning 2011 Diarnr. PVN-HSF12-016 Nämndens årsredovisning 2011 Primärvårdsnämnden Innehållsförteckning Inledning... 3 Väsentliga förhållanden och händelser... 3 Sammanfattande analys... 3 Perspektiv... 5 Medborgare

Läs mer

Budget 2014 Landstingets kansli

Budget 2014 Landstingets kansli Budget 2014 Landstingets kansli Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Genom ledning, stöd och service skapar vi tillsammans förutsättningar för största möjliga välfärd för invånarna.

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

27/16 Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning

27/16 Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-10-21 NSV16-0028-2 27/16 Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning Diarienummer:

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll Landstingets revisorer 2016-04-12 Rev/16015 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer