HELSINGBORGS STADS ÅRSREDOVISNING 2009 ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HELSINGBORGS STADS ÅRSREDOVISNING 2009 ÅRSREDOVISNING"

Transkript

1 HELSINGBORGS STADS ÅRSREDOVISNING 2009 ÅRSREDOVISNING 2009

2

3 INNEHÅLL Fem år i sammandrag... 4 Kommunstyrelsens ordförande... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernen Helsingborgs stads organisation... 9 Omvärld Uppföljning av Helsingborgs stads övergripande målsättningar i styrkort Avstämning beslutade tjänstegarantier Ekonomi staden Ekonomi koncernen Medarbetare Miljö Uppföljning av plan för hållbar utveckling Vad används skattepengarna till? Jämförelse med andra Året som gått några viktiga händelser VERKSAMHETSÖVERSIKTER Förskola med skolbarnomsorg Grundskola med förskoleklass Gymnasieskola Särskola Fritid Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade LSS och LASS Individ- och familjeomsorg barn och ungdom Individ- och familjeomsorg vuxenomsorg Individ- och familjeomsorg psykiskt funktionshindrade (SoL och LSS) Kultur Gator, vägar och parker Vatten- och avloppsverk Avfallshantering Stadsbyggnad Försörjningsstöd Arbete, näringsliv och integration Vuxenutbildning Miljö- och hälsoskydd Räddningstjänst EKONOMISK REDOVISNING Staden resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter Skattefinansierad verksamhet resultaträkning och balansräkning Avgiftsfinansierad verksamhet resultaträkning och balansräkning Särredovisning av VA-verksamhet Driftredovisning Investeringsredovisning Koncernen resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter Definitioner Förslag till resultatdisposition Revisionsberättelse för år Kommunstyrelsens ledamöter Det medeltida Helsingborg runt slottsområdet

4 FEM ÅR I SAMMANDRAG Stad Antal invånare 31/ Antal färdigställda bostäder Kommunal utdebitering, kr 20,21 20,21 20,21 20,21 20,11 Total utdebitering, kommun och region 30, ,60 30,60 30,50 Medelskattekraft i förhållande till riket, procent Skattenetto, mnkr Verksamhetens nettokostnad, mnkr Årets resultat efter finansiella poster, mnkr Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, procent Budgetavvikelse enligt driftsammandrag, mnkr ,3 varav skattefinansierade nämnder och styrelser ,1 varav avgiftsfinansierad verksamhet ,2 Nettoinvesteringar, mnkr Nettolikviditet, mnkr Soliditet, procent Likvida medel, mnkr Medeltal anställda Löner anställda, mnkr Koncern Resultat efter finansiella poster, mnkr Soliditet, procent Nettolåneskuld, mnkr Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, procent Medeltal anställda Utförda tjänster Inskrivna i förskola 0 5 år Inskrivna i skolbarnomsorg 6 9 år Grundskola o förskoleklass folkbokförda elever i Helsingborg Gymnasieelever folkbokförda i Helsingborg Vårdboende, antal äldre Hemtjänst, antal äldre Hemsjukvård, antal personer Försörjningsstöd, mnkr Antal unika hushåll som erhållit försörjningsstöd, snitt/månad Vårddygn, individ och familjeomsorg, ej psykiskt funktionshindrade Bibliotek, antal utlån, tusen Fredriksdals friluftsmuseum, antal besökare, tusen Antal räddningstjänstuppdrag Vatten, antal levererade m 3, tusen Insamlat hushållsavfall, antal ton, tusen Antalet anställda i staden 1 november, omräknat till helårsarbetare, exklusive så kallade plusjobbare. 2 Från och med 2009 ingår även personer med beslut om trygghetslarm. 3 Ökad leveransvolym berodde framförallt på Kemiraolyckan. 4 FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE MYCKET HAR HÄNT under året som stärker stadens vision om att vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Helsingborgare i alla åldrar ska ges bästa möjliga utbud och service och Helsingborg ska ligga i framkant inom strategiska områden. Helsingborg påverkas precis som övriga kommuner i Sverige av den rådande lågkonjunkturen. Skatteprognoser visar på en fortsatt svag utveckling av skatteintäkter de kommande åren. Det känns därför tryggt att Helsingborgs stad har en stabil ekonomi och även detta år redovisar ett resultat med överskott. Men vi måste fortsätta att arbeta resurseffektivt, så att skattebetalarnas pengar ska kunna användas till att uppfylla fler av medborgarnas behov och önskemål inom prioriterade områden. Ett av våra mål för staden är att vi ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige. I november 2009 beslutade styrelsen för de tio samarbetskommunerna inom Skåne Nordväst att bilda Helsingborg Business Region (HBR). Målet är att stödja varandra genom ett utvecklat samarbete och effektivisera näringslivsarbetet i regionen. Under hösten arbetade staden även fram ett nytt och unikt avtal med Banverket gällande Södertunneln som undertecknades i januari Den 1,3 km långa Södertunneln är en förutsättning för att vi ska kunna ta tillvara och utveckla områdena söder om Knutpunkten. Här, i det så kallade H+området, ligger en stor del av Helsingborgs framtidspotential när det gäller att attrahera människor och företag till staden. Infrastrukturprojekten och utvecklingen av H+området skapar tillsammans med satsningar på bostäder och kontor fler välbehövliga arbetstillfällen. Exempel på andra viktiga projekt som stärker stadens attraktionskraft och skapar jobb är den nya hotell- och kongressanläggningen på Ångfärjestationstomten, byggandet av det nya häktet som påbörjades under året samt den omfattande utbyggnaden av Väla centrum och det nya IKEA-varuhuset som pågår. Helsingborg arbetar aktivt med miljöfrågor. Ett kvitto på det goda miljöarbetet fick vi genom att utses till Sveriges bästa miljökommun I granskningen konstaterades att vi bland annat har en väl genomtänkt klimatstrategi, att vi anlägger våtmarker, prioriterar cykelvägar samt bildar egna naturreservat. Ett inriktningsbeslut togs även under året att bygga ett kraftvärmeverk på Filborna. Eftersom verket ska eldas med sopavfall från vårt närområde är det ytterligare ett viktigt steg i att göra Filborna till världens bästa soptipp. Under året har vi arbetat för en tilltalande och trygg stadsmiljö samt för ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Uppskattade evenemang var bland andra U21-EM i fotboll, Helsingborgsfestivalen, ljusfesten Love and Light samt införande av ett kulturkort som ger fri entré till en stor del av stadens unika kulturutbud. Vi har färdigställt strandpromenaden från centrum till Pålsjö och första spadtaget är taget till byggandet av Sveriges näst största simanläggning vid Filbornabadet i nära samarbete med Helsingborgs Simsällskap. Arbetet med Helsingborg Arena och utvecklingen av Olympiaområdet till en oas för idrott, kultur och evenemang är andra viktiga satsningar som möjliggör ett varierat utbud av upplevelser och aktiviteter som kommer att berika såväl helsingborgarna som stadens besökare. Det ska vara avundsvärt att leva och bo i Helsingborg. I uppföljningar kan vi se att folkhälsan i staden har stärkts ytterligare och att medborgarna känner sig tryggare. Särskilt glädjande är också att stadsdelar med resurssvaga områden har lyfts och att utanförskap har minskat. Ett fortsatt högt prioriterat område är barns och ungas uppväxtvillkor. Framgångsrika arbetsmetoder för att förbättra skolresultaten pågår och borgar för en hög kvalitet i skolan. Flera av stadens förebyggande och omfattande utvecklingsarbeten, som syftar till att skapa förbättrade förutsättningar för utbildning och hälsa för våra unga, stöds och uppmärksammas även på nationell nivå. Det framtida arbetet fortsätter mot uppsatta mål för staden, där en balans av anpassade arbetssätt, effektiv användning av resurser samt medborgarnas behov och önskemål formar utvecklingen. Peter Danielsson KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 5

6 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 7

8 KONCERNEN HELSINGBORGS STAD Helsingborgs Stads Förvaltning AB 100 % Helsingborgs Hamn AB 100 % Fastighets AB Helikoptern 100 % Helsinborgs Nya Konserthus AB 100 % AB Helsingborgs Stadsteater 100 % Kuriren 2 AB 100 % Kuriren 6 AB 100 % Vårdfastigheter i Helsingborg AB 100 % Helsingborgshem Holding AB 100 % AB Helsingborgshem 100 % Nöjesparken Sundspärlan AB 3 % Nordvästra Skånes Renhållnings AB 52 % NSR Återvinning AB 100 % Spargodt Byggmagasin AB 100 % Helsingborgs Renhållnings AB 100 % Nöjesparken Sundspärlan AB 40 % Helsingborg Energi Holding AB 100 % Öresundskraft AB 100 % Nalräpsdnus Exploatering AB 25 % Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 20 % Öresundskraft Energy Trading AB 100 % Öresundskraft Tjänster AB 100 % Öresundskraft Företagsmarknad AB 100 % Helia Elförsäljning AB* 100 % Öresundskraft Kraft & Värme AB 100 % Öresundskraft Ängelholm Holding AB* 100 % Öresundskraft Ängelholm AB 100 % Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 100 % Öresundskraft Marknad AB 100 % Helia Energisalg A/S (Danmark) 100 % Göta energi AB 100 % Höganäs Fjärrvärme AB 39 % *Vilande företag 8 FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

9 HELSINGBORGS STADS ORGANISATION KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN VALBEREDNINGEN STADSREVISIONEN Nämnder och styrelser Skol- och fritidsnämnden Miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Styrelsen för ENTEK Socialnämnden Styrelsen för Kärnfastigheter Kulturnämnden Valnämnden Stadsbyggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Utvecklingsnämnden Ledamöter i fullmäktige, antal Socialdemokraterna Vänsterpartiet Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet 2 Miljöpartiet Sveriges pensionärers intresseparti 6 3 Kristdemokraterna Sverigedemokraterna 3 6 Totalt FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 9

10 OMVÄRLD SVAG EKONOMISK UTVECKLING Globalt beräknas världsekonomin minska med 0,8 procent år BNP-utvecklingen beräknas under 2009 minska med 2,5 procent i USA och med 4,1 procent i EU. I Kina beräknas BNP däremot öka med 8,3 procent. Sveriges BNP minskade med 4,9 procent jämfört med 2008, vilket är det största tappet på ett helår sedan andra världskriget. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att lågkonjunkturen har bottnat och att svensk ekonomi under de kommande åren kommer att stärkas. BNP beräknas öka med 2,7 procent under 2010 och med 3,3 procent under Ökningen av BNP förväntas i första hand ske utifrån att exportföretagens kapacitetsutnyttjande förväntas öka. Sysselsättningen mätt i antalet arbetade timmar beräknas först om något år öka igen och denna faktor är en av de mest betydelsefulla för kommunernas intäktsutveckling. KOMMUNERNAS EKONOMI Kommunerna har under perioden 2004 fram till år 2008 redovisat goda ekonomiska resultat. Skatteunderlaget har vuxit successivt från år till år. Även ökade statsbidrag har bidragit till goda ekonomiska resultat. Men kostnaderna har också stigit mer än vad som motiverats för att möta effekterna av förändrad befolkningstillväxt och genomförda statliga reformer. Det har därmed funnits utrymme att höja ambitionsnivån i de kommunala verksamheterna. Totalt beräknas kommunerna redovisa ett preliminärt bokslutsresultat för 2009 på +11,7 miljarder kronor. Detta är en ökning med 4,7 miljarder jämfört med föregående år. Åtta procent av kommunerna uppvisade ett negativt resultat, jämfört med 25 procent Kommuner med ett överskott på 500 kronor eller mer per invånare uppgick till 75 procent, jämfört med 45 procent föregående år. Helsingborg redovisade ett resultat på drygt kronor per invånare Nya prognoser under 2010 indikerar att lågkonjunkturen inte kommer att slå fullt ut så hårt mot arbetsmarknaden som Sveriges Kommuner och Landsting förutspått i tidigare prognoser. För åren 2009 och 2010 förutser Sveriges Kommuner och Landsting att den årliga skatteunderlagsutvecklingen blir nästan fyra procentenheter lägre än år Det beror delvis på regelförändringar men framförallt på färre arbetade timmar och en lägre löneökningstakt. Ökad sysselsättning om några år innebär att skatteunderlaget åter växer 2012 och framöver. Av landets 290 kommuner är det 36 som höjer skatten inför 2010 medan 3 kommuner sänker den. Den genomsnittliga skattesatsen höjdes med 2 öre till 20,74. I Helsingborgs stad är skattesatsen 20,21. Den genomsnittliga skattesatsen är i Skåne 20,30. Högsta skattesatsen har Dals-Ed med 23,64 och den lägsta Solna med 17,12. En skattekrona i Helsingborg motsvarar 218 mnkr i skatteintäkter för staden. UTREDNING OM KOMMUNAL STABILISERINGSFOND Regeringen har i budgetpropositionen i september 2009 aviserat en utredning om en kommunal stabiliseringsfond. Avsikten är att jämna ut kommuners och landstings inkomster med hänsyn till konjunkturcyklerna. Tanken är att pengar sätts av i goda tider för att kunna användas i en lågkonjunktur. Även frågan om balanskravet kommer att behandlas i utredningen. Det är oklart om även frågan om hur pensionsskulden ska redovisas kommer att behandlas i utredningen. ÖVERSYN AV SYSTEMET FÖR KOMMUNAL EKONOMISK UTJÄMNING I september 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda hela utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete den 30 april Regeringen anförde som motiv till tillsättandet att alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv behöver utredas. Vidare behöver man undersöka vilka behov som finns för att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. TILLSKOTT AV STATSBIDRAG Som inkomstkälla har statsbidragen fått en allt större betydelse för kommunerna. I kostnadsutjämningen sker en omfördelning mellan kommunerna medan inkomstutjämningen säkerställer en garantinivå för varje kommun. Lågkonjunkturen ger ett tydligt avtryck på den årliga skatteunderlagstillväxten och årets ökning förväntas bli tre procent lägre än Inför 2010 tillförs kommunerna ett tillfälligt konjunkturstöd som kompensation för den minskade tillväxten i skatteunderlaget. För Helsingborgs del innebär det 124 mnkr. Riktade statsbidrag är inte alltid långsiktiga tillskott. De riktade statsbidragen har 10 FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

11 mer än femdubblats från 2007 till Sveriges Kommuner och Landsting varnar för att de riktade statsbidragen tenderar att driva upp kostnader som kommunsektorn sedan själva får finansiera långsiktigt. BROMSEN SLÅR TILL I PENSIONS- SYSTEMET ÅR 2011 De kommunala pensionerna är numera fristående från den allmänna pensionen. Tidigare var de kommunala pensionerna samordnade med den allmänna pensionen. Det sistnämnda betyder att kommunerna har en bruttopensionsutfästelse, som innebär att pensionstagaren har en viss garanterad nivå på den sammanlagda pensionen. När den allmänna pensionens sänks får kommunerna skjuta till mellanskillnaden. Detta får emellertid effekt först 2011 och beräknas öka pensionsavsättningen i Helsingborg med 64 mnkr för år 2011 och 32 mnkr för NY SJUKFÖRSÄKRINGSREFORM En ny sjukförsäkringsreform trädde i kraft den 1 juli 2008 och enligt Försäkringskassans bedömning kommer över personer att utförsäkras ur sjukförsäkringen. Vid årsskiftet kommer att inte längre ha sjukpenning. Ett stort antal av dessa kommer att påbörja Arbetsförmedlingens introduktionsprogram och får därmed det statliga aktivitetsstödet. Men det finns en stor osäkerhet i vilken omfattning utförsäkrade tvingas söka ekonomiskt bistånd från kommunen för sin försörjning. Några fakta om helsingborgarna, procent BEFOLKNING Helsingborg fortsätter att hålla sin ställning som Sveriges nionde kommun, då invånarantalet vid årsskiftet uppgick till , en ökning med personer eller 1,3 procent under år Av stadens befolkning var 19,2 procent födda utrikes, jämfört med 14,3 procent i riket. Hbg Skåne Riket Medelålder 41,0 40,8 41,0 Andel utländska medborgare 7,7 8,1 6,5 Andel utrikesfödda 19,2 17,4 14,3 Andel utländsk bakgrund 1 25,3 22,5 18,6 Medelinkomst tkr/år 2 (2008) 250,9 240,4 260,7 Högsta utbildningsnivå 3 (2008) folk-/grundskola (<= 9 år) 23,1 22,7 22,6 gymnasium 44,1 42,6 44,5 eftergymnasial < 3 år 13,3 13,0 12,9 eftergymnasial > 3 år 17,1 18,9 18,0 Arbetslösa 4 7,9 7,2 7,1 Förvärvsfrekvens 5 (2008) 73,0 72,8 77,5 1 Till personer med utländsk bakgrund räknas dels utrikes födda, dels personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utrikes. 2 Medelinkomsten för åldersgruppen år. 3 Avser år. 4 Avser andel arbetslösa år, december 2009 (samma grupp som i fliken arbetslösa). 5 Andel förvärvsarbetande av åldersgruppen år. Årets positiva födelsenetto (antalet födda minus antalet avlidna) på 434 var högre än förra året. Detta berodde på en kombination av att antalet födda barn ökade med cirka 4 procent till samtidigt som antalet döda uppgick till 1 223, vilket var en minskning med cirka 4 procent jämfört med föregående år. Det var tredje året i rad som Helsingborg uppvisade låga dödstal, främst bland dem över 70 år. Även inflyttningsnettot utgjorde en del av befolkningsökningen under 2009, då det var fler som flyttade in än ut från staden. Inflyttningsnettot har minskat jämfört med tidigare år och har inte varit så lågt sedan år Antalet grundskolebarn (7 15 år) fortsätter att minska och uppgick vid årsskiftet till De yngre skolbarnen fortsätter att bli fler samtidigt som övriga skolbarn fortsätter att bli färre. Sedan 2002 har de äldre (65 år och äldre) årligen ökat i antal och ökningen fortsätter. Det var främst åldersgruppen år som ökade under den senaste femårsperioden och som nu uppgick till personer. Det var en ökning med 15 procent sedan Även åldersgruppen 85 år och äldre har ökat under den senaste femårsperioden och uppgick nu till personer samtidigt som åldersgruppen år har minskat till personer. Vid årsskiftet bodde det 28 personer som var minst 100 år i Helsingborg. Flytt- och födelsenetto, antal Flyttnetto Födda Folkökning Nybyggda lägenheter Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas stadens befolkning uppgå till om- FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 11

12 kring år Det är en ökning med i genomsnitt personer per år. Åldersgruppen 0 6 år beräknas öka från dagens till år 2030, främst beroende på att antalet kvinnor i fertil ålder ökar. Antalet grundskolebarn kommer, efter att ha minskat under 00-talet till dagens , att åter öka och beräknas uppgå till år De yngre pensionärerna, år, kommer att öka kraftigt under främst 2010-talet, men även under 2020-talet. De beräknas öka med 35 procent fram till Även de äldsta, 80 år och äldre, beräknas öka och då främst under 2020-talet. Denna åldersgrupp beräknas öka med 40 procent. År 2030 kommer befolkningen i Helsingborg att vara något äldre än idag, beroende på att andelen 65 år och äldre har blivit något större på bekostnad av åldergruppen år. Befolkningsutveckling , antal ARBETSMARKNAD Att Helsingborg fortsätter att ha en stor betydelse för sysselsättningen i nordvästra Skåne visas genom den dagliga inpendlingen på personer från de andra delarna av nordvästra Skåne, vilket utgjorde 69 procent av den totala inpendlingen till Helsingborg. Den totala inpendlingen till Helsingborg uppgick till personer samtidigt som utpendlingen uppgick till Även antalet helsingborgare som pendlar över sundet för att arbeta har fortsatt att öka och uppgår nu till omkring samtidigt som det skett en minskning av antalet danskar som pendlar i motsatt riktning. Arbetspendling till och från de sju största pendlingskommunerna år 2008, antal Kommun Inpendling Utpendling Höganäs Ängelholm Bjuv Landskrona Åstorp Malmö Klippan skett inom tillverkning ( 15 procent) samtidigt som den största ökningen skett inom finansiella verksamheter och företagstjänster (+49 procent). Helsingborg fortsätter därmed sin omvandling från industri- till tjänstestad. Andelen förvärvsarbetande helsingborgare i åldersgruppen år var 73 procent, vilket är detsamma som i Skåne och något lägre än rikets 77 procent. Antalet arbetslösa var närmare i januari och ökade sedan successivt under året för att i december uppgå till cirka I genomsnitt var cirka arbetslösa varje månad, jämfört med cirka under föregående år. Obalansen procent av befolkningen (i öppen arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd) Kategori Dec 2009 Dec 2008 Helsingborgs stad Samtliga år 7,9 5, år 11,7 7,8 Skåne län Samtliga år 7,2 4, år 11 7,1 Riket Antalet sysselsatta i Helsingborg har minskat till De flesta näringsgrenar har minskat antalet sysselsatta under det senaste året. Även detta år var den dominerande näringsgrenen handel och kommunikation med 27 procent av de sysselsatta i Helsingborg, vilket var mer än 50 procent högre än i riket. Även näringsgrenen finansiella verksamheter och företagstjänster sysselsätter en högre andel i Helsingborg än i riket. Under de senaste fem åren har den största minskningen av antalet sysselsatta Samtliga år 7,1 4, år 11,7 6,5 MEDBORGARUNDERSÖKNING Helsingborg deltog 2009 för tredje gången i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Det betyder att sedan 2006 har totalt cirka helsingborgare sagt sitt om hur de tycker att Helsingborg är att bo i, om hur de kommunala verksamheterna fungerar och vilka möjligheter till inflytande på stadens verksamheter och beslut de själva 12 FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

13 har. Resultatet från undersökningarna visar att helsingborgarna är ganska nöjda med Helsingborg som boendeort, har blivit något mer nöjda med de kommunala verksamheterna, och lite mer men inte riktigt nöjda med sitt inflytande. NÄRINGSLIV Under året har utbyggnaden av Väla köpcenter med bland annat ett nytt stort IKEAvaruhus fått klartecken och byggandet har kommit en bra bit på väg. IKEA-varuhuset blir cirka tre gånger så stort som dagens varuhus, får fullsortiment och byggs på pelare för att ge plats för en parkeringsplats under. Väla kommer att byggas ut i etapper och hela Nya Väla ska vara klart sommaren Vid Landskronavägen har CoopForums varuhus börjat ta form och invigs våren Vid Raus har Jernhusen påbörjat uppförandet av en stor tågverkstad för de nya pågatågen. Den kommer att stå klar under 2010 och väntas ge cirka 200 arbetstillfällen. Efterfrågan på mark för handel är stark och visar på hela Helsingborgsregionens dragningskraft. Besöksnäringen blir allt viktigare för staden och utvecklas snabbt. Under det gånga året har särkilt privatturismen haft en positiv tendens. Den ekonomiska situationen som försämrades under slutet av 2008 på grund av höga varseltal fortsatte att försämras även i början av 2009 för att sedan normaliseras till halvårsskiftet. I detta läge kan det differentierade näringslivet i staden vara en fördel då alla branscher finns representerade, vilket gör att förändringar tenderar att bli mjukare i Helsingborg. De största privata företagen i Helsingborg Namn Antal anställda, cirka IKEA-företagen McNeil AB 750 ICA Sverige AB 570 Peab Sverige AB 500 Resurs-företagen 465 Becton Dickinson Infusion Therapy AB 400 Bring Frigoscandia AB 340 Helsingborgs Dagblad AB 310 Everfresh AB 300 DHL AB 300 SABA Frukt & Grönt AB 300 Svenska Aller AB 300 Nyetableringar sker kontinuerligt men även här syns följder av den ekonomiska krisen. Totalt fick staden cirka ( 18 procent) nyetableringar under året, fördelade på nystartade företag och 615 inflyttade företag. BOSTADSBYGGANDE Detaljplaner motsvarande 727 bostäder (varav 83 fribyggarbostäder samt 50 lägenheter i vård/äldreboende) har tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnadsnämnden under Totalt har detaljplaner motsvarande cirka 158 bostäder vunnit laga kraft under 2009 och vid årsskiftet låg detaljplaner motsvarande cirka 170 bostäder överklagade. Under året påbörjades totalt 296 lägenheter inklusive ombyggnationer, varav 39 i enbostadshus, radhus och parhus samt 67 lägen heter i vård/äldreboende. Totalt fanns det vid årsskiftet 2009/2010 en planbuffert med möjlighet att påbörja utbyggnad av cirka bostäder i laga kraftvunna detaljplaner. En del av dessa utbyggnadsprojekt har kommit igång under 2009 eller förväntas komma igång under 2010 varför siffran kan förväntas att sjunka något. De större utbyggnadsprojekt som bedöms kunna påbörjas under 2010 är bland andra fortsatt utbyggnad i Ödåkra och Rydebäck, samt Kullavägen, Triangeln och Konsul Perssons plats. En stor andel av de bostäder som tillstyrktes eller antogs under 2009 förväntas att antas eller vinna laga kraft under det första kvartalet Bland annat har detaljplanen för kvarteret Triangeln med 350 bostäder vunnit laga kraft den 11 januari I förslag till ny översiktsplan 2010 möjliggörs totalt lägenheter i kommunen, varav i centralorten. Med en tillväxt om invånare fram till 2035 krävs cirka nya bostäder. Under de kommande fem åren är målet att detaljplaner motsvarande totalt lägenheter skall antas. Under 2009 har större planarbeten avseende bostäder pågått vid Ringstorp, i Maria stationsområde, samt i Laröd. Ett större programarbete pågår också för Östra Ramlösa. Påbörjade bostadslägenheter i Helsingborg, antal Prognos Utfall FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 13

14 Enligt Boverket påbörjades 2008 knappt lägenheter i landet, i ny- och ombyggnader. Enligt verkets prognos är motsvarande siffra för nyproduktion år 2009 cirka , ett slutligt resultat väntas under våren. Bedömningen för 2010 innebär en återhämtning till cirka lägenheter. Helsingborgs stad planerar för det största byggnadsprojektet i stadens moderna historia. Genom att gräva ner järnvägen i en tunnel söderut från Knutpunkten (Helsingborgs centralstation) möjliggörs en utbyggnad av det gamla industri- och hamnområdet söder om järnvägsstationen ett område med kvadratmeter våningsyta. HÖGT TEMPO I H+ H+ är ett stadsförnyelseprojekt som innebär planering, utveckling och förnyelse av Helsingborgs södra centrala stadsdelar under de närmaste 25 åren. Visionen med H+ är att utveckla centrala södra Helsingborg kring stadens hamninlopp och skapa ett kreativt centrum i Öresundsregionen. Genom att bygga ner järnvägen på Västkustbanan söder om Knutpunkten i en 1,3 kilometer lång tunnel byggs de fysiska barriärerna bort så att centrum kan växa västerut mot havet. Detta blir möjligt genom utvecklingen av H+ området, ett område som motsvarar 120 fotbollsplaner. Det är ingen överdrift att påstå att det finns en stor förväntan och stolthet i staden att Helsingborg driver ett av landets kanske mest spännande och ambitiösa stadsförnyelse projekt i modern tid. 80 procent av företagen i Helsingborg är positiva till att Södertunneln byggs. Bland allmänheten ligger siffran på 60 procent. Det visar den årliga attitydundersökning som undersökningsföretaget GfK genomförde med 300 invånare och 100 företagare i Helsingborgs stad under våren. Syftet med undersökningarna är att ta reda på helsingborgarnas kunskap om sambandet mellan stadsförnyelseprojektet H+ och byggandet av Södertunneln men också vilka möjligheter dessa innebär för staden och regionen. På så sätt får projektet värdefull kunskap om vilka informationsinsatser som behöver genomföras för att bjuda in till dialog, bygga upp kunskapen och därigenom skapa acceptans för projektet bland helsingborgarna. I början av 2009 etablerades för H+ ett särskilt projektkontor, som ligger i SHIP:s lokaler på Bredgatan 11. Med andra ord mitt i H+ området. En ny projektchef förstärkte under våren H+ kontoret där ett femtontal medarbetare på olika sätt arbetar med projektet. Under våren invigdes den nya utställningen Tänk H+ på SHIP där helsingborgare och andra intresserade kan följa H+ projektet. Närmare 500 besökare kom till invigningen och sedan dess har utställningen frekventerats av bland annat kommuner, studenter och föreningar som fått skräddarsydda visningar. I samband med invigningen presenterades även de fem förslagen i H+ projekttävling Tänk Helsingborg var med och utforma centrala södra Helsingborgs framtid. Efter ett intensivt juryarbete utsågs förslaget The Tolerant City av Schönherr Landskab med team till vinnare. Även förslagen Mindzone och Our Vision bedömdes ge intressant input. Sedan dess har teamen arbetat vidare med strukturstudier vars syfte är utveckla grunddragen för H+ området. En fördjupad översiktsplan (FÖP H+) har tagits fram, där målet är att föreslå lämplig markanvändning och redovisa olika intresseavvägningar och vilka konsekvenser de olika förslagen får. Under hösten har även ett flertal aktiviteter genomförts för att få svar på nyckelfrågor och fokusområden som är kopplade till den fördjupade översiktsplanen. Exempel på sådana aktiviteter är bland annat workshopar om framtidens detaljhandel och ett seminarium om hur vi skapar en funktionell och attraktiv offentlig service i framtiden. FOKUS UNDER ÅR 2010 Ett förslag till övergripande bebyggelsestruktur kommer att presenteras under våren FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

15 Arbetet med fördjupning av översiktsplanen sker i nära samarbete med pågående planering av Södertunneln, studierna kring en ny vägförbindelse till hamnen och strukturarbetet inom H+ området. Programmet till FÖP H+ omfattar stora delar av södra Helsingborg. Målsättningen är att det ska finnas en antagen FÖP H+ våren 2011 som sedan kan ligga till grund för kommande detaljplaner för H+ området. I början av 2010 undertecknades genomförandeavtalet för Södertunnelprojektet. Avtalet är en viktig milstolpe för stadsförnyelseprojektet. Under det kommande året ska Helsingborgs stad och Banverket bygga upp en gemensam organisation för genomförandet av tunnelbygget. En styrgrupp bestående av tre ledamöter från Helsingborgs stad respektive Banverket ska konstitueras. Styrgruppen kommer bland annat att ansvara för budget, tidplan och fortsatt arbete för framtagning av järnvägsplan och miljöprövning. Med andra ord är det många beslut som ska fattas under det närmaste året, men en del arbete har redan påbörjats i staden. Under hösten startade markundersökningar för att samla in information om jord- och berglager inför den fortsatta planeringen av tunnelbygget, något som helsingborgarna redan har uppmärksammat. LÄGESRAPPORT AVSEENDE ARBETET MED KONKURRENSUTSÄTTNING INOM HELSINGBORGS STADS VERKSAMHETER Arbetet med att konkurrensutsätta verksamheter i Helsingborgs stad inleddes efter att fullmäktige år 2007 antagit en policy för konkurrensutsättning. Arbetet nådde sin största omfattning under Inom skoloch fritidsnämnden, som redan har en hög andel privata utförare i kärnverksamheten, har möjlig konkurrensutsättning avseende förvaltningens stödtjänster analyserats under Vård- och omsorgsnämnden har i allt väsentligt genomfört den konkurrensutsättning som beslutades i början av mandatperioden. Inom socialnämndens verksamhet har fyra boenden för psykiskt funktionsnedsatta entreprenadutsatts. 42 procent av verksamheten mätt i pengar drivs i alternativ regi, och 72 procent av institutionsplaceringarna sker hos privata aktörer. Strävan är dock att hitta hemmaplanslösningar. Stadsbyggnadsnämnden har under 2009 beslutat att entreprenadutsätta parkeringsövervakningen från och med den 1 januari Liksom tidigare år har arbetet med att konkurrensutsätta den verksamhet som bedrivits av Entek fortsatt under året och beräknas vara genomförd fullt ut under FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 15

16 UPPFÖLJNING AV HELSINGBORGS STADS ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR I STYRKORT 2009 Kommunfullmäktige beslutar om ett övergripande styrkort med perspektivmål för Helsingborgs stad. Det övergripande styrkortet utgör i tillämpliga delar en ram och inspirationskälla för respektive nämnders och styrelsers styrkort. Nämnders och styrelsers uppföljning av styrkortens verksamhetsmål redovisas i publikationen Uppnådde vi målen 2009? I denna publikation finns också fylligare kommentarer till stadens övergripande styrkort samt redogörelse för nämnders/styrelsers styrkort. PERSPEKTIVMÅL 2009 Stadens ekonomi ska vara god Resultatet ska överstiga balanskravet med 209 mnkr Koncernens soliditet ska vara minst 20 procent Stadens soliditet ska vara minst 60 procent Egenfinansiering av nettoinvesteringar av skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 100 procent under en treårsperiod Skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska uppgå till minst 100 procent Alla ska känna sig trygga i Helsingborg Polisens mätningar av medborgarnas upplevda trygghet ska vara lägre än 2,58 poäng 2,55 2,58 2,09 Antalet anmälda våldsbrott per invånare ska närma sig snittet för större städer 2007 Anmälda våldsbrott per invånare i Helsingborg Avvikelse större städer (högre) Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras Andel barn i familjer med försörjningsstöd ska vara maximalt 1 procent högre än ,2 8,4 10,4 Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, ska justerat för sent anlända elever från utlandet, vara högre än senaste mätning, procent 90,5 90,5 89,2 Andel elever i grundskola och gymnasieskola som blivit mobbade ska vara lägre än senaste mätning 8,3 8,9 7,1 Folkhälsan i staden ska förbättras Antalet ohälsodagar ska vara lägre än snittet för större städer Antalet ohälsodagar i Helsingborg 38,7 35,7 32,5 Avvikelse större städer (högre) 1,2 0,6 0,4 Bostadsbyggnadstakten ska vara hög Antalet bostäder i plan, antagna av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige ska vara minst Fler helsingborgare ska ha ett arbete Antalet sysselsatta (förvärvsintensiteten) ska närma sig gruppen större städer Förvärvsintensiteten i Helsingborg, procent 73,1 73,9 73 Avvikelse större städer (lägre) 3,1 3,5 4,0 16 FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

17 Utanförskapet ska minska stadens resurssvaga områden ska lyftas Minst 5 av 9 av de identifierade resurssvaga områdena i staden ska förbättra sitt indextal enligt utvecklingsindex jämfört med föregående mätning Antalet resurssvaga områden som förbättrat sitt utvecklingsindex 8 7 Stadens medarbetare och förtroendevalda ska vara väl förtrogna med balanserad styrning och plan för hållbar utveckling Minst 75 procent av medarbetarna inom förvaltningen ska känna till innehållet och målen i sin förvaltnings styrkort, procent* 63 Andelen medarbetare/förtroendevalda som känner till innehållet i plan för hållbar utveckling ska var högre än senaste mätning, procent Sjukfrånvaron ska minska Sjukfrånvaron ska uppgå till högst 5 procent 7,1 6,4 5,6 Andelen medarbetare med 4 eller fler sjuktillfällen ska vara lägre än 15 procent 16,3 Kränkande särbehandling ska inte förekomma Max 8 procent av medarbetarna ska känna sig utsatta för mobbing (nolltolerans råder), procent* 10,0 Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Köp av egentlig verksamhet från företag och övriga föreningar ska vara minst 2 procentenheter högre än 2008 Köp av affärsmässig verksamhet från företag och övriga föreningar ska vara högre än 2008 års utfall Antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern ska närma sig den bästa staden i gruppen större städer jämfört med 2008 Antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern ,2 12,1 10,3 Avvikelse till bästa staden i gruppen större städer (högre) 1,8 1,9 0,7 Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag ska vara högre än 2008 Antal sysselsatta per nystartat företag 1,8 1,8 1,5 Genomsnittlig avtalstrohet inom ett antal områden, procent 94 Helsingborg ska minska sin klimatpåverkan Energianvändningen i kommunala lokaler ska vara max 180 KWH/m 2 193,3 181,1 174,0 Den totala körsträckan inom den kommunala verksamheten ska till minst 49 procent köras på förnyelsebara bränslen 39,0 42,0 56,0 Utsläppet av koldioxid ska vara lägre än ton Luftföroreningarna i Helsingborg ska minskas Inga mätningar av miljökvalitetsnormen ska överskridas, antal överskridanden 0 *) Mätningar genomförs vartannat år FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 17

18 AVSTÄMNING BESLUTADE TJÄNSTEGARANTIER Kommunfullmäktige beslutade inför 2009 att införa tjänstegarantier i staden. En tjänstegaranti innebär ett löfte till kommuninvånarna. Om en tjänstegaranti inte kan uppfyllas så åtar sig staden att omgående göra vad man kan för att rätta till felet och leva upp till de löften som man har gett. Invånaren har också rätt till en förklaring varför garantin inte höll. SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Tjänstegarantin uppfylldes för cirka 95 procent av eleverna. Individuellt anpassade stödåtgärder har satts in för de elever som inte uppfyllde kriterierna. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Du som har kontakt med äldre- och handikappomsorgen i Helsingborgs stad ska möta kunnig och vänlig personal, som respekterar dig och dina synpunkter och önskemål. Målet uppnåddes till 92 procent vid bemötande och 91 procent att möta kunnig personal. Målvärdet är 100 procent. Du ska alltid få information om de stödinsatser du erbjuds och om vilka möjligheter du har att påverka utformningen av dessa insatser. Målet uppnåddes till 85 procent. Målvärdet är 100 procent. Personalen kommer inte att företa sig något som rör dig utan att du är informerad och delaktig. Målet uppnåddes till 85 procent. Målvärdet är 100 procent. Avtalade tider kommer att hållas. Om något händer som förhindrar detta ska du direkt meddelas. Målet uppnåddes till 94 procent. Målvärdet är 100 procent. SOCIALFÖRVALTNINGEN En första bedömning av ditt ärende ska vara klar inom tio dagar. Överskridanden uppgick till 10 procent, drygt 5 procent av dessa berodde på att familjer har haft önskemål om och erhållit besökstid utanför tjänstegarantins 10 kalenderdagar, med andra ord en service gentemot familjerna. KULTURFÖRVALTNINGEN Besökarna på Helsingborgs samtliga stationära folkbibliotek garanteras tillgång till internetuppkopplade datorer. Inga reklamationer har kommit in under året avseende kulturförvaltningens tjänstegarantier. Översyn kommer att ske under 2010 av hur mätning utförs. Svagheten i mätningen är att medborgaren kan uppleva att det är omständigt att framföra sina synpunkter. Barn och unga som vill delta i någon kreativ verksamhet på Dunkers ska erbjudas plats. Se ovan tjänstegaranti på kulturförvaltningen. Avsändare till skrivelser till kulturnämnden eller dess tjänstemän ska senast fem arbetsdagar efter ankomst få bekräftelse på att handlingen är inkommen. Se ovan tjänstegaranti på kulturförvaltningen. Besked om bidragsbeslut ska lämnas sökanden inom två månader från det att ansökan inkommit till kulturnämnden. Se ovan tjänstegaranti på kulturförvaltningen. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Det är enkelt att komma i kontakt med oss och vi ger våra kunder god service. Målet uppnåddes till 100 procent. Vi tömmer sopor i enlighet med kundens valda tömningsintervall och på bestämd dag. Målet uppnåddes till 100 procent. Vi utför husutstakning enligt alternativen nedan inom fem arbetsdagar efter inkommen beställning om kunden önskar detta. Målet uppnåddes till 100 procent. Stadens lekplatser är säkra. 52 av 52 veckotillsyner är genomförda. 17 avvikelser av procents uppfyllelsegrad. Uppfyllelsegraden kan vara högre då det i vissa fall är troligt att åtgärd utförts i tid men inrapportering i kundtjänstsystem inte skett samtidigt. Alla inkomna bygglovsärenden återkopplas senast 15 arbetsdagar efter mottagandet med information om hur det specifika ärendet kommer att hanteras. Antalet ärenden som kommit in under perioden är 27 avvikelser av 396. Avvikelserna har berott på en periodvis hög arbetsbelastning och där har fokus varit att alla bekräftelser ska skickas med information gällande eventuella kompletteringar. Samtliga har fått någon form av 18 FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

19 bekräftelse inom 20 arbetsdagar från registrerad ansökan. En analys visar att för att kunna ge kvalificerad service till alla sökande behöver antalet svarsdagar utökas till 20 dagar. Vid tekniska problem i stadens vattenledningar ska ingen brukare i staden vara utan dricksvatten i mer än tio timmar. (Gäller ej vid otjänligt vatten.) Målet uppnåddes till 100 procent. UTVECKLINGSNÄMNDENS FÖRVALTNING Medborgaren ska erbjudas budget-, skuldoch hyresrådgivning inom en vecka. Då det inte inkommit någon avvikelse anses tjänstegarantin uppfylld under år För att ytterligare kommunicera garantin så marknadsförs den även på den plats där den är aktuell. Medborgare som via röstbrevlåda lämnat meddelande om önskad kontakt, ska återuppringas senast påföljande arbetsdag. Då det inte inkommit någon avvikelse anses tjänstegarantin uppfylld under år För att ytterligare kommunicera garantin så marknadsförs den även på den plats där den är aktuell. MILJÖFÖRVALTNINGEN Alla som ställer frågor eller framför klagomål ska ha fått besked inom fem arbetsdagar. 12 överskridanden av 457 frågor/klagomål. I anmälningsärenden enligt miljöbalken ska beslut ha fattats inom sex veckor från det att ett beslutsunderlag är komplett. 1 överskridande av totalt 194 anmälningsärenden. Medborgaren ska erbjudas studie- och yrkesvägledning samma dag genom Helsingborgs Lärcentrum. Då det inte inkommit någon avvikelse anses tjänstegarantin uppfylld under år För att ytterligare kommunicera garantin marknadsförs den även på den plats där den är aktuell. Vid misstänkt matförgiftning ska utredning ha inletts samma arbetsdag som anmälan kommit in. Inga överskridanden av 29 fall. Medborgaren ska erhålla beslut om försörjningsstöd senast 10 dagar efter att komplett ansökan lämnats in. Då det inte inkommit någon avvikelse anses tjänstegarantin uppfylld under år För att ytterligare kommunicera garantin så marknadsförs den även på den plats där den är aktuell. FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE 19

20 EKONOMI STADEN ÅRETS RESULTAT Stadens resultat redovisade ett positivt utfall på 186 mnkr (519)*, vilket var 46 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 140 mnkr. I resultatutfallet ingick realisationsvinster vid försäljning av fastigheter med 79 mnkr. Dessutom fick alla Sveriges företag och offentliga arbetsgivare tillbaka hela den inbetalda sjukförsäkringsavgiften AFA, vilket för Helsingborgs del innebar en återbetalning på 24 mnkr. Vidare reglerades en flerårig pensionstvist med Region Skåne med 8 mnkr och staden erhöll även en engångsutdelning från Föreningen Sveriges kommuner och Landsting, SKL, med 7 mnkr. Utöver ovan nämnda positiva effekter av engångskaraktär har resultat belastats med befarade utgifter för marksanering inom H+ området med 112 mnkr. Bland andra större avvikelser gentemot budgeten som påverkade resultatutfallet 2009 är att skatteintäkterna blev 135 mnkr lägre medan generella statsbidrag ökade med 54 mnkr och finansnettot blev 20 mnkr högre. Av nedanstående diagram framgår resultatutvecklingen före extraordinära/jämförelsestörande poster med och utan beaktande av pensionsförpliktelser före Staden har i likhet med några andra kommuner valt att redovisa detta pensionsåtagande i balansräkningen. Resultat före extraordinära/ jämförelsestörande poster, mnkr Exklusive pensionsförpliktelser före 1998 Exklusive jämförelsestörande poster FINANSIELLA MÅL Kommunfullmäktige har fastställt olika finansiella målsättningar vilka redovisas i stadens övergripande styrkort med underrubriken att stadens ekonomi ska vara god. Resultatutfallet ska överstiga balanskravet med 209 mnkr. Egenfinansiering av nettoinvesteringar av skattefinansierad verksamhet ska i genomsnitt under en treårsperiod uppgå till 100 procent. Skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska uppgå till minst 100 procent. Stadens soliditet ska vara minst 60 procent. Koncernens soliditet ska vara minst 20 procent. Staden resultat enligt det lagstadgade balanskravet uppgick till 119 mnkr jämfört med budget 209 mnkr. Egenfinansieringen av skattefinansierade nettoinvesteringar uppgick till 100 procent i genomsnitt under en treårsperiod. Soliditetsnivån 60 procent för staden uppnåddes inte då utfallet blev 54 procent. Ett mer rättvisande sätt att beräkna soliditeten är att justera (rensa) balansräkningen från in- och utlåning till dotterbolagen och om detta görs uppgår soliditeten till 59 procent. Koncernens soliditet uppgick till 23 procent och översteg målsättningen med tre procentenheter. BALANSKRAVET För kommunsektorn finns ett lagstadgat balanskrav. Detta innebär att varje enskilt räkenskapsår måste uppvisa högre intäkter än kostnader. Vid beräkningen ska vissa resultatposter inte tas med när resultatet räknas fram. Ett negativt resultat ur balanskravssynpunkt ska återställas inom en treårsperiod med motsvarande överskott. Stadens resultat enligt avstämning mot balanskravet uppgick till 119 mnkr (520) och uppfyllde således med god marginal kommunallagens balanskrav. Balanskravet kan emellertid sägas utgöra en miniminivå för att säkerställa en god ekonomisk hushållning. Generellt brukar ett resultat på cirka 2 pro cent av skattenettot betraktas som god ekonomisk hushållning. Ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera en normal investeringsvolym. Enligt detta mått uppgick stadens resultat till 4 procent (10) av skattenettot. NÄMNDERS OCH STYRELSERS RESULTAT Nämnder och styrelser redovisade sammanlagt ett överskott gentemot årets budget med 33,7 mnkr (155,7). Det ackumulerade överskottet från årets och föregående års resultat var 257,8 mnkr (359,9). I delårsbokslutet per den 31 augusti beräknade nämnder och styrelser inom skattefinansierad verksamhet (exklusive kommunstyrelsen och kärnfastigheter som inrymmer engångsposter av olika karaktär) att i bokslutet redovisa ett överskott på 8,6 mnkr medan utfallet blev plus 13,9 mnkr. Nedan lämnas en översiktlig redogörelse över de större budgetavvikelserna, exklusive nämnders och styrelsers eventuella ianspråktagande av tidigare års resultat. Nämnder/styrelsers budgetavvikelser exklusive överfört resultat, mnkr * Siffror inom parentes avser år FÖRVALTNINGSBERÄT TEL SE

helsingborgs stads årsredovisning 2009 årsredovisning

helsingborgs stads årsredovisning 2009 årsredovisning helsingborgs stads årsredovisning 2009 årsredovisning 2009 Innehåll Fem år i sammandrag.................................................... 4 Kommunstyrelsens ordförande.............................................

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Tyresö i siffror 2009

Tyresö i siffror 2009 Tyresö i siffror 2009 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 15 Kultur och fritid 19 Miljöstatistik 21 Ekonomi 22 Kommunfullmäktige 23 2 3 Befolkning

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 1 2 Sunne kommun Det här är en kortfattad information om hur kommunens ekonomi fungerar. zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zhar Sunne en bra ekonomi? zuppfyllde

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289 Visste du att... Lidingö utnämndes 2005 till Healthy City, och ingår därmed i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk för hälsosamma städer. Lidingö deltar med nio andra europeiska städer i nätverket

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Tyresö i siffror 2010

Tyresö i siffror 2010 Tyresö i siffror 2010 1 Innehåll Landareal 69 km 2 Invånare per km 2 613 Befolkning 5 Barn, skola och utbildning 9 Sysselsättning 13 Social service 16 Kultur och fritid 17 Bostäder 20 Miljöstatistik 21

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer