Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5 Årsredovisning 2011

6

7 Datum Diarienr LS-LED INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 VIKTIGA HÄNDELSER 6 Nämndorganisation 6 Arvodesaffären 6 Bolagisering Folktandvården 7 Informationssäkerhet 7 Kollektivtrafikmyndigheten 7 SAMMANFATTANDE ANALYS 8 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN 10 Medborgarperspektivet 10 Personalperspektivet 31 Förnyelseperspektivet 37 Miljöperspektivet 45 Ekonomiperspektivet 51 SPECIFIK AVRAPPORTERING 52 Policy för personer med funktionsnedsättning 52 Landstinget Sörmlands HBT-policy 53 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTID 55 Samhällsekonomisk utveckling 55 Befolkningsutveckling 55 EKONOMISK ANALYS 56 Årets resultat Skatte- och nettokostnadsutveckling 57 God ekonomisk hushållning 58 Investeringar 71 BOLAG OCH FÖRBUND 73 Vita Huset i Nyköping AB 73 Folktandvården Sörmland AB 73 Sörmland Landstingsservice AB 74 Regionförbundet Sörmland 74 Länstrafiken Sörmland 75 PERSONALANALYS 77 Anställda 77 Arbetad tid och frånvarotid 79 Lönekostnadsanalys 84 MILJÖANALYS 86 A. Effektivt miljöarbete Styrning av miljöarbetet Upphandling Utbildning 88 B. Klimatpåverkan 88 C. Kemikalier och läkemedel 92 1 (127)

8 Datum Diarienr LS-LED Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland 93 Verksamhetsanalys 96 INTERN KONTROLL 102 DRIFTREDOVISNING RÄKNINGAR, KASSAFLÖDESANALYS, NOTER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 105 Resultaträkning 105 Balansräkning 106 Kassaflödesanalys 108 Noter 110 Redovisningsprinciper 123 LANDSTINGETS DONATIONSSTIFTELSER 126 Landstingets donationsstiftelser Fondkapital, kr 126 BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2 (127)

9 Inledning Inledning Landstingsstyrelsens ordförande Året har till mycket präglats av ekonomin inom länssjukvården. Med kostnadsökningar på 90 miljoner årligen inom sjukhusvården har landstinget vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bekymren. Landstingsstyrelsen har dessutom begärt utförlig redovisning från länssjukvårdsnämnden om den månatliga utvecklingen i enlighet med sin uppsiktsplikt. Även om specialistsjukvården har bekymmer är det trots allt glädjande att övriga verksamheter inom landstinget fortsätter hålla budgetdisciplin och samtidigt fortsätter arbeta med kvalitetsutveckling. Här kan primärvården tydligt ses som en verksamhet som utvecklats starkt; både ekonomiskt men framför allt inom tillgänglighet och bemötande där kvalitetsmätningar visar att primärvården utvecklas positivt. Den sörmländska Hälsovalsmodellen har varit framgångsrik i att bemöta medborgarnas krav på en tillgänglig primärvård. Den för året nya primärvårdsnämndens arbete har dessutom gett goda resultat kring både ekonomi och kvalitet inom landstingsdriven primärvården. Den nya gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, där samtliga länets kommuner och landstinget representeras, har också fått framgång under året då man antagit sitt reglemente. Nämndens syfte; att åtgärda de mellanrum som kan uppstå mellan kommuner och landsting är en viktig åtgärd utifrån medborgarnas förtroende för offentlig sektor. För grupper som multisjuka äldre kommer nämnden kunna spela en viktig roll i framtiden. Under hösten bildades dessutom en ny kollektivtrafikmyndighet i länet. Myndigheten organiseras som kommunalförbund mellan landstinget och länets kommuner. Dess ansvar blir att utveckla den offentligt finansierade kollektivtrafiken, med Länstrafiken som dotterbolag, samtidigt som myndigheten ansvarar för handläggningen av ansökningar från privata kollektivtrafiksaktörer som är villiga att etablera sig i länet. Den stora utmaningen för kollektivtrafikmyndigheten blir att ta ett helhetsgrepp över hela den regionala kollektivtrafiken inklusive tågtrafiken. Den statliga ambitionen att slå ihop landstingen till storregioner hamnade under året i en ny återvändsgränd. Landstinget Sörmland, tillsammans med Västmanland och Örebro län påbörjade, på initiativ av länets partier, under hösten ett utkast till regionansökan. Det är landstingen som officiellt ansvarar för att bereda en ansökan till staten. Efter en remissomgång i de tre länens samtliga kommuner kunde dock konstateras att det inte fanns tillräckligt starkt stöd för att gå vidare med en ansökan hos staten. Det är viktigt att betona att huvudansvaret för regionsammanslagningar i landet ligger hos regeringen. Inte ett enda landsting i landet har under året, trots ambitioner, kunnat lämna fram en regionansökan. Om staten menar att det finns ett behov av storregioner i landet måste man också peka ut hur dessa ska se ut. I den delen har regeringen misslyckats. 3 (127)

10 Inledning Inför 2012 kommer flera stora utmaningar att finnas. Specialistsjukvårdens ekonomiska situation innebar att landstinget under året 2011 påbörjat en utredning om förutsättningarna för framtidens hälso- och sjukvård. Denna beräknas bli klar under En jämlik vård byggd på kvalitet förutsätter en ekonomi i balans. Om målet därför är att Landstinget Sörmland ska bli ett av de mest framgångsrika landstingen i landet krävs att vi även vågar syna vår nuvarande organisation. Detta strukturarbete kommer bli en av de största utmaningarna inför det kommande året. Åsa Kullgren Landstingsstyrelsens ordförande 4 (127)

11 Inledning Landstingsdirektören När vi ser tillbaka på 2011 kan vi konstatera att det är stor aktivitet i vår organisation. Inom landstinget pågår många utvecklings- och förbättringsprojekt. Som exempel kan nämnas införandet av ett kvalitetsledningssystem samt av dokument- och ärendehanteringssystemet EDIL. Hälso- och sjukvården har påbörjat ett flerårigt utvecklingsarbete av vårddatasystemet SYSteam Cross. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser i stället för klinikstrukturen. Från bra till bäst, Hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete, har lett till att ett nytt arbetssätt, One stop clinic, har införts. Det innebär att kvinnor med misstänkt bröstcancer får snabbt besked så att de slipper orolig väntan. Samarbetet med Landstinget Västmanland har resulterat i att vi från och med den 1 juli har en gemensam upphandlingsenhet för båda landstingen. Under året arbetades det intensivt inför bildandet av en ny kollektivtrafikmyndighet som är på plats sedan årsskiftet. Inom miljöområdet har landstinget skapat ett miljöledningssystem som lever upp till alla delar i ISO Beslut har fattats om att miljöledningssystemet ska certifieras och förberedelserna inför detta är i full gång. Efter ett års intensivt arbete med att ta fram kärnan i den regionala kulturverksamheten, ha en dialog med kommunerna och företrädare för kulturlivet i Sörmland, har Landstinget Sörmland en kulturplan för att arbeta utifrån. Kulturplanen är en utgångspunkt för ett framtida arbete kring samverkansformer, prioriteringar, utveckling och förnyelse av kulturen i Sörmland. Ekonomiskt slutar året med ett mindre överskott, exklusive RIPS-räntan, och landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Tillsammans med fokus på kärnverksamheternas innehåll ser jag med tillförsikt fram emot kommande år. Helena Söderquist Tf landtingsdirektör 5 (127)

12 Viktiga händelser Viktiga händelser Nämndorganisation Under 2010 tillsattes en kommitté för att se över landstingets politiska organisation. Utifrån kommitténs förslag beslutade landstingsfullmäktige att göra följande förändringar från och med : Landstingsstyrelsen Det ekonomiska ansvaret för landstingsstyrelsen förtydligas, liksom ansvaret för samordningen av hälso- och sjukvården i länet och för att miljö- och folkhälsofrågor kvalitetssäkras i samtliga beslut. Primärvårdsnämnden Som en konsekvens av införandet av Hälsoval inrättades en ny nämnd Primärvårdsnämnden med ansvar för drift och utförande av primärvård i landstingets egen regi inom ramen för vårdvalssystemet. Länssjukvårdsnämnden I konsekvens med införandet av en Primärvårdsnämnd bildades en ny nämnd - Länssjukvårdsnämnden med ansvar för länssjukvård, medicinsk service, närvård i de delar som inte avser primärvård inom vårdvalssystemet samt rättspsykiatri. Gemensam nämnd med kommunerna Den tidigare Gemensamma hjälpmedelsnämnden ombildades till en gemensam nämnd för vård- och omsorgsfrågor i Sörmland, tillika hjälpmedelsnämnd. DU-nämnden Under våren 2011 beslutade Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland om att inrätta en gemensam upphandlingsverksamhet från och med 1 juli Den befintliga DU-nämnden ansvarar för den gemensamma upphandlingsverksamheten. Arvodesaffären Under inledningen av året var mycket fokus riktat mot den s k arvodesaffären. Frågan påverkade i stor utsträckning landstingets politiska- och tjänstemannaledning. Informationsenheten fick ägna mycket tid åt att möta mediaanstormningen i samband med debatten. Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube, bloggar och övrig internetmedia användes i stor utsträckning. 6 (127)

13 Viktiga händelser Bolagisering Folktandvården Från och med 2011 bolagiserades landstingets folktandvård och Folktandvården Sörmland AB bildades. Parallellt har ett moderbolag bildats Vita Huset AB. Moderbolaget äger Folktandvården Sörmland AB samt Landstingsservice AB som startade sin verksamhet 1 januari Det pågår arbete med att förtydliga rollerna mellan Landstinget Sörmland, moderbolaget och dotterbolagen. Informationssäkerhet En ny funktion för informationssäkerhet har bildats med uppgift att strategiskt utveckla, styra och samordna informationssäkerheten i landstinget enligt beslutad policy. Viktiga delar i den nya funktionen är att arbeta med ledningssystem för informationssäkerhet, att fortsätta leda den grupp för patientdatalagen som finns inom landstinget samt att höja kompetensen för informationssäkerhet bl a genom utbildning. Kollektivtrafikmyndigheten En ny kollektivtrafiklag gäller från och med 1 januari Det innebär bl a att kollektivtrafiken öppnas för konkurrens samt att länen under vissa förutsättningar ges möjlighet att arrangera trafik också över länsgränsen. En ny kollektivtrafikmyndighet i respektive län tar enligt den nya lagen över ansvaret för att arrangera regional kollektivtrafik av allmän betydelse. I Sörmland organiseras myndigheten i form av ett nytt, för ändamålet bildat, kommunalförbund. Myndigheten kommer att ta över ägandet av Länstrafiken Sörmland AB. Bolaget kommer att tills vidare ges uppgift att för myndigheten genomföra kollektivtrafiken. Utredning pågår om framtida organisation för Länstrafiken Sörmland AB samt för det gemensamt ägda bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Inriktningen på utredningen är att behålla de samverkansfördelar som uppnåtts. 7 (127)

14 Sammanfattande analys Sammanfattande analys Inom medborgarperspektivet pågår många aktiviteter för att förbättra kvalitet, tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Även om Landstinget Sörmland inte ligger så bra till i en jämförelse med andra landsting vad gäller tillgängligheten, har den ändå förbättrats under året. Trots detta har Sörmlands utfall från den s k kömiljarden reducerats utifrån måluppfyllelsen inom specialistsjukvården där kraven för att få ersättning har skärpts sedan förra året. Måluppfyllelsen vad gäller delaktighet, information och bemötande är förhållandevis god. Av Öppna Jämförelser 2011 framgår dock att Sörmland inom Hälso- och sjukvården genomgående ligger under rikssnittet inom dessa områden. Det pågår många aktiviteter inom landstingets verksamheter för att uppnå jämlikhet i hälsa och för att vara ett öppet landsting för alla. Möjligheten att mäta resultatet av dessa aktiviteter är dock begränsad. Även inom personalperspektivet pågår många aktiviteter, t ex för att säkra kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Parallellt med detta har framförallt Hälsooch sjukvården under hösten avslutat ett stort antal visstidsanställningar för att klara den ekonomiska situationen. Efter flera års minskande sjukfrånvaro står nu 2011 för en viss ökning. Faktum är dock att majoriteten av landstingets verksamheter genomför hälsofrämjande aktiviteter för sina medarbetare. Många konkreta aktiviteter pågår också för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i utvecklingen av sin verksamhet. Vad gäller förnyelseperspektivet pågår inom hela organisationen ett intensivt arbete med att utveckla och konkretisera olika processer - både verksamhetsnära och administrativa. Utgångspunkten är att genomförda översyner förbättrar verksamheten även om det i dagsläget är svårt att mäta resultatet. Samverkan med angränsande landsting och andra aktörer har fortsatt och utökats under året. Konkreta resultat av samverkan kan noteras bl a vad gäller beslut om gemensam upphandlingsenhet och finanspolicy. Miljöarbetet i Landstinget Sörmland har 2011 präglats av planering och arbete med certifiering av landstingets miljöledningssystem enligt ISO I juni genomfördes en dokumentgranskning av systemet. Granskningen var det första steget i certifieringsprocessen. Certifieringsrevisioner påbörjas våren 2012 tillsammans med externt certifieringsföretag. Landstinget beräknas kunna få sitt certifikat sommaren Ekonomiperspektivet har präglats av ett intensivt arbete inom hälso- och sjukvården för att minimera beräknat underskott. Landstinget redovisar trots detta ett negativt resultat för 2011 om hänsyn tas till intäkts- och kostnadsposter av engångskaraktär. Det är en effekt av att verksamhetens nettokostnader har ökat procentuellt mer än skatteintäkter och statsbidrag. 8 (127)

15 Sammanfattande analys Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom alla vitt skilda verksamheter inom samtliga perspektiv. Goda resultat kan också i viss utsträckning noteras men för att öka mätbarheten behöver ett utvecklingsarbete göras avseende såväl styrtal som måltal för dessa. Under 2011 har ekonomiperspektivet varit i fokus och som en del i det har antalet anställda minskat stort under hösten. Det går i dagsläget inte att utläsa om detta skulle ha haft någon direkt negativ inverkan på t ex tillgänglighet, patientsäkerhet eller personalens hälsa. Under 2012 bör dock detta bevakas. 9 (127)

16 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Uppföljning av de strategiska målen Under respektive strategiskt mål redovisas styrtal samt olika aktiviteter som genomförts i syfte att bidra till att uppnå målen. Styrtalen är indikatorer som visar i vad mån man uppnår de strategiska målen. Styrtalen ska vara mätbara och visa utvecklingen under en längre tidsperiod. För de styrtal där det är relevant anges måltal på kort eller lång sikt. Presentationen under respektive mål har inom vissa perspektiv delats upp per förvaltningsområde. Presentationen avslutas med en bedömning av måluppfyllelse. I de fall det finns både utfall och fastställda måltal för ett styrtal redovisas måluppfyllelsen med nedanstående färgmarkeringar: Grad av måluppfyllese Utfall i förhållande till måltal Helt uppfyllt 100 % eller bättre Delvis uppfyllt 80 % - 99 % Ej uppfyllt < 80 % Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Redovisningen av måluppfyllelsen inom detta mål är omfattande och har därför delats upp i tre delområden; God kvalitet, Vård i rimlig tid samt Delaktighet, information och bemötande. Inom respektive delområde redovisas måluppfyllelsen förvaltningsvis. God kvalitet Hälso- och sjukvården Styrtal Utfall Måltal Kommentar Alla inlagda patienter ska ha en dokumenterad vårdplan Ingår i Bra till Bäst-projekt avseende "Flöde vårdavdelningar". Medicinsk vårdplan skrivs under första rond på avdelning. En ny och mer kortfattad version av vårdplan testas fr o m december Alla tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar ingår i Andel dagkirurgi av totala antalet operationer ska bli högre Andel vårdrelaterade infektioner ska minska arbetet. 47 % Andelen har minskat något. De specialiteter som avses är Kirurgi (29 %), Ortopedi (55 %), Kvinnosjukvård (40 %) och Öron Näsa Hals (74 %). ÖNHkliniken har ändrat vårdnivå på några operativa ingrepp och utför dem i större omfattning i öppenvård. 6,8 % <7 % Genomsnitt för riket var 9,3 %. Utfallet är en minskning från 8,2 % hösten 2010 och målet <7% nåddes för första gången. 10 (127)

17 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Kunskapsbaserad vård Primärvården har tillsammans med Länssjukvården under de senaste åren arbetat fram övergripande rutiner för att på ett standardiserat sätt ta till vara nationellt etablerad kunskap inom vårdområdet. Resultatet av detta visas i årsredovisningen genom bl.a. förbättringsarbetet Från Bra till Bäst, införande av nationella riktlinjer och upprättande av länsgemensamma vårdrutiner. Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar uppskattningsvis med sig extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter inom både länssjukvården och primärvården med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionscheferna. Målet har varit att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Vid ronderna har bl a patientsäkerhetskulturenkätens resultat, arbetet med avvikelser, Lex Maria-, patientnämnds- och LÖF-ärenden, läkemedelsgenomgångar, introduktionen av SBAR 1 och WHOs checklista 2 vid operation gåtts igenom. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet är även infört på de privata vårdcentralerna. Under 2011 har avvikelser inom alla kategorier rapporterats inom hälso- och sjukvården, varav 559 i Primärvården (en ökning med 14%). Av dessa är (81 %) avslutade, vilket är samma andel som Arbetet med Synergi under 2011 har fokuserats på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Under året har 14 händelse- och 9 riskanalyser genomförts. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Hälso- och sjukvårdens arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår men trots goda resultat är fortfarande följsamheten dålig till basala hygienrutiner och klädregler på våra vårdavdelningar. Följsamheten har förbättrats under året efter informations- och utbildningsaktiviteter (den totala följsamheten i alla moment var 55 %, att jämföra med rikssnittet på 65 % hösten 2011). 1 SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under första kvartalet 2011 genomfördes ett breddinförande av SBAR inom Hälso- och sjukvården. 2 WHO s checklista vid operation används inför, under och efter operationer och tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Checklistan är ett stöd för att saker inte ska missas vid operationen. 11 (127)

18 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet PPM Trycksår visade relativt goda resultat. I Sörmland var 12 % av sjukhuspatienterna drabbade av olika former av trycksår från lindriga rodnader till svårare sår (riksgenomsnittet var 14 %) vid mätningen hösten Karsudden Styrtal Andel patienter som får strukturerad missbruksbehandling Andel patienter som får strukturerad behandling riktad mot riskbeteende Andel patienter som genomgår brottsbearbetande behandling Andel patienter som genomgår funktionsbedömning Utfall Kommentarer 100 % Arbetet med att implementera nationella riktlinjer för missbruksbehandling har pågått under året. Provtagningsrutinerna har ändrats för att möjliggöra kartläggning av aktuellt missbruksmönster inom hela patientpopulationen. Provtagning för kontroll av drogfrihet i samband med permissioner har utökats. Läkemedelsbehandling för att stödja drogfrihet kan sannolikt bli mer offensiv. 22 personer har under det gångna året påbörjat utbildningar i MI, ASI 3 och Återfallsprevention som ett led i att stärka upp missbruksvården. 100 % Arbetet med farmaceutisk genomgång har pågått under året och kommer att vara färdigt inom kort. Syftet är att se om det finns möjlighet att minska ned antalet dostillfällen per dag eller på annat sätt underlätta administreringen och följsamheten för patienten. 100 % Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en psykolog som gör en bedömning av patientens förmåga och motivation att påbörja en brottsbearbetande behandling. Utgångspunkten är att alla patienter ska genomgå en sådan under vårdtiden och under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder 4 för att kunna följa upp denna behandling påbörjats. 60 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 35 %. Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en arbetsterapeut som gör en bedömning av patientens funktionsförmåga som ligger till grund för den fortsatta vårdplaneringen. Under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder för att kunna följa upp dessa bedömningar påbörjats. 3 Mi=Motiverande intervju(motiverande samtal) ASI= Kartläggning av patientens missbruk och leverne 4 KVÅ-koder=kvalitetsåtgärd 12 (127)

19 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Andel patienter utsatta för tvångsåtgärder Andel patienter som döms för brottslighet under pågående vårdtid Andel patienter som har utsedd stödperson Andel patienter som återintas under pågående öppenvård Utfall Kommentarer 41 % 41 % män och 74 % kvinnor har någon gång under året varit utsatta för någon tvångsåtgärd. Motsvarande siffror för övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige: 27 % män, 28 % kvinnor. Riktigheten i denna statistik behöver kvalitetssäkras. 3 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 12 %. Ett förbättringsarbete pågår inom läkargruppen med fokus på riskbedömning. Metoden som används är en strukturerad klinisk bedömning som tar hänsyn till såväl statiska som dynamiska riskfaktorer. 80 % Alla patienter informeras vid flera tillfällen under den första tiden på sjukhuset om rättigheten till stödperson. 25 % Ett förbättringsarbete har genomförts under årets första månader som fokuserat på hur riskhantering under öppenvård ska ske för att kunna förbättra möjligheten att snabbt kunna sätta in eller intensifiera åtgärder för att minska risken för återfall i brottslighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentarer Andel patienter som medverkar vid kontroll av metabolt syndrom 90 % 85 % Lokala rutiner har utarbetats utifrån de riktlinjer som tagits fram av svenska psykiatriska föreningen. 15 sjuksköterskor har genomgått en intern utbildning i somatisk sjukdomslära där omvårdnad och behandling vid metabolt syndrom har varit i fokus. Ett av syftena med utbildningssatsningen är att öka kunskapen om metabolt syndrom hos sjukhusets sjuksköterskor och därmed ge dem en kunskapsbas att använda i motiveringsarbetet med att förmå patienterna att medverka vid kontroll och behandling av metabolt syndrom. 13 (127)

20 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Habilitering och Hjälpmedel Dammsdalskolan Den nya skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet har ställt nya krav på verksamhetens inriktning. Bland annat har behörighetskraven för lärare skärpts, samt kraven för att få sätta betyg. Den nya lagens krav på det psykosociala stöd som ska ges är väl tillgodosett med skolsköterska, kurator, psykolog samt skolläkare med särskild kompetens inom området. Socialstyrelsen och Skolinspektionen har under året genomfört inspektioner på Dammsdal. Socialstyrelsens inspektioner, som genomförts på samtliga elevhem, har varit såväl oannonserade som annonserade i förväg. Inspektionernas inriktning har varit att dels undersöka elevernas möjlighet att uttrycka sina åsikter enligt FN:s barnkonvention och dels verksamhetens efterlevnad av de krav på dokumentation som ställs enligt gällande lagstiftning. I de rapporter som lämnats har Socialstyrelsen inte haft något att erinra avseende elevernas delaktighet. Däremot har förbättringsområden påtalats avseende dokumentationen, där åtgärder nu har vidtagits för att komma tillrätta med dessa. Rapport från Skolinspektionens inspektion har ännu inte inkommit. Sjukresor Jämfört med föregående år har resandet med taxi ökat med ca 5 %, medan ersättning för resa med privat bil och kollektivtrafik minskat med ca 7 %. Antal resenärer med särskilda behov, såsom liggande transport, ensamåkning, framsätesåkning, ledsagning och bärhjälp till och från fordon har ökat. Information om regelverket har givits till vårdpersonal, transportörer samt intresseföreningar Handikappservice I budget för 2011 anvisade landstingsfullmäktige, på försök, 1 mnkr för att genom ett verksamhetsinriktat bidrag, stödja olika insatser till personer med funktionsnedsättning. Habilitering- och hjälpmedelsnämnden fattade under hösten 2010 beslut om hur bidraget skulle fördelas till intresseorganisationerna. Av 19 inkomna ansökningar från 11 olika organisationer, beviljades 18. Bidraget fördelades till verksamhet såsom kurser i datakunskap, föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättning, framställningar av anpassat informationsmaterial samt uppsökande verksamhet till personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund. De organisationer som beviljats bidrag ska i början av 2012 rapportera måluppfyllelse och ekonomiskt utfall för erhållna bidrag. 14 (127)

21 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Hjälpmedel Antalet sörmlänningar, företrädesvis vuxna, som erhållit hjälpmedel under 2011 har minskat något jämfört med föregående år, medan andelen barn som erhållit hjälpmedel ökat. Volymutvecklingen följs kontinuerligt för ett antal olika typer av hjälpmedel. Bland dessa kan t.ex. konstateras att sedan 2007 har antalet andningshjälpmedel ökat med 64 %, sängar med 40 % och rollatorer med 14 %. Antalet hjälpmedel av olika slag skiljer sig mellan olika kommuner. Exempelvis har drygt 39 av Trosabor en rollator, medan motsvarande uppgift för boende i Katrineholm är drygt 75. Skillnader likt denna kan ha flera orsaker som exempelvis ålderstruktur, hälsotal, geografi samt tradition och kompetens hos förskrivare. Kultur och utbildning Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg 58 % 96 % Målet har inte nåtts. Resultat 2010: 80 %, 2009: 71 %. Resultatet i riket var 76 %. Målet 2011 var orimligt högt. En stor osäkerhet råder angående Skolverkets beräkningsunderlag. Troligen ingår elever som aldrig påbörjat sin utbildning Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet Omdömesnivå i förhållande till riksgenomsnittet: - Deltagare i Eskilstuna folkhögskolas allmänna kurs - Deltagare i Åsa folkhögskolas allmänna kurs inom skolan. 75 % 90 % Rikets resultat är 87 %. Måltalet är inte nått Utfallen 2010 och 2009 var 90 % respektive 97 %. 2,6 2,8 2,7 3 Utfallet ligger för båda skolorna inom spannet för riksgenomsnittet 2,7 +/- 5 % (2,84-2,57). Åsa folkhögskola ligger för första gången på länge över det angivna normvärdet. Resultatet har dock varit inom spannet även tidigare. Skolorna bedriver ett systematiskt arbete inom kvalitetsområdet genom uppföljningar, kvalitetsredovisningar och det följande förändringsarbetet. 15 (127)

22 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Ökad tillgänglighet vad gäller utbudet Sörmlands museum har under året vidareutvecklat utställande och andra verksamheter utomhus och på nya arenor, t ex Röster i Flen, Kolla husen i Trosa, slöjdworkshops på festivaler och nya stadsvandringar. Även utnyttjande av webben, inte minst då sociala medier, har prioriterats. Kungstornet inom Nyköpingshusområdet har tillgängliggjorts för rörelsehindrade genom film som ska läggas bl a på hemsidan. Syntolkning har inte genomförts men planering för tillgängliggörande av HiS-skyltarna 5 för synskadade har inletts, liksom projektet Funktionshindrades historia. En upplevelsedag på Nyköpinghus för landets specialskolor har genomförts i samarbete med Åsbackaskolan och Specialskolemyndigheten. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse i utbud och tjänster Scenkonst Sörmland har fått en ökad ram för att utveckla dansen. En dansproducent på halvtid arbetar fr o m augusti och projektet Dansbussen har besökt offentliga folkfyllda platser i nio kommuner under våren. Inom Scenkonst Sörmland finns ett konstnärligt råd. Scenkonst Sörmland har satsat på nyskrivet med unga nyutexaminerade elever för skolutbudet. En referensgrupp bestående av scenkonsten samt olika musikarrangörer har skapats för höst- och vårutbud 2011/2012. Genom samverkan och dialog har förnyelse och högre konstnärlig kvalité i utbudet uppnåtts. Verksamheten har utvecklats bl a genom integreringen av länets hemslöjdskonsulenter i verksamheter som har resulterat i hantverksprojektet Do it Yourself med stor delaktighet från ungdomsgrupper. Museét har särskilt satsat på användandet av samlingarna genom utnyttjande av webben, utställningar utomhus mm, liksom på att verka på nya arenor i hela länet. Ett utvecklingsprojekt där olika forskare bjuds in till samlingarna för att belysa vad de kan berätta och användas till har inletts, vilket ger nya perspektiv och oanade resultat. FOU-projekt kring museipedagogiken har inletts i samarbete med Riksförbundet Sveriges Museér och fyra andra länsmuseér. Museét ingår även i det internationella utvecklingsprojektet Hållbar besöksnäring. Inom Sörmlands museum behandlas utvecklingsfrågorna på skiftande sätt inom varje verksamhetsområde, inom ledningsgruppen och i större sammanhållna projekt. 5 Historien i Sörmland (HIS) 16 (127)

INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5

INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 Årsredovisning 2011 Datum Diarienr 2012-03-16 LS-LED11-725 INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 VIKTIGA HÄNDELSER 6 Nämndorganisation 6 Arvodesaffären 6 Bolagisering Folktandvården

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

47 Årsredovisning 2010. Arbetsutskottets förslag till beslut. 1. Årsredovisning 2010 godkänns. 2. Upprättad balanskravsutredning godkänns.

47 Årsredovisning 2010. Arbetsutskottets förslag till beslut. 1. Årsredovisning 2010 godkänns. 2. Upprättad balanskravsutredning godkänns. Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-03-22 LS-LED11-173 47 Årsredovisning 2010 Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

78 Landstingets delårsrapport 1-2011. Arbetsutskottets förslag till beslut

78 Landstingets delårsrapport 1-2011. Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL D A T U M D I A R I E N R 2011-05-17 LS-LED11-405 78 Landstingets delårsrapport 1-2011 Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen föreslår

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

REVISORERNAS för resultatet av revisionen 2012 i LANDSTINGET SÖRMLAND 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 hemsida www.landstinget.sormland.se/revisionen ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut,

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Handläggare: Louise Skantze PaN 2014-06-03 P 10 ANMÄLAN 2014-05-14 1 (1) Diarienummer PaN A1404-00113-43 Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Ärendet Ärendet innehåller mål och handlingsplan

Läs mer

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB Sammanfattning Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

1 bilaga. Regeringens beslut

1 bilaga. Regeringens beslut Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-12-15 S2011/11007/FS Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso-

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer