|
|
- Maj Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4
5 Årsredovisning 2011
6
7 Datum Diarienr LS-LED INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 VIKTIGA HÄNDELSER 6 Nämndorganisation 6 Arvodesaffären 6 Bolagisering Folktandvården 7 Informationssäkerhet 7 Kollektivtrafikmyndigheten 7 SAMMANFATTANDE ANALYS 8 UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN 10 Medborgarperspektivet 10 Personalperspektivet 31 Förnyelseperspektivet 37 Miljöperspektivet 45 Ekonomiperspektivet 51 SPECIFIK AVRAPPORTERING 52 Policy för personer med funktionsnedsättning 52 Landstinget Sörmlands HBT-policy 53 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTID 55 Samhällsekonomisk utveckling 55 Befolkningsutveckling 55 EKONOMISK ANALYS 56 Årets resultat Skatte- och nettokostnadsutveckling 57 God ekonomisk hushållning 58 Investeringar 71 BOLAG OCH FÖRBUND 73 Vita Huset i Nyköping AB 73 Folktandvården Sörmland AB 73 Sörmland Landstingsservice AB 74 Regionförbundet Sörmland 74 Länstrafiken Sörmland 75 PERSONALANALYS 77 Anställda 77 Arbetad tid och frånvarotid 79 Lönekostnadsanalys 84 MILJÖANALYS 86 A. Effektivt miljöarbete Styrning av miljöarbetet Upphandling Utbildning 88 B. Klimatpåverkan 88 C. Kemikalier och läkemedel 92 1 (127)
8 Datum Diarienr LS-LED Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland 93 Verksamhetsanalys 96 INTERN KONTROLL 102 DRIFTREDOVISNING RÄKNINGAR, KASSAFLÖDESANALYS, NOTER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER 105 Resultaträkning 105 Balansräkning 106 Kassaflödesanalys 108 Noter 110 Redovisningsprinciper 123 LANDSTINGETS DONATIONSSTIFTELSER 126 Landstingets donationsstiftelser Fondkapital, kr 126 BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2 (127)
9 Inledning Inledning Landstingsstyrelsens ordförande Året har till mycket präglats av ekonomin inom länssjukvården. Med kostnadsökningar på 90 miljoner årligen inom sjukhusvården har landstinget vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bekymren. Landstingsstyrelsen har dessutom begärt utförlig redovisning från länssjukvårdsnämnden om den månatliga utvecklingen i enlighet med sin uppsiktsplikt. Även om specialistsjukvården har bekymmer är det trots allt glädjande att övriga verksamheter inom landstinget fortsätter hålla budgetdisciplin och samtidigt fortsätter arbeta med kvalitetsutveckling. Här kan primärvården tydligt ses som en verksamhet som utvecklats starkt; både ekonomiskt men framför allt inom tillgänglighet och bemötande där kvalitetsmätningar visar att primärvården utvecklas positivt. Den sörmländska Hälsovalsmodellen har varit framgångsrik i att bemöta medborgarnas krav på en tillgänglig primärvård. Den för året nya primärvårdsnämndens arbete har dessutom gett goda resultat kring både ekonomi och kvalitet inom landstingsdriven primärvården. Den nya gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, där samtliga länets kommuner och landstinget representeras, har också fått framgång under året då man antagit sitt reglemente. Nämndens syfte; att åtgärda de mellanrum som kan uppstå mellan kommuner och landsting är en viktig åtgärd utifrån medborgarnas förtroende för offentlig sektor. För grupper som multisjuka äldre kommer nämnden kunna spela en viktig roll i framtiden. Under hösten bildades dessutom en ny kollektivtrafikmyndighet i länet. Myndigheten organiseras som kommunalförbund mellan landstinget och länets kommuner. Dess ansvar blir att utveckla den offentligt finansierade kollektivtrafiken, med Länstrafiken som dotterbolag, samtidigt som myndigheten ansvarar för handläggningen av ansökningar från privata kollektivtrafiksaktörer som är villiga att etablera sig i länet. Den stora utmaningen för kollektivtrafikmyndigheten blir att ta ett helhetsgrepp över hela den regionala kollektivtrafiken inklusive tågtrafiken. Den statliga ambitionen att slå ihop landstingen till storregioner hamnade under året i en ny återvändsgränd. Landstinget Sörmland, tillsammans med Västmanland och Örebro län påbörjade, på initiativ av länets partier, under hösten ett utkast till regionansökan. Det är landstingen som officiellt ansvarar för att bereda en ansökan till staten. Efter en remissomgång i de tre länens samtliga kommuner kunde dock konstateras att det inte fanns tillräckligt starkt stöd för att gå vidare med en ansökan hos staten. Det är viktigt att betona att huvudansvaret för regionsammanslagningar i landet ligger hos regeringen. Inte ett enda landsting i landet har under året, trots ambitioner, kunnat lämna fram en regionansökan. Om staten menar att det finns ett behov av storregioner i landet måste man också peka ut hur dessa ska se ut. I den delen har regeringen misslyckats. 3 (127)
10 Inledning Inför 2012 kommer flera stora utmaningar att finnas. Specialistsjukvårdens ekonomiska situation innebar att landstinget under året 2011 påbörjat en utredning om förutsättningarna för framtidens hälso- och sjukvård. Denna beräknas bli klar under En jämlik vård byggd på kvalitet förutsätter en ekonomi i balans. Om målet därför är att Landstinget Sörmland ska bli ett av de mest framgångsrika landstingen i landet krävs att vi även vågar syna vår nuvarande organisation. Detta strukturarbete kommer bli en av de största utmaningarna inför det kommande året. Åsa Kullgren Landstingsstyrelsens ordförande 4 (127)
11 Inledning Landstingsdirektören När vi ser tillbaka på 2011 kan vi konstatera att det är stor aktivitet i vår organisation. Inom landstinget pågår många utvecklings- och förbättringsprojekt. Som exempel kan nämnas införandet av ett kvalitetsledningssystem samt av dokument- och ärendehanteringssystemet EDIL. Hälso- och sjukvården har påbörjat ett flerårigt utvecklingsarbete av vårddatasystemet SYSteam Cross. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser i stället för klinikstrukturen. Från bra till bäst, Hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete, har lett till att ett nytt arbetssätt, One stop clinic, har införts. Det innebär att kvinnor med misstänkt bröstcancer får snabbt besked så att de slipper orolig väntan. Samarbetet med Landstinget Västmanland har resulterat i att vi från och med den 1 juli har en gemensam upphandlingsenhet för båda landstingen. Under året arbetades det intensivt inför bildandet av en ny kollektivtrafikmyndighet som är på plats sedan årsskiftet. Inom miljöområdet har landstinget skapat ett miljöledningssystem som lever upp till alla delar i ISO Beslut har fattats om att miljöledningssystemet ska certifieras och förberedelserna inför detta är i full gång. Efter ett års intensivt arbete med att ta fram kärnan i den regionala kulturverksamheten, ha en dialog med kommunerna och företrädare för kulturlivet i Sörmland, har Landstinget Sörmland en kulturplan för att arbeta utifrån. Kulturplanen är en utgångspunkt för ett framtida arbete kring samverkansformer, prioriteringar, utveckling och förnyelse av kulturen i Sörmland. Ekonomiskt slutar året med ett mindre överskott, exklusive RIPS-räntan, och landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Tillsammans med fokus på kärnverksamheternas innehåll ser jag med tillförsikt fram emot kommande år. Helena Söderquist Tf landtingsdirektör 5 (127)
12 Viktiga händelser Viktiga händelser Nämndorganisation Under 2010 tillsattes en kommitté för att se över landstingets politiska organisation. Utifrån kommitténs förslag beslutade landstingsfullmäktige att göra följande förändringar från och med : Landstingsstyrelsen Det ekonomiska ansvaret för landstingsstyrelsen förtydligas, liksom ansvaret för samordningen av hälso- och sjukvården i länet och för att miljö- och folkhälsofrågor kvalitetssäkras i samtliga beslut. Primärvårdsnämnden Som en konsekvens av införandet av Hälsoval inrättades en ny nämnd Primärvårdsnämnden med ansvar för drift och utförande av primärvård i landstingets egen regi inom ramen för vårdvalssystemet. Länssjukvårdsnämnden I konsekvens med införandet av en Primärvårdsnämnd bildades en ny nämnd - Länssjukvårdsnämnden med ansvar för länssjukvård, medicinsk service, närvård i de delar som inte avser primärvård inom vårdvalssystemet samt rättspsykiatri. Gemensam nämnd med kommunerna Den tidigare Gemensamma hjälpmedelsnämnden ombildades till en gemensam nämnd för vård- och omsorgsfrågor i Sörmland, tillika hjälpmedelsnämnd. DU-nämnden Under våren 2011 beslutade Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland om att inrätta en gemensam upphandlingsverksamhet från och med 1 juli Den befintliga DU-nämnden ansvarar för den gemensamma upphandlingsverksamheten. Arvodesaffären Under inledningen av året var mycket fokus riktat mot den s k arvodesaffären. Frågan påverkade i stor utsträckning landstingets politiska- och tjänstemannaledning. Informationsenheten fick ägna mycket tid åt att möta mediaanstormningen i samband med debatten. Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube, bloggar och övrig internetmedia användes i stor utsträckning. 6 (127)
13 Viktiga händelser Bolagisering Folktandvården Från och med 2011 bolagiserades landstingets folktandvård och Folktandvården Sörmland AB bildades. Parallellt har ett moderbolag bildats Vita Huset AB. Moderbolaget äger Folktandvården Sörmland AB samt Landstingsservice AB som startade sin verksamhet 1 januari Det pågår arbete med att förtydliga rollerna mellan Landstinget Sörmland, moderbolaget och dotterbolagen. Informationssäkerhet En ny funktion för informationssäkerhet har bildats med uppgift att strategiskt utveckla, styra och samordna informationssäkerheten i landstinget enligt beslutad policy. Viktiga delar i den nya funktionen är att arbeta med ledningssystem för informationssäkerhet, att fortsätta leda den grupp för patientdatalagen som finns inom landstinget samt att höja kompetensen för informationssäkerhet bl a genom utbildning. Kollektivtrafikmyndigheten En ny kollektivtrafiklag gäller från och med 1 januari Det innebär bl a att kollektivtrafiken öppnas för konkurrens samt att länen under vissa förutsättningar ges möjlighet att arrangera trafik också över länsgränsen. En ny kollektivtrafikmyndighet i respektive län tar enligt den nya lagen över ansvaret för att arrangera regional kollektivtrafik av allmän betydelse. I Sörmland organiseras myndigheten i form av ett nytt, för ändamålet bildat, kommunalförbund. Myndigheten kommer att ta över ägandet av Länstrafiken Sörmland AB. Bolaget kommer att tills vidare ges uppgift att för myndigheten genomföra kollektivtrafiken. Utredning pågår om framtida organisation för Länstrafiken Sörmland AB samt för det gemensamt ägda bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Inriktningen på utredningen är att behålla de samverkansfördelar som uppnåtts. 7 (127)
14 Sammanfattande analys Sammanfattande analys Inom medborgarperspektivet pågår många aktiviteter för att förbättra kvalitet, tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Även om Landstinget Sörmland inte ligger så bra till i en jämförelse med andra landsting vad gäller tillgängligheten, har den ändå förbättrats under året. Trots detta har Sörmlands utfall från den s k kömiljarden reducerats utifrån måluppfyllelsen inom specialistsjukvården där kraven för att få ersättning har skärpts sedan förra året. Måluppfyllelsen vad gäller delaktighet, information och bemötande är förhållandevis god. Av Öppna Jämförelser 2011 framgår dock att Sörmland inom Hälso- och sjukvården genomgående ligger under rikssnittet inom dessa områden. Det pågår många aktiviteter inom landstingets verksamheter för att uppnå jämlikhet i hälsa och för att vara ett öppet landsting för alla. Möjligheten att mäta resultatet av dessa aktiviteter är dock begränsad. Även inom personalperspektivet pågår många aktiviteter, t ex för att säkra kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Parallellt med detta har framförallt Hälsooch sjukvården under hösten avslutat ett stort antal visstidsanställningar för att klara den ekonomiska situationen. Efter flera års minskande sjukfrånvaro står nu 2011 för en viss ökning. Faktum är dock att majoriteten av landstingets verksamheter genomför hälsofrämjande aktiviteter för sina medarbetare. Många konkreta aktiviteter pågår också för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i utvecklingen av sin verksamhet. Vad gäller förnyelseperspektivet pågår inom hela organisationen ett intensivt arbete med att utveckla och konkretisera olika processer - både verksamhetsnära och administrativa. Utgångspunkten är att genomförda översyner förbättrar verksamheten även om det i dagsläget är svårt att mäta resultatet. Samverkan med angränsande landsting och andra aktörer har fortsatt och utökats under året. Konkreta resultat av samverkan kan noteras bl a vad gäller beslut om gemensam upphandlingsenhet och finanspolicy. Miljöarbetet i Landstinget Sörmland har 2011 präglats av planering och arbete med certifiering av landstingets miljöledningssystem enligt ISO I juni genomfördes en dokumentgranskning av systemet. Granskningen var det första steget i certifieringsprocessen. Certifieringsrevisioner påbörjas våren 2012 tillsammans med externt certifieringsföretag. Landstinget beräknas kunna få sitt certifikat sommaren Ekonomiperspektivet har präglats av ett intensivt arbete inom hälso- och sjukvården för att minimera beräknat underskott. Landstinget redovisar trots detta ett negativt resultat för 2011 om hänsyn tas till intäkts- och kostnadsposter av engångskaraktär. Det är en effekt av att verksamhetens nettokostnader har ökat procentuellt mer än skatteintäkter och statsbidrag. 8 (127)
15 Sammanfattande analys Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom alla vitt skilda verksamheter inom samtliga perspektiv. Goda resultat kan också i viss utsträckning noteras men för att öka mätbarheten behöver ett utvecklingsarbete göras avseende såväl styrtal som måltal för dessa. Under 2011 har ekonomiperspektivet varit i fokus och som en del i det har antalet anställda minskat stort under hösten. Det går i dagsläget inte att utläsa om detta skulle ha haft någon direkt negativ inverkan på t ex tillgänglighet, patientsäkerhet eller personalens hälsa. Under 2012 bör dock detta bevakas. 9 (127)
16 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Uppföljning av de strategiska målen Under respektive strategiskt mål redovisas styrtal samt olika aktiviteter som genomförts i syfte att bidra till att uppnå målen. Styrtalen är indikatorer som visar i vad mån man uppnår de strategiska målen. Styrtalen ska vara mätbara och visa utvecklingen under en längre tidsperiod. För de styrtal där det är relevant anges måltal på kort eller lång sikt. Presentationen under respektive mål har inom vissa perspektiv delats upp per förvaltningsområde. Presentationen avslutas med en bedömning av måluppfyllelse. I de fall det finns både utfall och fastställda måltal för ett styrtal redovisas måluppfyllelsen med nedanstående färgmarkeringar: Grad av måluppfyllese Utfall i förhållande till måltal Helt uppfyllt 100 % eller bättre Delvis uppfyllt 80 % - 99 % Ej uppfyllt < 80 % Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Redovisningen av måluppfyllelsen inom detta mål är omfattande och har därför delats upp i tre delområden; God kvalitet, Vård i rimlig tid samt Delaktighet, information och bemötande. Inom respektive delområde redovisas måluppfyllelsen förvaltningsvis. God kvalitet Hälso- och sjukvården Styrtal Utfall Måltal Kommentar Alla inlagda patienter ska ha en dokumenterad vårdplan Ingår i Bra till Bäst-projekt avseende "Flöde vårdavdelningar". Medicinsk vårdplan skrivs under första rond på avdelning. En ny och mer kortfattad version av vårdplan testas fr o m december Alla tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar ingår i Andel dagkirurgi av totala antalet operationer ska bli högre Andel vårdrelaterade infektioner ska minska arbetet. 47 % Andelen har minskat något. De specialiteter som avses är Kirurgi (29 %), Ortopedi (55 %), Kvinnosjukvård (40 %) och Öron Näsa Hals (74 %). ÖNHkliniken har ändrat vårdnivå på några operativa ingrepp och utför dem i större omfattning i öppenvård. 6,8 % <7 % Genomsnitt för riket var 9,3 %. Utfallet är en minskning från 8,2 % hösten 2010 och målet <7% nåddes för första gången. 10 (127)
17 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Kunskapsbaserad vård Primärvården har tillsammans med Länssjukvården under de senaste åren arbetat fram övergripande rutiner för att på ett standardiserat sätt ta till vara nationellt etablerad kunskap inom vårdområdet. Resultatet av detta visas i årsredovisningen genom bl.a. förbättringsarbetet Från Bra till Bäst, införande av nationella riktlinjer och upprättande av länsgemensamma vårdrutiner. Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar uppskattningsvis med sig extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter inom både länssjukvården och primärvården med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionscheferna. Målet har varit att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Vid ronderna har bl a patientsäkerhetskulturenkätens resultat, arbetet med avvikelser, Lex Maria-, patientnämnds- och LÖF-ärenden, läkemedelsgenomgångar, introduktionen av SBAR 1 och WHOs checklista 2 vid operation gåtts igenom. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet är även infört på de privata vårdcentralerna. Under 2011 har avvikelser inom alla kategorier rapporterats inom hälso- och sjukvården, varav 559 i Primärvården (en ökning med 14%). Av dessa är (81 %) avslutade, vilket är samma andel som Arbetet med Synergi under 2011 har fokuserats på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Under året har 14 händelse- och 9 riskanalyser genomförts. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Hälso- och sjukvårdens arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår men trots goda resultat är fortfarande följsamheten dålig till basala hygienrutiner och klädregler på våra vårdavdelningar. Följsamheten har förbättrats under året efter informations- och utbildningsaktiviteter (den totala följsamheten i alla moment var 55 %, att jämföra med rikssnittet på 65 % hösten 2011). 1 SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under första kvartalet 2011 genomfördes ett breddinförande av SBAR inom Hälso- och sjukvården. 2 WHO s checklista vid operation används inför, under och efter operationer och tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Checklistan är ett stöd för att saker inte ska missas vid operationen. 11 (127)
18 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet PPM Trycksår visade relativt goda resultat. I Sörmland var 12 % av sjukhuspatienterna drabbade av olika former av trycksår från lindriga rodnader till svårare sår (riksgenomsnittet var 14 %) vid mätningen hösten Karsudden Styrtal Andel patienter som får strukturerad missbruksbehandling Andel patienter som får strukturerad behandling riktad mot riskbeteende Andel patienter som genomgår brottsbearbetande behandling Andel patienter som genomgår funktionsbedömning Utfall Kommentarer 100 % Arbetet med att implementera nationella riktlinjer för missbruksbehandling har pågått under året. Provtagningsrutinerna har ändrats för att möjliggöra kartläggning av aktuellt missbruksmönster inom hela patientpopulationen. Provtagning för kontroll av drogfrihet i samband med permissioner har utökats. Läkemedelsbehandling för att stödja drogfrihet kan sannolikt bli mer offensiv. 22 personer har under det gångna året påbörjat utbildningar i MI, ASI 3 och Återfallsprevention som ett led i att stärka upp missbruksvården. 100 % Arbetet med farmaceutisk genomgång har pågått under året och kommer att vara färdigt inom kort. Syftet är att se om det finns möjlighet att minska ned antalet dostillfällen per dag eller på annat sätt underlätta administreringen och följsamheten för patienten. 100 % Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en psykolog som gör en bedömning av patientens förmåga och motivation att påbörja en brottsbearbetande behandling. Utgångspunkten är att alla patienter ska genomgå en sådan under vårdtiden och under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder 4 för att kunna följa upp denna behandling påbörjats. 60 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 35 %. Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en arbetsterapeut som gör en bedömning av patientens funktionsförmåga som ligger till grund för den fortsatta vårdplaneringen. Under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder för att kunna följa upp dessa bedömningar påbörjats. 3 Mi=Motiverande intervju(motiverande samtal) ASI= Kartläggning av patientens missbruk och leverne 4 KVÅ-koder=kvalitetsåtgärd 12 (127)
19 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Styrtal Andel patienter utsatta för tvångsåtgärder Andel patienter som döms för brottslighet under pågående vårdtid Andel patienter som har utsedd stödperson Andel patienter som återintas under pågående öppenvård Utfall Kommentarer 41 % 41 % män och 74 % kvinnor har någon gång under året varit utsatta för någon tvångsåtgärd. Motsvarande siffror för övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige: 27 % män, 28 % kvinnor. Riktigheten i denna statistik behöver kvalitetssäkras. 3 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 12 %. Ett förbättringsarbete pågår inom läkargruppen med fokus på riskbedömning. Metoden som används är en strukturerad klinisk bedömning som tar hänsyn till såväl statiska som dynamiska riskfaktorer. 80 % Alla patienter informeras vid flera tillfällen under den första tiden på sjukhuset om rättigheten till stödperson. 25 % Ett förbättringsarbete har genomförts under årets första månader som fokuserat på hur riskhantering under öppenvård ska ske för att kunna förbättra möjligheten att snabbt kunna sätta in eller intensifiera åtgärder för att minska risken för återfall i brottslighet. Styrtal Utfall Måltal Kommentarer Andel patienter som medverkar vid kontroll av metabolt syndrom 90 % 85 % Lokala rutiner har utarbetats utifrån de riktlinjer som tagits fram av svenska psykiatriska föreningen. 15 sjuksköterskor har genomgått en intern utbildning i somatisk sjukdomslära där omvårdnad och behandling vid metabolt syndrom har varit i fokus. Ett av syftena med utbildningssatsningen är att öka kunskapen om metabolt syndrom hos sjukhusets sjuksköterskor och därmed ge dem en kunskapsbas att använda i motiveringsarbetet med att förmå patienterna att medverka vid kontroll och behandling av metabolt syndrom. 13 (127)
20 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Habilitering och Hjälpmedel Dammsdalskolan Den nya skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet har ställt nya krav på verksamhetens inriktning. Bland annat har behörighetskraven för lärare skärpts, samt kraven för att få sätta betyg. Den nya lagens krav på det psykosociala stöd som ska ges är väl tillgodosett med skolsköterska, kurator, psykolog samt skolläkare med särskild kompetens inom området. Socialstyrelsen och Skolinspektionen har under året genomfört inspektioner på Dammsdal. Socialstyrelsens inspektioner, som genomförts på samtliga elevhem, har varit såväl oannonserade som annonserade i förväg. Inspektionernas inriktning har varit att dels undersöka elevernas möjlighet att uttrycka sina åsikter enligt FN:s barnkonvention och dels verksamhetens efterlevnad av de krav på dokumentation som ställs enligt gällande lagstiftning. I de rapporter som lämnats har Socialstyrelsen inte haft något att erinra avseende elevernas delaktighet. Däremot har förbättringsområden påtalats avseende dokumentationen, där åtgärder nu har vidtagits för att komma tillrätta med dessa. Rapport från Skolinspektionens inspektion har ännu inte inkommit. Sjukresor Jämfört med föregående år har resandet med taxi ökat med ca 5 %, medan ersättning för resa med privat bil och kollektivtrafik minskat med ca 7 %. Antal resenärer med särskilda behov, såsom liggande transport, ensamåkning, framsätesåkning, ledsagning och bärhjälp till och från fordon har ökat. Information om regelverket har givits till vårdpersonal, transportörer samt intresseföreningar Handikappservice I budget för 2011 anvisade landstingsfullmäktige, på försök, 1 mnkr för att genom ett verksamhetsinriktat bidrag, stödja olika insatser till personer med funktionsnedsättning. Habilitering- och hjälpmedelsnämnden fattade under hösten 2010 beslut om hur bidraget skulle fördelas till intresseorganisationerna. Av 19 inkomna ansökningar från 11 olika organisationer, beviljades 18. Bidraget fördelades till verksamhet såsom kurser i datakunskap, föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättning, framställningar av anpassat informationsmaterial samt uppsökande verksamhet till personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund. De organisationer som beviljats bidrag ska i början av 2012 rapportera måluppfyllelse och ekonomiskt utfall för erhållna bidrag. 14 (127)
21 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Hjälpmedel Antalet sörmlänningar, företrädesvis vuxna, som erhållit hjälpmedel under 2011 har minskat något jämfört med föregående år, medan andelen barn som erhållit hjälpmedel ökat. Volymutvecklingen följs kontinuerligt för ett antal olika typer av hjälpmedel. Bland dessa kan t.ex. konstateras att sedan 2007 har antalet andningshjälpmedel ökat med 64 %, sängar med 40 % och rollatorer med 14 %. Antalet hjälpmedel av olika slag skiljer sig mellan olika kommuner. Exempelvis har drygt 39 av Trosabor en rollator, medan motsvarande uppgift för boende i Katrineholm är drygt 75. Skillnader likt denna kan ha flera orsaker som exempelvis ålderstruktur, hälsotal, geografi samt tradition och kompetens hos förskrivare. Kultur och utbildning Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg 58 % 96 % Målet har inte nåtts. Resultat 2010: 80 %, 2009: 71 %. Resultatet i riket var 76 %. Målet 2011 var orimligt högt. En stor osäkerhet råder angående Skolverkets beräkningsunderlag. Troligen ingår elever som aldrig påbörjat sin utbildning Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet Omdömesnivå i förhållande till riksgenomsnittet: - Deltagare i Eskilstuna folkhögskolas allmänna kurs - Deltagare i Åsa folkhögskolas allmänna kurs inom skolan. 75 % 90 % Rikets resultat är 87 %. Måltalet är inte nått Utfallen 2010 och 2009 var 90 % respektive 97 %. 2,6 2,8 2,7 3 Utfallet ligger för båda skolorna inom spannet för riksgenomsnittet 2,7 +/- 5 % (2,84-2,57). Åsa folkhögskola ligger för första gången på länge över det angivna normvärdet. Resultatet har dock varit inom spannet även tidigare. Skolorna bedriver ett systematiskt arbete inom kvalitetsområdet genom uppföljningar, kvalitetsredovisningar och det följande förändringsarbetet. 15 (127)
22 Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet Ökad tillgänglighet vad gäller utbudet Sörmlands museum har under året vidareutvecklat utställande och andra verksamheter utomhus och på nya arenor, t ex Röster i Flen, Kolla husen i Trosa, slöjdworkshops på festivaler och nya stadsvandringar. Även utnyttjande av webben, inte minst då sociala medier, har prioriterats. Kungstornet inom Nyköpingshusområdet har tillgängliggjorts för rörelsehindrade genom film som ska läggas bl a på hemsidan. Syntolkning har inte genomförts men planering för tillgängliggörande av HiS-skyltarna 5 för synskadade har inletts, liksom projektet Funktionshindrades historia. En upplevelsedag på Nyköpinghus för landets specialskolor har genomförts i samarbete med Åsbackaskolan och Specialskolemyndigheten. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse i utbud och tjänster Scenkonst Sörmland har fått en ökad ram för att utveckla dansen. En dansproducent på halvtid arbetar fr o m augusti och projektet Dansbussen har besökt offentliga folkfyllda platser i nio kommuner under våren. Inom Scenkonst Sörmland finns ett konstnärligt råd. Scenkonst Sörmland har satsat på nyskrivet med unga nyutexaminerade elever för skolutbudet. En referensgrupp bestående av scenkonsten samt olika musikarrangörer har skapats för höst- och vårutbud 2011/2012. Genom samverkan och dialog har förnyelse och högre konstnärlig kvalité i utbudet uppnåtts. Verksamheten har utvecklats bl a genom integreringen av länets hemslöjdskonsulenter i verksamheter som har resulterat i hantverksprojektet Do it Yourself med stor delaktighet från ungdomsgrupper. Museét har särskilt satsat på användandet av samlingarna genom utnyttjande av webben, utställningar utomhus mm, liksom på att verka på nya arenor i hela länet. Ett utvecklingsprojekt där olika forskare bjuds in till samlingarna för att belysa vad de kan berätta och användas till har inletts, vilket ger nya perspektiv och oanade resultat. FOU-projekt kring museipedagogiken har inletts i samarbete med Riksförbundet Sveriges Museér och fyra andra länsmuseér. Museét ingår även i det internationella utvecklingsprojektet Hållbar besöksnäring. Inom Sörmlands museum behandlas utvecklingsfrågorna på skiftande sätt inom varje verksamhetsområde, inom ledningsgruppen och i större sammanhållna projekt. 5 Historien i Sörmland (HIS) 16 (127)
INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5
Årsredovisning 2011 Datum Diarienr 2012-03-16 LS-LED11-725 INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande 3 Landstingsdirektören 5 VIKTIGA HÄNDELSER 6 Nämndorganisation 6 Arvodesaffären 6 Bolagisering Folktandvården
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.
Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG DATUM 2010-10-27 74 Styrtal till budget 2011 - Hälso- och sjukvården Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden; 1. Antar hälso- och sjukvårdens förslag på styrtal till budget
Läs merFÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011
Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Läs merSkattekronans fördelning: 10,77 kr
Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk
Läs merGRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT
GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda
Läs merFörändringar i styrtal - Karsudden.
Förändringar i styrtal - Karsudden. som togs bort inför budget 2012 Att bedriva evidensbaserad behandling riktad mot riskbeteende. Att bedriva evidensbaserad vård riktad mot riskbeteende under öppenvårdsförhållanden.
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merBokslut 2014. Patientnämnden
Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet
Läs merLandstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Läs merBaserad på 2017 års siffror
Baserad på 2017 års siffror Skattekronans fördelning 2018 (10,77 kr) Primärvårdsnämnd Nämnden för kultur-, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Demokratiberedning
Läs merGranskning av Delårsrapport
Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merHälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Läs merLandstingsstyrelsens beslut
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-447 145 Styrtal 2010 för hälso- och sjukvården. Revidering Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer de reviderade
Läs merGranskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer 2017-03-28 Rev/17010 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merBalanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137
Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.
Läs merDnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017
20160101 Dnr PN--1 Patientnämndens Verksamhetsplan Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidé... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet...
Läs merGranskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande
Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse 2018 Regionfullmäktige 2019-04-11 Östen Högman, revisionens ordförande 2015-2018 Mandatperioden rapporter, 2015-2018 Antal skriftliga rapporter: 98
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merGranskning av Delårsrapport 2 2015
Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport
Läs merLikabehandling - handlingsplan 2013-2015
Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
Läs merMätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan
Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merBokslutskommuniké 2016
Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.
Läs merDnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015
-03-24 Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidè... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet... 6 5. Nyckelindikatorer...
Läs merDelmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merNationell överenskommelse Psykisk hälsa
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merPatientnämndens rapport 2014
Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merTemagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merNämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod
Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Medborgare (patient, kund) Mål 1. Medborgare får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Primärvården ska bedriva patientfokuserad
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012
ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:
Läs merKvalitetsbokslut VC Flen
Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merVerksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli
1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande
Läs merBokslutskommuniké 2017
Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merDatum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018
Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens
Läs merVård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merBokslut 2014 Landstinget Blekinge
Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr
Läs merStrategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i
Läs merVerksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli
1(8) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2017 2018 patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Den bärande tanken med en verksamhetsplan är att skapa fokus och riktning för kommande år.
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merTill Hälso och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merProgram Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Läs merÖverenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2016-10-14 NSV16-0028-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård M Ö T E S D A T U M 2016-10-21 Överenskommelse
Läs merKartläggning av behov ska underlätta planering
PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge
Läs merRemiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merLandstinget Västernorrlands utmaningar
Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-
Läs merBokslutskommuniké 2013
Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen
Läs merRevisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003
Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läs mer17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merPatientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet
Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en
Läs merYttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess
Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2018-01-22 Diarienummer 170267 Landstingsfullmäktige Yttrande över revisorernas granskning av landstingets budgetprocess Förslag
Läs merEkonomiskt utfall och prognos
1 Ekonomiskt utfall och prognos Utfall per augusti +62,6 mnkr +51,5 mnkr i förhållande till budget Prognos +1,4 mnkr -15,3 mnkr i förhållande till budget Finansiella intäkter och AFA genererar positivt
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merGranskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten 2012
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten 2012 Rapport nr 04/2012 September 2012 Richard Norberg, Certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattning...
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merNämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari
Läs merRevisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo
Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merYttrande motion Färdtjänst i egen regi
Tjänsteskrivelse H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andren, förvaltningschef 2014-09-17 HU-HOH14-145 Nämnden för Habilitering och Utbildning Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Bakgrund
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs mer