Transkript

1 Ekonomikontoret är tuppens år K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\05FRAM.DOC

2 FLENS KOMMUN DELÅRSRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING... Sid Förvaltningsberättelse, ekonomisk översikt...1 Förvaltningsberättelse, personalredovisning...13 Förvaltningsberättelse, miljöredovisning...15 Resultatprognos helår...17 Driftredovisning...18 Investeringsredovisning...19 Resultaträkning...21 Balansräkning...22 Noter...23 Nämndernas redovisningar och prognos...30 Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen...30 Kommunstyrelsen/Tekniska förvaltningen...35 Kultur- och fritidsnämnden...38 Barn- och utbildningsnämnden...40 Socialnämnden...45 Bygg-, Miljö- och räddningsnämnden/ Bygg-, miljö- och räddningsförvaltning...51 Redovisningsprinciper...52 k:\ekon\delarrap\delr 2005\innehållsförteckning2005.doc

3 DELÅRSRAPPORT 2005 Delårsrapporten Delårsrapporten redogör för den ekonomiska utvecklingen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Perioden för delårsrapporten har förändrats och omfattar 2005 för första gången perioden 1/1 31/8 dvs åtta månader jämfört med som tidigare sex månader. Delårsrapporten jämför det faktiska utfallet för perioden med motsvarande period föregående år. För att uppnå en rättvisande jämförelse mellan åren har väsentliga poster på både kostnads- och intäktssidan periodiserats i enlighet med god redovisningssed. I och med den nya perioden för delårsrapporten kommer jämförelserna i år att ske endast ett år tillbaka i tiden alltså med motsvarande period Utfallet för 2004 bygger på faktiskt utfall enligt redovisningen tom augusti månad samt en periodisering av de mest väsentliga beloppen såsom skatteintäkter, utjämning och bidrag i enlighet med de principer för vilka periodiseringarna skett år På förvaltningarna har de mest väsentliga posterna periodiserats så långt det är möjligt enligt samma principer som år Rapporten innehåller även en prognos från nämnderna och de kommunala bolagen med deras bedömning av resultatet för helåret Jämfört med kommunens årsredovisning innehåller rapporten inte en sammanställd redovisning där de kommunala bolagen ingår, vilket heller inte lagen föreskriver. Nyttan av att göra en sammanställd redovisning för perioden har inte bedömts rimlig med den arbetsinsats som måste till för att få fram ett sådant dokument. Ekonomiskt delårsresultat Det ekonomiska delårsresultatet visar ett positivt resultat på +15,7 Mkr efter åtta månader. EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsresultat år , Mkr ,3 15, Resultat Mkr Delårsresultatet +15,7 Mkr är kraftigt förbättrat i jämförelse med delåret ,3 Mkr. Orsakerna till detta är främst högre skatteintäkter och bidrag från den kommunalekonomiska utjämningen men även en måttligt kostnadsökning inom kommunens förvaltningar. Observera att delårsresultatet ej inkluderar täckning av del av 2004 års underskott 5,1 Mkr. Delårsresultatet är efter underskottstäckning +10,6 Mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning delåret 2004 och ,6 96, Andel % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen har minskat kraftigt sedan föregående år vilket är positivt. Nyckeltalet uppgår i delårsrapporten 2005 till 96,8% vilket kan jämföras med delårsrapporten 2004 då den uppgick till 102,6%. Detta synes i ett delårsperspektiv vara en kraftig förbättring av kommunens ekonomi. Prognosen för detta nyckeltal är till årets slut är 98,7%. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

4 DELÅRSRAPPORT 2005 Generella förutsättningar för 2005 Äldre lagstiftningen gäller Flens kommun antog budget 2005 och flerårsbudget innan förändringarna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen antogs som innebär att en ny lagstiftning gäller om god ekonomisk hushållning. Budget 2005 är således den sista för kommunen som tillämpas enligt den äldre lagstiftningen, dvs utan krav på att åtgärdsplaner ska redovisas för fullmäktige. Krav finns inte heller på att revisorerna skriftligt ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat etc. Grundbudget De allmänna ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner under 2005 såg vid tidpunkten för budgetarbetet något ljusare ut än tidigare år. När kommunfullmäktige i juni 2004 fastställde budget för 2005, med en omslutning på 894 Mkr var det en budget med ett svagt positivt resultat +1,6 Mkr. Budgeten/flerårsplanen innehåller också besparingar för att på sikt uppnå ekonomi i balans. I syfte att öka inflyttningen till kommunen finns satsningar på ca 25 Mkr under perioden på investeringssidan för att ta fram nya bostadsområden. Kommunal budgetrevidering I februari 2005 reviderades budget och flerårsplanen. Revideringen var bl a en följd av den uppdaterade skatteprognosen som då förelåg samt effekten av det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet. I den reviderade budgeten användes de förväntade högre intäkterna till satsningar inom främst skola och teknisk förvaltning. Totalt tillfördes 15,1 Mkr till nämndernas ramar. Det budgeterade balanskravsresultatet uppgår därefter till +19 tkr då del av 2004 års balanskravsresultat (-11,9 Mkr) täckts med 5,1 Mkr. EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk tillväxt i riket Världsekonomin fortsätter öka i god takt, om än något lugnare än år En tillväxttakt på omkring 4 procent under såväl 2005 som 2006 innebär att vår regering bedömer de internationella förutsättningarna för svensk export som relativt goda. Regeringen bedömer att BNP kommer att öka med 2,4 % i år. Tillväxten stärkts ytterligare år 2006 och beräknas uppgå till 3,1 %. Jämfört med bedömningen i vårpropositionen är det en betydligt svagare tillväxt i år, men starkare nästa år. Det är främst den svaga inledningen av år 2005 som lett till att prognosen reviderats ned. Utvecklingen under senare tid indikerar dock en mer gynnsam efterfrågebild. För kommunerna är den viktigaste tillväxtfaktorn antalet arbetade timmar i Sverige, vilket genererar beskattningsbar förvärvsinkomst. Trots den starkare konjunkturen är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Timlönerna ökar svagare än väntat. Skatteunderlagets ökningstakt blir således lägre än tidigare bedömningar. Inflationen väntas i år bli lägre än 1 procent och stiga gradvis under Viktiga händelser under året i Flens kommun Fullmäktige avslog i januari yrkande från (s) att återkalla samtliga förtroendeuppdrag under innevarande mandatperiod och att därefter förrätta nyval till styrelser och nämnder Fr o m drivs Malmahedens IP och fotbollsplanen på Bjurängen i föreningen Malmköpings IF:s regi. Beslut har tagits i fullmäktige att Violen ej ska användas som marknadsföringssymbol för kommunen som helhet. Däremot kan den användas i sammanhang där Flens stad profileras. Under året har kommunen kommit till nivån att 90 % av kommuninnevånarna täcks av bredbandsmöjlighet. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

5 DELÅRSRAPPORT 2005 Projektet Rena Bruket i Hälleforsnäs har fått en förstärkning av åtgärdsramen på ca 8 Mkr. Kommunen har beviljats EU-bidrag på över 3 Mkr för att kartlägga och utveckla personalens kompetens. EKONOMISK ÖVERSIKT Prognos helårsresultatet Prognosen för helåret visar ett resultat på +5 Mkr. Detta kan jämföras med budgeterat resultat + 19 tkr och det prognostiserat resultat vid budgetuppföljning 1 som var +1,2 Mkr. Nettoutfall 2004, nettobudget 2005, helårsprognos vid BUP 1 och delårsrapporten samt prognos för helårsutfallet (Mkr) Nämnd/förvaltning Nettoutfall Bokslut 2004, Mkr KS/Kommunlednförvaltning -48,1* Nettobudget 2005 inkl TA, Mkr Prognos helårsavvikelse BUP 1,Mkr Prognos helårsavvikelse Delåret, Mkr -58,6 +3,0 +3,4 (-57,3) KS/Teknisk förvaltning -34,3-34,3-1,5 +0,5 Överförmyndare -0,9-1, Revision -0,5-0, Valnämnd -0, Kultur och Fritids nämnd -24,3-23, ,2 Barn och utbildningsnämnd -282,4-282,9-2,6-2,1 Socialnämnd -229,9-225,6-4,2-9,2 BMR-nämnd -15,1-15,5-0,1-0,5 Summa nämnder -635,7-642,3-5,4-8,1 Finansiering +625,1 647,4 +11,7 +12,1 Resultat -10,6 +5,1 +6,3 +4,0 Täckning av del av 2004 års underskott -5,1-5,1-5,1 Resultat efter underskottstäckning 0 +1,2-1,1 Ekonomikontorets bedömnda prognosjustering +6,1 Prognostiserat resultat ,2 +5,0 * Kvarvarande ej förbrukade medel oförutsedda behov ingår med 9,7Mkr. De största förändringarna i prognosen mellan budgetuppföljning 1 och delårsrapporten redovisas nedan Nämndernas utfall sämre -2,7 Mkr Anslagen för oförutsedda behov förväntas ej förbrukas fullt ut +3,4 Mkr Pessimistpeng, inkl finansförvaltningen +3,1 Mkr Det bör betonas att små förändringar i verksamheterna snabbt kan leda till betydande förändringar i prognosen för hela kommunen. En allmänt känt faktum är att man snarare tenderar att ge mera pessimistiska bedömningar i en prognos än vad verkligheten indikerar. Med tanke på detta har ekonomikontoret justerat prognostiserat resultat med sammantaget ca 3 Mkr K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

6 DELÅRSRAPPORT 2005 för att uppväga försiktiga prognoser från förvaltningarna. I prognosen har förutom förvaltningarnas bedömningar av helårsutfallet, har även värdering gjorts av avskrivningar, pensionsskuldsförändring, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella kostnader och intäkters till årets slut. För samliga poster har bedömningen skett utifrån senaste kända förhållanden, prognoser etc. Detta redovisas på raden finansiering i ovanstående tabell. Därutöver har i resultatprognosen en bedömning gjorts av hur stor del av anslagen för oförutsedda behov som inte kommer att förbrukas under året. Årets resultat prognostiseras av ekonomikontoret till +5 Mkr efter gjorda resultatbedömningar. KS/kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett budgetöverskott på 3,4 Mkr detta är främst hänförligt till, Anslagen för näringsbefrämjande åtgärder förväntas inte förbrukas fullt ut bla pga att gemensamma marknadsföringsinsatser inom KFVG området inte påbörjats, + 0,8 Mkr Kollektivtrafik och regionaltågens anslagsförbrukning har minskat pga besparingsåtgärder och lägre kostnader än budgeterat +1,5 Mkr. Övriga anslag bla för strukturåtgärder + 0,5 Mkr Ekonomikontor + 0,2 Mkr främst beroende på vakanta tjänster. Personalkontor 0,2 Mkr orsakas av ökade kostnader för företagshälsovård där bla lagstadgade utbildningar i kommunen nu genomförts samt att en kraftsamlig gjorts för att sänka sjuktalen. Servicekontoret 0,5 Mkr beroende bla på ej till fullo genomförda strukturförändringar på personalsidan samt vissa obudgeterade kopieringskostnader. EKONOMISK ÖVERSIKT Arbetsmarknads och integrationsenheten pga att anslagen för arbetsmarknadsåtgärder inte förbrukas pga av personalvakanser och svårigheter att placera arbetssökande inom olika åtgärdsprogram + 0,6 Mkr. KS/Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen beräknar en positiv budgetavvikelse på 0,5 Mkr. Den positiva avvikelsen beror på ett antal poster som både påverkar positivt och negativt. Projektet Rena Bruket beräknas kosta kommunen 1,1 Mkr under Eftersom inga medel finns budgeterade blir hela kostnaden en negativ avvikelse. Kommunens andel uppgår till 5 % av de totala kostnaderna medan 95 % av kostnaderna ska täckas av bidrag från Länsstyrelsen. Driftkostnaderna för förvaltade fastigheter, exklusive parkverksamhet, är per sista augusti i fas. Om inga oförutsedda kostnader uppkommer beräknas verksamheten för förvaltade fastigheter kunna hålla budgeten för första gången sedan år Underhållet på fastigheterna har under flera år eftersatts för att minska underskottet för verksamheten. Även 2005 års fastighetsunderhåll kommer att visa ett överskott. Överskottet beräknas bli ca 2 Mkr. Tekniska förvaltningen gör bedömningen att verksamheten för förvaltade fastigheter totalt sett kommer att visa ett överskott på 1 Mkr vid årets slut. Exploateringsverksamheten beräknas visa en negativ avvikelse på 0,5 Mkr. För verksamheten är en intäkt budgeterad på 1,0 Mkr, vilket är vinst vid försäljning av tomter. Hittills under året har ingen tomt sålts. Intressen har visats för de nya planerade exploateringsområdena, men än dröjer det några år innan dessa börjar generera intäkter. Kostnadsbudgeten på verksamheten kommer inte att utnyttjas helt, utan bidrar till att minska underskottet. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

7 DELÅRSRAPPORT 2005 VA-verksamheten beräknas visa en positiv avvikelse på 1,5 Mkr. Verksamheten har hittills under året varit förskonat från oförutsedda händelser och därtill följande kostnader. Kostnaderna 2004 påverkades av skadegörelse vid Malmköpings vattenverk, ett dieselutsläpp i Sparreholm samt större underhåll vid reningsverken. Verksamheten har under att antal år visat underskott och har därför ett fonderat underskott på 3,0 Mkr att täcka. Den andra avgiftsfinansierade verksamheten, renhållningen, beräknas visa ett nollresultat. Det överskott som redovisas vid årets slut kommer att avsättas för täckning av Frutorpstippen. Hittills är 8 Mkr avsatta men kostnaden beräknas bli minst 15 Mkr. Frutorpstippen får bara användas som deponi tom 2008 därefter måste återställningen påbörjas. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar totalt ett budgetöverskridande om ca -0,2 Mkr. Inom- och utomhusanläggningarna prognostiserar ca -0,3 Mkr i underskott främst beroende på energiåtgärder, reparationer av pumpar och maskiner samt belysningen vid Hammarvallen. Föreningsbidragen för bla lokalt aktivitetsstöd och bidrag till samlingslokal förväntas ge ett överskott om ca +0,2 Mkr. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett budgetöverskridande på totalt -2,1 Mkr främst hänförligt till verksamheterna administration, barnomsorg och gymnasieskola, övriga verksamheter är i balans. Nämnden hade en ingående obalans inför år 2005 om ca 15 Mkr fördelad på samtliga verksamheter utom vuxenutbildningen. Förvaltningen presenterade ett förslag till förändrad struktur inom grundskolan utifrån ett minskat elevantal. Beslut fattades om att avstå från de strukturella förändringarna och nämnden tillfördes 9,2 Mkr i tilläggsanslag för grundskolan och gymnasieskolan. EKONOMISK ÖVERSIKT För att komma till rätta med kvarvarande obalans fattades i mars beslut om kostnadsminskningar inom barnomsorg, grundskola och gymnasieskola som bla innebar en minskning av antalet årsarbetare med ca 15 st. De åtgärder som beslutades var bla att lunchen för barn med kort vistelsetid inom förskoleverksamheten avskaffades, lokalbidraget till enskild verksamhet läggs om och gymnasieskolan intensifiera sitt arbete med att få elever från andra kommuner. Inga förändringar planerades för särskolan. Organisationen för lokalvården förändrades. Beslutade förändringar har till stor del genomförts. Undantag är gymnasieskolan där minskningen av antalet tjänster är lägre än planerat samt att vikariekostnaderna inom förskolan inte minskat i beslutad omfattning. Socialnämnden beräknas överskrida sin budget med 9,2 Mkr. Detta är ca 5 Mkr mer än prognostiserad avvikelse vid Budgetuppföljning 1. Förändringen beror på ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen. Socialförvaltningen hade vid ingången av 2005 en obalans om ca -2,5 Mkr efter beviljat tilläggsanslag om 1 Mkr. Därtill ska läggas prognostiserat underskott inom äldre- och handikappomsorgen 1,6 Mkr samt äldre- och handikappomsorgens myndighetsutövning också 1,6 Mkr samt individoch familjeomsorgen 4,7 Mkr. De huvudsakliga orsakerna till den försämrade prognoserna inom äldre- och handikappomsorgen är de som lämnats beträffande personliga assistenter, socialpsykiatrin samt Hemgården och Gjutarens äldreboende samt hemtjänstverksamheterna i Malmköping och Hälleforsnäs-Mellösa. Verksamheten personlig assistans beräknas gå med underskott om 0,3 Mkr främst beroende på ett insatskrävande ärende. Soci- K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

8 DELÅRSRAPPORT 2005 alpsykiatrins prognostiserade underskott 0,3 Mkr är hänförligt till omstruktureringar inom gruppboendena. Äldreomsorgsverksamheterna beräknas överskrida budgeten pga ett utökat omvårdnadsbehov vilket kontinuerligt kräver full bemanning och ekonomiska reserver saknas för att sätta in vikarier vid arbetstoppar. Äldre och handikappomsorgens myndighetsutövning beräknas överskrida budget med ca -1,6 Mkr. Orsak är ökade kostnader för medicinskt färdigbehandlade i samband med Hemgårdens nedläggning då behovet av lägenheter för permanentboende i särskilda boenden inte kunnat tillgodoses. Budgetöverskridandet beräknas till viss del vägas upp av prognostiserat överskott inom äldre- och handikappomsorgens LSS kostnader +0,7 Mkr. Underskotten inom socialpsykiatrin samt underskott kopplade till Hemgårdens nedläggning får ses som tillfälliga kostnadsökningar begränsade till innevarande budgetår. Orsakerna till de ökade kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen är en förstärkt familjehemsplacering ca 1,4 Mkr, nytillkomna klienter samt förlängda och utökade vårdinsatser ca 3,3 Mkr. Bygg- miljö och räddningsnämnden prognostiserar ett överskridande om ca -0,5 Mkr. Orsak härtill är tillfälliga kostnader för rekrytering och introduktion inom planoch byggkontoret, samt lägre intäkterna för detaljplaner än budgeterat. Inom räddningstjänsten beräknas kostnaderna överskidas pga rehabiliteringskostnader samt inköp av sotningsregister. Ekonomi i balans Balanskravet är ett lagstadgat krav om att kommunens resultat ska vara minst ett nollresultat. Detta innebär att kommunens intäkter ska överstiga kommunens kostnader. Eventuellt uppkomna underskott från EKONOMISK ÖVERSIKT och med 2005 måste täckas inom tre år. (Tidigare års underskott ska täckas inom två år). Både periodresultatet och det prognostiserade helårsutfallet på +5 Mkr indikerar att kommunen klarar balanskravet för år Att vi klarar det beror på tillfälliga medel som finns redovisade under finansförvaltningen och som täcker upp verksamheternas underskott. Det är därför mycket väsentligt att de nämnder som prognostiserar underskott verkställer planerade och beslutade åtgärder för att nå ekonomi i balans inför kommande år. God ekonomisk hushållning Av kommunallagen kap 8 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För att kommunen skall anses ha en sådan krävs i de allra flesta fall ett resultat som är bättre än det nollresultat som balanskravet kräver. En grov tumregel är ett resultat som uppgår till minst 1-2 procent av kommunens bruttoomslutning, vilket för Flens kommuns del innebär ett resultat i storleksordningen +9 till + 19 Mkr. I kommunens finansiella målsättningar har nivån satts till + 10 Mkr. De skäl som motiverar att uppnå ett bättre resultat än noll är bl a för att vi ska, Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik mellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

9 DELÅRSRAPPORT 2005 styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Finansiella mål Kommunens långsiktiga finansiella mål är en resultatnivå om 10 Mkr samt att verksamhetens nettokostnader skall utgöra maximalt 98 % av kommunens skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Prognosen visar att kommun är på god väg att uppnå de finansiella målen. Dock kommer målsättningen inte helt att uppnås innevarande år pga att del av 2004 års underskott ska täckas. I budget 2006 har ett positivs resultat om ca 13,2 Mkr budgeterats. Efter täckning av kvarvarande del av 2004 års underskott (6,8 Mkr) förväntas ett positivt balanskravsresultat på 6,4 Mkr förutsatt att inga oförutsedda händelser på kostnads eller intäktssidan sker. Tyvärr finns indikatorer på att de uppdateringar av beräkningsfaktorer som skall göras i LSSutjämningen 2006 inte går vår kommuns väg. Bidraget förväntas från o m 2006 minska med ca 6,2 Mkr. Detta innebär i realiteten ett budgeterat nollresultat för år Inkluderas dessutom aktuell skatteintäktsprognos befaras i ett minusresultat för år Planerade åtgärder för ekonomi i balans Prognosen för 2005 visar att kommunen om inget oförutsett händer bör klara balanskravet. För att även kommande år uppnå ekonomi i balans är det väsentligt att beslutade besparingsåtgärder fullföljs. Låneskuld Kommunen har sedan 2003 inte några långfristiga lån. I budget 2005 beslutades om upplåning av 10 Mkr för finansiering av investeringar. Investeringarnas förskjutning i tiden har inneburit att likviditeten EKONOMISK ÖVERSIKT varit bättre än väntat vilket inneburit att några lån ännu inte har behövts upptas. Intern kontroll Kommunens nämnder upprättar årliga internkontrollplaner som följs upp 2 ggr per år. Gjorda iakttagelser i samband med kontrollerna rapporteras till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. Under 2005 har en satsning skett inom kommunstyrelsens egen förvaltning på att vidareutveckla internkontrollplanen. Arbetet med uppföljning och förbättring av rutiner i syfte att stärka den interna kontrollen pågår ständigt. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkterna och intäkterna från den kommunalekonomiska utjämningen i delårsrapporten 2004 och 2005, Mkr Preliminära skatteintäkter 305,9 321,5 Slutavräkning -1,9-1,0 Prognos slutavräkning -3,5-4,1 Övriga skatteintäkter 0,8 Summa kommunalskatteintäkter 301,3 316,4 Summa bidrag o utjämning 103,6 118,3 Skattenetto 404,9 434,7 Intäkterna från skatter och den kommunalekonomiska utjämningen har ökat med 29,8 Mkr jämfört med delåret Ökningen är kraftig ca 7,3 %. Skatteintäkterna har ökat med 15,1 Mkr och den kommunalekonomiska utjämningen med ca 14,7 Mkr. Det bör dock noteras att ett nytt system för skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen tillämpas from 2005 som försvårar jämförelsen mellan åren. Vi kan dock konstatera att det nya utjämningssystemet inneburit ökade intäkter för kommunen under år K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

10 DELÅRSRAPPORT 2005 Nämndernas utfall och kostnadsutveckling Nämndernas utfall netto per 31/8, Mkr Nämnd Utfall 1/1-31/8 KS/kommunledningsförvaltn 36,3 Valnämnd 0 Överförmyndarnämnd 0,9 Revision 0,2 KS/Teknisk förvaltning 17,0 Kultur o Fritidsn 15,9 Barn- och utbildningsnämnd 190,3 Socialnämnd 155,6 Bygg-, miljö o räddningnämnd 10,4 Summa 426,6 EKONOMISK ÖVERSIKT Nämndernas nettokostnader uppgick för delårsperioden 2005 till 426,6 Mkr, motsvarande period år 2004 uppgick dessa till 423,7 Mkr en ökning med 2,9 Mkr eller 0,7 %. Kostnaderna för personal har ökat med 1,7 % övriga kostnader med 3% och intäkterna med 6,2 %. Den trots allt måttliga nettokostnadsökningen är främst hänförlig till en allmänt låg kostnadsutveckling i samhället och de åtgärdsprogram som genomförts och/eller genomförs i förvaltningarna i syfte att nå en kommunal ekonomi i balans och på sikt nå god ekonomisk hushållning. Nedanstående tabell visar nettokostnaderna i förhållande till årsbudget vid delåret 2004 och Nämndernas nettokostnader 1/1-31/ och 2005 Mkr, samt andel av helårs budgeten, procent. Nämnd Nettokostnader i delåret 2004, Mkr Nettokostnader delåret i förhållande till helårsbudget 2004, procent Nettokostnader I delåret 2005, Mkr Nettokostnader delåret i förhållande till helårsbudget 2005, procent KS/Kommunledn 34, ,3 62 KS/Tekniska 20, ,0 50 Överförmynd nämnd 0,8 80 0,9 82 Revision 0,3 50 0,3 50 Valnämnd 0, Kultur o Fritidsn 16, ,9 67 Barn- o utbildnn 188, ,3 67 Socialnämnd 152, ,6 69 Bygg, miljö o räddningsnämnd 10, ,4 67 Summa 423, ,7 66 Riktpunkten vid jämn förbrukning under året är vid utgången av augusti månad ca 67 %. Dvs har mer än 67 % förbrukats tom augusti månad indikerar det ett budget överskridande till årets slut förutsatt en jämn anslagsförbrukning. Tabellen visar att Kommunstyrelsens teknisk förvaltning, har minskat sina nettokostnader med ca 3,6 Mkr i jämförelse med delåret Övriga nämnder har ökat sina nettokostnader i jämförelse med utfallet För socialnämnden är ökningen störst 2,8 Mkr eller 1,8 %. Socialnämnden ser i dagsläget inte ut att klara sin K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

11 DELÅRSRAPPORT 2005 ram för år 2005 utan att vidta kostnadsbesparande åtgärder. Nämndernas mål, verksamhet och volymer Teknisk förvaltning Ett av de övergripande mål som gäller för KS/tekniska förvaltningen är att prioritera arbetet med ekonomi i balans. Efter att under åren 2002 till 2004 ha redovisat negativ budgetavvikelse på helår förväntas förvaltningen 2005 visa en positiv avvikelse. Att få kommunens ekonomi i balans har för förvaltningen varit det övergripande målet och därför har förvaltningens verksamhetsmål inte till fullo kunnat uppfyllas. Ett annat övergripande mål som förvaltningen arbetar aktivt med är att det ska finnas fler attraktiva boendealternativ år Arbete pågår med att ta fram mark klar för byggnation av bostäder i Malmköping. Fram tills området är klart finns enstaka tomter i de flesta av kommunens orter. Underhållet av kommunens fastigheter har under flera år varit eftersatt, men arbete pågår med att ta fram en underhållsplan för det långsiktiga underhållet av kommunens fastigheter. I ett antal fastigheter kommer under året att installeras nya pannor för att minska energiförbrukningen och därmed driftkostnaderna. Parkavdelningens mål avseende lekplatser kommer att kunna uppfyllas under året. Arbetet fortgår med att byta ut lekredskap för att kunna erbjuda en positiv och olycksfri lekmiljö. Kultur och fritidsnämnden genomförs sina mål enligt budget. Det kan nämnas att uppdraget att utarbeta en ny biblioteksplan utifrån Unescos folkbiblioteksmanifest har påbörjats. Vidare pågår arbetet med att se över bidragsbestämmelserna för föreningar och organisationer. EKONOMISK ÖVERSIKT Barn och utbildningsnämnden måluppfyllelse vid delårsbokslutet har gjorts genom uppföljning av delmål av Budgetmål 4 Vi har höjt vår utbildningsnivå år 2006! Andelen grundskole- och gymnasieelever som får behörighet för högre studier ska fortsätta att öka. 250 elever slutade under vårterminen skolår 9 i kommunens skolor. Av dessa var 84 % behöriga till nationellt program, vilket är något lägre än föregående år och lägre än snittet i riket som var 89 %. Andelen elever med godkända betyg har minskat i samtliga tre kärnämnen jämfört med Vårterminens andel godkända i matematik, svenska och engelska var 87, 92 respektive 90 %. Föregående vårtermin var motsvarande andelar 91, 94 respektive 94 %. Andelen gymnasieelever vid Prins Wilhelmsgymnasiet som gick ut med slutbetyg har ökat, från 87 % vårterminen 2004 till 89 % ett år senare. Målsättningen att öka behörigheten, bedömt i förhållande till föregående läsår, är uppfylld på gymnasieskolan men inte grundskolan. Målet ska nås bland annat genom att öka andelen behöriga lärare. En jämförelse av andelen årsarbetare/lärare med pedagogisk utbildning läsåret 03/04 respektive 04/05 visar en ökning inom grundskolan och en minskning i gymnasieskolan och förskolan. I samtliga tre verksamheter är andelen lägre än snittet i riket. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

12 DELÅRSRAPPORT 2005 Läsåret Läsåret Snitt i riket 04/05 03/04 04/05 Förskola* 36 % 39 % 51 % Grundskola** 81 % 79 % 85 % Gymnasieskola** 77 % 82 % 80 % Skolverkets statistik okt 03 respektive okt 04 *(årsarbetare med pedagogisk utbildning) **(lärare med pedagogisk utbildning) Målet att öka behörigheten är, mätt i förhållande till föregående läsår, uppfyllt inom grundskolan men inte i förskolan och gymnasieskolan. Socialnämnden För socialnämndens verksamheter fortlöper verksamheterna enligt plan dock har insatserna inom individ och familjeomsorgen behandlingsgrupp blivit flera och dyrare än budgeterat. Bland målen kan nämnas att arbetet med uppföljning av att biståndsinsatserna inom äldre och handikappomsorgen överensstämmer med besluten har påbörjats. Alla äldre ges nu också möjlighet till dagaktiviteter oavsett boendeort i kommunen. Inom individ och familjeomsorgen kan nämnas att målen om snabba insatser vid missförhållande är uppfyllt. Vidare är målen om strukturerat och individinriktat arbete samt samverkan med andra myndigheter gentemot ungdomar i riskzonen uppfyllt. Målet att ta fram en plan för individoch familjeomsorgen har dock inte påbörjats. På förvaltningsledningsnivå fortsätter arbetet med utveckling av ekonomistyrningen och att kartlägga det framtida behovet av personal samt utveckling av kvalitén i verksamheterna. EKONOMISK ÖVERSIKT Investeringar Bruttoinvesteringarna har under första halvåret uppgått till ca 21,6 Mkr och intäkterna till ca 3,1 Mkr. Ca 7,7 Mkr avser bredbandsutbyggnad där bidrag erhållits i år med ca 2,8 Mkr. De totala nettoinvesteringarna uppgår vid delåret till 18,5 Mkr. Aktivering av gjorda investeringar har snabbats upp och sker from år 2005 direkt efter att investeringen är klar och har rapporterad till ekonomikontoret. Några av de största nettoinvesteringarna är, Bredband 4,9 Mkr Upprustning VA-nätet 1,7 Mkr Undervisningsdatorer 1,3 Mkr IT utrustning 1,3 Mkr Budgeterade nettoinvesteringar för året är 66,1 Mkr. Ca 39,8 Mkr beräknas att förbrukas till året slut. Vissa ej avslutade/genomförda objekt kan komma att tillläggsbudgeteras år Miljö Kommunen antog 1996 en miljöstrategi som utgör grunden för kommunens miljöarbete. Målsättningen är att på kort sikt minska miljöbelastningen. Målsättningen på lång sikt är att åstadkomma ett samhälle med en hållbar utveckling. En lokal Agenda 21, miljöpolicy har antagits av fullmäktige i maj Några exempel på miljöarbetet: Stadshuset i Flen har total källsortering. Bruksskolan i Hälleforsnäs har påbörjat ett arbete med Grön flagg dvs miljöcertifiering av skola/förskola. Miljökontoret har slutfört arbetet med Vattenöversikten. Syftet med denna är att långsiktigt säkerställa en god hushållning med kommunens vattenresurser. Vidare har ett förslag till naturvårdsprogram tagits fram och arbetet med en naturvårdsguide har påbörjats. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

13 DELÅRSRAPPORT 2005 Kommunen hyrbilar är miljöanpassade och drivs med etanol. Arbete med framtagande av gröna nyckeltal har avslutats. Dock sker en kontinuerlig revidering av nyckeltalen i samband med bokslutet. Kommunkoncernen Flens kommunkoncern består förutom av kommunen av två helägda dotterföretag, Flens Bostads AB och Flens Industrihus AB. Flens Bostads AB har som tidigare år upprättat sitt delårsbokslut per 30 juni. Periodresultatet uppgår till+ 3,6 Mkr att jämföras med +1,2 Mkr för Främsta anledningen till det bättre resultatet är att underhållet periodiseringsmässigt ligger efter jämfört med samma period i fjol. Mot bakgrund av det ändrade ägardirektivet som antogs i maj kommer ökade satsningar på underhåll och projektering av kommande ombyggnation att inledas under hösten i år, något som kommer att göra att årsresultatet närmar sig noll. Flens Industrihus AB:s verksamhet är begränsad till att hantera fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde. Fr o m 1 februari är bolaget ägare av fastigheten efter att den förvärvats från Borga Bygg AB. Bedömningen är att de medel som återstår från den avsättning som gjordes i kommunens bokslut år 2000 och de medel som avsatts i 2005 års budget är tillräckliga för att täcka framtida underskott i industrihusbolaget. Framtiden Befolkningsförändring Befolkningens antal är av väsentlig betydelse för kommunens intäkter i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag eftersom utjämningen sker per mantalsskriven invånare i kommunen och uppgår idag till ca 39 tkr. EKONOMISK ÖVERSIKT Vid halvårsskiftet 2005 uppgick kommunens invånareantal till , vilket är en minskning med 26 sedan årsskiftet 2004/05. Nästan hela minskningen hänförs till ett negativt födelseöverskott ( 69 födda mot 95 döda). Sedan bottennoteringen 2001 då invånarantalet var invånare har invånarantalet i kommunen dock ökat med knappt 100. Ett ökat befolkningsunderlag ger högre intäkter via utjämningssystemen vilket innebär att den kommunala verksamheten ges bättre ekonomiska förutsättningar. Volymanpassning av de ekonomiska ramarna i syfte att anpassa dessa efter de behov som finns inom respektive kommunal verksamhet blir även fortsättningsvis mycket angeläget. Anpassning kommer även framöver att vara nyckeln till att nå en långsiktigt god ekonomisk utveckling och bibehållen service till kommuninvånarna. Kommunens långsiktiga mål om att vara invånare gäller fortfarande. För att lyckas med detta har arbetet med strategiska markförvärv prioriterats och stor vikt lagts på bostadsfrågor. Under 2005 har också arbetet med att ta fram en ny översiktsplan fortskridit. Marknadsläget för småhus har fortsatt förbättras och småhuspriserna har under de senaste åren ökat kraftigt. Tidpunkten då nyproduktion blir intressant i större volymer närmar sig. Kommunen äger idag exploateringsbar mark för bostäder i Flen (Stenhammarsområdet), Sparreholm (Hästön) och Malmköping (Malmakvarn). De närmaste åren kommer exploateringen av dessa områden att ha hög prioritet. Kommunfullmäktige har beslutat att påbörja arbetet med detaljplaner eller områdesbestämmelser för samtliga tre områden. Först i tur står Malmakvarnsområdet där tomter skall kunna erbjudas from K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

14 DELÅRSRAPPORT 2005 Kommunikationer Kommunikationsfrågorna har även fortsättningsvis hög prioritet. Sedan 2003 trafikerar Sörmlandspilen västra stambanan mellan Vingåker och Stockholm. Pendeltrafiken i regionen är till stor del beroende av tågförbindelsen UVEN, som trafikerar sträckan Uppsala-Västerås- Eskilstuna-Norrköping. Rikstrafiken har minskat stödet till linjen och kommer att minska det ytterligare. Hur finansieringen ska ske fortsättningsvis är alltså osäkert men säkert är dock att kommunen måste öka sin ekonomiska insats för att förbindelsen ska fortleva. Av stor vikt för regionen är att kontinuiteten och tätheten i tågförbindelserna kan utvecklas. Diskussioner för att möjliggöra en utökning av trafiken och att säkra befintlig trafik långsiktigt pågår. Från och med 2007 skall Gnesta kunna angöras av EKONOMISK ÖVERSIKT regionaltåget. Väginvesteringar längs Riksväg 55 (Norrköping-Strängnäs) har hög prioritet den kommande 10-årsperioden. Stabila ekonomiska förutsättningar Kommunen är i sin planering mycket beroende av stabila ekonomiska förutsättningar. Det kommunalekonomiska utjämningssystem vi tillämpar idag uppfyller inte alltid detta. De preliminära beräkningar SCB gjort över LSS-utjämningen för 2006 som är baserad på ny verksamhetsstatistik över LSS-insatser, uppdaterade genomsnittskostnader samt uppdateringar av koncentrations- respektive personalkostnadsindex gör att Flens kommun fr o m 2006 erhåller 6,2 Mkr mindre i LSS-utjämning, vilket motvarar ca 27 öre i utdebitering. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\ekon. overhen.doc

15 DELÅRSRAPPORT 2005 PERSONALREDOVISNING Personalredovisning Löneöversyner Årets löneförhandlingar är ännu ej klara fullt ut. Den nya förhandlingsordningen på arbetsgivarsidan har tillämpats även detta år. Förhandlingsordningen innebär att respektive förvaltningschef, utifrån kommuncentrala direktiv, självständigt handlägger löneöversynsförhandlingarna. Förändringen är ett led i kommunens strävan att skapa ett väl fungerande system för den lönebildning som nu bygger på individuell och differentierad lön inom ramen för systematisk arbetsvärdering. Resultat av löneöversyn 2005 Förbund Avtalsnivå Verkligt utfall Antal berörda personer FSA Ej definierat 2,00 % 1 Ledarna Lägst 2,0 % 2,69 % 6 SKTF Lägst 2,0 % 3,23 % 149 Vårdförbundet Lägst 2,0% 3,16 % 30 Kommunal Lägst 2,0 % 3,02 % 671 Totalt Tabellen visar endast de fackförbund som är färdigförhandlade. Åldersfördelning Tabellen visar medelålder på män/kvinnor på respektive förvaltning och totalt. Förvaltningar BU förvaltningen Kultur- och fritidsförv Bygg/Miljö/Räddn -förv Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Kommunledningsförv Medelålder Kvinnor Män Totalt 48,2 47,9 50,2 48,3 49,3 51,1 44,7 48,8 42,6 42,9 41,2 41,4 46,5 47,2 43,9 47,0 49,1 48,9 52,5 50,2 46,9 47,3 47,6 47,4 Komunen 47,3 47,6 47,2 47,5 Den 31 augusti 2005 var medelåldern på kommunens tillsvidareanställda personal 47,5 år jämfört med 47,3 år den 30 juni Kommande pensionsavgångar märks således inte än. Det faktum att antalet anställda totalt minskat till följd av kommunens ansträngda ekonomi med restriktiv ny- och ersättningsrekrytering motverkar en sänkning av medelåldern. Medelåldern för kommunens anställda förväntas dock sjunka framöver, i och med de kommande pensionsavgångarna. Pensionsavgångar om 5 och 10 år Ålderspension Förvaltningar 5 år 10 år BU förvaltningen Kultur- och fritidsförv 4 8 Bygg/Miljö/Räddn. Förv 0 3 Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Kommunledningsförv 9 20 Summa Pensionsavgångarna vid 65 år för den närmaste 5 respektive 10-årsperioden pekar på ett stort antal pensionsavgångar. Jämfört med halvårsbokslutet 2004 har antalet personer som beräknas gå i pension inom 5 år ökat från 135 personer till 167 personer, en ökning med drygt 23 %. Vi märker av pensionsavgångar för dem som är födda tidigt på 1940-talet. Antal anställda under 2000-talet Nedanstående tabell visar antalet årsarbetare i kommunen den 1 november Antalet årsarbetare anger hur många anställda kommunen skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summeras till heltidsanställningar. Verksamhet/år Förskola Vård/omsorg Skola Fritid/Kultur Teknik Administration Kommunen Källa: Sveriges kommuner och landsting k:\ekon\delarrap\delr 2005\persboksl doc

16 DELÅRSRAPPORT 2005 Av tabellen framgår att kommunen mellan 2000 och 2002 som helhet ökade sin personalstyrka på ett sätt som motsvarar en ökning från 1055 till 1172 årsarbetare. Detta motsvarar en ökning på drygt 10 %. Tabellen visar också att personalminskningen från 2002 till 2003 var marginell och att det först 2004 märks en minskning på cirka 4 %. Sammantaget är det värt att notera att kommunen 2004 hade drygt 6 % fler årsarbetare än kommunen hade Företagshälsovårdstimmar Fördelning av timmar i företagshälsovård Individ förebyggande 23,3% Organisation förebyggande 41,3% Individ efter 30% Organisation efter 5,4% Innehåll Spirit individ, friskprofil, stresshantering mm. arbetsmiljöbedömning belastningsergonomi verksamhetsplanering arbetsrelaterad vård rehabilitering, organisation konsultation telefonrådgivning verksamhetsåterföring I användandet av företagshälsovården är strävan att hälften av timmarna skall användas till förebyggande verksamhet. Under första halvåret 2003 användes 40 % av tiden till förebyggande verksamhet. Under första halvåret 2004 ökade denna andel till 46,3 % vilket var positivt. Det första halvåret 2005 har andelen ökat till 64.6 % vilket självklart är i linje med kommunens vilja. Kommunens strävan att öka andelen medel till förebyggande verksamhet är med råge uppnådd. PERSONALREDOVISNING Sjukfrånvaro Tabellen nedan visar hur sjukfrånvaron utvecklats senaste åren. Tabellen visar att 2004 kan ha varit kulmen på den långvariga ökning av sjukfrånvaron vi sett. Personalkontoret redovisar sjukstatistik månadsvis och den statistiken pekar i samma riktning. Det är dock ganska små förändringar mellan de tre mätperioderna och viss försiktighet ska därför iakttas när slutsatser dras. Nyckeltal i procent Sjukfrånvaro kvinnor 9,71 10,15 9,86 Sjukfrånvaro män 4,14 4,56 4,59 Sjukfrånvaro 29 år 3,97 4,54 3,95 och yngre Sjukfrånvaro ,58 8,70 8,07 år Sjukfrånvaro 50 år 9,58 10,20 10,33 eller äldre Total sjukfrånvaro 8,57 8,99 8,77 Varav andel Långtidssjukfrånvaro >60dagar 71,26 75,16 71,45 Den enskilt största orsaken till att andelen förebyggande åtgärder har ökat så markant är att kommunen sett sig tvungen att genomföra omfattande utbildningssatsningar inom arbetsmiljöområdet. Utbildningarna har riktat sig till såväl chefer som fackliga företrädare. k:\ekon\delarrap\delr 2005\persboksl doc

17 DELÅRSRAPPORT 2005 MILJÖREDOVISNING Miljöpolicy Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle.vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö. Utdrag ur Flens kommuns miljöpolicy som antogs i maj Stadshuset i Flen har total källsortering av allt avfall. Barn- och utbildningsnämnden Miljöutbildningsverktyg I maj hölls en introduktion i Miljökörkortet, en interaktiv miljöutbildning, för lärare på Bruksskolan i Hälleforsnäs. Miljökörkortet behandlar de nio största miljöområdena: - växthuseffekten - försurning - brutna kretslopp - luftföroreningar - övergödning - ozonskiktet - metaller - miljögifter - strålning Syftet med utbildningen är att höja den allmänna kunskapsnivån i miljöfrågor, vilket ligger i linje med den nya skolplan som antogs av KF Det finns inga krav på förkunskap för att genomgå utbildningen och den vänder sig till såväl vuxna som barn och ungdomar. Bruksskolan har initierat arbetet med att gå med i Grön Flagg. Grön Flagg är ett projekt för miljöcertifiering av skola/förskola. Skolan eller förskolan som går med i projektet bestämmer sig för fem konkreta miljömål som de aktivt vill arbeta med. De fem miljömålen formuleras inom ett av fem områden: kretslopp, vatten, energi, skog eller livsstil och hälsa. Bygg, Miljö- och Räddningsnämnden Vattenöversikt Miljökontoret har slutfört arbetet med vattenöversikten som bland annat ska fungera som underlag till kommunens reviderade översiktsplan. Syftet med översikten är att långsiktigt säkerställa en god hushållning med kommunens vattenresurser. Vattenöversikten är främst ett planeringsverktyg för kommunens politiker och tjänstemän, men utgör även en kunskapskälla för andra aktörer som utnyttjar vattenresurserna inom kommunen. Naturvårdsprogram Förvaltningen har upprättat ett förslag till naturvårdsprogram för Flens kommun. Förslaget är ute på remiss internt och externt. Syftet med naturvårdsprogrammet är att: - utgöra underlag för den fysiska planeringen i kommunen - ligga till grund för ställningstaganden i natur- och miljövårdsfrågor - peka ut de områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv och som är representativa och kännetecknande för landskapet. Naturvårdsguide Förvaltningen har även påbörjat arbetet med att ta fram en naturguide som syftar till att ge kommunens invånare och besökare mer kunskap om naturen i Flensbygden. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\miljöredov.doc

18 DELÅRSRAPPORT 2005 MILJÖREDOVISNING Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Översiktsplanearbetet Arbetet med att ta fram en ny överskitsplan för Flens kommun fortgår. Översiktsplanen är en kommunal, långsiktig handlingsplan. Planen ska ge vägledning vid beslut om bebyggelse och annan mark- och vattenanvändning. Löpande möten hålls med styrrespektive referensgrupp för översiktsplanen. Arbetsgruppen bearbetar bland annat fakta som tagits fram av de olika projektgrupperna, samt konsekvensbedömer scenarierna. Lokala miljömål Under våren har chefsgruppen i kommunen och Rotary fått information om kommunens miljömålsarbete. Förslag till Miljömålsprogram med handlingsplan för Flens kommun etapp 1 har varit ute på remiss internt och externt under våren och många bra synpunkter inkom. Etapp 1 omfattar miljökvalitetsmålen: Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker. Arbetet med att ta fram förslag till miljömål och handlingsplan för etapp 2 har påbörjats. Etapp 2 omfattar miljökvalitetsmålen: God bebyggd miljö Frisk luft Giftfri miljö Rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Levande skogar Etanolbilar Flens kommun hyr numera miljöanpassade bilar som drivs med etanol. Det nya avtalet gällande bensin-, diesel- och hyrbilsleverantörer ställer krav på att: - leverantören ska kunna tillhandahålla etanol, - kommunen ska kunna hyra etanoldrivna bilar och att dessa ska vara försedda med alkolås. K:\EKON\DELARRAP\Delr 2005\miljöredov.doc

19 DELÅRSRAPPORT 2005 RESULTATPROGNOS Resultatprognos helår tkr VERKSAMHET Budget Utfall Prognos Avvikelse Helår Jan-augusti Helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämn Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Täckning av del av 2004 års underskott Resultat efter underskottstäckning

20 DELÅRSRAPPORT 2005 DRIFTREDOVISNING Driftredovisning tkr Utfall januari - augusti Nämnd/förvaltning Kostnader Intäkter Netto Netto Kommunstyrelsen/ Kommunledningsförvaltning Kommunstyrelse/ Teknisk förvaltning Valnämnd Revision Överförmyndarnämnd Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Bygg-, miljö- och räddningsnämnd/ Bygg- miljö- och räddningsförvaltning Summa nämnder Finansiering SUMMA